Bedömningsunderlag för AT-läkare Opererande specialiteter

Transkript

1 Utgåva Bedömningsunderlag för AT-läkare Opererande specialiteter Namn: Ansvarig för bedömningen: Datum: Bedömningsunderlaget utgör en viktig del för att säkra att utbildningstjänstgöringen uppfyller de krav som ställs utifrån den samlade målbeskrivningen för AT läkare. Bedömningsunderlaget ska användas o dels för självskattning AT läkaren skattar sig själv för att få en bild över huruvida utbildningsmålen uppfylls o dels för bedömning vid två tillfällen under tjänstgöringsavsnittet. Bedömningen ska göras en första gång i mitten av tjänstgöringsavsnittet inom opererande specialiteter. Detta för att påvisa möjliga förbättringsområden och utgöra ett underlag för planering av den fortsatta tjänstgöringen. Bedömningen görs en andra gång mot slutet av tjänstgöringsavsnittet inom opererande specialiteter för att utvärdera förbättringar och ge ett underlag för bedömningen av om AT-läkaren uppfyller målbeskrivningens krav för avsnittet. Formuläret innehåller två delar: 1. Generell del utgående från målbeskrivningens allmänna mål med kompetenser som alla ATläkare skall ha utvecklat efter fullgjord AT. 2. Specialitetsspecifik del utifrån målbeskrivningen för opererande specialiteter i utbildningsboken. Bedömningens genomförande AT-läkaren och ansvarig bedömare (förslagsvis handledaren) fyller var för sig i ett exemplar av bedömningsunderlaget. Därefter förs dialog och bedömningen diskuteras vilket ger tillfälle till feedback, identifiering av starka och svaga sidor samt vägledning för den fortsatta planeringen av kompetensutvecklingen. Återkoppling ges också till AT läkarens chef 1. Utförligare instruktioner se s 8. Två olika former för bedömning finns den ena är i form av en skala 1-10 och den andra är i form av en checklista. På skalan räknas 1 som Otillfredsställande och 10 som Mycket bra, 5 skall betraktas som Normalprestation. I checklistan kan det finnas vissa delar som av olika skäl bedöms vara ej relevanta ange detta och motivera kort i kolumnen övrigt. 1 Alla AT läkare har f n inte en utsedd AT chef 1

2 DEL 1 A GENERELL DEL ALLMÄNNA MÅL SOM SKA BEHÄRSKAS EFTER FULLGJORD AT 1. Diagnostik och principerna för terapi av de vanligaste sjukdomstillstånden inom verksamheten kirurgi Omfattar patienter med gastrointestinala, colorektala, proktologiska, urologiska, endokrina sjukdomar, sjukdomar i perifera kärl samt, vanligaste tumörer samt i viss mån barnsjukdomar. AT-läkaren är väl förtrogen med rutinerna i kliniskt arbete och behärskar anamnesupptagning, somatisk status, receptförskrivning och remitteringsförfaranden. 2. Självständig handläggning av livshotande akuta kirurgiska tillstånd Förmåga att initialt leda arbetet på ett akutrum, korrekt rapportera akut sjuka patienter till bakjour samt till mottagande enheter. 3. Läkare patientrelation, kommunikativ färdighet Anamnestagande, förmåga att lyssna och informera sig om problemens natur, förlopp och effekter. Empatisk förmåga - uppfatta och förstå patientens behov. Skapa och upprätthålla en öppen kontakt. Informera - så att en delad förståelse uppnås om problemets natur, etiologi och vald behandlingsstrategi. Engagera och ge patienten ansvar i behandlingen. Förmåga att hantera dialogen med anhöriga samt att ge svåra besked på ett tillfredsställande sätt. Korrekt rapportera akut sjuka patienter till bakjour och mottagande enheter. 4. Resursutnyttjande Adekvat utnyttjande av egen tid samt övriga resurser inom och utom enheten. 5. Handläggning av problemfall Kunna välja och planera handlingsmodell. Förmåga att vara flexibel och ompröva den egna ursprungsplanen. Adekvat rådfrågande av kollegor, personal och litteratur. Ha omdöme om sina egna begränsningar. Adekvat omdöme under pressade förhållanden. Förmåga att självständigt lösa problem och söka kunskap på egen hand. 6. Etisk medvetenhet Ha förvärvat attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället. Insikt om vikten av att alltid uppmärksamma vardagsetiska aspekter på vården. Förmåga att föra ett medicinsketiskt resonemang. 2

3 7. Basrutiner Behärska somatiskt status, receptskrivning och remitteringsförfaranden. Kunna använda förekommande datorbaserat verksamhetsstöd. Behärska rutiner i anslutning till dödsfall. 8. Dokumentation Journaler, remisser, intyg och recept välstrukturerade, tydliga och förståeliga. Förmåga att vara kortfattad och informativ. 9. Samarbetsförmåga Förmåga att samarbeta med och respektera andras yrkeskunskaper. Kunna ta emot synpunkter, råd och kritik från andra. Förmåga att ta emot och tillämpa erhållen handledning. Fullgöra sin roll i teamet på ett ändamålsenligt sätt. Kunna ge klara instruktioner och råd till andra personalkategorier. Sätta gränser utan att kränka. 10. Personligt ledarskap och ansvarstagande Lyssna och ge hjälp till andra i problemsituationer. Ge hjälp utan att alltid ge råd. Förmåga att leda arbete i mindre grupp och skapa positivt gruppklimat. Förmåga till konflikthantering. Vilja att ta ansvar för både egen arbetssituation och teamets funktion. Vilja att engagera sig i arbetets organisation. 11. Lagar och förordningar Kännedom om lagar, förordningar och författningar av betydelse för vårdarbetet och förhållande till patienten. Kunna utfärda korrekta intyg. 12. Läkaren i samverkan Kunskap avseende samarbete med andra discipliner och serviceorgan inom sjukvården samt med socialtjänst, försäkringskassa, patientföreningar etc. Kunna använda ett språk som är begripligt för lekmän, politiker och jurister etc. 3

4 DEL 1 B ALLMÄNNA MÅL SOM SKA BEHÄRSKAS EFTER FULLGJORD AT 13. Organisation och förändringsarbete Kunskap om sjukvårdens organisation och samarbetsformer. Kännedom om metoder och tillvägagångssätt vid kliniskt förändringsarbete. Kännedom om metoder som bidrar till att sjukvården bedrivs kostnadseffektivt. Ok/sign. Övrigt 14. Lab o dyl Ha kännedom om vanliga radiologiska undersökningsmetoders och laboratorieprovers möjligheter och begränsningar i olika kliniska situationer. Vara medveten om sjukhushygienens betydelse. 15. Möta kris och särskilda vårdproblem Ha inblick i hur olika tillstånd av smärta, kris och ångest kan mötas och lindras. Ha kännedom om särskilda problem och krav i vården av äldre och vid vård i livets slutskede. Känna till problem och behov som kan vara särskilt utmärkande för olika etniska minoriteter och flyktingar i hälso- och sjukvården. 16. Våld och missbruk Känna igen tillstånd som kan ha förorsakats av våld. Förståelse för vikten av att tidigt beakta alkohol- och narkotikamissbruk liksom oönskade effekter av läkemedel. 17. Prevention Ha förvärvat erfarenhet av preventivt patientarbete, framför allt på individnivå. 4

5 DEL 2 A SPECIALITETSSPECIFIK DEL OPERERANDE SPECIALITETER A INGREPP OCH ÅTGÄRDER SOM AT-LÄKAREN SKA KUNNA UTFÖRA/HANDLÄGGA SJÄLVSTÄNDIGT 18. Lilla kirurgin fr a sårrevision, suturering och mindre excisioner Ok /sign. Övrigt 19. Infektioner i ytliga mjukdelar och i urinvägar 20. Urinstämma, diagnos och behandling 21. Proctoskopi och rectoskopi 22. Arteriell punktion och venös infart 23. Nedläggning av nasogastrisk sond 24. Immobiliseringsteknik 25. Ledpunktion 5

6 DEL 2 B SPECIALITETSSPECIFIK DEL OPERERANDE SPECIALITETER B INGREPP/ÅTGÄRDER SOM AT-LÄKAREN SKA HA GOD KÄNNEDOM OCH VISS ERFARENHET AV Ok /sign. Övrigt 26. Initialt omhändertagande av trauma inom hela det kirurgiska specialitetsområdet, fr a skalle, thorax, rygg, extremiteter, buk, genitalia och hud inklusive brännskada 27. Akut buksmärta 28. Akut skrotal smärta 29. Vätskebalans och chockbehandling 30. Perifera cirkulationsrubbningar 31. Primär handläggning av ryggsmärta 32. Sjukdomar i perifera ligament och muskelfästen 33. Diagnostik och handläggning av vanliga kirurgiska sjukdomar, ffa benigna gastrointestinala sjukdomar samt bukväggsdefekter 34. Indikationer för utredning vid misstanke om gastrointestinal, urogenital och mammar malignitet 35. Orotrakealintubation 36. Lumbalpunktion 6

7 DEL 2 C C - INGREPP/ÅTGÄRDER SOM AT-LÄKAREN SKA HA KÄNNEDOM OM 37. Preoperativ bedömning och postoperativt normalförlopp Ok/sign. Övrigt 38. Differentialdiagnostik vid akut ledsvullnad 39. Handläggning av och metoder för behandling av cancersmärta DEL 2 D D INGREPP/MOTSV. DÄR AT-LÄKAREN SKA HA NÄRVARIT VID 40. Gastroskopi Ok/sign. Övrigt 41. Kirurgiska ingrepp i bukhålan 42. Operation av bukväggsdefekter 43. Ortopediska ingrepp 7

8 Instruktioner för bedömning enligt bedömningsunderlaget Bedömning 1 - efter halva placeringen AT-läkaren skattar sig själv utifrån ovan givna mall Ansvarig bedömare gör en bedömning av AT-läkaren utifrån ovan givna mall Dialog förs sedan utifrån båda underlagen. AT-läkaren får feedback på vad som är bra och vilka områden som kan vidareutvecklas. Bedömningsunderlagen sparas av båda parter för att ha som underlag vid nästa bedömning. Bedömning 2 - i slutet av placeringen AT-läkaren skattar sig själv utifrån ovan givna mall Ansvarig bedömare gör en bedömning av AT-läkaren utifrån ovan givna mall Ansvarig bedömare och AT-läkare för en dialog utifrån bådas bild och jämför vad som hänt sedan tidigare bedömning. Bedömning 2 (= slutbedömning från aktuell placering och som ansvarig bedömare svarar för) skickas till Personalassistent Berit Lemburg, Personal- o verksamhetsutvecklingsenheten för arkivering och, i förekommande fall, för vidarebefordring till berörd AT- chef. Läs mer om AT rollen på PV enhetens webbsida Södra Älvsborgs Sjukhus Datum AT-läkaren Ansvarig bedömare (handledare/motsvarande) Namnförtydligande Namnförtydligande 8