En simulering om terrorism och media
|
|
- Johannes Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En simulering om terrorism och media Version 1.1
2 Introduktion I Hotet spelar ungefär hälften av deltagarna medlemmar i olika nationella grupper, t.ex. regering, polis och säkerhetstjänst, opposition, fackföreningar, näringslivets intresseorganisation i det fiktiva landet Nuland. Resten av deltagarna representerar tre olika tidningar i form av t.ex. journalister och redaktörer. I ljuset av nyligen uppkomna terroristhot tvingas regeringen nu att balansera mellan medborgarnas säkerhet och individuella frihet. Tid Simuleringen tar mellan 2-2,5 timmar att genomföra, inklusive tid för efterdiskussion. Syfte Få eleverna att förstå vilka problem som demokratiska stater ställs inför när det gäller att skydda sig mot internationell terrorism. Få eleverna att förstå de dilemman som dyker upp när man ställer nationell och personligt säkerhet mot mänskliga rättigheter, personlig frihet och demokrati. Att låta eleverna undersöka massmedias roll i rapporteringen av känsliga politiska frågor. Att utveckla förmågor hos eleverna, såsom: hur man gör en intervju, hur man sammanfattar, hur man förhandlar, hur man skriver en artikel, hur man argumenterar och hur man presenterar en text muntligt eller skriftligt. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Pedagogiskt Centrum verkar för skolutveckling i hela Göteborgsregionen. Pedagogiskt Centrum är en del av GR Utbildning och Göteborgsregionens kommunalförbund. Avdelningen skapar och leder alltifrån enstaka temapass till omfattande och långsiktiga organisationsutvecklingsprojekt. Genom olika projekt och utbildningsinsatser kommer Pedagogiskt Centrum årligen i kontakt med omkring personer som är verksamma inom skolan i samtliga skolformer. Kompetensen och erfarenheten är bred och täcker in bland annat skolutveckling, entreprenörskap, speldesign, processledning och digitala verktyg för lärande. Pedagogiskt Centrum har mångårig erfarenhet av att utveckla upplevelsebaserade spel och metoder för skolan. Målet är att ge en meningsfull och lustfylld upplevelse för eleven som möjliggör diskussion och reflektion. Läs mer på GR Speldatabas I Pedagogiskt Centrums speldatabas finns ett stort antal kostnadsfria spel och metoder för undervisning. Du kan ladda hem materialen utan att logga in och det är kostnadsfritt. Våra spel och metoder innehåller allt du behöver i en pdf: handledning, bilagor och övrig information som är relevant för temat och ämnet som spelet behandlar. Du hittar speldatabasen på Om spelet version 1.1 Konstruktion Andrew Miller Julia Fiehn Bearbetning Carl Heath Översättning Henrik Sikberg Mattias Tordai Layout Kristin Rådesjö - Version 1.0 Carolina Dahlberg - Version 1.1 Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 2
3 Förberedelser Det är bra om man har tillgång till ett större rum vid genomförandet av Hotet, så att de olika grupperna kan tala ostört med varandra. Spelar man Hotet med ett större antal deltagare så delas de in i nio grupper. Det är inte bra om en grupp spelas enbart av en person. Då är det bättre att stryka den gruppen. Om möjligt kan man låta de olika grupperna befinna sig i egna rum. De tre grupperna som spelar Journalisterna behöver tillgång till datorer och skrivare för att kunna skriva sina artiklar. Introducera scenariot för deltagarna genom att dela ut gruppbeskrivningarna till alla. Om du som pedagog delar ut beskrivningar efter eget tycke eller om du låter gruppen medverka i valet beror givetvis på vilken sorts grupp du har. Låt alla grupper läsa in sig på sin beskrivning så att de vet vad för några de kommer att representera i spelet. Genomför därefter en allmän presentation där grupperna får möjlighet att introducera sig för de andra. På det sättet får alla kännedom om samtliga grupper. När samtliga introducerats för varandra delas bilagan den nya situationen ut. Det är detta som blir utgångspunkten för spelet. Dela ut någon form av skyltar som eleverna kan bära, där det framgår vilken grupp de tillhör under simulationen. Be sedan deltagarna att gå till de platser de ska vara på under simulationen. Förklara att simulationen genomförs i fyra steg, som finns angivna på gruppbeskrivningarna. Själva introduktionen tar ungefär 20 minuter Om man vill kan man låta eleverna förbereda sig för simulationen genom att sätta sig in i frågor som rör mänskliga rättigheter, den individuella friheten och personlig säkerhet. Man kan även låta journalisterna träna sig i hur man skriver och presenterar artiklar. Hotet går att genomföra med ett deltagarantal från ungefär personer. Om någon skulle bli ensam representant för en grupp är det bättre att ta bort den gruppen ur spelet. Genomförande Spelet är indelat i fyra steg. Dessa fyra steg tar mellan 90 till 120 minuter att genomföra beroende på gruppens storlek och ålder. Under steg 1 har grupperna 10 minuter på sig att fundera över sitt ställningstagande till den nyuppkomna situationen. Journalisterna börjar förbereda frågor till de olika grupperna och kan även börja skissa på artiklarnas upplägg. Under steg 2 (20 min.) gör journalisterna intervjuer med de olika grupperna Eventuellt kan man göra upp någon form av schema för att göra situationen hanterbar, eller så släpper man deltagarna att själva lösa det. Skulle någon grupp inte få besök av journalisterna så meddela dem at deras chef vill att de skriver en pressrelease och ger till journalisterna. Under steg 3 (30 min.) Sätter journalisterna ihop sina artiklar. Regeringen, säkerhetstjänsten och oppositionen möts för att försöka komma överens om en gemensam kommuniké, under ledning av statsministern. Medborgargruppen, fackföreningarna och industrins representanter möts för att diskutera effekterna av de föreslagna åtgärderna och sammanställer sina synpunkter. Vem som ska leda gruppen och vem som ska framföra deras synpunkter avgör de själva. Under steg 4 (20 min.) samlas hela gruppen. Journalisterna presenterar sina löpsedlar och huvudrubriker, de olika intresseorganisationerna ger sin syn på de förslagna åtgärderna och slutligen gör regeringen ett uttalande om hur de ska hantera situationen. Var noga med att ange hur lång tid eleverna har på sig under de olika stegen innan ni börjar. Om man vill kan man meddela de olika grupperna när det är tre minuter kvar av varje steg. Om det går segt och inget händer kan man informera regeringen eller säkerhetspolisen om att man har funnit en bärbar dator med långtgående planer för ett attentat mot en av landets flygplatser eller något liknande. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 3
4 Efterdiskussion I efterdiskussionen sker större delen av lärandet. Genom en väl genomförd efterdiskussion kan gruppen använda sina erfarenheter under övningen och lyfta dessa till ett bredare perspektiv. Efterdiskussionen ska ta tid och det är därför viktigt att avsätta tid till denna, en rekommendation är minst 20 minuter. Ett förslag är att under efterdiskussionen möblera rummet så att alla sitter i en ring. Det gör att alla ser varandra och blir också en tydlig markör att spelet är slut och att gruppen nu har gått in i en ny fas. Efterdiskussionen är indelad i tre faser: Reflekterande Efterdiskussionen börjar med reflektion, vilket handlar om att låta eleverna ventilera sina spontana intryck och sammanfatta sin upplevelse. Frågorna handlar om händelseförloppet, vad som var roligt, vad som var svårt och hur de upplevde olika delar av spelet. Den reflekterande fasen är viktig för att skapa ett bra underlag för senare faser i efterdiskussionen. Tolkande Här skall eleverna få möjlighet att problematisera och analysera händelserna under spelet och se möjlighet till alternativa utgångar beroende på förutsättningarna. Hjälp eleverna genom öppna frågor att sätta ord på sina känslor och erfarenheter som de upplevde i spelet. Generaliserande I generaliseringsfasen lyfts elevernas reflektioner och upplevelser av spelet till ett större perspektiv. Här kan ni diskutera och dra paralleller med händelser utanför spelet och i samhället i stort. Det är inte ett måste att under efterdiskussionen avsluta en fas för att påbörja en annan, utan man kan vandra fritt mellan de olika faserna beroende på vart gruppen för samtalet. Frågor Reflekterande Hur uppfattade ni spelet? Vad var roligt? Vad var svårt? Hur var det att spela gruppen ni fick? Tolkande Hur gjorde ni för att balansera säkerheten mot den personliga integriteten? Hur gjorde ni för att försöka påverka debatten och journalisternas artiklar. Hur viktig är media för att påverka den allmänna opinionen? Vilken grupp var viktigast för regeringen, vilken grupp tog de störst hänsyn till? Hur pass överens var regeringen, oppositionen och de olika intresseorganisationerna? Hur valde tidningarna att presentera händelserna? Vilka likheter och skillnader fanns mellan de olika tidningarnas löpsedlar och rubriker? Hur pass mycket försökte politikerna vinkla journalisternas artiklar? Reflekterande Hur tror ni att det går till i verkligheten? Var är spelet likt verkligheten, och var är det mindre likt? Vilken roll tror ni att media spelar i verkligheten? Finns det andra situationer än hot om terrorism där det går att se liknande mönster? (ekonomiska kriser, miljökatastrofer till exempel) Eleverna kan ställa frågor till varandra, komma med spontana synpunkter eller föra diskussionen vidare snabbare än frågorna som står uppställda. Detta händer ganska ofta och är fullt normalt. Om nödvändigt kan ni gå tillbaka till de reflekterande frågorna senare. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 4
5 Det nya hotet Ni bor i landet Nuland, ett land med västerländskt demokratiskt styre. Nuland är känt för att vara ett öppet och fritt land, där medborgarna värdesätter sin åsiktsfrihet och rätten att röra sig fritt i samhället utan hinder. Välfärdsnivån i Nuland är hög. Arbetslösheten är låg och det sociala skyddsnätet är väl utvecklat. Den höga välfärden är möjlig genom ganska höga skatter. Pengarna används framförallt till det sociala skyddsnätet, sjukvård och utbildning, bara en liten del går till polis och rättsväsende. Handeln är välutvecklad och många människor är anställda av stora företag. Nulands invånare reser mycket, både inom och utanför landet. Det gäller både nöjes- och affärsresor. De flesta stora och medelstora städer har en flygplats. Nuland är ett land som är öppet för invandring. Nu har dock en ny situation uppstått. De senaste åren har antalet terroristdåd ökat runt om i världen, även i Nulands grannländer. Nuland har än så länge varit förskonat, men nu har säkerhetstjänsten tagit emot trovärdig information som visar att det kan komma att attacker i framtiden. Något måste göras för att garantera medborgarnas säkerhet. Attentat på tågstationer, flygplatser och i skyskrapor i Nulands grannländer har kostat hundratals, ibland flera tusen människoliv. Några möjliga alternativ är: Introducera nya ID-kort som alltid måste bäras. ID-korten innehåller bland annat fingeravtryck och irisavtryck, som snabbt kan kontrolleras. Att ge säkerhetstjänsten tillgång till alla detaljer kring samtliga privata bankkonton. Att spela in och arkivera telefon och -konversation, som säkerhetstjänsten sedan har tillgång till. Att installera övervakningskameror, med kapacitet att känna igen ansikten, på offentliga platser. Att scanna och undersöka allt bagage på flygplatserna i landet, vilket kommer att leda till avsevärt längre väntetider. Att låta flygbolagen anställa beväpnade vakter som medföljer på samtliga flygningar. Att ge flyg- och färjebolagen skyldighet att avvisa misstänkta personer. Att ge polismyndigheten utökade rättigheter att stanna och visitera personer. Att införa nya lagar som förbjuder tal eller artiklar som kritiserar Nulands nuvarande styrelsesätt, alltså den västerländska demokratin. Eller som uppmanar till omstörtande verksamhet. Att införa en lag som innebär att man måste ha tillstånd innan man genomför en demonstration. Tillstånd ges endast beroende på demonstationens budskap. Att förstärka gränsbevakningen, vilket bland annat innebär att man med värmekamera fotograferar alla fordon som passerar gränsen. Att ge säkerhetstjänsten befogenhet att utvisa misstänkta personer av utländsk härkomst ur landet Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 5
6 Regeringen Ni är Nulands regering. Ni tillhör alla det socialdemokratiska partiet och har suttit vid makten i fem år. Regeringen är populär och ni jobbar för att ge folket social välfärd i ett fritt och tolerant samhälle. Er uppgift nu att ta itu med det nya hotet, det är ert ansvar att leda landet. Ni kan om ni vill fördela olika roller inom regeringen mellan er, t.ex. Statsminister, försvarsminister, finansminister etc. Ni ska diskutera hur ni ska hantera de nya terroristhoten. Hur ska ni ta er an problemet? Utgå från de olika alternativen som finns beskrivna i scenariot: Vilka alternativ är nödvändiga att införa? Vilka svårigheter kommer de att medföra? Hur ska ni göra för att övertyga folket om att det ni gör är nödvändigt? Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer Frihetspartiet, dvs. det politiska parti som är er viktigaste motståndare. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på Er sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3 (ca: 30 min.) Ni ska nu ta ett sista beslut om vilka era åtgärder kommer att bli. Ni kommer att behöva träffa säkerhetstjänstens representanter, dvs. polisen, hemliga polisen och underrättelsetjänsten. Ni ska även träffa Frihetspartiet. När det handlar om särskilt stora och viktiga frågor som berör landets säkerhet brukar nämligen Nulands regering alltid rådgöra med motståndarpartiet innan man bestämmer sig. Skriv slutligen ihop en kort kommuniké som ni sedan ska läsa upp för alla deltagare. Steg 4 Återsamling. Kommunikén ska läsas upp för alla speldeltagare. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 6
7 Säkerhetstjänsten Ni representerar ledningen för Nulands säkerhetstjänst. Ni är olika delar av säkerhetstjänsten, som till exempel polischef, chef för den hemliga polisen, chef för underrättelsetjänsten och så vidare. Ni är medvetna om de nya hoten mot riket och ni vet att regeringen planerar att vidta någon form av åtgärder. Det är ni som kommer att bli ansvariga för att sen utföra det som regeringen bestämmer. Ni måste därför vara på det klara med vad de olika alternativen innebär. Läs igenom de olika alternativen som regeringen kan föreslå och diskutera vad de kommer att innebära för er och för landet. Det är möjligt att ni kommer att bli ombedda att råda regeringen. Vilka åtgärder är nödvändiga? Vilka svårigheter kommer det att innebära? Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer Frihetspartiet, dvs. det politiska parti som är er viktigaste motståndare. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på Er sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3. (ca: 30 min.) Ni ska möta regeringen och Frihetspartiet, dvs. det riksdagspari som är regeringens motståndare för att hjälpa dem att sammanställa en gemensam kommuniké. Steg 4. Återsamling med alla speldeltagare där kommunikén ska läsas upp för alla. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 7
8 Frihetspartiet Ni är det största oppositionspartiet i Nulands riksdag, dvs. ni är det socialdemokratiska regeringspartiets viktigaste motståndare. Ni är ett konservativt parti. Om ni vill kan ni fördela olika roller mellan er som t.ex. partiledare, inrikespolitisk talesman, ekonomisk talesman etc. Ni är medvetna om det nya hotet mot ert land och att regeringen planerar att göra något åt det. Ni måste vara på det klara med vad de olika alternativen skulle kunna innebära och vad er egen inställning är. Normalt hade ni velat stödja regeringens förslag i en sådan här situation, men ni tror att den inte kommer att ta tag i situationen fullt nog och vara för vek i sitt agerande. Titta på de olika förslag till åtgärder som finns beskrivna i scenariot. Ni måste fatta ett beslut om vilka av dessa åtgärder ni kan acceptera och vilka ni finner nödvändiga. Ni måste också tänka över vilka problem dessa åtgärder kan innebära. Ni ska senare meddela regeringen i vilka avseenden ni är beredda att stödja dem. Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer er. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på regeringens sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3. (ca: 30 min.) Ni ska sammanträda med regeringen och säkerhetstjänsten för att skriva ihop en gemensam kommuniké. Steg 4. Återsamling med alla speldeltagare där kommunikén ska läsas upp för alla. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 8
9 Organisationer för mänskliga rättigheter Ni är medlemmar av olika ideella organisationer. Om ni vill kan ni ta på er olika roller inom gruppen, som t.ex. företrädare för Amnesty, företrädare för en invandrarorganisation, företrädare för medborgarnas mänskliga rättigheter etc. Ni är medvetna om det nya hotet mot ert land och att regeringen kommer att införa några former av åtgärder. Ni ska komma fram till vad dessa åtgärder kan innebära för er del och vilken hållning ni ska ha gentemot dem. Ni fruktar att regeringen kan komma att överreagera inför de här hoten. Ert jobb är att se till att regeringen tillvaratar alla medborgares mänskliga rättigheter, att dessa inte kränks i onödan. Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Ta sedan ställning till vilka ni kan tänka er att stötta och vilka följder de olika åtgärderna kan få för er del. Vilka åtgärder, om några kan ni anse som nödvändiga? Vilka argument har ni för att få regeringen att lyssna på era synpunkter? Vilka problem kan ni stöta på? Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer Frihetspartiet. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på regeringens sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3. (ca: 30 min.) Ni ska sammanträda med Fackföreningarna och Intresseorganisationen för storföretagen och bankerna. Försök komma fram till en gemensam lista över åtgärder som ni kan tänka er att stödja. Steg 4. Återsamling med alla speldeltagare där kommunikén ska läsas upp för alla. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 9
10 Fackföreningarna Ni representerar olika fackföreningar i Nuland, om ni vill kan ni välja vilket fackförbund ni var och en representerar. Ni är medvetna om det nya hotet som finns mot ert land samt att regeringen överväger olika åtgärder. Er uppgift är att komma fram till vad de olika åtgärderna kan innebära för era medlemmar. Ni fruktar att regeringen under de rådande omständigheterna kan vidta åtgärder som kan missgynna era medlemmar och att jobb kan komma att hotas. Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Hur ställer ni er till de olika alternativen? Vilka åtgärder, om några kan ni anse som nödvändiga? Vilka argument har ni för att få regeringen att lyssna på era synpunkter? Vilka problem kan ni stöta på? Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer Frihetspartiet. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på regeringens sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3. (ca: 30 min.) Ni ska sammanträda med organisationen för mänskliga rättigheter och fackföreningar i Nuland. Ni ska försöka komma fram till en gemensam lista över vilka åtgärder ni kan tänka er att stödja. Steg 4. Återsamling med alla speldeltagare där kommunikén ska läsas upp för alla. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 10
11 Storföretagen och bankerna i Nuland Er organisation representerar näringslivet i Nuland. Om ni vill kan ni välja vem som representerar vilken sektor. Ni är medvetna om det nya hotet som finns mot ert land samt att regeringen funderar på olika åtgärder. Er uppgift är att komma fram till vad de olika åtgärderna kan innebära för era medlemmar. Ni fruktar att regeringen under de rådande omständigheterna kan vidta åtgärder som kan missgynna Er och att ekonomin kan komma att påverkas. Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Hur ställer ni er till de olika alternativen? Vilka åtgärder, om några kan ni anse som nödvändiga? Vilka argument har ni för att få regeringen att lyssna på era synpunkter? Vilka problem kan ni stöta på? Ni kommer nu att träffa journalister från tre olika tidningar: Dagbladet. En populär tidning i Nuland, som oftast stödjer Frihetspartiet. Tidningen är konservativ och brukar förespråka ett starkt säkerhetstänkande och en stark ordningsmakt. Dagliga Nyheter. Även detta en stor och populär tidning, som dock oftast står på regeringens sida. Gillar socialdemokratiska idéer och förespråkar individuell frihet och mänskliga rättigheter. Kvällsbladet. En kvällstidning som har väldigt många läsare. Den är politiskt neutral, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Tidningarna vill veta vad ni tänker göra åt den uppkomna situationen så att de kan skriva om det. Hur ska ni hantera journalisterna? Ska ni hålla en gemensam presskonferens eller tala med dem mer enskilt? Vilken vinkel ska ni försöka få journalisterna att ha på sina artiklar? Steg 3. (ca: 30 min.) Ni ska sammanträda med organisationen för mänskliga rättigheter och intresseorganisationen för storföretagen och bankerna i Nuland. Ni ska försöka komma fram till en gemensam lista över vilka åtgärder ni kan tänka er att stödja. Steg 4. Återsamling med alla speldeltagare där kommunikén ska läsas upp för alla. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 11
12 Dagbladet Ni är toppjournalister på dagbladets huvudredaktion. Dagbladet är en populär tidning i Nuland. Dagbladet stöder oftast Frihetspartiet, dvs. det parti som är den nuvarande regeringens viktigaste motståndare i riksdagen. Tidningen gillar en konservativ högerinriktad politik och förespråkar vikten av säkerhet och lag och ordning i samhället. Om ni vill kan ni inom gruppen dela ut roller som t.ex. redaktör, redigerare och olika typer av reportrar. Ni är medvetna om det nya hotet mot ert land, samt att regeringen funderar på olika åtgärder. Som journalister är det ert jobb att vara först med det senaste. Ni kommer att få möjlighet att intervjua en rad olika intressanta grupper inför morgondagens utgivning av er tidning. Grupperna är: Regeringen, dvs. Socialdemokraterna Frihetspartiet Säkerhetstjänsten, dvs. polisen, hemliga polisen och underrättelsetjänsten. Organisation för mänskliga rättigheter Fackföreningarna Intresseorganisationen för storföretagen och bankerna Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Ni ska överväga vilken typ av texter och löpsedlar ni vill skapa för att påverka regeringen och skapa opinion. Diskutera igenom er situation och förbered frågor som ni vill ha svar på hos de olika grupperna. Ni måste även besluta om ni ska dela upp intervjuerna mellan er och om någon ska stanna på redaktionen och jobba med texterna och löpsedlarna. Ni ska nu gå ut och intervjua så många grupper ni hinner. Tänk på att de olika grupperna vill nå ut med olika budskap och var vaksamma på om de försöker vinkla saker och ting till sin fördel. Var noga med att anteckna citat och uttalanden ordentligt så att ni kan använda dem senare. Steg 3. (ca: 30 min.) Nu ska ni analysera det material ni samlat ihop och utifrån detta skapa tre huvudrubriker till er löpsedel. Ni ska dessutom skriva en ledare på ungefär en halv sida, ledaren ska handla om vad Er tidning tycker i frågan om terrorhotet. Även ledaren ska vara försedd med en rubrik. Steg 4. Här ska ni, inför alla speldeltagare, presentera er löpsedel och berätta om era val av rubriker. En av er ska läsa upp er ledare. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 12
13 Dagliga Nyheter Ni är toppjournalister på Dagliga Nyheters huvudredaktion. Dagliga Nyheter är en populär tidning i Nuland, som oftast stödjer regeringen. Tidningen är traditionellt anhängare av en socialliberal politik och förespråkar vikten av mänskliga rättigheter och individens frihet. Om ni vill kan ni inom gruppen dela ut roller som t.ex. redaktör, redigerare och olika typer av reportrar. Ni är medvetna om det nya hotet mot ert land, samt att regeringen överväger olika åtgärder. Som journalister är det ert jobb att vara först med det senaste. Ni kommer att få möjlighet att intervjua en rad olika intressanta grupper inför morgondagens utgivning av er tidning. Grupperna är: Regeringen, dvs. Socialdemokraterna Frihetspartiet Säkerhetstjänsten, dvs. polisen, hemliga polisen och underrättelsetjänsten. Organisation för mänskliga rättigheter Fackföreningarna Intresseorganisationen för storföretagen och bankerna Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Ni ska överväga vilken typ av texter och löpsedlar ni vill skapa för att påverka regeringen och skapa opinion. Diskutera igenom er situation och förbered frågor som ni vill ha svar på hos de olika grupperna. Ni måste även besluta om ni ska dela upp intervjuerna mellan er och om någon ska stanna på redaktionen och jobba med texterna och löpsedlarna. Ni ska nu gå ut och intervjua så många grupper ni hinner. Tänk på att de olika grupperna vill nå ut med olika budskap och var vaksamma på om de försöker vinkla saker och ting till sin fördel. Var noga med att anteckna citat och uttalanden ordentligt så att ni kan använda dem senare. Steg 3. (ca: 30 min.) Nu ska ni analysera det material ni samlat ihop och utifrån detta skapa tre huvudrubriker till er löpsedel. Ni ska dessutom skriva en ledare på ungefär en halv sida, ledaren ska handla om vad Er tidning tycker i frågan om terrorhotet. Även ledaren ska vara försedd med en rubrik. Steg 4. Här ska ni, inför alla speldeltagare, presentera er löpsedel och berätta om era val av rubriker. En av er ska läsa upp er ledare. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 13
14 Kvällsbladet Ni är toppjournalister på Kvällsbladets huvudredaktion. Kvällsbladet är en populär kvällstidning, med en trogen läsekrets. Ni är politiskt neutrala, men vill gärna komma med uppseendeväckande löpsedlar som avslöjar eller skapar skandal och sensation. Om ni vill kan ni inom gruppen dela ut roller som t.ex. redaktör, redigerare och olika typer av reportrar. Ni är medvetna om det nya hotet mot ert land, samt att regeringen överväger olika åtgärder. Som journalister är det ert jobb att vara först med det senaste. Ni kommer att få möjlighet att intervjua en rad olika intressanta grupper inför morgondagens utgivning av er tidning. Grupperna är: Regeringen, dvs. Socialdemokraterna Frihetspartiet Säkerhetstjänsten, dvs. polisen, hemliga polisen och underrättelsetjänsten. Organisation för mänskliga rättigheter Fackföreningarna Intresseorganisationen för storföretagen och bankerna Titta på de olika åtgärderna regeringen kan införa, som finns beskrivna i scenariot. Ni ska överväga vilken typ av texter och löpsedlar ni vill skapa för att påverka regeringen och skapa opinion. Diskutera igenom er situation och förbered frågor som ni vill ha svar på hos de olika grupperna. Ni måste även besluta om ni ska dela upp intervjuerna mellan er och om någon ska stanna på redaktionen och jobba med texterna och löpsedlarna. Ni ska nu gå ut och intervjua så många grupper ni hinner. Tänk på att de olika grupperna vill nå ut med olika budskap och var vaksamma på om de försöker vinkla saker och ting till sin fördel. Var noga med att anteckna citat och uttalanden ordentligt så att ni kan använda dem senare. Steg 3. (ca: 30 min.) Nu ska ni analysera det material ni samlat ihop och utifrån detta skapa tre huvudrubriker till er löpsedel. Ni ska dessutom skriva en ledare på ungefär en halv sida, ledaren ska handla om vad Er tidning tycker i frågan om terrorhotet. Även ledaren ska vara försedd med en rubrik. Steg 4. Här ska ni, inför alla speldeltagare, presentera er löpsedel och berätta om era val av rubriker. En av er ska läsa upp er ledare. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 14
15 REGERINGEN SÄKERETSTJÄNSTEN FRIHETSPARTIET Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 15
16 ORGANISATIONER FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FACKFÖRENINGARNA STORFÖRETAG OCH BANKER Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 16
17 DAGBLADET DAGLIGA NYHETER KVÄLLSBLADET Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning Hotet 17
Bananen. Ett enkelt rollspel om handelsvillkor. www.grspeldatabas.se. Version 1.1
Bananen Ett enkelt rollspel om handelsvillkor. Version 1.1 www.grspeldatabas.se Introduktion Bananen är ett enkelt rollspel som handlar om de olika stegen i distributionskedjan av varor. Spelet består
Ett litet steg. Ett spel om klimatfrågan
Ett litet steg Ett spel om klimatfrågan Introduktion Detta utbildningsmaterial syftar till att belysa klimatfrågan individorienterat och hur olika delar av världen kan påverka/påverkar klimatet. Tid 60
Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Introduktion. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Spelet går ut på att eleverna i en fiktiv science fiction-framtid har bordat ett antal små rymdskepp, på flykt från jorden som gjorts obeboelig på grund av en stor katastrof, ett meteornedslag
Du, jag och klimatfrågan
Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska
www.grspeldatabas.se
www.grspeldatabas.se Introduktion Den här simuleringen är tänkt att hjälpa deltagarna att lättare kunna förstå hur handel kan påverka ett lands välstånd. Vår planet är delad; de industrialiserade länderna
E2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se
E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor
Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik
Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.
Ett spel om makt och demokrati. En andra chans?
Ett spel om makt och demokrati En andra chans? Introduktion Spelet är ett rollspel som utspelar sig år 2200, då jordens ekosystem inte längre klarar av att hålla mänskligheten vid liv. Eleverna skall utforma
tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Den andra sidan. Ett spel om jämställdhet och demokrati
Den andra sidan Ett spel om jämställdhet och demokrati Introduktion Detta utbildningsmaterial syftar till att belysa frågeställningar om demokrati och delaktighet. Tid 60 minuter, inklusive tid för diskussion.
Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto
2 Sammanfattning är ett värderingsspel som handlar om hållbar konsumtion. Spelet visar hur miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet påverkas av de tillverkningsmetoder som används för varor vi köper
Tolerans och Demokrati mot Diskriminering och Rasism!
Tolerans och Demokrati mot Diskriminering och Rasism! 2 Fakta om materialet Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus
Nothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet
Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter
Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet
Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer
Ekvationen. www.grul.se
Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4
Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
Your place or mine? Konflikten mellan israeler och palestinier fördjupas när medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte UR:s reportageteam
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115
Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser
Discovery Education Espresso
Discovery Education Espresso LEKTIONSTIPS: Inflytande på skolan och i Sverige Lärarinfo Varje månad skickar vi ett lektionstips med underlag från den digitala resursbanken Discovery Education Espresso.
VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se.
FÖR KONTROLLANTER VÄLKOMMEN! Du som läser det här är antagligen utsedd som kontrollant för Skolval 2014. Kanske är du elev, kanske förälder eller lärare. Oavsett har du en viktig uppgift i att se till
Pressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
i N S P I R A T I O N e N
i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att
Medelvärde och Median
Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9
Att övertyga Ett ämnesövergripande MIK-projekt Ett projekt som tränar eleverna i medie- och informationskunnighet och svarar mot centrala mål som de ska träna på i svenska, samhällskunskap och bild. Projektet
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Lathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial
Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?
Lika inför lagen? Ett rollspel om en rättegång. Version 1.1
Lika inför lagen? Ett rollspel om en rättegång Version 1.1 v Introduktion Detta spel är en enkel simulation av en rättegång. Eleverna behöver ha grundläggande kunskap om hur en rättegång går till och begrepp
Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015
Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?
Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet
L Lila partiet Näringsutskottet Spelare 1: Du är riksdagsledamot i näringsutskottet och arbetar med frågan Svensk kärnkraft i framtiden. Nedan ser du vilka andra förslag som finns i den frågan. Er partilinje
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya
What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister
Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn
Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN
PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN 34 Våra bästa tips och råd för att effektivt påverka politiker och beslutsfattare 1 GÖR EN INSATS FÖR DÖVA OCH TECKENSPRÅK INFÖR VALET 2018! VALSPECIAL Vid valet har du
Demokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Några tips om du man kan jobba med media och PR
Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre
Känsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.
KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och
Att höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Erik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER
LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.
Svenska folket om politiskt ledarskap
Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas
Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Demokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Landet Demokratien. Om arbetsbladet
Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till
En simulering om utveckling och demokrati
Version 1.1 En simulering om utveckling och demokrati www.grspeldatabas.se Sammanfattning KRIS är en simulering om ett utvecklingsland som just blivit självständigt. Deltagarna får tillsammans rollen som
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?
Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda
Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Innehåll: 1. Introduktion 2. Vem gör vad i säkerhetsarbetet 3. Att förebygga trakasserier, hot och våld 4. Riskbedömning vid möten 5. Vad ni kan/bör göra
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
I skuggan av ett krig Kazor
Spel Del 3 Vägen till försoning I skuggan av ett krig Kazor Sammanfattning I skuggan av ett krig Kazor är ett spel där eleverna delas in i två grupper som gestaltar folken, atarerna och ireberna. Eleverna
Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström
Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Varför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller
Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Femte jobbskatteavdraget i medierna
Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns
Proposition om inopererade mikrochip
Proposition om inopererade mikrochip Gemenskapspartiet Alla människor ska kunna leva ett bra liv. Vi vill ge människor de bästa förutsättningarna för en bra hälsa. Därför vill vi operera in mikrochip i
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Media och hantering av media. Researchgruppen
Media och hantering av media. Researchgruppen Agenda Mediastrategi Medias agenda Mediakontakt Egen mediabild Informationskrig Exempel: 8 mars Limhamn Mediastrategi Innan man gör en aktion bör man fundera
The power of pictures
The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget
Demokratisatsningen inför Europaparlamentsvalet 2004. Ny i Unionsparlamentet ett rollspel
Demokratisatsningen inför Europaparlamentsvalet 2004 Ny i Unionsparlamentet ett rollspel Beställningsadress: Liber Distribution 162 89 Stockholm Tfn: 08-690 95 76 Fax: 08-960 95 50 E-post: skolutveckling@liber.se
POLITIK och DEBATT svenska + SO
POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Studieguide Hej Sverige!
Emelie Jönsson Studieguide Hej Sverige! Om vägar till studier och jobb Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1 4 Introduktion och information. Vem är jag? Träff 2 5 Mötet med Sverige,
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Får jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Lärarhandledning till Demokrativerkstaden
Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna
Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Känsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar