om Ha n te dl m edn ad i a n g g ar

Transkript

1 Handledning om temadagar

2 Välkommen till temadagen! Inför och efter skolvalen är det vanligt med aktiviteter som handlar om politik, demokrati eller mänskliga rättigheter. Några exempel på aktiviteter kan vara föreläsningar, debatter och workshops, men även särskild undervisning i politik. Först och främst kan det vara bra att koncentrera sig på dessa aktiviteter, särskilt om det är kort tid kvar till skolvalet, men vill man göra något mer är temadagar en bra idé. I den här handledningen ger vi tips och råd till dig som vill arrangera en temadag inför skolvalet. Vid vår rundringning inför skolvalet kommer vi också att kunna svara på frågor. På de skolor där elevkåren eller elevrådet är medlemmar i Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO kan elevkåren eller elevrådet även få stöd av hjälp av organisationens verksamhetsutvecklare, som finns över hela landet. Kontaktuppgifter till en verksamhetsutvecklare i ditt län hittar du på Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen att höra av dig till oss via info@skolval2010.se eller telefon Lycka till med temadagen! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010

3 Arrangera en temadag! Vad är en temadag? En temadag är en dag i skolan då allting i skolan kretsar kring ett visst tema. På en temadag kan hela skolan eller enbart vissa årskurser eller vissa program medverka. Oftast är temadagen en heldag, men en temadag kan också med fördel vara en halvdag, eller rent av en vecka eller en kväll. Exempel på inslag i en temadag är föreläsningar, utställningar och workshops. Man kan också ha debatter och så kallade hearings, utfrågning av en eller flera politiker inför publik. När är det bäst att arrangera temadagen? Ju närmare skolvalet som temadagen arrangeras, desto bättre. Det ökar intresset för skolvalet och gör att eleverna har diskussionerna färskt i minnet när det blir dags att rösta. Eftersom skolvalet arrangeras i anslutning till riksdagsvalet är ju dessutom politik högaktuellt överallt i samhället, och temadagen blir på så vis ännu mer intressant. Vi föreslår att ni planerar in temadagen under maj, andra delen av augusti eller första delen av september. Kom ihåg att många politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund är upptagna de sista veckorna innan valet, så var ute i god tid när ni bokar in dem! Vem bör arrangera temadagen? På de flesta skolor brukar det vara elevkåren, en eller flera skolföreningar eller en skoltidning som arrangerar temadagen, antingen själva eller i samarbete med exempelvis lärare. Enskilda elever kan även anordna aktiviteter som ett projektarbete eller genom ett utskott eller en kommitté på skolan. På en del skolor är temadagen mer en del av undervisningen och arrangeras enbart av lärare. Lärare kan anordna aktiviteter genom sin institution eller sitt arbetslag, antingen tillsammans med andra samhällslärare eller tillsammans med andra lärare på skolan. På gymnasiet kan temadagar arrangeras av elever, medan det på högstadiet ofta är en bra idé om temadagar arrangeras av elever och lärare tillsammans. Workshops Ordet workshop skulle kunna översättas till experimentverkstad: det är ett seminarium eller ett möte där syftet inte i första hand är att komma fram till en färdig slutsats. I en workshop är alla aktiva det handlar inte om att någon berättar och andra lyssnar, utan om att man tillsammans arbetar, diskuterar och prövar sig fram. Ofta kombineras praktiska övningar och samtal, och många gånger är syftet med en workshop kreativt: att sätta igång nya tankar, vända på invanda föreställningar eller föda idéer. För att ordna en workshop kan man bjuda in personer från intressanta organisationer, som kan hålla workshops på ämnen som anknyter till temat.

4 1. Välj ett tema Innan ni sätter igång måste ni naturligtvis bestämma vilket tema ni vill ha på temadagen. Om ni gör det tidigt blir det av förklarliga skäl enklare att sälja in temadagen till elever och lärare, och betydligt enklare att bestämma vilka föreläsare eller workshopsledare som bör bjudas in. Ett naturligt tema inför eller efter skolval är naturligtvis politik, men även demokrati eller mänskliga rättigheter kan vara lämpliga teman. Ni kan också anordna en temadag om ett särskilt område, som miljö, integration, utrikespolitik eller annan internationell politik. 5. Få fram pengar Ni kan naturligtvis göra en temadag helt gratis, men oftast är det enklare att göra en temadag bra om ni har pengar. Föreläsare kostar pengar i de flesta av fallen och det kan hända att utomstående organisationer även vill ha ett arvode, även om de brukar ställa upp gratis, eftersom de vill nå ut med sin organisations agenda. Inför och under temadagen vill man kanske också göra något extra, för att skapa känslan av det är något särskilt som händer, och det kan kosta pengar. Hör efter om skolan kan bidra med pengar, prata med elevkåren på skolan och försök hitta sponsorer. 9. Förbered inramningen Vill man göra temadagen riktigt lyckad ska man alltid anstränga sig för att förbereda mottagandet under temadagen. Vad är det första som händer när eleverna kommer till skolan på temadagen? Vad är det första de ser? Har ni fått en mindre budget är det inte alls en dum idé att exempelvis inreda skolan annorlunda eller att göra något särskilt av de platser där folk går in i skolan. För att temadagen ska se proffsig ut är det så klart också viktigt att scheman sitter uppe överallt och kanske också att all information är layoutad på ett sammanhållet sätt. På skolor där man genomfört temadagar riktigt skickligt har hela temadagen en egen grafisk profil, med särskilda färger och typsnitt som används på alla affischer och material. Om det finns resurser till det kan man också trycka upp särskilda t-tröjor till dem som är funktionärer under temadagen. Man kan också ha särskild mat i matsalen eller bjuda alla som kommer in i skolan på något gott. Om man har utställningar eller andra aktiviteter som inte är tidsbegränsade är ett tips att kopiera skolans planskiss och rita ut var aktiviteterna pågår. På så vis blir temadagen ett smörgåsbord för eleverna. Det kan dessutom bli riktigt snyggt om man färgkodar kartan väl. 2. Bestäm ett datum Viktigast inför en temadag är att så tidigt som möjligt bestämma ett datum. Utan ett datum är det mer eller mindre omöjligt att planera temadagen och det kan vara bra att tänka på att ett datum behöver sättas tidigare än vad man tror på många skolor kan hösten eller våren redan vara uppbokad. Får man med sig sin rektor på saken kan det dock vara enklare att ändra om i schemat, särskilt om det är inför ett nytt läsår. 6. Planera schemat Kom ihåg att börja planera så tidigt ni bara kan. Första steget är alltid att lägga upp ett koncept, alltså hur ni ska kombinera föreläsningar, debatter, workshops och diskussioner under dagen och att sätta in det i ett preliminärt tidsschema. I det här läget är det bra att bestämma hur långa olika pass ska vara. Ungefär minuter är lagom för en föreläsning och minuter för en workshop. Det är också bra att tidigt bestämma om klasser ska blandas eller när olika grupper ska äta lunch, vilket ibland kan vara det svåraste att få ihop på skolan. Det är ofta bra att spara det roligaste till sist, på så vis kommer fler eleverna att ta med sig positiva associationer från temadagen. Det får också eleverna att stanna kvar i skolan hela dagen. Något som brukar gå hem bra är ett quiz där frågorna har samma tema som dagen, självklart med fina priser till vinnarlaget. 10. Informera media Media, TV och radio kommer att vara intresserade av det ni gör när ni ordnar skolvalet, både av själva valet och av aktiviteterna före och efter, till exempel temadagen. Uppmärksamma media på att ni ordnar skolval på er skola och bjud in dem till temadagen, Kontakta lokaltidningen i er stad eller ert län. Sveriges Radio, SVT och TV4 har även lokala radiostationer respektive lokala tevekanaler hör av er till dem också! Ni kan ringa, e-posta eller skicka ett pressmeddelande. Ett bra pressmeddelande har en intresseväckande rubrik och en kort och slagkraftig text som beskriver tydligt och inspirerande vad det är ni ska göra. Glöm inte att bifoga kontaktuppgifter! Temadag i tio steg! 3. Boka lokaler Efter att ni har bokat ett datum gäller det att så snabbt som möjligt boka lokaler. Allra viktigast är att lägga beslag på aulan under hela temadagen, eftersom ni säkert kommer att vilja ha någon form av föreläsningar. Om ni har fler större salar, exempelvis klassrum med 50 platser eller fler är det viktigt att även boka dessa. Kom även ihåg att boka ett antal klassrum. Om hela skolan ska delta i temadagen är det naturligtvis enklare att få lokaler. 7. Boka in föreläsare och organisationer Efter att ni är klara med ett schema gäller det att fylla det. Håll gärna ett möte och få fram så många idéer som möjligt. Be alla som är med på temadagen att kolla runt på nätet efter idéer eller efter olika personer som kan medverka under temadagen. Ju fler idéer ni har desto större chans att temadagen blir bra. Titta gärna igenom tipsen på föreläsare och organisationer i slutet av handledningen. Ring alla ni vill boka in så snart ni kan vänta aldrig med att ringa och räkna aldrig med att någon kan innan ni har kontaktat personen. Kom också ihåg att ge riktigt bra instruktioner för vad ni förväntar er av föreläsaren. Skriv ned åtminstone fem punkter som ni vill att personen ska ta upp och kolla gärna upp föreläsaren innan ni bokar dem, kanske rentav med någon eller några som har hört föreläsaren förut, så att ni vet att föreläsaren verkligen är bra. Har ni specifika önskemål vilket ni borde ha så är det bara positivt för föreläsaren som självklart har som främsta mål att ni och publiken ska vara nöjda med föreläsningen. Ställ höga krav så får ni stor utdelning. Kolla också upp vilken teknisk utrustning som behövs. En del föreläsare behöver exempelvis inte enbart projektorer utan även ljud, om de ska visa film eller spela upp musik. På samma sätt som med föreläsarna är det lika viktigt att förbereda eventuella lärare som kommer att delta under temadagen. Ju bättre förberedda alla är, desto bättre kommer arrangemanget att bli. 4. Nå ut med information till elever och lärare Hemligheten bakom en lyckad temadag är att nå ut med så mycket information till elever och lärare som möjligt. Om alla elever och lärare i god tid vet vad som väntar är chansen större att de uppskattar temadagen och gör något roligt av den. Informera i skoltidningen, genom skolans veckobrev, genom att gå runt i klasserna eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Informera i skoltidningen, genom skolans veckobrev, genom att gå runt i klasserna eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Glöm dessutom inte bort att informera om de mest grundläggande sakerna, till exempel vilka som arrangerar temadagen och varför ni gör det. Prata med så många ni kan. 8. Marknadsför och kommunicera temadagen Förutom att nå ut med ren information där man svarar på frågorna vad, hur, när, vem, var och varför är det också viktigt att marknadsföra och kommunicera temadagen. Lyckas man riktigt bra med det kan man skapa en speciell känsla inför temadagen, som genomsyrar allt som händer på temadagen, både inför och under dagen. Med högre förhoppningar, exempelvis genom att särskilt intressanta och spännande föreläsare eller workshops lyfts fram, så höjs också alla deltagares ambitioner att komma och sätta sin egen prägel på dagen. En temadag kan öka intresset för skolvalet markant och därför är det viktigt att man också marknadsför skolvalet i anslutning till temadagen.

5 Ett exempel på schema Föreläsning i aulan De som har anordnat temadagen hälsar välkomna i aulan, går igenom schemat och välkomnar den första föreläsaren. Alla elever deltar Valbara workshops och föreläsningar Ett antal organisationer har bjudits in för att ha workshops i klasserna. Det hålls också minst en större föreläsning i aulan. Alla elever får välja vad de är mest intresserade av och gå på dessa aktiviteter individuellt Lunch Lunchen börjar olika tidigt för att hela skolan ska hinna äta, exempelvis så att det är möjligt att äta efter en workshop och sedan gå på ytterligare en efter lunchen medan andra äter Diskussioner i klasserna I början av eftermiddagen kan det vara bra att ha diskussioner i klasserna, antingen genom att blanda olika grupper av elever eller genom att låta alla elever vara i sina klasser. Innan diskussionerna har arrangörerna skrivit ned bra diskussionsfrågor eller värderingsövningar, som den elev eller den lärare som leder diskussionen kan använda sig av Föreläsning eller debatt i aulan Avsluta med att samla alla elever i aulan igen och ha en sista föreläsning eller debatt. En debatt fungerar särskilt bra att ha som avslutande moment. Kom ihåg att tacka alla för deras medverkan under dagen och försök att knyta ihop säcken genom att anknyta till det som dagen har handlat om. Temadagens upplägg En temadag kan se ut på precis det sätt man vill. Ett vanligt upplägg är att man inleder med en gemensam föreläsning och efter det har flera workshops eller kurspass som eleverna kan välja bland, gärna med så många inbjudna gäster som möjligt. Om temadagen är en heldag brukar man följa upp med diskussioner i klasserna efter lunch och kanske avsluta hela temadagen med någon form av arrangemang oftast en debatt, om temadagen har berört politiska frågor. Om temadagen är en temavecka är ett lämpligt upplägg att ha föreläsningar och workshops på en viss tid under hela veckan. Kanske arrangeras en föreläsning mellan kl och varje dag, följt av ett antal workshops att välja bland mellan kl och och så fortsätter det så under hela veckan. Fördelen med att sprida ut temadagen under en hel vecka är naturligtvis att skapa ett längre projekt, samtidigt som en temadag kan bli mer fokuserad. Klasser, årskurser, program Under en temadag kan man låta alla klasser göra saker tillsammans, exempelvis gå på samma workshops eller ha diskussioner gemensamt i klassen. Fördelen med det är att alla känner varandra och är lugna och trygga med att diskutera tillsammans eller kanske ta plats på en workshops. Nackdelen är att diskussionerna kan bli förutsägbara om alla redan känner varandra och har diskuterat frågorna tidigare. Vill man göra på ett annat sätt kan man fundera över möjligheten att blanda klasser, över årskurser eller över program. Fördelen med det är att nya diskussioner och kontakter kan skapas, vilket även kan få effekt både senare under temadagen och efter temadagens slut. Nackdelen är att diskussionerna kan bli mindre livliga om folk inte känner varandra sedan tidigare. En bra kompromiss kan vara att sätta ihop grupper där elever kanske kommer från tre olika klasser eller att inte blanda både program och årskurser samtidigt.

6 Kontaktuppgifter till politiska partier, ungdomsförbund och andra organisationer Politiska partier Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna Sverigedemokraterna Partipolitiska ungdomsförbund Nästan alla politiska partier har ett ungdomsförbund knutet till sig. Ungdomsförbunden tar oftast hand om skolpresentationer och auladebatter när det är valrörelse. Det brukar också finnas lokalavdelningar i de flesta större städer. Moderata Ungdomsförbundet Liberala Ungdomsförbundet Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Kristdemokratiska ungdomsförbundet Grön Ungdom Centerpartiets Ungdomsförbund Ung vänster Sverigedemokraternas Ungdomsförbund Andra ungdoms- och intresseorganisationer Ung Media Sverige är en intresseorganisation för skol- och ungdomsmedia som bevakar, uppmuntrar och bidrar till ökad medieproduktion bland unga i hela landet. Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är en partipolitisk och religiöst obunden ungdomsorganisation, och har som främsta syfte att stödja ungdomars engagemang mot rasism och främlingsfientlighet. Jagvillhabostad.nu är ett partipolitiskt obundet nätverk för unga bostadssökande som tröttnat på bostadsbristen och vill göra något åt den. jagvillhabostad.nu Rädda barnens ungdomsförbund arbetar för att det som står i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ska bli verklighet. Röda Korset är en världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Deras mål är att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Adressen är till Röda korsets ungdomsförbund. RFSL Ungdom är ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell intresseorganisation med målsättningen att förändra samhället så att ungdomar med rörelsehinder får samma rättigheter som alla andra. Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är en ungdomsorganisation som arbetar för en helnykter livsstil. Vi unga är en barn- och ungdomsorganisation. Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Sveriges Unga Muslimer är en intresseorganisation för muslimer i Sverige. Utrikespolitiska förbundet Sverige är de utrikespolitiska föreningarnas samarbetsorgan i Sverige. De har ofta bra koll på intressanta föreläsare om internationella frågor. Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Greenpeace är en oberoende organisation som agerar för att förändra attityder och beteenden, skydda och bevara miljön och verka för fred. Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Universitet och högskolor Vid universitet och högskolor brukar det alltid finnas massvis med intressanta föreläsare. Om ni vet vad ni är ute efter kan ni ringa direkt till närmsta lärosäte. Adresser till alla universitet och högskolor finns på Högskoleverkets hemsida.

7