Sidan 3 Lågkonjunktur med risk för ras. Sidan 4 Riksbanken tar räntetrappan nedåt. Sidan 6 Finanskrisen 2.0? Sidan 10 Två svaga år för svensk ekonomi

Transkript

1 Konjunktur och räntor Nummer 1 december 11

2 Sidan 3 Lågkonjunktur med risk för ras Sidan Riksbanken tar räntetrappan nedåt Sidan Finanskrisen.? Sidan 1 Två svaga år för svensk ekonomi Sidan 13 Räntesänkningar räddar huspriserna Från vänster: Tomas Pousette och Tor Borg, Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB Banks konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB Bank. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 DECEMBER 11

3 Lågkonjunktur med risk för ras Det blir lågkonjunktur men ingen ny finanskris eller japansk stagnation. Penningpolitiken i de stora länderna och i Sverige kommer att vara lätt under lång tid. Obligationsräntorna kommer emellertid att stiga. Det är vårt huvudscenario men risken är stor att det kan gå sämre. Vart är vi på väg? Det är den inledande frågan i det populära TV-programmet På spåret. Vårt huvudscenario när det gäller konjunkturen är att vi är på väg mot en lågkonjunktur men att vi inte står inför en ny djup recession och inte heller inför en utdragen period med svag tillväxt och låg inflation som i den japanska ekonomin. Vi bedömer sannolikheten för vårt huvudscenario till 7 procent och räknar med 3 procents sannolikhet för att det kan bli en allvarligare kris. Euron står inte inför ett sammanbrott men tillväxten i euroområdet blir anemisk på grund av finanspolitiska åtstramningar och bristande konkurrenskraft i flera länder. USA möter stora finanspolitiska utmaningar och ett högst osäkert val nästa år. Det privata näringslivet utvecklas emellertid bra och vi räknar med en BNP-tillväxt 1 och 13 på cirka respektive 3 procent. Den svenska ekonomin intar en ställning mellan USA och euroområdet med en tillväxt på 1 procent 1 och procent 13. BNP-prognosen har sänkts med ungefär 1 procentenhet för båda åren. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring USA 3, 1,8,1 3,1 Japan,1 -,3,, Tyskland 3,7 3,1 1,1 1,7 Frankrike 1, 1,7,8 1,3 Euroområdet 1,8 1,7, 1, Storbritannien 1,8 1, 1, 1,8 Sverige,,1 1,, OECD, totalt 3,1 1,8 1,7, Kina 1, 9,1 8, 8,8 I förhållande till konjunkturbedömningen i augusti har BNP-prognosen för OECD-området 1 reviderats ner med, procentenheter medan prognosen för 13 är i stort sett oförändrad. Den kinesiska ekonomin antas klara en mjuk inbromsning med en tillväxt på 8,-9 procent under de kommande två åren. Låga korträntor men högre långräntor Med en svag konjunktur och ett lågt inflationstryck kommer penningpolitiken att vara lätt under lång tid. Vi räknar med att den amerikanska centralbanken, Fed, infriar sitt löfte och håller styrräntan nära noll fram till sommaren 13. Den europeiska centralbanken, ECB, antas hålla kvar styrräntan på 1 procent fram till slutet av 13. Riksbanken antas följa ECB och snabbt sänka styrräntan till 1 procent för att sedan hålla den oförändrad till hösten 13. Styrräntor och femåriga statsobligationsräntor Sverige Tyskland USA Fed ECB Riksbanken Obligationsräntor De låga korta räntorna kan tyckas tala för att obligationsräntorna fortsätter att vara nedpressade. Vår bedömning är dock att när aktörerna på räntemarknaden börjar dela vår syn att det blir en lågkonjunktur men ingen ny finanskris eller ett japanskt scenario, så kommer obligationsräntorna att stiga. Vi räknar därför med en kraftig uppgång i långräntorna men det kan givetvis ta längre tid än vad som ligger i prognosen innan räntemarknaden delar vår syn på konjunkturen. en avslutades den 1 december 11 Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas vara 11 dollar per fat i slutet av året, 1 dollar per fat i slutet av 1 och 1 dollar per fat i slutet av 13. Växelkursen för dollarn antas under prognosperioden stärkas till cirka 1, mot euron. Kronans växelkurs mot euron antas vara 9,1 i slutet av 11, 8,9 i slutet av 1 och 9, i slutet av 13. Det ger en växelkurs mot dollarn på,9 kronor i slutet av 11, 7, kronor i slutet av 1 och 7, i slutet av 13. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger i intervallet 13-1 under prognosperioden. 3 1 SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 3 NUMMER 1 DECEMBER 11

4 Riksbanken tar räntetrappan nedåt Riksbanken sänker styrräntan från till 1 procent vid de tre kommande räntemötena. Det dröjer sedan till slutet av 13 innan styrräntan börjar höjas. Den låga styrräntan gör det fördelaktigt med den kortaste boräntan med bindningstid på tre månader. De ovanligt osäkra ränteutsikterna talar dock för en försiktig strategi där bolånet fördelas på flera olika bindningstider. Svag konjunktur, lågt inflationstryck, försiktig finanspolitik och lätt penningpolitik från de stora centralbankerna; det mesta talar för att Riksbanken kommer att sänka styrräntan. Stimulansen av svensk ekonomi behövs snabbt och vi räknar med att styrräntan sänks vid de tre kommande räntemötena så att den kommer ner till 1 procent redan i april. Riksbankens närmaste räntemöten och prognos för styrräntan Datum Typ av räntemöte Förändring Nivå 19 december Penningpolitisk uppföljning -, 1,7 1 februari Penningpolitisk rapport -, 1, 18 april Penningpolitisk uppföljning -, 1, 3 juli Penningpolitisk rapport, 1, september Penningpolitisk uppföljning, 1, oktober Penningpolitisk rapport, 1, 17 december Penningpolitisk uppföljning, 1, Den höga BNP-tillväxten under tredje kvartalet och en inflationstakt som klart överstiger inflationsmålet på procent medför att det inte är självklart att Riksbanken sänker styrräntan vid nästa räntemöte den 19 december. Vi bedömer att det finns en majoritet i direktionen för en räntesänkning men skulle styrräntan istället hållas oförändrad i december räknar vi med större sänkningar vid de två kommande räntemötena, så att styrräntan ändå kommer ner till 1 procent i april. en om en styrränta på 1 procent ska uppfattas som ett riktmärke och utesluter inte att en ännu lägre räntenivå kan visa sig nödvändig. Vi räknar med att styrräntan kommer att behöva vara låg under lång tid och att den första räntehöjningen dröjer till hösten 13. Därefter höjs styrräntan gradvis när konjunkturen förbättras, så att räntan ligger på 1, procent i slutet av 13 och,7 procent i slutet av 1. er av styrräntan SBAB Banks prognos november Riksbankens prognos oktober kv1 11 kv3 11 kv1 1 kv3 1 kv1 13 kv3 13 kv1 1 kv3 1 Nedpressade obligationsräntor De långa obligationsräntorna i länder som bedöms ha hög kreditvärdighet, som USA, Tyskland och Sverige, är rejält nedpressade. Om vi har rätt i bedömningen att vi står inför en period av svag tillväxt och låg inflation men att det inte rör sig om en lika utdragen stagnation som i den japanska ekonomin och om vi har rätt i att vi inte står inför en ny djup finanskris, så bör långräntorna stiga till mer normala nivåer. Räntor på femåriga statsobligationer Sverige Tyskland USA När aktörerna på räntemarknaden anammar vår uppfattning och uppgången i långräntorna börjar är svårt att bedöma men vi räknar med att svenska femåriga statsobligationsräntor redan till nästa sommar har stigit med cirka en procentenhet till drygt procent. en är att ränteuppgången sedan fortsätter så att femårsräntan är,8 procent i slutet av 1 och 3,7 procent i slutet av 13. Den svenska femåriga statsobligationsräntan följer den tyska räntan och även den amerikanska obligationsräntan har en liknande profil men på en något lägre nivå., 3, 3,,, 1, 1,,, 3 1 SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 DECEMBER 11

5 Olika profil för boräntorna en av boräntorna påverkas inte bara av bedömningen av styrräntan och statsobligationsräntorna, utan också av utvecklingen av riskpremierna på räntemarknaden, som är en del av upplåningskostnaden för bostadsfinansiering. I takt med att läget på räntemarknaden blir mindre stressat antas skillnaden mellan tremånaders interbankränta (STIBOR) och statsskuldväxelränta minska med cirka 1 procentenhet. Skillnaden mellan räntan på femåriga bostadsobligationer och statsobligationer antas krympa ungefär lika mycket. Riskpremierna sjunker således men är även i slutet av prognosperioden betydligt högre än under perioden Riskpremier på räntemarknaden Ränta bostadsobligationränta statsobligation år Medelvärde Interbankränta-ränta statsskuldväxel 3 mån Medelvärde enheter ,7 1, 1, 1,,7,,, Förändringarna i boränteprognosen är små, jämfört med den senaste bedömningen i Boräntenytt från den 3 november. Riksbankens sänkning av styrräntan och minskade riskpremier bidrar till att den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader sjunker till 3, procent till slutet av nästa år. När styrräntan börjar höjas i slutet av 13 dras också tremånaders boränta upp. för SBAB:s boräntor, olika bindningstider Boräntan med femårig bindningstid dras upp av stigande statsobligationsräntor men dämpas av den minskade skillnaden mellan bostads- och statsobligationsräntor. Nettoeffekten blir att femårsräntan stiger med en dryg procentenhet till slutet av 13. Den tvååriga boräntan fortsätter således att vara lägre än tremånadersräntan fram till sommaren nästa år. Därefter kommer vi tillbaka till ett normalt läge där tremånadersräntan är lägre än de längre boräntorna. Fördel för kort boränta För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på 1- år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till 1. Styrräntan antas stiga till en normal nivå, som vi bedömer är 3, procent, under 1 där den sedan ligger kvar. Detta ger en långsiktig tremånaders boränta på cirka, procent. Vår bedömning är att det för närvarande är fördelaktigt att välja den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader, särskilt i jämförelse med ettårsräntan. De beräknade skillnaderna mellan nuvarande bundna boräntor med bindningstider på - år och genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande period är emellertid marginella i förhållande till osäkerheten i ränteprognosen. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta, 3,9 3,9 3,98 3, 3,79,,1,,,,,, 3, 1 dec Jun 1 Dec 1 Dec mån, 3,7 (+,) 3, (+,1) 3,8 1 år år 3 år år år 3, år 3,9 3, (-,) 3,9 (-,),8 år,,8 (+,), (+,1),8 Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 3 november anges inom parentes. Den tvååriga boräntan avspeglar redan räntemarknadens förväntningar om sänkningar av styrräntan och sjunker därför inte så mycket ytterligare. Höjningar av styrräntan och förväntningar om fler räntehöjningar drar sedan upp tvåårsräntan med nästan 1 procentenhet under 13. Det ekonomiska läget är ovanligt osäkert och ränteprognosen är därför också mer osäker än normalt. Risken för en djupare ekonomisk kris kan inte uteslutas. I så fall kan styrräntan bli lägre än vad vi räknar med, vilket talar till fördel för kort boränta. Vid en allvarlig ekonomisk kris kan emellertid också riskpremierna på räntemarknaden bli stora och då kan en längre bunden boränta vara fördelaktig. Att välja olika bindningstider på olika delar av bolånet kan därför vara en lämplig strategi när ränteutsikterna är så osäkra som dom nu är. Tomas Pousette SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 DECEMBER 11

6 Finanskrisen.? Världsekonomin undviker en ny recession men västvärlden kommer att gå igenom en utdragen period av långsam tillväxt. Vi räknar med att skuldkrisen och finansoron så småningom dämpas men bedömer att det finns risker för att det blir värre än väntat. Priset på risk närmar sig toppnivåer De riskpremier som betalas för kredit- och likviditetsrisker har återigen stigit till mycket höga nivåer. Bland annat visar detta sig i att ränteskillnaderna mellan euroländerna ökat markant under 11. Farhågor om att vissa banker kommer att göra stora förluster till följd av att statsobligationer och andra värdepapper som de investerat i tappar i värde har också lett till snabbt stigande kostnader för bankernas upplåning. Detta gäller både den långsiktiga upplåningen, som mestadels sker via utgivning av obligationer och andra värdepapper, och den kortsiktiga upplåningen, likviditetsförsörjningen. Sedan i somras har skillnaden mellan vad tyska staten betalar för ett lån på tre månader och vad europeiska banker betalar ökat från, till 1, procentenheter. Detta är de högsta nivåerna sedan slutet av 8/början av 9. Ränteskillnad mellan tyska staten och interbankmarknaden (3 månaders lån) 3, 3, Euroländernas skuldkris har de senaste månaderna skickat chockvågor genom hela det globala finansiella systemet. Accelererande problem med ohållbara statsfinanser i flera euroländer i kombination med ökande problem för europeiska banker att finansiera sig både kortsiktigt och långsiktigt har lett till att de internationella räntemarknaderna allt mer betett sig som under krisen hösten/vintern 8, då kredit- och likviditetsmarknaderna stundtals stod helt stilla, med fatala konsekvenser för världsekonomin. I USA har republikaner och demokrater problem att komma överens om välbehövliga nedskärningar i statsfinanserna vilket ytterligare spär på osäkerheten på finansmarknaderna. Tioåriga statsobligationsräntor Tyskland Portugal Irland Italien Grekland Spanien Politiska åtgärder behövs i Europa Resultaten av upprepade förhandlingar, nödlån, åtstramningspaket, toppmöten och andra politiska initiativ har hittills inte varit tillräckliga för att övertyga finansmarknaderna om att den monetära unionen kommer att bestå i sin nuvarande form. För att finansmarknaderna ska övertygas behövs troligen ytterligare ett antal både kortsiktiga och långsiktiga politiska åtgärder. Det som behöver åtgärdas kortsiktigt är dels att den akuta statsfinansiella situationen måste förbättras i de hårdast drabbade länderna. Flera kraftiga åtstramningar har redan aviserats och fler lär komma. Eventuellt måste åtstramningarna också kompletteras med skuldnedskrivningar i vissa länder, liknande de som är på väg för Grekland. Detta måste dock göras på ett sådant sätt att finansmarknaderna uppfattar det som en engångsåtgärd. För att på kort sikt stötta tillväxten och finansmarknaderna bör den europeiska centralbanken stimulera ekonomin så mycket det går. På lång sikt måste konkurrenskraften och tillväxtpotentialen stärkas, via strukturella reformer, så att de drabbade länderna har en möjlighet att växa ikapp de andra. Det måste troligtvis också skapas institutioner på övergripande nivå som dels kan övervaka och ingripa i medlemsländernas budgetprocesser dels kan ta ett övergripande ansvar för hela EMU-områdets finansiella situation och kreditvärdighet. I förlängningen kan det krävas ett ökat inslag av en politisk union, med större möjligheter att utjämna skillnader över nationsgränserna via exempelvis skatte- och socialförsäkringssystem.,, 1, 1,,, SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 DECEMBER 11

7 Huvudscenariot är att det löser sig Vårt huvudscenario bygger på att europeiska politiker kommer fram till krislösningar som så småningom övertygar finansmarknaderna om att euron och EMU kommer att överleva. Vi tycker oss se tecken på att politikerna blivit mer villiga att bortse från mycket av nationell prestige och andra icke-ekonomiska faktorer som ofta influerar beslutsfattandet på europeisk nivå. Det går dock inte att helt utesluta andra scenarion som innefattar utträden ur EMU eller, i värsta fall, eurosamarbetets sammanbrott. Vi tror inte att likviditetsproblemen på de finansiella marknaderna kommer att nå de höjder de nådde under hösten 8. Vi bedömer att myndigheter, banker och företag både är bättre förberedda och skickligare på att hantera de eventuella problem som kan tänkas uppstå. Vi räknar med att den så kallade superkommittén i USA får svårt att komma överens om besparingar i den federala budgeten som slår igenom redan 1 eller 13. Arbetsgivaravgiften väntas stiga 1 medan inkomstskatten väntas vara oförändrad. Därigenom fortsätter de amerikanska budgetunderskotten att ligga på höga nivåer även framöver. Budgetbalans och statskuld som andel av BNP Japan Västvärlden Italien USA Frankrike Världen Tyskland Storbritannien Brasilien Spanien Indien Tillväxtländer Sydkorea Sydafrika Kina Ryssland Budgetbalans * Källa : IMF World Economic Outlook, sep Statsskuld Global tillväxt hålls tillbaka Risken är överhängande att den globala kredit- och likviditetsåtstramning som genereras av skuldproblemen i Europa fortplantas ännu mer till hushåll och företag och att dessa skjuter upp större konsumtionsoch investeringsbeslut. Det finns inte mycket utrymme för politiska stimulanser. Centralbankerna i de flesta stora västländer har redan dragit ned räntorna så långt det går och även vidtagit andra åtgärder som utlåning till banker på generösa villkor och stora köp av obligationer och andra värdepapper. Statsfinanserna är ansträngda i många länder vilket omöjliggör större stimulanser via skattesänkningar eller ökade offentliga utgifter. Tvärtom kommer många västländer att behöva strama åt sina statsfinanser. Däremot finns det utrymme för stimulanser i många av tillväxtländerna vilket kommer att delvis motverka åtstramningarna i västvärlden. En viss stimulans till den globala tillväxten kan också väntas komma från de fallande råvarupriserna. Sedan toppnivåerna i våras har priset på råolja fallit med nästan 1 procent, priserna på livsmedelsråvaror med nästan procent och priserna på industriråvaror (inkl. metaller) med drygt 3 procent. Vi räknar med försiktigt fallande råvarupriser under hela prognosperioden. Råvarupriser (Index 8=1) Industriråvaror Livsmedelsråvaror Råolja Inbromsning under 11 Ledande indikatorer på den globala tillväxten visar på en tydlig inbromsning under 11. Inbromsningen kan skönjas i de flesta länder, men har varit tydligast i Europa. Största bidraget till inbromsningen har förmodligen kommit från den osäkerhet som skapats i och med oförmågan att komma fram till hållbara lösningar på de statsfinansiella problemen i Europa och USA. Detta har lett till att investeringar och konsumtion skjutits upp. Andra mer tillfälliga faktorer som den japanska jordbävningen och kärnkraftshaverierna i mars, den arabiska våren och sällsynt dåliga väderförhållanden har också bidragit. Globalt Inköpschefsindex Tillväxt Tillbakagång Industrin Tjänstesektorn Ingen global recession I Västvärlden har återhämtningen efter finanskrisen 8/9 varit trög. Fortfarande håller många hushåll och företag på att anpassa sin skuldsättning till nya SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER 1 DECEMBER 11

8 förutsättningar och många stater har precis börjat sin anpassning. Vi räknar med att tillväxten i dessa delar av världen blir trög så länge anpassningen pågår. Å andra sidan har återhämtningen gått relativt snabbt i tillväxtländerna, där inte hushåll och företag varit så skuldsatta. Förutsättningarna för en fortsatt stabil tillväxt i dessa delar världen bedöms därför som goda, även om den naturligtvis bromsas in av en dämpad importefterfrågan från Europa och USA. Sammantaget väntas den globala ekonomin växa med 3, procent under 1 och, procent under 13. Trots stora problem i den utvecklade delen av världen väntas alltså den globala tillväxten ligga strax över genomsnittet för de senaste tjugo åren. kring skuldkrisen och står stilla eller faller något under 1. Under 13 kommer sedan en liten återhämtning. I Grekland, Italien och Spanien väntas BNPtillväxten i genomsnitt bli negativ under 1-13 medan Irland, Österrike och Tyskland väntas växa med drygt 1, procent om året. Internationell tillväxt (årlig ökningstakt, BNP) Kina (vä skala) USA EMU Japan - - Global BNP-tillväxt Genomsnitt Trögt på en hel del håll För 11 som helhet väntas den amerikanska ekonomin ha vuxit med 1,8 procent, EMU med 1,7 procent och Kina med 9,3 procent medan den japanska ekonomin väntas ha backat med,3 procent. Revideringarna sedan augustiprognosen är marginella. I USA väntas BNP-tillväxten landa på drygt procent under 1 och på drygt 3 procent under 13. Jämfört med augustiprognosen har tillväxten 1 skrivits ned med knappt 1 procentenhet medan tillväxten 13 skrivits upp med lika mycket. De amerikanska hushållens konsumtion mattas något under 1 till följd av en svag inkomstutveckling och en svag arbetsmarknad. Under 13 får dock den privata konsumtionen något bättre fart när arbetsmarknaden tillfrisknar lite. Investeringarna väntas hålla en ganska god takt både under 1 och 13 medan utrikeshandeln mattas av under 1 men sedan återhämtar sig. Tillväxten är tillräcklig för att generera en mindre uppgång i sysselsättningen men nedgången i andelen arbetslösa väntas bli förhållandevis liten, från 9 procent 11 till 8, procent 13. I EMU väntas BNP växa med, procent under 1 och 1, procent under 13. Detta är en nedskrivning sedan augusti med drygt, procentenheter för båda åren. Både konsumtion och investeringar drabbas av kreditåtstramningen och osäkerheten I Japan väntas BNP växa med drygt procent både 1 och 13, vilket är en marginell upprevidering sedan förra prognosen. Detta är ganska starka tillväxtsiffror för Japan. Till viss del ligger lageruppbyggnad och infrastrukturinvesteringar efter jordbävningen bakom en del av tillväxten, men även privat konsumtion bidrar. I Kina väntas BNP-tillväxten ligga på 8, procent under 1 och strax under 9 procent under 13. Det bli första gången sedan 1 som tillväxten ligger under 9 procent. en är i princip oförändrad sedan augusti och innebär en långsam övergång till att inhemsk efterfrågan, konsumtion, står för en växande del av tillväxten medan beroendet av export och investeringar minskar. Inflationen på väg ned Med en tillväxt kring, eller lite under, den historiskt genomsnittliga samtidigt som arbetslösheten fortfarande är hög i flera länder och det finns ledig produktionskapacitet på många håll så blir det globala inflationstrycket inte stort. Dessutom väntas råvaruprisnedgångar bidrar till att sänka inflationstrycket ytterligare framöver. Vi räknar därför med fallande inflationstal i de flesta länder. I USA väntas inflationen ganska snabbt avta från dagens nivåer kring 3, procent till årstakter kring drygt 1, procent under 1 och 13. Samma sak väntas ske i EMU. Den japanska inflationen väntas fortsätta ligga under nollstrecket även 1 men stiga lite under 13. I Kina har inflationstakten varit uppe och vänt på över procent, främst drivet av kraftiga uppgångar i livsmedelspriserna. När råvarupriserna börjat falla så har också den kinesiska inflationen fallit. Vi räknar med SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 8 NUMMER 1 DECEMBER 11

9 att den ligger kring 3, procent från våren av 1 och framåt. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) USA EMU Japan Kina då vi räknar med att vi då börjat se en normalisering av ekonomierna och avtagande risker. Krisnivåer på långräntorna Finansmarknaderna har till stora delar präglats av så kallad flykt till kvalitet, investerare har sålt värdepapper som bedöms riskabla till förmån för värdepapper med så liten risk som möjligt. Detta har fått till följd att statsobligationsräntorna i länder med stabila och likvida räntemarknader sjunkit till nivåer som ligger långt under vad som kan motiveras med fundamentala faktorer som tillväxt- och inflationsutsikter, staternas lånebehov osv. Tillbaka till 8 för centralbankerna Under första halvåret 11 var mycket av centralbankernas fokus på om och när räntorna skulle höjas och olika stimulanser dras tillbaka. Under det andra halvåret har fokus istället legat på vilka stimulanser som ska kopplas på igen. Till stora delar kopplar man nu på samma likviditetsstödjande åtgärder som man gjorde 8. Denna gång är det dock den europeiska centralbanken (ECB) som går i täten med ökade stimulanser och andra åtgärder medan det 8 var den amerikanska centralbanken (Fed). Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan ,, 3, 3,,, 1, 1,,, Svag tillväxt, låg inflation, behov av stora statsfinansiella åtstramningar i många länder och stora risker för oönskad finansiell instabilitet gör att det är svårt att se vad som ska frambringa räntehöjningar i USA, EMU eller Japan framöver. Skulle krisen fördjupas blir det snarare aktuellt med stödåtgärder i form av ytterligare köp av obligationer och/eller andra värdepapper. Vi räknar med en utdragen period där styrräntorna hålls på lägsta möjliga nivåer. Under 13 kan det bli aktuellt med försiktiga räntehöjningar Tioåriga statsobligationsräntor USA Tyskland Japan Vi räknar med att finansoron och osäkerheten kring skuldkrisen kommer att bestå de närmaste månaderna och att det kan bli fortsatta stora kortsiktiga ränterörelser både uppåt och nedåt. På lite längre sikt räknar vi dock med att långa marknadsräntor kommer att röra sig uppåt när den värsta oron bedarrar. Dagens räntenivåer avspeglar att finansmarknaderna sätter ganska stora sannolikheter på de allra mest negativa scenariona. När dessa sannolikheter avtar så bör det komma en omvärdering av räntenivåerna. Naturligtvis är det svårt att exakt i tiden förutsäga när denna omvärdering kommer. Den kan komma snart och vara väldigt snabb eller dröja och ske långsamt. På ett till två års sikt bör dock internationella långräntor ligga på väsentligt högre nivåer än dagens.,,, 3, 3,,, 1, 1,,, Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER 1 DECEMBER 11

10 Två svaga år för svensk ekonomi Den svenska ekonomin står inför två svaga år. BNP-tillväxten dämpas till 1, procent 1 och stiger bara till, procent 13. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten stiger till 8 procent under prognosperioden. Finanspolitiken fortsätter att vara försiktig och penningpolitiken får stå för stimulansen. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 3,7 1,7 1, 1, Offentlig konsumtion,1 1,9 1, 1, Fasta investeringar,,7 -, 1,7 Lagerinvesteringar 1),1, -,8 -, Export 11,1 7,8 3,, Import 1,7,9 1, 3,8 Tillväxten i den svenska ekonomin under tredje kvartalet på, procent, jämfört med tredje kvartalet förra året, var högre än vi räknat med. För årets tre första kvartal blev BNP-tillväxten därmed procent. Vi räknar med en rejäl uppbromsning under fjärde kvartalet och att tillväxten då sjunker till cirka procent. Den starka utvecklingen under årets tre första kvartal innebär ändå att BNP-prognosen för 11 justeras upp från 3,8 till,1 procent. BNP-prognos i augusti och december 3,8,1 augusti december, 1,,9,,, 3, 3,,, 1, 1, BNP,,1 1,, BNP, kalenderkorrigerad,3,1 1,3 1,9 1) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan sänks till 1,7 procent i december och vidare till 1, procent under 1. Hösten 13 börjar styrräntan höjas så att den ligger på 1, procent i slutet av året. Finanspolitiken. Under 1 och 13 räknar vi med ofinansierade åtgärder på 1-1 miljarder främst i form av bidrag till kommunerna och infrastrukturinvesteringar. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas ligga kvar på nuvarande nivå av cirka 17 under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som beräknas omfatta cirka personer., Den svagare internationella efterfrågan och oron på finansmarknaden slår igenom i den svenska ekonomin och BNP-tillväxten blir bara 1 procent under nästa år. Återhämtningen under 13 blir långsam och tillväxten når bara upp till procent. BNPprognosen för 1 och 13 har reviderats ner med ungefär 1 procentenhet, jämfört med bedömningen i augusti. Den svagare konjunkturen bidrar till ett lågt inflationstryck och vi räknar med att Riksbanken snabbt sänker styrräntan till 1 procent. Det dröjer sedan till hösten 13 innan styrräntan börjar höjas. Finanspolitiken förutsätts vara fortsatt försiktig för att inte riskera att skapa misstroende på kreditmarknaden med högre obligationsräntor som följd. Vi räknar med begränsade nya stimulanser på 1-1 miljarder under de två kommande åren främst i form av bidrag till kommunerna och investeringar i infrastruktur., Hushållens sparande kvar på hög nivå Fallande bostadspriser och en negativ utveckling på aktiemarknaden har medfört att hushållen blivit betydligt mer pessimistiska sedan i somras. Förtroendeindikatorn för hushållen, enligt Konjunkturinstitutets enkäter, har fallit snabbt och nedgången överträffar fallet i motsvarande indikator för tillverkningsindustrin. Förtroendeindikatorer för hushåll och industri Förtroendeindikator hushåll -3 Förtroendeindikator tillverkningsindustri Nettotal SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 DECEMBER 11

11 Hushållens ökade försiktighet avspeglas i en svag konsumtion hittills i år. Vi räknar med att hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas svagt även under 1 och 13 när arbetsmarknaden också försämras. Hushållens reala disponibla inkomst beräknas öka ungefär i samma takt som konsumtionen, vilket innebär att sparkvoten fortsätter att ligga på en betydligt högre nivå än före finanskrisen. Det egna finansiella sparandet, exklusive tjänste- och premiepensioner, beräknas uppgå till drygt 3 procent av disponibla inkomsten under prognosperioden. Hushållens sparkvot Sparande inkl tjänste- och premiepensioner Sparande exkl tjänste- och premiepensioner Finansiellt sparande exkl tjänste- och premiepensioner Realt sparande av disponibel inkomst Investeringarna dämpas en för investeringarna har dragits ner kraftigt. I ett läge med ökad finansiell och konjunkturell osäkerhet är det framför allt industrins investeringar men också bostadsinvesteringarna som vi bedömer kommer att försvagas jämfört med tidigare prognoser. De totala investeringarna beräknas minska med, procent 1 och bara öka svagt med 1,7 procent 13, vilket kan jämföras med prognosen om en ökning med 3,1 respektive 3, procent i konjunkturbedömningen i augusti. Vi tror att industriföretagens investeringsplaner var alltför optimistiska i den senaste investeringsenkäten från oktober, som visade på en ökning med 7 procent under nästa år. Vår prognos är att industrins investeringar istället minskar med procent 1 för att sedan öka med 3 procent 13 när konjunkturen förbättras. Antal påbörjade lägenheter Småhus Flerbostadshus Tusental lägenheter Bostadsbyggandet har redan börjat minska både för flerbostadshus och för småhus. Antalet påbörjade lägenheter ser i år ut att uppgå till cirka och prognosen är att bostadsbyggandet sjunker till cirka 3 påbörjade lägenheter både 1 och 13. Nivån väntas vara något högre än under finanskrisen, 8-9, då det startades cirka lägenheter per år. Exporten bromsar in Exporten har överraskat positivt och hållits väl uppe hittills i år. Oktober var emellertid en svag månad för exporten och industrins orderingång från exportmarknaden tyder på en markant uppbromsning av exporten under de närmaste kvartalen. Vi räknar med att marknadstillväxten för svensk export dämpas från procent i år till 3, procent 1 för att sedan stiga till procent 13. Den svenska exporten antas hålla sina marknadsandelar och öka i takt med den internationella efterfrågan. en baseras på att kronan ligger kvar på de senaste månadernas nivå på TCWindex på Export och import av varor och tjänster Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Importen antas följa den inhemska efterfrågan och har en liknande profil som exporten, med en botten under nästa år. Nettot av utrikeshandeln fortsätter därmed att ge ett bidrag med ungefär 1 procentenhet till BNP-tillväxten under prognosperioden. Arbetslösheten stiger igen Arbetsmarknaden har ännu inte påverkats så mycket av konjunkturförsvagningen. Gradvis kommer dock den svagare BNP-tillväxten att märkas och vi räknar med att den tidigare ökningen av sysselsättningen planar ut under prognosperioden. En förklaring till att sysselsättningen inte påverkas än mer negativt är att arbetsproduktiviteten följer konjunkturcykeln och ökar betydligt långsammare under prognosperioden än under de två senaste åren SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 11 NUMMER 1 DECEMBER 11

12 Utbudet av arbetskraft antas följa befolkningsökningen på cirka, procent per år, vilket innebär att den öppna arbetslösheten stiger från 7, procent i år till 7,7 procent 1 och 7,9 procent 13. Arbetskraft, sysselsättning och öppen arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring, tusental personer kv 1- kv 11 kv 11- kv 1 kv 1-kv Den dämpning av produktivitetens ökningstakt som vi räknar med innebär att enhetsarbetskostnaden, arbetskostnaden per producerad enhet, ökar med cirka procent 1 och 13. Löneökningarna kommer därmed att vara förenliga med Riksbankens inflationsmål på procent. Låg inflation Inflationen dras i år upp av högre räntor och oljepriser, jämfört med förra året, till en takt på 3, procent. Under 1 räknar vi med att inflationstakten dämpas rejält till cirka 1 procent. Bidraget från räntorna till KPI blir nära noll och oljepriset förutsätts sjunka till 1 dollar per fat till slutet av 1 och till 1 dollar per fat till slutet av 13. Under 13 stiger inflationstakten till 1, procent när konjunkturen gradvis förbättras. Läget på arbetsmarknaden försämras således men inte lika mycket som under finanskrisen 8-9 då den öppna arbetslösheten ökade till närmare 9 procent som högst. Då föll emellertid BNP kraftigt, vilket vi inte räknar med den här gången. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) 3 Industriavtalet blir riktmärke Avtalsrörelsen på industriområdet har kärvat men till sist träffades ett avtal om löneökningar på 3 procent under 1 månader. Avtalet träder i kraft den 1 februari 1 och löper till den 31 mars 13. Omräknat till årstakt ger avtalet, procent i löneökning. Den försämring på arbetsmarknaden som vi räknar med talar för att industriavtalet kommer att fungera som det avsedda riktmärket och inte som ett golv för andra avtal. Löneavtalen på andra områden, som sluts senare, kommer att präglas av ett allt sämre arbetsmarknadsläge. Den stigande arbetslösheten talar också för att löneglidningen blir begränsad. Vi räknar därför med att de totala löneökningarna i industrin och i hela ekonomin stannar vid 3, procent 1 och 3,1 procent 13. Löner i industrin och hela ekonomin Industrin Hela ekonomin mån Den underliggande inflationen, KPIF, där ränteeffekten räknas bort, är betydligt mer stabil än KPItakten. Vi räknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis från cirka 1 procent för närvarande till procent i slutet av 13. Den underliggande inflationstakten ligger nära inflationsmålet på procent i slutet av prognosperioden. Inflationsprognosen bygger på att Riksbanken sänker styrräntan till 1 procent under våren nästa år och att det dröjer till hösten 13 innan styrräntan börjar höjas. Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges Timlön,, 3, 3,1 Produktivitet 3,,8 1, 1, Enhetsarbetskostnad -,,,3 1,8 KPI, årsgenomsnitt 1, 3, 1, 1, KPIF, årsgenomsnitt, 1, 1,3 1,8 Real disponibel inkomst 1, 1,9, 1, Sparkvot, nivå 1) 1, 1,7 11,3 11,3 Sysselsättning 1,,1,,3 Arbetslöshet, procent 8, 7, 7,7 7,9 Industriproduktion 8,8 8,, 3, 1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet Tomas Pousette SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 DECEMBER 11

13 Räntesänkningar räddar huspriserna Bostadsmarknaden har saktat in under 11. Priserna har sjunkit och utbudet ökat. Bostadsmarknaden får dock stöd av lägre bolåneräntor under 1 och 13. Vi räknar med svagt sjunkande huspriser på kort sikt och med stigande priser på lite längre sikt. Efter kraftiga prisuppgångar under 9 och 1 har bostadspriserna gått ned under 11. Omvärldsoro, ränteuppgång och åtstramning på bolånemarknaden har bidragit. Från toppnivåerna i början av 11 har bostadsrättspriserna gått ned med procent och småhuspriserna med 7 procent. Prisutveckling enligt HOX-index (jan=1) 19 Källa : Hemnet Flera faktorer som påverkar Utbudet, efterfrågan och prisutvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika faktorer. Effekterna av olika faktorer kan också variera över tiden. Det gör det svårt att prognostisera bostadspriserna. I våra prognosmodeller styrs husprisutvecklingen långsiktigt av ett antal fundamentala faktorer: bostadsbeståndets storlek och bostadsbyggandet, befolkningens storlek och ålderssammansättning, hushållens nominella disponibla inkomster samt av räntenivåerna. Fastighetsprisindex, utfall och jämviktsnivå Beräknad jämviktsnivå Faktiskt utfall Bostadsrätter Småhus -% % -1% % -1% -7% Index 1981= Källa : Valueguard Utbudet av bostäder har också varit betydligt högre under 11 än under tidigare år. Under andra halvåret har utbudet legat 3- procent över genomsnittet för tidigare år. Främst är det utbudet på småhusmarknaden som varit högt, men den senaste tiden har även utbudet på bostadsrätter legat betydligt högre än tidigare. En kombination av ett ökat inflöde och längre försäljningstider ligger bakom det ökade utbudet. Kortsiktigt kan huspriserna avvika från den nivå som de fundamentala faktorerna signalerar. På - års sikt anpassar sig dock priserna till sådana obalanser. I modellerna tas också bland annat hänsyn till kortsiktiga effekter av förändringar i arbetslöshet och börskurser samt säsongsmönster och priströgheter. Faktisk prisnivå i förhållande till beräknad jämviktsnivå 1 1 Antalet bostäder till salu, veckovis Antal Vecka Huspriserna något under jämviktsnivå Genom att jämföra den faktiska prisnivån med den långsiktiga jämviktsnivå som kan beräknas i modellerna fås ett mått på hur över- eller undervärderad bostadsmarknaden är. Modellerna visar att småhus- SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 13 NUMMER 1 DECEMBER 11

14 marknaden gått från en övervärdering på som mest drygt 1 procent i början av 1 till en undervärdering på 3 procent i dagsläget. Både uppåt och nedåtpress framöver Husprisprognosen baseras på våra prognoser för konjunktur- och ränteutvecklingen. Ett lågt bostadsbyggande i förhållande till den demografiska utvecklingen bör fortsätta driva huspriserna uppåt. Hushållens disponibla inkomster väntas öka med omkring 3 procent i snitt under 1-13, vilket ökar bostadsefterfrågan men inte lika mycket som tidigare (de senaste tio åren har inkomsterna ökat med i snitt, procent om året). Arbetslösheten väntas stiga något vilket får en viss återhållande effekt på bostadsefterfrågan. Börskurserna väntas också stiga något, vilket gynnar huspriserna, till skillnad från hur det sett ut under 11. Bolåneräntorna har stigit ordentligt sedan bot- tennivåerna under 9/1 vilket pressat huspriserna. Framöver väntas dock boräntor med korta bindnings- ge ett ganska stort stöd till tider, som är de vanligaste, sjunka. Detta kommer att bostadsmarknaden. räntenedgången slår igenom kommer dock priserna att börja öka. Priserna ökar med omkring procent under 1 och med nästan procent under 13, under förutsättning att vårt huvudscenario för konjunktur- och ränteutveckling infrias. för småhusprisutvecklingen (SCB:s hetsprisindex) 8 8 Årlig ökningstakt (höger skala) Index (vänster skala) Fastig- kv1 kv1 7 kv1 8 kv1 9 kv1 1 kv1 11 kv1 1 kv Källa : SCB, SBAB Bank Kortsiktigt nedåt, långsiktigt uppåt Sammantaget väntas huspriserna, så som de mäts enligt SCB:s fastighetsprisindex, fortsätta falla under slutet av 11 och början av 1. Efterhand som Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 DECEMBER 11

15 SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box Stockholm Tel Fax 8-11 Internet: E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr ) 1 SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 DECEMBER 11