Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 10 September 2013, kl Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Sociala individärenden (enligt förteckning, sekretesshandlingar) 2. Ansökan om utökad serveringstid - Bistro Cyrano, Alingsås 3. Ansökan om serveringstillstånd - Next Door, Alingsås 4. Vägledande riktlinjer för bedömning av bistånd och insatser till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning 5. Socialnämndens delårsbokslut per den 31 augusti 2013 (handlingar vid sammanträdet) 6. Meddelanden 7. Delegationsbeslut i yttrandeärenden 8. Eventuella övriga ärenden Holger Andersson Ordförande Ulf Andersson Sekreterare Tel: E-post: ulf.andersson@alingsas.se Alingsås kommun,

2 Ärende 1 Sociala individärenden (enligt förteckning, sekretesshandlingar)

3 Ärende 2 Ansökan om utökad serveringstid - Bistro Cyrano, Alingsås

4 Ärende 3 Ansökan om serveringstillstånd - Next Door, Alingsås

5 Ärende 4 Vägledande riktlinjer för bedömning av bistånd och insatser till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning

6 Datum: Socialnämnden Handläggare: Lisa Klein Beteckning: SN Vägledande riktlinjer för målgruppen personer med olika typer av funktionsnedsättningarr för bedömning av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Ärendebeskrivning Utvecklingsledare inom Planeringsavdelningen fick i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för personer med funktionsnedsättning från dåvarande förvaltningschef Magnus Haggren den 19 november Riktlinjerna har arbetats fram med stöd av lagstiftning, proposition, rättspraxis, relevant skriftligt material primärt från Socialstyrelsen samt översyn av andra kommuners riktlinjer. Det första utkastet gick på remiss inom förvaltningen i januari-februari. Därefter arbetade en arbetsgrupp, bestående av socialsekreterare och utvecklingsledare, vidare utifrån inkomna remissvar vid sex tillfällen under april-maj. I juni genomfördes en andra remissomgång efter arbetsgruppens genomarbetning. Slutligen gjordes en slutrevidering av tf förvaltningschef, tf planeringschef samt utvecklingsledare i augusti. Förvaltningens yttrande De vägledande riktlinjerna ska tillämpas av socialsekreterare som möter personer med funktionsnedsättning och gör bedömningar av rätten till bistånd och insatser enligt SoL och LSS. Syftet med riktlinjerna är att ge en vägledning avseende inriktning, ambitionsnivå och målsättning för de olika insatserna och bistånden. Med stöd av riktlinjerna ska socialnämnden uppnå en myndighetsutövning som håller god kvalitet och är så rättssäker och likabehandlande som möjligt. Riktlinjerna är vägledande men ytterst bedöms och prövas den enskildes behov individuellt. De vägledande riktlinjerna är tänkta att revideras årligen. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden beslutar att förslag på vägledande riktlinjer för bedömning av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning antas i befintlig form och börjar användas omgående i socialförvaltningen.

7 Helena Wikman Ericson TF förvaltningschef Lisa Klein Utvecklingsledare Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

8 VÄGLEDANDE RIKTLINJER För bedömning av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning

9 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. INLEDNING...3 II. LAGSTIFTNING OCH MÅLGRUPP...4 Socialtjänstlagen, SoL...4 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS...4 Jämförelse skälig levnadsnivå goda levnadsvillkor...5 Personer med funktionsnedsättning enligt LSS...6 Personer med funktionsnedsättning övrigt...7 Barnperspektivet...7 III. RIKTLINJER FÖR INSATSER OCH BISTÅND...9 Boendestöd...9 Hemtjänst...10 Trygghetslarm...11 Ledsagarservice...11 Avlösarservice i hemmet...12 Kontaktperson...13 Daglig verksamhet, daglig sysselsättning...14 Personlig assistans...16 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet...21 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år...23 Boendeformer för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 23 Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd...25 Social förtur...28 IIII. ÖVRIGA BESTÄMMELSER...30 Individuell plan enligt SoL...30 Individuell plan enligt LSS...30 Förhandsbesked...31 Tandvård...31

10 3 I. INLEDNING De vägledande riktlinjerna ska tillämpas av socialsekreterare som arbetar med barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning och gör bedömningar av rätten till bistånd och insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med riktlinjerna är att ge en vägledning avseende inriktning, ambitionsnivå och målsättning för de olika bistånden och insatserna. Med stöd av riktlinjerna ska socialnämnden uppnå en myndighetsutövning som håller god kvalitet och är så rättssäker och likabehandlande som möjligt. För att nå detta anges för vissa bistånd och insatser en nivå för vad som i regel beviljas i normalfallet. Normalfallet används som riktmärke och skäl skall tydligt framgå när beslut fattas som avser mer eller mindre än normalfallet. Beslut som avser mer än normalfallet behöver inte fattas av arbetsutskottet så länge delegationsförteckningen inte anger annat. Riktlinjerna och nivåerna är vägledande men ytterst bedöms och prövas alltid den enskildes behov individuellt. Riktlinjerna grundar sig primärt på lagstiftning, proposition samt nuvarande relevant rättspraxis. Vid användning av riktlinjerna är det viktigt att vara medveten om att rättspraxis förändras över tid. I de fall lagstiftning och rättspraxis ger utrymme för tolkning gör nämnden egna ställningstaganden vilka framgår i riktlinjerna. Finns inte biståndet eller insatsen beskrivet i riktlinjerna, och därmed är utöver de vägledande riktlinjerna, ska beslut i ärendet tas av arbetsutskottet. I avvaktan på arbetsutskottets sammanträde kan enhetschef vid brådskande situationer fatta ett tillfälligt beslut enligt gällande delegationsförteckning. De bistånd enligt SoL som är delegerade till Vård- & äldreomsorgsnämnden står med i de vägledande riktlinjerna i syfte att skapa ett helhetsperspektiv för socialsekreterare vad gäller möjliga bistånd i hemmet för personer med funktionsnedsättning.

11 4 II. LAGSTIFTNING OCH MÅLGRUPP Bistånd och insatser för personer med funktionsnedsättning kan beviljas enligt SoL och/eller LSS. Gemensamt för SoL och LSS är att det ska finnas en ansökan från den enskilde eller dennes företrädare, medverkan i utredningen samt att det alltid görs en individuell behovsbedömning. Socialtjänstlagen, SoL Lagens intentioner är att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå, 4 kap. 1 SoL. Målen med bistånden är att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet enligt 1 kap. 1 SoL. Bistånden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra, 5 kap. 7 SoL. Socialtjänstlagen ger kommunen rätt att själv utforma bistånden under förutsättning att de ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv, 4 kap 1 SoL. Kriterier som skall uppfyllas för att den enskilde ska ha rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL; behov föreligger behovet kan inte tillgodoses av personen själv eller på annat sätt biståndet är nödvändigt för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Inom ramen för begreppet livsföring i övrigt regleras det bistånd som inte benämns försörjningsstöd. Detta är den sammanfattande benämningen på det stöd som kan beviljas enligt SoL. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagens intentioner är att den enskilde skall tillförsäkras goda levnadsvillkor, 7 LSS. Målen med insatserna är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, 5 LSS. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas efter den enskildes behov och utformas på så sätt att det stärker personens förmåga att leva ett självständigt liv, 7 LSS.

12 5 Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges, 6 LSS. Kriterier som skall uppfyllas för att den enskilde ska ha rätt till insats enligt LSS; personen omfattas av någon av lagens tre personkretsar behov föreligger behovet tillgodoses faktiskt inte på annat sätt insatsen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå goda levnadsvillkor Insatserna för särskilt stöd och särskild service är reglerade i 9 LSS. Jämförelse skälig levnadsnivå goda levnadsvillkor Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive begrepp får istället målen för respektive lag studeras. SoL är en målinriktad ramlag som ger varje kommun stor frihet i att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. Målen framgår i portalparagrafen 1 kap. 1 SoL som ger uttryck för alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. LSS är däremot konstruerad som en utpräglad rättighetslag. LSS är ett komplement till SoL och innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller annan lagstiftning. Målet framgår av 5 LSS som anger att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Goda levnadsvillkor innebär högre kvalitet än skälig levnadsnivå. Som exempel för att tydliggöra skillnaden mellan lagarnas mål kan hemtjänst enligt SoL och personlig assistans enligt LSS jämföras. Personlig assistans ger den enskilde stora möjligheter att bestämma vem som skall vara assistent, vad assistenten ska göra, när och var stödet ska ske eftersom inflytande och självbestämmande ska finnas vid utformningen av insatser enligt LSS. Vid utformningen av hemtjänst har den enskilde inte samma starka rätt att ställa krav. Innehållet är fastställt i beslutet om hemtjänst och möjligheten att påverka vem hjälpen skall ges av och när eller var är mindre enligt SoL. Förenklat kan sägas att skälig levnadsnivå är tänkt som en nivå där den enskilde ska kunna leva på en något lägre nivå än andra under en begränsad period medan goda levnadsvillkor är en nivå som innebär att den enskilde i möjligaste mån ska kunna leva som andra under en längre tid. Personer med bestående funktionsnedsättning, som inte beror på normalt åldrande, kan man vid bedömningen av skälig levnadsnivå inte utan vidare likställa med vad som anses skäligt vid tillfälligt eller kortvarigt behov av bistånd. Man bör i dessa fall väga in att personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 7 SoL ska kunna leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet.

13 6 Personer med funktionsnedsättning enligt LSS LSS innehåller, till skillnad från SoL, bestämmelser om vilka personer som kan ha rätt till särskilt stöd och särskild service. Personkrets enligt 1 LSS omfattar barn, ungdomar och vuxna 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service För att fastställa tillhörighet av personkrets 1 eller 2 krävs alltid intyg från läkare och/eller psykolog där diagnosen uttryckligen överensstämmer med begreppen i lagtexten. Bedömning av personkrets 3 görs av socialsekreterare. Som stöd vid bedömning kan intyg från läkare, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast med flera begäras in. För att den enskilde skall kunna tillhöra personkrets 3 krävs att alla samtliga kriterier är uppfyllda (prop. 1992/93:159 s168). Varaktig funktionsnedsättning omfattar inte en nedsättning av övergående eller tillfällig natur (prop. 1992/93:159 s169). Det framgår att lagen i första hand skall tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionsnedsättningar det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Ett behovs varaktighet kan omprövas. Uppenbart inte bero på normalt åldrande innebär enligt Socialstyrelsens mening att det bör vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att personer över 65 år överhuvudtaget ska ha rätt till insatser enligt LSS. Stor funktionsnedsättning innebär att funktionsnedsättningen skall ha en sådan karaktär eller omfattning att den starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, arbete, behov av rehabilitering eller habilitering (prop. 1992/93:159 s 55). Stor är funktionsnedsättningen om personen till följd av den har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, på fritiden, på arbetet eller för förflyttningar, för att ta emot information eller för att meddela sig med andra. Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen innebär att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, kosthållning, påklädning, förflyttningar, sysselsättning och nödvändig träning. Det kan också omfatta bekymmer med att förstå och klara sin ekonomi eller göra sig förstådd och kommunicera med andra (prop. 1992/93:159 s 56).

14 7 Omfattande behov av stöd och service innebär i allmänhet att den enskilde ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet normalt förekommer dagligen och i olika miljöer och situationer. Det kan även innebära både att den enskildes behov av stöd har stor omfattning och att personen behöver ha en särskild kvalitet (prop. 1992/93:159 s 56). En sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer måste alltid göras. För personer med flera funktionsnedsättningar skall den samlade effekten bedömas (prop. 1992/93:159 s 169). Utredning och beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt, utan ska vara en del av en utredning och beslut om insats. Personer som till följd av sin funktionsnedsättning har bekymmer med i sin livsföring, men inte tillhör personkrets enligt LSS, har rätt att få sina behov av stöd prövade enligt SoL (prop. 1992/93:159 s 55). Personer med funktionsnedsättning övrigt En funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionsnedsättningen skall försvåra eller omöjliggöra ett självständigt liv och det skall finnas en påtaglig aktivitetsbegränsning. Svårigheterna skall påverka möjligheten att utföra viktiga aktiviteter kopplat till områden där personen själv anger delaktighetsinskränkning. Viktiga livsområden handlar om en persons basala liv i samhället boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap, relationer och fritid. Även aktivitetsbegränsningar som omgivningen kan identifiera kan kvalificera sig som viktiga om personens basala livssituation påverkas starkt negativt av dem, till exempel nedsatt förmåga att sköta personlig hygien eller bostad. Barnperspektivet Sverige har utan reservation godkänt FN:s konvention om barns rättigheter. Det finns fyra grundprinciper i barnkonventionen; barnets bästa ska beaktas i alla beslut barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering barn har rätt till liv och utveckling barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad När en utredning inom socialnämnden berör barn innebär detta att hänsyn skall tas till barnets situation. Barnets bästa skall beaktas och det skall dokumenteras på vilket sätt det har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. Barns specifika behov och intressen kan direkt härledas till det enskilda barnet. På det sättet är

15 8 barns behov ett relativt begrepp och barns bästa måste bedömas utifrån varje enskilt barn (Barnperspektiv i LSS-handläggning - En förstudie med fokus på arbetssätt och utvecklingsbehov, Socialstyrelsen 2009). Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn och att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill säga att se med barn ögon (Handläggning och dokumentation inom socialtjänstlagen, Socialstyrelsen 2010 tredje upplagan). Det ska inte finnas skillnader i hur man antar ett barnperspektiv när det gäller barn och ungdomar med eller utan funktionsnedsättning. Barns bästa ska alltid bedömas utifrån barnets ålder och mognad och utifrån att barns behov finns i ett familjesammanhang. Det är också viktigt att tänka på att barns rättigheter inte är samma sak som barns skyldigheter, barn måste t.ex. inte uttala sig även om de har rätt till det. Barnets åsikter skall alltid respekteras och tillmätas betydelse. Detta i förhållande till ålder och mognad men rättigheten att uttrycka sin åsikt gäller även mycket små barn (Barnperspektiv i LSS-handläggning - En förstudie med fokus på arbetssätt och utvecklingsbehov, Socialstyrelsen 2009). Barnet ska däremot aldrig hållas ansvarigt för följderna av sina åsikter. Ansvaret ligger hos de vuxna som tar emot åsikterna och har ansvar för barnet och beslutet. Det finns flera viktiga områden som behöver belysas när det gäller barnperspektivet inom LSS. Detta kan gälla frågor om i vilken utsträckning det är barnets eller föräldrarnas behov som olika insatser tillgodoser, och hur olika intressen och motiv kan viktas mot varandra. I detta är det viktigt att som socialsekreterare kartlägga barnets egna önskemål och synpunkter i den mån det är möjligt (Barnperspektiv i LSS-handläggning - En förstudie med fokus på arbetssätt och utvecklingsbehov, Socialstyrelsen 2009).

16 9 III. RIKTLINJER FÖR INSATSER OCH BISTÅND Boendestöd Typ av insats, innehåll Hemtjänst är grunden för stöd och hjälp i hemmet för personer med funktionsnedsättning. När den enskildes hjälpbehov är av mer motiverande karaktär kan boendestöd övervägas. Biståndet utgår ifrån den enskildes bostad eller närmiljö och boendestödets funktion är att hjälpa och stötta den enskilde till att kunna utföra aktiviteter så självständigt som möjligt. Boendestöd är ett vägledande, stödjande och uppmuntrande bistånd. Innehållet kan vara till exempel motiverande stöd till att sköta hemmet, personlig hygien, matlagning eller andra vardagssysslor i och utanför hemmet. Boendestödet kan också stötta genom att strukturera den enskildes vardag, ge påminnelser, finna rutiner som leder till ökad trygghet eller ta initiativ om den enskilde har bekymmer med detta. Utgångspunkten är att boendestöd ska ses som en sammanhållen insats. I särskilda fall kan boendestöd samordnas med hemtjänst. Boendestöd beviljas enligt 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Boendestöd riktar sig till personer som har beroendeproblematik, psykisk-, neurologisk, intellektuell- eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och som bor i ordinärt boende. Boendestöd syftar till att utveckla den enskildes egna förmågor, öka självständigheten, bryta passivitet och isolering samt möjliggöra kvarboende i ordinärt boende. Tidsåtgång, frekvens, omfattning När den enskilde är okänd för socialsekreteraren är det ofta svårt att bedöma behovets omfattning och karaktär. Boendestöd beviljas lämpligen i mindre omfattning för att socialsekreteraren successivt ska kunna utröna hur den enskildes behovsbild ser ut. Av den anledningen fattas till en början ett kortare beslut med tät uppföljning. Nya beslut om boendestöd beviljas i regel för 4 månader, varefter ny prövning sker. Beslut om fortsatt boendestöd beviljas i regel för 1 år, varefter ny prövning sker. I beslutet skall i regel anges antal träffar per vecka. I arbetsplanen kan framgå ev. antal timmar för att uppnå specifikt syfte. Eftersom boendestöd främst är av motiverande karaktär bör antalet besök per dag inte beviljas i större omfattning än vad den enskilde kan få i en servicebostad enligt SoL. Boendestöd ska dock anpassas efter den enskildes behov som

17 10 Särskilda villkor, undantag kan variera över tid utifrån livssituation varför tillfälligt utökat behov kan rymmas inom ramen för boendestöd. Boendestöd eller hemtjänst? Vid bedömning av boendestöd eller hemtjänst ska dels den enskildes funktionsnedsättning och dess konsekvenser vägas in, dels syftet med biståndet. Boendestöd syftar till att utveckla den enskildes förmågor medan hemtjänst syftar till att kompensera den enskildes funktionsnedsättning. Socialsekreterare gör bedömningen om boendestöd och hemtjänst bör samordnas. Hemtjänst Typ av insats, innehåll Hemtjänst kan ges till personer i ordinärt boende som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av stöd och hjälp för att klara den dagliga livsföringen. I hemtjänst ingår dels stöd av servicekaraktär, dels stöd för personlig omvårdnad. Med service avses bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städ, tvätt, inköp, disk, ärende och hjälp med mat. Med personliga omvårdnad avses det stöd som utöver service krävs för att tillgodose den enskildes behov. Det kan handla om hjälp eller stöd med av- och påklädning, förflyttningar, personlig hygien, tillsyn eller hjälp för att kunna äta och dricka. Hjälp och stöd finns att tillgå dygnet runt. Hemtjänst beviljas enligt 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Tidsåtgång, frekvens, omfattning Särskilda villkor, undantag Hemtjänst innebär ett kontinuerligt praktiskt stöd av personal, vars arbetssätt är att kompensera för den nedsättning som gör att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov. Meningen är dock att den enskilde skall ta så aktiv del som möjligt i de dagliga sysslorna. Biståndet skall vara utformat så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och bo kvar hemma. Vård- och äldreomsorgsnämnden fattar beslut om hemtjänst enligt gällande riktlinjer. Alingsås kommun tillämpar valfrihet inom hemtjänsten enligt lag om valfrihetssystem, LOV. Det innebär att den enskilde som har beviljats hemtjänst och/eller hemsjukvård kan välja vilka som ska utföra hemtjänsten.

18 11 Trygghetslarm Typ av insats, innehåll Trygghetslarm kan erbjudas den enskilde som känner sig otrygg i sitt hem. Genom larmet kan den enskilde påkalla och få hjälp vid oförutsedda hjälpbehov dygnet runt, t.ex. vid fall. Larmet är personligt, har begränsad räckvidd och skall användas i bostaden. Larmet tas emot av hemtjänstpersonal som kommer till den enskilde och ger den hjälp som är nödvändig. Efter beslut hyr den enskilde ett trygghetslarm av kommunen. Det finns olika typer av trygghetslarm och den enskilde kan se vilken lösning som passar bäst. Trygghetslarm beviljas enligt 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Tidsåtgång, frekvens, omfattning Trygghetslarm syftar till att skapa trygghet för den enskilde i hemmet samt ge möjlighet till att bo kvar i ordinärt boende. Vård- och äldreomsorgsnämnden fattar beslut om trygghetslarm enligt gällande riktlinjer. Ledsagarservice Typ av insats innehåll Ledsagarservice är i huvudsak avsedd för aktiviteter av vardaglig och enklare karaktär utanför hemmet. Ledsagarservice kan till exempel beviljas för att besöka vänner, delta i kulturliv och fritidsaktiviteter samt promenader, sådana aktiviteter som den enskilde annars inte skulle kunna vara delaktig i eller genomföra på egen hand. Insatsen skall underlätta för den enskilde att ha kontakt med, samt komma ut bland, andra människor och delta i samhällslivet (prop. 1992/93:159 s 178). Ledsagarservice ges vanligen för aktiviteter inom ett område som med naturlighet kan nås vid dagsresor. Ledsagaren leder den enskilde mellan platser och aktiviteter men deltar inte i aktiviteten. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven (prop. 1992/93:159 s 178). Omvårdnad ingår inte. Ledsagarservice enligt SoL kan innehålla omvårdnad, nyttjas för andra aktiviteter och syften med den begränsning som följer av skälig levnadsnivå. Ledsagarservice kan beviljas enligt 9 punkt 3 LSS eller 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Syftet med insatsen är att bryta den isolering som ofta blir följden av en omfattande funktionsnedsättning (prop. 1992/93:159 s 178). För barn och ungdomar skall behov som går utöver vad som är normalt

19 12 föräldraansvar för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen. Barns behov av ledsagning ingår vanligtvis i normalt föräldraansvar. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Ledsagarservice beviljas i regel för 2 år, varefter ny prövning sker. I beslutet skall anges antal timmar per månad. Ledsagartimmar kan inte sparas över ett månadsskifte. Särskilda villkor, undantag Ledsagarservice beviljas i normalfallet upp till 20 tim/månad. Arbets-, konferens- och medicinska rehabiliteringsresor Ledsagarservice enligt LSS beviljas inte för dessa ändamål. Ledsagarservice enligt SoL kan omfattas efter individuell behovsprövning. Bostad med särskild service Kultur- och fritidsverksamhet ingår som regel i insatsen varför ledsagarservice bör tillgodoses inom ramen för bostad med särskild service. Personlig assistans Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2011 ref. 62, finner att lagstiftarens avsikt har varit att ledsagarservice ska ingå i personlig assistans och att ledsagarservice är avsedd för personer som tillhör personkrets men som inte har personlig assistans. Insatsen ledsagarservice kan därför inte beviljas en person som redan är beviljad personlig assistans. Färdtjänst Om den enskilde har beviljats färdtjänst förutsätter ledsagarservice att medresenär också har beviljats. Omkostnader Den enskilde betalar sina egna omkostnader. Avlösarservice i hemmet Typ av insats, innehåll Avlösarservice i hemmet ska möjliggöra för vårdnadshavare, närstående eller familjehemsförälder att bli tillfälligt avlastad i omvårdnadsarbetet (prop. 1992/93:159 s 178). Avlösarservice utförs i den enskildes hem eller i dess närhet. Avlösning bör kunna erbjudas såväl som en regelbunden insats som en lösning vid akuta behov (prop. 1992/93:159 s 178). Omvårdnad kan ingå. Insatsen kan ges dagar, kvällar, nätter och helger. Avlösarservice omfattar enbart den enskilde med funktionsnedsättning, inte andra familjemedlemmar. Avlösarservice innehåller inte moment såsom att hämta eller lämna på förskola eller skola. Avlösarservice i hemmet kan också i vissa fall gälla för vuxna personer med funktionsnedsättning. En förutsättning är då att den enskilde vårdas av anhöriga

20 13 i gemensam bostad. Avlösarservice kan beviljas enligt 9 punkt 5 LSS eller 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Syftet med avlösarservice är att ge vårdnadshavare/närstående/familjehemsförälder egen tid med jämna intervaller för vila, egna aktiviteter och sysslor utanför hemmet eller för att kunna ägna sig åt syskon (prop. 1992/93:159 s 76). Vid bedömning av avlösarservice ska barnperspektivet beaktas på så sätt att avlastningen även måste fungera för barnet. Samtliga beviljade och sökta insatser skall uppmärksammas och hänsyn skall tas till om barnet klarar flera arenor, d.v.s. att ha flera olika typer av insatser och personer runtomkring sig. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Avlösarservice beviljas i regel för 1 år, varefter ny prövning sker. I beslutet skall anges antal timmar per månad. Avlösartimmar kan inte sparas över ett månadsskifte. Särskilda villkor, undantag Avlösarservice i hemmet beviljas i normalfallet upp till 20 tim/månad. Yrkesarbete eller studier är inte skäl för att bevilja avlösarservice. Avlösarservice ska inte ersätta vistelse i förskola eller fritidsverksamhet. Omkostnadsersättning utgår inte. Kontaktperson Typ av insats innehåll En kontaktperson avser främst att tillgodose behovet av en medmänniska när anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras (prop. 1992/93:159 s 178). Kontaktperson är tänkt att underlätta för den som saknar ett socialt kontaktnät att få en sådan kontakt, genom att bygga upp en vänskapsrelation med den som beviljas insatsen. Kontaktperson ska ses som ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse av andra människor. Kontaktpersonen har inte något juridiskt ansvar i sitt uppdrag och något krav på särskild yrkeskompetens kan inte ställas (prop. 1992/93:159 s 178). Omvårdnad ingår inte i insatsen. Kontaktperson kan beviljas enligt 9 punkt 4 LSS eller 4 kap. 1 SoL. Syfte och målgrupp Syftet med kontaktperson är att bryta den enskildes isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter (prop. 1992/93:159 s 178). Isolering avser här att personen lever ett ensligt liv och saknar sällskap eller har svårt att skapa och bibehålla sociala relationer utifrån sin funktionsnedsättning. Insatsen riktar sig huvudsakligen till vuxna personer. Ungdomar som har fyllt 15 år kan komma ifråga för insatsen. Föreligger särskilda skäl kan undantag göras. Tidsåtgång, Kontaktperson beviljas i regel för 2 år, varefter ny prövning sker.

21 14 frekvens, omfattning Uppföljning sker under beslutsperioden. I beslutet skall anges antal träffar per månad. Träffar kan inte sparas över ett månadsskifte. Särskilda villkor, undantag Kontaktperson beviljas i normalfallet med 2-4 träffar/månad. Bostad med särskild service Kultur- och fritidsverksamhet ska normalt ingå i insatsen bostad med särskild service vilket tyder på att uppdraget som en kontaktperson har, att bryta isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter, ska tillgodoses inom ramen för bostaden med särskild service. Flera kammarrättsdomar visar att de sociala behoven tillgodoses genom bostad med särskild service men även med daglig verksamhet (se bl.a. Kammarrätten Sundsvall mål nr och Kammarrätten Stockholm mål nr ). Om den enskildes isolering trots bostad med särskild service eller daglig verksamhet inte lyckas brytas kan kontaktperson beviljas. Ersättning till kontaktperson Kontaktpersonens ersättning består dels av ett arvode, dels av en omkostnadsersättning och utgår i procent av gällande basbelopp. Ersättning för 2013 utgår enligt Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 12:64. Om arvode och omkostnadsersättning överstiger SKL:s cirkulär fattas beslut av arbetsutskottet. Omkostnader Den enskilde betalar sina egna omkostnader. Daglig verksamhet, daglig sysselsättning Typ av insats, innehåll Daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS Insatsen innebär att den enskilde ska få en meningsfull daglig aktivitet utanför det egna hemmet (prop. 1992/93:159 s 181). Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter (prop. 1992/93:159 s 90). Daglig verksamhet innebär varken anställningsförhållande eller anställningsförmåner. I den mån det är realistiskt skall dock den dagliga verksamheten medverka till att utveckla den enskildes möjligheter till studier eller arbete på den reguljära marknaden eller i skyddade former (prop. 1992/93:159 s 181). Omvårdnad ingår i insatsen. Daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL Enligt 5 kap. 7 SoL ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. Biståndet innebär möjlighet till meningsfull daglig sysselsättning/aktivitet utanför det egna hemmet. Det kan handla om flexibla och individuella lösningar som t.ex. kursverksamhet eller verksamhet av fritids- eller

22 15 hobbykaraktär. Omvårdnad ingår inte. Syfte och målgrupp Daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS Syftet med daglig verksamhet är att bidra till den enskildes personliga utveckling samt främja delaktighet i samhället. Insatsen skall också motverka passivisering och isolering (prop. 1992/93:159 s 90). Daglig verksamhet är en insats för personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS och vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig (prop. 1992/93:159 s 181). Daglig verksamhet beviljas inte efter 65 års ålder. Den som har gällande beslut om daglig verksamhet och blir 65 år har dock möjlighet till förlängning i enlighet med allmänna pensionsregler. Daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL Syftet med daglig sysselsättning är att medverka till att utveckla den enskildes förmåga och kan ha inslag av rehabiliterande karaktär. Daglig sysselsättning kan beviljas personkrets 3 enligt 1 LSS samt personer med funktionsnedsättning som enbart har rätt till bistånd enligt SoL. Biståndet förutsätter att inga andra möjligheter till sysselsättning/träning finns. Försäkringskassans ansvar för arbetsrehabilitering och Arbetsförmedlingens ansvar för personer med funktionsnedsättning skall ha beaktats. Den enskildes funktionsnedsättning skall vidare vara av sådant slag att personen inte kan tillgodogöra sig t.ex. kurser och aktiviteter i de ordinarie eller frivilligverksamheter som finns och där biståndsbeslut inte är nödvändigt. Daglig sysselsättning riktar sig endast till personer i yrkesverksam ålder. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS Daglig verksamhet beviljas i regel tillsvidare, varefter uppföljning sker en gång per år. Undantag gäller de beslut där den enskildes möjlighet till sysselsättning, arbete eller studier på den reguljära marknaden eller i skyddade former är oklar. Beslut om daglig verksamhet beviljas då i regel för 1-2 år, varefter ny prövning sker. Daglig verksamhet beviljas i regel del- eller heltid. Omfattningen skall individuellt anpassas och målsättningen med omfattningen ska anges i arbetsplanen. Särskilda villkor, undantag Daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL Daglig sysselsättning beviljas i regel för 1 år, varefter ny prövning sker. Omfattningen skall individuellt anpassas och målsättningen med omfattningen ska anges i arbetsplanen. Resor till och från daglig verksamhet Huvudprincipen är att den enskilde promenerar, cyklar eller nyttjar kollektivtrafiken om så är möjligt med eller utan stöd. Om behov föreligger av särskilda resor till följd av funktionsnedsättningen kan resor med taxi beviljas till och från den dagliga verksamheten om avståndet mellan bostad och verksamhet

23 16 är över 2 km. Resor kan endast beviljas till fasta verksamhetsadresser, inte till daglig verksamhet som är förlagd till externa praktikplatser. Enhetschef för verkställighet beslutar om resor till och från daglig verksamhet. Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning utbetalas enligt halv- eller heldag till alla personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS. För att få ersättning för en dag krävs minst två timmars närvaro. Syftet är att ersättningen skall stimulera deltagande i verksamheten. Ersättningen är skattefri. Ingen ersättning utgår vid daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL. Personlig assistans Typ av insats innehåll Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer (prop. 1992/93:159 s 62) åt den som tillhör personkretsen och till följd av stor och varaktig funktionsnedsättning behöver hjälp med sin personliga hygien, intagande av måltider, klä på och av sig, kommunicera med andra eller har behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning (prop. 1992/93:159 s 174). Detta kallas för hjälp med grundläggande behov och är en förutsättning för att den enskilde skall kunna ha rätt till personlig assistans. Bedömningen av grundläggande behov handlar om att bedöma vad den enskilde behöver hjälp med och hur hjälpen ges, inte i att ta ställning till om den enskilde behöver hjälp. De grundläggande behoven ska vara av särskild karaktär och det är således inte all personlig hygien eller på - & avklädning som räknas som grundläggande. En förutsättning är att behovet ska vara av mycket privat karaktär för den personliga integriteten, alltså fysiskt nära kroppen. Hjälp med ytterkläder är t.ex. inte ett grundläggande behov. Insatsen skall vara förbehållen situationer av krävande och komplicerad natur (prop. 1992/93:159 s ), i regel av mycket privat karaktär. Aktiverings- och motivationsinsatser räknas normalt inte till de grundläggande behoven men undantag kan göras om den enskilde, huvudsakligen på grund av sitt psykiska tillstånd, behöver sådan aktiv tillsyn som har karaktären av övervakning. Samma kriterier som försäkringskassan använder vid bedömning av grundläggande behov gäller (se RÅ 2009 ref. 57). De grundläggande behoven ska vidare ha en viss omfattning och varaktighet. Ju större tidsomfattning, desto tydligare att rätt till personlig assistans föreligger (prop. 1992/93:159 s 175). Dock måste en samlad bedömning göras där såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter beaktas (prop. 1992/93:159 s 56). Även hur ofta hjälpen behövs är en viktig faktor samt i vilka situationer. Den som beviljas personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet för samtliga behovsområden tillgodosedda inom ramen för denna insats. Övriga behov kan omfatta t.ex. ledsagarservice och hjälp i hemmet. En grundläggande tanke bakom insatsen biträde av personlig assistent är att

24 17 den skall vara en sammanhållen insats som i sig innefattar andra insatser, vilket ger samordning och kontinuitet som skall begränsa antalet personer som utför insatsen. Personlig assistans beviljas enligt 9 punkt 2 LSS. Syfte och målgrupp Tidsåtgång, frekvens, omfattning Biträde av personlig assistent är ett personligt utformat stöd till den som har mycket stora hjälpbehov av personlig karaktär och syftar till att möjliggöra för personer att leva ett självständigt liv (prop. 1992/93:159 s 64). Personlig assistans är en insats förbehållen de personer som behöver omfattande hjälp med mycket krävande och personliga angelägenheter (prop. 1992/93:159 s 176). Personlig assistans beviljas i regel för 2 år, varefter ny prövning sker. I beslutet skall anges antal timmar och minuter per vecka. Uppföljning sker under beslutsperioden. Särskilda villkor, undantag En individuell bedömning och prövning av behovet görs alltid men grundläggande behov bör i regel uppgå till cirka 10 timmar per vecka, vilket torde antyda att omfattningen motsvarar rätten till personlig assistans. Om de grundläggande behoven kan antas överstiga 20 timmar per vecka kan beslut fattas i avvaktan på försäkringskassans prövning av rätten till assistansersättning. Beslut i avvaktan på försäkringskassans prövning får endast ske om det är helt klarlagt att beslutet om biträde av personlig assistent inte kan invänta försäkringskassans beslut. Assistansersättning Rätten till assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken, SFB, beslutas av försäkringskassan och är en prövning på lika grunder som enligt LSS, med den skillnad att omfattningen av de grundläggande behoven skall uppgå till mer än 20 timmar per vecka. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för de 20 första assistanstimmarna per vecka oavsett lagrum och huvudman. Anmälan om assistansersättning Om den enskilde ansöker om personlig assistans hos kommunen och de grundläggande behoven antas överstiga 20 timmar per vecka skall socialsekreterare anmäla detta till försäkringskassan som då prövar frågan om assistansersättning. Den enskilde skall alltid informeras innan anmälan görs. Om försäkringskassan avslår ansökan om assistansersättning kan socialsekreterare, om kommunen är oenig med försäkringskassans bedömning, erbjuda sig att hjälpa till med överklagan om den enskilde bedöms ha behov utav hjälp. Återkommande behov av tillfälligt utökad assistans enligt LSS, trots assistansersättning enligt SFB, kan tyda på att försäkringskassan kan behöva ompröva och utöka sitt beslut. Socialsekreterare anmäler till försäkringskassan om den enskilde har behov av hjälp. Hushållsgemenskap

25 18 Vid utredning om personlig assistans beaktas makars/sambos ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med hänvisning till äktenskapsbalken. Personlig assistans på natten Av RÅ 1997 not. 165 framgår att jour och beredskap på natten normalt anses vara tillgodosett genom en hemmavarande make/maka. Normalt gäller detta även om den assistansberättigade är sambo (se Kammarrätten, Göteborg, mål nr ). Dubbel assistans Dubbel assistans är personlig assistans som utföras av två eller flera assistenter samtidigt. Dubbel assistans kan endast beviljas om möjligheterna till att tillgodose behovet genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel har utretts. Dubbel assistans lämnas i normalfallet för den tid det tar att utföra en aktiv insats. Personlig assistans i daglig verksamhet Personlig assistans beviljas som regel inte eftersom omvårdnad ingår i daglig verksamhet. Det kan undantagsvis beviljas personlig assistans om den enskildes funktionsnedsättning bidrar till att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att den enskildes funktionsnedsättning kräver att någon med ingående kunskap finns till hands för att tillgodogöra sig sin dagliga verksamhet eller att särskilda svårigheter med att kommunicera föreligger. Socialsekreterare bedömer om särskilda skäl behöver styrkas och på vilket sätt. Personlig assistans i bostad med särskild service Bostad med särskild service ska tillgodose den enskildes behov av stöd och service. Huvudregeln är utifrån detta att personlig assistans inte bör beviljas den enskilde i gruppbostad (prop. 1992/93:159 s 175). Enligt RÅ 2004 ref. 90 framgår vidare att assistansersättning enligt SFB inte kan beviljas den som bor i gruppbostad. I servicebostad kan den enskilde ha rätt till personlig assistans enligt LSS om personalen inte kan tillgodose det totala hjälpbehovet (omfattande omvårdnadsbehov). Personalen i boendet fungerar då som ett komplement till den personliga assistans. Huvudprincipen är dock att personlig assistans inte beviljas i bostad med särskild service. Personlig assistans på sjukhus Huvudprincipen är att personlig assistans inte utgår vid sjukhusvistelse. Den som har assistansersättning enligt SFB kan om särskilda skäl föreligger få rätt till att ha med assistenten för kortare vårdtid på sjukhus. Särskilda skäl kan vara att den enskildes möjligheter att kommunicera förutsätter, eller att det med hänsyn till den enskildes hälsotillstånd är viktigt, att en person med ingående kunskaper om denne finns till hands. Det kan också vara den enskildes funktionsnedsättning eller kombinationen av olika former av funktionsnedsättningar som kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper finns till hands. Socialnämnden bör göra motsvarande bedömning enligt LSS i varje enskilt fall. Sjukvården har huvudansvar för inlagda patienter och ska göra sitt yttersta för att tillgodose patientens samtliga behov. Assistenten ska endast tillgodose de särskilda behov av kommunikation och särskilda ingående kunskaper som behövs för att sjukvården ska kunna ge den vård, behandling och omvårdnad som är nödvändig. Socialsekreterare bedömer

26 19 om särskilda skäl behöver styrkas och på vilket sätt. Tillfälligt utökat behov av personlig assistans Tillfälligt utökad personlig assistans enligt LSS kan beviljas för den som har behov under en begränsad period om den enskilde bedöms ha behov av utökningen för att uppnå goda levnadsvillkor och behoven faktiskt inte är tillgodosedda. Tillfälligt utökad personlig assistans kan även uppstå som ett komplement till assistansersättning enligt SFB vid oförutsägbara behov såsom tillfälliga förändringar i hälsotillståndet eller resa. Alla möjligheter till utökning och förhöjt timbelopp enligt SFB bör i dessa fall först vara uttömda innan personlig assistans kan beviljas. Tid och kostnader skall i första hand rymmas inom ramen för assistansersättningen. Återkommande behov av tillfälligt utökad assistans trots assistansersättning enligt SFB kan tyda på att försäkringskassan kan behöva ompröva och utöka sitt grundbeslut. Tillfälligt utökat behov av personlig assistans skall bedömas restriktivt. Vid tillfälliga utökningar är det endast den mertid som uppstått till följd av till exempel sjukdom eller resa som skall räknas med. Personlig assistans i samband med resor Inkommer ansökan om utökat antal timmar för att kunna genomföra en resa skall prövning alltid göras om den enskilde har behov av resan för att uppnå goda levnadsvillkor. Vad som ingår i grundbeslutet skall då alltid utredas först för att kunna ta ställning till ansökan om utökade timmar. Ansökan om resa, utökning av timmar, bör inkomma i god tid innan resa är tänkt att genomföras. Det är viktigt att skilja på inrikes respektive utrikes resor då människor normalt reser inom landet mer frekvent samtidigt som resorna i regel är kortare. Inrikes resor bör bedömas mer generöst än till resor till andra länder. Vad gäller utrikes resor anses jämlikhet, goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet normalt kunna uppnås även utan resor till utlandet. Hänsyn skall vid bedömning av resor tas till den enskildes hela livssituation såsom tidigare resor inom och utom landet, övriga insatser, sociala kontakter, sysselsättning, om resan kan anses ingå som en del av familjegemenskapen etc. Oavsett syfte med resa (semester, rekreation, arbete, konferens etc.) skall ansökan behandlas på samma sätt. Resor som kan genomföras, med befintligt beslut om personlig assistans, inom eller utom landet där vare sig utökade timmar eller mer omkostnadsersättning krävs kan genomföras av den enskilde utan särskilt beslut. Dock kan vistelsen ske först efter överenskommelse mellan den enskilde och assistansanordnaren. LSS utgör ett komplement till annan lagstiftning vilket innebär att lagen inte medför några inskränkningar i den rätt till insatser som kan tillkomma enligt annan lagstiftning. Ansvar som åligger annan huvudman skall således alltid beaktas vid t.ex. ansökningar om resor för rehabilitering och arbete. Föräldrar med funktionsnedsättning Omvårdnad av barn är som huvudregel inte en syssla för förälders personliga

27 20 assistans. Undantag kan dock göras under spädbarnsåret då assistenten kan hjälpa föräldern med den praktiska omvårdnaden såsom amning och blöjbyte (prop. 1992/93:159 s 176). Därefter träder andra samhällsförmåner in däribland barnomsorg. Personlig assistans till barn med funktionsnedsättning Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har liksom andra vårdnadshavare ansvar enligt föräldrabalken för sitt barns omvårdnad och trygghet (prop. 1992/93:159 s 176). Vårdnadshavaren ska svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Ansvaret som vårdnadshavare måste bedömas vara mer omfattande ju yngre barnet är. Barn kan i särskilda fall beviljas personlig assistans. Insatsen kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov dygnet runt och som till följd av t.ex. hjärnskada eller sjukdom har flera funktionsnedsättningar samtidigt (prop. 1992/93:159 s 66). Sådana funktionsnedsättningar kan vara någon eller flera kombinationer av t ex rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet. Personlig assistans i förskola, skola och fritidsverksamhet Barn med funktionsnedsättning har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och på fritid. Om barnets behov inte tillgodoses inom ramen för ordinarie verksamhet, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan t ex innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans (prop. 1992/93:159 s 65). Det kan endast undantagsvis beviljas personlig assistans om barnets funktionsnedsättning bidrar till att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att barnets funktionsnedsättning kräver att någon med ingående och nödvändig kunskap finns till hands eller att assistenten är nödvändig för barnets kommunikation. Vårdbidrag och personlig assistans Vårdbidrag är en statlig ersättning som kan beviljas en förälder för merarbete med särskild tillsyn och vård samt för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta bidrag handläggs av försäkringskassan. Rätten till personlig assistans går före vårdbidraget. En förälder som uppbär vårdbidrag för sitt barn och ansöker om personlig assistans för barnet kan inte nekas insatsen med hänvisning till att vårdbidrag är beviljat. Information skall lämnas om att vårdbidrag ofta reduceras som en följd av att insatsen personlig assistans beviljas. Föräldern ansvarar för att informera försäkringskassan om förändrade förhållanden. Personlig assistans och egenvård Sjukvårdsinsatser som kräver hälso- och sjukvårdskompetens ingår inte i assistansen. Vissa uppgifter av hälso- och sjukvårdskaraktär kan, efter bedömning av den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- & sjukvården, betraktas som egenvård. Om den enskilde behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården ska den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med ansvarig nämnd inom socialtjänsten. Uppgifter av hälso- och

28 21 sjukvårdskaraktär kan efter dessa steg utföras av personlig assistent (SOSFS 2009:6). Assistenten kan även utföra vissa vidare uppgifter såsom habiliteringsoch rehabiliteringsinsatser på delegation från huvudman. Val av assistansanordnare Socialsekreterare informerar den enskilde om de olika alternativ som finns för utförande av assistansen; kommunen, privat bolag, kooperativ eller att få ekonomiskt stöd och själv vara egen arbetsgivare för assistent/er. 65-årsgränsen Den enskilde som har pågående insats enligt 9 punkt 2 LSS får behålla den efter det att den fyllt 65 år om behov kvarstår. Den som inkommer med ansökan senast dagen före 65-årsdagen skall få ansökan prövad och beviljad om behov föreligger. Efter 65 år kan den enskilde som ansöker om personlig assistans för första gången inte beviljas insatsen (prop. 1992/93:159 s 174). Däremot kan fortsatt personlig assistans beviljas den som har befintligt beslut. Antalet timmar kan inte utökas enligt LSS efter det att den enskilde fyllt 65 år. Det utökade behovet får tillgodoses på annat sätt enligt SoL. Retroaktiv ersättning Insatsen personlig assistans kan inte begäras för förfluten tid. Ansökan om ekonomiskt stöd för skäliga kostnader kan ske för förfluten tid och skall kunna styrkas. Ersättning kan eventuellt utgå från den dagen då erforderligt underlag finns. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Typ av insats, innehåll Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 punkt 6 LSS Korttidsvistelse innebär att den enskilde under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidsboende, hos en familj eller deltar i lägervistelse. För personer med funktionsnedsättning kan korttidsvistelse både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation samt ge möjlighet till personlig utveckling (prop. 1992/93:159 s 77). Korttidsvistelse kan ges både som en regelbunden insats och som avlösning i situationer som inte kan förutses Insatsen kan ges dagar, kvällar, nätter och helger (prop. 1992/93:159 s 77;178). Insatsen skall vara ett alternativ/komplement till avlösarservice (prop. 1992/93:159 s 178), se rubrik Avlösarservice i hemmet. Korttidsvistelse utanför hemmet enligt 4 kap 1 SoL Korttidsvistelse kan beviljas personer med funktionsnedsättning som bor i ordinärt boende och som tillfälligt har behov av stöd och omsorg dygnet runt. En förutsättning är att behoven inte kan tillgodoses genom omfattande hemtjänst, boendestöd, trygghetslarm, rehabilitering i hemmet och genom övriga hälso- & sjukvårdsinsatser i hemmet. En sådan situation kan vara när den enskilde skrivs ut från sjukhus och inväntar bostadsanpassning.