Session Pre 1C. Seminarium om Geodata i 3D och bildförsörjning Del 1, tisdag kl mars 2014 Jönköping

Transkript

1 Session Pre 1C Seminarium om Geodata i 3D och bildförsörjning Del 1, tisdag kl mars 2014 Jönköping

2 Del 1, tisdag kl Vad händer inom Lantmäteriet? Nationellt bildförsörjningsprogram Produktion av ortofoto Historiska ortofoton Skanning av analoga flygbilder Saccess Geodata i 3D, regeringsuppdrag

3 Del 2, tisdag kl Nationell höjdmodell Produktionsläge Upphandling av skanning Fineditering av laserpunktmoln Visningstjänst för terrängmodellen Hydrografi i nätverk HMK Geodatainsamling Jan Wingstedt, Jönköpings kommun Thomas Lithén, Lantmäteriet

4 Bildförsörjning Planer och utfall m.m.

5 Digitala flygbilder Vi flygfotograferar regelbundet hela landet och har ett brett utbud av flygbilder med hög kvalitet, sedan 2006 är all fotografering digital.

6 Bildförsörjningsprogram från 2014 och framåt Anpassningar av flygfotoplanen har gjorts till användarbehov, teknisk utveckling av nya kameror, ekonomiska ramar och väderförutsättningar. Ca 30% av landets yta fotograferas årligen, med 2, 4-6 eller 6-10 års intervall enligt översikt. 0,25 m upplösning planeras för hela området med 2-årsintervall (grönt) plus ett mindre antal tätorter utanför. 0,5 m upplösning för övriga delar av landet. OBS: Lantmäteriet använder bara en egen kamera och beräknas fotografera ca 60% av den årliga planen, medan extern leverantör förväntas täcka ca 40 %.

7 Utfall 2013 Flygfotoutfallet 2013 blev väldigt bra och innebär att 37 % av alla indexrutor som täcks av bildinformation blev fotograferade samt 30 tätorter.

8 Flygfotoplanen 2014 Med början i april: Skåne delat i före och efter löv. Ljusgrön färg före löv (om vädret medger) Sju tätorter, belägna inom områden med 4-10 års intervall Två reservområden (streckat gröna), bara om det blir en ovanligt bra sommar och övriga områden är klara.

9 Varför finns risk för störningar? Lantmäteriet har planerat för att 40 % av årets flygfotografering ska upphandlas från extern operatör Upphandlingen har genomförts men därefter har överprövning av tilldelningsbeslutet begärts Detta innebär att den upphandlade resursen inte finns tillgänglig under början av flygfotosäsongen Tills vidare genomförs årets flygfotografering enligt tidigare publicerad plan, men endast med Lantmäteriets egen kamera

10 Flygbilder från olika kameror har olika storlek LM:s Ultracam Eagle, UCE från x meter* x pixlar LM:s DMC, ( ) x meter* x pixlar Leverantör 2014 Ultracam-Xp, UCXp x meter* x pixlar * Bildstorlek i meter vid 0,5 m upplösning.

11 Färre stråk och bilder behövs för att täcka ett område med UCE jämfört med DMC

12 Vad innebär den högre upplösningen för användarna? 25 cm 50 cm

13 Produkter som vi tillhandahåller GSD-Ortofoto i sv/v, färg eller IR med 0,5 m upplösning eller lägre, med ursprunglig upplösning 0,25m 0,5m eller 1m sv/v. GSD-Ortofoto25 i sv/v, färg eller IR med 0,25 m upplösning eller lägre med ursprunglig upplösning 0,25 m. Analoga skannade och digitala flygbilder i 8 bitar, sv/v, färg, IR Digitala flygbilder DMC, UCE eller från annan digital kamera i 16 bitar, med pankromatiska bilden och färgbanden separata. Ortofoto i visningstjänst, senaste ortofoto 0,5 m i färg och IR plus ortofoto 0,25 m i färg Ortotofoto Visning Ortofoto Visning Årsvisa med ett skikt för respektive år från 2006 och framåt i färg 0,5 m.

14 Produkter på gång och förslag som ska utredas Planerade produkter 2014 och 2015: Historiska ortofoton Visning ett skikt med 1960 (+-5 år) Ortofoto Visning Årsvisa med ett skikt för respektive år från 2006 och framåt i IR 0,5 m. Produktförslag som behöver utredas: Ortofoto som fyrbandsbilder. Rasterbild med matchade höjdvärden för respektive pixel till ortofotot, som en separat produkt.

15 Historiska flygbilder och ortofoton

16 Historiska analoga flygbilder I vårt analoga bildarkiv finns cirka 1,2 miljoner flygbildsnegativ från slutet av 1920-talet och fram till 2006.

17 Varför behövs information om förr? Ett exempel: Hur användes marken? Vilka dolda faror kan finnas kvar? Var finns dessa? Kramfors, dagens markanvändning och gårdagens

18 Mölnlycke Mölnlycke Ökad efterfrågan av historiska bilder för förändringsanalyser och miljövård

19 Produktionsläge feb Historiska ortofoton Ortofoton framställda ur sv/v skannade analoga flygbilder från åren runt 1960: Blåmarkerade områden finns klart i lager Röda ringar markerar områden som är på gång Streckat område i norr är ännu inte påbörjat Se historiska ortofoton på stor skärm i Lantmäteriets monter!

20 Skanning av analoga flygbilder pågår Ett jättearbete 1,2 miljoner bilder, vilket motsvarar 992 hyllmeter Vid slutet av 2014 hoppas vi att merparten av alla bilder tagna före 1960 ska vara skannade

21 Finansiärer och samarbetspartners Kulturarvslyftet (RAÄ) Lantmäteriet MSB anslag 2:4 Krisberedskap

22 Satellitbilder

23 Saccess Utfallet för 2013 är ett av de bättre sedan Saccess start. Sommaren var förhållandevis solig vilket gjorde att många molnfria SPOT5-bilder har registrerats. Men även en solig sommar har en hel del moln här och var. Dessa molnpartier har täppts igen av bilder från den nya Landsat8-satelliten. Den har inte lika hög upplösning men täcker ett betydligt större område. Kombinationen av Spot och Landsat8 har inte bara gett en förhållandevis molnfri täckning sett över hela landet, det har också bidragit till att mosaikerna har blivit väldigt jämna färgmässigt. Nu pågår upphandling av satellitbilder för Saccess inför 2014 års täckning.

24 Saccess arkiv och leveranser av satellitbilder Innehållet i de rikstäckningar som finns: Sverige 1970-tal, Landsat 1, 2 från Sverige 1980-tal, Landsat 4, 5 och SPOT Sverige Millennieskiftet, Landsat 4, 5, Sverige 2005, Landsat 5 och SPOT 4, 5 Sverige 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 innehåller i huvudsak SPOT 4 och 5 kompletterat med Landsat TM och IRS. Sverige 2013, Spot 5 och Landsat 8 Plan för 2014: Sverige 2014, i första hand Landsat 8 ev. kompletterat med SPOT 5 för att få en molnfri täckning.

25

26 Regeringsuppdrag Geodata i 3D

27 Nytt regeringsuppdrag Utreda geodata i 3D Totalförsvarets efterfrågan på geografiska beskrivningar i 3D. I dag känd efterfrågan från andra myndigheter. Vilken efterfrågan som finns från kommuner, exploatörer och konsulter inom plan- och byggområdet. Hur 3D-data kan komma till användning vid fastighetsbildning. Kostnader och besparingar förknippade med en övergång till tillhandahållande av data i 3D. Lämplig avgränsning av det offentliga åtagandet vad gäller geografisk information i 3D.

28 Vad är geodata i 3D? Betydligt mer än en terrängmodell i 3D gunnar.lysell@lm.se

29 Lyfta nationella geodata från 2D till 3D med NH som bas?

30 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Markmodell

31 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Markdata på markmodell

32 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Hydrografi på markmodell

33 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Kommunikation på markmodellen

34 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS 3D-Byggnader på markmodellen

35 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Alla teman på markmodellen

36 MNT Rivière s Textur Routes Forêts Bâti Bâti 3D Arbres e Mixte GI model Menu 3D-Karta/GIS Alla teman + ortofoto på markmodellen

37 Alternativa produkter 3D-ortofoto lämpligt som bakgrundsinformation för t ex planer där användaren själv kan välja vyer 3D-laserpunktmoln lämpligt för den avancerade användaren att mäta och tolka detaljer i

38 Vilken information pratar vi om? Lantmäteriets informationsansvar Höjdmodell/Laserdata Ortofoto/Flygbilder Markdata Kommunikation Hydrografi Byggnad Fastigheter Adm. gränser Ortnamn Adresser mm Andra myndigheters geodata Sjökort Geologi Vattenstånd Avrinning Ras och skred Översvämning Miljö Fornminnen Statistik Natur, Skog Väg- och järnvägsplaner Detaljplan Fastighetsbildning Bygglov mm

39 Vilka behov ska vi lösa? 0 - global/nationell kartläggning för dokumentation av markanvändning och vegetation, miljöövervakning med mera NH 1 nationell/regional kartläggning för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk mm 2 - kartläggning av tätort för kommunal detaljplanering och dokumentation FB 3 - projektinriktad kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar

40 Producenter & konsumenter Samordning olika objekt S a m o r d n i n g Lantmäteriet Sjöfartsverket, SGU,SIG, SMHI, MSB, RAÄ, NV, SLU Kommuner Byggare och förvaltare av infrastruktur och byggnader Skogsbranchen Samma objekt men lägre lägesosäkerhet & ökad detaljeringsgrad

41 Detaljeringsgrad - var drar vi gränsen? ABT-avtal Bygglov

42 3D-fastigheter Bilden ovan visar ett exempel från Göteborg på tredimensionell fastighet där nya bostadshus har byggts ovanpå ett parkeringshus. En administrativ registerfastighet ovan eller under mark ska kunna redovisas i 3D

43 Några frågeställningar? Behoven risk- och sårbarhetanalys, planering/visualisering för dialog, bulleranalys, skugganlys, skogliga analys. fastighetsbildning, byggande, förvaltning Produkter i 3D Karta, tema, 2D-ortofoto+DSM, 3Dortofoto..halvfabrikat, teman eller sammansatta produkter. E-tjänster, nedladdning Ansvarsfördelning/samverkan - Nationella kartmyndigheter, andra myndigheter, kommuner, Byggnation och förvaltning (BIM) Standarder ISO, SIS/STANLI, branschstandarder FoU -?

44 Kartläggning av behoven av 3D-data Uppgift Via kontaktpersoner skapa en bild av aktuell och framtida användning av geodata i 3D Medverkande - 26 myndigheter - 5 kommuner - Andra relevanta aktörer (marknadsaktörer) Arbetsform - Möten/workshops - Enkät

45 Medverkande myndigheter och kommuner Boverket Energimyndigheten Försvarets materielverk Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Luftfartsverket Länsstyrelserna MSB Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Skogsstyrelsen SMHI Statens fastighetsverk SGI Statistiska centralbyrån Svenska kraftnät Strålsäkerhetsmyndigheten SLU Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Totalförsvarets forskningsinstitut Transportstyrelsen Eskilstuna, Faluns, Linköpings och Trollhättans kommuner samt Göteborg

46 Er medverkan är viktig! Ni har viktig kunskap när det gäller: Behovet av geodata i 3D Vilka nyttor användning av geodata i 3D kan skapa i samhället Visioner för hur information i 3D kan komma att användas i framtiden Tips om viktiga intressenter att tala med Ni som är intresserade av att medverka kan kontakta gunnar.lysell@lm.se Därefter kommer ni att få en webb-enkät att besvara. Använd fritextfälten i enkäten för att skriva ner sådant som behöver utvecklas utöver vad som framgår av frågorna.

47 Tidsplan för 3D-uppdraget Succesiv sammanställning, analys och förslag januari - maj Granskning av rapportutkast juni - augusti Rapport lämnas till regeringen den 15 september

48 Karta i 2,5D Kartdata draperat över terrängmodell

49 Besök Lantmäteriets monter! SWEPOS Historiska ortofoton Nya Kartsök och ortnamn Fråga monterpersonalen om allt

50 Session Pre 2C Seminarium om Geodata i 3D och bildförsörjning Del 2, tisdag kl mars 2014 Jönköping

51 Del 2, tisdag kl Nationell höjdmodell Produktionsläge Upphandling av skanning Fineditering av laserpunktmoln Visningstjänst för terrängmodellen Hydrografi i nätverk HMK Geodatainsamling Jan Wingstedt, Jönköpings kommun Thomas Lithén, Lantmäteriet

52 Nationell höjdmodell, NH Produktionsläge och planer

53 Nationell höjdmodell, produktionsläge 15 mars 2014 Alla färdigskannade områden är leveransklara Kvarvarande områden bevakas så snart snön smält och markerna torkat upp Ca 85 % av den planerade ytan är helt skannad! (varav över km² under 2013)

54 Nationell höjdmodell, produktionsläge 15 mars 2014 Områden där broar och dammar är omklassade i laserdata (inga nya punkter är tillförda)

55 Partiell editering av broar och dammar I oediterade laserdata uppfattas broar som solida dammar I editeringen skapas artificiella markpunkter under bron så att mark- eller vattenytan binds ihop i terrängmodellen Punkterna på brobanan läggs i en egen klass broar

56 Vi blickar framåt Hur ser Lantmäteriets planer ut?

57 Upphandling av fortsatt skanning är genomförd Tecknat ramavtal avser laserskanning och georeferering av punktmoln för produktion av nationella höjdmodellen Avtalet gäller under åren 2014 till 2015 med option på två årsvisa förlängningar Huvudleverantör är Metria AB, och underleverantörerna för skanningen är: BSF Swissphoto AG Fugro Geospatial B.V. FM International OY FINNMAP Detta innebär att kvarvarande områden kommer att bevakas med tre skanningsresurser under säsongen

58 Hur påverkas användarna av laserdata? Skanningen görs enligt samma kravspecifikation som tidigare Slutprodukten Nationell höjdmodell (grid) ska bli likvärdig med tidigare områden Skanningen genomförs med andra typer av skannrar Stråkplaneringen görs om och anpassas till aktuella skannrar Oskannade områden planeras för alla skannrar som används, vilket gör att samtliga tre skanningsresurser kan bevaka alla områden Vi hoppas på bra väder för att kunna producera maximalt under året, men det blir sannolikt skanning även under

59 Fineditering av punktmoln upphandlas Kvalitetshöjning av befintliga data genom editering av vissa typer av fel eller objekt Syftet är att genom omklassning (flyttning) av laserpunkter mellan klasserna mark, vatten och oklassificerat få fram mer mark ur befintliga data inom vissa utvalda områden Förberedelserna är nu klara och upphandling av detta arbete genomföras under våren Arbetet ska i huvudsak genomföras under 2014

60 Vad ska editeras? Vad som ska editeras och var editering ska göras framgår av upphandlingsunderlaget som publiceras under denna vecka.

61 Jordbävning i Bollnäs SGU hittar den nakna sanningen om vår geologiska historia Förkastningen utanför Bollnäs i syns tydligt i terrängskuggning I Bilden och i verkligheten döljs den av åkerkanter, vegetation och vägar och blir oerhört svår att se som en långsträckt företeelse. Det behövs att terrängen kläs av för att man ska se den nakna sanningen.

62 Nästan osynlig i terrängen, om man inte vet att den finns där Foto: Raymond Munier, SKB

63 Visualisering av den Nationella höjdmodellen Arbete pågår med framtagning av en visningstjänst (WMS) där terrängmodellen visas i form av terrängskuggning och en lutningsbild. Tjänsten lanseras (förhoppningsvis) under

64 Skuggbild eller lutningsbild? Svar: Båda

65 Upplösning i grid? 2 m O,5 m Svar: 1 m med skärpning

66 Z-faktor (höjdskala)? z-faktor 1 z-faktor 10 Svar: z-faktor 2

67 Så här kommer det att se ut i tjänsten (skuggbild över kuperad resp. flack terräng) Så här kan det se ut i olika terrängtyper

68 Skuggbild

69 Lutningsbild

70

71

72

73 God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

74 Långsiktiga nyttor av hydrografi i nätverk Ökad samhällsnytta inom hydrografiområdet, särskilt gällande miljö och samhällsskydd, genom att samverka för att skapa efterfrågade, lättillgängliga och kombinerbara data Användare kan analysera sjöar, vattendrag och nätverk i GIS-applikationer på en mer detaljerad nivå Kommuner och länsstyrelser får bättre möjligheter att simulera översvämningar och utsläpp och kartlägga hur påverkan sprider sig nedströms i vattensystemet Hydrografiredovisningen uppfyller Svensk standard och Inspire

75 Produktionsläget stängningar och stomlinjer Steg ett i produktionen Objekt av sjöar och vattendrag skapas Stomlinjer skapas som utgör fiktiva linjer genom vattenytor. Dessa behövs för att kunna bygga ett sammanhängande linjenätverk.

76 Produktionsläget nätverksanpassning Steg två i produktionen Flödesriktning sätts med hjälp av Nationell Höjdmodell, som behövs för att avgöra åt vilket håll vattendraget rinner ID-sättning av alla objekt i nätverket

77 Hur finansieras god hydrografi i nätverk? Arbetets uppbyggnad delfinaniseras av: MSB Anslag 2:4 Krisberedskap Havs- och vattenmyndigheten

78 Nästa steg Fortsatt uppbyggnad i samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Tillhandhållande av Emåns pilotområde april 2014 Fortsatt utredning hur produkter ska se ut 2014 Mål att kunna tillhandahålla klara huvudavrinningsområden 2015 Vara klar med ett rikstäckande nätverk 2017

79 Egen hemsida på lantmateriet.se Projektinformation på lantmateriet.se

80 Produkter Svensk vattenstandard Inspire Inspire Typ av tjänst Nedladdning Nedladdning Visning Krav på tillhandahållande - WFS eller Atomflöden WMS Format GML GML PNG eller GIF Typ av nätverk Topologiskt Geometriskt Geometriskt

81 Testdata Emåns avrinningsområde Testdata kommer att tas fram i två steg Geodatabasformat (våren 2014) Syfte: Möjlighet att hitta användningsområden inom er organisation, testa och lämna synpunkter på innehållet GML-filer enligt Svensk vattenstandard och Inspire (hösten 2014) Syfte: Möjlighet att testa data så som det kommer att tillhandahållas i framtida produkter Intresserad? Välkommen att kontakta oss via

82 Tack för er uppmärksamhet!

83 Besök Lantmäteriets monter! SWEPOS Historiska ortofoton Nya Kartsök och ortnamn Fråga monterpersonalen om allt