Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2012

Transkript

1 Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2012

2 Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet. Gatu- och trafikkontorets verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt styrinstrument i planeringen. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från 2012 års trafikmätningar och olycksregistreringar. Lund, mars 2013 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2

3 Sammanfattning Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Från och med år 2006 mäts motortrafiken enligt ett nytt schema, vilket innebär att vissa punkter mäts varje år och att övriga punkter mäts vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Mätningarna tyder på att det totala trafikarbetet (personkilometer) på det kommunala vägnätet minskat något. Det går även att utläsa en minskning av trafikarbetet per invånare (personkilometer/invånare) sedan år Det kan finnas en slumpmässig variation från år till år när det gäller trafikmätningar, det är därför viktigare att se hur trafiken förändras över en längre period. Lund har historiskt sett lyckats väl med att hålla trafikarbetet på en relativt konstant nivå. Tekniska nämnden har satt upp mål för trafikutvecklingen i kommunen där år 2004 är jämförelseåret. Det första målet är att trafikarbetet med motorfordon per invånare, på det kommunala vägnätet, skall minska. Räknat per invånare har det tidigare gått att utläsa en kontinuerlig ökning av trafiken mellan 2004 och 2007, därefter har trenden vänt, och år 2012 visar mätningarna att trafikarbetet per invånare är lägre än nivån vid jämförelseåret Målet är således uppfyllt men det kan finnas en variation från år till år varför det kan vara viktigare att trenden pekar neråt för trafikarbetet med motorfordon per invånare. Tekniska förvaltningen arbetar för att motortrafikflödena innanför den inre ringen ska minska. Arbetet har emellertid inte uppnått önskvärt resultat då trafikarbetet innanför inre ringen under perioden ökat kontinuerligt. År 2011 gick det dock för första gången att utläsa en minskning av trafikarbetet jämfört med föregående år. Trenden har hållit i sig och även år 2012 kunde det utläsas en minskning av trafikarbetet innanför inre ringen jämfört med föregående år. Slutligen har det tredje målet, att cykeltrafiken per invånare skall öka med 2,5 procent (målår 2013), inte uppfyllts. Trenden mellan har varit en minskning av cyklandet per invånare. År 2012 ökade dock cykeltrafiken jämfört med föregående år men trots det var cyklandet per invånare lägre än år Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. Under 2012 var det fler som skadades svårt men färre som dödades i Lunds kommun jämfört med Sammanlagt dödades två personer och 27 skadades svårt i trafiken i Lunds kommun. En jämförelse med föregående femårsperiod ( ) visar att under 2012 minskade antalet dödade och skadade i trafiken med cirka 35 procent. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade skadade och dödade 20 personer under Jämfört med föregående femårsperiod ( ) är detta en ökning med en person. 3

4 Fördelningen mellan andelen cyklister och fotgängare som skadades eller dödades under 2012 är 57 procent cyklister och 43 procent fotgängare. Majoriteten av skadorna var av lindrig karaktär. Vid en sammanvägning av olyckor registrerade hos polisen och hos sjukvården var antalet registrerade skadade oskyddade trafikanter 618 personer. Av dessa personer skadades 592 lindrigt och 25 svårt. Jämfört med föregående femårsperiod har antalet skadade ökat, från 18 svårt skadade och 436,4 lindrigt skadade. Viktigt att notera är att dödsolyckorna som i snitt senaste femårsperioden varit 1,6 dödade per år har minskat till noll. 4

5 Innehållsförteckning Trafikräkningar... 3 Trafikolyckor Trafikräkningar i Lunds tätort... 6 Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen... 6 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister... 7 Cykeltrafik per invånare... 8 Motortrafiken som passerar mellanringen och yttre ringen Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Trafikskadade år Polisrapporterade skadade och dödade Sjukhusrapporterade skadade och dödade Fotgängare och cyklisters olycksbild Bilagor (1) Kartor (1-11) 5

6 1 Trafikräkningar i Lunds tätort Trafikflöden i Lunds tätort har under 2012 mätts i ca 150 punkter. Dessa finns redovisade i bilaga 1. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. En regressionslinje har lagts in i diagrammen för att tydligare visa trafikutvecklingen över tiden. Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen inte skall öka. För att uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet per invånare i stadskärnan har index beräknats, se figur nedan. Diagram 1. Index för biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen (år 2004=100) Kommentar Figuren ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen ökade kontinuerligt mellan 2004 och 2010 men att trenden bröts År 2012 visar resultaten på en fortsatt minskning av trafikarbetet innanför inre ringen. Jämfört med år 2004 har biltrafikarbetet/invånare har ökat med ca 20 %. 6

7 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i över 90 snitt. Jämförs antalet passager över stadskärnans gräns visar diagrammet att cykeltrafiken är större än motorfordonstrafiken vilket inte varit fallet sedan Det tycks vara effekten av ökad cykeltrafik samtidigt som biltrafiken minskat sedan Jämfört med år 2000 har antalet motorfordon som kör in och ut ur stadskärnan minskat med ca 1 procent, medan cykeltrafiken ökat med 5 procent. Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund Diagram 3. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns. 7

8 Diagram 4. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen Kommentar Diagrammet visar på kraftigare variationer hos motorfordonstrafiken och fotgängarna än hos cykeltrafiken. Över perioden har cykeltrafikmängden förändrats relativt lite men den är störst år Motorfordonen ökade fram till 2010 för att sjunka något senast åren. Antalet fotgängare har varierat kraftigt mellan åren. Det gick att utläsa en markant ökning 2010 och 2011 jämfört med tidigare, men 2012 har fotgängarantalet minskat dramatiskt. Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. Cykeltrafik per invånare Cykeln är ett viktigt färdmedel och utgör en avgörande faktor för att skapa ett mer hållbart transportsystem. I Lund arbetar vi för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett nät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling; Cykeltrafiken skall per invånare öka med 2,5 % (jämförelseår 2004). 8

9 Diagram 5. Index för cykeltrafik per invånare (år 2004=100). Kommentarer Cyklandet per invånare är nästan i nivå med 2004, vilket innebär att målet om en ökning av cykeltrafikarbetet med 2,5 procent inte uppfylldes. År 2012 visar dock på ett trendbrott från de senaste årens minskning. En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund

10 Motortrafiken som passerar mellanringen och yttre ringen Bortsett det summerade trafikflödet för motorfordon år 2007 så visar mätningar från år 2000 på ett mer eller mindre konstant trafikflöde av motorfordon som passerar mellanringen och yttre ringen. Eftersom det rör sig om ett mindre antal gator så bör siffrorna läsas med viss försiktighet. Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. Gatusnitt Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan Byggmästaregatan, norr Fjelievägen Dalbyvägen, väster Tornavägen Fjelievägen, öster Fasanvägen Getingevägen, söder Norra Promenaden Kastanjegatan, norr Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan Malmövägen, norr Södra vägen Spolegatan, norr Clemenstorget Sölvegatan, Väster Tornavägen Trollebergsvägen, Väster Svanevägen Tullgatan, söder Södra Esplanaden Tunavägen, Väster Tornavägen Östervångsvägen, norr Dalbyvägen Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn För gatorna strax innanför yttre ringen har det inte skett någon större förändring, utan trafikflödena för motorfordon har varit relativt konstant de senaste åren. Det går att utläsa en mindre ökning från år 2008 och framåt, se tabell 2. 10

11 Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. Gatusnitt Dalbyvägen, väster Tellusgatan Fjelievägen, öster Norra Ringen Getingevägen, öster Tornavägen Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen Kävlingevägen, vid monumentet Scheelevägen, söder Getingevägen Svenshögsvägen, norr Getingevägen Trollebergsvägen, öster Högbovägen Tunavägen, väster E 22 Öresundsvägen, väster Bondevägen Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn

12 Tabell 3. Trafikflöde i gatusnitt precis utanför yttre ringen. Gatusnitt Boställsvägen, norr Norra Ringen Dalbyvägen, väster Fritjofs väg Delfinvägen, norr Norra Ringen E 22, norr om TPL Lunds Norra E 22 söder om TPL Lunds Södra Fjelievägen, väster Norra Ringen Kävlingevägen, norr Norra Ringen Malmövägen, norr Bragevägen Spelmansvägen, väster Thulehemsvägen Svenshögsvägen, söder Magistratsvägen Värpinge bygata, söder Trollesbergsvägen Västra ringen, söder Fjelievägen Tillägg, ej räknade gatusnitt ¹ ¹ Summa trafikflöde per dygn 1 Vägverkets mätningar från Trafikverkets mätningar från 2011 För gatorna strax utanför yttre ringen varierar trafikflödena för motorfordon kraftigt mellan åren men trenden är att trafiken ökar sedan 2000-talets början. Det går dock att utläsa en minskning på det kommunala vägnätet år 2012 jämfört med de föregående åren. 12

13 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur det totala trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts summerats och ett index har beräknats, se diagram nedan för resultat. Diagram 6. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2000 ökat med ca 10 %. För att nå de klimatkrav som ställs på transportsystemet krävs att delar av motorfordonstrafiken ersätts med mer hållbara transporter. Uppföljningen av följande mål; Trafikarbetet med motorfordon skall per invånare minska med 1 % på det kommunala vägnätet (jämförelseår 2004), redovisas i diagrammet nedan. 13

14 Diagram 7. Index för summerade motorfordonsflöden per invånare samt mål för år 2012 (år 2004=100). Kommentarer Motortrafiken per invånare har sedan 2007 minskat årligen och är för första gången under 2004 års nivå. Målet om en minskning med 1 procent jämfört med år 2004 har således uppfyllts år Noterbart är dock att motortrafiken per invånare har ändrats årligen över tidsperioden

15 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för byarna utanför Lunds stad har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008, 2010 eller Mellan 2000 och 2011 har trafiken enligt mätningarna ökat med cirka 20 procent i Dalby. Från år 2005 går det att utläsa en markant ökning för varje mätning. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Dalby, se bilaga 1 och karta 3. Diagram 8. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010 och 2012 (år 2000=100) Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vart annat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009 och 2011 gjordes inga mätningar vid de aktuella punkterna i Genarp. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Genarp, se bilaga 1 och karta 4. 15

16 Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009 och 2011(år 2000=100) Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vart annat år. År 2006, 2008, 2010 och 2012 gjordes inga mätningar. År 2007, 2009 och 2011 mättes trafiken i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Södra Sandby, se bilaga 1 och karta 5. Diagram 10. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008 och 2010 (år 2000=100). 16

17 1.1.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. Samtliga mäts vart annat år, 2007, 2009 och 2011 utfördes inga trafikräkningar vid de aktuella gatusnitten. Sett över perioden 2000 till 2012 ökar trafiken kontinuerligt. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Veberöd, se bilaga 1 och karta 6. Diagram 11. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009 och 2011 (år 2000=100). 17

18 2 Trafikskadade år 2012 År 1998 satte regeringen upp etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade från 1996-års nivå till 2007 (högst 270 dödade i trafiken i hela Sverige). Nollvisionen som inriktning av trafiksäkerhetsarbetet har haft stort genomslag bland de aktörer som har haft till uppgift att utforma vägtransportsystemet. Resultatet av det arbete som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas. För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. I Lunds kommun innebär nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och svårt skadade måste minska från 41 år 2007 till 30 år För att nå etappmålet 2020 så ska antalet dödade och svårt skadade minskas med knappt två procent per år räknat från Diagrammet ovan visar den faktiska olycksutvecklingen under åren 1997 till 2011 och visar att etappmålet 2007 inte har nåtts i Lunds kommun, det vill säga på statliga och kommunala vägar tillsammans. Statistik på den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2012 visar att Lunds kommun inte nått målen år Åren 2010, 2011 samt 2012 har etappmålet uppnåtts då 22, 32 respektive 29 personer dödades eller skadades svårt i trafiken. Om man istället ser till det kommunala vägnätet och etappmål 2007 så har trafiksäkerhetsarbetet varit mer framgångsrikt och statistik visar att deletappmålet har nåtts. Under 2007 var det nio personer som dödades och skadades svårt. Två personer dödades och 27 skadades svårt i trafiken i Lunds kommun 2012 enligt Polisens statistik. På det kommunala gatunätet var det fler som skadades svårt eller dödades jämfört med Totalt var det 20 personer som dödades eller skadades svårt på det kommunala vägnätet, en ökning med en person. Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras samtliga personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. 18

19 2.1 Polisrapporterade skadade och dödade Polisrapporterade skadade och dödade under 2012, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parantes är ett medelvärde för femårsperioden Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 2 (1) 18 (19,8) 144 (160,2) Dalby 0 (0) 0 (1,2) 2 (4,2) Genarp 0 (0) 1 (0) 0 (0,4) Södra Sandby 0 (0) 0 (0,4) 6 (5) Veberöd 0 (0) 0 (0,4) 3 (2,8) Övriga vägnätet 0 (1,8) 3 (11,6) 37 (55,4) Totalt 2 (2,8) 22 (33,4) 192 (228) Enligt polisens statistik skadades och dödades 216 personer under 2012 i trafiken inom Lunds kommun. Av dessa personer omkom två och 22 skadades svårt. De båda omkomna var män i åldrarna 20 och 23 som båda körde mc och kolliderade i annat fordon på 50 km/tim-sträckor. Av de 22 svårt skadade personerna var elva cyklister, sex fotgängare, tre befann sig i personbil och resterande var på motorcykel, buss eller övrigt fördmedel. Fördelningen mellan män och kvinnor var jämn. Under 2012 minskade antalet dödade och svårt skadade i Lunds kommun med cirka 33 procent, från 36,2 skadade och dödade till 24, jämfört med föregående femårsperiod (tabellen ovan). I jämförelse med föregående års statistik (2011) kan man se att skadade och dödade minskat från totalt 252 (2011) till 216 (2012). En minskning med 15 procent. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade skadade och dödade 20 personer under Jämfört med föregående femårsperiod ( ) är detta en ökning med en person. Polisrapporterade skadade under 2012 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 0 (0,6) 6 (4,4) 11 (16,2) Cyklister 0 (0,2) 11 (8) 55 (43) Mopedister 0 (0) 0 (1,4) 7 (8,4) Motorcyklister 2 (0,4) 1 (2,6) 7 (8) Bilförare 0 (1,4) 3 (10,8) 78 (103,2) Bilpassagerare 0 (0) 0 (5) 21 (40,4) Övriga 0 (0,2) 1 (1,2) 13(8,8) Totalt 2 (2,8) 22 (33,4) 192 (228) Ur tabellen ovan kan man utläsa att cirka 47 procent av skadade och dödade under 2012 var bilister (antingen förare eller passagerare) vilket kan jämföras med föregående femårsperiods värde på cirka 61 procent. Under 2012 skadades och dödades sammanlagt 90 oskyddade trafikanter. Under år 2011 skadades och dödades 91 stycken. Av dessa 90 oskyddade trafikanter var 19 procent fotgängare, 74 procent 19

20 cyklister och resterande 7 procent var mopedister. Av de polisrapporterade skadade och dödade oskyddade trafikanter skadades 81 procent lindrigt, ingen dog. 2.2 Sjukhusrapporterade skadade och dödade Sjukhusrapporterade skadade under 2012, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 2 (1,5) 18 (11,8) 498 (364,4) Dalby 0 (0,2) 0 (0,4) 20 (11,8) Genarp 0 (0) 1 (0) 4 (4,6) Södra Sandby 0 (0,2) 0 (0,4) 22 (17) Veberöd 0 (0) 0 (0) 9 (9,6) Övriga vägnätet 0 (0,7) 5 (8,4) 104 (139,2) Totalt 2 (2,6) 27 (21) 657 (546,6) Under 2012 rapporterades totalt 686 trafikskadade personer till sjukvården. Jämförelsevis med femårsperioden har svårt skadade ökat markant. En ökning från 21 svårt skadade personer till 27. Om man ser till förra årets data och statistik har antalet döda minskat men antalet svårt skadade har ökat med 37 procent. Ökningen av antalet skadade och dödade har skett i Lunds stad. Antalet lindrigt skadade ligger på nästan precis samma nivå (650 stycken år 2011 och 657 år 2012). Sjukhusrapporterade skadade under 2012 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 0 (1) 9 (8,2) 244 (178,6) Cyklister 0 (0,2) 14 (6,6) 313 (226) Mopedister 0 (0) 1 (0,4) 8 (13,4) Motorcyklister 2 (0,2) 2 (1,6) 15 (14) Bilförare 0 (0,8) 0 (3,2) 50 (74,4) Bilpassagerare 0 (0,2) 0 (0,6) 12 (30,2) Övriga 0 (0,2) 1 (0,4) 15 (9,8) Totalt 0 (2,6) 27 (21) 657 (546,6) Man kan utläsa från ovanstående tabell att 4,5 procent av de sjukhusrapporterade skadade och dödade skadades svårt, till skillnad från föregående år (2011) där 3 procent skadades svårt. Jämfört med föregående femårsperiod har skadade och dödade oskyddade trafikanter ökat med 35 procent. Den största ökningen av de oskyddade trafikanterna stod cyklister för (40 procent fler) men skadade fotgängare har ökat med 34 procent. Skador på mopedister har minskat något. 20

21 2.3 Fotgängare och cyklisters olycksbild Sammanvägning av statistik från sjukhus och polis visar att det under 2012 skadades 618 cyklister och fotgängare i Lunds kommun. Av dessa personer skadades 592 lindrigt och 25 svårt. Jämfört med föregående femårsperiod har antalet skadade ökat, från 18 svårt skadade och 436,4 lindrigt skadade. Viktigt att notera är att dödsolyckorna som i snitt senaste femårsperioden varit 1,6 dödade per år har minskat till noll. Ur statistiken kan man utläsa att av 2012 års skadade och dödade oskyddade trafikanter var 59 procent (362 stycken) kvinnor, 41 procent män. Olyckstyper för cyklister i Lunds kommun under 2012 Knappt tre fjärdedelar av cyklisternas skador uppkommer i samband med singelolyckor, 16 procent uppkommer i samband med kollision med personbil och åtta procent uppkommer i kollision med annan cyklist. Nästan hälften av de allvarliga singelolyckorna för cyklister uppkom också på grund av singelolyckor och resterande i kollision med personbil. För cyklister sker många singelolyckor på grund av löst grus eller halka på vägbanan. Olyckstyper för fotgängare i Lunds kommun under 2012 Från diagrammen nedan kan man se att hela 92 procent av alla fotgängarskador sker uppkommer i samband med singelolyckor. Att utläsa av statistiken från 2012 är att alla de nio allvarliga skador som fotgängare ådrog sig under 2012 uppkom i samband med singelolyckor. Singelolyckor kan vara väldigt allvarliga för fotgängarna, men framförallt för de äldre. En allvarlig fallolycka kan innebära brutna ben och ibland även leda till döden till följd av skadorna. 21

22 GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde Nedan visas en sammanställning av motorfordonsflöden i Lunds kommun. I tabellen redovisas ett avrundat medelvärde. Varje punkt mäts under två vardagar, vid tre tillfällen; vår, sommar och hösten. för vardagsdygn för mer information kontakta Tekniska Förvaltningen. Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Lund Gatusnitt A Allhelgona kyrkogata öster Bredgatan Arkivgatan söder Dalbyvägen Arkivgatan söder Gylleholmsgatan B Bangatan norr Bantorget Bankgatan norr Södra Esplanaden Bankgatan söder Mårtenstorget Baravägen norr Getingevägen Baravägen väster Margaretavägen Biskopsgatan söder Sandgatan Biskopsgatan väster Tomegapsgatan Boställsvägen norr Norra Ringen Botulfsgatan öster Stortorget Bredgatan norr Allhelgona Kyrkogata Bredgatan söder Norra Vallgatan Brunnsgatan öster Östra Vallgatan Bryggaregatan norr Fjelievägen Bryggaregatan söder Kung Oscars väg Bryggaregatan söder Öresundsvägen Byggmästaregatan norr Fjelievägen C Christian V:s väg väster Kävlingevägen Clemenstorget norra sidan Clemenstorget södra sidan Clemenstorget västra sidan Clemenstorget östra sidan

23 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt D Dalbyvägen öster Arkivgatan Dalbyvägen väster Arkivgatan Dalbyvägen öster Fritjofs väg Dalbyvägen väster Fritjofs väg Dalbyvägen öster Norrängavägen Dalbyvägen väster Norrängavägen Dalbyvägen väster Tornavägen Delfinvägen norr Norra ringen Drottensgatan väster Stora Södergatan F Fasanvägen norr Trastvägen Fasanvägen norr Örnvägen Fjelievägen nordväst Måsvägen Fjelievägen öster Fasanvägen Fjelievägen väster Fasanvägen Fjelievägen öster Norra Ringen Fjelievägen väster Norra Ringen Fjelievägen väster Plogfåran Fjelievägen öster Slöjdgatan Folkparksvägen söder van Dürens väg G Getingevägen söder Baravägen Getingevägen söder Norra Promenaden Getingevägen väster Tornavägen Getingevägen öster Tornavägen Grönegatan norr Svanegatan Gyllenkroks allé väster Stora Södergatan

24 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt H Hjalmar Gullbergs väg öster Fritjofs väg J Jaktmarksgatan väster Skallgången John Erikssons väg väster Scheelevägen K Kalkstensvägen öster Råbyvägen Kaprifolievägen väster Lavendelvägen Kaprifolievägen norr Öresundsvägen Karl XI-gatan norr Sankt Laurentiigatan Kastanjegatan norr Gylleholmsgatan Kastanjegatan söder Södra vägen Klostergatan väster Kyrkogatan Klostergårdsvägen väster Stattenavägen Kollegievägen norr Sandbyvägen Kung Oscars väg väster Fabriksgatan Kung Oscars väg väster Getingevägen Kung Oscars väg väster Kävlingevägen Kung Oscars väg väster Spolegatan Kyrkogatan norr Klostergatan Kävlingevägen norr Karl XII-gatan Kävlingevägen norr Norra Ringen Kävlingevägen norr Nöbbelövsvägen Kävlingevägen norr Revirvägen Kävlingevägen söder Baravägen Kävlingevägen vid monumentet L Lilla Tvärgatan öster Stora Södergatan

25 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt M Magistratsvägen öster Svenshögsvägen Magnus Stenbocks gata väster Stora Södergatan Malmövägen norr Bragevägen Malmövägen norr Södra vägen Malmövägen söder Ruben Rausings gata Malmövägen söder Södra vägen Melins väg söder Sandbyvägen Mårtenstorget södra körbanan Mårtenstorget västra körbanan Måsvägen norr Fjelievägen N Neversvägen norr Spelmansvägen Neversvägen öster Iliongränd Neversvägen öster Uardavägen Nordanväg väster Stattenavägen Norra Gränsvägen väster Svenshögsvägen Norra Gränsvägen öster Svenshögsvägen Norra Ringen norr Boställsvägen Norra Ringen vid E 22 Norra Ringen öster Kävlingevägen Norra Ringen öster Svenshögsvägen Norrängavägen norr Dalbyvägen Nygatan söder Bantorget Nöbbelövs torg väster Kävlingevägen Nöbbelövsvägen väster Jaktmarksvägen Nöbbelövsvägen väster Kävlingevägen

26 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt O Odarslövsvägen norr Solbjersvägen Ole Römers väg norr Tunavägen Ole Römers väg väster Scheelevägen P Plogfåran norr väg 16 Porfyrvägen söder Dalbyvägen Prästvägen söder Dalbyvägen R Revirvägen väster Kävlingevägen Ringvägen söder Trollebergsvägen Ringvägen väster Stattenavägen Ringvägen öster Östra Stattenavägen Ruben Rausings gata öster Malmövägen Rudeboksvägen norr Dösvägen Råbygatan norr Södra Esplanaden Råbyvägen norr Gullregnsvägen Råbyvägen vid motorvägen S Sandbyvägen norr Dalbyvägen Sandbyvägen väster Kollegievägen Sandbyvägen öster Storskolevägen Sandgatan söder Biskopsgatan Sankt Lars väg söder Sunnanväg Sankt Laurentiigatan väster Bredgatan Sankt Petri Kyrkogata vid Bredgatan Scheelevägen norr Tunavägen Scheelevägen söder Getingevägen Scheelevägen söder Sölvegatan Skomakaregatan öster Svartbrödersgatan

27 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Solbjersvägen väster Sölvegatan Solbjersvägen öster Sölvegatan Spelmansvägen väster Thulehemsvägen Spelmansvägen väster Utmarksvägen Spolegatan norr Clemenstorget Stattenavägen norr Nordanväg Stattenavägen söder Nordanväg Stattenavägen norr Skånevägen Stora Råby byaväg öster Bjällerupsvägen Stora Södergatan söder Tullgatan Stora Södergatan söder Västra Mårtensgatan Stora Tomegatan norr Magle Stora Kyrkogata Stora Tvärgatan väster Lilla Södergatan Stortorget söder Lilla Fiskaregatan Svanegatan öster Sankt Månsgatan Svanevägen söder Trollebergsvägen Svenshögsvägen norr Getingevägen Svenshögsvägen söder Magistratsvägen Svenshögsvägen norr Norra Gränsvägen Svenshögsvägen söder Norra Gränsvägen Svenshögsvägen norr Västra Tornsvägen Sydöstravägen norr Råbyvägen Sydöstravägen söder Råbyvägen Sångarevägen norr Tunavägen Södra Esplanaden väster Kastanjegatan Södra Esplanaden öster Stora Södergatan Södra Vägen väster Råbyvägen Södra Vägen öster Råbyvägen

28 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Södra Vägen öster Malmövägen Södra Vägen öster Tullgatan Sölvegatan norr Biskopsgatan Sölvegatan söder Solbjersvägen Sölvegatan väster Scheelevägen Sölvegatan öster Scheelevägen Sölvegatan väster Tornavägen Sölvegatan öster Tornavägen T Tage Erlanders väg norr Trollebergsvägen Thulehemsvägen norr Sandbyvägen Thulehemsvägen vid viadukten Tornavägen norr Dalbyvägen Tornavägen söder Dalbyvägen Tornavägen norr Tunavägen Tornavägen söder Tunavägen Tornavägen söder Systervägen Trastvägen väster Fasanvägen Trollebergsvägen vid järnvägsviadukten Trollebergsvägen väster Byggmästaregatan Trollebergsvägen väster Ringvägen Trollebergsvägen väster Svanevägen Trollebergsvägen öster Högbovägen Tullgatan norr Södra Esplanaden Tullgatan söder Södra Esplanaden Tunavägen väster E 22 Tunavägen väster Tornavägen Tunavägen öster Biskopsgatan

29 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Tunavägen öster Pålsjövägen Tunavägen öster Tornavägen U Utmarksvägen söder Spelmansvägen V Vallkärravägen väster Gästabudsvägen Vallkärravägen öster Kävlingevägen Vallkärravägen, väg 930 väster Svenshögsvägen Vikingavägen söder Sandbyvägen Vårbruksvägen öster väg Värpinge bygata söder Trollebergsvägen Västra Ringen söder Fjelievägen Å Åkerlund och Raussings väg Åldermansgatan väster Bryggaregatan Ö Önnerupsvägen väster Trollebergsvägen Öresundsvägen väster Bondevägen Öresundsvägen väster Kaprifolievägen Örnvägen väster Fasanvägen Östanväg söder Nordanväg Östervångsvägen norr Dalbyvägen Östra Linerovägen söder Nordmannavägen Östra Mårtensgatan väster Östra Vallgatan Östra Vallgatan norr Dalbyvägen Östra Vallgatan norr Skolgatan

30 GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Dalby Gatusnitt A Allégatan norr Hällestadsvägen Allégatan söder Hällestadsvägen G Genarpsvägen söder Veberödsvägen H Hällestadsvägen vid Trekanten Hällestadsvägen öster Allégatan Hällestadsvägen öster Grynvägen L Lundavägen söder Hällestadsvägen N Norrevångsvägen söder Domkyrkovägen P Pinnmöllevägen norr Veberödsvägen S Sandbyvägen vid Nyvångsskolan V Veberödsvägen väster Allégatan Veberödsvägen öster Genarpsvägen Väg 952 norr Norrevångsvägen Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Genarp Gatusnitt B Bygatan väster Slättavägen S Sandvägen söder Bygatan Slättavägen söder Bygatan

31 GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i S Sandby Gatusnitt D Dalbyvägen söder Revingevägen F Flyingevägen norr Revingevägen Flyingevägen norr Skattebergavägen H Hällestadsvägen öster Öståkravägen L Lundavägen väster Flyingevägen R Revingevägen öster Dalbyvägen Revingevägen öster Öståkravägen Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Veberöd Gatusnitt D Dalbyvägen söder Skolgatan Dörrödsvägen söder Sjöbovägen I Idalavägen söder Sjöbovägen L Läkaregatan norr Sjöbovägen N Norra Järnvägsgatan öster Dalbyvägen T Truckvägen söder väg