Konstnärsnämndens bidragsgivning uppdelad på kvinnor och män. En kartläggning.

Transkript

1 Konstnärsnämndens bidragsgivning uppdelad på kvinnor och män. En kartläggning. Konstnärsnämnden 2005

2 Konstnärsnämndens bidragsgivning uppdelad på kvinnor och män. En kartläggning. (Tidigare utgiven som Skillnader mellan kvinnliga och manliga konstnärer inom Konstnärsnämndens bidragsgivning. ) Konstnärsnämnden 2005 Innehåll: Konstnärsnämnden, Eva Englund Konstnärsnämnden Fredsgatan 12, Box 1610, Stockholm tfn , fax e-post info@konstnarsnamnden.se

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 Statlig inkomstgaranti... 6 INLEDNING... 7 Uppdraget... 7 Konstnärsnämnden... 7 Vem beslutar?... 7 Metod och avgränsning... 8 BILD OCH FORM... 9 Stipendier och bidrag Arbetsstipendier Bidrag till kostnadskrävande arbeten/projekt Internationellt kulturutbyte Assistentstipendier Ateljévistelse för nyexaminerade Stockholms ateljéstipendium Långtidsstipendier Stora stipendiet och Dynamostipendiet Pensionsbidrag Yrkeskategorier, ålder Slutsatser TON Stipendier och bidrag Arbetsstipendier, målinriktade arbetsstipendier och projektbidrag Bidrag till samarbetsprojekt mellan musiker/sångare och komponister Bidrag till arbete med beställningsverk Bidrag till internationellt kulturutbyte Långtidsstipendier Pensionsbidrag Genrer, yrkeskategorier, ålder Slutsatser TEATER Stipendier och bidrag Arbetsstipendier Projektbidrag Målinriktade arbetsstipendier Resebidrag Internationellt kulturutbyte Konstnärsnämnden

4 Långtidsstipendier Pensionsbidrag Yrkeskategorier, ålder Slutsatser DANS Stipendier och bidrag Arbetsstipendium Projektbidrag Målinriktade arbetsstipendier Resebidrag Internationellt kulturutbyte Långtidsstipendier Birgit Cullbergstipendiet Pensionsbidrag Yrkeskategorier, ålder Slutsatser FILM Stipendier och bidrag Arbetsstipendier Projektbidrag Målinriktade arbetsstipendier Resebidrag Internationellt kulturutbyte Långtidsstipendier Pensionsbidrag Slutsatser BILAGA Konstnärsnämndens bidragsgivning. Tabell 1 A 6 F. 2 Konstnärsnämnden 2005

5 Sammanfattning Konstnärsnämnden fördelar stipendier och bidrag till professionellt verksamma konstnärer inom bild- och form-, ton-, teater-, dans- och filmområdena. Denna rapport redogör i huvudsak för stipendie- och bidragsgivningen åren Under denna period har knappt 304 miljoner kr fördelats, varav 50 % till kvinnor och 50 % till män. Inom de olika konstområdena finns variationer på hur stor andel av stipendier och bidrag samt medel som ges till kvinnor respektive män beroende på antal ansökningar, vilket i sin tur påverkas av hur konstområdet i stort ser ut. Kvinnliga konstnärer står då totalt för 52 % av ansökningarna, som under dessa tre år var drygt st. Ansökningarna resulterade i stipendier och bidrag, varav 47 % tilldelades kvinnor och 53 % tilldelades män. Utöver dessa utbetalades också stipendier och bidrag som beslutats om tidigare år, såsom pensionsbidrag (som löper på livstid) och fleråriga arbetsstipendier samt större stipendier som ej är möjliga att ansöka om (tioåriga långtidsstipendier, Birgit Cullbergstipendiet, Dynamostipendiet och Bildkonstnärsfondens Stora stipendium). under åren utbetalades stipendier/bidrag, varav 46 % till kvinnor och 54 % till män. Genomsnittligt belopp till kvinnor var kr och till män kr. Antal stipendier och bidrag till konstnärer män 54% kvinnor 46% Fördelade medel till konstnärer Stipendier och bidrag. män 50% kvinnor 50% På bild- och formområdet står kvinnor för ca 56 % av såväl ansökningar som de stipendier och bidrag de resulterar i. Den största delen av medlen fördelas i form av ett- eller fleråriga arbetsstipendier med fasta belopp ( kr/år beroende på varaktighet) och där har kvinnor en bifallsdel på 12 % och män en på 13 %. Det samma gäller bidrag till Konstnärsnämnden

6 kostnadskrävande arbete/projekt (projektbidrag), där kvinnor erhåller genomsnittligt 6 % högre bidragsbelopp. Endast bidragen till internationellt kulturutbyte bryter det annars genomgående mönstret med en större andel kvinnor än män som erhåller bidrag. Här är drygt hälften av mottagarna män och deras bidragsbelopp är också högre. Den största yrkeskategorin inom detta konstområde är bildkonstnärer, som utgörs av ca 51 % kvinnor. Fler manliga än kvinnliga sökande finns enbart i yrkeskategorierna fotografer och arkitekter. Störst dominans av kvinnor finns bland textilkonstnärer och konsthantverkare. 1 fördelas 51 % av stipendierna och bidragen på bild- och formområdet till kvinnor och de erhåller 55 % av medlen. Total bifallsdel för alla stipendier och bidrag som är möjliga att ansöka om är 12 % för kvinnor och 13 % män. Det genomsnittliga beloppet är kr för kvinnor och kr för män. Tonområdet har ca 30 % kvinnliga och 70 % manliga sökande. Stipendier och bidrag tilldelas såväl musiker och sångare som upphovsmän inom alla musikaliska genrer. Alla yrkeskategorier domineras av män utom klassiska sångare. Bland upphovsmän är andelen kvinnor mindre än bland utövande musiker och sångare. Minst andel kvinnor återfinns bland jazzmusiker och tonsättare av konstmusik. Den jämnaste fördelningen mellan kvinnor och män finns bland musiker inom genrerna konstmusik och rock- och popmusik. Bifallsdelen för alla ansökningar om olika typer av stipendier och bidrag är för kvinnor 32 % och för män 37 %. Bland utövande musiker och sångare erhåller lika stor andel kvinnor som män arbetsstipendium och målinriktat arbetsstipendium. På tonområdet har inte arbetsstipendierna haft ett fast belopp och här framkommer att de genomsnittliga beloppen är högre för män. Kvinnliga upphovsmän har en något lägre bifallsdel för arbetsstipendier än sina manliga kollegor, däremot erhåller de i högre grad bidrag till arbete med beställningsverk. har under de tre år som studerats erhållit 27 % av antalet stipendier och bidrag som är direkt resultat av aktuella ansökningar. 2 fördelas 26 % av stipendierna och bidragen på tonområdet till kvinnor och de erhåller 23 % av de totala medlen, som denna treårsperiod varit knappt 55,4 miljoner kr. Ca 60 % av ansökningarna på teaterområdet görs av kvinnor. De två största yrkesgrupperna är regissörer och skådespelare. Den förstnämnda gruppen utgörs av 35 % och den senare av 67 % kvinnor. erhåller procentuellt något färre arbetsstipendier (om kr/år) än män, men av det mindre antal tvååriga arbetsstipendier som fördelas är det procentuellt fler som ges till kvinnor. har vidare en högre bifallsdel än män vad gäller bidrag som avser ett visst projekt, men erhåller genomsnittligt lägre belopp. har både kvinnor och män en bifallsdel på 25 %. Det genomsnittliga bidragsbeloppet för stipendier och bidrag som grundar sig på aktuella ansökningar dessa år är densamma för kvinnor och män (ca kr). 3 fördelas 58 % av stipendierna och bidragen på teaterområdet till kvinnor och de erhåller 58 % av medlen. Räknar man med alla utbetalade bidrag är de genomsnittliga beloppen kr för kvinnor och kr för män. Dansområdet har ca 70 % kvinnliga både sökanden och stipendiater/bidragsmottagare. De två största och dominerande yrkeskategorierna är dansare, som till 76 % är kvinnor och 1 Inkl. stipendier och bidrag som beslutats tidigare år såsom pensionsbidrag och långtidsstipendier. 2 Se ovan. 3 Se ovan. 4 Konstnärsnämnden 2005

7 koreografer, som till 70 % är kvinnor. erhåller procentuellt fler arbetsstipendier, såväl ett- som tvååriga (om kr per år). Manliga danskonstnärer har däremot högre bifallsdel vad gäller projektbidrag och erhåller också högre belopp. Vad gäller bidrag till internationellt kulturutbyte har män också högre andel bifall i förhållande till antalet ansökningar, däremot tilldelas kvinnor i större utsträckning de två särskilda stipendierna vistelsestipendium för koreograf och stipendiet för deltagande i danceweb i Wien. Av de totalt knappa 15,5 miljoner kr som fördelats har 71 % tilldelats kvinnor. Vad gäller antal stipendier och bidrag har 73 % av dem 4 tillfallit kvinnor. Ansökningarna på filmområdet fördelar sig på ca 48 % kvinnor och 52 % män. Detta är också den ungefärliga fördelningen av stipendier och bidrag. Ett- och tvååriga arbetsstipendier (på kr per år) fördelas i princip helt efter andel ansökningar. Vad gäller projektbidrag och målinriktade arbetsstipendier bifalls däremot procentuellt fler män än kvinnor. I det första fallet är mäns genomsnittliga bidragsbelopp högre, medan det i det senare fallet är tvärtom. erhåller större belopp och har högre bifallsdel avseende bidrag till internationellt kulturutbyte än män. 47 % av de stipendier och bidrag som under dessa år var ett resultat av en aktuell ansökan inom filmområdet tilldelades kvinnor. De erhöll vidare 45 % av medlen. sett 5 tilldelades kvinnor 45 % av de dryga 18,7 miljoner kr som fördelades denna period. De genomsnittliga beloppen för kvinnor och män var i det närmaste lika stora. I arbetet med rapporten har även kvinnors och mäns åldrar, dvs. när i livet/karriären man erhåller stipendier och bidrag, studerats. Den genomsnittliga manliga stipendiaten eller bidragsmottagaren hos Konstnärsnämnden är 47 år och den kvinnliga 44 år. Räknar man bort dem som erhåller pensionsbidrag är snittåldern för män 40 och för kvinnor 39. Inom nästan alla konstområden är kvinnorna genomsnittligt något eller några år yngre än männen. Minst är skillnaden på bild- och formområdet (1 år) och störst är den på filmområdet, där kvinnorna är i genomsnitt fem år yngre än männen. Det enda undantaget från detta är dansområdet, där kvinnliga stipendiaters ålder genomsnittligt är två år högre än de manligas. 100% Fördelning av medel till konstnärer % 60% 40% 20% 0% Bild- och form Ton Teater Dans Film 4 Inkl. stipendier och bidrag som beslutats tidigare år såsom pensionsbidrag och långtidsstipendier. 5 Se ovan. Konstnärsnämnden

8 Antal utbetalda stipendier och bidrag % 80% 60% 40% 20% 0% Bildoch form Ton Teater Dans Film Statlig inkomstgaranti Inkomstgaranti för konstnärer kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv (SFS 1976:504). Garantin är livslång och antalet garantirum fastställs av statsmakterna. Det uppgår sedan budgetåret 1994/95 till 157. En ny innehavare av garantin kan alltså endast tillsättas när en tidigare utgått ur systemet genom dödsfall eller genom avsägelse. Innehavarna av garantin utses vad gäller författare, översättare och kulturjournalister av styrelsen för Sveriges författarfond och övriga innehavare av Konstnärsnämndens styrelse. Nu gällande överenskommelse innebär att 35 av de 157 rummen skall besättas genom beslut av Författarfonden. Garantin uppgår per år till ett belopp motsvarande fem gånger basbeloppet. Vid ingången av år 2005 var basbeloppet kr och garantin uppgick därmed till kr. Innehavarens egna inkomster kalenderåret före reducerar den utbetalade garantin, vilket innebär att då de egna inkomsterna uppgår till ca kr och därutöver utfaller inget garantibelopp. Könsfördelningen skiljer sig åt mellan konstnärskategorierna. Av dem som innehar garantier är den jämnast bland författarna och inom teater-, dans- och filmområdena. Under 2000-talet har de nya rummen fördelats exakt lika mellan könen. Det totala antalet rum per konstart samt könsfördelningen gällande inkomstgarantier är dock till stora delar inte påverkbara för dagens styrelse. Den konstnär som idag innehaft ett rum längst fick sin garanti 1964 och hela 50 % av konstnärerna som idag har en garanti tilldelades den före Nya innehavare av inkomstgaranti Bild och form % Ton % Teater % Dans % Film % % 50 % 50 % 6 Konstnärsnämnden 2005

9 Inledning Uppdraget Enligt regleringsbrev för år 2005 skall Konstnärsnämnden i oktober 2005 avge en rapport som belyser skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers villkor. Analysen skall redogöra för och belysa orsaker till eventuella skillnader i nämndens bidragsgivning, uppdelade på kategorierna, bild/form-, ton-, teater-, dans- och filmkonstnärer. Vidare bör även sociala och ekonomiska villkor samt utbildningssituationen belysas ur ett genusperspektiv. Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden är en statlig myndighet som årligen fördelar cirka 120 miljoner kronor i form av stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom områdena bild/form, ton, teater, dans och film. Nämnden främjar internationellt konstnärsutbyte och håller sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Myndighetens arbete styrs av förordningar beslutade av riksdagen och det årliga regleringsbrevet från regeringen. Förordningarna ger ramar för stipendie- och bidragsgivningen men lämnar stor principiell beslutanderätt åt nämnden gällande utformning och fördelning av medel mellan stipendieformerna. I regleringsbrevet ges mål- och återrapporteringskrav från regeringen. Där ges bl.a. målet att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Bland återrapporteringskraven finns kravet att nämnden skall redovisa resultat av sina verksamhetsgrenar, när särskilda skäl inte talar däremot, uppdelat på kvinnor och män. Resultatet skall analyseras och bedömas. Konstnärsnämnden har redovisat könsuppdelad statistik sedan Vem beslutar? Konstnärsnämnden leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen ansvarar för myndighetens verksamhet. Inom verksamhetsgrenen stipendie- och bidragsgivning samt internationellt kulturutbyte fattar styrelsen beslut av principiell natur och fördelar bl.a. ärenden och medel mellan organen om regeringen inte gjort en sådan fördelning. Styrelsen är beslutande gällande verksamhetsgrenen bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor, ett arbete som leds och genomförs av kansliet. Vidare beslutar styrelsen om fördelning av statlig inkomstgaranti. För fördelningen av bidrag och stipendier till enskilda konstnärer svarar fyra organ inom nämnden, nämligen - styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond - arbetsgruppen för komponister - arbetsgruppen för musiker och sångare - arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer Styrelsen för Bildkonstnärsfonden utses av regeringen och arbetsgruppernas ledamöter av nämndstyrelsen. Ledamöter i de fyra organen väljs för en period om tre år med möjlighet till en förlängning, dvs. en ledamot kan som längst sitta i sex år. Ledamöterna i de beslutande Konstnärsnämnden

10 organen är i huvudsak konstnärer samt andra personer verksamma inom konstområdena såsom producenter, intendenter, museichefer, lärare vid konstnärliga högskolor m.fl. Enligt 12 i förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer skall vid fördelningen av konstnärsbidrag till aktiva konstnärer hänsyn tagas till såväl konstnärlig kvalitet som mottagarens behov av ekonomiskt bidrag. Därvid är det viktigt att konstnärer som är bosatta i olika delar av landet och företrädare för olika konstnärliga genrer, stilar och tekniker kommer i fråga. Metod och avgränsning Såsom givet i uppdraget belyser denna rapport skillnader mellan könen i Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsgivning. Ordområdet ingår inte i undersökningen då Författarfonden är den instans som fördelar statliga stipendier och bidrag till författare, översättare, dramatiker m.fl. Nämndens bidragsgivning skall enligt förordningarna ges till konstnärer som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatta i landet. Bidrag skall ej ges till den som deltar i grundläggande konstnärlig utbildning. Grovt brukar man uppskatta antalet konstnärer i Sverige till ca personer. Konstnärsnämnden mottar årligen ca ansökningar och bifaller ca ansökningar. Bild- och formkonstnärerna dominerar i antalet ansökningar och omfång av medel. Bild- och formområdets ekonomiska styrka beror på att visningsersättning fördelas av nämnden. Antalet ansökningar speglar på ett direkt sätt omfånget av medlen. I denna rapport redogörs för nämndens stipendie- och bidragsfördelning åren I vissa fall sträcker sig dock materialet något längre bak i tiden för att få ett mer rättvisande perspektiv. Här presenteras hur olika typer av stipendier och bidrag inom olika konstområden fördelas till kvinnor och män samt eventuella skillnader mellan olika yrkeskategorier. De siffror som här visas grundar sig på antal ansökningar gjorda av kvinnor respektive män. Det är alltså inga konkreta siffror på individer uppdelat på antal kvinnor och män som redovisas. Samma person kan göra flera ansökningar under ett år, t.ex. ansöka om ett projektbidrag och ett bidrag till internationellt kulturutbyte. Dock redogör denna statistik väl för hur stor andel av medlen som fördelas till kvinnor respektive män. Nu sittande arbetsgrupper och Bildkonstnärsfondsstyrelse kan inte till fullo påverka fördelningen mellan kvinnor och män, då pensionsbidrag (som löper på livstid), tioåriga långtidsstipendier och fleråriga arbetsstipendier är bundna av beslut som fattats tidigare. Konstnärsnämnden har vissa uppgifter om inkomst för kvinnor respektive män, men dessa är vanskliga att dra några riktiga slutsatser ur eftersom de grundar sig på olika typer av organisationstyper såsom enskild firma, olika typer av bolag osv. I betänkandet Konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden (SOU 1997:190) framkommer att kvinnliga konstnärer i genomsnitt har lägre inkomster än män. Under 2006 kommer Konstnärsnämnden att genomföra en ny större inkomstundersökning i samarbete med SCB. 8 Konstnärsnämnden 2005

11 Bild och form Bidrag och stipendier till konstområdet bild och form fördelas inom Konstnärsnämnden av Sveriges Bildkonstnärsfond. Konstnärerna är verksamma inom ett brett spektrum och i en lång rad yrkeskategorier, exempelvis bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. Årligen fördelas ca 70 miljoner kr. Under åren , som här studerats, gjordes ansökningar om bidrag, ungefär per år. Av dessa ansökningar gjordes av kvinnor (57 %) och av män (43 %) ansökningar bifölls, 790 från kvinnor (54 %) och 662 från män (46 %). Utöver stipendier och bidrag som är möjliga att ansöka om fördelar Bildkonstnärsfonden ett antal övriga stipendier, såsom tioåriga långtidsstipendier, Stora stipendiet och Dynamostipendiet. Vidare utbetalas i dagsläget årligen ca 170 pensionsbidrag som beslutats om tidigare år och som löper på livstid. fördelades knappt 201 miljoner kr under den aktuella perioden, varav 110 miljoner till kvinnor (55 %) och 90 miljoner kr till män (45 %). Medlen fördelades genom bidrag och stipendier, till kvinnor och till män. Genomsnittsbeloppet var kr för kvinnor och kr för män. Antal bidrag och stipendier till bild- och formkonstnärer % 51% Totala medel fördelade som stipendier och bidrag till bild- och formkonstnärer % 55% Konstnärsnämnden

12 Stipendier och bidrag Här nedan redogörs för de olika typer av stipendier och bidrag som fördelas till bild- och formkonstnärer. Arbetsstipendier Den absolut största delen av Bildkonstnärsfondens stipendie- och bidragsmedel fördelas i form av ettåriga arbetsstipendier på kr ( kr t.o.m. år 2002) och målinriktade arbetsstipendier på kr per år i två år. Stipendierna är skattebefriade och kan användas av konstnären på det sätt som hon eller han finner lämpligt, t.ex. till arbets- och levnadsomkostnader under en koncentrerad arbetsperiod, till investeringar, utbildning eller arbetslokaler. Under de år som här studerats sökte bild- och formkonstnärer arbetsstipendium, ca 2 000/år, varav kvinnor stod för 57 % av ansökningarna. 779 ansökningar beviljades, 434 från kvinnor (56 %) och 345 från män (44 %). Den genomsnittliga bifallsdelen var 12 % för kvinnor och 13 % för män. 259 av kvinnorna (57 %) och 196 av männen (43 %) erhöll ett tvåårigt arbetsstipendium om kr/år. År 2004 infördes femåriga arbetsstipendier om kr per år i Bildkonstnärsfondens bidragsgivning. Stipendierna är skattepliktiga och pensionsberättigande. Ser man till antal ansökningar om dessa stipendier så är andelen kvinnor 49 % och män 51 %. 10 kvinnor och 8 män beviljades femårigt arbetsstipendium, vilket betyder att 56 % av stipendierna tillföll kvinnor. Den totala andelen arbetsstipendier som fördelats till kvinnor är 56 %. De har också erhållit 56 % av medlen för arbetsstipendier. Inom respektive typ av arbetsstipendium (ett-, två- eller femårigt) är beloppen fixerade och lika för alla, och om man jämför det genomsnittliga beloppet på arbetsstipendier för kvinnor respektive män är siffrorna kr respektive kr. Bidrag till kostnadskrävande arbeten/projekt Bidrag till kostnadskrävande arbete/projekt (nedan kallat projektbidrag) syftar till att ge konstnärer möjlighet att genomföra ett specifikt planerat och mer omfattande arbete efter en bestämd tidsplan och budget. Projektbidragen är skattepliktiga och kan användas till alla typer av kostnader som är förbundna med ett projekt, vilket även kan inkludera löner till andra medverkande. Bild- och formkonstnärer kan också ansöka om en typ av projektbidrag som förutom det ekonomiska bidraget ger mottagaren möjlighet att arbeta i en av IASPIS ateljéer i Stockholm under sex månader ansökningar om projektbidrag gjordes under dessa år, varav av kvinnor (56 %) och av män (44 %). Av dessa bifölls 112 stycken, 61 från kvinnor (54 %) och 51 från män (46 %). Det innebär att kvinnor har en bifallsdel på 4 % och män en på 5 %. Projektbidragen har inte som arbetsstipendierna fasta belopp utan varierar beroende på projektets utformning och storlek. fördelades 23,7 miljoner kronor som projektbidrag med ett genomsnittsbelopp per bidrag på kr. Uppdelat på kvinnor och män är de 10 Konstnärsnämnden 2005

13 genomsnittliga beloppen respektive kr. Av medlen till projektbidrag fördelades 56 % till kvinnor och 44 % till män. Internationellt kulturutbyte Bildkonstnärsfondens internationella program, IASPIS, stödjer genom olika typer av bidrag och stipendier svenska bild- och formkonstnärers deltagande i internationellt kulturutbyte. Det kan röra sig om utställning eller arbets- eller studievistelse utomlands men också samarbete med utländska konstnärer som bjuds in till Sverige. Beslut om stipendier fattas av en delegation inom Bildkonstnärsfondens styrelse kallad IASPIS-delegationen. Den absolut största delen av medlen till internationellt kulturutbyte fördelas som bidrag till svenska konstnärer som ska ställa ut utomlands och avser kostnader för t.ex. resa, transport, uppehälle, försäkringar. Under åren har ansökningar om bidrag till internationellt kulturutbyte lämnats in, varav från kvinnor (57 %) och 826 från män (43 %). Av dessa ansökningar har 258 kvinnor (51 %) och 243 män (49 %) bifallits. fördelades drygt 14,9 miljoner kr dessa år, med ett genomsnittligt belopp per bidrag på kr. Det genomsnittliga bidragsbeloppet till kvinnor var kr och till män kr. Bifallsdelen för kvinnor respektive män var 23 % respektive 29 %. Det finns vissa skillnader i fördelningen mellan könen gällande ansökningar till de olika typerna av internationellt kulturutbyte. För bidrag till utställning i utlandet utgör kvinnor 55 % av de sökande, för samarbete med utländsk konstnär i Sverige 60 % och för arbets- eller studievistelse utomlands 64 %. När det gäller bidrag för att delta i utställning får män oftare än kvinnor sina ansökningar beviljade, medan fallet är det omvända för de två övriga typerna av utbyte. IASPIS fördelar också stipendier som ger svenska bild- och formkonstnärer möjlighet att under en längre tid, 3 12 månader, vistas vid ett internationellt ateljéprogram. För närvarande finns ateljéer i London, Berlin, New York, Istanbul och Tokyo. Ungefär fem konstnärer om året tilldelas idag stipendier till sådan vistelse. De senaste tio åren, , har 31 kvinnliga och 28 manliga konstnärer beviljats denna typ av stipendier. har kr fördelats till kvinnor och kr till män. Beloppen för dessa ateljéstipendier är fixerade, dvs. lika för alla i en viss ateljé, däremot varierar de mellan ateljéerna beroende på levnadskostnader i respektive land osv. Under åren ansökte 228 kvinnor (54 %) och 193 män (46 %) om stipendier för vistelse i någon av dessa utlandsateljéer. 9 kvinnor och 8 män beviljades stipendier. Det innebär att båda könen hade en bifallsdel på 4 %. Assistentstipendier Assistentstipendier kan sökas av en konstnär för att t.ex. en erfaren konstnär och en ung konstnär skall samarbeta och där den senare får sitt arbete finansierat av stipendiemedel. Det omvända kan också komma i fråga: en äldre konstnär kan söka för att få möjlighet att assistera en yngre. I vilket fall är tanken att den assisterade konstnären får en avlastning för att kunna utveckla sin verksamhet och att assistenten får en givande praktik. Stipendiebeloppet är kr för assistentskap i Sverige och varierar efter lokala förhållanden utomlands. Konstnärsnämnden

14 94 ansökningar om assistentstipendium gjordes under åren , 64 (68 %) av dessa kom från kvinnor och 30 (32 %) från män. Bifölls gjorde 20 (69 %) kvinnor och 9 (31 %) män. Bifallsdelen för kvinnor var 31 % och för män 30 %. Ateljévistelse för nyexaminerade För bild- och formkonstnärer som just examinerats från en högskola finns möjlighet att söka stipendium för att vistas en period i en av IASPIS ateljéer på Fredsgatan i Stockholm. Stipendiet är på kr och avser sex månaders vistelse vid IASPIS. 201 konstnärer ansökte under perioden , varav 119 kvinnor (59 %) och 82 män (41 %). 8 kvinnor och 6 män beviljades stipendier och båda könen hade en bifallsdel på 7 %. Stockholms ateljéstipendium I samarbete med Stockholms stad utlyser och fördelar Sveriges bildkonstnärsfond sedan år 2002 ett tvåårigt ateljéstipendium, där fondens bidrag är ett tvåårigt arbetsstipendium på kr per år. Ateljéstipendiet har hittills innehafts av en kvinnlig och en manlig bildkonstnär. Av de 219 sökande åren 2002 och 2004 var 56 % kvinnor och 44 % män. Långtidsstipendier Konstnärsnämndens tioåriga långtidsstipendier kan enligt förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer ges till yrkesverksamma konstnärer, som under längre tid dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kvalitet, för att ge arbetsmässig trygghet att utveckla denna verksamhet. Stipendierna, vilka beskattas, uppgår till tre prisbasbelopp/år (år 2005 ca kr om året). Stipendiet kan inte sökas. Antalet stipendier är enligt beslut av regeringen 102 stycken för samtliga konstområden, varav Konstnärsnämnden beslutar om 82 och Sveriges författarfond om 20. Ett stipendium måste löpa ut för att en nytt skall kunna fördelas. Sedan 1997 har 39 långtidsstipendier fördelats till bild- och formkonstnärer, 24 till kvinnor (62 %) och 15 till män (38 %). Stora stipendiet och Dynamostipendiet Bildkonstnärsfonden delar sedan 1993 årligen ut Stora stipendiet. Det tilldelas en aktiv konstnär som med en mycket hög konstnärlig kvalitet har stor betydelse för nya generationer av konstnärer och stipendiebeloppet är kr. Stipendiet, som inte kan sökas, har under dessa 13 år givits till åtta män och fem kvinnor. Dynamostipendiet om kr ges till en person som på eget uppdrag skapar nya arenor inom den samtida bild- och formkonsten. Dessa personer behöver själva inte vara konstnärer, däremot ska deras verksamhet vara viktig för konstnärer. Stipendiet delades ut för första gången år 2000 och har t.o.m tilldelats fem män (varav 2 delade stipendiet) och två kvinnor. 12 Konstnärsnämnden 2005

15 Pensionsbidrag På bild- och formområdet är för närvarande 3,5 miljoner kr (5 %) av medlen intecknade i pensionsbidrag. Denna typ av bidrag utbetalas till pensionerade konstnärer med kr per år. Sedan sent 1990-tal fördelas inte längre några nya bidrag men de som tidigare beslutats löper på livstid. I dagsläget finns drygt 170 mottagare av pensionsbidrag på bild- och formområdet, ca 60 kvinnor och 110 män. Yrkeskategorier, ålder Tittar man närmare på olika yrkeskategorier inom bild- och formområdet ser man att det enbart bland fotografer och arkitekter finns fler ansökningar från män än från kvinnor. Tydligast är övervikten av kvinnor bland konsthantverkare, i synnerhet textilkonstnärer som har ett extremt litet antal manliga sökande. Den största yrkesgruppen, bildkonstnärerna, är dock i princip jämnt fördelad mellan könen. 100% Ansökningar från bild- och formkonstnärer uppdelat på yrkeskatogori % 60% 40% 20% 0% Konsthantverkare Fotografer Bildkonstnärer Textilkonstnärer Tecknare, Illustratörer Arkitekter Konstnärsnämnden

16 100% 80% Antal beviljade stipendier och bidrag till bild- och formkonstnärer uppdelat på yrkeskategori % 40% 20% 0% Konsthantverkare Fotografer Bildkonstnärer Textilkonstnärer Tecknare, Illustratörer Arkitekter Genomsnittlig ålder bland dem som erhållit stipendier eller bidrag är för kvinnor 39 och för män 40 år. De som erhåller pensionsbidrag (som fattats beslut om tidigare) är ej medräknade. Slutsatser Fördelningen av antal såväl ansökningar som stipendier och bidrag mellan kvinnor och män ligger ungefär på 55 % respektive 45 % på bild- och formområdet. Avsteg från detta mönster i större utsträckning än någon procent förekommer egentligen bara i bidrag till internationellt kulturutbyte, där andelen beviljade bidrag är större för män och femåriga arbetsstipendier, där andelen ansökningar från män överstiger den för kvinnor. Dominansen av kvinnliga sökande är störst avseende assistentstipendium. Här är så många som 68 % av de sökande kvinnor och följaktligen 32 % män. Den största delen av medlen fördelas som ett- eller fleråriga arbetsstipendier, 56 % till kvinnor infördes femåriga arbetsstipendier om kr per år i Bildkonstnärsfondens bidragsgivning. Till alla andra typer av bidrag och stipendier på bildområdet söker fler kvinnor än män. Enbart till de femåriga arbetsstipendierna överväger ansökningarna från de manliga konstnärerna. Dock erhåller kvinnor 56 % av stipendierna. Storleken på projektbidragen skiljer sig åt mellan kvinnor och män. erhåller i genomsnitt 6 % högre belopp än män. Projekten som ska genomföras är av mycket varierande art och omfattning och har ofta fler personer än bidragsmottagaren inblandade. En bildkonstnär kan ibland snarast ha rollen av en curator och pengarna kan komma flera konstnärer, kvinnor som män, till del. 14 Konstnärsnämnden 2005

17 Konstnärsnämnden har idag i sin databas inga uppgifter om hur stora belopp de som beviljats bidrag ursprungligen sökt. Därför blir en jämförelse mellan vilka belopp kvinnor respektive män söker bara möjlig bland dem som inte beviljats bidrag. Där kan man se att män och kvinnor söker ungefär lika stora belopp och det kan möjligen utgöra en fingervisning för förhållandet även bland dem som bifallits. På bild- och formområdet är det bidragen till internationellt kulturutbyte som skiljer sig från resten av Bildkonstnärsfondens bidrag och stipendier vad gäller överensstämmelsen mellan andel sökande och andel av stipendier/medlen för kvinnor och män. Här har män en procentuellt större del av bifallen samt högre beviljade belopp än för andra typer av bidrag. De ca 170 pensionsbidrag om kr per år som årligen utbetalas har en annan fördelning mellan män och kvinnor än den för bidrag som beslutas idag. Här ges 36 % av medlen till kvinnor och 64 % av dem till män. Siffrorna finns ingen möjlighet att påverka idag då stipendierna löper på livstid och nya stipendier inte delas ut, vilket bör beaktas när man exempelvis studerar hur stor andel av Konstnärsnämndens totala medel inom bild- och form som fördelas till kvinnor och män. Andelen sökande som uppger att de har konstnärlig högskoleutbildning är högre bland dem som fått arbetsstipendium än bland dem som fått avslag på sina ansökningar. na har totalt högre andel högskoleutbildade i båda grupperna. Inom bild- och formområdet skiftar andelen män och kvinnor inom olika genrer och yrkeskategorier, dock är den största kategorin, bildkonstnärer, relativt jämnt fördelad. Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsgivning speglar relativt väl förhållanden i andel verksamma kvinnliga och manliga bild- och formkonstnärer. På Sveriges fem konsthögskolor är sedan länge ca 65 % av studenterna kvinnor. Den största intresseorganisationen för bildkonstnärer KRO (Konstnärernas Riksorganisation), har ca 60 % kvinniga medlemmar och KIF (Sveriges konsthantverkare och industriformgivare) har endast en dryg fjärdedel manliga medlemmar. Konstnärsnämnden

18 Ton Stipendier och bidrag inom tonområdet fördelas av två arbetsgrupper inom Konstnärsnämnden. Arbetsgruppen för komponister, som fördelar bidrag till tonsättare och kompositörer, (dvs. upphovsmän inom tonområdet) och arbetsgruppen för musiker och sångare, som fördelar bidrag till utövande konstnärer inom konstområdet. De båda arbetsgrupperna fördelar bidrag till alla typer av musikaliska genrer såsom t.ex. konstmusik, folkmusik, popmusik och jazz. Årligen fördelas ca 19 miljoner kr till tonområdet. Under åren lämnades totalt ansökningar in av såväl komponister (upphovsmän) som utövande musiker och sångare. stod för 977 (30 %) av ansökningarna och män för (70 %). 989 av dessa ansökningar beviljades, fördelade på 309 kvinnor (28 %) och 838 män (72 %). Varje år utbetalas, förutom de årligen beslutade stipendierna och bidragen, även ett antal bidrag och stipendier som beslutats om tidigare år. Det är femåriga arbetsstipendier, pensionsbidrag som löper på livstid samt tioåriga långtidsstipendier. Det sistnämnda erhålls utan ansökan. Under åren fördelades totalt 55,4 miljoner kr till tonområdet, varav 12,8 miljoner (23 %) till kvinnor och 42,6 miljoner (77 %) till män. Genomsnittsbeloppet för kvinnor var kr och för män kr. Totala medel fördelade som stipendier och bidrag till tonkonstnärer kvinnor 23% män 77% Antal stipendier och bidrag till tonkonstnärer kvinnor 26% män 74% 16 Konstnärsnämnden 2005

19 Stipendier och bidrag Här nedan redogörs för de olika typer av stipendier och bidrag som fördelas till tonkonstnärer. Arbetsstipendier, målinriktade arbetsstipendier och projektbidrag Merparten av de medel som fördelas till tonkonstnärer fördelas som ett- eller fleråriga arbetsstipendier. Dessa syftar till att ge professionella konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att de utan avbrott kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning eller åt experiment och konstnärlig utveckling under viss tid. De kan användas av konstnären på det sätt som hon eller han finner lämpligt, t.ex. till arbets- och levnadsomkostnader under en koncentrerad arbetsperiod, till investeringar, utbildning eller arbetslokaler. Till musiker och sångare fördelas dessutom målinriktade arbetsstipendier 6 samt t.o.m. år 2003 ett mycket litet antal projektbidrag, vilka syftar till genomförandet av ett visst arbete och återrapporteras. Under åren ansökte tonkonstnärer om arbetsstipendium och/eller projektbidrag, 674 av dessa var från kvinnor (31 %) och var från män (69 %). 642 ansökningar beviljades, varav 197 till kvinnor (31 %) och 445 till män (69 %) 7. På tonområdet har ett- och tvååriga arbetsstipendier och målinriktade arbetsstipendier under åren varierat i storlek mellan och kr. Genomsnittsbeloppet var kr. De genomsnittliga beloppen ligger lägre bland utövande musiker och sångare, med kr för kvinnorna och kr för männen. För komponister är motsvarande siffror kr för kvinnor och kr för männen. inom tonområdet är det genomsnittliga beloppet för ettåriga arbetsstipendier (samt målinriktade sådana) kr för kvinnor och kr för män. Tvååriga arbetsstipendier fördelas i betydligt mindre utsträckning än ettåriga och därför har alla tvååriga stipendier som delats ut åren tagits med i statistiken för en mer rättvisande bild. Av sex tvååriga arbetsstipendier om kr/år har ett fördelats till en kvinna och fem till män. De tvååriga stipendierna kan man inte ansöka specifikt om utan beslut om varaktighet fattas av arbetsgruppen. Ett antal femåriga arbetsstipendier om kr per år fördelas av arbetsgruppen för komponister till konstnärsgruppen tonsättare verksamma inom konstmusik. Stipendiaterna är i år stycken, varav två är kvinnor. Stipendierna kan förnyas, dvs. ges löpande, efter ny ansökan och prövning vart femte år. Man kan inte specifikt ansöka om femårigt stipendium utan beslut grundas på ordinarie ansökan om arbetsstipendium. Av de totala medlen för arbetsstipendier på tonområdet har 28 % fördelats som femåriga arbetsstipendier, varav 7 % till kvinnor och 93 % till män. Bidrag till samarbetsprojekt mellan musiker/sångare och komponister Musiker/sångare och komponister kan gemensamt söka bidrag för att arbeta med tillkomst och uppförande av ett specifikt och nytt verk. Stipendierna avser att täcka arbetet med komposition, instudering och uruppförande. Deltagande musiker och komponister i ett projekt kan vara från två personer till närmare Dessa kan man inte ansöka om utan de fördelas med ledning av ansökan om ordinarie arbetsstipendium. 7 Här ingår ej förnyade ansökningar om femåriga arbetsstipendier. Konstnärsnämnden

20 Under åren ansökte 344 personer om bidrag till denna typ av samarbetsprojekt. 29 projekt som involverade 171 konstnärer (= stipendiater) beviljades medel. Av dessa deltagande var 38 kvinnor (22 %) och 133 män (78 %). 58 % av kvinnorna var musiker/sångare och 42 % komponister. För män var motsvarande siffror 45 % respektive 55 %. Beloppen på bidragen varierar från projekt till projekt beroende på hur långt verket är som ska skrivas, hur lång instuderingstid som behövs osv. En princip vid fördelningen är att alla medverkande musiker/sångare respektive komponister inom varje projekt erhåller samma belopp, vilka har varierat mellan och kr. har närmare 4,5 miljoner kr fördelats till dessa samarbetsprojekt under perioden, 23 % till kvinnor och 77 % till män. Bidrag till arbete med beställningsverk Komponister kan söka bidrag för arbete med beställningsverk. Bidragen syftar till att ge ekonomiskt stöd under en period då man arbetar med att komponera ett musikaliskt verk. Merparten av medlen fördelas till upphovsmän av konstmusik eftersom det är dessa som i störst utsträckning erhåller beställningar. Under år 2002 och 2004 (år 2003 fördelades inga bidrag till beställningsverk) kom 151 ansökningar om bidrag till arbete med beställningsverk Konstnärsnämnden tillhanda. Andelen ansökningar från kvinnor var 23 % och från män 77 %. Bifallsdelen för kvinnor var 62 % och för män 53 %. Beviljat genomsnittsbelopp var kr för kvinnor och kr för män. Skiftande belopp för kvinnor och män beror på fördelningen av antal stipendier de två olika åren då de fastställda beloppen var kr respektive kr för samtliga stipendiater. utgör totalt 23 % av de sökande och erhåller 26 % av medlen. Bidrag till internationellt kulturutbyte Bidrag till internationellt kulturutbyte syftar i första hand till att presentera svensk musik för en utländsk publik och att främja samarbete och utbyte mellan svenska och utländska tonkonstnärer. Konkret innebär internationellt kulturutbyte på tonområdet ofta konsertframträdande eller närvaro när ett eget verk uppförs i utlandet. Bidrag ges även för att svenska musiker, sångare eller komponister själva tar initiativ till att bjuda framstående utländska tonkonstnärer till Sverige för olika typer av samarbeten. Bidragen syftar i första hand till att täcka resekostnaderna i samband med utbytet. Åren inkom 618 ansökningar, varav 450 från musiker/sångare och 168 från komponister. I gruppen musiker/sångare var 123 kvinnor (27 %) och bland komponisterna var 33 kvinnor (20 %). Sammanlagt var 25 % av de sökande kvinnor. Bland bifallen var 63 kvinnor (24 %) och 198 män (76 %). Bifallsdelen för bidrag till internationellt kulturutbyte var 40 % för kvinnor och 43 % för män. Genomsnittligt beviljat belopp var för kvinnor kr och för män kr. fördelades drygt 1,8 miljoner kr. utgör 25 % av de sökande och har tilldelats 25 % av medlen. 18 Konstnärsnämnden 2005

21 Långtidsstipendier Konstnärsnämndens tioåriga långtidsstipendier kan enligt förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer ges till yrkesverksamma konstnärer, som under längre tid dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kvalitet, för att ge arbetsmässig trygghet att utveckla denna verksamhet. Stipendierna, vilka beskattas, uppgår till tre prisbasbelopp/år (år 2005 ca kr om året). Stipendiet kan inte sökas. Antalet stipendier är enligt beslut av regeringen 102 stycken för samtliga konstområden, varav Konstnärsnämnden beslutar om 82 och Sveriges författarfond om 20. Ett stipendium måste löpa ut för att en nytt skall kunna fördelas. Sedan 1997 har 30 långtidsstipendier fördelats till tonområdet, varav 7 till kvinnor (23 %) och 24 till män (77 %). Av stipendiaterna var 17 musiker eller sångare (varav 5 kvinnor) och 13 komponister (varav 2 kvinnor). Pensionsbidrag På tonområdet är för närvarande kr (4 %) av medlen intecknade i pensionsbidrag. Denna typ av bidrag utbetalas till pensionerade konstnärer med kr/år och löper på livstid. Sedan sent 1990-tal fördelas inte längre några nya bidrag inom tonområdet. I dagsläget finns 36 mottagare av pensionsbidrag på tonområdet, varav 10 kvinnor och 26 män. Genrer, yrkeskategorier, ålder finns en stor manlig dominans gällande antalet ansökningar på tonområdet. Två tredjedelar av alla ansökningar görs av män och lika stor andel av stipendierna/bidragen ges till män. Om området delas upp i genrer och yrkeskategorier så uppträder dock en mer varierad bild. En stor andel män finns bland komponister av konstmusik och bland jazzmusiker, där andelen män är över 80 % av de sökande. Motsatsen återfinns bland klassiska sångare med en övervikt av kvinnor bland de sökande med 72 %. De kvinnliga sångarna får dessutom 74 % av medlen, dvs. en högre andel än antalet ansökningar, och har en högre bifallsdel. Det finns också genrer och yrkeskategorier inom tonområdet där antalet ansökningar från kvinnor och män är mer jämnt fördelade, exempelvis bland musiker inom konstmusik samt inom rock- och popmusik. Bland de senare, som i hög grad är verksamma även som upphovsmän, har kvinnor också en viss procentuell övervikt i antal stipendier. Konstnärsnämnden

22 Kvinnliga sökande på tonområdet Fördelning i yrkeskategorier. Komponister konstmusik 9% Komponister populärmusik 19% Rockmusiker 9% Folkmusiker, Vissångare 11% Musiker konstmusik 21% Jazzmusiker 9% Klassiska sångare 22% Manliga sökande på tonområdet Fördelning i yrkeskategorier. Komponister konstmusik 20% Komponister populärmusik 23% Rockmusiker 6% Mus iker konstmusik 17% Klassiska sångare 4% Jazzmusiker 22% Folkmusiker, Vissångare 8% Av alla sökande på tonområdet är 62 % utövande musiker och sångare och 38 % komponister. Detta ser dock olika ut om man studerar kvinnor och män för sig. Bland kvinnliga sökande är 72 % utövande och 28 % komponister och bland de som bifallits 65 % respektive 35 %. Bland manliga sökande däremot är 58 % utövande och 42 % komponister. Av dem som fick bidrag grundade på dessa ansökningar är 52 % utövande och 48 % komponister. är alltså i högre grad benägna att ansöka om stipendium i egenskap av komponister. Av alla bidrag och stipendier som utbetalats (dvs. även de som beslutats om tidigare år) till komponister under har 20 % givits till kvinnor och 80 % till män. För musiker och sångare är motsvarande andel 69 % respektive 31 %. 20 Konstnärsnämnden 2005

23 Den enda yrkeskategori som domineras av kvinnor är som tidigare nämnts klassiska sångare och bland dem utgör män 28 % av de sökande och erhåller 26 % av de medel som beslutats dessa år. De har en genomsnittlig bifallsandel på 28 % medan den för kvinnor är 31 %. 100% Ansökningar från tonkonstnärer Fördelning i yrkeskategorier. 80% 60% 40% 20% 0% Musiker konstmusik Klassiska sångare Jazzmusiker Folkmusiker, Vissångare Rockmusiker Komponister populärmusik Komponister konstmusik män kvinnor Beviljade stipendier och bidrag till tonkonstnärer Fördelning i yrkeskategorier. 100% 80% 60% 40% män kvinnor 20% 0% Musiker konstmusik Klassiska sångare Jazzmusiker Folkmusiker, Vissångare Rockmusiker Komponister populärmusik Komponister konstmusik Konstnärsnämnden

24 Genomsnittlig ålder bland dem som erhållit stipendium eller bidrag är för kvinnor 37 och för män 41 år. De som erhåller pensionsbidrag (som fattats beslut om tidigare) är ej medräknade. Slutsatser s andel av såväl ansökningar som stipendier och bidrag på tonområdet är ungefär en tredjedel. sett är beloppen för kvinnors och mäns stipendier tämligen lika, men framför allt när det gäller de större stipendierna som ettåriga arbetsstipendier och målinriktade arbetsstipendier ges män högre belopp än kvinnor. Där är genomsnittsbeloppet för kvinnor kr (eller 17 %) lägre än för män. Räknar man alla arbetsstipendier (dvs ett-, två- och femåriga) är skillnaden 22 %, vilket till stor del beror på de femåriga arbetsstipendier om /år som till 94 % tilldelats manliga komponister av konstmusik. har genomsnittligt fått något högre belopp i bidrag till internationellt kulturutbyte samt till samarbetsprojekt och arbete med beställningsverk. I det senare fallet är också bifallsdelen betydligt högre för kvinnor. Vad gäller samarbetsprojekts- och beställningsverksbidrag har stipendiebeloppen varit desamma för alla (eller alla i samma projekt), men skiftat från år till år. har fått fler bidrag de år då beloppen varit högre och därav de högre beloppen. Andel kvinnor och män varierar inom olika genrer och yrkeskategorier, från komponister av konstmusik med under 20 % kvinnor till klassiska sångare med kring 75 % kvinnor. Dock är i allmänhet män i klar majoritet. Andel kvinnor och män som ansöker om och erhåller stipendier och bidrag inom tonområdet präglas av hur konstområdet i stort ser ut. Exempelvis har de största fackliga- och intresseorganisationerna inom musikområdet alla en klar majoritet manliga medlemmar. (Svenska Musikerförbundet 15 % kvinnor, SYMF Sveriges Yrkesmusikerförbund 39 % kvinnor, SKAP Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik 19 % kvinnor, FST Föreningen Svenska Tonsättare 8 % kvinnor.) Det är vidare fortfarande en majoritet manliga studenter vid landets musikhögskolor och andelen kvinnor är minst på utbildningarna inom komposition. Dock har exempelvis andelen kvinnor som studerar komposition på Musikhögskolan i Stockholm under de senaste 15 åren ökat till det dubbla. 22 Konstnärsnämnden 2005

25 Teater Beslut om bidrag till konstnärer inom teaterområdet beslutas inom Konstnärsnämnden av arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer. Professionellt verksamma inom alla teaterns konstnärliga yrkeskategorier (förutom dramatiker, som stöds av Författarfonden) kan söka stipendier och bidrag, vilket även inkluderar clowner, cirkusartister m.fl. Under åren har ansökningar behandlats inom teaterområdet, 971 från kvinnor (60 %) och 643 från män (40 %). Av alla ansökningar bifölls 385 stycken, 224 från kvinnor (58 %) och 161 från män (42 %). Utöver stipendier och bidrag som är möjliga att ansöka om, fördelas till teaterområdet ett antal övriga stipendier utan ansökan såsom tioåriga långtidsstipendier. Vidare utbetalas ca 20 löpande pensionsbidrag med kr/år. Åren fördelades totalt 13,7 miljoner kr, varav knappt 8 miljoner till kvinnor (58 %) och 5,7 miljoner kr till män (42 %). Genomsnittsbeloppet för kvinnor var kr och för män kr. Totala medel fördelade som stipendier och bidrag till teaterkonstnärer män 42% kvinnor 58% Antal stipendier och bidrag till teaterkonstnärer män 42% kvinnor 58% Konstnärsnämnden

26 Stipendier och bidrag Här nedan redogörs för de olika typer av stipendier och bidrag som fördelas till teaterkonstnärer. Arbetsstipendier En tredjedel av medlen till teaterkonstnärer fördelas i form av ett- eller tvååriga arbetsstipendier. Stipendiebeloppet har sedan 2001 varit kr (dvs. sammanlagt kr för ett tvåårigt). Beloppet är skattefritt. Arbetsstipendierna ges till konstnärer utan fast anställning och syftar till att ge dem en sådan ekonomisk trygghet att de utan avbrott kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning eller åt experiment och konstnärlig utveckling under viss tid. Stipendiet kan användas av konstnären på det sätt som hon eller han finner lämpligt, t.ex. till arbets- och levnadsomkostnader under en koncentrerad arbetsperiod, till investeringar, utbildning eller arbetslokaler. Under åren ansökte 354 konstnärer om arbetsstipendium, 214 kvinnor (60 %) och 140 män (40 %). Av dessa beviljades stipendier till 41 kvinnor (56 %) och 32 män (44 %). Bifallsdelen var således 19 % för kvinnor och 23 % för män. Beloppen för arbetsstipendier är desamma för alla. Tvååriga arbetsstipendier fördelas i betydligt mindre utsträckning än ettåriga och därför har alla tvååriga stipendier som delats ut åren tagits med i statistiken för att få en mer rättvisande bild. Av åtta tvååriga arbetsstipendier har sex fördelats till kvinnor och två till män, vilket innebär att kvinnor tilldelats 62 % av medlen för arbetsstipendier. De tvååriga stipendierna kan man inte ansöka specifikt om utan beslut om varaktighet fattas av arbetsgruppen. Projektbidrag Projektbidrag är ett stöd till mer omfattande konstnärligt arbete och utveckling. Projekten skall ha ett avgränsat mål eller syfte, vara tidsbegränsade och ha en budget. Bidragen, som är skattepliktiga, kan användas till alla typer av kostnader som är förbundna med ett projekt, även löner till andra medverkande. Både sökta och beviljade belopp varierar beroende på projektens natur. 224 ansökningar om projektbidrag behandlades under , varav 136 från kvinnor (61 %) och 88 från män (39 %). 28 bidrag fördelades, 19 till kvinnor (69 %) och 9 till män (31 %). Det innebär att kvinnor hade en bifallsdel på 14 %, medan mäns bifallsdel var 10 %. Genomsnittligt bidragsbelopp var kr för kvinnor och kr för män. fördelades kr, varav 67 % till kvinnor och 33 % till män. Målinriktade arbetsstipendier Målinriktade arbetsstipendier är en mellanform av arbetsstipendier och projektbidrag. Det målinriktade stipendiet ges för ett specifikt konstnärligt syfte där endast den ansökande konstnären är inblandad. Beloppen på stipendierna varierar med vad respektive stipendiat avser att genomföra för arbete. 24 Konstnärsnämnden 2005