Konstnärsnämnden. ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Transkript

1

2 Konstnärsnämnden ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: TMG Sthlm - Taberg Media Group Konstnärsnämnden 2011

3 Årsredovisning 2010

4 Innehållsförteckning Förord 7 1 Inledning Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp 11 2 Organisation 13 3 Konstnärsnämndens uppgift Jämställdhet Mångfaldsperspektiv Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Samverkan IT, webb och ny profil 16 Webbstatistik 17 4 Stipendier och bidrag Mål för stipendie- och bidragsfördelningen Stipendier och bidrag Arbetsstipendier Stora stipendier Långtidsstipendier Inkomstgarantier Pensionsbidrag, efterlevandebidrag och tillfälliga bidrag Assistentstipendier Målinriktade arbetsstipendier Projektbidrag Samarbetsprojekt på musikområdet Bidrag till komponister som arbetar med beställningsverk Internationellt utbyte och verksamhet Bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag inom områdena musik, teater, dans och film Iaspis Internationella dansprogrammet - IDP Koppla Bedömning av den internationella verksamheten Sammanfattande bedömning av resultaten av stipendie- och bidragsgivning 69 5 Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation Konstnärernas sociala och ekonomiska situation Statistik Remisser Övrigt Trygghetssystemen Tillämpning av specifika regler, stöd och rådgivning 73

5 5.2.2 Konstnarsguiden.se Kulturarbetsmarknaden Rapportering av regeringsuppdrag Kulturella och kreativa näringar Samverkan mellan Konstnärsnämnden och Statens Kulturråd Samverkansråd för regional kultursamverkan kring vissa centrala statliga bidrag Samråd med Statens Musiksamlingar Internationalisering Bedömning av verksamhetsgrenen bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor 75 6 Övriga mål och återrapporteringskrav Regionala utfallet Kompetensförsörjning Art Hotel 78 7 Ledamöter i styrelser, arbetsgrupper och referensgrupp samt personal under år Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Redovisning av bemyndiganden Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 101

6

7 Förord Inom den statliga kulturpolitiken har Konstnärsnämnden ansvar för att omsätta konstnärspolitiken i praktisk handling. I allt vi gör från analys till stipendiegivning och i arbetet med olika regeringsuppdrag står konstnärerna och deras förutsättningar för konstnärligt skapande i fokus. Nämndens uppdrag gällande fördelning av stipendier och bidrag är smalare än så eftersom en förutsättning för att få medel är att det måste vara direkt till konstnären och på konstnärens egna initiativ. Här särskiljer sig konstnärspolitiken från kulturpolitiken då kulturpolitikens fokus är medborgaren. Inte så att det inte finns ett medborgarperspektiv även inom konstnärspolitiken men det är inte den primära målsättningen. Att konsten skall möta en publik är en förutsättning för att den ska stödjas av offentliga medel, men det publika mötet kan ske i förlängningen, vid en senare tidpunkt. I debatten har ordet konstpolitik börjat användas parallellt med en konstnärspolitik. För en äldre generation som arbetat med kulturpolitiken har detta varit ett oanvändbart begrepp som har tongångar av de europeiska misslyckandena under 1900-talet med auktoritära stater som la sig i vad som var god konst. Dagens användning av begreppet är en helt annan, närmast motsatt, där konstens egenvärde hävdas. Behovet av begreppet har vuxit fram samtidigt med ett kulturbegrepp som breddats; en riktning som utgår från 1974 års kulturpolitik, men som nu på 2010-talet fått omfatta allt fler områden och paras med ett nytt resultattänkande. Kulturen och kulturpolitikens ramar går långt utanför konstarterna, media och fritid (studieförbunden, frivilligorganisationer) som traditionellt omfattats av området och dess självklara samarbetsområde utbildningspolitiken. Idag tänjs ramarna och kultur i vården, matkultur, kulturnäringar m.m. omfattas. Kulturpolitiken går in i näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken. Inom EU är kulturens målsättningar interkulturell dialog och mobilitet och fokus på kulturnäringar. Kulturen får även en framträdande roll i EUs diplomati sk. soft-power och i biståndspolitiken. All denna förändring av det kulturpolitiska fältet sker i stort sett samtidigt som vi inom den nationella kulturpolitiken genomför en av de största reformerna någonsin, med regionaliseringen av vissa statliga bidrag i samverkansmodellen. Konstnärsnämnden tror att det breddade kulturbegreppet i stort är av godo men då behöver vi samtidigt stå med ett starkt, levande konstbegrepp. Vi måste synliggöra vad konst är och dess helt avgörande betydelse i samhället. Vi behöver ha ett starkt gemensamt begrepp för konstnärligt skapande och konstnärer i alla konstformer för att den nya kartan som kulturpolitiken ritar skall vara begriplig; ett konstbegrepp som omfattar mer än bildkonst. Konstens betydelse och egenvärde måste kunna hävdas samtidigt som konsten och kulturen kan nyttjas av politiken för att stärka det demokratiska samhället och leda till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling och omfattar hela befolkningen. Konsten är en del av samhället och konstnären en medborgare. I nämndens årsredovisning för 2010 finns många återspeglingar av de förändringar som nu sker inom den statliga kulturpolitiken och vi är övertygade om att dessa framöver kommer att påverka villkoren för de professionella konstnärerna. Ann Larsson Kanslichef tillika myndighetschef 7

8

9 1. Inledning Konstnärsnämnden har under 2010 arbetat med ett flertal utåtriktade regeringsuppdrag som visar på en ny och tydligare roll för nämnden. Konstnärernas villkor är prioriterat och nämndens roll är att synliggöra villkoren i uppdrag som samverkansmodellen (regionaliseringen av vissa statliga bidrag) och handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Nämnden har i samband med detta organiserat arbetet inåt för att hantera övergripande uppdrag men även stärkt resurserna för handläggning av stipendier och bidrag. Under år 2010 har nämnden beslutat om stipendier och bidrag och totalt har ca 126 miljoner kr utbetalats till konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. Fördelningen av stöden mellan könen var 948 till kvinnor och 890 till män dvs. 51 % till kvinnorna och 49 % till männen. Antalet inkomna ansökningar till nämnden var ca , vilket betyder att antalet ansökningar ökat med över 900 sedan förra året och med ca ansökningar eller med 24 % sedan De konstområden där antalet ansökningar procentuellt har ökat mest under perioden är musik och dans då musik har ökat med hälften medan dans har fördubblat antalet ansökningar. Räknat i antal ansökningar är bild- och formområdet ojämförligt störst med ungefär hälften av alla ansökningar som kommer in till nämnden. Se vidare tabell 3. Diagram 1. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män. År 2007 var 50 % av de inkomna ansökningarna från kvinnliga konstnärer. De två senaste åren har kvinnorna ökat och är nu i majoritet. Konstarterna skiljer sig åt och flest män är aktiva inom musiken, med 65 % av ansökningarna inom konstformen 2010, vilket har sin motsats inom dansen där 74 % av ansökningar skickas in av kvinnor. 9

10 Diagram 2. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män i procent. Den stora ökningen av antalet ansökningar till nämnden kan bero på ett flertal faktorer men slutgiltigt avläsas som ökat ekonomiskt behov ifrån konstnärerna. Tydligt är konstnärernas ökande vilja till att arbeta, nätverka och samverka över nationsgränserna då 30 % av ansökningarna till nämnden rör internationellt utbyte. Nämnden har utvecklat arbetet med dansens internationalisering genom Internationella dansprogrammet och Iaspis har förnyat sin organisation och därmed stärkt arbetet med internationaliseringen av bild- och formkonsten. Nämnden beslutade att förändra organisationen för beredning och beslut av stipendier och bidrag inom musikområdet genom att skapa Arbetsgruppen för musik där numera samtliga ansökningar inom konstområdet beslutas. Nämnden har under året arbetat i enlighet med riksdagens beslut att inte längre fördela nya inkomstgarantier för konstnärer.nämndens arbete med att bevaka konstnärerna villkor förstärktes kraftfullt av regeringen och analysavdelningen har byggts ut och kommer än mer förstärkas under kommande år. I den stora serien av inkomstutredningar publicerades del 2 som behandlade villkoren ur jämställdhetssynpunkt. Avdelningen och hela nämnden har under året arbetat med att utveckla internationella kontakter och nätverk samt aktivt medverka i Sveriges arbete inom EU.Nämndens styrelse förnyades med vice ordförande Håkan Rehnberg, bildkonstnär, Ida Lundén, tonsättare och musiker samt Niklas Hjulström, skådespelare, regissör och musiker. Rehnberg utsågs även till ordförande i Bildkonstnärsfonden och blev därmed den förste konstnär som innehaft posten i fondens historia.kansliet genomgick en stor förändring med flera pensionsavgångar, utvidgning och därmed ett mycket stort antal nyrekryteringar. 10

11 1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp Nämndens förvaltningsanslag var kr år 2008, kr år 2009 och kr år Tabell 1 Nämndens intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsområden tkr Stipendier och bidrag Analys Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Utfall Lämnade stipendier & bidrag Utvecklingen av kostnader för avdelningen stipendier och bidrag Kostnadsutvecklingen för stipendierna och bidragen för de olika konstnärsgrupperna följer sammantaget under de tre senaste åren i stort sett utvecklingen av tilldelade medel över statsbudgeten. Medlen till Bildkonstnärsfonden över anslagsposterna Visningsersättning och Bidrag till konstnärer inom områdena bild och form var år 2010 sammantaget kr och kr år Visningsersättningsanslaget är en ersättning åt bild- och formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). (Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond). Kostnaderna för den internationella verksamheten inom bild- och formområdet, Iaspis, förs på anslaget samt delar av verksamheten på förvaltningsanslaget. Medlen till arbetsgruppernas stipendier och bidrag över anslagsposten Bidrag till konstnärer inom musik samt scen och film var kr och föregående år kr. Det särskilda filmstödet 10:1 ap. 3 var oförändrat kr varav kr avser Stiftelsen Filmform. Konstnärsnämnden har erhållit kr årligen för det 3-åriga interkulturella projektet Koppla. Medlen tillförs nämnden via anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap. 4 som disponeras av Statens Kulturråd. Medel som tillförts av regeringen under löpande budgetår Regeringen tillförde nämnden extra medel om kr att fördela under Styrelsen beslutade att fördela medlen som projektbidrag. I december 2008 beslutade regeringen om en ändring i regleringsbrevet vilket ökade sakmedlen med kr vilka fördelades med kr till Visningsersättningen och kr till Bidrag till konstnärer inom musik samt scen och film. Dessa ökningar var tillfälliga ökningar. Under 2009 och 2010 har inga extra medel tillförts av regeringen under löpande budgetår. 11

12

13 2. Organisation Konstnärsnämnden är en statlig myndighet, bildad 1976, som har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Konstnärsnämnden ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Den 1 januari 2008 trädde en ny instruktion i kraft för Konstnärsnämnden (SFS 2007:1199) som är en anpassning till den nya myndighetsförordningen SFS 2007:515. I enlighet med förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer beslutar nämnden om innehavare av statlig inkomstgaranti. Enligt den nya myndighetsförordningen och instruktionen är Konstnärsnämnden en styrelsemyndighet, dvs. att styrelsen har fullt ansvar. Styrelse utses av regeringen. Styrelsen ansvarar för myndighetens verksamhet och fattar beslut av principiell natur. Styrelsen beslutar om verksamhetsplan och budget för analysavdelningen Bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Styrelsen utser kanslichef tillika myndighetschef. Inom avdelningen Stipendier och bidrag fördelar styrelsen bl.a. ärenden och medel mellan organen om regeringen inte gjort en sådan fördelning. Styrelsen fattar beslut om långtidsstipendier samt beslut om verksamhetsplan och budget för Internationella dansprogrammet. För fördelningen av övriga bidrag och stipendier svarar tre organ inom nämnden, nämligen - styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond - arbetsgruppen för musik, fr.o.m. 1 juli (Tidigare Arbetsgruppen för komponister och arbetsgruppen för musiker och sångare.) - arbetsgruppen för teater-, dans - och filmkonstnärer. En referensgrupp är knuten till det Internationella dansprogrammet. Ledamöterna i styrelsen för Bildkonstnärsfonden utses av regeringen och ansvarar för sin verksamhet inför Konstnärsnämndens styrelse. Konstnärsnämndens styrelse beslutar om antalet arbetsgrupper och referensgrupper vid myndigheten, delegering av beslutsmässighet samt utser dess ledamöter. Enligt förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond skall fonden fördela den sk. visningsersättningen som är en del av nämndens stöd till bild- och formområdet. Visningsersättningen är en ersättning som staten årligen anvisar åt bild- och formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt. Ersättningen är en offentligrättslig ersättning. Vid Konstnärsnämnden finns ett kansli som leds av en kanslichef, tillika myndighetschef. Kanslichefen ansvarar inför nämndens styrelse. Kansliet har till uppgift att informera om verksamheten och bereda, verkställa och svara för den administrativa handläggningen av stipendie- och bidragsfördelningen. Kansliet har även till uppgift att belysa konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt genomföra annan verksamhet som styrelsen beslutar om. Inom nämnden har Iaspis upprättats för att hantera det internationella programmet för bild- och formkonstnärer. Iaspis är en del av stipendie- och bidragsverksamheten. Iaspis har givits en relativt självständig ställning med egen direktör. Bildkonstnärsfondens styrelse har inrättat en särskild delegation för Iaspis. Verksamhetens sakanslag fördelas av Bildkonstnärsfondens styrelse medan stipendie- och bidragshanteringen och administrationen lyder under kansliet. 13

14

15 3. Konstnärsnämndens uppgift Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, i den utsträckning detta inte är någon annans uppgift, och i övrigt fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. 3.1 Jämställdhet Konstnärsnämnden har sedan 1998 redovisat offentlig statistik över bidrag och stipendier uppdelat på kön. Ledamöterna i nämndens styrelser, arbetsgrupperna och referensgruppen, har en jämställd representation mellan könen. Nämnden har under året reviderat sin jävspolicy och gjort den könsneutral. Alla bidrags- och stipendiebeslut vid nämnden skall beakta att jämställdhet är en målsättning i antal bidrag samt i medelstilldelning. År 2005 gjorde nämnden på regeringens uppdrag en fördjupad analys av skillnader mellan kvinnliga och manliga konstnärers villkor i nämndens bidragsgivning. Konstnärsnämnden använder begreppet statistisk jämställdhet och avser därmed en fördelning där ettdera könet är representerat eller förfogar över resurser till minst 40 procent men med målet om en procent fördelning enligt definition av SOU 2006:42 Plats på scen. Nämnden publicerade våren 2010 en jämställdhetsanalys över konstnärernas inkomster. Analysen är ett av tre delmoment i den stora inkomstutredning över konstnärers inkomster vars första del publicerades Konstnärsnämnden hade tillsammans med Kulturrådet och JämO under 2009 även ett speciellt jämställdhetsuppdrag att fördela medel till jämställdhetsprojekt inom scenkonstområdet samt att göra en rapport om situationen. Inom verksamhetsgrenen Stipendier och bidrag publiceras all statistik, om relevant, uppdelat på kön och alla studier inom analysavdelningen Bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor skall integrera ett jämställdhetsperspektiv. Se vidare Mångfaldsperspektiv Nämnden arbetar med att mångfaldsperspektivet parallellt med jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verksamheten. Perspektiven skall beaktas i allt från rekrytering både av personal och ledamöter till bidrags- och stipendiegivning. Många stipendie- och bidragsansökare är idag svenskar med utländsk bakgrund eller utländska medborgare verksamma i Sverige. Bland nämndens ledamöter i de beslutande grupperna finns en medvetenhet om målsättningen att etnisk och kulturell mångfalden skall främjas. De beslutande organ, arbetsgrupperna inom musikområdet samt arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer, vars ledamöter utses av nämndens styrelse, tillsätts så att de innefattar att ledamöterna skall representera etnisk och kulturell mångfald. Det är dessutom av största vikt att ledamöterna oavsett egen etnisk eller kulturell bakgrund som grupp omfattar kunskap om genrer och konstyttringar utanför de rådande normerna för att rätt kunna bedöma inkomna ansökningar. Om sådan kunskap saknas i en beslutande grupp adjungeras eller tillfrågas utomstående expertis. Nämnden har arbetat med att utåtriktad information om nämnden och stipendier och bidrag skall finnas i engelsk version och att de sökande skall kunna ansöka på engelska. Nämnden har också arbetat aktivt med att information om stipendie- och bidragsverksamheten skall nå ut till nya grupper genom öppna informationsmöten, direkta utskick och genom riktad annonsering. 15

16 Inom analysavdelningen Bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor skall studier omfatta ett mångfaldsperspektiv. Se vidare 5. Den stora studien Konstnärernas inkomster, som baseras på SCB:s inkomstregister, redovisar för första gången andelen konstnärer som är födda utomlands, vilka utgör 13 % av de ca konstnärer i underlaget. Studien redovisar även dessa konstnärers inkomster. Konstnärsnämnden har under året slutfört arbetet med det 3-åriga uppdraget om Kulturspejare, sedermera kallat Koppla, inom den internationella och interkulturella satsning som regeringen gjorde på förslag från betänkandet Mångfald är framtiden (SOU 2007:50). Se vidare Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Nämnden har utvidgat sitt internationella arbete inom annan verksamhet än stipendieoch bidragsgivning. Nämnden informerar sig och tar del av arbetet med kultur inom EU. På myndighets- och organisationsnivå skapas kontakter och medverkan i nordiska, europeiska men även utomeuropeiska nätverk. Samtliga avdelningar arbetar med att öka kompetensen om konstnärsstöd och internationellt utbyte i andra länder. Nämndens omfattande stöd till internationellt kulturutbyte för konstnärer inom myndighetens alla konstområden gör internationaliseringen till en självklar del av verksamheten. Under året har nämnden arbetat med att utveckla formerna för internationaliseringen av dans- och formområdet samt avslutat det interkulturella uppdraget Koppla. Det internationella och interkulturella utbytet inom stipendie- och bidragsgivningen grundas på de enskilda konstnärernas egna initiativ. Ett utbyte som ger konstnärlig fördjupning, vidgar arbetsmarknaden och utlandskontakter. Allt fler konstnärer har viktiga delar av sin verksamhet utanför Sverige. Utbytena ska grundas på ett aktivt och dokumenterat engagemang från det inbjudande landets kulturliv. Se vidare 4.3 Internationellt utbyte och 5.4 Internationalisering under Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. 3.4 Samverkan Konstnärsnämnden samarbetar kontinuerligt med ett antal andra myndigheter. Samarbetet sker på ett flertal plan. Kansliets personal deltar i nätverk med andra myndigheter både inom och utanför kultursektorn. Kontinuerliga informationsutbyten sker med andra bidragsgivande myndigheter om stipendie- och bidragsbeslut. Nämnden samarbetar med Statens kulturråd och Författarfonden i ett stort antal frågor såsom principiella kulturpolitiska förslag och skrivelser samt genomlysning av bidragssystemen. Nämnden samarbetar även med ett stort antal kulturinstitutioner och organisationer bl.a. i sitt arbete med utländska bild- och formkonstnärer som gästar Iaspis-ateljéerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå samt utländska danskonstnärer inom Internationella dansprogrammet i Malmö och Göteborg. 3.5 IT, webb och ny profil Den nya strukturen för nämndens webb som lanserades i december 2009 har gjort det lättare att överblicka och förstå de olika delarna av nämndens verksamhet, från stipendiebeslut till konstnärernas villkor, från utredningar till offentliga projekt inom Internationella dansprogrammet och Iaspis. På den nya webben har under året tre olika typer av nyhetsbrev utvecklats, för nämnden som helhet, för Internationella dansprogrammet och för projektet Koppla. Iaspis har sedan förut ett nyhetsbrev. Den planerade utvecklingen av nya webbfunktioner för dem som ansöker om stipendier har fått anstå, eftersom nämnden förbereder en större omstrukturering av sin IT-verksamhet med målet att under 2011 ta i bruk ett nytt integrerat ärendehanteringssystem. Arbetet med detta har skett i nära samverkan med Kulturrådet som en del av det gemensamma samverkansuppdraget. 16

17 Webbstatistik Tabell 2. Redovisning av aktivitet på hemsida och det digitala ansökningssystemet. Besökare på Konstnarsnamnden.se Webb Min sida Nedladdade sidor Unika besökare Förstagångsbesökare Återkommande besökare Registrerade användare på Min sida Nya Totalt Aktiverade digitala ID:n Antal aktiveringar Totalt aktiverade Arbetsprover Antal uppladdade filer Totalt antal uppladdade filer Antal filer som anv. i arbetsprovsset Totalt antal filer i arbetsprovsset Registrerade prenumeranter på nyhetsbrev Konstnärsnämnden Iaspis Internationella dansprogrammet 728 Koppla I och med den ändrade strukturen på webben har förändringar gjorts i statistiken. År 2010 räknas besökarna på Min sida separat. I Min sida räknas sidans användare, digitala ID:n, arbetsprover samt ledamöternas besök på ledamotssidorna. Besökare på alla andra delar av webben räknas för sig. Till stor del är det samma besökare på båda delarna, så man kan inte summera dem. I vilket fall kan man konstatera att funktionerna på Min sida är en viktig del av kommunikationen med dem som intresserar sig för nämndens stipendier och bidrag. Antalet användare av ansökningsfunktionerna på Min sida ökade med 16 %, aktiverade digitala signaturer ökade med 29 %, digitala ansökningar ökade med ytterligare 23 % under året. 17

18 4. Stipendier och bidrag 4.1 Mål för stipendie- och bidragsfördelningen Bidragsfördelning Målet är att genom olika typer av stipendier och bidrag öka möjligheten för kvalificerade konstnärer som lever eller verkar i Sverige att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och att vidareutveckla sitt konstnärskap. Återrapportering - Myndigheten skall redovisa måluppfyllelse fördelat på de olika bidragsformerna. - Bidragsgivningen inom ramen för Bildkonstnärsfondens internationella programverksamhet Iaspis samt bidragsgivningen för internationellt utbyte inom övriga områden ska redovisas särskilt. Konstnärsnämndens bidragsverksamhet berör konstnärer inom konstområdena bild, form, musik, teater, dans och film. Konstnärer inom olika områden arbetar under sinsemellan mycket olika förutsättningar och nämndens insatser har därmed delvis olika inriktning inom skilda konstområden. Det återspeglas i att nämnden fördelar olika former av bidrag och stipendier med skilda ändamål och att de bidragsfördelande instanserna tillämpar olika praxis vad gäller storleken av stipendierna/bidragen och vilken vikt de lägger vid de olika formerna av stipendier/bidrag och deras långsiktighet. Dessa bedömningar är givetvis också beroende av vilka ekonomiska resurser som står till respektive instans förfogande. Konstnärsnämndens bidrag och stipendier utgår enligt gällande förordningar som konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier. Konstnärsbidrag utgår i huvudsak för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han eller hon kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet (SFS 1976:528). Nämndens beslut om stipendier och bidrag ska grundas på en bedömning av de sökandes konstnärliga kvalitet(er), deras verksamhets omfattning samt deras ekonomiska behov. Man ska också ta med aspekter som att fördelningen ska ge kvinnor och män lika möjligheter och att konstnärer i olika delar av landet ska få stöd. Att Sverige är mångkulturellt ska också vägas in. Nämnden informerar om de vägledande målen som också styr de processer som leder fram till besluten om stipendier. Uppgifter om verksamhetens inriktning och omfattning, ekonomi, bostadsort och bakgrund vägs samman och diskuteras före beslut. Den samlade bilden av en stipendieomgång behöver justeras flera gånger innan t ex arbetsstipendierna fördelas. De enskilda ansökningarna blir bedömda i ljuset av det samlade mönster som de sökande representerar. Konstnärsbidrag finns i olika former, nämligen arbetsstipendier, målinriktade arbetsstipendier, stora stipendier, pensionsbidrag, efterlevandebidrag, tillfälliga bidrag, assistentstipendier, ateljéstipendier, Dynamo-stipendiet, resebidrag och bidrag till internationellt kulturutbyte, bidrag till arbets- och studievistelser i utlandet, bidrag till utställningar i utlandet och bidrag till samarbete mellan komponister och musiker/sångare. De stipendier som ger tillgång till en ateljé för bild- och formkonstnärer vid Iaspis och för studiovistelser för danskonstnärer inom det Internationella dansprogrammet är en form av konstnärsbidrag. Bildkonstnärsfonden delar ut stipendier för vistelser vid ateljéer utomlands till bild- och formkonstnärer via Iaspis-delegationen. En delegation ur styrelsen fördelar efter förslag från referensgruppen för Internationella dansprogrammet motsvarande stipendium till koreografer och dansare för studiovistelser i Sverige eller utomlands. Projektbidrag kan utgå till målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Projektbidrag får ges till konstnärer som samarbetar med andra konstnärer dvs. även till grupper. Arbetsgruppen för komponister och arbetsgruppen för musiker och sångare ger gemensamt särskilda bidrag till samarbetsprojekt mellan upphovsmän och utövare på musikområdet. Långtidsstipendier fördelas vanligen för tio år i avsikt att ge arbetsmässig trygghet under en längre tid. Innehavare av långtidsstipendier utses av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond inom sina respektive områden. Som framgått har de olika 18

19 stipendie- och bidragsformerna olika syften och därmed olika effekter. En redovisning för var och en av stipendietyperna ges i 4.2. Bidragsgivning och verksamhet inom ramen för de internationella verksamheterna redovisas särskilt, se 4.3. Stipendie- och bidragssystemen, regler och policys Konstnärsnämnden har under året fortsatt sitt arbete att genomlysa bidrags- och stipendieregler samt rutiner i hanteringen. Avdelningen Stipendier och bidrag har fortsatt arbetet med att göra stipendiesystemet mer transparent och lättare att förstå. Det kan gälla allt från information och blanketter till önskat innehåll i redovisningar. Ansökningarnas fördelning under året har förändrats och arbetets olika delar har dokumenterats i processbeskrivningar. Nämnden arbetar med s.k. ensning dvs. enhetlighet i reglerna och hanteringen vilket måste anpassas till de konstområdesspecifika skillnader som utgör grunden för skilda regler. Sättet att arbeta med ansökningarna får direkt eller indirekt ekonomiska och administrativa konsekvenser. Alla ansökningar som kommer till nämnden skall få en likvärdig behandling oavsett vilken del av myndigheten man vänder sig till. I många fall ansöker samma person hos olika instanser inom Konstnärsnämnden, eftersom hon/han arbetar inom olika konstområden eller har olika roller inom samma område, t.ex. både som komponist och musiker eller en koreograf som söker medel hos Bildkonstnärsfonden. Inom ramen för nämndens samverkan med Kulturrådet har avdelningen inlett arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem. Konstnärsnämndens styrelse beslutade att sammanföra arbetsgruppen för komponister och arbetsgruppen för musiker och sångare till arbetsgruppen för musik fr.o.m. 1 juli De administrativa följderna av detta är omfattande och har tagit mycket tid i anspråk. Redovisningar Rutinerna för att följa upp beviljade stipendier och bidrag har skärpts betydligt under året. De flesta av nämndens stipendier ska redovisas sedan ändamålet med dem genomförts. Avdelningen för stipendier och bidrag har nu samordnat formerna för uppföljningen och skapat en årscykel för att kräva in de redovisningar som inte lämnas i tid. De som trots påminnelse inte lämnar redovisning får ytterligare ett brev med upplysning om att utebliven redovisning leder till krav på återbetalning via Kammarkollegiet. Utöver denna skärpning av den löpande uppföljningen har nämnden gjort en mycket omfattande retroaktiv uppföljning av stipendier och bidrag som ej redovisats. En mycket stor mängd redovisningar har kommit in efter nämndens skärpning av rutinerna och ansträngningarna har sannolikt haft en betydande pedagogisk betydelse som kommer att förbättra benägenheten att lämna redovisningar i tid. 19

20 4.2 Stipendier och bidrag Tabell 3. Totalt antal inkomna ansökningar år uppdelade på konstområde och kön Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Bild/form Antal Andel, % 60% 40% 59% 41% 59% 41% Musik Antal Andel, % 31% 69% 33% 67% 35% 65% Teater Antal Andel, % 57% 43% 61% 39% 62% 38% Dans Antal Andel % 72% 28% 67% 33% 74% 26% Film Antal Andel, % 55% 45% 55% 45% 56% 44% Totalt Antal Andel, % 53% 47% 53% 47% 53% 47% Diagram 3. Total andel av inkommande ansökningar år 2010 uppdelat på konstområde. 20

21 4.2.1 Arbetsstipendier Arbetsstipendium är ett konstnärsbidrag som i enlighet med bidragsförordningen (SFS:1976:528) syftar till att mottagarna skall kunna ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning under viss tid. I ansökan krävs inget specifikt syfte eller budget och mottagaren åläggs inget återrapporteringskrav. Stipendiet kan i detta syfte tolkas brett och finansiera exempelvis inköp av material och utrustning eller skuldsanering, dvs. genast komma att användas i sin helhet. Stipendiet är inte ersättning för arbete och medför inte att något arbetsgivarförhållande uppstår för Konstnärsnämnden gentemot mottagaren. Benämningarna ettåriga, tvååriga och femåriga anger på hur många år utbetalningarna kommer att spridas. Ett- och tvååriga arbetsstipendier, s.k. punktstipendier, är skattefria medan fleråriga löpande stipendier enligt skattelagen är beskattade. På de beskattade stipendierna betalas pensionsavgift. Stipendier kan inte räknas med i den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) som bl.a. är underlag för sjukpenning, sjuklön och föräldrapenning. Orsaken är att stipendiet inte är inkomst av tjänst men därmed inte heller dras in vid sjukdom eller föräldraledighet. Enligt ett principbeslut av Konstnärsnämndens styrelse skall ett arbetsstipendium vara minst kr. Flertalet av konstområdena har dock själva beslutat att de ettåriga arbetsstipendierna skall vara på högre belopp. Bildkonstnärsfondens ettåriga stipendier var år kr, filmområdet fördelade kr, teater- och dansområdet kr och musikområdet kr. Antalet ettåriga arbetsstipendier är hela 407 stycken för samtliga konstområden och flest delas ut inom musiken. Antalet ansökningar om arbetsstipendier inom musikområdet ökade 2010 med hela 37 % från 869 till stycken. Kvinnor står liksom året dessförinnan för 34 % av antalet ansökningar inom musikområdet. Inom den redovisade treårsperioden har bild och form, musik och film ökat antalet medan dans och teater minskat antalet ettåriga arbetsstipendier. 21

22 Tabell 4. Beslutade ettåriga arbetsstipendier åren Belopp i kr. Bild/form Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Antal, % 63% 37% 61% 39% 57% 43% Belopp, kr Belopp, % 63% 37% 62% 38% 57% 43% Genomsnitt Musik Antal Antal, % 35% 65% 32% 68% 37% 63% Belopp, kr Belopp, % 35% 65% 32% 68% 37% 63% Genomsnitt Teater Antal Antal, % 74% 26% 48% 52% 35% 65% Belopp, kr Belopp, % 74% 26% 48% 52% 35% 65% Genomsnitt Dans Antal Antal, % 63% 37% 81% 19% 79% 21% Belopp, kr Belopp, % 63% 37% 81% 19% 79% 21% Genomsnitt Film Antal Antal, % 41% 59% 42% 58% 57% 43% Belopp, kr Belopp, % 41% 59% 42% 58% 57% 43% Genomsnitt Totalt Antal Antal, % 47% 53% 43% 57% 46% 54% Belopp, kr Belopp, % 49% 51% 47% 53% 49% 51% Genomsnitt Genomsnitt är avrundade till närmaste 100-tal. Utbetalade ettåriga arbetsstipendier redovisas i tabell 40. Ett stipendium till en komponist betalades inkl. skatt uppgående till kr, vilket redovisas under utbetalat 2008 i tabell 40. Ettåriga arbetsstipendier inom musik innehåller tre tillfälliga tonsättarstipendier (till en kvinna och två män) om sammanlagt kr. 22

23 Inom teater- och dansområdet ligger arbetsstipendierna på en nivå om kr, att jämföra med kr inom filmområdet. Arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer menar att man har färre anställningar inom filmområdet än inom teater- och dansområdet. Att fördela förhållandevis låga arbetsstipendier inom teater-, dans-, och filmområdet motiverar arbetsgruppen med att det är en bättre investering att ge fler konstnärer ett mindre arbetsstipendium än att gå upp i belopp och ge till färre. Merparten av dem som får arbetsstipendier inom scenområdet är huvudsakligen utövare som har flera korta anställningar och ett stipendium om kr kan då räcka en bra bit för att få ekonomisk ro att arbeta med till exempel egen yrkesutveckling mellan anställningarna. Genom att dela ut fler stipendier på lägre belopp har man också större möjlighet att sprida dem över landet och i olika genrer. Antalet utdelade arbetsstipendier inom film och dans ökade från föregående år. Fler koreografer än tidigare söker arbetsstipendier vilket kan tolkas som hårdnande ekonomiska villkor för koreografer. Dansalliansen har antagit många nya dansare de senaste åren. Alliansen ger ekonomisk trygghet till ett ökande antal frilansande dansare, något som i sin tur gör att Konstnärsnämnden kunnat satsa på arbetsstipendier till äldre, men framförallt en yngre generation dansare. Det finns en tydlig mellangeneration där många omfattas av Dansalliansen. Detta gäller även i viss mån även för Teateralliansens medlemmar, men vi ser också att genomsnittsåldern för sökande inom teaterområdet är relativt hög. Av de totalt 239 tvååriga arbetsstipendier som utbetalades år 2010 var 232 inom bildoch formområdet. Musikområdet är det andra området som inrättat nya tvååriga arbetsstipendier. År 2006 hade musikområdet 5 stipendier och år 2008 hade den siffran höjts till 17 för att återgå till 7 år Anledningen till den tillfälliga ökningen inom musikområdet var till stor del de s.k. tillfälliga stipendierna som inrättades för tonsättare som inte längre fick löpande femåriga arbetsstipendier. Dessa konstnärer var i huvudsak män vilket förklarar den mycket sneda fördelningen inom musikområdet i fördelandet av dessa stipendier. Dans- och filmområdet har efter arbetsgruppens beslut inte fördelat några tvååriga stipendier under treårsperioden. Varje konstnär inom bild- och formområdet som mottagit ett tvåårigt målinriktat arbetsstipendium från Bildkonstnärsfonden skall efter två år rapportera om sina erfarenheter av stipendiet. 23

24 Tabell 5. Beslutade och utbetalade tvååriga arbetsstipendier åren Belopp i kr. Bild/form Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nya Antal, % 60% 40% 60% 40% 60% 40% Belopp, kr Belopp, % 60% 40% 58% 42% 60% 40% Genomsnitt Samtliga Antal, % 57% 43% 56% 44% 59% 41% Belopp, kr Belopp, % 57% 43% 57% 43% 59% 41% Genomsnitt Musik Nya Antal, % 33% 67% 50% 50% 60% 40% Belopp, kr Belopp, % 26% 74% 50% 50% 50% 50% Genomsnitt Samtliga Antal, % 12% 88% 63% 38% 57% 43% Belopp, kr Belopp, % 7% 93% 68% 32% 57% 43% Genomsnitt Totalt Nya Antal, % 53% 47% 58% 42% 60% 40% Belopp, kr Belopp, % 54% 46% 58% 42% 60% 42% Genomsnitt Samtliga Antal, % 53% 47% 56% 44% 59% 41% Belopp, kr Belopp, % 53% 47% 56% 44% 59% 41% Genomsnitt Stockholms ateljéstipendium ingår i Bildkonstnärsfondens tvååriga arbetsstipendier tilldelades in kvinnlig komponist ett tvåårigt stipendium på kr varav kr återbetalades och 2009 tilldelades två manliga tonsättare s.k. tillfälliga arbetsstipendier. 24

25 Femåriga arbetsstipendier har de senaste åren endast fördelats inom bild- och formområdet samt musikområdet. Bildkonstnärsfonden införde år femåriga stipendier och har sedan systematiskt ökat det totala antalet till 50 löpande stipendier fr.o.m Fonden har beslutat att nivån på de femåriga stipendierna skall följa utvecklingen av långtidsstipendierna som enligt förordning skall vara 3 basbelopp per år. Fondens mening med dessa stipendier är att de skall omprövas efter fem år och om konstnären fortfarande, efter granskning av förnyad ansökan, uppfyller de uppställda kriterierna skall han/hon få ett nytt femårigt stipendium som gör systemet till en parallell till långtidsstipendierna. Inom bild- och formområdet är könsfördelningen jämn med en viss övervikt för kvinnor. Under året har fyra nya femåriga arbetsstipendier om kr per år delats ut inom musikområdet. Totalt hade 16 personer femåriga stipendier inom musikområdet, varav tolv komponister och fyra musiker. Till musiker har också fem nya tvååriga arbetsstipendier om kr per år fördelats, tre till kvinnor och två till män. Ansökningarna visar att det inom såväl populär- som konstmusikfältet finns många utövare som trots vad som utifrån mängd och typ av uppdrag, synlighet på scener och i media osv. innebär att de är väl etablerade ändå har svåra ekonomiska förhållanden. För t.ex. jazz- och popmusiker handlar det i hög grad om mycket låg ersättning vid liveframträdanden samtidigt som man ska vara sin egen oavlönade producent, manager och bokare. För t.ex. komponister inom konstmusik är ofta arvodena för beställningsverk mycket låga i förhållande till nedlagd arbetstid. Bland komponister ökade antalet ansökningar om arbetsstipendier med 34 % (från 352 till 373 st) från 2009 till Bland musiker och sångare var ökningen 39 %, från 517 till 717 ansökningar. Totalt inom musikområdet var ökningen 37 %. 25

26 Tabell 6. Beslutade och utbetalade femåriga arbetsstipendier åren Belopp i kr. Bild/form Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nya Antal, % 0% 0% 56% 44% 56% 44% Belopp, kr Belopp, % 0% 0% 60% 40% 60% 40% Genomsnitt Samtliga Antal, % 54% 46% 52% 48% 52% 48% Belopp, kr Belopp, % 54% 46% 52% 48% 52% 48% Genomsnitt Musik Nya Antal, % 0% 100% 29% 71% 25% 75% Belopp, kr Belopp, % 0% 100% 29% 71% 25% 75% Genomsnitt Samtliga Antal, % 21% 79% 28% 72% 25% 75% Belopp, kr Belopp, % 21% 79% 28% 72% 26% 74% Genomsnitt Totalt Nya Antal, % 0% 100% 48% 52% 36% 64% Belopp, kr Belopp, % 0% 100% 49% 51% 36% 64% Genomsnitt Samtliga Antal, % 47% 53% 46% 54% 45% 55% Belopp, kr Belopp, % 48% 52% 47% 53% 47% 53% Genomsnitt Genomsnitt är avrundade till närmaste 100-tal. Beloppen är angivna exklusive pensionsavgifter. Granskning av arbetsstipendier inom bild- och formområdet Genom att höja beloppen på arbetsstipendierna och inrätta 50 femåriga arbetsstipendier har Bildkonstnärsfonden eftersträvat att ge bättre möjligheter för mottagarna att planera och utveckla sin konstnärliga verksamhet. Även om detta mål nåtts, och det ger de inlämnade rapporterna från stipendiaterna stöd för, har höjningen lett till att färre stipendier kunnat delas ut vid varje beslutstillfälle. 26

27 Diagram 4. Totalt antal beslutade arbetsstipendier och genomsnittligt belopp i procent perioden För att öka spridningen på stipendierna på fler individer har fonden under åren fördelat närmare hälften av arbetsstipendierna till sökande som inte tidigare, eller i varje fall inte sedan år 1993, fått något arbetsstipendium. De nya stipendiaterna är yngre än genomsnittet stipendiater. I tabellen nedan redovisas hur många individer som under tioårsperioden sökt arbetsstipendium hos Bildkonstnärsfonden och om de fått bifall eller avslag på sina ansökningar. Tabell 7. Totalt antal individer som ansökt om stipendier och bidrag med beslut av Bildkonstnärs fonden och erhållit bifall eller avslag Antal sökande Antal bifall Antal avslag Andel bifall Kvinnor, antal % Kvinnor % 58% 57% 58% Män, antal % Män % 42% 43% 42% Totalt % Stipendiernas fördelning på män och kvinnor ligger mycket nära ansökningarnas fördelning på män och kvinnor. Lika stor andel av männen och kvinnorna har fått sina ansökningar beviljade. Vid fördelningen har den nuvarande styrelsen för Bildkonstnärsfonden med få undantag fördelat ettåriga arbetsstipendier till dem som inte tidigare haft arbetsstipendium. De som haft sådant tidigare eller andra stipendier av liknande storlek, tilldelas de målinriktade, tvååriga stipendierna. Man har också följt sin deklarerade inriktning att den som haft ett tvåårigt målinriktat arbetsstipendium måste vänta minst tre år innan ett nytt kan tilldelas. Riktlinjerna för hur ofta en sökande kan få arbetsstipendium har hjälpt fondstyrelsen att både koncentrera stipendierna och samtidigt släppa in många nya grupper av mottagare i stipendiesystemet. Fondstyrelsen inrättade under perioden stycken femåriga arbetsstipendier. Av innehavarna är 52 % kvinnor och 48 % män. Fördelningen i yrkesgrupper av de nu löpande femåriga stipendierna redovisas nedan. 27

28 Diagram 5. Fördelning i yrkesgrupper inom bild- och formområdet av femåriga arbetsstipendier år Årets 243 arbetsstipendier fördelades så att de nästan exakt motsvarande andelen kvinnor och män bland de sökande. Bifallsprocenten var 12,3%. Kvinnorna fick dock något mer av det totala stipendiebeloppet. Tabell 8. Totalt beslutat belopp i arbetsstipendieformer, uppdelat på kvinnor och män inom bild- och formområdet år Kvinnor Män Stipendium Belopp Andel % Andel % Arbetsstipendium % % Målinriktat arbetsstipendium % % Femårigt arbetsstipendium % % Totalt % % Bildkonstnärsfonden lägger ner mycket arbete på att fördela stipendierna till olika delar av landet. Trots det brukar det finnas några län som blir utan arbetsstipendier ett enstaka år, men 2010 hade varje län och region åtminstone någon stipendiat. Eftersom många län bara har ett fåtal sökande, så har en del av dem fått en betydligt högre bifallsprocent än vad deras andel av de sökande kan sägas motivera. Av samtliga sökande bor 78 % i Stockholms län, Västra Götaland eller Skåne som tillsammans tilldelades 79 % av arbetsstipendierna. I beredningsarbetet har fonden utvecklat sin diskussion och sin arbetsprocess kring ansökningar som kommer från sökande med utländsk bakgrund och därmed ofta möter hinder i sina försök att etablera sig på den svenska konstscenen. Varje mottagare av ett målinriktat arbetsstipendium ska efter två år redovisa sina erfarenheter av stipendiet. Redovisningarna uppvisar en mycket stabil bild av hur mottagarna använder och ser på stipendiets betydelse. 28

29 Diagram 6. Redovisade ändamål av tvååriga målinriktade arbetsstipendier inom bild- och formområdet (hittills redovisade och registrerade). - Hela 66 % bedömer att deras inkomster av konstnärligt arbete under stipendieperioden ökat med minst 25 % på grund av stipendiet. - Män och kvinnor har i lika stor utsträckning, 55 %, anställning under stipendietiden. - Knappt var tredje väljer bort en anställning de hade innan de fick stipendiet. - Nio av tio stipendiater tror att de i framtiden kommer att ha bättre möjligheter att försörja sig på sitt konstnärskap än före stipendiet. - För åtta av tio gav stipendiet möjlighet att ägna sig mer åt det konstnärliga arbetet. - Hela 62 % uppger att stipendiet haft stor betydelse för deras konstnärliga utveckling. - Av kvinnorna anser 30 % att stipendiet har haft en avgörande betydelse och motsvarande uppfattning delas av 23 % av männen. I genomsnitt har varje stipendium vid rapporttillfället, på hösten två år efter att stipendiet beviljats, lett till 2,4 offentliga presentationer av genomfört arbete. Ytterligare presentationer har säkerligen skett efter det att rapporterna lämnades. I rapporterna finns också plats för synpunkter och kommentarer kring stipendiet. Genomgående lyfter stipendiaterna fram den stora betydelsen av att under en längre tid ha en ekonomisk grund för att kunna utveckla sitt konstnärskap. Rapportenkäten tyder på att de tvååriga målinriktade arbetsstipendierna fyller flera avsedda syften: de ger mottagarna tid för konstnärligt arbete, mottagarna får tillfälle att utveckla sitt konstnärliga arbete, de stärker stipendiaternas möjlighet att försörja sig på sitt konstnärskap och arbetsresultaten görs i hög grad tillgängliga för allmänheten Stora stipendier Som Konstnärsnämndens stora stipendier räknas stipendier som tilldelas konstnärer utan ansökan och som åtföljs av en särskild motivering. Dessa stipendier får särskild uppmärksamhet. Nämnden anser det vara av värde att genom stipendierna ge ett erkännande till personer som gjort - och kan förväntas fortsätta göra betydelsefulla konstnärliga insatser. Uppmärksamheten på stipendiaterna stärker deras egen position, men skapar dessutom ett intresse som kan bidra till den konstnärliga utvecklingen inom respektive område. Sedan 1993 utdelas Bildkonstnärsfondens Stora stipendium på numera kr. År 2010 tilldelades det skulptören Lars Englund. 29