Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv:

Transkript

1 KTH 8 9 februari 2010 Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv: Lena Olsson, Stockholms universitet Erik Axdorph, Stockholms universitet Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

2 Sammanfattning Projektet Open Educational Resources i öppna arkiv bestod av fyra delprojekt; kartläggning, användning & produktion av OER (Delprojekt 1), OER i lärosätenas öppna digitala arkiv (Delprojekt 2), Gränssnitt för arbete med OER (Delprojekt 3), Konferens för spridning av resultat (Delprojekt 4). Syftet med detta dokument är att beskriva det fjärde och sista delprojektet, Konferens för spridning av resultat. Konferensen ägde rum på Kungliga tekniska högskolan 8 9 februari och riktade sig till de som arbetar med öppna lärresurser inom högskolan eller är ledare som kan påverka utveckling och användning av OER. Detta fokus baserades från en av projektets slutsatser som handlade om incitament från ledningen där kartläggningen visat att det behövs fler uttalade policies och riktlinjer kring hur lärosätets verksamhet ska arbeta och förhålla sig till digitala lärresurser. Dag 1 innehöll presentationer från inbjudna gäster och paneldebatter och avslutades med förevisning av praktiska exempel. Dag 2 innehöll flera projektpresentationer och avslutades med ett moment där konferensdeltagarna gavs möjlighet att reflektera och komma med förslag till fortsatt utveckling. Konferensen hade 70 deltagare och kunde följas via Twitter där deltagarna inbjöds att kommentera de pågående presentationerna och diskussionerna. Resultatet från projektets tidigare tre delprojekt presenterades och man lyfte upp praktiska och strategiska frågor för OER utvecklingen i Sverige. Konferensen jämförde även den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge där Patrick Mc Andrew från Open Learning network och Jens Breivik från Norgesuniversitetet presenterade OER satsningar i sina hemländer. Konferensen arrangerades i samarbete med KB och Nätverket för IT i högre utbildning. Konferensen ledde fram till följande konkreta förslag och slutsatser: Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. Det finns stora oklarheter om upphovsrätt och nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten. Det är viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material på bred front annars kan den kunskap som de utvecklat och presenterat föråldras och glömmas bort. Med ett större utbud av digitalt material på nätet, kommer studenter kunna välja den föreläsning de anser bäst. Med hjälp av sina sociala nätverk kan de hjälpa varandra att hitta material. De ekonomiska incitamenten för att utveckla OER området är viktiga. Vid Open University ledde deras OER satsning till ökade inkomster. Tillgången till digitalt material kommer bli en allt viktigare ingrediens till marknadsföringen av universiteten. Fler samarbetsprojekt behövs mellan lärare, bibliotek och universitetsledningar. 2

3 DAG 1 MÅNDAG 8 FEBRUARI Välkomsttal Konferensen inleddes med att Peter Gudmundson, rektor vid KTH, och Mia Lindgren, ordförande för ITHU, hälsade välkommen OER En policyfråga för Sverige Anders Flodström, universitetskansler, betonade vikten av OER som en betydelsefull policyfråga för Sverige. Flodström refererade till den senaste Horizon rapporten och menade att dess slutsatser ingick i hans vision om hur framtidens utbildning ser ut. Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. I Sverige är konkurrensen inom utbildningsområdet relativt begränsad, däremot ser det annorlunda ut utomlands där konkurrensen är större och man tävlar om studenterna i högre utsträckning. Flodström framhöll lärandet som en kommande revolution och att OER kommer vara en viktig beståndsdel i denna utveckling. Läranderevolutionen kommer enligt Flodström genomsyras av tvärvetenskap som även innehåller bl.a. genetik, neurologi, sociologi och här kommer OER vara limmet som håller ihop vetenskapen. Flodström anser att frågan om upphovsrätt är ett viktigt område men att det finns mekanismer som gör att den inte har lika stor betydelse som inom forskningen. Det finns förutsättningar för en relativt god finansiering av området tack vare olika stiftelser som syftar till att bidra till nya informationssamhällen där man kan slippa vissa upphovsrättsliga frågor för att gynna utvecklingen i uländer. OER är en bidragande faktor till utvecklingen av nya verktyg, men det är viktigt att inte se det som en metod i sig utan att betrakta det som en del i forskning och lärande Vad kan OER lära av Open Access rörelsen? Jan Hagerlid, KB och samordnare för OpenAccess.se, resonerade kring möjligheterna om vad OER kan lära av Open Access rörelsen. Hagerlid menade att många forskningsfinansiärer ställer krav på publicering i Open Access, men att frågeställningen om OER är annorlunda: Nackdelar för OER: Oklarheter om upphovsrätt/nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten Vissa lärare kan känna sina inkomster som hotade Inget stöd från normer och meritering och inga krav finns på att publicera Det officiella stödet är inte lika tydligt som för OA Saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster Fördelar för OER: Små problem med överlåtelse till förlag Inget etablerat meriteringssystem som bromsar Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar Inga aktiva motståndare Målgruppen är potentiellt mycket stor 3

4 En gemensam fördel för både OER och OA är att öppen och obehindrad tillgång till information alltmer ses som nödvändigt för effektiviteten inom forskning och utbildning. Jans presentation finns att läsa här: Erfarenheter från Storbritannien Patrick McAndrew, OLnet, presenterade erfarenheter från Storbritannien och beskrev olika OER satsningar. McAndrew betonade nyttan av att lägga ut material fritt på Internet och den uppmärksamhet och marknadsföring som detta genererat vid Open University open sharing, global benefits. Bland annat hade satsningen påverkat rekryteringen där man nått ut till nya grupper av studenter och man hade även fått tillfälle att prova nya sätt att arbeta. McAndrew listade flera fördelar med den OER satsning man gjort på Open University: Förstärkning av universitetets rykte Utökad forskning Breddat deltagande Experiment med kurser Katalysator för vidare samarbete Forskningsbas Man uppskattar att 10 % av besökarna till Open Universitys OER webbplats letade efter material att använda i sin egen undervisning medan 90 % besökte platsen för självstudier. Lärarna arbetar oftast i lag och Open University äger upphovsrätten. Det är enligt McAndrew viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material, hög som låg nivå, på en bred front, annars kan kunskapen glömmas bort och åldras innan andra får en chans att ta del av det. Lärarna känner en stolthet över det material universitetet väljer att lägga upp och detta menar McAndrew är en viktig motivationsfaktor. Andra sätt kan vara att använda sig av nya verktyg och skapa intressanta lärmiljöer, ta del i diskussionsforum, sätta upp kurser mellan studenter allt för att släppa innehållet löst. Patricks presentation finns här: sweden oerexperiences Kaffe OER satsningen i Norge Jens Breivik, Norgesuniversitetet, genomförde en presentation och berättade om erfarenheterna från OER satsningar som gjorts i Norge. Breivik förklarade att OER inte är lika etablerat i Norge som i Sverige och mycket av fokus ligger på filmade föreläsningar och att lägga ut dessa på Internet. Det finns dock många likheter med Sverige och ofta består OER diskussionerna om copyright och upphovsrättsliga frågor. Norska studenter använder IT mycket i sina studier för att producera studentarbeten och repetera inspelade föreläsningar. Enligt en undersökning är de allra vanligaste användningsområdena för studenterna textbehandling, sökmotorer, upplagda föreläsningar, LMS och e post. Det pågår flera intressanta initiativ och projekt i Norge. Oslo universitet driver tillsammans med högskolan i Lillehammer ett projekt där man fokuserar på att utveckla produktionslinjer och handböcker anpassade för podcast. Norges tekniska naturvetenskapliga universitet i Trondheim och universitetet i Stavanger har båda lagt ut material på itunesu vilket har fungerat som bra 4

5 marknadsföring för universiteten och rekryteringen av distansstudenter. Ett annat initiativ är NDLA, nationell digital lärandearena, digitala läromedel för gymnasiet. NDLA är finansierat av länsstyrelsen och har skapat mycket debatt i Norge där kritikerna ser detta som ett sätt att skära ned på traditionella läroböcker. Man är även kritisk till de läromedel som erbjuds. Jens presentation finns här: satsinger i norge stockholm jens breivik Framtiden för OER i Sverige policy och praktik För att vidare belysa ämnet ur ett ledningsperspektiv anordnades en paneldebatt med inbjudna gäster. Nedan presenteras ett urval av de frågor som diskuterades under paneldebatten. Alastair Creelman från Linnéuniversitetet, var moderator för panelen som bestod av: Agneta Stark, rektor, Högskolan i Dalarna Tomas Lundén, bibliotekschef, Högskolan i Skövde Björn Lundgren, lärarutbildningen, Malmö högskola Torsten Fransson, professor i kraft och värmeteknik, Kungliga Tekniska Högskolan Högskolan i Dalarna går snart in i itunesu men varför har vi i Sverige för övrigt inte kommit längre med OER? Agneta Stark menade att man behöver ställa sig ett antal relevanta frågor om vad man som lärosäte vill åstadkomma. Vad är värdet och tillgängligheten? Ska vi satsa på detta som en del i vår marknadsföring och för att rekrytera nya studenter? Handlar det om att uppnå kunskap i nya former med hjälp av teknikutvecklingen? Högskolan i Dalarna har ungefär studenter och många studerar på distans. Här finns potential och stora möjligheter men vad är det vi vill göra? Björn Lundgren från Malmö högskola anser att utvecklingen beror på vilken inriktning man har. Det handlar om en större medvetenhet och att man bör se problemet ur ett vidare perspektiv. Bland annat sker mycket av utvecklingen på Internet genom sociala webben och andra faktorer som inte har med utbildning att göra och även i dessa sammanhang finns mycket material att hämta och saker att lära sig. Många lärare använder inte OER på grund av att de upplever en avsaknad av incitament. Många är lärare för att man uppskattar talets makt och att stå i centrum, hur får vi alla att lyfta? Stark menar att många lärare är entertainers som gillar energin de får tillbaka. Hur påverkas detta? Det blir en annan lärarform när man har 10 studenter i salen och 70 stycken på webben och genom denna form kommer andra lärare och studenter till sin rätt. Matematikundervisningen är ett problem på många platser i världen. Nu menar studenterna att de för första gången kan stoppa läraren mitt i en mening och reflektera, repetera och kanske söka upp problemet via en annan lärare för att sedan återvända till föreläsningen med en annan känsla. Då händer det saker. Studenter växer upp idag kommer arbeta på ett helt annat sätt än vad vi gjort menar Torsten Fransson. De kommer ha helt annorlunda social kompetens och sociala kontakter än vad vi har i dagsläget och kanske ha ett lärosäte som bas men leta upp de bästa föreläsningarna som finns tillgängliga via Internet. 5

6 Fråga från publiken, vad kommer hända i framtiden och vad kommer utvecklingen handla om, marknadsföring och folkbildning? Stark tror att det som kommer att finnas är hjälpen när man kör fast, perspektivet förändras. Hon tror att lärosäten kommer kunna erbjuda mötet mellan människor som annars inte kommunicerar via Internet och att detta mervärde kommer vara betydelsefullt. Björn Lundgren menar att det kommer innebära en del organisatoriska förändringar. Man är ganska bunden till kurssystem och detta kommer uppluckras vilket kommer ställa högre krav på lärare och administrativ personal. Tomas Lundén påpekar att dagens internetanvändare delar med sig i hög utsträckning och detta kommer senare att påverka hur utbildningen ser ut när dagens studenter växer upp och arbetar som framtidens lärare. Hur man får alla att lyfta behöver inte innebära ett problem enligt detta perspektiv, då många kommer lyfta sig själva på ett naturligt sätt menar Lundén. Stark menar att ett område där detta skär sig rör frågan om plagiat. Hur unik behöver man vara och hur gör man om man har delat med sig av resurser där vi sen ska examinera? Är det då individen, gruppen eller kunskapen som ska examineras? Erfarenheterna från England och Norge visade att ledningens styrning varit avgörande för utvecklingen, kan vi hitta motsvarande verktyg i Sverige? Fransson konstaterar att det är väldigt dyrt att utveckla interaktiva verktyg för studenterna. Om vi ska lyckas måste det finnas en förankrad finansiering av arbetet så att lärarna känner att de får betalt för sina insatser. Ett sätt vore om exempelvis KK stiftelsen gjorde insatser och samlade lärare som vill arbeta tillsammans och utveckla verktyg menar Fransson. Flera i panelen instämmer att de ekonomiska incitamenten är viktiga samtidigt som det betyder att ledningen behöver erkänna att detta är något de vill ha. Jan Hagerlid från KB, berättar att man gett stöd till exempelvis e publiceringen för högskolan under ett antal år, och man kommer fortsätta att stödja utvecklingen. Frågan om vem som verkligen äger den skapade resursen, och hur den får nyttjas, är en nyckelfråga och något som diskussioner ofta handlar om. Ett problem inträffar om en lärare som skapat en resurs flyttar och hur materialet då ska få användas. Här menar Hagerlid att det finns ett intresse både för läraren och lärosätet att fortsätta vidareutveckla materialet eftersom lärosätet har investerat i lärarens lön. Utredningar från NSHU har visat att bristen av enhetlig struktur varit påtaglig då många lärosäten använder sig av olika system och avtal. Om SUHF skulle kunna underlätta utvecklingen på detta område och försöka komma fram till mer enhetligt perspektiv. Och dessa avtal skulle sedan kunna vara förmånliga för båda läraren och lärosätet, det behöver inte vara antingen eller. Stark menar att man från SUHF:s håll har framfört frågeställningar till forskningsfinansiärerna som handlat om vad forskningsresultaten konkret bidrar med till undervisningen. På detta sätt blir det en poäng för forskaren att involveras i undervisningen. Stark anser även att det borde vara meriterande att undervisa i flera olika former. En Twitterfråga: Vi kan inte separera satsningen på OER från vår syn på lärande, kan denna problematik bromsa utvecklingen? Fransson anser inte att det behöver vara någon skillnad på en traditionell lärobok som man tar betalt för och en föreläsning som man lägger ut gratis på nätet utan det handlar om hur läraren vill dela med sig av sin undervisning. Stark instämmer och menar att det inte är konstigare än att man kan låna böcker från ett bibliotek utan kostnad. Samtidigt så är det ett problem vid inspelning av föreläsningar då vissa av studenterna kan ha skyddad identitet. Detta är ett av problemen men vi ska 6

7 samtidigt inte fastna där utan framförallt se till möjligheterna med OER, menar Stark. Lunden anknyter till resonemanget men efterlyser även ett behov av att detta behöver medvetandegöras för lärarna eftersom många lärare helt enkelt inte vet om vad som finns på webben och vad man får använda. Informationsspridning från bibliotek och motsvarande institut skulle behövas. Internet innehåller en mängd resurser och databaser från olika lärosäten, hur ska man hitta allt material? Stark framhåller att det finns väldigt mycket engagerade, passionerade och kompetenta lärare och forskare ute på lärosätena och att det även finns utrymme för fantasi och nya kreativa lösningar. Man kan drivas av sitt engagemang, ego, lön eller andra faktorer och detta gör att de nappar på olika saker och inriktningar som kan leda till innovativa initiativ och ämnesöverskridande samarbeten. Det handlar inte enbart om att tillhandahålla dem en stor teknisk apparat, utan att ställa frågor utefter deras egna behov. Lärarnas idéer bör vara drivkraften för fortsatt utveckling! Samtidigt är det givetvis konkurrens mellan olika lärosäten och detta är en realitet. När det rör kvaliteten i utbildning så gäller det att hålla sitt eget lärosäte så högt så att man attraherar studenter. Fransson frågar sig hur de individuella lärosätena kommer att positionera sig i framtiden. EU driver flera program som syftar till samarbeten mellan lärosäten och ministerråder har liknande initiativ så det finns ett tryck uppifrån att vi ska arbeta tillsammans över dessa universitetsgränser. Hur ska vi plocka fram de bästa lärarna på våra universitet och samtidigt hålla våra egna ämnen uppe? Fransson tror även att framtidens studenter kommer att välja individuella kurser från individuella universitet och att det kan leda till problem om var studenten tar examen. Lundgren tror att mycket av detta kan vara ickefrågor och att mycket av detta är självklarheter för dagens studenter. Ett exempel hämtas från en distanskurs som hållits genom ett MLS system men där man märkt att det mesta av kursaktiviteten skedde genom Facebook eftersom det var det mest naturliga för studenterna. Detta måste vi se som en väckarklocka för att se hur vi kan bejaka dessa behov och hur vi kan berika undervisningen enligt dessa förutsättningar. Hagerlid avslutar diskussionen och lyfter fram betydelsen av en bra infrastruktur, ingen resa behöver ett givet mål men det blir mycket lättare att ta sig fram om vägarna är bättre. Samtidigt behöver vi bli bättre på att sprida information om vad som finns Utställning med goda exempel: vad händer på OER fronten idag? Konferensdeltagare gavs möjlighet att presentera pågående projekt via uppställda anslagstavlor och bord i en utställningslokal och flera intressanta presentationer av nationella och internationella projekt genomfördes: Projekt för att konstruera lärobjekt (Blekinge tekniska högskola) KB projekt (Högskolan i Borås, Anita Eklöf) ITHU:s KB projekt (Alastair Creelman, Linnéuniversitetet) Share.TEC, internationellt EU projekt inom lärarutbildning (Erik Axdorph & Lena Olsson, Stockholms universitet) Exempel på internationellt samarbete kring OER (Umeå universitet) UR Samtiden 7

8 DAG 2 TISDAG 9 FEBRUARI OER i öppna digitala arkiv Projektpresentation av Hanna Jonsson från Metamatrix och Erik Axdorph från Stockholms universitet. Projektet OER i öppna arkiv pågick mellan mars 2008 april Delprojekt 1 bestod av en kartläggning över fem svenska lärosäten; Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Kartläggningen visade att begreppen OER och digitala lärresurser fortfarande är nytt för många, men att företeelsen används av över hälften av respondenterna. Upphovsrättsliga frågor, stöd och incitament för användning och utveckling av digitalt undervisningsmaterial nyttokostnadskalkyler är områden där det behövs mer information och bra exempel på hur arbetet kan läggas upp. Det andra delprojektet syftade till att undersöka om strukturen i de befintliga arkiven kunde återanvändas och för att ta reda på detta gjorde man ett inmatnings och systemtest på DIVA och DSpace. Man upptäckte att en nackdel var att dagens öppna arkiv är publikationsinriktade och att OER ställer andra slags krav. En fördel var däremot att de öppna arkiven erbjuder lärosätena en samlad överblick och marknadsföring av sin intellektuella output. Det tredje delprojektet fortsatte att undersöka målgruppens behov och situation och man tog fram en skiss på ett gränssnitt för OER. Tanken är att detta kan användas som en del i ett beslutsunderlag för lärosäten som vill fortsätta att utveckla sin verksamhet kring öppna digitala lärresurser. Skissen baserades på arbetet från kartläggningen och genom att ta fram två personas kunde projektgruppen arbeta utifrån en tydlig behovsbild hos målgruppen. Erik och Hannas presentation finns här: av oerprojekt under oer konferens EU projektet Share.TEC Erik Axdorph från Stockholms universitet presenterade EU projektet Share.TEC. som pågår mellan Målet är att skapa en digital miljö som gynnar tillgång, anskaffning och återanvändning av resurser för lärarutbildningen inom Europa. Medverkande partners inom Share.TEC är lärosäten från Italien, Irland, Sverige, Bulgarien, Holland och Spanien samt ett förlag från Italien. De tänkta användarna av detta system är såväl lärarutbildare, lärare engagerade i självinstruerande och flexibelt lärande, producenter av digitala resurser och läromedelsförlag. Systemet som skapas av Share.TEC kommer att vara en utbyggbar och aggregerad resursbank som ger tillgång såväl till de olika partnernas databas innehåll som andra databanker med material för lärarutbildning. För mer information om Share.TEC projektet, besök tec.eu. Eriks presentation av projektet Share.TEC finns här: under oer konferens 8

9 10.00 Pedagogiskt café: Kaffe med goda exempel Konferensdeltagarna samlades i utställningslokalen och Hanna Jonsson från Metamatrix ledde diskussionen. Man reflekterade över genomförda presentationer och resonerade kring strategiska frågor om OER och digitala lärresursers utveckling i Sverige Nästa steg vad måste hända nu? Jan Hylén från Metamatrix modererade en diskussion runt framtiden och kommande steg. Alla inbjöds att delta via Twitter och anslagstavlor. Som nämndes under paneldiskussionen är många överens om att OER handlar om en rörelse som måste komma underifrån från användarna för att användningen ska få ett ordentligt fäste. Samtidigt är det en policyfråga. Ansvariga måste vara medvetna och ha kunskap om frågan och i vilken riktning man vill arbeta, först då kan hållbara policies utvecklas. Vi bör även reflektera över det verkliga problemet med finansieringen av OER. Patrick Mc Andrew från Open University berättade att man inte gjorde OER satsningen för att tjäna pengar, men tack vare satsningen har man tjänat pengar. En lösning kan vara om flera universitet går ihop och producerar resurser tillsammans. Det påpekas även att man inte bör sträva efter att producera proffsiga saker utan att tröskeln ska få vara låg om en resurs brister i kvalitet kan den vara rik på personlighet och detta kan vara mycket värt. Det är viktigt att inte fastna i små problem och detaljfrågor använd det som finns så stimuleras vidare produktion. Man efterlyser samarbetsprojekt mellan bibliotek, lärare och ledning för att ta fram och sprida goda exempel. Kanske är det en bra väg att utveckla mer sofistikerade LMS system? Lärare är ofta inte experter på att på att producera läromedel, däremot på sitt område. Kan de få hjälp med detta genom ett närmare samarbete med konsulter och förlag? Flera av deltagarna menar att mycket av problematiken beror på samordning och avtal, snarare än upphovsrätt och ekonomi. Kan SUHF utveckla dessa tankar och skapa en konkret plan? Jens Breivik från Norgesuniversitetet ser flera likheter med situationen i Norge där man diskuterar samma saker som för 10 år sedan. Det finns mycket material men det används av relativt få vi måste ta tag i detta och finna lösningar! Hur ska vi utveckla policies? Uppifrån eller nerifrån spelar mindre roll, det bästa vore om man kunde finna en väg på mitten som stimulerar båda sidor samtidigt. Alla lärare är heller inte lika engagerade och det är viktigt att inte glömma det. Jens tycker även det är viktigt med kvalitetssäkring eftersom det är mycket vanligt med sökningar via Google och det är viktigt att det finns mekanismer som fungerar för detta. Tydligt är att vi behöver sträva efter en kombination av top down och bottom up perspektiv och kanske har denna konferens varit en liten del i utvecklingen mot att ta rätt steg framåt, avslutar Hylén. Policy igår praktik idag! 9

10 UR Samtiden fanns på plats och bevakade konferensen. Inspelningen sändes i Kunskapskanalen 22 mars 2010 och videoklipp finns att se via UR Play: 10