PROVNINGSJÄMFÖRELSE
|
|
- Jan-Olof Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROVNINGSJÄMFÖRELSE Metaller i vatten Ag Al As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb Sb U V Zn Bo Lagerman Eva Sköld - 1 ISSN Tryckeri:ITM, ISRN SU-ITM-R-86-SE
2 - 4
3 ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser SNV-NR ÅR PARAMETER (ANM) PROVTYP (ANTALAVLOPP RECIPIENT SYNTET 1971 JONBALANS 1971 JONBALANS NÄRSALTER METALLER NÄRSALTER METALLER JONBALANS BOD COD METALLER SLAM NÄRSALTER NÄRSALTER METALLER (SLAM) JONBALANS BOD COD BOD COD METALLER (HÖGA HALTER) NÄRSALTER (Cd och P i GÖDSEL) METALLER (Hg i indistriavlopp) JONBALANS (jonsvagt vatten) NÄRSALTER BOD COD NITROGEN BOD JONBALANS METALLER DRICKSVATTENANALYSER FOSFOR OCH KVÄVE METALLER I AVLOPPSVATTEN BOD COD TOC AOX FOSFOR OCH KVÄVE I AVLOPPSVATTEN METALLER I AVLOPPSVATTEN FENOLER och CYANID SUSPENDERADE ÄMNEN ITM-NR JONBALANS NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC METALLER JONBALANS, FÄRG, ph, KOND och KLOROFYL METALLER i SLAM NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC METALLER I VATTEN JONBALANS METALLER I SLAM NÄRSALTER AOX, BOD, COD, TOC och Susp METALLER JONBALANS, ph och KOND OLJA & FETT, FENOLER OCH CYANID I VATTE NÄRSALTER AOX, BOD, COD, TOC och EOX METALLER I VATTEN SPÅRÄMNEN JONBALANS, ph, KOND och FÄRG NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC 4 7B NÄRSALTER JONBALANS, ph, KOND och FÄRG METALLER I VATTEN METALLER I SLAM & Cr(VI) i vatten AOX, BOD 7, CODCr, CODMn, TOC och ph JONBALANS, ph och KONDUKTIVITET NÄRSALTER och ph 83-1 AOX, BOD7, CODCr, CODMn, TOC och Susp 4
4 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Prover... 6 Analysmetoder... 6 Sammanfattning... 7 English summary... 1 Sammanfattningstabell Summary table Sammanfattningstabell Summary table Ag (Silver) Al (Aluminium) As (Arsenik)... 8 Cd (Kadmium) Co (Kobolt) Cr (Krom) Cu (Koppar) Fe (Järn) Hg (Kvicksilver) Mn (Mangan) Mo (Molybden)... 9 Ni (Nickel) Pb (Bly) Sb (Antimon) U (Uran) V (Vanadin) Zn (Zink) Litteratur Statistisk bearbetning och diagram Deltagarlista
5 Förord Statens Naturvårdsverk har genom sitt Produkt och Utsläppslaboratorium (PU-lab) sedan 1973 regelbundet inbjudit de svenska laboratorier, st, som regelbundet utför kemiska analyser inom miljövården, till provningsjämförelser av de vanligast förekommande parametrarna. Deltagandet var fram till och med 199 frivilligt och bortsett ifrån den egna arbetsinsatsen utan kostnad för laboratorierna. Från och med 1991 är deltagandet obligatoriskt för ackrediterade laboratorier och organiseras och utförs av ITM (Institutet för tillämpad miljöforskning) på uppdrag av SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering) till självkostnadspris för laboratorierna. Ackreditering är inget krav för deltagande utan ej ackrediterade laboratorier kan deltaga på samma villkor som de ackrediterade. Alla resultat redovisas i rapporter där analysresultaten behandlas anonymt och nyckeln till laboratoriekoden innehas endast av SWEDAC och ITM (tidigare SNV PU-lab). Denna rapport som är den 63 :e i serien har sammanställts av Bo Lagerman (ITM). Rapporten sammanställer och behandlar resultaten ifrån analyser av metaller i vatten Syftet med denna liksom tidigare provningsjämförelser har varit att hjälpa laboratorierna att upptäcka fel på sina analyser samt att upptäcka och sålla bort olämpliga analysmetoder men också att ge mer övergripande information om kvalité och mätosäkerhet inom området miljöanalyser. Dessa övningar har varit till stort gagn för kvalitén på analyserna som utförs inom detta område. SWEDAC kommer att använda resultaten ifrån provningsjämförelserna i sin tillsyn och kontroll av ackrediterade laboratorier. Stockholm, Januari 1. Institutet för Tillämpad Miljöforskning 5
6 Inledning Den 1 april skickades 4 prover ut för analys av "metaller" i vatten. Metallerna var: Ag, Al, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sb, U, V och Zn. Av 17 anmälda laboratorier så deltog 94 med en eller flera av de ingående parametrarna. Prover Prov 1 och utgjordes av sandfiltrerat sjövatten. Prov 3 och 4 var utgående avloppsvatten ifrån kommunalt reningsverk. Analysmetoder Från och med interkalibreringen (AOX, BOD, COD och TOC) använder vi oss av KRUTkoder vid beskrivning och indelning av de metoder som laboratorierna har använt. Vi har alltså begärt att laboratorierna ska rapportera de metoder som de har använt i form av KRUTkoder (om det finns en passande kod; en lista med koder skickades med proverna). Detta har lett till (anser vi) en större precision i databehandlingen och att vi har fått mer information ut ur materialet samt att databearbetningen har förenklats. Specialmetoder och ej redovisad (helt eller delvis) metodik har grupperats ihop under rubriken "ÖVRIGT". För mer information om metoderna hänvisar vi till respektive parameters avsnitt. Vid utvärderingen av materialet så har vi i bland grupperat ihop ett antal liknande metoder (med avseende på antingen förbehandlingsmetod eller slutbehandlingsmetod) för att kunna se större linjer i materialet. Resultatet av dessa övningar redovisas som kommentarer i texten för respektive parameter och prov. 6
7 Sammanfattning Den 1 april skickades 4 prover ut för analys av "metaller" i vatten. 94 laboratorier deltog med en eller flera av de ingående parametrarna. Prov 1 och utgjordes av sandfiltrerat sjövatten. Prov 3 och 4 var utgående avloppsvatten ifrån kommunalt reningsverk. Ag Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 44.9% vilket är mycket lågt. Variationskoeffi cienter på ungefär samma nivå som för motsvarande prover Halterna var dock ~1 ggr högre vid det tillfället. Al Prov1: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=19.68±19.), AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS= 46.67±11.86) och NK ger signifikant högre medelvärde än NS (NK- NS=6.99±15.16). Prov: AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=48.48±3.77) och NK ger signifikant högre medelvärde än NS (NK-NS=3.83±18.4). Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 73.8% vilket är högre än normalt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov3: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=13.6±1.44) och AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=17.3±1.4). Prov4: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=16.1±14.8) och AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=.63±15.37). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 75.4% vilket är högt. Variationskoefficienter på ungefär samma nivå som för motsvarande prover As Prov: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 8.8% vilket är mycket lågt. I genomsnitt lägre variationskoefficienter än för motsvarande prov Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 38.8% vilket är mycket lågt. Variationskoefficienter på ungefär samma nivå som för motsvarande prover Cd Prov: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 41.% vilket är mycket lågt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Halterna är dock betydligt lägre i aktuell studie. Prov3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Medelvärdesberäkning enligt huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt huber =.85 vilket är ~6% lägre än beräknat på vanligt sätt). NG ger signifikant högre medelvärde än NK (NG- NK=.675±.65), NG ger signifikant högre medelvärde än NZ (NG- NZ=.85±.6) och NK ger signifikant högre medelvärde än NZ (NK- NZ=.177±.15). Prov4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 69.9% vilket är högre än normalt. Betydligt högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Halterna var dock ~5 ggr högre vid det tillfället. Co Prov1: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 5.9% vilket är mycket lågt. Variations- 7
8 koefficienter på samma nivå som för motsvarande prover Prov3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov4: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 76.6% vilket är högt. Variationskoefficienter på samma nivå som för motsvarande prover Cr Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 8.5% vilket är högt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov3: NZ ger signifikant högre medelvärde än NK (NZ-NK=1.668±1.661). Prov4: NZ ger signifikant högre medelvärde än NK (NZ-NK=.9±1.97). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 89.% vilket är mycket högt. Högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Halterna var dock högre vid det testet. Cu Prov1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 53.8% vilket är lågt. För prov1 klart högre variationskoefficienter och för prov på samma nivå som för motsvarande prover (prov1 har klart lägre halt än övriga prover). Prov4: AZ ger signifikant högre medelvärde än NK (AZ-NK=1.15±1.16). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 31.7% vilket är mycket lågt. Variationskoefficienter på samma nivå som för motsvarande prover Fe Prov1: NZ ger signifikant högre medelvärde än NK (NZ-NK=7.414±7.17). Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 63.5% vilket är lägre än normalt. Variations-koefficienter på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 76.% vilket är högt. Högre variationskoefficienter men också lägre halter än för motsvarande prover Hg Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 55.1% vilket är lågt. Klart lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 4: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 6.6% vilket är lägre än normalt. Klart lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Mn Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov : Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 58.9% vilket är lägre än normalt. Högre variationskoefficienter än för motsvarande prover ; förmodligen främst på grund av lägre halt i aktuell undersökning. Prov 3: AZ ger signifikant högre medelvärde än AF (AZ-AF=.96±.433), AZ ger signifikant högre medelvärde än NI (AZ-NI=.539±.396) och AZ ger signifikant högre medelvärde än NK (AZ- NK=4.85± 1.985). Prov 4: AZ ger signifikant högre medelvärde än AI (AZ-AI=3.815±3.49) och AZ ger signifikant högre medelvärde än NK (AZ-NK=5.559±.685). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 63.7% vilket är lägre än normalt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover
9 Mo Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 76.% vilket är högt. Prov 4: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 63.% vilket är lägre än normalt. Ni Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 49.1% vilket är mycket lågt. Högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Halterna var dock tre gånger högre vid den undersökningen. Prov 4: AI ger signifikant högre medelvärde än AZ (AI-AZ=5.578±5.561) och AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK =5.65±4.956). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 7.5% vilket är högre än normalt. Marginellt högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Pb Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 78.% vilket är högt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover förmodligen främst beroende på lägre halter. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 81.4% vilket är mycket högt. Betydligt högre variationskoefficienter än för motsvarande prover förmodligen beroende på lägre halter. Sb På grund av låga halter (stor osäkerhet för vissa metoder)och i övrigt relativt få resultat så redovisas endast statistik för metoden SB-NK.: Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 51.7% vilket är mycket lågt. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 74.8% vilket är högre än normalt. U Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 91.% vilket är mycket högt. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 6.9% vilket är lägre än normalt. V Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 7.5% vilket är högre än normalt. Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 8.9% vilket är högt. Zn Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 56.7% vilket är lågt. Trots lägre halter variationskoefficienter på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 64.1% vilket är normalt. Klart högre variationskoefficienter men också lägre haltnivå än för motsvarande prover
10 English summary On the 1:th of April four samples were sent out for analysis of "metals" in water. 94 laboratories participated in the test with results for one or more of the parameters. Samples 1 and were sand filtrated lake water. Samples 3 and 4 were outlet wastewater from a municipal wastewater treatment plant. Ag Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 44.9% which is much lower than normal. The coefficients of variation are on approximately the same level as for the corresponding samples in where the concentration level were ~1 times higher. Al Sample 1: AI gives significantly higher mean value than NK (AI-NK=19.68±19. ), AI gives significantly higher mean value than NS (AI-NS=46.67±11.86) and NK gives significantly higher mean value than NS (NK-NS=6.99±15.16). Sample : AI gives significantly higher mean value than NS (AI-NS=48.48±3.77) and NK gives significantly higher mean value than NS (NK-NS=3.83±18.4). Samples 1 and : The share of systematic errors is 73.8% which is higher than normal. There are somewhat higher coefficients of variation than for corre-sponding samples in Sample 3: AI gives significantly higher mean value than NK (AI-NK= 13.6± 1.44) and AI gives significantly higher mean value than NS (AI-NS=17.3±1.4 ). Sample 4: AI gives significantly higher mean value than NK (AI-NK=16.1±14.8) and AI gives significantly higher mean value than NS (AI-NS=.63±15.37). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 75.4% which is high. The coefficients of variation are on approximately the same level as for corresponding samples in As Samples 1 and : The share of systematic errors is 8.8% which is much lower than normal. The coefficients of variation are in average lower than for corresponding samples in Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 38.8% which is much lower than normal. The coefficients of variation are on approximately the same level as for corresponding samples in Cd Sample : The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Samples 1 and : The share of systematic errors is 41.% which is much lower than normal. The coefficients of variation are somewhat higher than for corresponding samples in The concentration level was significantly higher in though. Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher value. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber =.85 which is ~6% lower than calculated in the normal way). NG gives significantly higher mean value than NK (NG-NK=.675±.65) and NG gives significantly higher mean value than NZ (NG-NZ=.85±.6) and NK gives significantly higher mean value than NZ (NK-NZ=.177±.15). Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 69.9% which is higher than normal.the coefficients of variation were significantly higher and the concentration level significantly lower (5 times) than for the corresponding samples in
11 Co Sample 1: The distribution is narrower than normal distribution. Sample : The distribution is narrower than normal distribution. Samples 1 and : The share of systematic errors is 5.9% which is much lower than normal. The coefficients of variation are on the same level as for corresponding samples in Sample 3: The distribution is narrower than normal distribution. Sample 4: The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 76.6% which is high. The coefficients of variation are on the same level as for corresponding samples in Cr Samples 1 and : The share of systematic errors is 8.5% which is high. The coefficients of variation are somewhat higher than for corresponding samples in Sample 3: NZ gives significantly higher mean value than NK (NZ-NK=1.668±1.661). Sample 4: NZ gives significantly higher mean value than NK (NZ-NK=.9±1.97) Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 89.% which is very high.the coefficients of variation were higher and the concentration level lower than for the corresponding samples in Cu Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 1 and : The share of systematic errors is 53.8% which is low. For sample 1 the coefficient of variation were significantly higher and for sample on the same level as for corresponding samples in Sample 1 was much lower in concentration than the other. Sample 4: AZ gives significantly higher mean value than NK (AZ-NK=1.15±1.16). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 31.7% which is much lower than normal. The coefficients of variation are on the same level as for corresponding samples in Fe Sample 1: NZ gives significantly higher mean value than NK (NZ-NK= 7.414±7.17) Samples 1 and : The share of systematic errors is 63.9% which is lower than normal. The coefficients of variation are on the same level as for corresponding samples in Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 75.8% which is high. The coefficients of variation were higher and the concentration level lower than for the corresponding samples in Hg Samples 1 and : The share of systematic errors is 55.1% which is low. The coefficients of variation are significantly lower than for corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. Sample 4: The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 6.6% which is lower than normal. The coefficients of variation are significantly lower than for corresponding samples in Mn Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Sample : The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 1 and : The share of systematic errors is 58.9% which is lower than normal. The coefficients of variation are 11
12 higher and the concentrations lower than for the corresponding samples in Sample 3: AZ gives significantly higher mean value than AF (AZ-AF=.96±.433), AZ gives significantly higher mean value than NI (AZ-NI =.539±.396) and AZ gives significantly higher mean value than NK (AZ-NK=4.85±1.985). Sample 4: AZ gives significantly higher mean value than AI (AZ-AI= 3.815±3.49) and AZ gives significantly higher mean value than NK (AZ-NK=5.56±.685). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 63.7% which is lower than normal. The coefficients of variation are somewhat higher than for corresponding samples in Mo Samples 1 and : The share of systematic errors is 76.% which is high. The coefficients of variation were higher and the concentration level lower (~3 times) than for the corresponding samples in Sample 4: The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 63.% which is lower than normal. Ni Samples 1 and : The share of systematic errors is 49.1% which is much lower than normal. Sample 4: AI gives significantly higher mean value than AZ (AI-AZ=5.578±5.561) and AI gives significantly higher mean value than NK (AI-NK=5.65±4.956). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 7.5% which is higher than normal. The coefficients of variation are marginally higher than for corresponding samples in Pb Samples 1 and : The share of systematic errors is 78.% which is high. The coefficients of variation are somewhat higher and the concentrations lower than for corresponding samples in Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 81.4% which is very high. The coefficients of variation are significantly higher and the concentrations lower than for corresponding samples in Sb Due to low concentrations (large uncertainty for some methods) and relatively few results only statistics for the method SB-NK is presented: Samples 1 and : The share of systematic errors is 51.7% which is much lower than normal. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 74.8% which is higher than normal. U Samples 1 and : The share of systematic errors is 91.% which is very high. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 6.9% which is lower than normal. V Samples 1 and : The share of systematic errors is 7.5% which is higher than normal. Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 8.9% which is high. Zn Samples 1 and : The share of systematic errors is 56.7% which is low. In spite of lower concentrations the coefficients of variation are lower than for the corresponding samples in Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 64.1% which is normal. The coefficients of variation were significantly higher and the concentration level lower than for the corresponding samples in
13 Sammanfattningstabell Summary table PARAMETER PROV SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% ANTAL UTLIG PROVTYP AG -,3 µg/l AVLOPP AG -,4 µg/l AVLOPP AL -, 1 µg/l RECIPIENT AL -, µg/l RECIPIENT AL -, 3 µg/l AVLOPP AL -, 4 µg/l AVLOPP AS -,1 µg/l RECIPIENT AS -, µg/l RECIPIENT AS -,3 µg/l AVLOPP AS -,4 µg/l AVLOPP CD -,1 µg/l RECIPIENT CD -, µg/l RECIPIENT CD -,3 µg/l AVLOPP CD -,4 µg/l AVLOPP CO -,1 µg/l RECIPIENT CO -, µg/l RECIPIENT CO -,3 µg/l AVLOPP CO -,4 µg/l AVLOPP CR -,1 µg/l RECIPIENT CR -, µg/l RECIPIENT CR -,3 µg/l AVLOPP CR -,4 µg/l AVLOPP CU -,1 µg/l RECIPIENT CU -, µg/l RECIPIENT CU -,3 µg/l AVLOPP CU -,4 µg/l AVLOPP FE -,1 µg/l RECIPIENT FE -, µg/l RECIPIENT FE -,3 µg/l AVLOPP FE -,4 µg/l AVLOPP HG -,1 µg/l RECIPIENT HG -, µg/l RECIPIENT HG -,3 µg/l AVLOPP HG -,4 µg/l AVLOPP PROV SORT XBAR STDEV CV% ANTAL UTLIG sample unit average concentration standard deviation coefficient of variation number of values used in the statistical calculations number of excluded values XBAR medelvärde STDEV standardavvikelse CV% variationskoefficient ANTAL antal som ingår i statistiken UTLIG antal uteslutna ur statistiken 13
14 Sammanfattningstabell Summary table PARAMETER PROV SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% ANTAL UTLIG PROVTYP MN -,1 µg/l RECIPIENT MN -, µg/l RECIPIENT MN -,3 µg/l AVLOPP MN -,4 µg/l AVLOPP MO -,1 µg/l RECIPIENT MO -, µg/l RECIPIENT MO -,3 µg/l AVLOPP MO -,4 µg/l AVLOPP NI -,1 µg/l RECIPIENT NI -, µg/l RECIPIENT NI -,3 µg/l AVLOPP NI -,4 µg/l AVLOPP PB -,1 µg/l RECIPIENT PB -, µg/l RECIPIENT PB -,3 µg/l AVLOPP PB -,4 µg/l AVLOPP SB(-NK) -,1 µg/l RECIPIENT SB(-NK) -, µg/l RECIPIENT SB(-NK) -,3 µg/l AVLOPP SB(-NK) -,4 µg/l AVLOPP U(-NK) -,1 µg/l RECIPIENT U(-NK) -, µg/l RECIPIENT U(-NK) -,3 µg/l AVLOPP U(-NK) -,4 µg/l AVLOPP V -,1 µg/l RECIPIENT V -, µg/l RECIPIENT V -,3 µg/l AVLOPP V -,4 µg/l AVLOPP ZN -,1 µg/l RECIPIENT ZN -, µg/l RECIPIENT ZN -,3 µg/l AVLOPP ZN -,4 µg/l AVLOPP PROV SORT XBAR STDEV CV% ANTAL UTLIG sample unit average concentration standard deviation coefficient of variation number of values used in the statistical calculations number of excluded values XBAR medelvärde STDEV standardavvikelse CV% variationskoefficient ANTAL antal som ingår i statistiken UTLIG antal uteslutna ur statistiken 14
15 Ag (Silver) Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 44.9% vilket är mycket lågt. Variationskoefficienter på ungefär samma nivå som för motsvarande prover Halterna var dock ~1 ggr högre vid det tillfället. KRUTkoder & metoder AG-AF SILVER SYRALÖSLIGT FLAMMA HN3 Silver. Syralösligt. Atomabsorption. Bestämning med flamma. Uppslutning med HNO3. SS 815 o -5 AG-AG SILVER SYRALÖSLIGT GRAFIT KYVETT HNO3 Silver. Syralösligt. Atomabsorption. Flamlösbestämning. Uppslutning med HNO3. Stand. Methods 1985:34 SS 8183 AG-AI SILVER SYRALÖSLIGT ICP-AES HNO3 Silver. Syralösligt. ICP. Direkt insprutning efteruppslutning med HNO3 (7 M). Deutsche Einheitsverfahren. SS 815. AG-AK SILVER SYRALÖSLIGT HNO3 ICP- MS Silver, syralösligt. ICP-MS. Uppslutning med HNO3. Direkt insprutning. SS 815 EPA.8 AG-NF SILVER OFILTRERAT FLAMMA Silver. Ofiltrerat. Atomabsorption. Bestämning med flamma. SS 815 AG-NI SILVER OFILTRERAT ICP-AES Silver, ofiltrerat. ICP.Deutsche Einheitsverfahren AG-NK SILVER OFILTRERAT HNO3 ICP-MS Silver, ofiltrerat. ICP-MS.Direkt insprutning.ss 815 EPA.8 AG-NZ SILVER OFILTRERAT GRAFIT KYVETT ZEEMAN Silver, ofiltrerat. Atomabsorption. Flamlösbestämning.Direktinsprutning. Bakgrundskorrigering en-ligt Zeeman. Stand. Methods 1985:34 SS 8183 AG-TC SILVER TOTALT KCN FLAMMA/ GRAFITK/ICP Silver. Totalt. Tillsats av KCN-reagens före analys. Bestämning med atomabsorption i flamma eller flamlöst alt ICP. 15
16 Sammanfattning av denna och tidigare provningsjämförelser. PROVNING SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% N UTLIG PROVTYP -,3 µg/l AVLOPP -,4 µg/l AVLOPP ,1 µg/g RÖTSLAM , µg/g RÖTSLAM ,3 µg/g RÖTSLAM ,4 µg/g RÖTSLAM ,1 µg/l DRICKSVATTEN , µg/l DRICKSVATTEN ,3 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP ,4 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP 1997-,3 µg/l AVLOPP 1997-,4 µg/l AVLOPP ,3 µg/l AVLOPP ,4 µg/l AVLOPP ,1 µg/l RECIPIENT , µg/l RECIPIENT ,3 µg/l AVLOPP ,4 µg/l AVLOPP ,1 µg/g RÖTSLAM , µg/g RÖTSLAM ,3 µg/g RÖTSLAM ,4 µg/g RÖTSLAM ,1 µg/l RECIPIENT , µg/l RECIPIENT ,3 µg/l GRUVAVLOPP ,4 µg/l GRUVAVLOPP ,1 µg/g RÖTSLAM , µg/g RÖTSLAM ,3 µg/g RÖTSLAM ,4 µg/g RÖTSLAM 1993-,1 µg/l SYNTET 1993-, µg/l SYNTET 1993-,3 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP 1993-,4 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP ,3 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP ,4 µg/l SKOGSINDUSTRIAVLOPP ,a µg/l AVLOPP ,b µg/l AVLOPP ,c µg/l AVLOPP ,d µg/l AVLOPP 16
17 Ag Prov 3 µg/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla AD 1 AF 1 AG AI 1 AK.66 1 AZ.86 1 NF 1. 1 NI 1 NK NZ.5 1 TC ÖVRIGT Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig NK X 5.66 AK ÖVRIGT 375 <1 AG X NK 3.66 NK 4 1 NF 5 <1 NK X 3.5 NZ 4.75 AG 39 1 TC 171 <1. NK X 3.5 TC 17.8 NK AD X 38 < AF X 3.63 ÖVRIGT AZ NI X 89 <3 AI X Ag Prov 4 µg/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla AD 1 AF 1 AG AI 1 AK.71 1 AZ.9 1 NF 1 NI 1 NK NZ 1 TC ÖVRIGT Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig. 4 NF X 4.78 AG TC X 171 <1. NK X NK X 17.8 NK 36 AD X 38 < AF X 3.5 NZ X 3.8 ÖVRIGT 6 ÖVRIGT X 89 <3 AI X NK X ÖVRIGT 67.5 NI X 3.64 NK 38.9 AZ 375 <1 AG X 5.71 AK TC 5 <1 NK X 17
18 Ag Youdendiagram prov 3 och 4 µg/l 3.5 NRQILGHQV HGHO HGHO Prov ž $* 1 $. $= & g95,*7 Prov 3 Ag Prov 3 µg/l Ag Prov 4 µg/l
19 Al (Aluminium) Prov1: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=19.68±19.), AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS= 46.67±11.86) och NK ger signifikant högre medelvärde än NS (NK- NS=6.99±15.16). Prov: AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=48.48±3.77) och NK ger signifikant högre medelvärde än NS (NK-NS=3.83±18.4). Prov 1 och : Andelen systematiska fel är 73.8% vilket är högre än normalt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov3: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=13.6±1.44) och AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=17.3±1.4). Prov4: AI ger signifikant högre medelvärde än NK (AI-NK=16.1±14.8) och AI ger signifikant högre medelvärde än NS (AI-NS=.63±15.37). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 75.4% vilket är högt. Variationskoefficienter på ungefär samma nivå som för motsvarande prover
20 KRUTkoder & metoder AL-AF ALUMINIUM SYRALÖSLIGT FLAMMA Aluminium. Syralösligt. Atomabsorption. Bestämning med flamma. Direkt injicering efter uppslutning med HNO3(7M). SS8151 AL-AG ALUMINIUM SYRALÖSLIGT HNO3 GRAFITK Aluminium. Syralösligt. Atomabsorption. Flamlösbestämning. Direkt injicering efter uppslutning med HNO3 (7M). SS 815 o -83,- 84 AL-AI ALUMINIUM SYRALÖSLIGT HNO3 ICP-AES Aluminium. Syralösligt. ICP. Direkt insprutning efter uppslutning med HNO3 (7 M). Deutsche Einheitsverfahren SS 815 AL-AK ALUMINIUM SYRALÖSLIGT HNO3 ICP-MS Aluminium, syralösligt. ICP-MS. Uppslutning med HNO3. Direkt insprutning. SS 815 EPA.8 AL-AZ ALUMINIUM SYRALÖSLIGT HNO3 GRAFITK ZEEMAN Aluminium. Syralösligt. Atomabsorption. Flamlös bestämning. Direkt injicering efter uppslutning med HNO3 (7M). Bakgrundskorrigering enligt Zeeman.Svensk Standard SS 815,-51,-83 o -84 AL-DI ALUMINIUM LÖST ICP-AES Aluminium. Löst. ICP efter filtrering (.45 µm). Direktinsprutning. Deutsche Einheits-verfahren AL-DK ALUMINIUM LÖST ICP-MS Aluminium, löst (filtrerat genom.45 um). ICP- MS.Direkt insprutning.epa.8 AL-DZ ALUMINIUM LÖST GRAFITK ZEEMAN Aluminium. Löst. Atomabsorption. Flamlös bestämning efter filtrering (.45 um). Direkt injicering. Bakgrundskorrigering enligt Zeeman. SS 8151,-83 o -84 AL-HACH ALUMINIUM BESTÄMT ENLIGT HACH AL-NA ALUMINIUM OFILTRERAT HSO4 AUTOANAL Aluminium, ofiltrerat. Lakning med HSO4. Fotometrisk bestämning med auto-analyzer. Indikator pyrokatekolviolett. (Ingen persulfat-uppslutning.) SS 811 mod. AL-NF ALUMINIUM OFILTRERAT FLAMMA Aluminium. Ofiltrerat. Atomabsorption. Bestämning med flamma. Direkt injicering. SS 8151 AL-NG ALUMINIUM OFILTRERAT GRAFITK Aluminium. Ofiltrerat. Atomabsorption. Flamlös bestämning. Direkt injicering. SS 8151,-83 o -84 AL-NI ALUMINIUM OFILTRERAT ICP-AES Aluminium. Ofiltrerat. ICP. Direktinsprutning. Deutsche Einheitsverfahren AL-NK ALUMINIUM OFILTRERAT ICP-MS Aluminium, ofiltrerat. ICP-MS. Direkt insprutning.epa.8 AL-NS ALUMINIUM OFILTRERAT HSO4 FOTOMETER Aluminium, ofiltrerat. Lakning med HSO4. Fotometrisk bestämning med pyrokatekol-violett. (Ingen persulfatuppslutning.) SS 811 AL-NSD ALUMINIUM OFILTRERAT FOTOME- TER DIREKT Aluminium. Ofiltrerat. Fotometrisk bestämning med pyrokatekolviolett. Direkt reagerbart aluminium (lättreaktivt). (Ingen persulfatuppslutning eller konservering före analys.)ss811 mod. AL-NSP ALUMINIUM OFILTRERAT HSO4 FOTOMETER PERS Aluminium, ofiltrerat. Uppslutning med persulfat. Fotometrisk bestämning med pyrokatekolviolett. SS 8141 AL-NZ ALUMINIUM OFILTRERAT GRAFITK ZEEMAN Aluminium. Ofiltrerat. Atomabsorption. Flamlös bestämning. Direkt injicering. Bakgrundskorrigering enligt Zeeman. SS 8151,-83 o -84
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-2
ITM-rapport 113 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 - Metaller i vatten Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 Metaller i Vatten
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 146
ITM-rapport 16 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 5 - Metaller i slam & Cr(VI) i vatten Eva Sköld Marcus Sundbom Agneta Göthberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000-5 Jonbalans ph Färg Konduktivitet Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 2001-03-29 ISRN SU-ITM-R-89-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser SNV-NR ÅR
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 121 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 23-3 Jonbalans ph Konduktivitet CODMn TOC Turbiditet Färg Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 173
ITM-rapport 73 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 8 - Metaller / spårämnen i vatten och kondensat Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 99 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 21-6 Jonbalans Färg Konduktivitet ph Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 21
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutet för tillämpad miljöforskning. Institute of Applied Environmental Research. ITM-rapport 135. Jonbalans.
ITM-rapport 135 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24-3 Jonbalans Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research TOM SIDA 6 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24 3 Jonbalans
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport 99 Provningsjämförelse / Proficiency Test - Metaller, Spårämnen & Cr (VI) / Metals, Trace Elements & Cr (VI) Eva Sköld Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutet för tillämpad miljöforskning Institute
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 98 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1-5 Metaller Ag Al As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb Sb U V Zn Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 145
ITM-rapport 145 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 25-3 Jonbalans färg ph konduktivitet BOD 7 COD Cr Eva Sköld Marcus Sundbom Agneta Göthberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Provningsjämförelse Proficiency Test Metaller och spårämnen / Metals and Trace Elements
ACES RAPPORT Provningsjämförelse 5- Proficiency Test 5- Metaller och spårämnen / Metals and Trace Elements Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr Institutionen för miljövetenskap
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, Mar Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Tl, U, V & Zn XBAR STDEV RAN CV% UTL Figurerna som visas är: medelvärde standardavvikelse (range) område (max -
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1999 4 Närsalter lågt ph Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 00-05-24 ISRN SU-ITM-R-82-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser SNV-NR ÅR PARAMETER (ANM)
Provningsjämförelse Metaller och spårämnen. Proficiency Test Metals and trace elements
ACES RAPPORT 5 Provningsjämförelse 8- Metaller och spårämnen Proficiency Test 8- Metals and trace elements Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 8 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 9 - Metaller / Spårämnen i vatten - Metals / Trace elements in water Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 170
ITM-rapport 17 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 27-1 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 94 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2001-1 AOX BOD 7 COD Cr COD Mn TOC STR SVR Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research ITMs och Naturvårdsverkets
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 1 AOX BOD7 CODCr CODMn TOC Suspenderat material Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 2000-06-16 ISRN SU-ITM-R-83-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser
Provningsjämförelse Metaller och spårämnen. Proficiency Test Metals and Trace Elements
ACES RAPPORT 7 Provningsjämförelse 7- Metaller och spårämnen Proficiency Test 7- Metals and Trace Elements Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 174
ITM-rapport 174 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 28-2 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Corg/TOC Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Preliminärrapport för provningsjämförelse 6- Stockholm, 9 mars 6 Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Tl, U, V, Zn och Cr6 Proverna i denna omgång var ett spikat recipient
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 122 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-4 AOX BOD7 CODCr CODMn TOC ph Konduktivitet Suspenderat material Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental
Provningsjämförelse
ITM-rapport 9 Provningsjämförelse 9- AOX BOD 7 COD Cr COD Mn C org /TOC Na Konduktivitet ph Susp AOX BOD 7 COD Cr COD Mn C org /TOC Na Conductivity ph Suspended solids Marcus Sundbom & Eva Sköld Institutionen
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport 5 Provningsjämförelse / Proficiency Test - Organiska parametrar i avloppsvatten Organic parameters in wastewater Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department
Provningsjämförelse / Proficiency Test 2012-4
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Organiska parametrar och Susp Organic Parameters and Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Eva Sköld Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Provningsjämförelse 2009-2
ITM-rapport 19 Provningsjämförelse 9- Närsalter ph Konduktivitet Färg Nutrients ph Conductivity Color Marcus Sundbom & Eva Sköld Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Färg COD Mn C org /TOC ph Konduktivitet Turb Ionic Balance Color COD Mn C org /TOC ph Conductivity Turb Eva Sköld Marsha Hanson Marcus Sundbom
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 152
ITM-rapport 152 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 26-2 AOX BOD7 CODCr CODMn Corg/TOC ph konduktivitet SUSP (SFR) SUSP (STR) Eva Sköld Carina Johansson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department
Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 178 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2008-4 AOX BOD7 CODCr CODMn Corg/TOC ph konduktivitet samt högt ph Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Ion Balance Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test 11- AOX, BOD7, CODCr, CODMn, Corg/TOC, Na, ph, Konduktivitet & Susp AOX, BOD7, CODCr, CODMn, Corg/TOC, Na, ph, Conductivity & Suspended Matter Marsha
Provningsjämförelse Proficiency Test Kommunalt och Skogindustriellt avlopp Municipal and Paper industry wastewater
ACES RAPPORT 5 Provningsjämförelse 5- Proficiency Test 5- Kommunalt och Skogindustriellt avlopp Municipal and Paper industry wastewater Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och
Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 177 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 28-3 Närsalter ph färg Nutrient salts ph color Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Provningsjämförelse Avloppsvatten. Proficiency Test Waste water. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 21
ACES RAPPORT 1 Provningsjämförelse 17-5 Avloppsvatten Proficiency Test 17-5 Waste water Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 1 Institutionen
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 5 October 5 Preliminärrapport för provningsjämförelse 5- BOD 7, COD Cr, COD Mn, TOC, Na, ph, konduktivitet och AOX Proverna i denna omgång var ett kommunalt avloppsvatten (del A) och två olika
Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Provningsjämförelse Suspenderade ämnen. Proficiency Test Suspended Solids. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
ACES RAPPORT 8 Provningsjämförelse 016- Suspenderade ämnen Proficiency Test 016- Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 8 Institutionen
Provningsjämförelse 2015-5 Proficiency Test 2015-5. Jonbalans och Klorofyll a Ion Balance and Chlorophyll a
ACES RAPPORT 6 Provningsjämförelse 5-5 Proficiency Test 5-5 Jonbalans och Klorofyll a Ion Balance and Chlorophyll a Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES
Provningsjämförelse Närsalter och lukt. Proficiency Test Nutrients and Odor. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
ACES RAPPORT 9 Provningsjämförelse 6- Närsalter och lukt Proficiency Test 6- Nutrients and Odor Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 9 Institutionen
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 195 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1 - Närsalter / Nutrients Eva Sköld Marcus Sundbom Marsha Hanson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 8 April 5 Mean Stdev Range CV% n Excl. Figurerna som visas är: Preliminärrapport för provningsjämförelse 5- Suspenderat material: torrsubstans, glödrest, susp7 Proverna i testet utgjordes av
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Provningsjämförelse / Proficiency Test 2014-2
ITM-rapport 224 Provningsjämförelse / Proficiency Test 2014-2 Suspenderat material Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Metaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test 11 - Närsalter / Nutrients Marsha Hanson Eva Sköld Marcus Sundbom Institution för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Provningsjämförelse Närsalter. Proficiency Test Nutrients. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 19
ACES RAPPORT 19 Provningsjämförelse 17-3 Närsalter Proficiency Test 17-3 Nutrients Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 19 Institutionen för
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Stockholm, april 6 Preliminärrapport för provningsjämförelse 6- Suspenderade ämnen, Glödrest, Grova partiklar (Susp7/Vira) Proverna i denna omgång var ett spikat kommunalt avloppsvatten (Del A) och ett
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Provningsjämförelse Jonbalans. Proficiency Test Ion Balance. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 20
ACES RAPPORT Provningsjämförelse 7- Jonbalans Proficiency Test 7- Ion Balance Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr Institutionen för miljövetenskap
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Provningsjämförelse Suspenderade ämnen och slam
ACES RAPPORT 18 Provningsjämförelse 17- Suspenderade ämnen och slam Proficiency Test 17- Suspended solids and sludge Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Preliminärrapport för provningsjämförelse 7- Stockholm, april 7 Del A Utgående kommunalt avloppsvatten, spikat Suspenderade ämnen, Glödrest Del B Utgående skogsindustriellt avloppsvatten, spikat Suspenderade
Vad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 6 november Jonbalans, Hårdhet (CaMg och dh), ph, CODMn, TOC, Konduktivitet, Turbiditet och Färg XBAR Stdev Range CV% Outl. Figurerna som visas är: Preliminärrapport för provningsjämförelse -5
Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125
Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1
Stockholm Ackrediteringsnummer ICP-MS > 0,2 µg/l Sötvatten Nej Nej. ICP-MS > 0,012 µg/g TS Biologiskt material/biota Nej Nej
Ackredterngens omfattnng Provnngslaboratorer Stockholms Unverstet, Insttutonen för mljövetenskap och analytsk kem ACES Enheterna för bogeokem och mljöförorenngars kem Stockholm Ackredterngsnummer 1295
När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Beslut om ändrad ackreditering (3 bilagor)
Enheten för miljö och hälsa Helen Strömberg Direktnr: 033-17 77 80 E-post: helen.stromberg@swedac.se SSAB EMEA AB Kemiskt laboratorium 613 80 Oxelösund Beslut om ändrad ackreditering (3 bilagor) Beslut
Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Provtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov
Geokemiska analyslaboratoriet Institutionen för Vatten och Miljö SLU Uppsala Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov Sammanfattning Bestämning
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs
Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande