PROVNINGSJÄMFÖRELSE
|
|
- Jan Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROVNINGSJÄMFÖRELSE Jonbalans ph Färg Konduktivitet Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN Tryckeri:ITM, ISRN SU-ITM-R-89-SE
2 ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser SNV-NR ÅR PARAMETER (ANM) PROVTYP (ANTALAVLOPP RECIPIENTSYNTET 1971 JONBALANS JONBALANS NÄRSALTER METALLER NÄRSALTER METALLER JONBALANS BOD COD METALLER SLAM NÄRSALTER NÄRSALTER METALLER (SLAM) JONBALANS BOD COD BOD COD METALLER (HÖGA HALTER) NÄRSALTER (Cd och P i GÖDSEL) METALLER (Hg i indistriavlopp) JONBALANS (jonsvagt vatten) NÄRSALTER BOD COD NITROGEN BOD JONBALANS METALLER DRICKSVATTENANALYSER FOSFOR OCH KVÄVE METALLER I AVLOPPSVATTEN BOD COD TOC AOX FOSFOR OCH KVÄVE I AVLOPPSVATTEN METALLER I AVLOPPSVATTEN FENOLER och CYANID SUSPENDERADE ÄMNEN 2 2 ITM-NR JONBALANS NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC METALLER JONBALANS, FÄRG, ph, KOND och KLOROFYL METALLER i SLAM NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC METALLER I VATTEN JONBALANS METALLER I SLAM NÄRSALTER AOX, BOD, COD, TOC och Susp METALLER JONBALANS, ph och KOND OLJA & FETT, FENOLER OCH CYANID I VATTE NÄRSALTER AOX, BOD, COD, TOC och EOX METALLER I VATTEN SPÅRÄMNEN JONBALANS, ph, KOND och FÄRG NÄRSALTER AOX, BOD, COD och TOC 4 70B NÄRSALTER JONBALANS, ph, KOND och FÄRG METALLER I VATTEN METALLER I SLAM & Cr(VI) i vatten AOX, BOD 7, CODCr, CODMn, TOC och ph JONBALANS, ph och KONDUKTIVITET NÄRSALTER och ph AOX, BOD7, CODCr, CODMn, TOC och Susp METALLER I VATTEN METALLER I SLAM 2 2
3 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Prover... 6 Analysmetoder... 6 Sammanfattning... 7 English summary...11 Sammanfattningstabell...15 Summary table...15 Sammanfattningstabell fortsättning...16 Summary table continued...16 Alk (Alkalinitet)...17 Ca (Kalcium)...25 CaMg (Kalcium + Magnesium)...33 Cl (Klorid)...39 F (Fluorid)...47 Färg...53 K (Kalium)...61 Kond (Konduktivitet)...69 Mg (Magnesium)...77 Na (Natrium)...85 ph...93 Summa Anjoner Summa Katjoner SO42- (Sulfat) Litteratur Statistisk bearbetning och diagram Deltagarlista
4 - 4
5 Förord Statens Naturvårdsverk har genom sitt Produkt och Utsläppslaboratorium (PU-lab) sedan 1973 regelbundet inbjudit de svenska laboratorier, st, som regelbundet utför kemiska analyser inom miljövården, till provningsjämförelser av de vanligast förekommande parametrarna. Deltagandet var fram till och med 1990 frivilligt och bortsett ifrån den egna arbetsinsatsen utan kostnad för laboratorierna. Från och med 1991 är deltagandet obligatoriskt för ackrediterade laboratorier och organiseras och utförs av ITM (Institutet för tillämpad miljöforskning) på uppdrag av SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering) till självkostnadspris för laboratorierna. Ackreditering är inget krav för deltagande utan ej ackrediterade laboratorier kan deltaga på samma villkor som de ackrediterade. Alla resultat redovisas i rapporter där analysresultaten behandlas anonymt och nyckeln till laboratoriekoden innehas endast av SWEDAC och ITM (tidigare SNV PU-lab). Denna rapport som är den 65:e i serien har sammanställts av Bo Lagerman (ITM). Rapporten sammanställer och behandlar resultaten ifrån analyser av jonbalans, ph, färg och konduktivitet. Syftet med denna liksom tidigare provningsjämförelser har varit att hjälpa laboratorierna att upptäcka fel på sina analyser samt att upptäcka och sålla bort olämpliga analysmetoder men också att ge mer övergripande information om kvalité och mätosäkerhet inom området miljöanalyser. Dessa övningar har varit till stort gagn för kvalitén på analyserna som utförs inom detta område. SWEDAC kommer att använda resultaten ifrån provningsjämförelserna i sin tillsyn och kontroll av ackrediterade laboratorier. Stockholm, mars Institutet för Tillämpad Miljöforskning 5
6 Inledning Den 9 oktober 2000 skickades 4 prover ut för analys av Alkalinitet, Ca, CaMg, Cl, F -, Färg, K, Konduktivitet, Mg, Na, ph, Summa anjoner, Summa katjoner och SO Av 190 anmälda skickade 188 laboratorier in resultat för en eller flera parametrar. Proverna skulle analyseras torsdagen den 12 oktober. Prover Prov 1 och 2 utgjordes av dricksvattenlikt sandfiltrerat recipientvatten. Prov 3 och 4 var humöst något jordbrukspåverkat recipientvatten. Analysmetoder Från och med interkalibreringen (AOX, BOD, COD och TOC) använder vi oss av KRUTkoder vid beskrivning och indelning av de metoder som laboratorierna har använt. Vi har alltså begärt att laboratorierna ska rapportera de metoder som de har använt i form av KRUTkoder (om det finns en passande kod; en lista med koder skickades med proverna). Detta har lett till (anser vi) en större precision i databehandlingen och att vi har fått mer information ut ur materialet samt att databearbetningen har förenklats. Specialmetoder och ej redovisad (helt eller delvis) metodik har grupperats ihop under rubriken "ÖVRIGT". För mer information om metoderna hänvisar vi till respektive parameters avsnitt. Vid utvärderingen av materialet så har vi i bland grupperat ihop ett antal liknande metoder (med avseende på antingen förbehandlingsmetod eller slutbehandlingsmetod) för att kunna se större linjer i materialet. Resultatet av dessa övningar redovisas som kommentarer i texten för respektive parameter och prov. 6
7 Sammanfattning Den 9 oktober 2000 skickades 4 prover ut för analys av Alkalinitet, Ca, CaMg, Cl, F -, Färg, K, Konduktivitet, Mg, Na, ph, Summa anjoner, Summa katjoner och SO Av 190 anmälda skickade 188 laboratorier in resultat för en eller flera parametrar. Proverna skulle analyseras torsdagen den 12 oktober. Prov 1 och 2 utgjordes av dricksvattenlikt sandfiltrerat recipientvatten. Prov 3 och 4 var humöst något jordbrukspåverkat recipientvatten. Alkalinitet Prov 1: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4-NN5=0.0267± ) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5=0.0315±0.0215). Prov 2: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5=0.0321± ). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 71.2% vilket är högre än normalt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4-NN5=0.0279± 0.017), NN5 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NN5-NP5=0.0178±0.009) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5= ±0.022). Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4- NN5 =0.0309±0.016), NN5 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NN5-NP5= ±0.0095) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5= ±0.018). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 77.5%, vilket är högt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som för motsvarande prover Ca Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 76.4%, vilket är högt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. NI ger signifikant högre medelvärde än NT (NI-NT=0.407± 0.388). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 66.5%, vilket är normalt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som CaMg Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber=28.89 vilket är 1.05% högre än beräknat på vanligt sätt). DT ger signifikant högre medelvärde än NT (DT-NT=0.808±0.717). Prov 2: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 81.9%, vilket är mycket högt. Variationskoefficienterna är på ungefär samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 77.2%, vilket är högt. Variationskoefficienterna är något högre än för motsvarande prover Cl Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 63.3%, vilket är lägre än normalt. Variations- 7
8 koefficienterna är på i stort sätt samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 72.8%, vilket är högre än normalt. Variationskoefficienterna är på i stort sätt samma nivå som för motsvarande prover F Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 2: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP ger signifikant högre medelvärde än DJ (NP-DJ= 0.025±0.021). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 62.0% vilket är lägre än normalt. Variationskoefficienterna är på i stort sätt samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 70.7% vilket är högre än normalt. I genomsnitt något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Färg Prov 1: Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber = vilket är 1.8% lägre än beräknat på vanligt sätt). Prov 2: Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber = vilket är 1.2% lägre än beräknat på vanligt sätt). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 69.8% vilket är högre än normalt. Variationskoefficienterna är på en för provtypen förväntad nivå. Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 80.0% vilket är högt. Variationskoefficienterna är på en för provtypen förväntad nivå. K Prov 1: NE ger signifikant högre medelvärde än NF (NE-NF= ±0.1065), NE ger signifikant högre medelvärde än NI (NE- NI=0.1547±0.114) och NI ger signifikant högre medelvärde än NF (NI-NF=0.0979± 0.095). Prov 2: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NE ger signifikant högre medelvärde än NF (NE-NF=0.2127± ) och NE ger signifikant högre medelvärde än NI (NE-NI=0.1459±0.109). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 70.4% vilket är högre än normalt. Något lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: NE ger signifikant högre medelvärde än NF (NE-NF=0.0822±0.0685). Prov 4: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber=1.879 vilket är vilket är 0.5% högre än beräknat på vanligt sätt). NE ger signifikant högre medelvärde än NF (NE-NF=0.0860±0.08) och NE ger signifikant högre medelvärde än NI (NE- NI=0.0929±0.09). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 71.0% vilket är högre än normalt. Något lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Konduktivitet Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 2: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. 25 ger signifikant högre medelvärde än K ( 25 -K=0.2053±0.2015). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 71.1% vilket är högre än normalt. Något lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid 8
9 normalfördelning. Prov 4: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 63.2% vilket är lägre än normalt. Något lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Mg Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NI ger signifikant högre medelvärde än NF (NI-NF= ± 0.184) och NI ger signifikant högre medelvärde än NT (NI-NT=0.3258± ). Prov 2: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NI ger signifikant högre medelvärde än NF (NI-NF=0.1925±0.1925) och NI ger signifikant högre medelvärde än NT (NI-NT=0.2678±0.237). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 71.8% vilket är högre än normalt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber= vilket är 2.7% lägre än beräknat på vanligt sätt). NT ger signifikant högre medelvärde än NF (NT-NF=0.5184±0.3605) och NT ger signifikant högre medelvärde än NI (NT-NI= ±0.3595). Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NT ger signifikant högre medelvärde än NF (NT- NF=0.505± 0.382) och NT ger signifikant högre medelvärde än NI (NT-NI=0.425±0.380). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 81.8% vilket är mycket högt. Variationskoefficienterna är klart högre än för motsvarande prover Om gör om beräkningarna utan metoden NT så går variationskoefficienten för hela materialet ner till hälften! Den titrimetriska metoden (NT) påverkas en hel del av den relativt höga humushalten som gör det svårt att se färgomslaget. Na Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 78.7% vilket är högt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Prov 4: NE ger signifikant högre medelvärde än NI (NE-NI =0.1980±0.188). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 65.9% vilket är normalt. Variationskoefficienterna är marginellt högre än för motsvarande prover ph Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber = vilket är 0.35% högre än beräknat på vanligt sätt). 25 ger signifikant högre medelvärde än K (25-K= ±0.0675). Prov 2: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 72.2% vilket är högre än normalt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Medelvärdesberäkning enligt Huber borde ge ett bättre medelvärde (medelvärde enligt Huber = vilket är 0.34% lägre än beräknat på vanligt sätt). Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 78.3% vilket är högt. Något högre variationskoefficienter än för motsvarande prover
10 Summa Anjoner Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 73.9% vilket är högre än normalt. Variationskoefficienternas är på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 83.7% vilket är mycket högt. Variationskoefficienternas är högre än för motsvarande prover Summa Katjoner Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 67.8% vilket är normalt. Variationskoefficienter på i genomsnitt samma nivå som för motsvarande prover Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 80.2% vilket är högt. Marginellt högre variationskoefficienter än för motsvarande prover SO4 Prov 1: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NN ger signifikant högre medelvärde än DJ (NN-DJ= 1.332±1.305). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 59.7% vilket är lägre än normalt. Något lägre variationskoefficienter än för motsvarande prover Prov 3: NN ger signifikant högre medelvärde än DJ (NN-DJ=1.835±1.235) och NN ger signifikant högre medelvärde än NJ (NN- NJ=1.586±1.244). Prov 4: NN ger signifikant högre medelvärde än DJ (NN-DJ=1.945±0.864) och NN ger signifikant högre medelvärde än NJ (NN- NJ=1.613±0.887). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 77.8% vilket är högt. Högre variationskoefficienter än för motsvarande prover Den här skillnaden beror främst på problem med färgomslag för metoden NT som orsakas av provens färg (humus och fulvosyror). 10
11 English summary On the 9 th of October 4 samples were sent out to be analyzed for Alkalinity, Ca, CaMg, Cl, F - Color, K, Conductivity, Mg, Na, ph, Sum of anions, Sum of cat ions and SO Of 190 acknowledged laboratories 188 participated in the test with results for one or several of the parameters. The samples were to be analyzed on Thursday the 12 th of October. The samples were fresh waters where Samples 3 and 4 contained a quite high content of humic material. Alkalinity Sample 1: The distribution is narrower than normal distribution. NP4 gives significantly higher mean value than NN5 (NP4-NN5= ±0.02) and NP4 gives significantly higher mean value than NP5 (NP4- NP5=0.0315± ) Sample 2: The distribution is narrower than normal distribution. NP4 gives significantly higher mean value than NP5 (NP4- NP5=0.0321±0.0265). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 71.2%, which is higher than normal. The coefficients of variation are on the same level as in Sample 3: The distribution is narrower than normal distribution. NP4 gives significantly higher mean value than NN5 (NP4-NN5= ±0.017), NN5 gives significantly higher mean value than NP5 (NN5-NP5=0.0178± 0.009) and NP4 gives significantly higher mean value than NP5 (NP4-NP5=0.0458± 0.022). Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. NP4 gives significantly higher mean value than NN5 (NP4-NN5=0.0309±0.016), NN5 gives significantly higher mean value than NP5 (NN5-NP5=0.0138±0.0095) and NP4 gives significantly higher mean value than NP5 (NP4-NP5=0.0447±0.018). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 77.5%, which is high. The coefficients of variation are on the same level as in Ca Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 76.4%, which is high. The coefficients of variation are on the same level as in Sample 3: The distribution is narrower than normal distribution. Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. NI gives significantly higher mean value than NT (NI-NT=0.4066±0.388). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 66.5%, which is normal. The coefficients of variation are on the same level as in CaMg Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber=28.89 which is 1.05% higher than calculated in the normal way). DT gives significantly higher mean value than NT (DT-NT=0.808±0.717). Sample 2: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 81.9%, which is very high. The coefficients of variation are on approximately the same level as for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 77.2%, which is high. The coefficients of variation are somewhat higher than for the corresponding samples in Cl Sample 1: The distribution is significantly 11
12 skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 63.3%, which is lower than normal. The coefficients of variation are on more or less the same level as for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 72.8%, which is higher than normal. The coefficients of variation are on more or less the same level as for the corresponding samples in F Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Sample 2: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. NP gives significantly higher mean value than DJ (NP-DJ= 0.025±0.021). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 62.0%, which is lower than normal. The coefficients of variation are on more or less the same level as for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 70.7%, which is higher than normal. The coefficients of variation are in average on the same level as for the corresponding samples in Color Sample 1: Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber = which is 1.8% lower than calculated in the normal way). Sample 2: Calculation of the mean according to Huber should give a better value; mean value according to Huber = which is 1.2% lower than calculated in the normal way). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 69.8%, which is higher than normal. The coefficients of variation are on an expected level for the sample type. Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 80.0%, which is high. The coefficients of variation are on a for the sample type expected level. K Sample 1: NE gives significantly higher mean value than NF (NE- NF=0.2526±0.1065), NE gives significantly higher mean value than NI (NE- NI=0.1547±0.114) and NI gives significantly higher mean value than NF (NI- NF=0.0979±0.095). Sample 2: The distribution is narrower than normal distribution. NE gives significantly higher mean value than NF (NE-NF= ±0.1105) and NE gives significantly higher mean value than NI (NE- NI=0.1459±0.109). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 70.4%, which is higher than normal. The coefficients of variation are somewhat lower than for the corresponding samples in Sample 3: NE gives significantly higher mean value than NF (NE- NF=0.0822±0.0685). Sample 4: The distribution is narrower than normal distribution. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber = which is 0.5% higher than calculated in the normal way). NE gives significantly higher mean value than NF (NE- NF=0.086±0.080) and NE gives signifi- 12
13 cantly higher mean value than NI (NE-NI= ±0.09). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 71.0%, which is higher than normal. The coefficients of variation are somewhat lower than for the corresponding samples in Conductivity Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. Sample 2: The distribution is narrower than normal distribution. 25 gives significantly higher mean value than K ( 25 - K )=0.2053±0.2015). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 71.1%, which is higher than normal. The coefficients of variation are somewhat lower than for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is narrower than normal distribution. Sample 4: The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 63.2%, which is lower than normal. The coefficients of variation are somewhat lower than for the corresponding samples in Mg Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. NI gives significantly higher mean value than NF (NI-NF=0.2067±0.184) and NI gives significantly higher mean value than NT (NI-NT=0.3258±0.2325). Sample 2: The distribution is narrower than normal distribution. NI gives significantly higher mean value than NF (NI- NF=0.1925±0.1925) and NI gives significantly higher mean value than NT (NI-NT= ±0.237). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 71.8%, which is higher than normal. The coefficients of variation are somewhat higher than for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber=2.035 which is 2.7% lower than calculated in the normal way). NT gives significantly higher mean value than NF (NT-NF=0.5184±0.3605) and NT gives significantly higher mean value than NI (NT-NI= ±0.3595). Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. NT gives significantly higher mean value than NF (NT-NF=0.505±0.382) and NT gives significantly higher mean value than NI (NT-NI=0.425±0.38). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 81.8%, which is very high. The coefficients of variation are significantly higher than for the corresponding samples in After a recalculation without the titrimetric method NT the coefficients of variation are reduced with ~50%. The method NT is significantly affected by the relatively high humic acid content which makes it difficult to see the color change. Na Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 78.7%, which is high. The coefficients of variation are on the same level as for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. Sample 4: NE gives significantly higher mean value than NI (NE-NI= 0.198±0.188). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 65.9%, which is normal. The coefficients of variation are marginally higher than for the corresponding samples in
14 ph Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber = which is 0.35% higher than calculated in the normal way). 25 gives significantly higher mean value than K ( 25 -K = ±0.0675). Sample 2: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 72.2%, which is higher than normal. The coefficients of variation are somewhat higher than for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Calculation of the mean according to Huber should give a better value (mean value according to Huber = which is 0.34% lower than calculated in the normal way). Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 78.3%, which is high. The coefficients of variation are somewhat higher than for the corresponding samples in Sum of anions Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 73.9%, which is higher than normal. The coefficients of variation are on the same level as for the corresponding samples in Sample 3: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 83.7%, which is very high. The coefficients of variation are higher than for the corresponding samples in Sum of cat ions Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 67.8%, which is normal. The coefficients of variation are on average the same level as in Sample 4: The distribution is significantly skew with tail towards higher values. The distribution is narrower than normal distribution. Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 80.2%, which is high. The coefficients of variation are marginally higher than for the corresponding samples in SO4 Sample 1: The distribution is significantly skew with tail towards lower values. The distribution is narrower than normal distribution. NN gives significantly higher mean value than DJ (NN-DJ=1.332±1.305). Samples 1 and 2: The share of systematic errors is 59.7%, which is lower than normal. The coefficients of variation are somewhat lower than for the corresponding samples in Sample 3: NN gives significantly higher mean value than DJ (NN- DJ=1.835±1.235) and NN gives significantly higher mean value than NJ (NN- NJ=1.586±1.244). Sample 4: NN gives significantly higher mean value than DJ (NN- DJ=1.945±0.864) and NN gives significantly higher mean value than NJ (NN- NJ=1.613±0.887). Samples 3 and 4: The share of systematic errors is 77.8%, which is high. The coefficients of variation are higher than for the corresponding samples in The difference is mainly due to the method NT that has problems with the coloring (humic and fulvic acid) of these samples. 14
15 Sammanfattningstabell Summary table PARAMETER PROV SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% ANTAL UTLIG PROVTYP ALK ,1 mmol/l RECIPIENT ALK ,2 mmol/l RECIPIENT ALK ,3 mmol/l RECIPIENT (HUMÖST) ALK ,4 mmol/l RECIPIENT (HUMÖST) CA ,1 mg/l RECIPIENT CA ,2 mg/l RECIPIENT CA ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) CA ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) CAMG ,1 mg/l RECIPIENT CAMG ,2 mg/l RECIPIENT CAMG ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) CAMG ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) CL ,1 mg/l RECIPIENT CL ,2 mg/l RECIPIENT CL ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) CL ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) F ,1 mg/l RECIPIENT F ,2 mg/l RECIPIENT F ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) F ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) FÄRG ,1 mg Pt/l RECIPIENT FÄRG ,2 mg Pt/l RECIPIENT FÄRG ,3 mg Pt/l RECIPIENT (HUMÖST) FÄRG ,4 mg Pt/l RECIPIENT (HUMÖST) K ,1 mg/l RECIPIENT K ,2 mg/l RECIPIENT K ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) K ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) PROV SORT XBAR STDEV CV% ANTAL UTLIG sample unit average concentration standard deviation coefficient of variation number of values used in the statistical calculations number of excluded values XBAR medelvärde STDEV standardavvikelse CV% variationskoefficient ANTAL antal som ingår i statistiken UTLIG antal uteslutna ur statistiken 15
16 Sammanfattningstabell fortsättning Summary table continued PARAMETER PROV SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% ANTAL UTLIG PROVTYP KOND ,1 ms/m RECIPIENT KOND ,2 ms/m RECIPIENT KOND ,3 ms/m RECIPIENT (HUMÖST) KOND ,4 ms/m RECIPIENT (HUMÖST) MG ,1 mg/l RECIPIENT MG ,2 mg/l RECIPIENT MG ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) MG ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) NA ,1 mg/l RECIPIENT NA ,2 mg/l RECIPIENT NA ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) NA ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) ph , RECIPIENT ph , RECIPIENT ph , RECIPIENT (HUMÖST) ph , RECIPIENT (HUMÖST) SANJONER ,1 mekv/l RECIPIENT SANJONER ,2 mekv/l RECIPIENT SANJONER ,3 mekv/l RECIPIENT (HUMÖST) SANJONER ,4 mekv/l RECIPIENT (HUMÖST) SKATJONER ,1 mekv/l RECIPIENT SKATJONER ,2 mekv/l RECIPIENT SKATJONER ,3 mekv/l RECIPIENT (HUMÖST) SKATJONER ,4 mekv/l RECIPIENT (HUMÖST) SO ,1 mg/l RECIPIENT SO ,2 mg/l RECIPIENT SO ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) SO ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) PROV SORT XBAR STDEV CV% ANTAL UTLIG sample unit average concentration standard deviation coefficient of variation number of values used in the statistical calculations number of excluded values XBAR medelvärde STDEV standardavvikelse CV% variationskoefficient ANTAL antal som ingår i statistiken UTLIG antal uteslutna ur statistiken 16
17 Alk(Alkalinitet) Prov 1: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4-NN5=0.0267± ) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5=0.0315±0.0215). Prov 2: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5=0.0321± ). Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 71.2% vilket är högre än normalt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som för motsvarande prover Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4-NN5=0.0279± 0.017), NN5 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NN5-NP5=0.0178±0.009) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5= ±0.022). Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot högre värden. Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. NP4 ger signifikant högre medelvärde än NN5 (NP4- NN5 =0.0309±0.016), NN5 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NN5-NP5= ±0.0095) och NP4 ger signifikant högre medelvärde än NP5 (NP4-NP5= ±0.018). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 77.5% vilket är högt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som för motsvarande prover KRUTkoder & metoder ALK-NN4 ALKALINITET HCO3 OFILTRERAT INDIKATOR ph 4.5 Titrimetrisk bestämning av alkalinitet.slutpunkt 4.5. Slutpunktsbestämning med indikator. St.MET 2310 B ALK-NN5 ALKALINITET HCO3 OFILTRERAT INDIKATOR ph 5.4 Titrimetrisk bestämning av alkalinitet.slutpunkt ph 5.4. SS ALK-NP4 ALKALINITET HCO3 OFILTRERAT ph-meter ph 4.5 Titrimetrisk bestämning av alkalinitet. Slutpunkt 4.5. Slutpunktsbestämning potentiometriskt med ph-meter eller liknande. St Met 2320 B ALK-NP5 ALKALINITET HCO3 OFILTRERAT ph-meter ph 5.4 Titrimetrisk bestämning av alkalinitet. Slutpunkt 5.4. Potentiometrisk slutpunktsbestämning med PH-meter eller liknande. SS
18 Sammanfattning av denna och tidigare provningsjämförelser PROVNING SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% N UTLIG PROVTYP ,1 mmol/l RECIPIENT ,2 mmol/l RECIPIENT ,3 mmol/l RECIPIENT (HUMÖST) ,4 mmol/l RECIPIENT (HUMÖST) ,1 mmol/l RÅVATTEN ,2 mmol/l RÅVATTEN ,3 mmol/l RECIPIENT ,4 mmol/l RECIPIENT ,1 mmol/l RÅVATTEN ,2 mmol/l RÅVATTEN ,3 mmol/l RECIPIENT ,4 mmol/l RECIPIENT ,1 mmol/l RECIPIENT ,2 mmol/l RECIPIENT ,3 mmol/l RECIPIENT ,4 mmol/l RECIPIENT ,1 mmol/l DRICKSVATTEN ,2 mmol/l DRICKSVATTEN ,3 mmol/l RÅVATTEN ,4 mmol/l RÅVATTEN ,1 mmol/l RECIPIENT ,2 mmol/l RECIPIENT ,3 mmol/l RECIPIENT ,4 mmol/l RECIPIENT ,1 mmol/l RECIPIENT ,2 mmol/l RECIPIENT ,3 mmol/l RECIPIENT ,4 mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT ,C mmol/l RECIPIENT ,D mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l DRICKSVATTEN ,B mmol/l DRICKSVATTEN ,C mmol/l RÅVATTEN ,D mmol/l RÅVATTEN ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT ,C mmol/l RECIPIENT ,D mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT ,A mmol/l RECIPIENT ,B mmol/l RECIPIENT 18
19 ALK Prov 1 mmol/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla NN NN NP NP ÖVRIGT Lab Prov1 Metod Utlig. Lab Prov1 Metod Utlig. Lab Prov1 Metod Utlig. Lab Prov1 Metod Utlig NN4 X NP ÖVRIGT NP NN ÖVRIGT NN NN NP NP NN NN NN NP NN NN NP NP NP NP ÖVRIGT NP NN NP NP NN NN ÖVRIGT NP NN NP NN NN NP NN NN NN NP NN NP NP NP NP ÖVRIGT NP NN NP ÖVRIGT NP NP NN NN NN NN NN NP NP NN NN NP NP NN NP NN NN NP NP NP NN NP NN ÖVRIGT NN NP NP NP ÖVRIGT NP NN NP NN NP NP NP5 X NN NN ÖVRIGT NP NP NN5 19
20 ALK Prov 2 mmol/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla NN NN NP NP ÖVRIGT Lab Prov2 Metod Utlig. Lab Prov2 Metod Utlig. Lab Prov2 Metod Utlig. Lab Prov2 Metod Utlig NN4 X NP NP NN NP ÖVRIGT NP NN NN NN NP NN NN NP ÖVRIGT NP NP NN NN NP NP NP NN NN ÖVRIGT NP NN NN NP NN NP NN NP NN NN NP NN NN NP NN NN ÖVRIGT NP ÖVRIGT NP NP NP ÖVRIGT NP NP NP ÖVRIGT NN NN NN ÖVRIGT NP NN NN NN NP NN NN NN NN NN NN NP ÖVRIGT NN NP NP NN NN NP NP NP NP NP NP NP NP NP NP5 X NN NP NP NP NP NN5 20
21 ALK Youdendiagram prov 1 och 2 mmol/l 1.1 Prov Prov 1 ÈÃNRQILGHQV 0HGHOÃ 0HGHOÃ ž g95,*7 ALK Prov 1 mmol/l ALK Prov 2 mmol/l
22 ALK Prov 3 mmol/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla NN NN NP NP ÖVRIGT Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig. Lab Prov3 Metod Utlig NN5 X NP NP NN NP NN NN NN NP NN NP NN NP NN NN ÖVRIGT NN NN NP NN NN NP NP NN NP NN NN NN NP NN NN NP ÖVRIGT NP ÖVRIGT NP ÖVRIGT NP NN NN NP NP ÖVRIGT NN ÖVRIGT NP NN NP NP NN NN NP NP NP NP ÖVRIGT NP NN NP NN NP NN NP NP NP NN NP NN NP NN NN NP NP NN NN NN4 X NN NP NN NP5 X NP NP NP NP4 X NP NP ÖVRIGT NP NP ÖVRIGT 22
23 ALK Prov 4 mmol/l Metod XBAR Median Stdev Range CV% Antal Utlig. Alla NN NN NP NP ÖVRIGT Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig. Lab Prov4 Metod Utlig NN5 X NP NP NN NP NP NP NP NP NN NN NP NP NP NN NN NP ÖVRIGT NN NN NN NN NN ÖVRIGT NP NP NN NN NN NP NN NP ÖVRIGT NP NN NP ÖVRIGT NP NP NN ÖVRIGT NP NP NP NN NP ÖVRIGT NP NN NP NN ÖVRIGT NP NN NP NP NP NP NP NP NP NN NN NN NP NP ÖVRIGT NN NP NP NN NP NP NN NN NP5 X NN NN NN NP4 X NP NN ÖVRIGT NN5 X NN NP NN NN NP NN5 23
24 ALK Youdendiagram prov 3 och 4 mmol/l 0.4 ÈÃNRQILGHQV Prov Prov 3 0HGHOÃ 0HGHOÃ ž g95,*7 ALK Prov 3 mmol/l ALK Prov 4 mmol/l
25 Ca (Kalcium) Prov 1 och 2: Andelen systematiska fel är 76.4%, vilket är högt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som Prov 3: Fördelningen är spetsigare än vid normalfördelning. Prov 4: Fördelningen är signifikant skev med svans mot lägre värden. NI ger signifikant högre medelvärde än NT (NI-NT=0.407± 0.388). Prov 3 och 4: Andelen systematiska fel är 66.5%, vilket är normalt. Variationskoefficienterna är på samma nivå som KRUTkoder & metoder CA-AF KALCIUM SYRALÖSLIGT HNO3 FLAMMA Kalcium. Syralösligt. Atomabsorption. Flamma. Uppslutning med HNO3 (7 M). SS o -50 CA-AI KALCIUM SYRALÖSLIGT ICP-AES HN03 Kalcium. Syralösligt. Uppslutning med HNO3 (7M). ICP. Deutsche Einheitsverfahren SS CA-DF KALCIUM LÖST FLAMMA Kalcium. Löst. Atomabsorption. Flamma efter filtrering (0.45 µm). Direkt insprutning. SS CA-DJ KALCIUM LÖST JONKROMATOGRAF Kalcium. Löst (filtrerat genom 0.45 µm). Jonkromatografisk bestämning. CA-DT KALCIUM LÖST TITR. Kalcium. Löst. Titrimetrisk bestämning med EDTA med calconkarbonsyra som indikator efter filtrering (0.45 µm). SS CA-NF KALCIUM OFILTRERAT FLAMMA Kalcium. Ofiltrerat. Atomabsorption. Flamma.Direkt insprutning. SS CA-NI KALCIUM OFILTRERAT ICP-AES Kalcium. Ofiltrerat. ICP. Direktinsprutning. Deutsche Einheitsverfahren CA-NT KALCIUM OFILTRERAT TITR. Kalcium. Ofiltrerat. Titrimetrisk bestämning med EDTA med calconkarbonsyra som indikator. SS
26 Sammanfattning av denna och tidigare provningsjämförelser PROVNING SORT XBAR MEDIAN STD RANGE CV% N UTLIG PROVTYP ,1 mg/l RECIPIENT ,2 mg/l RECIPIENT ,3 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) ,4 mg/l RECIPIENT (HUMÖST) ,1 mg/l RÅVATTEN ,2 mg/l RÅVATTEN ,3 mg/l RECIPIENT ,4 mg/l RECIPIENT ,1 mg/l RÅVATTEN ,2 mg/l RÅVATTEN ,3 mg/l RECIPIENT ,4 mg/l RECIPIENT ,1 mg/l RECIPIENT ,2 mg/l RECIPIENT ,3 mg/l RECIPIENT ,4 mg/l RECIPIENT ,1 mg/l DRICKSVATTEN ,2 mg/l DRICKSVATTEN ,3 mg/l RÅVATTEN ,4 mg/l RÅVATTEN ,1 mg/l RECIPIENT ,2 mg/l RECIPIENT ,3 mg/l RECIPIENT ,4 mg/l RECIPIENT ,1 mg/l RECIPIENT ,2 mg/l RECIPIENT ,3 mg/l RECIPIENT ,4 mg/l RECIPIENT ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT ,C mg/l RECIPIENT ,D mg/l RECIPIENT ,A mg/l DRICKSVATTEN ,B mg/l DRICKSVATTEN ,C mg/l RÅVATTEN ,D mg/l RÅVATTEN ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT ,C mg/l RECIPIENT ,D mg/l RECIPIENT ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT ,A mg/l RECIPIENT ,B mg/l RECIPIENT 26
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 121 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 23-3 Jonbalans ph Konduktivitet CODMn TOC Turbiditet Färg Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 99 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 21-6 Jonbalans Färg Konduktivitet ph Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 21
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutet för tillämpad miljöforskning. Institute of Applied Environmental Research. ITM-rapport 135. Jonbalans.
ITM-rapport 135 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24-3 Jonbalans Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research TOM SIDA 6 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24 3 Jonbalans
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 145
ITM-rapport 145 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 25-3 Jonbalans färg ph konduktivitet BOD 7 COD Cr Eva Sköld Marcus Sundbom Agneta Göthberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 170
ITM-rapport 17 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 27-1 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 174
ITM-rapport 174 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 28-2 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Corg/TOC Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-2
ITM-rapport 113 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 - Metaller i vatten Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 Metaller i Vatten
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Ion Balance Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1999 4 Närsalter lågt ph Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 00-05-24 ISRN SU-ITM-R-82-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser SNV-NR ÅR PARAMETER (ANM)
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 1 AOX BOD7 CODCr CODMn TOC Suspenderat material Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 2000-06-16 ISRN SU-ITM-R-83-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 146
ITM-rapport 16 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 5 - Metaller i slam & Cr(VI) i vatten Eva Sköld Marcus Sundbom Agneta Göthberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 94 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2001-1 AOX BOD 7 COD Cr COD Mn TOC STR SVR Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research ITMs och Naturvårdsverkets
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Färg COD Mn C org /TOC ph Konduktivitet Turb Ionic Balance Color COD Mn C org /TOC ph Conductivity Turb Eva Sköld Marsha Hanson Marcus Sundbom
PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 2
PROVNINGSJÄMFÖRELSE Metaller i vatten Ag Al As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb Sb U V Zn Bo Lagerman Eva Sköld - 1 ISSN 113-341 Tryckeri:ITM, 1-1-1 ISRN SU-ITM-R-86-SE - 4 ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 122 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-4 AOX BOD7 CODCr CODMn TOC ph Konduktivitet Suspenderat material Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 6 november Jonbalans, Hårdhet (CaMg och dh), ph, CODMn, TOC, Konduktivitet, Turbiditet och Färg XBAR Stdev Range CV% Outl. Figurerna som visas är: Preliminärrapport för provningsjämförelse -5
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 178 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2008-4 AOX BOD7 CODCr CODMn Corg/TOC ph konduktivitet samt högt ph Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Provningsjämförelse
ITM-rapport 9 Provningsjämförelse 9- AOX BOD 7 COD Cr COD Mn C org /TOC Na Konduktivitet ph Susp AOX BOD 7 COD Cr COD Mn C org /TOC Na Conductivity ph Suspended solids Marcus Sundbom & Eva Sköld Institutionen
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 173
ITM-rapport 73 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 8 - Metaller / spårämnen i vatten och kondensat Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport 5 Provningsjämförelse / Proficiency Test - Organiska parametrar i avloppsvatten Organic parameters in wastewater Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department
Provningsjämförelse 2009-2
ITM-rapport 19 Provningsjämförelse 9- Närsalter ph Konduktivitet Färg Nutrients ph Conductivity Color Marcus Sundbom & Eva Sköld Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport 99 Provningsjämförelse / Proficiency Test - Metaller, Spårämnen & Cr (VI) / Metals, Trace Elements & Cr (VI) Eva Sköld Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutet för tillämpad miljöforskning Institute
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 98 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1-5 Metaller Ag Al As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb Sb U V Zn Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research
Provningsjämförelse Proficiency Test Metaller och spårämnen / Metals and Trace Elements
ACES RAPPORT Provningsjämförelse 5- Proficiency Test 5- Metaller och spårämnen / Metals and Trace Elements Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr Institutionen för miljövetenskap
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 8 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 9 - Metaller / Spårämnen i vatten - Metals / Trace elements in water Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 152
ITM-rapport 152 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 26-2 AOX BOD7 CODCr CODMn Corg/TOC ph konduktivitet SUSP (SFR) SUSP (STR) Eva Sköld Carina Johansson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department
Provningsjämförelse 2015-5 Proficiency Test 2015-5. Jonbalans och Klorofyll a Ion Balance and Chlorophyll a
ACES RAPPORT 6 Provningsjämförelse 5-5 Proficiency Test 5-5 Jonbalans och Klorofyll a Ion Balance and Chlorophyll a Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES
Provningsjämförelse Metaller och spårämnen. Proficiency Test Metals and trace elements
ACES RAPPORT 5 Provningsjämförelse 8- Metaller och spårämnen Proficiency Test 8- Metals and trace elements Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport
Provningsjämförelse Jonbalans. Proficiency Test Ion Balance. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 20
ACES RAPPORT Provningsjämförelse 7- Jonbalans Proficiency Test 7- Ion Balance Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr Institutionen för miljövetenskap
Provningsjämförelse / Proficiency Test 2012-4
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Organiska parametrar och Susp Organic Parameters and Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Eva Sköld Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Provningsjämförelse Avloppsvatten. Proficiency Test Waste water. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 21
ACES RAPPORT 1 Provningsjämförelse 17-5 Avloppsvatten Proficiency Test 17-5 Waste water Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 1 Institutionen
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test 11- AOX, BOD7, CODCr, CODMn, Corg/TOC, Na, ph, Konduktivitet & Susp AOX, BOD7, CODCr, CODMn, Corg/TOC, Na, ph, Conductivity & Suspended Matter Marsha
Provningsjämförelse Metaller och spårämnen. Proficiency Test Metals and Trace Elements
ACES RAPPORT 7 Provningsjämförelse 7- Metaller och spårämnen Proficiency Test 7- Metals and Trace Elements Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport
Provningsjämförelse Proficiency Test Kommunalt och Skogindustriellt avlopp Municipal and Paper industry wastewater
ACES RAPPORT 5 Provningsjämförelse 5- Proficiency Test 5- Kommunalt och Skogindustriellt avlopp Municipal and Paper industry wastewater Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och
Provningsjämförelse Suspenderade ämnen. Proficiency Test Suspended Solids. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
ACES RAPPORT 8 Provningsjämförelse 016- Suspenderade ämnen Proficiency Test 016- Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 8 Institutionen
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 177 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 28-3 Närsalter ph färg Nutrient salts ph color Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Provningsjämförelse Närsalter och lukt. Proficiency Test Nutrients and Odor. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
ACES RAPPORT 9 Provningsjämförelse 6- Närsalter och lukt Proficiency Test 6- Nutrients and Odor Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 9 Institutionen
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 5 October 5 Preliminärrapport för provningsjämförelse 5- BOD 7, COD Cr, COD Mn, TOC, Na, ph, konduktivitet och AOX Proverna i denna omgång var ett kommunalt avloppsvatten (del A) och två olika
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Preliminärrapport för provningsjämförelse 7- Stockholm, april 7 Del A Utgående kommunalt avloppsvatten, spikat Suspenderade ämnen, Glödrest Del B Utgående skogsindustriellt avloppsvatten, spikat Suspenderade
Provningsjämförelse Suspenderade ämnen och slam
ACES RAPPORT 18 Provningsjämförelse 17- Suspenderade ämnen och slam Proficiency Test 17- Suspended solids and sludge Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES
PROVNINGSJÄMFÖRELSE
ITM-rapport 195 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 1 - Närsalter / Nutrients Eva Sköld Marcus Sundbom Marsha Hanson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser
Provningsjämförelse Närsalter. Proficiency Test Nutrients. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES RAPPORT 19
ACES RAPPORT 19 Provningsjämförelse 17-3 Närsalter Proficiency Test 17-3 Nutrients Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Rapport Nr 19 Institutionen för
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Provningsjämförelse / Proficiency Test
ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test 11 - Närsalter / Nutrients Marsha Hanson Eva Sköld Marcus Sundbom Institution för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science
Provningsjämförelse / Proficiency Test 2014-2
ITM-rapport 224 Provningsjämförelse / Proficiency Test 2014-2 Suspenderat material Suspended Solids Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental
Preliminärrapport för provningsjämförelse Preliminary Report for Proficiency Test
Stockholm, 8 April 5 Mean Stdev Range CV% n Excl. Figurerna som visas är: Preliminärrapport för provningsjämförelse 5- Suspenderat material: torrsubstans, glödrest, susp7 Proverna i testet utgjordes av
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Stockholm, april 6 Preliminärrapport för provningsjämförelse 6- Suspenderade ämnen, Glödrest, Grova partiklar (Susp7/Vira) Proverna i denna omgång var ett spikat kommunalt avloppsvatten (Del A) och ett
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Provningsjämförelse Suspenderade ämnen och slam
ACES RAPPORT Provningsjämförelse 18-1 Suspenderade ämnen och slam Proficiency Test 18-1 Suspended solids and sludge Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES
Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A
Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Preliminärrapport för provningsjämförelse 6- Stockholm, 9 mars 6 Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Tl, U, V, Zn och Cr6 Proverna i denna omgång var ett spikat recipient
När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Preliminärrapport för provningsjämförelse
Preliminärrapport för provningsjämförelse 8- Stockholm, mars 8 Del A Utgående kommunalt avloppsvatten, spikat Suspenderade ämnen, Glödrest Del B Utgående skogsindustriellt avloppsvatten, spikat Suspenderade
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Ackrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
1995 ISO/IEC Datum Kundnr
Uppsala Vatten och Avfall AB 751 44 Uppsala ISO/IEC 17025 Datum Kundnr 11-05-20 815 11-1711-1 Upp drags givare C/O 11-05-09 10:20 ANSATTNINGSDAG TEMP VID ANKOMST ODLINGSBARA MIKROORGANISMER VID 22 COLIFORMA
Tentamen i matematisk statistik
Sid 1 (9) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 9.00-12.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3
Analysrapport Utskriven: Av: Databas: 2016-11-10 6 LIMS_PROD ProvId: 7,00 9001 ( ANV-P_205-161024-1 ) Provtaget: 2016-10-24 12:35 12,9 C Kund: Sigtuna Kommun 8 Mottaget: 2016-10-24 14:32 14,2 C Sigtuna
2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Preliminärrapport för provningsjämförelse
ITM Stockholm university SE-6 9 STOCKHOLM http://enviropro.itm.su.se/ Eva Sköld eva.skold@itm.su.se Marcus Sundbom marcus.sundbom@itm.su.se Marsha Hanson marsha.hanson@itm.su.se ITM 8/ Preliminärrapport
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)
Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent) Lösningsförslag till skriftlig tentamen i FINANSIELL STATISTIK, grundnivå, 7,5 hp, VT09. Onsdagen 3 juni 2009-1 Sannolkhetslära Mobiltelefoner tillverkas
Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Preliminärrapport för provningsjämförelse
ITM Stockholm university SE-16 91 STOCKHOLM http://enviropro.itm.su.se/ Marcus Sundbom marcus.sundbom@itm.su.se Stockholm 9 oktober 9 Preliminärrapport för provningsjämförelse 9 - Närsalter, ph, Konduktivitet
Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg