R 2008:09. Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden 2007KVARTAL 1

Transkript

1 R 2008:09 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden 2007KVARTAL 1 KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 4 samt helår 2007

2

3 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden Fjärde kvartalet 2007 samt helår 2007 R 2008:09

4 Nutek Tryck: Danagårds Grafiska Första tryck i mars 2008, 500 ex. Därefter tryck vid behov. R 2008:09 ISSN

5 Förord Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek har sedan 2001 samarbetat i undersökningarna av den svenska riskkapitalmarknaden. Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Förutom riskkapitalbolagens aktiviteter innehåller rapporterna även en kartläggning och analys av finansieringen av tillväxtbolag i tidiga skeden. Målet är att ge en bättre bild av utbudet av och efterfrågan för finansiering, nationellt och regionalt. Den primära målgruppen för dessa kvartalsundersökningar är riskkapitalbolag, beslutsfattare, politiker och personer som arbetar med innovationsfrämjande- och riskkapitalfrågor på departement, myndigheter, verk, organisationer, högskolor, stiftelser och företag. Syftet med arbetet är: - dels att öka kunskapen om marknaden och ge intresserade aktörer uppdaterad marknadsinformation, - dels att ge entreprenörer och andra som behöver finansiell förstärkning en bättre förståelse för marknaden, - dels att medverka till att media får kontinuerlig information, - dels att ge politiker och andra beslutsfattare ökade kunskaper om marknaden och bättre beslutsunderlag. Den statistik som blir resultat av detta arbete kommer att användas i olika offentliga sammanhang för att medverka till utvecklingen av marknaden för finansiering av onoterade företag. Ett stort tack till alla som svarat. Vår ambition är att spegla aktuella frågor och vi tar tacksamt emot synpunkter och förslag till kommande undersökningar. Sune Halvarsson Jan Nylander Frederick Johansson Tf generaldirektör vvd Ordförande Nutek Innovationsbron SVCA Har du frågor om denna publikation, kontakta: Nutek, Karin Östberg Tel: , karin.ostberg@nutek.se SVCA, Jonas Gretzer Tel: , jonas.gretzer@svca.se Innovationsbron, Jan Nylander, Tel: , jan.nylander@innovationsbron.se

6 Abstract Key facts: Early growth stages Government-funded agencies financed 3,719 projects and companies totaling 344 MSEK during % of the invested amount constituted grants and 47% was in the form of conditional loans, the rest was equity financing Seed and start-up companies received 76%. The remainder was directed toward feasibility and pre seed companies or projects Private equity companies Q and full year 2007 Q % of the private equity companies believe the business cycle will worsen during the coming twelve months 85% of the private equity companies say they will invest the same amount or more capital during 2008 compared to billion SEK (832 MSEK Q3 2007) invested in venture. Low activity in the buyout stage with just about 3.4 billion in invested amount compared to 8.4 billion Q and 11.8 billion Q Full year 2007 The number of venture investments increased by 10% to 737 Invested venture amounts decreased by 13% to around 5.6 billion SEK. Invested amount in seed increased by 89% Total invested amount in buyout increased by 14% to 42.5 billion SEK Medical technology, Biotechnology and Computer/IT, software attracted the largest number of investments. Life science was the largest sector for venture both in terms of number of investments and invested amount The number of investments in Cleantech increased by 118% to 61 Swedish companies attracted 680 investments and 26 billion SEK, 613 investments and 4 billion SEK went to venture The private equity companies made 181 exits for a total of billion SEK 43% of the exits went to corporate buyers and the average holding period was 4.6 years The private equity companies raised a total of 36.8 billion SEK

7 Early growth stages 2007 Government funded agencies investing in the early growth stages included in the report are: ALMI, Swedish Energy Agency, Innovationsbron, University Holding companies, VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) and The County Administrative Boards. Key facts from this section: 3,719 projects or companies received financing totaling 344 MSEK during Grants: 3,063 companies or projects for a total of MSEK. Conditional loans: 561 companies or projects for MSEK. Equity financing: 95 companies or projects for 39.8 MSEK. Feasibility stage: 67% of the number of investments and 14% of total amount invested. Pre seed stage: 12% of the number of investments and 10% of total amount invested. Seed stage: 12% of number of investment and 49% of total amount invested. Start-up stage 9% of the number of investment and 27% of total amount invested. Services and Consumer goods were the largest sectors in terms of number of financed companies and projects. In invested amount Industry and manufacturing and ICT were the largest sectors. 63% of the respondents feel there is not enough capital in the public support system in the early growth stages. 83% of the respondents feel there is a need for increased analysis on the effects of the capital invested in the early growth stages.

8 Private equity companies Q and full year 2007 (In the section for Q data from Q is within parenthesis, in the section for the full year of 2007 data from the full year of 2006 in the parenthesis). Theme questions Q % (34%) of the private equity companies believe the business cycle will worsen during the coming twelve months. 78% of the private equity companies experience a sufficient supply of good companies to invest in on the market today. 85% of the private equity companies say they will invest the same amount or more capital 2008 compared to % of the private equity companies believe future exit market conditions will worsen. 85% of the private equity companies consider industrial sale to be the most interesting form of divestment. Investments Q During Q4 2007, the private equity companies completed 212 (162) investments totaling 4.6 billion SEK (12.6 billion SEK). Within the growth stages (seed, start-up and expansion) 1.2 billion SEK (832 MSEK) was invested in 197 (134) investments. Low activity in the buyout stage with just about 3.4 billion invested, compared to 8.4 billion Q and 11.8 billion Q Medical technology, Biotechnology and Pharmaceuticals attracted the largest number of investments. 21 (11) investments in Cleantech totaling 155 MSEK (85 MSEK). Swedish companies attracted 180 (132) investments, corresponding to 85% of the total number of investments during the quarter. 2.2 billion SEK (6.3 billion SEK) was invested in Swedish companies, corresponding to 49% of the total invested amount.

9 Within venture 977 MSEK was invested in Swedish companies, corresponding to 79 % of the total invested amount within venture. Exits Q The private equity companies made 33 (20) exits during Q The total exit amount was 15.2 billion SEK (29.7 billion SEK). The average holding period for the exits this quarter was 3.7 years. Industrial sale attracted the largest number of exits. Sale to another private equity company was the largest exit category in exit amounts. Capital raised Q The private equity companies raised a total of about 18 billion SEK (1.4 billion SEK) from investors, 103 MSEK (9 MSEK) from parent companies and they received a total of 1.4 billion SEK (65 MSEK) from capital gains/dividends available for future investments. Fund of funds was the largest source of capital for the buyout companies, with 43% of the capital raised from investors. 15% of the capital raised from investors to buyout came from Sweden and 16% from the rest of the Nordic countries. Corporate investors were the largest source of capital for the venture capital companies, with 81% of the capital raised from investors. 92% of the capital raised from investors for the venture capital companies came from Sweden. Investments 2007 The private equity companies made 836 investments (763 investments 2006) totaling 48.8 billion SEK (46.0 billion SEK 2006). The number of investments in the growth stages (venture) increased by 10% to 737, but the invested amount decreased by 13% to 5.5 billion SEK. The number of seed investments increased by 48% and the total amount invested in seed increased by 89%.

10 The number of investments in buyout increased with 11%, to 89 investments. Total invested amount in buyout increased with 14% to 42.5 billion SEK. 10 (15) investments and 827 MSEK (2 389 MSEK) was invested in replacement capital. As in 2006, Medical technology, Biotechnology and Computer/IT, software attracted the largest number of investments. Life science attracted the largest number of investments and the largest amounts in venture for The number of investments in Cleantech increased by 118% to 61 investments. The total amount invested increased by 33% to MSEK. 9% of the venture investments in Sweden went to Cleantech and 7.3% of the total invested amount within venture in Sweden went to Cleantech. Swedish companies attracted a total of 26.0 billion SEK (20.3 billion SEK), corresponding to an increase of 28% with 680 (591) investments. Invested amount within venture in Swedish companies decreased by 3% to MSEK. In terms of number of investments in venture in Sweden it was an increase by 16 % to 613 investments. Exits 2007 The private equity companies made a total of 181 (186) divestments, the total exit amount was billion SEK (39.5 billion SEK). The average holding period for the exits was 4.6 years (5.3 years). Industrial sale attracted the largest number of exits, 43% or 78 exits. Sale to another private equity company was the largest exit category in exit amounts, with 41% or 44.2 billion kronor.

11 Capital raised 2007 The private equity companies raised a total of 36.8 (90.6) billion SEK. The largest part of the capital raised from investors to the venture companies came from pension funds, 55% (42%). 85% (59%) of the capital raised from investors to the venture capital companies came from Sweden. Fund of funds was the largest source of capital for the buyout companies and contributed, with 37% of the capital from investors for % of capital raised from investors to the buyout companies came from Sweden.

12 Sammanfattning Nyckelfakta från rapporten: Finansiering i tidiga skeden helåret 2007 De offentliga aktörerna har finansierat projekt och företag med totalt 344 Mkr under % utgick i form av bidrag och 47 % i form av villkorslån vad gäller finansierat belopp 76 % av finansierat belopp gick till sådd och start-up resten till verifiering och försådd Riskkapitalbolagens aktiviteter Q samt helåret 2007 Q % av riskkapitalbolagen tror på en försämring av konjunkturen under de kommande 12 månaderna 85 % av riskkapitalbolagen säger att de ska investera mer eller lika mycket kapital 2008 som ,2 miljarder kr investerades i venture och låg aktivitet inom buyout med knappt 3,4 miljarder kr i buyout jämfört med 8,4 miljarder Q och 11,8 miljarder Q Helåret 2007 Antal investeringar inom tillväxtfaserna ökade med cirka 10 % 2007 jämfört med 2006 till 737 investeringar Investerat belopp inom tillväxtfaserna minskade med 13 % till knappt 5,6 miljarder kr. Investerat belopp inom sådd ökade dock med 89 % Investerat belopp inom buyout ökade med 14 % till 42,5 miljarder kronor under 2007 Medicinsk teknik, Bioteknik och Datorer/IT, mjukvara största branscherna i antal investeringar. Life science attraherade flest antal investeringar och högst investerat belopp inom venture Antal investeringar inom Cleantech ökade med 118 %, från 28 investeringar 2006 till 61 stycken av årets investeringar och drygt 26 miljarder kr investerades i svenska företag under Av detta gick 613 investeringar och knappt 4 miljarder kr till venture Riskkapitalbolagen gjorde 181 avyttringar för totalt 101,7 miljarder kr under % av avyttringarna var till industriella köpare och den genomsnittliga innehavstiden var 4,6 år Totalt anskaffade riskkapitalbolagen 36,8 miljarder kr under 2007

13 Offentlig finansiering i tidiga skeden helåret 2007 De aktörer som medverkar i undersökningen om finansiering i tidiga skeden är ALMI, Energimyndigheten, Innovationsbron, Universitetens holdingbolag, VINNOVA och länsstyrelser/regionförbund. Nyckelfakta från detta avsnitt: Aktörerna finansierade företag/projekt med 344 Mkr under helåret Bidrag: stycken och 142,4 Mkr. Villkorslån: 561 stycken och 161,7 Mkr. Ägarkapital: 95 stycken och 39,8 Mkr. Verifieringsfas: 67 % av antal och 14 % av belopp. Försådd: 12 % av antal och 10 % av belopp. Sådd: 12 % av antal och 49 % av belopp. Start-up: 9 % av antal och 27 % av belopp. Sett till antal finansierade projekt/företag var Tjänster och Konsumentvaror de största branscherna. Avseende finansierat belopp var Industri och tillverkning och IKT störst. 63 % av aktörerna tycker att det finns för lite kapital i det offentliga stödsystemet i tidiga skeden. 83 % tycker att det behövs en ökad satsning på uppföljning av det kapital som satsas i tidiga skeden.

14 Riskkapitalbolagens aktiviteter Q och helåret 2007 (I avsnitt om Q4 är data från Q inom parentes, i avsnittet om helåret 2007 är data från helåret 2006 inom parentes). Temafrågor fjärde kvartalet % (34 %) av riskkapitalbolagen tror på en försämring av konjunkturen under de kommande 12 månaderna. 78 % av riskkapitalbolagen menar att det finns tillräckligt många bra företag att investera i på dagens marknad. 85 % av riskkapitalbolagen säger att de kommer att investera mer eller lika mycket kapital 2008 som % av riskkapitalbolagen tror att möjligheterna till att göra bra avyttringar kommer att försämras eller försämras mycket under de kommande 12 månaderna. 85 % av riskkapitalbolagen ser försäljning till industriell köpare som den mest intressanta avyttringsformen. Investeringar fjärde kvartalet 2007 Under fjärde kvartalet 2007 gjorde riskkapitalbolagen 212 (162) investeringar för sammanlagt 4,6 (12,6) miljarder kronor. Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades drygt 1,2 miljarder kr (0,8 miljarder kr) fördelat på 197 (134) investeringar. Det var en förhållandevis låg aktivitet inom buyout-fasen detta kvartal med knappt 3,4 miljarder kronor i investerat belopp. Att jämföra med 8,4 miljarder kr Q och 11,8 miljarder kr Q Medicinsk teknik, Bioteknik och Läkemedel var de tre branscher som lockade flest antal investeringar. Under fjärde kvartalet 2007 gjorde riskkapitalbolagen 21 (11) investeringar i bolag klassificerade som Cleantech till ett totalt belopp av 155 Mkr (85 Mkr). 180 (132) av kvartalets investeringar gjordes i Sverige, vilket motsvarar 85 % av samtliga investeringar.

15 Totalt investerat belopp i Sverige uppgick till drygt 2,2 miljarder kr (6,3 miljarder kr), vilket motsvarar 49 % av det totala investerade beloppet. Inom venture gick 977 Mkr, eller 79 % av investerat belopp till svenska företag. Avyttringar fjärde kvartalet 2007 Riskkapitalbolagen gjorde 33 (20) avyttringar, vilka inbringade totalt drygt 15,2 miljarder kr (29,7 miljarder kr). Den genomsnittliga tiden som riskkapitalbolagen har haft portföljbolagen från första investering till avyttring är 3,7 år. Avseende antal avyttringar var avyttring till industriell aktör den vanligaste avyttringsformen. Sett till avyttrat belopp var avyttring till annat riskkapitalbolag störst, med knappt 9,1 miljarder kr. Kapitalanskaffning fjärde kvartalet 2007 Under fjärde kvartalet anskaffade de medverkande riskkapitalbolagen knappt 18 miljarder kr (1,4 miljarder kr) från investerare samt 103 Mkr (9 Mkr) från moderbolag. Dessutom erhöll bolagen drygt 1,3 miljarder kr (65 Mkr) för återinvestering från utdelningar samt reavinster. Fond-i-fond vad den största kapitalkällan för buyout-aktörerna, med 43 % av kapitalet. 15 % av kapitalet kom från Sverige och 16 % från övriga Norden. För venture-aktörerna kom störst andel av kapitalet från företagsinvesterare, med 81 % av kapitalet. 92 % kom från svenska investerare. Investeringar helåret 2007 Under helåret 2007 gjorde riskkapitalbolagen totalt 836 investeringar (763 investeringar 2006) till ett totalt belopp av Mkr ( Mkr 2006). Antal investeringar inom tillväxtfaserna ökade med cirka 10 % 2007 jämfört med 2006, till 737 investeringar. Investerat belopp inom tillväxtfaserna minskade med 13 % 2007 jämfört med 2006 till knappt 5,6 miljarder kr.

16 Antal investeringar inom sådd ökade med 48 % och investerat kapital ökade med 89 % 2007 jämfört med Antal investeringar inom buyout ökade med 11 % till 89 stycken. Investerat belopp inom buyout ökade med 14 % till 42,5 miljarder kronor under Antal investeringar inom replacement capital minskade med 50 % till 10 investeringar och investerat belopp inom replacement capital var 827 Mkr. Medicinsk teknik, Bioteknik och Data/IT, mjukvara var precis som förra året de tre branscher som attraherade flest antal investeringar. Life science var precis som förra året det branschsegment inom tillväxtfaserna som attraherade både flest antal investeringar och högst investerat belopp. Antal investeringar inom Cleantech ökade med 118 %, från 28 investeringar 2006 till 61 stycken Investerat belopp ökade med 33 % till 356,7 Mkr. 9 % av antalet investeringar i tillväxtfaserna (venture) i Sverige under året gick till Cleantech. 7,3 % av investerat belopp i tillväxtfaserna i Sverige under året gick till Cleantech. Totalt investerades knappt 26,1 miljarder kr (20,3 miljarder kr) i Sverige under Det är en ökning med 28 % jämfört med förra året. Det investerade beloppet fördelades på 680 (591) investeringar. Investerat belopp i tillväxtfaserna i Sverige minskade med 3% till MSEK. Sett till antal investeringar i tillväxtfaserna i Sverige var det en ökning med 16 % till 613 investeringar. Avyttringar helåret 2007 Totalt har riskkapitalbolagen gjort 181 (186) avyttringar under 2007, för sammanlagt knappt 101,7 miljarder kr (39,5 miljarder kr). För 2007 var den genomsnittliga tiden som riskkapitalbolagen ägde portföljbolaget från första investering till avyttring 4,6 år (5,3 år).

17 Flest antal avyttringar, 43 % (41 %) gick till industriella köpare. Avseende avyttrat belopp gick störst andel, 43 % till annat riskkapitalbolag. Anskaffat kapital helåret 2007 Totalt anskaffade riskkapitalbolagen 36,8 (90,6) miljarder kr under Som förra året kom den största andelen av kapitalet till venture-bolagen från pensionsfonder, 55 % jämfört med 42 % förra året. 85 % (59 %) av kapitalet till venture-bolagen kom 2007 från svenska investerare. Under 2007 var fond-i-fond den största kapitalkällan för buyout-aktörerna, med 37 % av kapitalet. 23 % av kapitalet till buyout-bolagen kom från svenska investerare.

18

19 Innehåll 1 Studiens genomförande 1 2 Finansiering i tidiga skeden Om aktörerna Typ av finansiering Fördelning på utvecklingsfas Regional fördelning Branschfördelning Temafrågor tidiga skeden 18 3 Temafrågor till riskkapitalbolagen Konjunkturläget Investeringsklimat Avyttringsklimat 26 4 Riskkapitalbolagens investeringar Q Investeringar per investeringsfas Branscher Geografisk spridning av riskkapitalbolagens investeringar_ Antal unika namngivna portföljbolag Könsfördelning hos entreprenör/ företagsledare 42 5 Riskkapitalbolagens avyttringar Q Överblick avyttringar Q Fördelning på olika kategorier i antal och Mkr 44 6 Riskkapitalbolagens kapitalanskaffning Q Fakta om de responderande riskkapitalbolagen 51 8 Riskkapitalbolagens aktiviteter för helåret Investeringar Avyttringar Anskaffat kapital Tabeller Q samt helåret Bilagor Enkäter till riskkapitalbolagen och finansiering i tidiga skeden Definitioner och begrepp

20

21 1 Studiens genomförande Detta är den tjugoåttonde undersökningen av den svenska riskkapitalmarknaden i den serie mätningar som Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Nutek inledde under Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Rapporten består av två delar; en kartläggning av finansieringen i tidiga skeden från offentliga aktörer och undersökningen av riskkapitalbolagens aktiviteter för fjärde kvartalet När det gäller avsnittet om finansiering i tidiga skeden har kartläggningen gjorts genom enkäter som har skickats ut via och i vissa fall har kompletterande information inhämtats via telefon. Enkäten finns i appendix. I den del som behandlar riskkapitalbolagens aktiviteter görs i många fall jämförelser med resultat från tidigare kvartalsmätningar (resultat från föregående kvartal, Q3 2007, står inom parentes). I avsnittet om helåret 2007 visas siffror för helåret 2006 inom parentes. Som tidigare särredovisas i många fall venture capital- respektive buyout-aktörer. Venture capital-aktörerna är de riskkapitalbolag som huvudsakligen investerar i tillväxtfaserna; sådd, start-up och expansion. Buyoutaktörerna är främst inriktade på investeringar i mer mogna bolag (buyout-fasen). Som utgångspunkt för uppdelningen har företagens egna uppgifter till SVCA använts. Datainsamlingen genomfördes under januari och februari En webbenkät distribuerades via personliga e-postmeddelanden till kontaktpersoner på riskkapitalbolagen. Målgruppen för denna undersökning är svenska riskkapitalbolag samt utländska riskkapitalbolags svenska kontor/filial. Totalt inkom 103 helt eller delvis besvarade enkäter av de 130 som skickades ut. Det ger en svarsfrekvens på 79 %. Efter avslutad datainsamling har resultaten kompletterats med uppgifter direkt från riskkapitalbolagen och i några fall med offentliggjorda uppgifter. Rapporten ger således en god bild av de totala aktiviteterna hos de svenska riskkapitalbolagen. De responderande riskkapitalbolagen detta kvartal representerar 92 % av branschens estimerade förvaltade kapital på 345 miljarder kr. 1

22 I de fall data presenteras inom parentes i rapporten är det data från tidigare kvartal eller år som presenteras. För avsnittet om riskkapitalbolagens aktiviteter Q presenteras data för Q inom parentes. I avsnittet om riskkapitalbolagens aktiviteter för helåret 2007 presenteras data för helåret 2006 inom parentes. 2

23 2 Finansiering i tidiga skeden I avsnittet om finansiering i tidiga skeden presenteras denna gång en sammanställning av den enkät som i januari 2008 gick ut till de offentliga aktörerna gällande deras aktiviteter för helåret aktörer har helt eller delvis besvarat enkäten. DIAGRAM 1 Överblickbild av de aktörer som medverkar i studien Bilden ovan visar fördelningen i faser och typ av finansiering för de aktörer som är med i undersökningen om finansiering i tidiga skeden i denna rapport. Storleken på figurerna i bilden visar andelen av respektive aktörs finansiering som har gått till respektive utvecklingsfas. All information baseras på uppskattningar från respondenterna och värt att notera att det i vissa fall är svårt att exakt avgöra i vilken utvecklingsfas finansieringen sker och hur mycket av kapitalet som verkligen går till tidiga skeden. 3

24 2.1 Om aktörerna Nutek Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Nuteks uppgift är att främja hållbar tillväxt i hela landet. Genom finansiering, information och rådgivning samt stöd till program och processer arbetar Nutek för att stärka förutsättningarna för tillväxt i näringsliv och regioner. I form av stödjande verksamhet har Nutek webbtjänsten Företagarguiden och telefontjänsten Startlinjen. Nutek har också en omfattande programverksamhet, däribland ett antal attitydsfrämjande program som exempelvis det Nationella Entreprenörskapsprogrammet riktat till utbildningssystemet, Kvinnors Företagande och Invandrares Företagande. Nutek ansvarar också för några av de regionalpolitiska företagsstöden. Målgruppen för dessa stöd är dock inte företag i tidiga utvecklingsfaser Nutek driver sedan 2005 programmet Produktutveckling i små företag. Syftet med programmet är att öka möjligheterna för små företag att utveckla sina varor och tjänster så att de skapar affärsnytta och därigenom blir mer konkurrenskraftiga. Programmet genomförs i samarbete med 20 partnerskap runt om i Sverige, 17 regionala och 3 branschinriktade. Under 2007 har 292 företag fått totalt 48 Mkr via programmet Produktutveckling i små företag. Det är endast en del av dessa medel, uppskattningsvis 5 %, som går till företag som i denna rapport betecknas vara i tidiga skeden. Nuteks finansiering är därför inte med i den aggregerade informationen om finansiering i tidiga skeden. VINNOVA Vinnova är en statlig myndighet under näringsdepartementet som har ca 180 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor till sitt förfogande. Målet är att bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Ansvarsområdet är innovationer kopplade till forskning och utveckling. Uppgiften är att finansiera den behovsmotiverade forskningen, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. Vinnova har framförallt tre program med direkt finansiering 4

25 till företag i tidiga skeden, som således hamnar inom ramen för denna rapport; Forska&Väx, VINN NU och VINN-verifiering. Forska&Väx startades 2005 och syftar till att stimulera små och medelstora företag att bedriva egen forskning och utveckling. VINN NU är en tävling, riktad mot nystartade, företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. VINN-Verifiering utlystes första gången 4:e december 2006 och är en del av Verifiering för Tillväxt, som är en gemensam satsning av Vinnova och Innovationsbron. VINN-Verifiering erbjuder en möjlighet att genomföra en mer omfattande affärsmässig och teknisk verifiering och validering av ett forskningsresultat med kommersiell potential. TABELL 1 Fördelning av finansiering från Vinnova under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån 0 0 Ägarkapital 0 0 Totalt Allt stöd från Vinnova är i form av bidrag. Informationen här baseras på en beräkning från Vinnova kring hur mycket av medlen från de tre programmen som har gått till företag i tidiga skeden. Universitetens holdingbolag Det finns 14 holdingbolag kopplade till universitet och högskolor i Sverige. De lärosäten som har holdingbolag är; Uppsala Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Halmstad, Umeå Universitet, Karolinska Institutet, Karlstad Universitet, Högskolan i Kristiansstad och Högskolan i Borås. Målet med Universitetens holdingbolag är att fånga upp idéer hos forskare och studenter samt att stötta och vägleda under den process som leder mot kommersialisering. Vilka typer av stöd som holdingbolagen erbjuder skiljer sig från ort till ort. Vissa holdingbolag har en inkubatormiljö knutet till sig, en del ger bidrag, lån och ägarkapital, vissa ger finansiering till riskkapitalbolag som är kopplade till verksamheten medan andra primärt jobbar med rådgivning och coaching. 5

26 Här redovisar vi enbart det stöd som har gått ut direkt från holdingbolagen eller de bolag som är direkt knutna till holdingbolagen. Fyra av bolagen har inte finansierat några projekt/företag under helåret Information saknas också från tre av bolagen vilket gör att informationen om holdingbolagens finansiering brister. TABELL 2 Fördelning av finansiering från Universitetens holdingbolag under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån Ägarkapital Totalt Innovationsbron Innovationsbrons verksamhet är inriktad på att identifiera och utveckla forskningsrelaterade affärsidéer och företag med hög kommersiell potential. Tillsammans med samarbetspartners både på nationell och regional nivå, finansierar och utvecklar Innovationsbron inkubatorer via det nationella inkubatorprogrammet samt bidrar med tidig och marknadskompletterande såddfinansiering primärt till forskningsrelaterade företag. Innovationsbron driver bland annat satsningen Verifiering för Tillväxt tillsammans med VINNOVA, där FOKUS Verifiering är ett utvecklingsbidrag för kommersiell och teknisk verifiering samt för immaterialrättsskydd av forskningsresultat med kommersiell potential. Innovationsbron är även hel- eller delägare i riskkapitalbolagen Teknoseed, Dalasådd och Rendera Såddkapital. Formerna för stöd som är med i undersökningen är bidrag (FOKUS Verifiering), villkorslån (FOKUS Paketering) och ägarkapital (FOKUS Investering). Innovationsbron har även under året investerat i ett antal riskkapitalfonder som investerar i tidiga skeden. Detta indirekta ägarkapital, som var på 25,7 Mkr under 2007 finns inte med i summeringen. TABELL 3 Fördelning av finansiering från Innovationsbron under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag 6 Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån Ägarkapital Totalt

27 ALMI ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 20 dotterbolag 1 som ägs till 51 procent av moderbolaget. Övriga ägare är landsting, regionala styrelseorgan och kommunala samverkansorgan. ALMI Företagspartner har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI huvudsakliga verksamhet är marknadskompletterande finansiering främst i form av lån. ALMI erbjuder även affärsutveckling av innovationer, företagsstarter och företagsutveckling. Det som redovisas i denna rapport är ALMIs innovationslån som primärt är den del av ALMIs medel som går till finansiering av företag i tidiga skeden. ALMI erbjuder också affärsutveckling i form av bland annat rådgivning, kontaktförmedling och olika utvecklingsprogram. ALMI har också en viktig roll regionalt då de i många län är ansvarig eller samarbetspartner i länens regionala såddfinansiering TABELL 4 Fördelning av finansiering från ALMI under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån Ägarkapital 0 0 Totalt ALMI har även andra typer av lån till företag i senare skeden som inte finns med i denna redogörelse då enbart villkorslån i tidiga skeden redovisas. Dessutom äger ALMI Start Invest AB som är ett riskkapitalbolag. Deras verksamhet täcks in under riskkapitalbolagens aktiviteter. Länsstyrelser/regionförbund Länsstyrelser och regionförbund har i många län så kallad regional såddfinansiering via det regionalpolitiska anslaget. Med regional såddfinansiering avses offentlig finansiering av teknisk produktutveckling med tillväxt- och kommersialiseringspotential. I vissa län sköts denna verksamhet i egen regi, annars sker det i många fall i 1 Tidigare 21 dotterbolag. ALMI Norrbotten och ALMI Västerbotten har gått ihop till ALMI Nord 7

28 samarbete med framförallt ALMI, men även med andra aktörer. Det är 17 länsstyrelser eller regionförbund som med i denna sammanställning, övriga har ingen såddfinansiering eller har inte kunnat besvara enkäten. TABELL 5 Fördelning av finansiering från länsstyrelser /regionförbund under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån Ägarkapital 0 0 Totalt Energimyndigheten Energimyndigheten är ett exempel på en branschspecifik myndighet som erbjuder finansiering till företag i tidiga skeden. Energimyndigheten arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Stöd till forskning och teknikutveckling är en del av Energimyndighetens verksamhet för att driva på arbetet med utvecklingen av det svenska energisystemet. Stödet till forskning hamnar utanför ramen av denna rapport. Energimyndigheten erbjuder dock villkorslån till företag inom energiområdet varav en del går till företag i tidiga skeden. Under 2007 har de finansierat 13 företag med 32 Mkr. TABELL 6 Fördelning av finansiering från Energimyndigheten under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag 0 0 Villkorslån Ägarkapital 0 0 Totalt Jämförelse med offentliga och privata riskkapitalbolag Det finns ett antal helt eller delvis offentligt finansierade riskkapitalbolag. Det största är Industrifonden som är en stiftelse 8

29 bildad av staten Industrifonden får inga statliga driftsanslag, utan drivs helt med egna medel. Industrifonden förvaltar totalt ca 3,2 miljarder kr, varav 1,6 miljarder är investerade. Industrifonden fungerar som ett privat riskkapitalbolag och deras verksamhet täcks in i de ordinarie undersökningarna av riskkapitalmarknaden. Industrifonden är även delägare i Innovationsbron och 11 riskkapitalbolag. Dessa kan enligt Industrifondens definition delas in i tre kategorier; regionala riskkapitalbolag som är branschoberoende, såddriskkapitalbolag med koppling till högskolor och universitet som arbetar med relativt små kapitalinsatser i helt nystartade bolag och specialiserade riskkapitalbolag som har expertkompetens inom ett område. De elva riskkapitalbolagen är Investa Företagskapital, Emano, Malmöhus Invest, CIMON Medical, SRK, Småföretagsinvest, Iteksa Venture, KTH-Chalmers Capital, Lumitec, Lunova och Uminova. Innovationsbron är hel- eller delägare i Teknoseed, Dalasådd och Rendera Såddkapital. Övriga offentliga (eller delvis offentliga) riskkapitalbolag som täcks in är Start Invest, som ägs av ALMI samt Vestra Partnerinvest, Saminvest, Sting Capital, Chalmers Invest, Chalmers Innovation, Gothia Science Park Invest och Sjätte APfonden. Det är i detta sammanhang svårt att dra gränsen för privat och offentligt. De som här anses vara offentliga har en övervägande andel finansiering från offentligt håll antingen avseende drift och/eller kapitalet som investeras. Många av dessa företag har dock krav på kommersiell avkastning och även privata investerare. Under 2007 har de helt eller delvis offentliga riskkapitalbolagen investerat drygt 530 Mkr i företag i tidiga skeden (sådd och start-up). 50 Mkr av detta har gått till såddfasen och resten till start-up. Observera dock som sagt att många av dessa bolag är affärs-drivande och har även en större eller mindre andel privata investerare och de kan därför inte betecknas som helt statliga/offentliga aktörer. De privata riskkapitalbolagen har under 2007 investerat drygt 920 Mkr i svenska bolag i tidiga skeden (sådd och start-up). Där 138 Mkr gick till sådd och resten till start-up. 9

30 DIAGRAM 2 Totalt 1,69 miljarder till sådd och start-up från privata och offentliga finansiärer I diagrammet ovan visas finansieringen från de offentliga aktörer som redogörs för i början av detta avsnitt, här är både bidrag, villkorslån och ägarkapital med i jämförelsen. För de statliga/offentliga riskkapitalbolagen och de privata riskkapitalbolagen är det enbart ägarkapital. Då inte alla offentliga aktörer har lämnat uppgift kring fördelning på utvecklingsfas har en approximation har gjorts med ett antagande att fördelningen är lika för hela gruppen som för de som har besvarat detta. 2.2 Typ av finansiering TABELL 7 Översikt på typ av finansiering under helåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp [tkr] Bidrag Villkorslån Ägarkapital Totalt

31 DIAGRAM 3 Översiktsbild av fördelningen på typ av finansiering för de aktörer som medverkar i rapporten DIAGRAM 4 Sett till antal är huvudparten av finansieringen i form av bidrag Som diagrammet ovan visar går majoriteten av finansieringen i tidiga skeden ut i form av bidrag. Sett till antal står ALMI för en stor del av dessa bidrag, genom deras förstudiemedel. 11

32 DIAGRAM 5 Sett till belopp gick den största delen ut i form av villkorslån Om man ser till belopp har den största andelen av finansieringen från de offentliga aktörerna gått ut i form av villkorslån. 2.3 Fördelning på utvecklingsfas I detta avsnitt visas fördelningen av finansieringen i tidiga skeden på de olika utvecklingsfaserna, verifiering, försådd, sådd och start-up. Definitioner av dessa finns i appendix. DIAGRAM 6 Översiktsbild av fördelningen per utvecklingsfas från de aktörer som medverkar i rapporten 12

33 Diagrammet ovan visar hur de olika aktörernas finansiering har fördelat sig mellan de olika faserna baserat på finansierat belopp. DIAGRAM 7 Störst andel av finansieringen gick till verifiering sett till antal finansierade företag/projekt Man kan ur diagrammet ovan se att avseende antal finansierade projekt/företag går huvudparten ut i verifieringsfasen. Många av bidragen finns i denna fas, där varje projekt får relativt lite kapital. I de tidigaste skedena är behovet av kapital ofta mindre medan behovet av rådgivning och coaching är större. DIAGRAM 8 Sett till belopp har störst andel gått till sådd Om man ser till belopp har störst andel gått till företag i såddfasen. Det är naturligt att mer belopp går till de senare faserna då det här har startats företag och kapitalbehovet förstås är större. 13

34 2.4 Regional fördelning TABELL 8 Stockholms län störst både avseende belopp och antal Län Antal % av antal Belopp [tkr] % av belopp Stockholms län ,4% ,6% Västra Götalands län 271 7,3% ,7% Norrbottens län 169 4,5% ,9% Uppsala län 141 3,8% ,5% Östergötlands län 202 5,4% ,6% Skåne län 235 6,3% ,6% Jämtlands län 96 2,6% ,3% Västerbottens län 101 2,7% ,9% Västernorrlands län 119 3,2% ,4% Gotlands län 82 2,2% ,2% Dalarnas län 61 1,6% ,7% Jönköpings län 92 2,5% ,5% Västmanlands län 188 5,0% ,4% Kalmar län 111 3,0% ,2% Värmlands län 19 0,5% ,9% Hallands län 76 2,0% ,9% Blekinge län 61 1,6% ,9% Gävleborgs län 71 1,9% ,8% Kronobergs län 53 1,4% ,5% Södermanlands län 37 1,0% ,3% Örebro län 32 0,9% ,3% Totalt ,0% ,0% Stockholms län var det län med störst andelen av finansieringen både sett till antal och belopp. En stor andel av antalet finansierade projekt och företag i Stockholm kommer från förstudiemedel från ALMI. 14

35 DIAGRAM 9 Flest antal finansierade projekt/företag i Stockholms län Som har nämnts ovan är förstudiemedel från ALMI en starkt bidragande orsak till att en så stor andel av antalet stöd gick till Stockholms län. DIAGRAM 10 och högsta beloppen till Stockholms län Sett till belopp är fördelningen mellan länen jämnare. Även här är Stockholm, likt förväntat det största länet med cirka 21 % av totalt finansierat belopp. 15

36 2.5 Branschfördelning Nedan presenteras fördelningen av de offentliga aktörernas finansiering under helåret 2007 på branschsegmenten, Tjänster, Konsumentvaror, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Industri och tillverkning, Life science, Energi/miljöteknik och Övriga. Definitioner av dessa segment finns i appendix. DIAGRAM 11 Tjänsteföretag vanligast sett till antal finansierade projekt/företag Sett till antal projekt/företag har störst andel av finansieringen gått till företag inom tjänstesektorn. 16

37 DIAGRAM 12 Industri och tillverkning vanligast sett till belopp Som diagrammet ovan visar är Industri och tillverkning den största branschsektorn sett till finansierat belopp. Man kan se att Energi, miljöteknik ligger längre fram avseende belopp jämfört med hur det ser ut avseende antal, det beror framförallt på att hela Energimyndighetens finansiering naturligt gick till denna branschsektor. 17

38 2.6 Temafrågor tidiga skeden Detta avsnitt redovisar resultaten från de temafrågor som ställdes till de offentliga aktörerna detta kvartal. DIAGRAM 13 Drygt 3 av 5 tycker att det finns för lite pengar i stödsystemet i tidiga skeden 63 % av de responderande offentliga aktörerna tycker inte att det finns tillräckligt med pengar i det offentliga stödsystemet i tidiga skeden. För att kunna bedöma om det finns för lite pengar måste man givetvis analysera efterfrågan. Ett av målen med dessa rapporter framåt är försöka göra just detta. Respondenterna fick möjlighet att kommentera sina svar på temafrågorna eller ge sina tankar kring finansieringen i tidiga skeden. Här är exempel på kommentarer kopplade till denna fråga: Både ja och nej - för innovationer med teknikhöjd med måttliga kapitalbehov finns kapital att tillgå. Företag som startar med låg teknikhöjd kan i vissa fall vara svårare att finansiera. Tycker det är bra med pengar i det offentliga systemet...har man en god ide och bra sammansättning i bolagskonstellationen av personer skall man kunna fixa resten via finansiering i det privata. Generellt för låga krav från det offentligas pengar. 18

39 Entreprenörskapet är minst lika viktigt som pengar, här finns ofta stora brister. Jag tror att innovationssystemen måste stötta fler lågteknologiska idéer som egentligen bara saknar kunskap om hur idén ska förverkligas och sjösättas. Min mening är att innovationsstöden har för mycket fokus på innovations- teknikhöjd och forskning. De idéer som faktiskt lyckas nå marknaden har oftast en enkel karaktär utan super-hi techlösningar. Låt innovationssystemen hjälpa de idéerna också. I tidiga skedet, idéstadiet, finns det i och med fokusverifiering ett mycket bra stöd för innovatörer inom akademin. En innovatör skulle kunna söka "starta eget bidrag" för att utveckla sin produkt/tjänst innan företagsstart. Det får gärna vara mer återkoppling till återbetalning vid lyckade projekt. Det är för stort fokus på innovationer sprungna ur akademin. Det är i riktigt tidiga skeden som det oftast upplevs att det saknas riskvilligt kapital. Det kapital som behövs i riktigt tidiga skeden är olika former av bidrag, i det här skedet är intresset av ägarkapital litet. Det företagen är i behov av, enligt vår bedömning, är stöd i form av professionell stötning/rådgivning/inkubator i kombination av mindre bidrag. Då företaget befinner sig i en något senare (fas när det finns en innovativ produkt/tjänst och behovet av kapital är större) finns många olika alternativ eftersom det då är lättare att bedöma risken. När vi säger att det finns tillräckligt med pengar så är det utifrån att vi inte gör av de medel som vi har ställt till förfogande. Efterfrågan förefaller helt enkelt inte vara så stor när det gäller den typ av såddfinansiering som vi erbjuder. Däremot så saknas det förmodligen privat kapital i Värmlands län. Riskkapitalisterna finns framförallt i Stockholm och vi saknar delvis en regional närvaro från dessa. Nästa temafråga behandlade uppföljning av det kapital som satsas från offentligt håll i tidiga skeden. Frågan formulerades på detta sätt: Menar ni att det behövs en ökad satsning på uppföljning av det kapital som satsas i det offentliga systemet i tidiga skeden? 19

40 DIAGRAM 14 Drygt 4 av 5 tycker att det behövs en ökad satsning på uppföljning av det kapital som satsas i det offentliga systemet i tidiga skeden En majoritet av respondenterna tycker att det behövs en ökad uppföljning av det kapital som satsas i tidiga skeden. Även här fick respondenterna möjlighet att kommentera. Här följer exempel på kommentarer: Vår bedömning är att det idag finns fungerande system och resurser för uppföljning, Däremot fattas det kapital. Uppföljning behövs säkert, även om det synes ännu viktigare att stödgivaren kan avsätta tillräckliga resurser för en effektiv användning av pengarna. När det gäller uppföljningar så saknas idag en helhetsbild av vad effekterna blir. En annan temafråga till de offentliga aktörerna denna gång behandlade villkorslån och vilken typ av villkor de har kopplade till dessa typer av lån. Frågan formulerades: För er som erbjuder villkorslån: Vilken typ av villkor är förknippade med dessa lån? (t.ex. krav på säkerhet, koppling till framtida vinster etc.) Den typen av villkor som är kopplade till lånen är: optionsavtal, royaltyavtal, amortering kopplat till fakturering från projektet och till framtida vinster, pantsättning av patent, idé eller projekt och konvertibler. 20

41 Nedan är exempel på de villkor som aktörerna har angett: Amortering blir 5 % av fakturerat belopp som är hänförliga till resultat av finansierat projekt. Avskrivningsklausuler och optionsavtal. Bidrag med villkor att avtal om royalty träffas. Ev. pantförskrivning av patent, annars inga säkerheter. Har ej säkerhet på pengarna, men kan sälja iden, produkten vidare om ej innovatören vill fortsätta. Inga säkerheter men ränta. I princip alltid konverteringsklausul eller optioner. Inga säkerheter annat än projektet. Lånen löper med ränta och villkorande om amortering. Ingen säkerhet, innovationslån i form av villkorslån med möjlighet till avskrivning, inbyggd konverteringsmöjlighet till aktier. Koppling till framtida vinster. Projektet och ibland även immaterialrätt t.ex. patent. Med "Projektet" menar jag att vi tar det som enda säkerhet i villkorslånet. Genererar projektet inga pengar så avskrivs lånet men vi har också krav på att projektet ska avskrivas. 21

42 22

43 3 Temafrågor till riskkapitalbolagen Resterande del av rapporten behandlar riskkapitalbolagen och deras aktiviteter under det fjärde kvartalet 2007 samt helåret Som tidigare kvartal är frågan om riskkapitalbolagens syn på konjunkturen med även detta kvartal. Övriga temafrågor behandlar hur riskkapitalbolagen ser på investerings- och avyttringsklimatet. 3.1 Konjunkturläget DIAGRAM 15 Både buyout- och venture-aktörerna är negativa till konjunkturutvecklingen framåt Man kan ur diagrammet ovan utläsa att majoriteten av både ventureoch buyout-bolagen tror på en försämring av konjunkturen framåt. Diagrammet nedan visar förändringen i riskkapitalbolagens syn på konjunkturutvecklingen sedan

44 DIAGRAM 16 En kraftigt ökad tro på en försämrad konjunktur Det framgår ur diagrammet ovan tydligt att synen på konjunkturen nu är betydligt mer negativ. 70 % av riskkapitalbolagen tror på en försämring under de kommande 12 månaderna. 3.2 Investeringsklimat DIAGRAM 17 Det finns många bra företag att investera i En majoritet av både venture- och buyout-bolagen anser att det finns tillräckligt med bra företag att investera i på marknaden. Senast denna fråga ställdes till riskkapitalbolagen var Q Synen är något mer 24

45 negativ detta kvartal. Q tyckte 91 % av buyout-bolagen och 79 % av venture-bolagen att det fanns tillräckligt med bra företag att investera i. DIAGRAM 18 Riskkapitalbolagen kommer att investera i samma omfattning eller mer 2008 jämfört med 2007 En huvudpart av både venture- och buyout-bolagen menar att de kommer att investera mer eller lika mycket kapital 2008, jämfört med En något högre andel av buyout-bolagen säger att de kommer att öka sina investeringar under Samma fråga ställdes Q4 2006, då sade 59 % av buyout-bolagen och 45 % av venture-bolagen att de skulle öka sina investeringar 2007 jämfört med

46 3.2 Avyttringsklimat DIAGRAM 19 Riskkapitalbolagen tror på oförändrade eller försämrade möjligheter till att göra bra avyttringar En majoritet av riskkapitalbolagen tror på försämrade möjligheter till att göra bra avyttringar framåt. Detta är givetvis kopplat till konjunkturen, där vi tidigare såg att en stor andel av bolagen tror på en försämring framåt. Senast denna fråga ställdes var Q2 2007, då trodde bara 15 % av venture-bolagen och 38 % av buyout-bolagen på en försämring DIAGRAM 20 Försäljning till industriell aktör är den mest intressanta formen av avyttring 26

47 En klar övervikt av både venture- och buyout-bolagen menar att avyttring till industriell aktör är den mest intressanta avyttringsformen. Denna fråga ställdes också senast Q Den stora förändringen jämfört med hur det såg ut då är att intresset för börsnotering har gått ned. Då tyckte 19 % av buyout-aktörerna och 13 % av venture-aktörerna att börsnotering var den intressantaste avyttringsformen. 27

48 28

49 4 Riskkapitalbolagens investeringar Q (Inom parentes är siffror för Q3 2007) Under fjärde kvartalet 2007 gjorde riskkapitalbolagen 212 (162) investeringar för sammanlagt 4,6 (12,6) miljarder kronor. Investeringarna har detta kvartal gjorts av 56 (57) riskkapitalbolag. Kvartalets investeringar har gått till cirka 175 företag varav 63 företag har fått en första (initial) investering detta kvartal. TABELL 9 Investeringar per fas Investeringsfas Initial Antal Belopp [Mkr] Uppföljning Upp- Totalt Initial följning Totalt Sådd Start-up Expansion Buyout Totalt Start-up var den fas som attraherade flest investeringar, 98 stycken. Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades Mkr (832 Mkr) fördelat på 197 (134) investeringar. Av dessa var 69 (35) initiala investeringar för motsvarande 614 Mkr (260 Mkr). Buyout stod liksom tidigare kvartal för en majoritet av det investerade kapitalet, 73 %. De 212 (162) investeringarna detta kvartal gjordes av 56 (57) riskkapitalbolag, vilket motsvarar 54 % av respondenterna. Det största antalet investeringar från ett enskilt riskkapitalbolag var detta kvartal 25 stycken. I genomsnitt gjorde riskkapitalbolagen (de som gjorde någon investering) 3,6 (2,8) investeringar och medianen var 2 (2) investeringar. 29

50 4.1 Investeringar per investeringsfas Nedan följer mer information om investeringarna i respektive investeringsfas. Definitioner av respektive investeringsfas finns i appendix. DIAGRAM 21 Flest antal investeringar inom start-up Start-up attraherade flest antal investeringar under fjärde kvartalet. Hur investeringarna har fördelat sig under helåret 2007 finns i avsnitt 8. DIAGRAM 22 Inom tillväxtfaserna investerades mest kapital inom expansion 30