Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden. Kvartal 2, 2008

Transkript

1 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden Kvartal 2, 2008

2 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden Andra kvartalet 2008

3 Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) Produktion: SVCA Stockholm november 2008 Nutek Info

4 Förord Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek har sedan 2001 samarbetat i undersökningarna av den svenska riskkapitalmarknaden. Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Nutek och Innovationsbron är medfinansiärer och deltar även i den övergripande planeringen av undersökningarna i form av en gemensam arbetsgrupp. Förutom riskkapitalbolagens aktiviteter innehåller rapporterna även en kartläggning och analys av finansieringen av tillväxtbolag i tidiga skeden. Målet är att ge en bättre bild av utbudet av och efterfrågan för finansiering, nationellt och regionalt. Den primära målgruppen för dessa kvartalsundersökningar är riskkapitalbolag, beslutsfattare, politiker och personer som arbetar med innovationsfrämjande- och riskkapitalfrågor på departement, myndigheter, verk, organisationer, högskolor, stiftelser samt företag. Syftet med arbetet är: - dels att öka kunskapen om marknaden och ge intresserade aktörer uppdaterad marknadsinformation, - dels att ge entreprenörer och andra som behöver finansiell förstärkning en bättre förståelse för marknaden, - dels att medverka till att media får kontinuerlig information, - dels att ge politiker samt andra beslutsfattare ökade kunskaper om marknaden och bättre beslutsunderlag. Den statistik som blir resultat av detta arbete kommer att användas i olika offentliga sammanhang för att medverka till utvecklingen av marknaden för finansiering av onoterade företag. Ett stort tack till alla som svarat. Vår ambition är att spegla aktuella frågor och vi tar tacksamt emot synpunkter och förslag till kommande undersökningar. Marie Reinius VD SVCA Linus Dahg Analytiker SVCA Har du frågor om denna publikation, kontakta: Nutek, Karin Östberg Tel: karin.ostberg@nutek.se SVCA, Linus Dahg Tel: linus.dahg@svca.se Innovationsbron, Jan Nylander Tel: jan.nylander@innovationsbron.se

5 Abstract This report consists of two parts; the first part contains information regarding the financing of companies in the early growth stages, and the second part is the quarterly survey of the private equity companies activities for the second quarter of Presented in the first part this quarter is information about governmentfunded agencies and their financing of companies in early growth stages for the first half year of Key facts: Early growth stages H ,609 projects or companies received financing totaling 221 MSEK for the first half year The largest part of the invested amount was constituted by grants with 34% and 33% was in the form of conditional loans. The rest was equity financing and other debt instruments. 70% of the total invested amount went to projects or companies in the seed and start-up phase. Private Equity companies Q2 77% (61%) of the private equity companies believe the business cycle will worsen during the coming twelve months. Both venture and buyout players believe that the current business cycle and financial turmoil affects the climate for divestments and fundraising negatively. 53% of the private equity companies deem the business cycle to be the biggest concern onwards. During Q2 2008, the private equity companies completed 130 (125) investments totaling 15.1 billion SEK (10.3 billion SEK). Within the growth stages (seed, start-up and expansion) 1.5 billion SEK (1.2 billion SEK) was invested through 107 (104) investments. Swedish companies attracted 98 (117) investments totaling MSEK ( MSEK) from Swedish private equity companies and foreign private equity companies local branches during Q

6 Early growth stages Government-funded agencies investing or financing in the early growth stages included in the report are; ALMI, Energimyndigheten (the Swedish Energy Agency), Innovationsbron, Universitetens holdingbolag (University Holding companies), VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) and Länsstyrelser/regionförbund (the County Administrative Boards). Key facts from this section: 1,609 projects or companies received financing totaling 221 MSEK for the first half year Grants: 1,235 companies or projects for a total of 74.1 MSEK. Conditional loans: 307 companies or projects for 73.6 MSEK. Equity financing: 57 companies or projects for 70.5 MSEK. Other forms of financing: 10 companies or projects for 2.7 MSEK. Feasibility stage: 66% of the number of investments and 17% of total amount invested. Pre seed stage: 13% of the number of investments and 13% of total amount invested. Seed stage: 10% of the number of investments and 40% of total amount invested. Start-up: 11% of the number of investments and 30% of total amount invested. 33% of all the projects or companies which received financing had a female entrepreneur or a chief executive while only 27% of the incoming proposals came from projects or companies with a female entrepreneur or chief executive. 22 % of all the projects or companies which received financing had an entrepreneur or a chief executive born outside of Sweden whereas only 10% of the incoming proposals came from projects or companies with an entrepreneur or chief executive born outside of Sweden. A majority of the respondents indicates the number of incoming proposals of has not changed compared to the first half of 2007.

7 Private equity companies Q (In the section for Q data from Q will be shown in a parenthesis). Theme questions Q % (61%) of the private equity companies believe the business cycle will worsen during the coming twelve months. Both venture and buyout players believe that the current business cycle and financial turmoil affects the climate for divestments and fundraising negatively. A majority of both venture and buyout players consider their ability to fundraise to be average in their respective segment. 53% of the private equity companies deem the business cycle to be the biggest concern onwards. The private equity companies consider that the current business cycle generates uncertainty, which makes several players more hesitant in their activities. Investments Q During Q2 2008, the private equity companies completed 130 (125) investments totaling 15.1 billion SEK (10.3 billion SEK). Within the growth stages (seed, start-up and expansion) 1.5 billion SEK (1.2 billion SEK) was invested through 107 (104) investments. Buyout and replacement capital accounted for 90% (88%) of the total invested amount and 18 %( 17%) of the number of investments during Q The investments per stage of investment shifted towards later stages compared to previous quarter. Both more investments and higher amounts were invested in later stages. Life Sciences attracted both most invested and the largest total amount during the second quarter 2008.

8 Swedish companies attracted 98 (117) investments totaling MSEK ( MSEK) from Swedish private equity companies and foreign private equity companies local branches during Q (5) investments in Cleantech totaling 70 MSEK (205 MSEK). Exits Q The private equity companies made 20 (29) divestments during Q The total exit amount was 2.4 billion SEK at cost (2.7 billion SEK). Divestment by Trade Sale attracted the most number of exits during Q with 9 divestments while Sale to Another PE Player was the largest exit category in exit amounts. Most exits were conducted within the industry sector Business and industrial products with 7 divestments. Capital raised Q The private equity companies raised a total of MSEK (382 MSEK) from investors during Q MSEK (90 MSEK) is expected to be allocated to buyout investments and 75 MSEK is expected to be allocated to seed and start-up investments.

9 Sammanfattning Rapporten består av två delar; information relaterad till finansiering av tillväxtbolag i tidiga skeden och riskkapitalbolagens aktiviteter för andra kvartalet Offentlig finansiering i tidiga skeden första halvåret 2008 Nyckelfakta från rapporten: Finansiering i tidiga skeden första halvåret 2008 Offentliga aktörer De offentliga aktörerna finansierade projekt/företag för ett totalbelopp av 221 Mkr för det första halvåret % av det finansierade beloppet var bidrag och 33 % var villkorslån. Resterade delar var ägarkapital och konvertibla skuldebrev. 70 % av det totala finansierade beloppet gick till projekt/företag i sådd- eller startup-fasen. Riskkapitalbolagens aktiviteter Q % av riskkapitalbolagen tror på en försämring av konjunkturen under de kommande 12 månaderna. Både venture- och buyout-aktörerna anser att den nuvarande konjunkturen påverkar klimatet för avyttringar och kapitalanskaffningar negativt. 53 % av riskkapitalbolagen ser konjunkturen som det största orosmomentet framåt. Under det andra kvartalet genomförde de svenska riskkapitalbolagen och de utländska riskkapitalbolags svenska filialer 130 (125) investeringar för sammanlagt 15,1 miljarder kronor (10,3 miljarder kronor). Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades knappt 1,5 (1,2) miljarder fördelat på 107 (104) investeringar. Svenska portföljbolag attraherade 98 (117) investeringar för ett totalbelopp av Mkr ( Mkr) från Svenska riskkapitalbolag och utländska riskkapitalbolags svenska filialer under det andra kvartalet 2008.

10 De aktörer som medverkar i undersökningen om finansiering i tidiga skeden är ALMI, Energimyndigheten, Innovationsbron, Universitetens holdingbolag, VINNOVA och länsstyrelser/regionförbund. Nyckelfakta från detta avsnitt: Aktörerna finansierade projekt/företag för ett totalbelopp av 221 Mkr för det första halvåret Detta är mer än det finansierade beloppet för det första halvåret Bidrag: stycken för 74,1 Mkr. Villkorslån: 307 stycken för 73,6 Mkr. Ägarkapital: 57 stycken för 70, 5 Mkr. Annat stöd: 10 stycken för 2,7 Mkr. Verifieringsfas: 66 % av antal och 17 % av belopp. Försådd: 13 % av antal och 13 % av belopp. Sådd: 10 % av antal och 40 % av belopp. Start-up: 11 % av antal och 30 % av belopp. 33 % av alla finansierade projekt/företag för det första halvåret 2008 leddes av en kvinna medan enbart 27 % av de inkomna propåerna kom från kvinnor. 22 % av de finansierade projekten/företagen leddes av en person som är född utanför Sverige medan endast 10 % av propåerna kom från personer födda utanför Sverige. En majoritet av respondenterna anser att antalet inkomna propåer för det första halvåret 2008 inte förändrats jämfört med samma tidsperiod för samma tidsperiod förra året. Riskkapitalbolagens aktiviteter Q (Inom parantes är siffror för Q1 2008) Temafrågor andra kvartalet % (61 %) av riskkapitalbolagen tror på en försämring av konjunkturen under de kommande 12 månaderna. Både venture- och buyout-aktörerna anser att den nuvarande konjunkturen påverkar klimatet för avyttringar och kapitalanskaffningar negativt.

11 En majoritet av såväl venture- som buyout-aktörerna anser att kapitalanskaffningsmöjligheterna är genomsnittliga i deras respektive segment. 53 % av riskkapitalbolagen ser konjunkturen som det största orosmomentet framåt. Riskkapitalbolagen anser att den rådande konjunkturen leder till en osäkerhet vilket gör att ett flertal aktörer blir mer avvaktande i deras aktiviteter. Investeringar andra kvartalet 2008 Under det andra kvartalet genomförde de svenska riskkapitalbolagen och de utländska riskkapitalbolagens svenska filialer 130 (125) investeringar för sammanlagt 15,1 miljarder kronor (10,3 miljarder kronor). Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades knappt 1,5 (1,2) miljarder fördelat på 107 (104) investeringar. Buyout och replacement capital stod liksom tidigare kvartal för merparten av det totala investerade beloppet med 90 % (88 %), medan antalet investeringar uppgick till 18 % (17 %) av det totala antalet investeringar. När det gäller investeringar per fas under Q har investeringarna förskjutits jämfört med Q Fler investeringar skedde i senare faser och till högre belopp. Sett till branscher attraherade Life Sciences både flest antal investeringar och mest kapital. Svenska företag attraherade 98 (117) investeringar för ett totalbelopp av Mkr ( Mkr) av svenska riskkapitalbolag och utländska riskkapitalbolags svenska filialer under det andra kvartalet Under andra kvartalet 2008 gjorde riskkapitalbolagen 14 (5) investeringar inom Cleantech för ett totalt belopp av 70 (205) Mkr.

12 Avyttringar andra kvartalet 2008 Riskkapitalbolagen gjorde 20 (29) avyttringar under det andra kvartalet Det ursprungliga investerade beloppet i dessa bolag var 2,4 miljarder kr (2,7 miljarder kr). Den vanligaste avyttringsformen under detta kvartal var avyttring till en Industriell köpare med 9 stycken. Sett till avyttrat belopp stod Annat riskkapitalbolag för det högsta totalbeloppet. Flest avyttringar gjordes inom Professionella och industriella produkter med 7 avyttringar. Kapitalanskaffning andra kvartalet 2008 Under andra kvartalet anskaffade de medverkande riskkapitalbolagen Mkr (382 Mkr) från investerare Mkr (90 Mkr) förväntas bli allokerat till buyout-investeringar och 75 Mkr förväntas gå till sådd- och startup-investeringar.

13 Innehåll 1 Studiens genomförande 1 2 Finansiering i tidiga skeden Offentliga aktörer Översikt Om aktörerna Typ av finansiering Fördelning på fas Fördelning på kön och bakgrund Finansieringspropåer 15 3 Temafrågor till riskkapitalbolagen Konjunkturläget Orosmoment framåt Allmän situation 21 4 Riskkapitalbolagens investeringar Q Översikt investeringar Investeringar per investeringsfas Branscher Geografisk spridning av riskkapitalbolagens investeringar 30 5 Riskkapitalbolagens avyttringar Q Översikt avyttringar Fördelning på kategorier Fördelning på branscher 37 6 Riskkapitalbolagens kapitalanskaffning Q Fakta om de responderande riskkapitalbolagen 39 Tabeller Q Bilagor 46

14 1 Studiens genomförande Detta är den trettionde undersökningen av den svenska riskkapitalmarknaden i den serie mätningar som Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Nutek inledde under Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner och finansiär. Rapporten består av två delar; en kartläggning av finansiering i tidiga skeden och undersökningen av riskkapitalbolagens aktiviteter för andra kvartalet När det gäller avsnittet om finansiering i tidiga skeden har kartläggningen gjorts genom enkäter som har skickats ut via och i vissa fall har kompletterande information inhämtats via telefon. Enkäten återfinns i appendix. Från och med Q har ett nytt samarbete med den europeiska riskkapitalföreningen (EVCA) och femton andra europeiska riskkapitalföreningar inletts. Samarbetet innebär att alla europeiska riskkapitalbolags aktiviteter (investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning) samlas in via en gemensam pan-europeisk databas (PEREP) istället för att vi samlar in aktiviteterna själva i en egen databas. Vi är övertygade om att det är bra för både den svenska och den europeiska riskkapitalbranschen med en gemensam europeisk datainsamling, vilket bland annat kommer möjliggöra bättre internationella jämförelser, t ex med utökad information om utländska riskkapitalbolags investeringar i Sverige. I samband med samarbetet har en del förändringar skett vad gäller SVCAs möjligheter att presentera riskkapitalbolagens aktiviteter jämfört med tidigare kvartalsrapporter. En annan förändring, som påverkar hur data presenteras i denna rapport är att EVCA har ändrat sin branschindelning från och med det första kvartalet EVCA har breddat branscherna vilket gör att det för tillfället är svårt att jämföra information från tidigare studier. I den del som behandlar riskkapitalbolagens aktiviteter görs i många fall jämförelser med resultat från tidigare kvartalsmätningar (resultat från föregående kvartal, Q1 2008, står inom parantes). Som tidigare särredovisas i många fall venture capital- respektive buyout-aktörer. Venture capitalaktörerna är de riskkapitalbolag som huvudsakligen investerar i tillväxtfaserna; sådd, start-up och expansion. Buyout- aktörerna är främst inriktade på investeringar i mer mogna bolag (buyout-fasen). Som

15 utgångspunkt för uppdelningen har företagens egna uppgifter till SVCA använts. Datainsamlingen genomfördes under augusti och september Informationen om riskkapitalbolagens aktiviteter har levererats till SVCA från PEREP i aggregerad form med Euro som valuta. För att hantera valutaskillnader på ett konsekvent och objektivt sätt används den svenska riksbankens månadsgenomsnitt för månaderna april till juni. Dessa tre månader vägs sedan samman till ett kvartalsgenomsnitt. För Q har kvartalsgenomsnittet vägts samman till 9,3547 SEK/EUR. Svaren från riskkapitalbolagens temafrågor har insamlats via en webbenkät som distribuerades via e-postmeddelanden till kontaktpersoner hos riskkapitalbolagen. Målgruppen för denna undersökning är svenska riskkapitalbolag samt utländska riskkapitalbolags svenska kontor/filial. Totalt inkom 64 antal riskkapitalbolag med helt eller delvis besvarade enkäter till PEREP av de 103 som skickades ut för aktivitetsrapporten. Förändringen av datainsamlingen leder till att alla europeiska riskkapitalbolag svarar för det land som riskkapitalbolagets huvudkontor är lokaliserat i. Därmed har utländska riskkapitalbolag med kontor/filial i Sverige exkluderats från detta utskick. För temaenkäten inkom 84 riskkapitalbolag med svar utav de 136 som distribuerades. Detta ger en svarsfrekvens för aktivitetsdelen på 62 % och även för temadelen var den 62 %. Efter avslutad datainsamling har resultaten kompletterats med uppgifter direkt från riskkapitalbolagen och i några fall med offentliggjorda uppgifter. De responderade riskkapitalbolagen detta kvartal representerar 89 % procent av de svenska riskkapitalbolagens estimerade förvaltade kapital på 314 miljarder kr. Rapporten ger således en god bild av aktiviteterna hos de svenska riskkapitalbolagen. I de fall data presenteras inom parentes i rapporten är det data från tidigare kvartal eller år som presenteras. För avsnittet om riskkapitalbolagens aktiviteter Q presenteras data för Q inom parentes.

16 2 Finansiering i tidiga skeden Offentliga aktörer 2.1 Översikt I avsnittet om finansiering i tidiga skeden presenteras denna gång en sammanställning av den enkät som i augusti 2008 skickades ut till de offentliga aktörerna gällande deras aktiviteter för det första halvåret aktörer har helt eller delvis besvarat enkäten. Förra gången denna information samlades in var Q Enkäten besvarades då av 57 respondenter. DIAGRAM 1 Översiktsbild av de aktörer som medverkar i studien Bilden ovan visar fördelningen i faser och typ av finansiering för de aktörer som är med i undersökningen. Storleken på figurerna i bilden visar hur stor andel av respektive aktörs finansiering som har gått till de olika utvecklingsfaserna. Definitioner av faserna verifiering, försådd, sådd och start-up finns i appendix. Notera att de offentliga aktörerna i denna rapport finansierat projekt/företag för ett totalbelopp av 221 Mkr för det första halvåret I ovanstående diagram är basen 160 Mkr. Detta på grund av att två av aktörerna, Innovationsbron och Universitetens holdingbolag, har investerat högre totalbelopp än vad som redovisas ovan. Anledningen till detta är att dessa

17 aktörer ej fördelat delar av sitt finansierade belopp på de olika faserna. Bland annat har Universitetens holdingbolag investerat knappt 55 Mkr under det första halvåret 2008 medan de enbart redovisat fördelningen för 5 Mkr. För en jämförelse med fördelningen för 2007, se nedanstående bild. DIAGRAM 2 Översiktsbild av de aktörer som medverkade i studien för helåret 2007 En jämförelse mellan siffrorna för det första halvåret för 2008 och helåret 2007 visar att länsstyrelserna/regionförbunden har finansierat motsvarande 37 % av förra årets belopp. Energimyndigheten har finansierat 17 % av förra årets totala finansierade belopp hittills under det första halvåret men deras finansieringar kan variera över tid i och med och det beror mycket på det kapitalbehov som finns hos de finansierade projekten/företagen. Vinnova däremot har finansierat ett belopp som uppgår till ca 87 % av förra årets totalbelopp och skiljer sig därmed från övriga aktörer. Observera att all information baseras på uppskattningar från respondenterna.

18 2.2 Om aktörerna Nedan redogörs för de offentliga aktörer som agerar inom finansiering till tidiga skeden i Sverige. För en fullständig redogörelse av fördelningen mellan typ av finansiering i antal och belopp per aktör, se appendix. ALMI ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 dotterbolag som ägs till 51 % av moderbolaget. Övriga ägare är regionala aktörer såsom landsting och regionförbund. ALMIs uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMIs huvudsakliga tjänsteutbud består av finansiering och affärsutveckling. ALMI har också en viktig roll regionalt då de i många län är ansvarig eller samarbetspartner i länens regionala såddfinansiering. ALMI har bland annat ett program för innovationsfinansiering som är riktat till kvinnor och detta ligger inom ramen för Nuteks program för att främja kvinnors företagande. Det finns totalt 10 Mkr avsatt för detta ändamål och programmet pågår fram till 2009 och förväntas stödja 100 nya innovationsprojekt per år. I denna rapport redovisas primärt ALMIs innovationslån som är den del av ALMIs medel som går till finansiering av företag i tidiga skeden. För det första halvåret uppgick ALMI stöd till drygt 45 Mkr fördelat på 997 finansierade projekt. Innovationsbron Innovationsbrons verksamhet är inriktad på att identifiera och utveckla forskningsrelaterade affärsidéer och företag med hög kommersiell potential. Tillsammans med samarbetspartners både på nationell och regional nivå finansierar och utvecklar Innovationsbron inkubatorer via det nationella inkubatorprogrammet samt bidrar med tidig och marknadskompletterande såddfinansiering primärt till forskningsrelaterade företag. Innovationsbron är även hel- eller delägare i riskkapitalbolagen Teknoseed, Dalasådd och Rendera Såddkapital. Formerna för stöd som ingår i denna undersökning är bidrag (FOKUS Verifiering), villkorslån (FOKUS Paketering) och ägarkapital (FOKUS Investering). Innovationsbron har under det första halvåret 2008 finansierat 230 projekt/företag till ett totalbelopp av drygt 51 Mkr.

19 Energimyndigheten Energimyndigheten är ett exempel på en branschspecifik myndighet som erbjuder finansiering till företag i tidiga skeden. Energimyndigheten arbetar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energimyndigheten erbjuder bland annat villkorslån till företag inom energiområdet varav en del går till företag i tidiga skeden. Under det första halvåret 2008 finansierade Energimyndigheten 3 projekt/företag med drygt 5 Mkr. Länsstyrelser/regionförbund Länsstyrelser och regionförbund har i många län så kallad regional såddfinansiering via det regionalpolitiska anslaget. Med regional såddfinansiering avses offentlig finansiering av teknisk produktutveckling med tillväxt- och kommersialiseringspotential. I vissa län sköts denna verksamhet i egen regi, annars i samarbete med framför allt ALMI, men även med andra aktörer. 17 länsstyrelser eller regionförbund är med i denna sammanställning. Övriga länsstyrelser/regionförbund har ingen såddfinansiering eller har inte kunnat besvara enkäten. Länsstyrelserna och regionförbunden har finansierat 235 projekt/företag till ett totalbelopp av drygt 32 Mkr under det första halvåret Universitetens holdingbolag Det finns 14 holdingbolag kopplade till universitet och högskolor i Sverige. De lärosäten som har holdingbolag är; Uppsala Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Halmstad, Umeå Universitet, Karolinska Institutet, Karlstad Universitet, Högskolan i Kristiansstad och Högskolan i Borås. Målet med Universitetens holdingbolag är att fånga upp idéer hos forskare och studenter samt att stötta och vägleda bolagen under den process som leder till kommersialisering. Vilka typer av stöd som holdingbolagen erbjuder skiljer sig från ort till ort. Vissa holdingbolag har en inkubatormiljö knutet till sig, en del ger bidrag, lån och ägarkapital, vissa ger finansiering till riskkapitalbolag som är kopplade till verksamheten medan andra primärt jobbar med rådgivning och coachning. I denna rapport redovisas enbart det stöd som kommer direkt från holdingbolagen eller de bolag som är direkt knutna till holdingbolagen. För det första halvåret 2008 finansierade Universitetens holdingbolag 38 projekt/företag till ett totalbelopp av knappt 55 Mkr. Notera att fem av bolagen inte har finansierat några projekt/företag under det första halvåret Information saknas även från tre av holdingbolagen

20 vilket gör att informationen om holdingbolagens finansiering är ofullständig. VINNOVA Vinnova är en statlig myndighet under näringsdepartementet som har cirka 200 medarbetare och en årsbudget på omkring 2 miljarder kronor till sitt förfogande. Vinnovas mål är att bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet och deras ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling. Vinnovas uppgifter är att finansiera den behovsmotiverade forskningen samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. Vinnova har framförallt tre program med direkt finansiering till företag i tidiga skeden, som således hamnar inom ramen för denna rapport; Forska & Väx, VINN NU och VINN-verifiering. För det första halvåret 2008 finansierade Vinnova 106 projekt/företag till ett totalbelopp av knappt 33 Mkr. Allt stöd från Vinnova är i form av bidrag. Nutek Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Nuteks uppgift är att främja hållbar tillväxt i hela landet. Genom finansiering, information och rådgivning samt stöd till program och processer arbetar Nutek för att stärka förutsättningarna för tillväxt i näringsliv och regioner. Nutek driver ett flertal program och stödjande verksamheter. Bland dessa finns programmet Produktutveckling i små företag som Nutek drivit sedan Syftet med programmet är att öka möjligheterna för små företag att utveckla sina varor och tjänster så att de skapar affärsnytta och därigenom blir mer konkurrenskraftiga. Programmet genomförs i samarbete med 19 partnerskap runt om i Sverige. När det gäller Nuteks program är det enbart en mindre del som allokeras till företag som i denna rapport betecknas vara i tidiga skeden, varför Nuteks finansiering ej ingår i den aggregerade informationen i rapporten. Jämförelse med offentliga och privata riskkapitalbolag Det finns ett antal helt eller delvis offentligt finansierade riskkapitalbolag. Det största är Industrifonden som är en stiftelse bildad av staten Industrifonden får inga statliga driftsanslag utan drivs helt med egna medel. Industrifonden förvaltar cirka 3,5 miljarder kronor varav 1,5 miljarder är investerade. Industrifonden fungerar som ett privat riskkapitalbolag och deras verksamhet täcks in i de ordinarie undersökningarna av riskkapitalmarknaden. Industrifonden är även delägare i Innovationsbron och i 10 riskkapitalbolag. De tio riskkapitalbolagen är; Investa Företagskapital, Emano, Malmöhus Invest, CIMON Medical, SRK, Småföretagsinvest, KTH Chalmers Capital, Lumitec, Lunova, och Uminova Invest.

21 Som tidigare belysts är Innovationsbron hel- eller delägare i Teknoseed, Dalasådd och Rendera Såddkapital. Övriga offentliga (eller delvis offentliga) riskkapitalbolag är; Start Invest, Vestra Partnerinvest, SamInvest, Sting Capital, Chalmersinvest, Chalmers Innovation, Gothia Science Park Invest, Innoventus Project AB och Swedfund. De som här anses vara offentliga har en betydande andel finansiering från offentligt håll antingen avseende drift och/eller kapitalet som investeras. Många av dessa bolag har dock krav på kommersiell avkastning och har även privata investerare.

22 2.3 Typ av finansiering TABELL 1 Översikt över finansieringstyp under första halvåret 2008 Första halvåret 2008 Första halvåret 2007 Typ av finansiering Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp (tsek) Antal finansierade projekt/företag Finansierat belopp (tsek) Bidrag Villkorslån Ägarkapital Annan typ av stöd Totalt Tabellen ovan visar att flest antal finansierade projekt/företag skedde i form av bidrag med stycken. Motsvarande siffra för det första halvåret 2007 var bidrag vilket visar på en minskning av antalet bidrag. Detta beror primärt på att ALMI har minskat antalet bidrag för det första halvåret 2008 jämfört med samma tid föregående år. Även sett till det totala antalet finansierade projekt/företag minskade siffran jämfört med det första halvåret 2007 då antalet finansierade projekt/företag uppgick till Antalet villkorslån och antalet ägarkapitalfinansieringar för det första halvåret 2008 var däremot högre än för det första halvåret 2007 då antalet villkorslån uppgick till 266 och antalet ägarkapitalfinansieringar till 55. När det gäller finansieringsformen Annan typ av stöd så avser detta konvertibla skuldebrev. Vid en jämförelse av det totala finansierade beloppet för det först halvåret 2008 med det första halvåret 2007 då det totala beloppet uppgick till Tkr kan man se att beloppet för det första halvåret 2008 innebar en rejäl ökning. Denna ökning beror på att det totala finansierade beloppet för det första halvåret 2008 för både ägarkapital och villkorslån ökade med 55 % och 8 % för respektive finansieringsform jämfört med samma tidsperiod förra året.

23 DIAGRAM 3 Översiktsbild över fördelningen av antal finansierade projekt/företag fördelat på typ av finansiering för de aktörer som medverkar i studien Fördelning av antal finansierade projekt/företag första halvåret 2008 Bidrag Villkorslån Ägarkapital Annan typ av stöd VINNOVA 100% Universitetens holdingbolag 24% 24% 52% Länsstyrelser/ regionförbund 88% 12% Innovationsbron 52% 28% 16% 4% Energimyndigheten 100% ALMI 80% 20% Den procentuella fördelningen av antal finansierade projekt/företag per finansieringsform och aktör för det första halvåret 2008 ser ut som i diagrammet ovan. Värt att notera är att Innovationsbron rapporterat in fler former för finansiering. I detta fall innebär denna Annan typ av stöd konvertibla skuldebrev. DIAGRAM 4 Översiktsbild av fördelningen på typ av finansiering för de aktörer som medverkar i studien Fördelning av belopp för typ av finansiering första halvåret 2008 Bidrag Villkorslån Ägarkapital Annan typ av stöd VINNOVA 100% Universitetens holdingbolag 6% 5% 89% Länsstyrelser/ regionförbund 59% 41% Innovationsbron 22% 31% 42% 5% Energimyndigheten 100% ALMI 17% 83% Diagrammet ovan visar fördelningen av belopp per typ av finansiering av det totala finansierade beloppet på ca 221 Mkr för det första halvåret Detta kan jämföras med drygt 172 Mkr för det första halvåret Jämfört

24 med motsvarande fördelning för helåret 2008 som presenterades i rapporten för Q så har enbart mindre förändringar skett. 2.4 Fördelning på fas DIAGRAM 5 66 % av antalet finansierade projekt/företag var i verifieringsfasen Fördelning på fas för antal och belopp 66% Antal Belopp 40% 30% 17% 13% 13% 10% 11% Verifiering Försådd Sådd Start-up Sett till antal finansierade projekt/företag så var verifieringsfasen den fas som attraherade flest antal finansieringar med 66 % följt av försådd med 13%, start-up med 11 % och sådd med 10 %. Sett till fördelningen mellan faser på beloppsbasis så var sådd den fas som attraherade det högsta totalbeloppet med 40 %. Därefter kom start-up med 30 %, verifiering med 17 % och försådd med 13 %. 2.5 Fördelning på kön och bakgrund Könsfördelning I enkäten tillfrågades aktörerna om hur stor andel av de projekt/företag som de finansierat under det första halvåret där företagsledaren/ entreprenören/grundaren/projektledaren var kvinna. 22 aktörer av 33 möjliga har besvarat denna fråga. De 22 aktörerna har finansierat projekt/företag under första halvåret, av vilka 509 stycken hade en kvinnlig företagsledare/entreprenör/grundare/projektledare.

25 DIAGRAM 6 67 % av de finansierade projekten/företagen leddes av en man Könsfördelning hos entreprenör/företagsledare för finansierade projekt/företag Kvinnor 33% Män 67% Senaste gången respondenterna tillfrågades om könsfördelningen hos projekt-/företagsledaren var i rapporten Q Då var andelen finansierade projekt/företag som leddes av en kvinna 19 % vilket visar en markant ökning av andelen projekt/företag för detta första halvår I samband med denna enkät ställdes även frågan kring hur stor andel av propåerna som kom från kvinnliga entreprenörer/företagsledare/ projektledare. DIAGRAM 7 man 73 % av de projekt/företag som sökte finansiering leddes av en Könsfördelning hos entreprenör/företagsledare för inkomna propåer Kvinnor 27% Män 73% Som diagrammet ovan visar kom 27 % av de inkomna propåerna från kvinnor under det första halvåret Som tidigare visats var andelen

26 kvinnor som erhöll finansiering 33 % under det första halvåret Detta tyder på att en stor anledning till att den markanta ökningen av antalet finansierade projekt/företag ledda av en kvinna beror på att även andelen propåer från kvinnor ökat under perioden. En annan anledning till ökningen av finansieringen av projekt/företag som leds av en kvinna är ALMIs innovationsfinansiering som är riktat mot kvinnor Bakgrund I enkäten tillfrågades respondenterna även om andelen utlandsfödda företagsledare/entreprenörer/grundare/projektledare i jämförelse med det totala antalet finansierade projekt/företag. 19 av 33 möjliga aktörer svarade på denna fråga. Dessa 19 har finansierat projekt/företag under det första halvåret 2008, av vilka 315 projekt/företag leddes av en utlandsfödd företagsledare/entreprenör/grundare/projektledare. DIAGRAM 8 22 % av den finansierade projekten/företagen leddes en person född utanför Sverige Bakgrund hos entreprenör/företagsledare för finansierade projekt/företag Född utanför Sverige 22% Född i Sverige 78% Detta var första gången som respondenterna tillfrågades om bakgrunden för entreprenören/företagsledaren/projektledaren hos de finansierade projekten/företagen. De offentliga aktörerna har även fått redogöra för andelen propåer som kom från en utlandsfödd entreprenör/ företagsledare/projektledare. Antalet offentliga aktörer som för denna statistik är begränsad vilket leder till att man inte bör dra för stora slutsatser av denna sammanställning.

27 DIAGRAM 9 90 % av de inkomna propåerna kom från personer som är födda i Sverige Bakgrund hos entreprenör/företagsledare som sökt finansiering via de offentliga aktörerna Födda utanför Sverige 10% Födda i Sverige 90% Det kan konstateras att skillnaden mellan andel propåer och andel finansierade projekt/företag för personer som är födda utanför Sverige är relativt stor. Andelen finansierade projekt/ företag uppgick till 22 % av totalt antal medan andelen propåer endast uppgår till 10 %. I detta sammanhang bör det noteras att enbart 27 offentliga aktörer besvarade denna fråga. Dessutom poängterade ett flertal respondenter att de inte för statistik för inkomna propåer gällande bakgrund.

28 2.6 Finansieringspropåer Under det första halvåret fick de responderande offentliga aktörerna in propåer om finansiering vilket kan jämföras med propåer för det första halvåret Det var 29 aktörer som svarade på frågan om antal propåer för det första halvåret 2008 vilket kan jämföras med 32 aktörer för motsvarande period under DIAGRAM 10 Inkomna propåer till de offentliga aktörerna Jämfört med första halvåret 2007 har antalet propåer? 59% 19% 22% Inte förändrats Ökat Minskat 59 % av de responderande offentliga aktörerna menar att antalet inkomna propåer om finansiering är oförändrat jämfört med samma period förra året. Antalet offentliga aktörer som besvarade denna fråga var 32 aktörer vilket kan jämföras med 43 aktörer för motsvarande period Att antalet propåer minskat avsevärt under det första halvåret 2008 jämfört med motsvarande period 2007 kan troligtvis förklaras av den generellt försämrade svarsfrekvensen såväl som att några större offentliga aktörer, som historiskt sett fått in många propåer, inte besvarat denna fråga för det första halvåret 2008.

29 3 Temafrågor till riskkapitalbolagen Resterande del av rapporten behandlar riskkapitalbolagen och deras aktiviteter under det andra kvartalet Först belyses riskkapitalbolagens syn på konjunkturläget. Resterande del redogör för svaren från de öppna temafrågor som behandlar konjunkturens påverkan på riskkapitalbolagens respektive portföljbolagens aktiviteter, orosmoment framåt och den allmänna situationen på riskkapitalmarknaden. 3.1 Konjunkturläget DIAGRAM 11 Både venture- och buyout-aktörerna bedömer att konjunkturen kommer att försämras framåt. Hur bedömer du att konjunkturen kommer att förändras under de kommande tolv månaderna? Venture-aktörer Buyout-aktörer 61% 68% 0% 5% 0% 0% 19% 20% 15% 12% Förbättras mycket Förbättras Inte förändras alls Försämras Försämras mycket Som diagrammet visar tror majoriteten av både venture- och buyoutaktörerna på en ytterligare försämring av konjunkturen framåt. I de öppna frågorna framgår även att flera respondenter dessutom tror på en långvarig nedgång i konjunkturen. Dessutom konstaterar man att den svagare konjunkturen leder till lägre värderingar. Diagrammet på nästa sida visar förändringen i riskkapitalbolagens syn på konjunkturutvecklingen sedan 2004.

30 DIAGRAM 12 Fortsatt ökad tro på en försämrad konjunktur Hur bedömer du att konjunkturen kommer att förändras under de kommande tolv månaderna? Förbättras Försämras Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Av diagrammet ovan ser vi tydligt att synen på den framtida konjunkturen blivit än mer negativ än under Q Hela 77 % av riskkapitalbolagen tror på en försämring av konjunkturen under de kommande 12 månaderna Hur påverkar konjunkturen riskkapitalbolagens aktiviteter? I temaenkäten svarade de responderande riskkapitalbolagen på en öppen fråga om hur konjunkturen påverkar deras syn på att göra investeringar, avyttringar och att anskaffa kapital Sammanfattningsvis kan konstateras att både venture- och buyout-aktörerna anser att den nuvarande konjunkturen påverkar klimatet för avyttringar och anskaffningar negativt, men att man har en intressant investeringsperiod framför sig. En majoritet av respondenterna är just nu avvaktande men många konstaterar att man inte påverkas långsiktigt av konjunkturen; som en venture-aktör påpekar finns det bra bolag i alla ekonomiska väder och investeringen skall leva genom både goda och dåliga tider. Venture capital Flera venture-aktörer menar att den rådande konjunkturen inte påverkar deras aktiviteter nämnvärt medan andra anser att den lett till ökad försiktighet och passivitet. Vad gäller investeringsklimatet tycker ett fåtal att det påverkats negativt eftersom det har blivit svårare att göra saminvesteringar. Andra menar att investeringsviljan inte påverkas av rådande konjunktur medan de allra flesta ser fram emot en intressant period med goda investeringsmöjligheter och köpläge.

31 När det gäller avyttringar ser venture-aktörerna att möjligheterna har försämrats i och med den försvagade konjunkturen. Många tror att det kommer att det kommer att bli tuffare att göra avyttringar under ett par års tid och vissa menar att exit-marknaden är helt stängd. Vad gäller möjligheten till kapitalanskaffning anser majoriteten av de responderande venture-aktörerna att det har blivit allt svårare att resa kapital; investerarna blir mer försiktiga och därmed blir tillgången på kapital sämre. Buyout Liksom inom venture anser många av de responderade buyout-aktörerna att den nuvarande konjunkturen inte påverkar affärerna anmärkningsvärt. Man arbetar långsiktigt tillsammans med sina investerare och låter sig inte påverkas särskilt mycket av konjunkturen. En respondent påpekar att konjunkturen i sig inte är ett direkt problem men att kombinationen nedgång och finanskris gör marknaden för affärer orolig. Buyout-aktörerna ser investeringsklimatet som gott, med en normalisering av värderingar och goda möjligheter att göra investeringar framåt. I likhet med venture-aktörerna ser man dock en försämrad potential för avyttringar. Några menar att marknaden fortfarande är okej för trade sales men att börsen är stängd. Vad gäller kapitalanskaffning ser buyout-aktörerna en rimligare prissättning på marknaden men att det är svårare att anskaffa kapital, delvis på grund av att investerarnas beslutsprocesser tar längre tid. Man påpekar också att med ett gott track record och tydlig investeringsmodell går det alltid att skaffa kapital. DIAGRAM 13 Majoriteten av riskkapitalbolagen anser att kapitalanskaffningsmöjligheterna är genomsnittliga Hur ser kapitalanskaffningsmöjligheterna ut inom ert segment? Venture-aktörer Buyout-aktörer 52% 54% 25% 17% 15% 21% 6% 0% 2% 8% Mycket dåliga Dåliga Genomsnittliga Goda Mycket goda

32 Liksom i de öppna frågorna visar diagrammet ovan att en majoritet av riskkapitalbolagen anser att kapitalanskaffningsmöjligheterna inom deras segment är genomsnittliga för tillfället. Värt att notera är att ventureaktörerna tenderar att vara något mer negativa till möjligheterna att anskaffa kapital än med buyout-aktörerna Hur påverkar konjunkturen riskkapitalbolagens portföljbolag? Riskkapitalbolagen fick i temaenkäten redogöra för hur konjunkturen påverkar verksamheten i deras portföljbolag. Venture capital Flera av venture-respondenterna anser att konjunkturen påverkar verksamheten negativt i och med längre ledtider och beslut från kunder, vilket lett till avmattad lönsamhet, svårigheter att göra kompletterande förvärv samt att hitta medfinansiärer. Man ser även att vissa större affärer kan behöva skjutas på framtiden. En knapp majoritet anser att portföljbolagens verksamheter har påverkats marginellt eller inte alls av konjunkturen. Dock menar många att man inte sett alla effekter ännu men en större verkan är att vänta inom kort. Buyout Buyout-bolagen ser ingen tydlig generell påverkan på portföljbolagens verksamhet men menar att vissa bolag i vissa branscher och länder har sett en avmattning. Exempelvis inom detaljhandeln märker man tydligt av konjunkturnedgången.

33 3.2 Orosmoment framåt DIAGRAM 14 Konjunkturen är det största orosmomentet framåt Vad ser du som de största orosmomenten framåt? Som diagrammet visar är konjunkturen det största orosmomentet framåt enligt både venture- och buyout-aktörer. Senast denna fråga ställdes till riskkapitalbolagen var i Q och även då var konjunkturen det största orosmomentet. 46 % av venture-aktörerna och 52 % av buyout-aktörerna ansåg konjunkturen vara det största orosmomentet framåt under Q Detta att jämföra med 49 % av venture-aktörerna och 62 % av buyoutaktörerna under detta kvartal. Värt att notera är även skillnaden mellan venture- och buyout-aktörerna gällande det näst största orosmomentet. 37 % av venture-aktörerna bedömde avyttringsmöjligheter som det näst största orosmomentet, vilket kan jämföras med 30 % under Q För buyout-aktörerna ses ränteläget och annat som de näst största orosmomenten fördelningsmässigt för detta kvartal. Bland de buyout-aktörer som svarade annat på denna fråga märks bland annat följande svar; tillgång på lånefinansiering och den finansiella oron.

34 3.3 Allmän situation Hur ser du på läget på den svenska och internationella riskkapitalmarknaden just nu? Svaren på frågan om den allmänna situationen bekräftar de tidigare kommentarerna kring konjunkturens påverkan på riskkapitalbolagen och deras portföljbolag. Läget på de finansiella marknaderna ses som mycket svårbedömt, vilket har lett till lägre aktivitet och avvaktande. Många tror också att nedgången kommer att förvärras och ser att konjunkturen är tydligt på väg nedåt. Venture capital Hos venture-aktörerna påtalar man trenden att alltfler venture-bolag fokuserar senare i processen. Vad gäller deal flow ser några respondenter en lägre nivå medan andra anser flödet vara konstant. Prisnivåerna anses vara på väg nedåt. Buyout Även buyout-aktörernas åsikter går isär i frågan om deal flow; vissa ser ett lägre flöde medan andra anser att det fortfarande håller sig på en bra nivå dock förväntar man sig en nedgång framåt. Liksom venture-aktörerna ser man att prisnivåerna är på väg nedåt.

35 4 Riskkapitalbolagens investeringar Q Översikt investeringar (Inom parantes återges siffror för Q1 2008) Under det andra kvartalet 2008 genomförde de svenska riskkapitalbolagen och de utländska riskkapitalbolagens svenska filialer 130 (125) investeringar för sammanlagt 15,1 (10,3) miljarder kronor. Kvartalets investeringar har gått till 106 portföljbolag av vilka 29 har fått en första investering under kvartalet. Majoriteten av investeringarna detta kvartal är liksom tidigare uppföljningsinvesteringar. Värt att notera är dock att 32 investeringar i 26 portföljbolag förblivit obesvarade i enkäten gällande fördelningen mellan initial eller uppföljningsinvestering. När det gäller investeringar per fas under Q har investeringarna förskjutits jämfört med Q Fler investeringar skedde både i senare faser och till högre belopp. Denna tendens märks framförallt inom venture där antalet startup-investeringar minskat under Q2 och ersatts med expansionsinvesteringar. Detta kan tyda på att riskkapitalbolagen tenderar att investera i senare faser när riskerna associerade med de tidigaste skedena är större, som vid en potentiell konjunkturnedgång. Sett till branscher attraherade Life Sciences både flest antal investeringar och mest kapital. Vad gäller regional fördelning av investeringarna gjorda av svenska och utländska riskkapitalbolag (inklusive utländska riskkapitalbolag utan svenskt kontor/filial) gjordes 98 av kvartalets investeringar i Sverige. Det motsvarar 75 % av det totala antalet investeringar. Det totala belopp som investerades i Sverige under Q2 uppgick till Mkr vilket kan jämföras med Mkr under Q1.

36 4.2 Investeringar per investeringsfas Nedan följer information om investeringar fördelat på investeringsfas. Definition av respektive investeringsfas finns i appendix. TABELL 2 Investeringar per fas Investeringsfas Antal Belopp [Mkr] Sådd 8 18 Start-up Expansion Rescue/Turnaround 2 20 Replacement capital Buyout Totalt Den fas som attraherade flest investeringar under Q var expansion med 77 (24) stycken. Detta är ett trendbrott då start-up varit den fas som attraherat flest investeringar under både Q och Q Senaste kvartalet då expansion-investeringar var flest till antalet var under Q Inom venture (sådd, start-up, expansion och rescue/turnaround) uppgick det totala investerade beloppet till Mkr (1 211 Mkr) fördelat på 107 (104) investeringar. Buyout och replacement capital stod liksom tidigare kvartal för merparten av det totala investerade beloppet med 90 % (88 %), medan antalet investeringar enbart uppgick till 18 % (17 %) av det totala antalet investeringar. Det största antalet investeringar som ett enskilt riskkapitalbolag genomförde uppgick till 21 (20) under andra kvartalet 2008.

37 4.2.1 Tillväxtfaserna I detta avsnitt presenteras aggregerad information gällande de investeringar som gjorts inom tillväxtfaserna (sådd, start-up, expansion och rescue/turnaround) under andra kvartalet DIAGRAM 15 Högre investerat belopp i venture jämfört med föregående kvartal Investerat belopp tillväxtfaserna (Mkr) Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Diagrammet ovan visar det investerade beloppet i tillväxtfaserna sedan Det andra kvartalet 2008 investerade respondenterna Mkr (1 211 Mkr) i tillväxtfaserna. Detta får anses vara relativt lågt sett till motsvarande kvartal under föregående år. Dock når det totala investerade beloppet i tillväxtfaserna den högsta nivån sedan kreditkrisens start vid Q Antal investeringar inom tillväxtfaserna för det andra kvartalet uppgick till 107 stycken vilket kan jämföras med 104 för Q Antalet investeringar under det andra kvartalet har sedan 2005 inte understigit 146 investeringar vilket gör att årets Q2-siffror får anses vara relativt låga.

38 4.2.2 Buyout I detta avsnitt presenteras aggregerad information avseende investeringar i buyout- och replacement capital-fasen under andra kvartalet Definitioner av de olika faserna återfinns i appendix. DIAGRAM 16 En återhämtning sedan kreditkrisens start sett till investerat belopp Investerat belopp inom Buyout (Mkr) Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Som diagrammet ovan visar investerade respondenterna Mkr (9 126 Mkr) under det andra kvartalet. Även totalt investerat belopp inom buyoutfasen kan jämföras med kvartal två under tidigare år. Siffrorna för Q får då anses vara relativt låga. Även här nådde dock det totala investerade beloppet inom buyout-fasen sin högsta nivå sedan kreditkrisens begynnelse under Q En av anledningarna till den höga nivån beror på några större buyout-investeringar under detta kvartal. Antalet investeringar inom buyout-fasen under andra kvartalet uppgick till 23 (21) stycken. Det kan jämföras med antalet investeringar för det andra kvartalet under föregående år uppgick antalet investeringar till 24, 2006 till 19 och 2007 till 27.

39 4.3 Branscher I detta avsnitt visas fördelningen av kvartalets investeringar i olika branscher. Definitioner av branscherna finns i appendix. DIAGRAM 17 Flest investeringar inom Life Sciences Antal investeringar per bransch Life Sciences Data och konsumentelektronik Professionella och ind. produkter Kommunikation Konsumentvaror, detaljhandel Konsumenttjänster, övrigt Energi, miljöteknik Professionella och ind. tjänster Byggsektorn Finansiella tjänster Fastigheter Kemi och material Venture Buyout Life Sciences var den bransch som attraherade flest antal investeringar under det andra kvartalet 2008 med 35 (29) stycken. Därefter följde Data och konsumentelektronik med 27 (33) investeringar och Professionella och industriella produkter med 16 (15) investeringar.

40 DIAGRAM 18 Life Sciences attraherade mest kapital under andra kvartalet 2008 inom tillväxtfaserna Investerat belopp fördelat på branscher inom venture (Mkr) Life Sciences 617 Konsumenttjänster, övrigt 292 Data och konsumentelektronik Kommunikation Konsumentvaror, detaljhandel Professionella och ind. produkter Energi, miljöteknik Fastigheter Sett till investerat belopp var de tre största branscherna Life Sciences med 617 Mkr (200 Mkr), Konsumenttjänster, övrigt med 292 Mkr (0 Mkr) och Data och konsumentelektronik med 169 Mkr (96 Mkr). Förra kvartalet var Professionella och industriella produkter den bransch som attraherade det högsta totalbeloppet. De stora skillnaderna mellan kvartalen kan förklaras genom att det under Q skedde framför allt ett par större expansionsinvesteringar inom Life Sciences och Konsumenttjänster, övrigt. DIAGRAM 19 Även inom buyout attraherade Life Sciences mest kapital under andra kvartalet 2008 Investerat belopp på branscher inom buyout (Mkr) Life Sciences 7732 Professionella och ind. produkter 3548 Professionella och ind. tjänster 1452 Konsumentvaror, detaljhandel Konsumenttjänster, övrigt Data och konsumentelektronik Byggsektorn De tre branscher som attraherade de högsta totalbeloppen inom buyout under Q var Life Sciences med Mkr (389 Mkr),

41 Professionella och industriella produkter med Mkr (6 975 Mkr) och Professionella och industriella tjänster med Mkr (25 Mkr). Under det första kvartalet 2008 var Professionella och industriella produkter den bransch som attraherade det högsta totalbeloppet med Mkr. Den bakomliggande anledningen till att Life Sciences passerade Professionella och industriella produkter, detta kvartal, var framför allt en enskild större buyout-investering inom Life Sciences Cleantech Q EVCA:s definition av Cleantech: Cleantech innefattar många olika typer av produkter, tjänster och processer som alla har gemensamt att de syftar till att möjliggöra högre effektivitet till en lägre kostnad, markant reducera eller helt eliminera påverkan på miljön samt genom detta förbättra livskvaliteten. Cleantech kan finnas i många olika branscher; exempelvis jordbruk, energi, miljöteknik, tillverkning, transport och vatten. Under det andra kvartalet 2008 gjorde riskkapitalbolagen 14 (5) investeringar i bolag klassificerade som Cleantech till ett totalbelopp av 70 Mkr (205 Mkr). Samtliga Cleantech-investeringar under det andra kvartalet 2008 var venture-investeringar. En investering var inom sådd, fem i start-up och åtta investeringar inom expansion. Observera att definitionen av Cleantech skiljer sig från Energi, miljöteknik. Den främsta anledningen till att de separeras är att det finns ett stort allmänt intresse från media och andra aktörer gällande Cleantech. Dessutom använder utländska organisationer som Cleantech Venture Network använder en bredare definition så för att kunna jämföra Sverige med andra länder i detta avseende krävs att denna definition används. I denna rapport används den Europeiska Riskkapitalföreningens (EVCA) definition.

42 DIAGRAM 20 Relativt hög aktivitet inom Cleantech sett till antal investeringar Antal och belopp (Mkr) inom Cleantech under Q Mkr Antal Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Sett till antalet investeringar inom Cleantech så var aktiviteten relativt hög detta kvartal. Däremot var det totala investerade beloppet relativt lågt under det andra kvartalet Detta beror främst på att majoriteten av cleantechinvesteringarna var uppföljningsinvesteringar med lägre genomsnittsbelopp än under tidigare kvartal. Trenden inom Cleantech gällande att det var flest investeringar inom expansions-fasen överensstämmer med de generella trenderna inom venture där man kan se en förskjutning av investeringarna mot senare faser.

43 4.4 Geografisk spridning av riskkapitalbolagens investeringar I detta avsnitt presenteras fördelningen av riskkapitalbolagens investeringar under det andra kvartalet fördelat på regioner. Dessutom illustreras mer ingående information avseende investeringar inom Sverige Fördelningen på regioner TABELL 3 Fördelning av det andra kvartalets investeringar per region Antal Belopp Antal [Mkr] Bolag Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Totalt (105) av kvartalets investeringar, av svenska och utländska riskkapitalbolag med kontor/filial i Sverige, gjordes i Sverige vilket motsvarar 75 % (84 %) av det totala antalet investeringar. Det totala investerade beloppet som investerades i Sverige under kvartalet uppgick till Mkr vilket kan jämföras med Mkr under det första kvartalet Mer än 2/3 det investerade kapitalet under det andra kvartalet gick således till andra regioner än Sverige. Som diagrammet visar är anledningen till fördelningen att det skett ett antal större buyout-investeringar i Norden och i Övriga världen under detta kvartal där det svenska kontoret varit ansvarigt för dessa investeringar.

44 4.4.2 Investeringar i Sverige Q Investeringar gjorda av svenska och utländska riskkapitalbolag (inklusive utländska riskkapitalbolag utan svenskt kontor/filial) i Sverige uppgick under det andra kvartalet till Mkr ( Mkr) fördelat på 108 (117) enskilda investeringar. TABELL 4 Investeringar i Sverige fördelat på fas Investeringsfas Antal Belopp [Mkr] Sådd 9 97 Start-up Expansion Rescue/Turnaround 3 64 Buyout/ Replacement Capital Totalt Siffrorna ovan visar en tydlig nedgång både när det gäller antal investeringar och totalt investerat belopp i Sverige för det andra kvartalet 2008 jämfört med föregående kvartal. När det gäller de enskilda faserna kan vi se en ökning i sådd-fasen med 97 Mkr (81 Mkr) och expansionsfasen med 947 Mkr (803 Mkr) jämfört med det första kvartalet Den största minskningen per fas återfinns inom buyout där det för detta kvartal investerades för Mkr vilket motsvarar en minskning på nästan 61 % jämfört med Q Även sett till investeringar i Sverige kan man urskilja en förskjutning vad gäller antal investeringar per fas inom venture. Under det andra kvartalet har det skett 59 (22) investeringar i expansionsfasen, vilket kan jämföras med startup-fasens 23 (66) investeringar. Start-up var således den fas i vilken det genomfördes flest investeringar inom under det första kvartalet 2008.

45 DIAGRAM 21 Flest investeringar i Sverige inom Life Sciences Antal svenska investeringar fördelat på bransch och venture eller buyout Life Sciences Data och konsumentelektronik Professionella och ind. produkter Kommunikation Konsumentvaror, detaljhandel Konsumenttjänster, övrigt Energi, miljöteknik Professionella och ind. tjänster Kemi och material Finansiella tjänster Byggsektorn Fastigheter Venture Buyout Totalt sett attraherade Life Sciences flest investeringar i Sverige under det andra kvartalet När det gäller fördelningen mellan venture eller buyout så var Life Sciences den bransch som attraherade flest investeringar inom venture medan Professionella och industriella produkter var den mest frekventa branschen för buyout-investeringar. Investeringarna i Sverige följer ett mönster liknande alla investeringar gjorda av riskkapitalbolag med kontor/filial i Sverige. Dessutom var skillnaderna små mellan kvartal ett och kvartal två gällande investeringsfördelningen på branscher; de två branscher som under båda kvartalen har attraherat flest investeringar är Life Sciences och Data och konsumentelektronik.

46 DIAGRAM 22 Professionella och industriella tjänster attraherade mest kapital inom tillväxtfaserna Investerat belopp inom tillväxtfaserna i Sverige (Mkr) Professionella och ind. tjänster Konsumenttjänster, övrigt Life Sciences Data och konsumentelektronik Kommunikation Professionella och ind. produkter Konsumentvaror, detaljhandel Energi, miljöteknik Fastigheter Kemi och material Professionella och industriella tjänster var den bransch som attraherade mest kapital under det andra kvartalet inom tillväxtfaserna i Sverige med 329 Mkr (62 Mkr). Därefter följde Konsumenttjänster, övrigt med 292 Mkr (0 Mkr) och Life Sciences med 258 Mkr (243 Mkr). DIAGRAM 23 Inom buyout var Professionella och industriella produkter den bransch som attraherade mest kapital Investerat belopp inom buyout i Sverige (Mkr) Professionella och ind. produkter Konsumentvaror, detaljhandel 302 Konsumenttjänster, övrigt 297 Byggsektorn 7 Sett till investerat belopp i Sverige var de tre största branscherna Professionella och industriella produkter med Mkr (7 458 Mkr), Konsumentvaror, detaljhandel med 302 Mkr (1 630 Mkr) och Konsumenttjänster, övrigt med 297 Mkr (59 Mkr). Kvartalets tre största branscher är i stort sett desamma som för det första kvartalet Den

47 enda skillnaden är Life Sciences som då var den tredje största branschen sett till investerat kapital.

48 5 Riskkapitalbolagens avyttringar Q I detta avsnitt presenteras information om riskkapitalbolagens avyttringar under andra kvartalet Översikt avyttringar TABELL 5 Fördelning av kvartalets avyttringar Antal avyttringar Investerat Belopp [Mkr] Antal bolag Under kvartalet har respondenterna rapporterat in 20 (29) genomförda avyttringar. Dessa gjordes i totalt 17 portföljbolag och det ursprungliga investerade beloppen uppgick till Mkr (2 721 Mkr). I de enkäter som riskkapitalbolagen får besvara ges möjligheten att rapportera in både det totala investerade beloppet i ett portföljbolag och det erhållna beloppet vid avyttringen. I enkäten för Q2 har dessa båda belopp angetts för 9 avyttringar i 8 unika bolag. Resultatet ger en vinstmultipel på 2,1 (3,4) gånger pengarna på dessa investeringar (utan hänsyn till tid, ränta etc.). Att både antal avyttringar och totalt investerat belopp som erhölls vid avyttringarna under kvartalet minskade jämfört med föregående kvartal bekräftas av svaren i temaenkäten. Där rapporterade riskkapitalbolagen att det föreligger svårigheter med att avyttra under rådande konjunktur. Den allmänna oron på de finansiella marknaderna i kombination en svårare situation gällande finansiering leder till att många riskkapitalbolag avvaktar med att avyttra sina bolag. Dessutom anser ett flertal av respondenterna att möjligheten att börsnotera ett portföljbolag är nästintill obefintlig för tillfället.

49 5.2 Fördelning på kategorier Sett till totalt belopp per avyttringskategori så hamnade Annat riskkapitalbolag först med 935 Mkr tätt följt av Industriell köpare med 748 Mkr. För det första kvartalet 2008 kom det högsta totalbeloppet från Rekapitalisering med Mkr. DIAGRAM 24 Flest avyttringar till Industriella köpare Antal avyttringar per avyttringsform Q Industriell köpare 9 Annan utveckling Försäjlning av noterade aktier 3 3 Annat riskkapitalbolag 2 Rekapitalisering Entreprenör/grundare Finansiell aktör (ej riskkapitalbolag) Diagrammet ovan visar att flest avyttringar genomfördes till en Industriell köpare med 9 (7) avyttringar. Förra kvartalet var de vanligaste avyttringsformerna Annat riskkapitalbolag och Rekapitaliseringar med 8 avyttringar vardera. DIAGRAM 25 Fler positiva avyttringar under Q jämfört Q Andel positiva avyttringar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q

50 Diagrammet ovan visar att andelen positiva avyttringar var högre under Q jämfört med föregående kvartal. Med positiva avyttringar avses försäljning till annat riskkapitalbolag, finansiell aktör, industriell aktör, börsnotering samt försäljning av noterade aktier. Anledningen till ökningen av positiva avyttringar för Q jämfört med Q beror främst på att det under Q gjordes färre rekapitaliseringar samt avyttringar till entreprenörer/grundare. 5.3 Fördelning på branscher Sett till avyttringar per bransch så erhöll riskkapitalbolagen mest kapital för portföljbolag inom Professionella och industriella tjänster med Mkr följt av Life Sciences med 345 Mkr. DIAGRAM 26 Flest avyttringar inom Professionella och industriella produkter Antal avyttringar per bransch Q Professionella och industriella produkter 7 Life Sciences 5 Kommunikation 4 Data och konsumentelektronik 2 Konsumentvaror och detaljhandel 1 Konsumenttjänster 1 Diagrammet ovan visar att flest avyttringar gjordes inom Professionella och industriella produkter med 7 (4) avyttringar följt av Life Sciences med 5 (1) avyttringar. För det första kvartalet 2008 gjordes flest avyttringar inom Data och konsumentelektronik.

51 6 Riskkapitalbolagens kapitalanskaffning Q Under det andra kvartalet 2008 anskaffade de responderande riskkapitalbolagen Mkr (534 Mkr) från investerare. Inget kapital från moderbolag anskaffades under kvartalet. Inte heller erhölls något kapital från utdelningar eller reavinster för återinvesteringar. Som tidigare påvisats genom temafrågorna så leder den rådande konjunkturen till svårigheter att anskaffa kapital vilket avspeglas i siffrorna för det andra kvartalet Dessa siffror kan jämföras med siffrorna för samma tidsperiod 2007 då Mkr anskaffades. Att mindre kapital anskaffats exemplifieras genom att enbart 4 (5) riskkapitalbolag anskaffade kapital från investerare under kvartalet. Motsvarande period under 2007 anskaffade 14 riskkapitalbolag kapital. Flertalet av dessa var buyout-aktörer, vilket förklarar storleken på det anskaffade kapitalet för detta jämförelsekvartal. DIAGRAM 27 buyout 92 % av det anskaffade kapitalet förväntas bli allokerat till Förväntad allokering av det anskaffade kapitalet Okänt 2% Sådd och Startup 6% Buyout 92% När det gäller den förväntade allokeringen av det anskaffade kapitalet under Q förväntas (90) Mkr gå till buyout-investeringar och 75 (292) Mkr till sådd och start-up. Allokeringen av de resterande 19 Mkr är okänd då dessa ej blivit redovisade för i enkäten.