Deltagarnas sjukfrånvaro under fyra år
|
|
- Monica Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Deltagarnas sjukfrånvaro under fyra år Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Arbetsrapport Vesa Leppänen Enheten för organisation och hälsa i tjänstearbete Arbetslivsinstitutet i Malmö 2006
2 Copyright Arbetslivsinstitutet och Vesa Leppänen 2006 Tryck: Just Nu, Malmö, 2006 Ytterligare exemplar kan beställas från: Eva Linde Arbetslivsinstitutet Malmö Tel: Fax:
3 Inledning Plus alla var namnet på ett projekt inom den öppna hemtjänsten i Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo i Malmö. Vårdbiträden och undersköterskor erbjöds under tre år att ägna sig åt friskvård tre timmar per vecka under betald arbetstid. Målen med projektet var att öka hälsan och välbefinnandet hos personalen, minska sjukfrånvaron, öka den äldre personalens möjligheter att stanna kvar i arbetet, ge arbetet inom hemtjänsten ökad status samt förbättra möjligheten att rekrytera ny personal. Projektet startades med hälsoprofilbedömningar i november 2002 och friskvården påbörjades under januari Deltagarna fick välja mellan 11 olika aktiviteter, bl.a. gympa, styrketräning och stavgång. De fick också ett erbjudande om att ägna sig åt kvalitetstid, men den påbörjades aldrig i någon större omfattning (Leppänen 2004, Leppänen 2006). Projektet avslutades i oktober Denna rapport är en del av en större undersökning om Plus alla och beskriver hur sjukskrivningstalen förändrades bland deltagarna från ett år före projektets start till dess slut. Tidigare rapporter beskriver projektets organisation vid dess start (Leppänen 2004) och hur den förändrades på vägen mot dess avslut (Leppänen 2006), vilka förväntningar deltagarna hade vid projektets början (Linné & Leppänen 2004) samt några av deras erfarenheter av det första året (Holmkvist & Leppänen 2004) och efter tre år (Leppänen & Kullberg 2006). Den läsare som är intresserad av att fördjupa sig i projektets organisation, innehåll och konsekvenser kan vända sig till dessa rapporter eller till projektledarens slutrapport som beskriver resultat från hälsoprofilbedömningarna (Arvidsson 2005). Bakgrund En viktig bakgrund till Plus alla var den höga sjukfrånvaron inom hemtjänsten. I mars 2002 gjordes en framställan till Kommunstyrelsen där en rad fakta om sjukfrånvaron redovisades (Malmö stad ). Stadsdelarnas personal hade högst antal sjukskrivningsdagar per år och anställd. Limhamn-Bunkeflo var en av de sex förvaltningar som hade högst sjukfrånvaro (36,9 dagar) och en av två förvaltningar där sjukskrivningarna ökade mest från 2000 till 2001, med 7,1 dagar per anställd och år. Den yrkeskår som hade högst antal sjukskrivningsdagar per år i Malmö var vårdbiträdena - med 59 dagar per anställd under För samtliga anställda var den nästan 33 dagar. Under 2001 var det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar för kvinnor i åldern 18 år 10 stycken (29 för män), i åldern år var antalet 20 (11 för män), år var antalet 27 (14 för män), år var antalet 38 (18 för män), var antalet 49 (21 för män) och i åldern 60- var antalet dagar 65 (32 för män) (Ibid.). Sjukfrånvaron steg alltså med ökad ålder och den var ungefär dubbelt så stor hos kvinnor som hos män. Denna situation upplevdes som särskilt alarmerande med tanke på att 76 % av Malmö stads anställda var kvinnor och 3
4 medelåldern bland Malmö stads anställda var drygt 43 år. I hemtjänsten är andelen kvinnor ännu högre. I projektbeskrivningen för Plus alla (oktober 2002) konstaterades att Den höga och snabbt ökande sjukfrånvaron är ett stort problem (SDF Limhamn-Bunkeflo ). Kunskaperna om den höga sjukfrånvaron ställdes sedan i relation till förhållandena i Limhamn-Bunkeflo. I ett PM från augusti 2001 skrev man att det i den öppna hemtjänsten inom område fyra i Limhamn-Bunkeflo (där projektet bedrevs) arbetade 60 ordinarie personal. Två personer var år, 14 var år, 10 var år, 27 var år och sju var år (SDF Limhamn-Bunkeflo ). Det är underförstått att sjukfrånvaron i Limhamn-Bunkeflo, mot bakgrund av åldern hos personalen, kunde komma öka dramatiskt under de närmaste åren - om inget görs. Plus alla presenterades som ett försök att hejda denna utveckling. När projektet lanserades uttrycktes förhoppningar om att det skulle bli ekonomiskt självbärande under de tre år det pågick genom att sjukfrånvaron skulle minska (Leppänen 2004:60). Mot denna bakgrund framstod det som intressant att undersöka hur sjukfrånvaron skulle komma förändras under denna period. Därför bestämdes att undertecknad skulle kartlägga omfattningen av deltagarnas sjukfrånvaro under fyra år, från året före projektets start till dess slut. Men hur har sjukfrånvaron utvecklats inom Malmö stad sedan 2002? I skriften Friskare arbetsplatser - slutrapport (Malmö Stad ) sägs att 2003 blev ett trendbrott och för första gången sedan 1996 minskade sjukfrånvaron efter att ha ökat kraftigt sedan När man beräknade sjukfrånvaron för samtliga anställda inom Malmö stad visade det sig att den relativa sjukfrånvaron, beräknat på antalet månadsanställda, hade minskat (Wolter Rohmée ): ,45 % ,31 % ,88 % ,9 % Dessa siffror inkluderar inte den tidsbegränsade sjukersättningen. När de timanställda och tjänstlediga inkluderas, liksom personer med aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning, visar det sig att den totala volymen för år 2004 blir högre än 7,88 %, nämligen 9,1 %. Skriften Friskare arbetsplatser - slutrapport visar också att det skett en minskning av den relativa sjukfrånvaron i SDF Limhamn-Bunkeflo (exklusive tidsbegränsade sjukskrivningar): ,68 % ,58 % ,02 % 4
5 Samma skrift visar också att antalet sjukdagar för vårdbiträden och undersköterskor i Malmö stad är bland de allra högsta om man jämför med andra yrkesgrupper i staden, men att de sjunkit under perioden (Wolter Rohmée ): Vårdbiträden Undersköterskor Malmö Malmö ,81 % 12,22 % ,50 % 11,94 % ,42 % 10,05 % Men hur har då sjukskrivningarna utvecklats för vårdbiträden och undersköterskor i Limhamn-Bunkeflo? I följande tabell ser vi det relativa antalet dagar som vårdbiträden och undersköterskor var sjukskrivna under olika år i förhållande till antalet anställningsdagar (Hedenus ): Vårdbiträden Undersköterskor Limhamn-Bunkeflo Limhamn-Bunkeflo ,65 % 4,52 % ,23 % 9,21 % ,20 % 6,81 % Sammantaget visar ovanstående siffror att den relativa sjukfrånvaron har minskat för samtliga anställda i Malmö, inklusive Limhamn-Bunkeflo, under perioden. Sjukfrånvaron för vårdbiträden och undersköterskor i Malmö har också minskat under denna period medan den ökat något i Limhamn-Bunkeflo. Mot denna bakgrund framstår det som intressant att undersöka hur sjukfrånvaron utvecklats bland deltagarna i Plus alla. Undersökningen Vid projektets start fanns 57 anställda inom hemtjänstens område 4. Av dem valde 51 att delta. Några avslutade sitt deltagande under pågående projekt och andra deltagare tillkom. Vid projektets slut fanns 82 personal inom område fyra varav 74 deltog i projektet. Denna rapport undersöker hur sjukfrånvaron utvecklats för de deltagare som uppfyller följande kriterier: De deltog i projektet från dess start den 1 november 2002 till dess slut den 31 oktober De var anställda fr.o.m. ett år före projektstart (d.v.s. 1 november 2001). Med detta urval kan vi följa hur sjukfrånvaron utvecklats under fyra år, från ett år före start till dess slut tre år senare. En ambition är att i en framtida studie inkludera fler individer i beräkningarna, men då skapa ett år noll för var och en. För denna undersökning har ingen kontrollgrupp konstruerats. En ambition är att, för en framtida studie, konstruera en relevant kontrollgrupp. 5
6 Denna rapport är främst deskriptiv och de tolkningar som presenteras baseras direkt på det empiriska underlaget. I framtida studier, där data sträcker sig över en längre tid och det finns en kontrollgrupp, blir det också meningsfullt att jämföra resultaten med andra studier av liknande personalgrupper. Uppgifterna som redovisas här har insamlats genom det personaladministrativa datorsystemet Prima Personal. En matris har skapats där en rad uppgifter markerats: - Deltagarnas namn. - Deltagarnas ålder. - Deltagarnas anställningsperioder. - Deltagarnas befattningar under de olika anställningsperioderna. - Anställningarnas omfång i procent. - Datum för sjukskrivningsperiodernas början och slut. - Antal dagar man varit sjukskrivna inom varje period. (Inklusive lediga dagar.) - Antal dagar man varit frånvarande från arbetet. (Dagar man skulle arbetat exklusive lediga dagar.) I denna framställning görs jämförelser mellan sjukfrånvaron under år 0 (1/11, /10, 2002), år 1 (1/11, /10, 2003), år 2 (1/11, /10, 2004) och år 3 (1/11, /10, 2005). Resultat Undersökningsgruppen Den undersökta gruppen består av 28 deltagare varav 27 är kvinnor och 1 är man. När projektet påbörjades var deltagarnas medelålder nästan 46 år och vid dess slut var medelåldern alltså nästan 49. I det följande ser vi spridningen på deltagarnas åldrar vid projektets start Hela 10 deltagare var mellan 32 och 42 år. En stor andel, 15 deltagare, var mellan 48 och 58 år. 6
7 Deltagarnas befattningar var som följer: Befattning Början av år 0 (1/ ) Början av år 1 (1/ ) Början av år 2 (1/ ) Undersköterska Vårdbiträde Personlig assistent Början av år 3 (1/ ) Det fanns bara två undersköterskor i gruppen vid mätperiodens början, men antalet steg under de följande två åren, fram till början av år två, då de var 15 stycken. Till stor del sammanhänger det med att en stor del av personalen deltog i ett s.k. valideringsprojekt, vilket innebar att man bedömde deras reella kompetens och utformade individuella utbildningsplaner, varefter de examinerades till undersköterskor. Med ett enda undantag arbetade deltagarna mellan 75 och 100 % under mätperiodens samtliga fyra år. Följande sammanställning visar antalet helårsarbetskrafter under de fyra åren. 25,32 helårsarbetskrafter 25,31 helårsarbetskrafter 25,47 helårsarbetskrafter 24,87 helårsarbetskrafter Antalet deltagare som sjukskrevs I det följande ser vi hur många av deltagarna som sjukskrevs vid minst ett tillfälle under de fyra åren: 21 deltagare 21 deltagare 19 deltagare 21 deltagare Vi ser att antalet deltagare som sjukskrevs vid minst ett tillfälle var jämn under de fyra åren. Vi ser också att det fanns 7-8 deltagare som inte sjukskrevs under vart och ett av åren. Nedan kommer visas att det, i viss utsträckning, var samma deltagare som inte sjukskrevs under de olika åren. 7
8 Hur många gånger deltagarna sjukskrevs totalt I det följande ser vi hur många gånger deltagarna sjukskrevs under de fyra åren: 81 tillfällen 1 80 tillfällen 2 68 tillfällen 3 79 tillfällen 4 Antalet sjukskrivningar per deltagare I det följande ser vi hur många gånger deltagarna sjukskrevs genomsnittligen under vart och ett av de fyra åren. 2,9 tillfällen 2,8 tillfällen 2,4 tillfällen 2,8 tillfällen Antal dagar man var sjukskrivna totalt Följande sammanställning visar det totala antalet dagar som deltagarna var sjukskrivna under de fyra åren. Detta inkluderar även lediga dagar då man var sjukskriven dagar 1158 dagar 1657 dagar 1423 dagar Med andra ord har det totala antalet sjukskrivningsdagar ökat kraftigt under perioden. Det genomsnittliga antalet sjukskrivna dagar per deltagare Vi ser därför också en ökning av det genomsnittliga antalet dagar som deltagarna var sjukskrivna under vart och ett av de fyra åren. 36,9 dagar 41,4 dagar 59,2 dagar 50,8 dagar 1 Två av dessa sjukskrivningar blev förlängda en gång, en blev förlängd två gånger och en blev förlängd och utökad ett flertal gånger. 2 En av dem blev förlängd en gång, en blev förlängd och utökad ett flertal gånger och en är en fortsättning på en sjukskrivning från föregående år. 3 Två av dem blev förlängda en gång, en blev förlängd och utökad flera gånger och var en fortsättning på sjukskrivning som inleddes föregående år, en blev förlängd fyra gånger och en var en fortsättning på en sjukskrivning som inleddes föregående år. 4 Tre av dem är fortsättningar på sjukskrivningar som inleddes förgående år. 8
9 Antalet sjukskrivna dagar per helårsarbetskraft Därmed ser vi också en ökning av antalet sjukskrivna dagar per helårsarbetskraft. År1 40,8 dagar 45,8 dagar 65,1 dagar 57,2 dagar Antalet förlorade arbetsdagar 5 Om man räknar bort de lediga dagarna från sjukskrivningarna och undersöker hur många arbetsdagar som gick förlorade ser vi att deltagarna var frånvarande följande antal arbetsdagar under de fyra åren: dagar 820 dagar 1151 dagar 1008 dagar Det genomsnittliga antalet förlorade arbetsdagar per deltagare Vi ser också en ökning av det genomsnittliga antalet förlorade arbetsdagar per deltagare under vart och ett av de fyra åren: 24,4 dagar 29, 3 dagar 41,1 dagar 36 dagar Så här långt visar beräkningarna att sjukskrivningarna ökat dramatiskt under de fyra åren, vilket kan tolkas som en dyster utveckling. Men i det följande kommer denna bild att nyanseras. 5 När det gäller måttet förlorade arbetsdagar så döljer detta mått faktumet att den förlorade arbetsdagen kan vara olika lång. Man skulle kunna anse det som mer korrekt att räkna ut antalet förlorade arbetstimmar och ställa det i relation till antalet deltagare och årsarbetskrafter. Men sådana beräkningar är mycket arbetskrävande då de olika beteckningar som återfinns i Prima personal (t.ex. benämningen b-tur ) varierar avseende sitt innehåll. En b-tur kan vara olika lång i olika arbetslag. 6 I några fall har korrekta uppgifter saknats om det exakta antalet dagar de sjukskrivna skulle ha arbetat. Därför har antalet arbetsdagar estimerats med hjälp av deltagarnas scheman. För år 0 gäller detta 2 sjukskrivningstillfällen; för år 1 gäller detta 3 sjukskrivningstillfällen och för år 2 och 3 gäller detta ett sjukskrivningstillfälle vardera. 9
10 Sjukskrivningarnas längder Låt oss se på antalet sjukskrivningar av olika längd. (N = totalt antal sjukskrivningar för året) Längd på sjukskrivning (N=81) (N=80) (N=68) (N=79) 1 dag dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 2 (220, 266) 2 (267, 346) 4 (104, 346, 365, 365) 3 (365, 365, 305) Långa sjukskrivningar Ovan såg vi att det totala antalet dagar då man var sjukskriven ökade dramatiskt under perioden, från 1033 dagar till 1423 dagar per år. Förklaringen till denna ökning går att utläsa ur ovanstående tabell. Vi ser att antalet sjukskrivningar över 100 dagar ökat från 2 stycken år noll, till 4 stycken år två och 3 stycken år tre. Där ser vi också att längden på dessa långa sjukskrivningar ökade under perioden. År noll var de 220 och 266 dagar medan de år tre var 365, 365 och 305 dagar långa. Dessa långa sjukskrivningar förklarar det ökade antalet sjukskrivningsdagar i undersökningsgruppen. Om man räknar bort de långtidssjukskrivna deltagarna får vi följande antal sjukskrivningsdagar per år Det visar sig alltså att antalet sjukskrivningsdagar legat relativt konstant under perioden när de långtidssjukskrivna exkluderats ur beräkningarna. 10
11 En annan iakttagelse om långtidssjukskrivningarna är att de långtidssjukskrivna deltagarna uppvisar en hög grad av sjukfrånvaro också under perioder då de inte är långtidssjukskrivna. Ovan såg vi att det genomsnittliga antalet sjukskrivningstillfällen varierade mellan 2,4 och 2,9 under de olika åren. Om vi väljer ut de sex deltagare som stod för de 11 långtidssjukskrivningarna under de fyra åren och räknar bort de år då dessa individer var långtidssjukskrivna upptäcker vi att deras genomsnittliga antal sjukskrivningstillfällen är 6,9 tillfällen per år. (90 tillfällen dividerat med 13 deltagarår.) Det finns därför en grupp om sex deltagare som både står för de långa sjukskrivningarna och som är sjukskrivna ofta. De tillhör därför vad som nedan kallas en sjukgrupp. Korta sjukskrivningar Förutom de långtidssjukskrivna finns det också andra som uppvisar en hög grad av sjukfrånvaro, men där den manifesteras som tillfällen då man är sjukskrivna mellan en och tre dagar. I ovanstående tabell, där antalet sjukskrivningar av olika längd redovisas, kan vi se att antalet korta sjukskrivningar var relativt konstant under de fyra åren (mellan 30 och 42 stycken per år). Förmodligen hade korttidsfrånvaron varit högre under år tre om tre deltagare, som då var långtidssjukskrivna, hade varit i tjänst. M.a.o. hade de korta sjukskrivningarna förmodligen varit fler under år tre och fyra om långtidssjukskrivningarna inte inträffat. Har då antalet korttidssjukskrivna deltagare ökat eller minskat under perioden? Under år noll var 16 av de 28 deltagarna korttidssjukskrivna vid minst ett tillfälle och under år tre var det 14 deltagare. Detta bör inte tolkas som en minskning eftersom 3 deltagare, som hade korttidsfrånvaro under åren noll, ett och två, var långtidssjukskrivna under år tre. En ur projektets synvinkel viktig fråga är om det skett någon minskning eller ökning av korttidssjukfrånvaron hos några av deltagarna under perioden? Det är intressant att det finns 5 deltagare som minskat sin korttidssjukfrånvaro under perioden. Det finns 3 deltagare som tillsammans hade 13 korttidssjukfrånvarotillfällen under år noll och ett, men som endast uppvisar ett tillfälle under år tre. Det finns också 2 deltagare som hade totalt 17 korttidssjukfrånvarotillfällen under åren noll, ett och två men som inte hade några korttidssjukfrånvarotillfällen alls under år tre. Det var 20 deltagare som stod för samtliga 151 korta sjukskrivningar under de fyra åren. När man ser på dessa 20 uppenbarar sig stora skillnader avseende hur ofta de var korttidssjukskrivna. Det var 7 deltagare som hade mellan 1 och 3 korta sjukskrivningar under hela perioden. Det var 11 som hade mellan 4 och 8 stycken korta sjukskrivningar under perioden. Men det fanns också en mindre grupp, 3 deltagare, som hade 13 eller fler korta sjukskrivningar under perioden. Totalt hade de 67 korta sjukskrivningar under mätperioden. De stod för 44 % av de korta sjukskrivningarna. Den förste av dessa tre deltagare var också långtidssjukskriven 11
12 under ett av de fyra åren. Den andre hade, förutom ett stort antal korttidssjukskrivningar, också många mellanlånga sjukskrivningar vilka totalt uppgick till 39 stycken (totalt 296 dagar). Den tredje hade enbart dessa korta sjukskrivningar. En friskgrupp och en sjukgrupp I följande sammanställning ser vi hur många deltagare som var sjukskrivna olika antal gånger och dagar under mätperioden. Deltagare som var sjukfrånvarande gånger och där antalet dagar var mellan 0 och 23. Deltagare som var sjukfrånvarande gånger och där antalet dagar var mellan 25 och 91. Deltagare med fler än 173 dagar 8 sjukfrånvaro. Vi ser ovan att det fanns en grupp deltagare som sjukskrevs sällan och under få dagar. Denna grupp kan vi kalla friskgruppen. 10 deltagare hade mellan 0 och 23 sjukskrivningsdagar och var sjukskrivna mellan 0 och 9 gånger. Fyra av dem var inte sjukskrivna en enda gång under de fyra åren! Samtidigt fanns det en sjukgrupp som bestod av deltagare som var sjukskrivna mellan 173 och 1169 dagar under mätperioden. Den bestod av 8 deltagare. Den inkluderar alla de 6 deltagare som stod för de 11 långa sjukskrivningstillfällena. Men den inkluderar också 2 deltagare som hade relativt många sjukskrivningstillfällen (26 respektive 29 stycken) och där många av dem var mellanlånga, d.v.s. mellan 29 och 100 dagar. Om man ser på vilken ålder som deltagarna i de olika grupperna har så framkommer ett intressant mönster. I friskgruppen är medelåldern litet drygt 45 år och där är en stor spridning i åldrarna. Där finns både de yngsta och de äldsta deltagarna. I mellangruppen är medelåldern något högre, 50. Men där är spridningen något mindre. 8 av de 10 var mellan 48 och 57 år. I sjukgruppen var medelåldern lägre än i de två andra grupperna, nämligen drygt 41 år. 5 av de 8 var mellan 32 och 41 år. Avslutning När Plus alla påbörjades närdes en förhoppning om att projektet skulle sänka sjukfrånvaron tillräckligt för att göra det ekonomiskt självbärande. Ovanstående resultat visar att detta ännu inte infriats vad gäller de 28 deltagare som ingår i denna studie. 12
13 Den grupp som undersöks här är ickerepresentativ i så måtto att den redan från start uppvisar ett relativt lågt antal sjukfrånvarodagar per person. Ovan visades att vårdbiträden i Malmö hade 59 sjukfrånvarodagar per anställd under 2001 medan deltagarna i denna studie var sjukskrivna något under 37 dagar per deltagare under år noll (1/11, /10, 2002). Förmodligen är det svårt att sänka sjukfrånvaron i en grupp där den redan från början är låg. Resultaten visar att det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar i gruppen ökade kraftigt under perioden, från nästan 37 dagar till nästan 51 dagar per anställd och år. Emellertid kan denna höjning till stor del förklaras med att långtidssjuk-skrivningarna (över 100 dagar) ökade i antal och att de blev längre. När de långtidssjukskrivna räknades bort visade det sig att antalet sjukdagar var relativt konstant under de fyra åren, 298 år noll och 269 år tre. Detta kan jämföras med sjukskrivningar bland vårdbiträden och undersköterskor i Malmö och Limhamn-Bunkeflo. I Malmö stad sjönk sjukfrånvaron bland vårdbiträden fr.o.m t.o.m med nästan 2,4 % och för undersköterskorna med nästan 2,2 %. Däremot ökade den i Limhamn-Bunkeflo med drygt 1,5 % för vårdbiträdena och ungefär 2,3 % för undersköterskorna. Ett ur projektets synvinkel intressant resultat är att det finns 5 deltagare som minskat sin korttidssjukfrånvaro under perioden. Det finns 3 deltagare som tillsammans hade 13 korttidssjukfrånvarotillfällen under år noll och ett, men som endast uppvisar ett tillfälle under år tre. Det finns också 2 deltagare som hade totalt 17 korttidssjukfrånvarotillfällen under åren noll, ett och två men som inte hade några korttidssjukfrånvarotillfällen alls under det tredje året. Men å andra sidan har sjukfrånvaron i sin helhet varit konstant - om man inte räknar in de långa sjukskrivningarna som ökat i antal och volym. Ett intressant resultat är att man kan urskilja en friskgrupp med personal som sjukskrevs relativt sällan. Det var personal som hade mellan 0 och 23 sjukskrivningsdagar under hela perioden och var sjukskrivna 9 eller färre gånger under de fyra åren. Denna grupp bestod av 10 individer, varav 4 inte var sjukskrivna en enda gång. Samtidigt fanns det en sjukgrupp med 8 deltagare som var sjukskrivna mellan 173 och 1169 dagar under perioden. Det är anmärkningsvärt att medelåldern i sjukgruppen var lägre än i de två andra grupperna, nämligen drygt 41 år. 5 av de 8 som ingick i sjukgruppen var mellan 32 och 41 år. Det kan finnas olika anledningar till den relativt låga åldern i sjukgruppen. Det kan sammanhänga med förhållanden som inte har med arbetet att göra. Många kvinnor i den åldern har en relativt tung livssituation. Många har hemmaboende barn och en stor grupp är frånskilda. I de flesta fallen bor barnen hemma hos sina mammor. Många har föräldrar med åldersrelaterad sjuklighet och känner krav på att omhänderta dem. Dessa och andra förhållanden kan förklara en ökad sjukfrånvaro i denna grupp. 13
14 Sammantaget ser vi att sjukfrånvaron är stabil i gruppen under de fyra åren, med undantag för de långa sjukskrivningarna som ökade i antal och längd. För att vi ska kunna göra en rättvis bedömning av resultaten i denna rapport behöver de jämföras med en kontrollgrupp bestående av personal i någon annan del av den öppna hemtjänsten. Denna kontrollgrupp bör konstrueras så att den speglar denna undersökningsgrupp avseende ålder, kön, utbildning, etc. Först då kan vi bedöma effekterna av Plus alla. Vi bör också iaktta viss försiktighet vid tolkandet av resultaten i denna studie eftersom den endast täcker 28 individer. En annan anledning till försiktighet är att effekterna av friskvård förmodligen visar sig först på längre sikt än de tre år som undersöks i denna rapport. Det kan dröja ytterligare flera år innan eventuella minskningar av sjukfrånvaron uppkommer till följd av friskvården. Därför bör denna undersökning återupprepas om några år. Det är också sannolikt att ökningen av de långa sjukskrivningarna sammanhänger med förhållanden som friskvården inte kan påverka. Förmodligen är de resultat av sjukdomsprocesser som påbörjats redan innan projektet startade och som det inte kan påverka. Därför bör vi vara försiktiga med att över huvud taget relatera dem till projektet. Resultaten av denna studie kan tolkas som att man kanske inte ska förvänta sig att införandet av friskvård har några dramatiska effekter på sjukfrånvaron på kort sikt. Effekterna kan komma senare och deras omfång är svåra att bedöma. Slutligen bör påpekas att friskvården ger effekter som inte avspeglas i sjukfrånvaron. Kortsiktigt leder den till ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande hos deltagarna och andra konsekvenser som beskrivs i andra rapporter om Plus alla (Arvidsson 2005, Leppänen & Kullberg 2006). Dessa konsekvenser behöver inte nödvändigtvis manifesteras i sjukfrånvarostatistiken - i synnerhet inte i en grupp som har låg sjukfrånvaro från början. 14
15 Källor Arvidsson, Å. (2005) PlusAlla Ett hälsofrämjandeprojekt för hemtjänstpersonal i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo/Malmö.Slutrapport. Malmö: Stadsdelsförvaltning Limhamn-Bunkeflo Malmö stad ( ) Friskare arbetsplatser strategier för minskad sjukfrånvaro i Malmö stad, Malmö stad: Stadskontoret Malmö Stad ( ) Friskare arbetsplatser - slutrapport, Malmö Stad: Stadskontoret Hedenus, R. ( ) Skriftlig kommunikation med R. Hedenus som är personalchef SDF Limhamn-Bunkeflo, Malmö Holmkvist, C. & V. Leppänen (2004) På väg mot bättre hälsa. Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd Linné, S. & V. Leppänen (2004) Personalens förväntningar och val. Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd Leppänen, V. (2004) Från idé till start. Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd Leppänen, V. (2006) Vägen till den avslutande modellen. Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Malmö: Arbetslivsinstitutet Leppänen, V. & M. Kullberg (2006) Deltagarnas erfarenheter under tre år. Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Malmö: Arbetslivsinstitutet SDF Limhamn-Bunkeflo ( ) Projektbeskrivning Plus Alla Ett friskvårdsprojekt för hemtjänsten område 4, Malmö: Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo SDF Limhamn-Bunkeflo ( ) Hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo, Malmö stad, Stadsdelsförvaltning Limhamn-Bunkeflo Wolter Rohmée, A-C ( ) Personlig kommunikation med A-C. Wolter Rohmée som är projektsekreterare vid stadskontoret i Malmö, arbetsgivarpolitiska avdelningen 15
Befolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
P r o j e k t r a p p o r t p e r 101231
Bromma stadsdelsförvaltning P e r s o n a l e n h e t e n sid 1 (8) 2011-01-28 P r o j e k t r a p p o r t p e r 101231 Projektnamn Ett friskare Bromma Datum för projektets start och slut 2009-05-01-2010-12-31
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Personalförhållanden 2010
Personalförhållanden 20 Södertörns nyckeltal SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2011-14 Handläggare/referenser Siv-Britt Olsson 08-606 80 74 siv-britt.olsson@haninge.se Moa Rosenqvist 08-606 81 31 moa.rosenqvist@haninge.se
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Bemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 Lediga platser:
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 september 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Diskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Friskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5
Till dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 februari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015
MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 G Friskvård Motionär: Framtidsgruppen, Vision Göteborg Friskvård är en viktig fråga för medlemmarna och bör därför lyftas upp och synliggöras. Skatteverkets regler kring
Verksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist
Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN Rapport september 2003. 1 Välkommen till Telias kommunikationsbarometer för företag Telias kommunikationsbarometer för företag är en återkommande
Det flexibla arbetslivet
Statistik Det flexibla arbetslivet Nya lösningar i det flexibla arbetslivet Det flexibla arbetslivets möjligheter och utmaningar Arbetslivet utvecklas ständigt. Den kanske mest påtagliga förändringen för
Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1
Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst
Din tjänstepension PA-KFS 09
Din tjänstepension PA-KFS 09 Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS 09. Den ger dig en kort och översiktlig
Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Utvärdering av Gunghästen
Utvärdering av Gunghästen 008 Utvärdering av Gunghästen Om Gunghästen Gunghästens Korttidsboende ligger centralt beläget, bakom polishuset, och är sammanbyggt med förskolan Gunghästen. Här finns platser
Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun
PM Tyresö kommun 2015-10-12 Socialförvaltningen 1 (7) Håkan Wramner Utredare Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun 1 Inledning Ordförande
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 1. Uppdrag Försäkringskassan
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.
Ekonomi-SKOP 28 december - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Så ser det ut inför år 16 - Fortsatt stark aktivitet under senaste kvartalet - men exportföretagen släpar efter - Ökad optimism på sex månaders
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande
Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande Sjukskatt är inte lösningen på de ökande sjukskrivningarna Sedan 2010 ökar åter sjukskrivningarna i Sverige.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten
1 5-2-4 Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten Christina Reuterwall, Docent Bengt Järvholm, Professor Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen