Del 1. Miljöstrategiskt program för Region Skåne
|
|
- Gerd Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av verksamhetsprogram för sju insatsområden Del 1. Miljöstrategiskt program för Region Skåne Hållbara transporter Attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden Friskt och livskraftigt hav och vatten Klimatneutralt Skåne
2 Dokumentinformation Titel: Miljöstrategiskt program för Region Skåne - Sammanfattning av verksamhetsprogram för sju insatsområden. Del 1 (av 2) Kontaktperson: Peter Erlöv Version: 1 Datum:
3 Inledning Region Skåne har stora möjligheter att driva och påverka utvecklingen inom många samhällssektorer och verksamhetsområden och bidra på så sätt till en positiv miljöutveckling i Skåne och till förverkligandet av visionen om ett livskraftigt Skåne. I Region Skånes miljöstrategiska program (antaget av Regionfullmäktige ) identifieras en inriktning på det utåtriktade miljöarbetet i form av sju insatsområden. För varje insatsområde har ett verksamhetsprogram tagits fram. 1
4 Detta dokument är en sammanfattning av de nya mål som har tagits fram i verksamhetsprogrammen för de sju insatsområdena och visar riktningen för Region Skånes agenda inom miljöfrågor under perioden De sju verksamhetsprogrammen är: 1. Hållbara transporter i Skåne 2. Attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden i Skåne 3. Friskt och livskraftigt hav och vatten i Skåne 4. Hållbar stadsutveckling i Skåne 5. Hållbart och produktivt jord- och skogsbruk inklusive livsmedelssektor i Skåne 6. Hållbart energisystem i Skåne 7. Klimatneutralt Skåne De sju insatsområdena har valts ut för att de bedöms vara av strategisk vikt för att skapa tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans i Skåne. De har redan lyfts fram inom ett eller flera av Region Skånes verksamhetsområden, har relevans för de övriga och är viktiga för hela Skåne. Målsättningen för dessa sju insatsområden är att: Region Skåne ska verka för att de nationella och regionala miljömål som finns framtagna för insatsområdet uppnås. Detta ska ske genom att senast december 2010 presentera ett övergripande verksamhetsprogram för respektive insatsområde. Verksamhetsprogrammet ska innehålla mål, åtgärder, ansvar, resurser och tid för genomförande. Det ska årligen följas upp med hjälp av indikatorer. För varje insatsområde har därför ett verksamhetsprogram tagits fram med visioner, mål och förslag på åtgärder för att implementera programmen. De sju verksamhetsprogrammen har ett tydligt utvecklingsperspektiv och utgör ett stöd för politiska prioriteringar och beslut om insatser på miljöområdet. Det regionala utvecklingsprogrammet har fungerat som utgångspunkt i arbetet med att utveckla och ta fram de sju verksamhetsprogrammen, och de är en del av genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet. Genom att fokusera på och ge prioritet åt verksamhetsprogrammen inom samtliga av Region Skånes verksamhetsområden kan det miljöstrategiska arbetet bli tydligare. De sju verksamhetsprogrammen är ett led i detta arbete. Utmaningar I Regionalt utvecklingsprogram för Skåne är miljön och klimatet en av fem utmaningar för ett livskraftigt Skåne. Inom miljöområdet ska Region Skåne, genom sitt uppdrag för regional utveckling, bidra till att de nationella och regionala miljömål som tagits fram uppnås. Exempel på utmaningar för Region Skånes miljöarbete är att minska utsläppen av växthusgaser. Med ett omfattande trafikarbete och transittrafik inom regionen är utsläpp från vägtra- 2
5 fiken en utmaning, enligt det nationella målet ska fordonsflottan vara helt fossilbränslefri år Som en region omgiven av hav på tre håll är en god status i hav och vatten en stor utmaning. En omfattande fartygstrafik runt kusterna innebär både utsläpp till luft och vatten, samt risker för oljeläckage. I en expansiv region som Skåne finns ett högt tryck på exploatering av mark och vi behöver ha verktyg för att på ett hållbart sätt hantera ny bebyggelse och infrastruktur utan negativ inverkan på biologisk mångfald, kulturmiljöer, tillgång till jordbruksmark och allemansrättslig mark för rekreation. Ytterligare en utmaning är att utveckla utbudet inom hållbar natur- och turismnäring. Nationella och regionala miljömål Region Skåne ska enligt uppställda mål i Miljöstrategiskt program för Region Skåne verka för att de nationella och regionala miljömål som finns framtagna inom de sju insatsområdena uppnås. Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål; miljökvalitetsmålen anger vilket miljötillstånd som ska uppnås inom en generation, förutom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket ska uppnås Samtliga 16 miljökvalitetsmål utom mål nr 14, storslagen fjällmiljö, har koppling till ett eller flera av de sju insatsområdena. Miljömålen är fastställda Länsstyrelsen har i Skånes miljöhandlingsprogram aktualiserat åtgärdsprogram för det regionala miljömålsarbetet anpassat de nationella miljökvalitetsmålen till regionala förhållanden. De regionala miljömålen anger det tillstånd i miljön som vi ska arbeta mot. De miljömålen som har mest självklar bäring på hållbara transporter är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, och God bebyggd miljö. Insatsområdet Attraktiva och välbesökta naturoch rekreationsområden i Skåne berörs av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö samt Ett rikt djur och växtliv. 1 För hav, kust och vatten, är de mest relevanta miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö. Området Klimatneutralt Skåne har en stark koppling till miljömålet Begränsad klimatsamverkan. Utöver de nationella och regionala miljömålen finns flertalet andra mål vilka har inverkan på det regionens miljöarbete. För området hållbara transporter finns ett nationellt transportpolitiskt mål med en antogs av Regering och Riksdag Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt 1 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 3
6 hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Trafikverket arbetar tillsammans med aktörerna inom kollektivtrafikbranschen med framtagandet av ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens utveckling (Koll framåt). Branschen har inom ramen för Koll framåt antagit målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken till För området attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden har Riksdagen 2010 antagit det nationella kvalitetsmål för friluftssektorn som föreslogs i regeringens proposition Framtidens friluftsliv. För området Friskt och livskraftigt hav och vatten finns Regeringens nationella strategi för havsmiljön, som ska stärka genomförandet av svensk havsmiljöpolitik och de miljökvalitetsmål som har bäring på havsmiljön. Havspropositionen, En sammanhållen svensk havspolitik, som presenterades av regeringen våren 2009 innebär en högre prioritering av havsfrågorna. Nulägesbeskrivning Hållbara transporter Region Skåne ansvarar för att samordna den långsiktiga planeringen av trafikens infrastruktur i Skåne genom att upprätta länsplan för regional transportinfrastruktur (så kallad RTI-plan). Den nu gällande planen löper från och ett nytt förslag på Regional transportinfrastrukturplan för Skåne har tagits fram. Efter remissrunda 2009, ligger planen nu hos regeringen för vidare handläggning. Ett av målen i RTI-planen är att stödja det övergripande nationella målet om att fördubbla resandet med kollektivtrafiken till I den nya planen har man definierat sex prioriteringar bland annat att utveckla ett miljöanpassat och säkert transportsystem. För det fortsatta arbetet betonas också vikten av bland annat höghastighetståg, järnvägsinvesteringar, cykeltrafik, samt IT inom transportsektorn. En nationell infrastrukturplan, med fokus på det statliga transportsystemet kompletterar RTI-planen. 2 Region Skåne har som huvudman för kollektivtrafiken i Skåne tagit fram både en busstrategi och en tågstrategi. Busstrategin Med buss i Skåne 3, syftar till att tydliggöra hur Skånetrafiken offensivt skall utveckla busstrafiken över tid. Tågstrategi syftar till att klargöra hur Skånetrafiken i ett medellångt (2020) och långt (2030) perspektiv ska fortsätta att utveckla spårtrafiken i Skåne antogs en skånsk strategi för godstransporter och Region Skåne arbetar därför under år 2010 med att uppdatera och utveckla godstransportstrategin. 2 Region Skåne (2010) Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Region Skåne (2006) Med buss i Skåne strategi för busstrafiken 4 Region Skåne (20XX)Tågstrategi
7 Region Skåne står också som huvudfinansiär för Hållbar Mobilitet Skåne, som är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter som arbetar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor och för att få fler att välja mer hållbara alternativ. Region Skåne ingår även som part i ett flertal olika projekt, exempelvis där TILLHÅLL I och II, TransBaltic, Scandria, Baltic Master II, Öresund som cykelregion och Kombi syd samt inom föreningarna Vätgas Syd och Biogas Syd. Inom deltagandet i Klimatsamverkan Skåne är Region Skåne sammankallande för arbetsgruppen inom insatsområdet Transporter. Transportsektorns kanske största utmaning just nu är att uppnå det nationella målet om en fossilbränslefri fordonsflotta till år Detta innebär även att det finns en stor potential att minska fossibränsleanvändningen inom transportsektorn. Detta arbete måste ske på många fronter samtidigt, genom ökad tillgänglighet och ökad kollektivtrafik samt genom att öka produktion och användandet av förnybara drivmedel. Som stark regional aktör har Region Skåne en viktig roll att spela för att förbättra förutsättningarna för praktisk genomförbarhet för att öka miljöstrategisk måluppfyllnad. I transportsektorn är regionens roll central då grundförutsättningarna för en hållbar transportförsörjning hänger samman med kommuners planering i ett regionalt perspektiv. Regionen har dessutom en ledande roll i den konkreta infrastrukturplaneringen i arbetet med åtgärdsplaneringen som ligger till grund för de nationella infrastrukturinvesteringarna. Förutsättningarna för att lyckas med införandet av åtgärder som främjar en hållbar transportförsörjning stäcker sig hela vägen från vilka mål som sätts över planeringsprocessen till slutligen införda åtgärder. Lyckad implementering grundläggs i begreppsramar, problembeskrivning och målbilder. För att nå gemensamma sådana krävs diskussioner och samverkan mellan de olika aktörer som påverkar transportsystemets förutsättningar och utformning. Attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden Region Skånes arbete med natur och rekreation bedrivs idag utifrån Policy för Skånes natur och rekreationsarbete 5 med målet att vårda och utveckla den rikedom av värden som finns i det skånska landskapet i form av biologisk mångfald och landskapstyper samt säkerställa tillgången till rekreationsområden. Region Skåne är ansvarig för utveckling och drift av Skåneleden, som utgörs av drygt 100 mil vandringsleder i Skåne. Region Skåne finansierar även en stor del av verksamheten för friluftsliv och rekreation i ett tjugotal natur- och rekreationsområden som Stiftelsen Skånska landskap ansvarar för. I detta ingår utomhuspedagogisk verksamhet och drift av Fulltofta naturcentrum. Region Skåne ansvarar för projektledning av projektet Natur- och kulturbussen. 5 Region Skåne, Regionfullmäktiges beslut dnr
8 Region Skåne aktualiserar under 2011 Strategi för en grön struktur i Skåne inom ramen Region Skånes projekt Strukturbild för Skåne. Syftet är att uppnå en samsyn kring en sammanhängande kommungemensam, regional grön struktur. I en gemensam satsning av Region Skåne med Länsstyrelsen i Skåne och Skånes 33 kommuner tas en regional plattform fram för att utveckla besöksnäringen i Skåne, Plattform för affärsutveckling och marknadsföring av besöksnäringen, vilken inbegriper natur- och rekreationsområden. Inom området attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden finns en utvecklingspotential genom att Region Skåne tar på sig ansvaret för den gränsöverskridande samordningen av verksamheter inom natur- och friluftsliv och rekreation, exempelvis utomhuspedagogik, information och näringslivsutveckling. Även Skåneleden har stor potential att utvecklas mot en vandringsled med internationell standard. Region Skåne har möjlighet att utveckla sitt engagemang i naturvårdsarbetet i de natur- och rekreationsområden som förvaltas av Stiftelsen Skånska Landskap. Flertalet naturområden kan göras betydligt mer nåbara och tillängliga än idag, både för besökare och lokalt näringsliv. Region Skånes roll inom området attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden är att verka som en samarbetspart för andra aktörer samt genom att verka stödjande och samordnande gentemot andra aktörer till exempel näringsliv, kommuner och ideella organisationer. Friskt och livskraftigt hav och vatten Region Skånes arbete och verksamhet inom hav och vatten är idag relativt begränsad men samtidigt ett starkt utvecklingsområde. I nuläget deltar Region Skåne i de interregionala projekten Baltic Master II och TransBaltic och verkar som ekonomiskt stödjande till ett flertal projekt inom hav, kust och vatten. Det finns en stor och delvis outnyttjad potential i havs-, kust- och vattenområden som kan bidra till Region Skånes utvecklingsmål. Samverkan kring företagande, forskning och utveckling kopplad till en hållbar utveckling av hav, kust och vatten kan bidra till tillväxt, sysselsättning och en bättre regional balans, samtidigt som kommuners specifika förutsättningar tillvaratas. Ökad tillgänglighet till hav, kust och vatten bidrar till ökad kulturell och social mångfald, och hjälper till att förankra betydelsen av ett friskt och livskraftigt hav och vatten hos Skånes invånare. För att uppnå Skånes miljömål finns en stor potential i hamnarnas verksamhet, exempelvis genom ett ökat utnyttjande av förnybar energi och förnybara bränslen, genom att förbättra avfalls- och kemikaliehantering samt genom att påverka Rederiernas miljöarbete. Inom planering, finns en stor potential i att tillvarata den kunskap och kompetens som olika aktörer i Skåne besitter på detta område, för att utveckla havsmiljökompetensen inom skånska kommuner. Givet att fiskeresursen i haven runt Skåne förvaltas väl finns potential för ett hållbart småskaligt kustnära fiske som bidrar till sysselsättning och ekonomisk 6
9 lönsamhet i regionen Det finns även en potential att profilera Skåne genom hållbar turism och därmed inom hållbar havs, kust och vattenturism. I Skåne finns en stor samlad kompetens inom lärande för hållbar utveckling kopplat till hav och vatten vilken det finns en potential i att samordna och tillvarata. Skåne skulle kunna utgöra säte för en marinpedagogisk högskoleutbildning. Det finns potential i Skåne för utveckling av energi- och miljöteknik kopplat till hav, kust och vatten. Region Skånes Roll inom frågor rörande hav, kust och vatten är framförallt som samordnande, pådrivande samt genom att stimulera och skapa förutsättningar för nya projekt. Klimatneutralt Skåne Region Skånes arbete inom de klimatfrågor som inte faller inom ramen för övriga verksamhetsprogram har i dagsläget sin tyngdpunkt inom miljöteknik genom samarbetet med Sustainable Business Hub och genom de åtgärder som sker genom samarbetet Klimatsamverkan Skåne. Ett gediget underlag kring klimatfrågan samt ett strategiskt program för Skånes klimatarbete finns framtaget av Region Skånes klimatberedning ( ) och publicerat i Klimatrapport för Skåne. Det finns potential att inom Region Skåne ytterligare utvidga samarbete kring klimatfrågor såväl med parter inom Skåne som med andra regioner, nationellt och internationellt. Region Skånes roll är framför allt att verka för nya projekt inom klimatområdet samt att bevaka och påverka klimatarbetet på EU-nivå så att det kommer Skånes utveckling till gagn. Inom Region Skånes arbete med Strukturbild för Skåne finns en potential att stärka klimatfrågorna i ett regionalt perspektiv i den kommunala planeringen. Region Skånes roll i klimatanpassningsarbetet är att bevaka hinder och möjligheter för regional utveckling i ett kommande förändrat klimat. Region Skåne har också ett särskilt ansvar för att ha en beredskap inför de nya hälsoproblem som kan komma med ett förändrat klimat. Region Skåne bör på olika sätt stödja verksamheter som riktar sig mot ett energieffektivt byggande och boende. Inom besöks och turismnäringen finns en potential att ytterligare utveckla en hållbar turism och besöksnäring i regionen. För verka mot ökade utsläpp av växthusgaser på alla fronter finns utrymme för Region Skåne att ytterligare stärka utbud och tillgänglighet på information till Skånes invånare. Regionens roll är framförallt att verka för att arenor skapas för informationsspridning bland annat genom ekonomiskt stöd till olika projekt och kampanjer. Region Skånes engagemang inom näringslivsutveckling bör även fortsättningsvis vara starkt inom miljöteknik- och biogasområdet. Region Skåne har genom sitt ansvar för den regionala tillväxtpolitiken ett ansvar att stödja forskning kring miljö och miljöteknik och för att ta tillvara den affärspotential som förknippas med den. Region Skåne har även en betydande möjlighet att använda 7
10 sin egen upphandling som verktyg för att både minska miljöbelastningen samt bidra till tillväxt inom miljöteknikområdet. Genomförande och ansvar Att de konkreta åtgärderna som återfinns i de sju verksamhetsprogrammen genomförs skall säkerställas av de utpekade ansvariga aktörerna. Ansvarig aktör ska därmed säkerställa att genomförandet av åtgärderna införlivas i dennes verksamhetsplan och budget. De detaljerade åtgärdsbeskrivningarna, tidsuppskattningen och de preliminära ekonomiska bedömningarna, som finns i varje verksamhetsprogram, ska ses som idéer och förslag. Dessa kan således självfallet anpassas till de aktuella förutsättningarna (organisatoriskt, personellt, legalt, ekonomiskt och kunskapsmässigt) vid de olika åtgärdernas genomförande. Uppföljning ska ske av ansvarig aktör inom ramen för den befintliga uppföljningsprocessen med hjälp av framtagna indikatorer. 8
11 Vision, övergripande mål och delmål Vision Region Skåne kommer i sitt arbete med miljöfrågor under åren särskilt fokusera inom sju insatsområden. I Miljöstrategiskt program för Region Skåne har en långsiktig vision tagits fram för varje insatsområde. För områdena Hållbara transporter, Attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden, Friskt och livskraftigt hav och vatten och Klimatneutralt Skåne är visionerna: Förbättrad tillgänglighet till, inom och genom Skåne för gods och resenärer ska utvecklas genom ett hållbarttransportsystem utan ytterligare miljöbelastning. Natur- och rekreationsområden ska vara en stor tillgång för Öresundsregionen och utgöra attraktiva besöksmål. Friskt och livskraftigt hav och vatten ska vara en tillgång för Skånes invånare och näringsidkare. Skåne ska vara ledande inom klimatarbetet. Övergripande mål till 2020 Utgångspunkten för de övergripande målen för Region Skånes miljöstrategiska arbete är att verka för att uppnå vision och mål i Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Det övergripande målet från Region Skånes miljöstrategiska program är att Region Skåne ska verka för att de nationella och regionala miljömål som finns framtagna för insatsområdena uppnås. För de sju insatsområdena finns verksamhetsprogram framtagna, vilka innehåller delmål och åtgärder för att uppnå de övergripande målen. En närmare redogörelse för vad de nationella och regionala målen betyder för respektive insatsområde och hur Region Skåne ska verka för att uppnå dem återfinns i verksamhetsprogrammen. Delmål till 2016 I alla de sju verksamhetsprogrammen finns delmål framtagna. Dessa delmål är tidsatta till
12 Delmål som gäller för samtliga insatsområden En del av delmålen i de olika verksamhetsprogrammen är snarlika och anger en gemensam övergripande riktning. I efterföljande stycken anges specifika delmål för respektive verksamhetsprogram. Region Skåne ska, inom samtliga insatsområden: verka för samverkan och samarbete med andra aktörer inom regionen. söka samverkan med andra regioner inom och utanför Sverige. via Region Skånes kontor i Bryssel bevaka vad som händer på miljöområdet på internationell nivå. identifiera externa finansieringsmöjligheter för projekt. driva på lobbyarbetet för en hållbar utveckling. främja hållbarhetsrelaterad forskning, utveckling och export. profilera och marknadsföra Skåne som region för hållbar utveckling samt lyfta fram goda exempel. främja lärande för hållbar utveckling genom pedagogiska satsningar. verka för att förbättra information och kommunikation inom området. verka för en god kompetens kring miljöstatusen i Skåne och för ytterligare kartläggning där så behövs. Delmål Hållbara transporter Region Skåne ska: verka för och bidra till utvecklandet av övergripande strategier för hållbara transporter i ett regionalt perspektiv. verka för och bidra till att resandet med kollektivtrafik, cykel och till fots ökar i regionen. verka för att tillsammans med stat, region och berörda kommuner introducera spårväg i Skåne. verka för och bidra till att främja utvecklingen för förnybara bränslen och fordon som drivs med dessa. Delmål Attraktiva och välbesökta natur och rekreationsområden Region Skåne ska: identifiera och stimulera ett ökat utbud av tjänster, upplevelser, aktiviteter, information och service i de natur- och rekreationsområden och samordningsmöjligheter mellan företag som kan nås med kollektivtrafik. 10
13 verka för kvalitetsmärkning av ekoturismverksamheter enligt nationell standard. identifiera de områden inom vilka Region Skåne aktivt kan öka den biologiska mångfalden och påbörjade mångfaldsbevarande åtgärder. verka för framtagandet av en gemensam arbetsmodell för att bevara och öka den skånska biologiska mångfalden för alla skånska aktörer. genomföra en förstudie för en analys av kriterier för grundläggande behov i natur- och rekreationsområden. verka för att förbättra nåbarheten med kollektivtrafik till Skånes naturoch rekreationsområden. verka för att förbättra tillgängligheten till Skånes natur- och rekreationsområden. kartlägga möjligheten till ett utökat och hållbart sportfiske till havs och i insjöar som är tillgängligt med kollektivtrafiken. verka för att aktuella utvecklingsprogram tas fram för de natur- och rekreationsområden som Region Skåne stödjer och som Stiftelsen Skånska landskap förvaltar. påbörja arbetet med att kvalitetssäkra samtliga delsträckor av Skåneleden ta fram virtuella Skåneledssträckor. Delmål Friskt och livskraftigt hav och vatten Region Skåne ska: medverka till bildandet av en samordningsfunktion för havs-, kust- och vattenfrågor i Skåne. verka för inventering och kartläggning av hav och kust. verka för gemensam och integrerad planering av hav och kust. verka för gemensamma normer för mätning och övervakning av vatten. förbättra säkerheten och beredskapen i hav, kust och vatten. följa och stödja utvecklingen av småskaligt hållbart fiske. stärka den lokala distributionen och marknadsföringen av lokalt fångad fisk. stimulera till ökad verksamhet inom hållbar havs- och vattenturism. verka för bättre tillgänglighet till hav, kust och vatten. 11
14 Delmål Klimatneutralt Skåne Region Skåne ska: stärka arbetet med Strukturbild för Skåne så att klimataspekterna utvecklas inom den fysiska planeringen. verka för klimatanpassning av transportinfrastrukturen. skapa koncept kring hållbar turism som en naturlig del i Region Skånes utvecklingsarbete med besöksnäring. identifiera och stödja utveckling av produkter eller tjänster inom hållbar turism som stödjer landsbygdsutveckling. arbeta med offentlig upphandling som drivkraft för hållbar utveckling och hållbar tillväxt. 12
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Naturvårdsverkets uppdrag
GRÖN TILLVÄXT Naturvårdsverkets uppdrag Förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.
Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund. Jimmy Nilsson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Jämtlands län, jimmy.nilsson@lansstyrelsen.se Miljömålen 1 generationsmål 16 nationella
Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg
Promenadstaden The City of Stockholm Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg 2011-10-10 3 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 2011-10-10 4 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 5 www.stockholm.se/oversiktsplan
Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET
UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan ETT KRAFTFULLT
Utveckling av en svensk havsplanering
Utveckling av en svensk havsplanering Tre planområden Västerhavet Östersjön Bottniska viken Samordnande länsstyrelser Västra Götaland Kalmar Västernorrland 2014-07-28 3 Planeringsprocessen Planförslag
www.jagvillhabostad.nu, info@jagvillhabostad.nu Folkskolegatan #7, 11535 Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 Det övergripande målet för organisationens arbete är att bostadsbristen för unga ska upphöra, och att föreningen därmed ska kunna avveckla verksamheten. Genom att ge unga en plattform
Vad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster Socialdepartementet 2015-12-09 Dokumentbeteckning KOM (2015) 615 final Förslag till EUROPA
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med
Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap
Strategi KUB Tillväxt Företagande och Entreprenörskap Från regionalt till lokalt Fler företagsamma personer Ökad innovationskraft Utveckla Areala näringar Utveckling av besöksnäringen Tillväxtprogrammet
Interreg Sverige-Norge 2014-2020. Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand
Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand Innehåll Interreg Sverige-Norge programmet -en del av EU:s 2020 strategi Om programmet Tematiska mål Exempel på
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Vision: Ett inkluderande Sydöstra Skåne som präglas av hållbar tillväxt och tillgänglighet
Vision: Ett inkluderande Sydöstra Skåne som präglas av hållbar tillväxt och tillgänglighet VÄLKOMNA! Vad är lokalt ledd utveckling genom leadermetoden? LEADER Sydöstra Skånes lokala utvecklingsstrategi
Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
ETT UPPROP FÖR KLIMATET
ETT UPPROP FÖR KLIMATET Klimat- och energiarbetet i Värmlands län Upprop för klimatet Länsstyrelsen och Region Värmland har tillsammans med en rad värmländska aktörer arbetat fram ett förslag till klimatmål
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
Hållbara transporter. Skånetrafiken. Klimatsamverkan Kommunför- Länsstyrelsen, Region Skåne
Hållbara transporter 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av t ex restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler.
Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011
Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011 Regionförbundets styrelse, 10 februari 2011 Mål och strategier Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Rent vatten Naturområden Miljöförstöring Miljöbil Hållbar utveckling Växthuseffekt Global uppvärmning Energianvändning
Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL
Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL Riksrevisionens rapport RiR 2009:5 Granskat om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta
Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016. -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03 2 Mål Kommunövergripande prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå ska präglas
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet Anna-Karin Hatt på Riksdagsgruppen den 25 september 2012 8 satsningar för ökad hållbarhet: 1. Stor permanent satsning på energiforskning
Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)
PM 2015: RI (Dnr 113-280/2015) Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Staden ansöker om medlemskap
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen
Bilaga Till grund för ett fördjupat näringspolitiskt arbete ingår undertecknad kommun inom Stockholmsregionen följande avtal med Stockholm Business Region AB om samarbete inom ramen för Näringslivspolitiskt
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019 1 Vision och övergripande mål är ett av kommunens viktigaste politiska dokument. Här uttrycks den politiska viljan, utöver vad som stadgas i lag och förordning.
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16
Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet
Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design
YTTRANDE 2016-02-29 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design Diarienummer Ku2015/02481/KL 1. Akademiska Hus remissvar
Integration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
Åtgärdsplan för att utveckla besöksnäringen vid Hovgårdenområdet 2010-2012
1(7) RESULTAT 1: Besöksnäringen vid Hovgården kan verka inom insatszon Basverksamhet, året-runt. Dimensionerad för att kunna ta emot 15 000 nöjda besökare årligen. Kommentar: Resultatområde som syftar
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Ett arbete skapat för dig som kandidat
Målet med detta material: Skapa en tydlighet om nuläget för Sydnärkes Miljöförvaltning samt uppdraget och rollen som Miljöchef. Säkra en intern samsyn runt förväntningar och behov. Genom en verklig/ mer
Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg
Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg Konferens Upphandla 2.0 23 september 2015, Göteborg Sanna Efraimsson Agenda Upphandlingsmyndighetens uppdrag och vårt stöd Vad är LCC? Varför ska man använda
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
VERKSAMHETSPLAN IF FRISKIS&SVETTIS GÄVLE. Fastställd av styrelsen 2014-02-19. Reviderad 2015-03-13
VERKSAMHETSPLAN IF FRISKIS&SVETTIS GÄVLE 2014 2016 Fastställd av styrelsen 2014-02-19 Reviderad 2015-03-13 1 INLEDNING Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera
Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans
Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans Regeringens övergripande mål för ungdomar (16-24 år) Ungdomsarbetslöshet är en prioriterad
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk
Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2016/17
Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2016/17 1 Inledning Ronneby Kunskapskälla förkortas i dokumentet RKK. RKK är namnet på det kommunala lärcentret i Ronneby kommun. RKK bildar tillsammans med Cela
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Integration i Västerviks kommun
Integration i Västerviks kommun Kommunens organisation Kommunstyrelsens förvaltning genom enheten för arbete och kompetens ansvarar för följande: Mottagning och praktisk hjälp vid bosättning Kontakter
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Planeringsprocess: Lagen om byggande av järnväg Behov Efterfrågan Idé Förstudie X Järnvägsutredning? Järnvägsplan Bygghandlingar
Verksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplanen för 2016 utgår från de beslut till verksamhetsinriktning och budget som kongressen antog vid 2014 års kongress. Den nya verksamhetsinriktningen sträcker sig fram
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson
Protokoll Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson Sekreterare: Caroline Wiking 1. Reflektioner kring
Beslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad
1 (6) Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att kallas Överenskommelsen om ökad
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19
Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Skolbeslut för vuxenutbildning
Beslut 2011-06-22 Dnr 43-2010:6484 Skolbeslut för vuxenutbildning efter tillsyn av särvux i Simrishamns kommun Beslut 2011-06-22 1 (9) Dnr 43-2010:6484 Rektorn vid Särvux i Simrishamn Tillsyn i Särvux
Analysgruppen för Grön omställning
1 Analysgruppen för Grön omställning Maria Wetterstrand, ordförande Jonas Karlsson, ordförande Nannan Lundin, huvudsekreterare 2 Framtidskansliet Framtidskansliet ska ge inspel till Regeringens politiska
Skåne Nordost - samverkan inom samhällsplanering och infrastruktur. Planeringssamverkan 2012-03-28
Skåne Nordost - samverkan inom samhällsplanering och infrastruktur Planeringssamverkan 2012-03-28 Skåne Nordost är ett nätverk mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp
Styrgruppens mål. 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1
Styrgruppens mål Ökad kunskap om vad norrbottningarna anser är viktigt i en framtida hälso- och sjukvård. En förutsättningslös diskussion där vi är öppna för nya idéer. Det ska vara tydligt för de som
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
Kompetensforum Uppsala län
Kompetensforum Uppsala län vad har vi lärt oss? 2 februari 2011 Vård och omsorgscollege Teknikcollege Uppsala BIO-Kompetensforum Regionalt Elprogramråd Byggbranschråd Fastighetsforum Transportbranschråd
Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2690 av Andreas Carlson (KD) Stärkt koppling mellan skola och näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre 2014 Vår politik baseras på tre solidariteter: solidaritet med kommande generationer solidaritet med världens alla människor solidaritet med djur, natur
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Ärende 01054 7 - bilaga. Verksamhetsplan 2017. Lokal nämnd i Halmstad
Ärende 01054 7 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Verksamhetsplan 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal Datum: Medarbetarens namn: Sektion/Avdelning: Chefens namn: 1 Material upprättat av HR 2016-03-01, dnr 241-16. Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsmiljö
Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2016-2018
Kultur- och fritidsnämnden 2016-01-29 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration KFN/2015:277 Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss, förslag