Patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorgsnämnden 2014

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorgsnämnden 2014 Diarienummer VON 2015/ Dokumentet antogs av: Tina Allert Medicinskt ansvarig sjuksköterska Anita Ottosson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ingalill Ringborg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Karin Ingbrant Medicinskt ansvarig för rehabilitering VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

2 2 (59) 1 Inledning och sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning och utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Internkontrollplan vård och omsorgsnämnden Uppföljning och kontroll Medicinskt ansvariga Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet & hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Internkontrollplan vård och omsorgsnämnden Uppföljning och kontroll Medicinskt ansvariga Övergripande mål och strategier för kommande år... 59

3 1 Inledning och sammanfattning Vårdgivaren ska den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Patientsäkerhetsarbetet utgör en integrerad del i vård- och omsorgsnämndens styrning, ledning och utveckling. Arbetet utgår från ledningssystemets systematiska förbättringsarbete genom riskanalyser, egenkontroller och utredningar av avvikelser. Vård- och omsorgsnämnden har identifierat och prioriterat tre utvecklingsområden för patientsäkerhetsarbetet. Övergripande mål har upprättats för att minska risk för smittspridning i vården, att alla patienter får förebyggande åtgärder utifrån identifierade behov för fall, undernäring, trycksår och munhälsa samt mål för att alla patienter som bor i särskilt boende årligen ska få en säkrad läkemedelsbehandling. Vid uppföljningen av de övergripande målen framkom att de endast delvis är uppfyllda. Aktiviteter i vård- och omsorgsnämndens verksamheter för att öka patientsäkerheten har under året omfattat patientsäkerhetsdialoger, registrering i kvalitetsregister, punktprevalensmätning för trycksår och fall, nationella enkätundersökningar och förvaltningsövergripande egenkontrollenkät, observationer, granskningar, metoder för kommunikation och informationssäkerhet, utredningar av avvikelser. Resultaten från aktiviteterna har analyserats och använts som underlag i det fortlöpande systematiska kvalitetsarbetet. Under år 2014 har ett arbete med att implementera metoden för patientsäkerhetsdialoger påbörjats för att vara ett stöd till verksamheterna samt för att följa upp det patientsäkerhetsarbete som genomförts. Patienten och den närstående ska ses som en viktig resurs i planering och genomförande av den enskildes vård och behandling. För att kunna tillvarata patientens och närståendes upplevelser ska de erbjudas delaktighet vid utredningar i samband med synpunkter och klagomål och utredningar enligt lex Maria. Risker, negativa händelser och tillbud identifieras genom hälso- och sjukvårdspersonalens avvikelserapportering samt genom enskilda synpunkter och klagomål. Utredning av inträffade avvikelser görs genom metoden händelseanalys både på enhetsnivå, verksamhetsområdesnivå samt på förvaltningsövergripandenivå.

4 4 (59) Antalet rapporterade avvikelser under året ligger i stort sätt på samma nivå som föregående år. Ett nytt verksamhetssystem där ett IT-stöd för avvikelsehantering ingår har medfört svårigheter att kunna analysera årets resultat. Majoriteten av de vårdskador som rapporterats har uppkommit vid fall och läkemedelshantering. Under året bedömdes fem avvikelser vara så allvarliga att de anmälts enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg. Under året inkom 169 synpunkter och klagomål till vård- och omsorgskontoret. Till Inspektionen för vård och omsorg inkom sex klagomål där vård- och omsorgsnämnden yttrade sig och till patientnämnden inkom elva ärenden som gällde vård- och omsorgsnämndens hälso- och sjukvård. Under kommande år behöver nya strategier och arbetssätt prövas för att kunna uppnå krav och mål för en god vård med hög patientsäkerhet.

5 5 (59) Definitioner Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada Socialstyrelsens termbank Patientsäkerhetsarbete Egenkontroll Arbete som syftar till patientsäkerhet genom att analysera, fastställa och undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Socialstyrelsens termbank Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 kap. 5, SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Risk Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa Socialstyrelsens termbank Riskanalys Systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang I riskanalys ingår: riskinventering uppskattning av sannolikheten för att den befarade händelsen eller situationen ska inträffa eller uppstå. bedömning av konsekvenserna av den befarade händelsen eller situationen Socialstyrelsens termbank Riskområde Vårdskada Allvarlig vårdskada Författning Kvalitet Vårdgivarperspektiv Område inom vilket skada på människor, miljö eller egendom kan befaras, eller där ytterligare skada kan ske Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Ett gemensamt namn för lag, förordning och föreskrift Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens termbank Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 kap. 5, SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 kap. 5, SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Kvalitet Patientperspektiv Kvaliteten bestäms av hur den enskilde upplever tjänsten. VoN uppdragsplan

6 2 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetsarbetets syfte är att minska risken för att patienter drabbas av en undvikbar vårdskada. Allt säkerhetsarbete ska bedrivas systematiskt och vara integrerat i det dagliga arbetet. I den årliga uppdragsplanen uttrycker vård- och omsorgsnämnden den politiska ambitionen inom patientsäkerhetsområdet. Inför framtagandet av uppdragsplanen genomförs en risk- och väsentlighetsanalys på samtliga nivåer som ligger till grund för nämndens mål och interna kontroll. Vård- och omsorgsnämndens prioriterade utvecklingsområden för patientsäkerhet: risken för smittspridning i vården ska minska, alla patienter får förebyggande åtgärder utifrån behov som framkommit vid riskbedömning för fall, undernäring, trycksår och munhälsa, alla patienter som bor i särskilt boende ska årligen få en säkrad läkemedelsbehandling. Utifrån nämndens uppdragsplan, ekonomiska förutsättningar, författningar och andra styrdokument samt resultat från det systematiska förbättringsarbetet bryter verksamheten ner de övergripande målen till verksamhetsområdesnivå och enhetsnivå i en verksamhetsplan. Planen beskriver hur verksamheten ska följas upp genom egenkontroller. Vård- och omsorgsnämnden som vårdgivare ska svara för att - patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, - det finns rutiner så att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fodrar det, - patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, - journaler förs i den omfattning och på det sätt som föreskrivs i patientdatalagen, - beslut om att delegerat ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, - rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande, - anmälan och utredning görs enligt lex Maria.

7 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Beskrivning av roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet. Vård- och omsorgsnämnden, vårdgivare Ansvar för riskanalys innebär att riskanalyser genomförs och att resultaten ligger till grund för planering och ledning av verksamheten fastställa övergripande uppdragsplan för verksamheten med hjälp av risk- och väsentlighetsanalys. Ansvar för egenkontroll innebär att systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten genomförs med den frekvens och omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Ansvar för avvikelser innebär att avvikelsehantering genomförs och att resultaten ligger till grund för planering och ledning av verksamheten, avge yttrande i hälso- och sjukvårdsärenden på förfrågan från IVO och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Vård- och omsorgsdirektör Ansvar för riskanalys innebär att - riktlinjer och direktiv finns för att identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten, - riskanalys genomförs inför fastställande av internkontrollplan och uppdragsplan, - initiera och besluta att riskanalyser genomförs vid organisations förändringar eller väsentliga förändringar i verksamheten, - kompetensförsörjningsplanen omfattar riskanalysmetoder, - ledningen genom den övergripande kvalitets-, utvecklings- och lärande gruppen genomför en samlad analys av samtliga riskanalyser som leder till förbättringar via verksamhetsplaner eller handlingsplaner. Ansvar för egenkontroll innebär att - förvaltningsgemensam riktlinje finns för egenkontroll, - ta fram en internkontrollplan, - initiera och besluta att egenkontroller genomförs, - kommunen medverkar i nationella jämförelser, - ledningen genom den övergripande kvalitets-, utvecklings- och lärande gruppen genomför en samlad analys av samtliga egenkontroller som leder till förbättringar via verksamhetsplaner eller handlingsplaner, - kompetensförsörjningsplanen omfattar egenkontrollmetoder.

8 8 (59) Ansvar för avvikelser innebär att - riktlinjer och direktiv finns för avvikelsehantering, - ledningen genom den övergripande kvalitets-, utvecklings- och lärande gruppen genomför en samlad analys av samtliga avvikelser som leder till förbättringar via verksamhetsplaner eller handlingsplaner, - kompetensförsörjningsplanen omfattar avvikelsehantering. Medicinskt ansvariga Ansvar för riskanalys innebär att initiera och analysera riskanalyser samt följa upp åtgärdernas effekt på övergripande nivå, ta fram direktiv för riskanalys för att säkra patientsäkerhet och förebygga vårdskador. Ansvar för egenkontroll innebär att det i direktiv och instruktioner framkommer hur egenkontroll sker inom hälso- och sjukvårdens område, initiera och genomföra uppföljning och kontroll inom hälso- och sjukvårdens område kommunen medverkar i regionala och nationella kvalitetsregister, sammanställa och analysera genomförda uppföljningar och kontroller samt följa upp åtgärdernas effekt på övergripande nivå. Ansvar för avvikelser innebär att ta fram direktiv för hantering av synpunkter, klagomål och rapporterade avvikelser utifrån patientsäkerhet, anmäla lex Maria till IVO när någon i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser drabbats av eller utsatts för risk att drabbas för allvarlig skada eller sjukdom, sammanställa och analysera avvikelsehanteringen på hälso- och sjukvårdens område samt följa upp och kontrollera åtgärdernas effekt på övergripande nivå inom kommunen och i samverkan med landstinget. Verksamhetschef, områdeschef, enhetschef Ansvar för riskanalys innebär att initiera och genomföra riskanalyser och riskbedömningar, upprätta handlingsplaner och följa upp åtgärders effekt, resultat redovisas till ledning, chefer och medarbetare har kompetens om riskanalys. Ansvar för egenkontroll innebär att planera och genomföra egenkontroll av den egna verksamheten, upprätta handlingsplaner och följa upp åtgärders effekt, sammanställa och analysera genomförda egenkontroller, resultat redovisas till ledning, chefer och medarbetare har kompetens om egenkontroll. Ansvar för avvikelser innebär att ansvara för avvikelsehantering i verksamheten, genomföra händelseanalys, upprätta handlingsplan och följa upp åtgärders effekt,

9 9 (59) fotlöpande sammanställa och analysera avvikelser i verksamheten, erfarenheter från avvikelsehantering används i det förebyggande arbetet, resultat redovisas till ledning, chefer och medarbetare har kompetens om avvikelsehantering. Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvar för riskanalys innebär att påtala risker, följa upprättade riktlinjer, direktiv och rutiner, vara delaktig vid riskanalyser och riskbedömningar, utföra beslutade åtgärder, delta vid utveckling av arbetsrutiner och metoder. Ansvar för egenkontroll innebär att följa upprättade riktlinjer, direktiv och rutiner, vara delaktig vid egenkontroll, utföra beslutade åtgärder, delta vid utveckling av arbetsrutiner och metoder. Ansvar för avvikelser innebär att följa upprättade riktlinjer, direktiv och rutiner, hantera synpunkter, klagomål och skyldighet att rapportera avvikelser, analysera avvikelser och vidta åtgärder och följa upp åtgärdernas effekt, vara delaktig i händelseanalys av avvikelser och vidta åtgärder, delta vid utveckling av arbetsrutiner och metoder.

10 10 (59) 4 Struktur för uppföljning och utvärdering Verksamhetsuppföljning består av internkontroll, egenkontroll samt uppföljning och kontroll av verksamhet enligt fastställda riktlinjer. Arbetet består i att minska eller eliminera risken för vårdskador. Patientsäkerhetsdialog Medicinskat ansvariga följer fortlöpande upp kvalitet och patientsäkerhet genom patientsäkerhetsdialog med berörda chefer i verksamheter i såväl kommunal som i privat regi. Syftet är att sprida lärande och kunskap kring patientsäkerhet och ge återkoppling om förbättringsområden för att utveckla patientsäkerheten och säkerhetskulturen samt följa upp hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet utvecklas. Dialogen utgår från kommunens hälsooch sjukvårdsansvar och medicinskt ansvarigas ansvar utifrån lagar och författning. Nationella kvalitetsregister Verksamheterna ska medverka i befintliga nationella kvalitetsregister såsom, Senior alert, Svenska Palliativregistret och BPSD. Resultaten ska användas för lärande och för förbättringsarbete. Analyser av resultatet genomförs av verksamheterna, men också på förvaltningsövergripande nivå. Resultatet ur registren efterfrågas vid patientsäkerhetsdialoger. Nationell kvalitetsportal - Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting, SKL i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Statsbidrag i form av prestationsersättning har inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Resultat från kvalitetsportalen har till viss del använts i patientsäkerhetsarbetet under året. Punktprevalensmätning Nationell Den nationell punktprevalensmätningen (PPM) av trycksår och fall genomförs som en del i Bättre liv för sjuka äldre - Senior alert. Öppna jämförelser Nationell enkätundersökning Öppna Jämförelser är ett nationellt sammanställt underlag för vård- och omsorgskontoret för uppföljning av medicinska resultat och kvalitet. Utfallet analyseras och förbättringsområden identifieras. Brukarundersökning - Nationell enkätundersökning Brukarundersökning genomförs årligen av Socialstyrelsen. Sammanställning av enkätsvaren följs upp på förvaltningsövergripande nivå och i verksamheterna. Patienten är en resurs i

11 11 (59) planering och genomförande av den egna vården. Patienten bidrar till det systematiska patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer i vården genom att delta i enkäter. Egenkontrollsenkät - Förvaltningsövergripande Delar av vård- och omsorgkontorets egenkontroll genomförs utifrån ett förvaltningsgemensamt frågeformulär. Observationer Sedan flera år genomför verksamheterna hygienobservationer av följsamhet till klädregler och basala hygienregler. Enhetschefen för varje enhet ansvarar för att årligen genomföra en hygienrond med syfte att säkerställa en god hygienisk standard. Vård- och omsorgskontorets hygiensjuksköterska genomför tillsammans med ansvariga enhetschefer fördjupad hygienrond på utvalda enheter under året. Granskningar Granskningar utförs med olika syften. Val av granskning utgår från föregående års resultat och relaterat till risk för vårdskada. Metod - Kommunikation och informationssäkerhet SBAR- situation, bakgrund, aktuellt tillstånd, rekommendation Att kommunicera på ett säkert sätt är en grundläggande förutsättning för en säker vård. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen i vården. Information förmedlas ofta i direkt kontakt mellan vårdpersonal, mellan vårdande enheter och med patient/närstående. Att använda en metod för strukturerad kommunikation, SBAR minskar riskerna vid överföring av muntlig och skriftlig information. S Situation B Bakgrund A Aktuellt tillstånd R Rekommendation SBAR Vad är anledningen till kontakt? Ange: eget namn, enhet, patientens namn, ålder Kortfattad relevant sjukhistoria Tidigare o nuvarande sjukdomar av för att skapa en gemensam betydelse. Kort rapport om aktuella helhetsbild av patientens problem/behandling tills nu. tillstånd Status Vitala parametrar efter ABCDE. Jag Bedömning tror problemet är Åtgärd Tidsram Bekräftelse Därför vill jag.. Hur ofta? Hur länge? När?... Vi är överens om Panorama Panorama är en översikt som samlat visar information från flera IT-stöd om en patient. Informationen kommer från olika vårdgivare inom Östergötland. Panorama följer det regelverk som patientdatalagen föreskriver för sammanhållen journalföring.

12 12 (59) Nationella Patientöversikten (NPÖ) NPÖ ger vårdgivare möjlighet att, med patientens samtycke, ta del av delar av den patientjournalsdokumentation som finns hos andra vårdgivare. Regionen är producent till NPÖ och Norrköpings kommun är konsument i NPÖ. Förvaltningsövergripande Kvalitet, utveckling och lärande, KUL En samlad analys av verksamhetens resultat genomfördes av kvalitets- utvecklings- och lärandegruppen (KUL). De utvecklingsområden som identifieras och prioriteras omsätts i verksamhetsplaner eller i särskilda uppdrag. Ett förbättringsarbete av ledningssystemet har påbörjats och fyra arbetsgrupper har bildats för områdena riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser samt dokumentstyrning. Utredning av avvikelser Avvikelser som identifierats och rapporterats ska användas som grund för verksamheternas förbättringsarbete. Se kapitel 9.

13 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under 2014 har flera aktiviteter genomförts med syfte att öka patientsäkerheten. Även aktiviteter som pågått sedan tidigare år har fortsatt. Patientsäkerhetsdialog Patientsäkerhetsdialogen belyser alla områden som ingår i det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. En mall som utgör ett strukturstöd för patientsäkerhetsdialogen har under året tagits fram. Mallen har testats vid dialogen med verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Nationella kvalitetsregister Vårdprevention Riskbedömning fall, trycksår, undernäring och munhälsa Arbetet med att patienter ska få förebyggande åtgärder utifrån identifierade behov vid riskbedömning för fall, undernäring, trycksår och munhälsa är ett av vård- och omsorgsnämnden prioriterade utvecklingsområden. Måluppfyllelsen är att samtliga patienter över 65 år som bor på särskilt boende, har erbjudits riskbedömning och adekvata åtgärder. Som stöd i arbetet används det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Enligt en övergripande rutin ska alla personer över 65 år, men även yngre med risk, erbjudas riskbedömning en vecka efter inflyttning i särskilt boende. En uppföljning av riskbedömning ska ske efter en månad på korttidsboende och efter tre månader i permanent särskilt boende. Tätare uppföljningar kan ske utifrån individuella behov. En ny riskbedömning ska ske efter sex månader. En styrgrupp finns och representeras av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, enhetchefer och medicinskt ansvariga. Gruppen har tagit fram en struktur för att organisera, följa upp och kvalitetssäkra arbetet. Resultat sammanställts och ligger till grund för verksamhetens arbete med att uppnå kvalitetsmål inom respektive område. Under året har utbildningar genomförts för att öka kompetensen av munhälsobedömningar enligt metoden ROAG (Revised Oral Assessment Guide). Senior alert är ett kvalitetsregister för personer som är 65 år eller äldre. Med hjälp av registret underlättas identifieringen av patienter med risk för att falla, få trycksår, bli undernärda eller få försämrad munhälsa. Registret bidrar till att verksamheterna arbetar med patienten utifrån en vårdpreventiv process som liknar omvårdnadsprocessen.

14 Vård i livets slutskede Norrköpings kommun arbetar utifrån Nationella vårdprogrammet för palliativ vård och Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Alla särskilda boenden registrerar i Svenska Palliativregistret och målet är att alla som avlider på särskilt boende (inklusive privata vårdgivare) ska registreras i registret. Norrköpings kommun följer de nationella målvärden som är framtagna utifrån kvalitetsområden i Svenska Palliativregistret. Under året har Palliativt kompetenscentrum (PKC) genomfört basutbildning i palliativ vård för personal inom vård- och omsorg. Målet är att all personal ska ha genomgått basutbildningen. Utbilning gällande smärtskattning har genomförts inom ramen för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. I kommunens särskilda boende finns palliativa ombud med uppdrag att vidareutveckla den palliativa vården inom kommunen. En styrgrupp för den palliativa vården finns och representeras av sjuksköterska, enhetchefer, verksamhetschef och medicinskt ansvariga med syfte är att leda, inspirera och stödja de palliativa ombudens arbete. Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivaren registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slutskede oberoende av diagnos och vem som utför vården. Resultatet i registret används för att mäta, förbättra och följa upp kvaliteten i vården. Vård av personer med demenssjukdom - Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens kan t.ex. vara aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar, apati och oro. Norrköpings kommun ska arbeta utifrån Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. BPSD-registret bygger på de nationella riktlinjerna. Norrköpings kommun är anmäld till BPSD-registret. Målsättningen är att det inom Norrköpings kommuns ska finnas ett BPSD- team på varje enhet där det bor en person med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. I Norrköpings kommun finns det två certifierade BPSD utbildare. BPSD är ett nationellt kvalitetsregister vars syfte är att kvalitetssäkra vården, minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom. BPSD registret ger stöd i implementeringen av de Nationella Riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. De nationella riktlinjerna och BPSD-registret utgår från ett teambaserat arbetssätt. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Nationell kvalitetsportal Äldre personer med omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov är en växande grupp och de har behov av en sammanhållen vård och omsorg. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick en överenskommelse om insatser för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen gällde under perioden 2010 till och med Syftet med överenskommelsen var att stimulera, utveckla och stärka ett mer långsiktigt arbete kring en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. På regional nivå har ett team funnits Ledningskraft som verkat på uppdrag från Läns-SLAKO och strategiska ledningsgruppen, SLG. För Östergötlands del har den statliga

15 15 (59) överenskommelsen resulterat i en regional strategisk handlingsplan för perioden En revidering av handlingsplanen skedde inför 2014 där fokus var att säkerställa att det systematiska arbetssättet kommer att finnas kvar inför 2015 då den statliga satsningen avslutas i december Handlingsplanen innehåller de fem olika delarna som den statliga överenskommelsen bygger på: God demensvård, God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God läkemedelsanvändning och Samanhållen vård och omsorg. Punktprevalensmätning - PPM Punktprevalensmätning trycksår och fall Vård och omsorgskontoret tog ett förvaltningsövergripande beslut att genomföra Senior alerts punktprevalens mätning (PPM) avseende trycksår och fall. Endast ett särskilt boende genomförde mätningen vecka 37 på grund av den generella sjuksköterskebristen i verksamheterna. Öppna jämförelser Nationell enkätundersökning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting presenterar för femte gången öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Årets rapport Öppna jämförelse - Vård och omsorg om äldre belyser kvaliteten på vården och omsorgen i bland annat särskilt boende och hemtjänst i ordinärt boende utifrån olika perspektiv och områden. Rapporten fokuserar på den sammanhållna vården och omsorgen. Kommunerna har möjlighet att analysera sina resultat på verksamhets- och enhetsnivå för de flesta indikatorer, bland annat där resultaten är hämtade från den nationella enkätundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och Kommun- och enkätundersökningen. Kommunen kan även jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsmått. Även nationella kvalitetsregister såsom Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD och statistik från t ex Läkemedelsregistret utgör datakällor i årets rapport. Under kapitlet 12 Resultat, redovisas resultatet för säker vård och omsorg i permanent särskilt boende gällande kvarliggande urinkateter. Resultat från andra delar i enkätundersökningen redovisas under respektive kapitelrubrik i denna berättelse. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. I Norrköpings kommun har resultaten sammanställts och delgivits verksamheterna. Verksamheten ansvarar för att bryta ner sina resultat och utifrån dessa formulera mål i sin verksamhetsplan för året. Brukarundersökning - Nationell enkätundersökning Socialstyrelsen undersöker årligen de äldres uppfattning om vården och omsorgen inom områdena hemtjänst och särskilda boenden. De äldres egen uppfattning är central för att ge en bild av äldreomsorgens kvalitet. Undersökningarna är underlag till Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser och är ett verktyg för att följa upp hur väl verksamheterna möter de äldres behov och önskemål. De nationella resultaten av brukarundersökningen publiceras i rapporten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat Underlaget bygger på den nationella enkätundersökningen som under våren 2014 gick ut till alla personer över 65 år med hemtjänst i ordinärt boende eller boende på särskilt boende. Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg.

16 16 (59) I brukarundersökningen ingår frågor som berör hälso- och sjukvård kring tillgänglighet, om hur lätt eller svårt det är att få träffa läkare och sjuksköterska vid behov samt få kontakt med personal på äldreboendet eller hemtjänstpersonal vid behov. Förutom frågor kring tillgänglighet ingår även andra frågor som exempelvis kring hälsa, hjälpens utförande, bemötande och trygghet. Även dessa frågor kan vara relaterade till hälso- och sjukvård. Under kapitlet 12 Resultat, redovisas resultatet för tillgängligheten till vård och omsorg i särskilt boende och hemtjänst. Resultaten från undersökningen är tänkt att bidra till en god äldreomsorg genom att kommuner och andra utförare använder resultaten i sitt systematiska förbättringsarbete. I Norrköpings kommun har resultaten sammanställts och delgivits verksamheterna. Verksamheten ansvarar för att bryta ner sina resultat och utifrån dessa formulera mål i sin verksamhetsplan för året. Egenkontroll Förvaltningsövergripande enkät Enkäten omfattar verksamhetsfrågor för SoL, LSS och hälso- och sjukvård. Frågorna som rör hälso- och sjukvårdens ansvarsområde har tagits fram utifrån föreskrifterna i God vård om ledningssystem för god kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Frågeställningar omfattar bemötande av patienter, metoder för diagnostik, vård och behandling, kompetens, samverkan och samarbete, riskhantering, avvikelser, försörjning av tjänster, produkter och teknik och spårbarhet. Genomförda egenkontroller sammanställs på förvaltningsövergripande, verksamhetsområdes- och enhetsnivå. Verksamheten ska vidta åtgärder med anledning av upptäckta brister. Observationer Hygien - Minska vårdrelaterade infektioner Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner samt motverka utvecklingen och spridningen av bakterier är ett av vård- och omsorgsnämnden prioriterade utvecklingsområden. Målet i vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2014 är att risken för smittspridning i vården ska minska. Måluppfyllelsen är att basala hygien- och klädrutiner efterföljs till 100 procent enligt registrerade observationsstudier. Med vårdrelaterad infektion (VRI) menas infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning Socialstyrelsens termbank Hygienobservationer Varje enhet ska genomföra minst 10 hygienobservationer varje månad. Enheterna har hygienobservatörer som genomför observationer och registrerar resultaten i en databas. Resultaten publiceras löpande på vård- och omsorgskontorets intranät och följs upp på alla ledningsnivåer. Medicinskt ansvariga har i samverkan med Vårdhygien inom Region Östergötland beslutet att acceptabla målvärden för följsamhet till klädregler är 95 procent och 85 procent för följsamhet till basala hygienregler. Värdet är fastställt på studier som påvisat att smittspridning minskar vid dessa nivåer. Målet ska uppnås genom att resultaten bevakas och att åtgärder genomförs för att minska risk för smittspridning. Hygienronder genomförda av enhetschef Enhetschefer på kommunala enheter och verksamhetschefer för privat enheter ska genomföra en hygienrond minst en gång per år. Ronden genomförs utifrån en mall som tagits fram i

17 17 (59) samverkan med Vårdhygien Region Östergötland. Efter varje rond sammanställer enhetschef/verksamhetschef åtgärder som ska vidtas för att säkra hygienkraven. En åtgärdsplan upprättas för att säkra att åtgärder genomförs. Resultaten förvaltas av enheterna och följs upp vid kommande hygienrond. Hygienronder genomförda av hygiensjuksköterska Hygiensjuksköterskan ska genomföra ett antal hygienronder under året tillsammans med enhetschefer i kommunalregi och verksamhetschefer i privat regi. I samband med ronden kontrolleras följsamhet till hygiendirektiv och lokaler kontrolleras ur ett vårdhygieniskt perspektiv. Efter varje rond sammanställer hygiensjuksköterskan de åtgärder som ska vidtas för att säkra hygienkraven. Enhetschef/verksamhetschef ansvarar för att upprätta en åtgärdsplan och att samtliga åtgärder genomförs. Resultaten förvaltas av enheterna och följs upp vid kommande hygienrond. Utbildning hygien Hygiensjuksköterkan har under året anordnat grundutbildning i vårdhygien vid två tillfällen. Även riktade hygienutbildningar för personal på särskilt boende, gruppboende, boendestöd och hemtjänst har genomförts vid ca 25 tillfällen. För att kunna skräddarsy utbildningens innehåll till aktuell enhet, har dessa riktade utbildningar i nästan samtliga fall föranletts av ett besök på enheten. Vid besöket har även praktiska rutiner och arbetssätt som bygger på lokalens utformning och eller andra för enhetens specifika krav kunna säkerställas. Region Östergötlands har arrangerat kateterutbildning med målet är att minska de vårdrelaterade infektionerna i samband med användandet av urinvägskateter. Norrköpings kommun har utsett fyra sjuksköterskor som representerar de olika verksamhetsområdena och de privata vårdgivarna, att delta i utbildningen med syfte att öka kunskapen i att sätta och sköta urinkateter. Efter genomgången utbildning ansvarar verksamheten för att den kateteransvariga sjuksköterskan utbildar medarbetare i sin verksamhet. De kateteransvariga sjuksköterskorna kommer att kallas till Region Östergötlands repetitionsträffar.

18 Granskning Journalgranskning - Rehabiliteringsnivåbedömning i särskilt boende Granskning har genomförts i samband med uppföljning av kommunen skyldighet att tillgodose rehabiliteringsbehov hos personer i särskilt boende och inom daglig verksamhet. Målet är att samtliga brukare som bor i särskilt boende ska erbjudas rehabiliteringsnivåbedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut i samband med att de flyttar till sin lägenhet. Därefter ska det erbjudas en ny bedömning om patientens hälsotillstånd förändras, eller det av annat skäl finns behov av en ny bedömning. Om patienten tackar nej till bedömningen har den fortfarande samma rätt till rehabiliteringsinsatser. Inom äldreomsorgen ska 90 procent ha erbjudits en rehabiliteringsnivåbedömning inom tre veckor efter att de flyttat till särskilt boende och inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning ska 80 procent ha erbjudits en rehabiliteringsnivåbedömning senast tre månader efter att de flyttat till ett särskilt boende. Inom korttidsverksamheten i äldreomsorgen ska 80 procent ha erbjudits en bedömning inom en vecka efter att patienten kommit till enheten Journalgranskning - Munhälsa Enligt den statliga tandvårdsreformen har personer i en viss personkrets rätt till uppsökande och nödvändig tandvård. Region Östergötland har ansvaret att teckna avtal med tandvårdsutförare och säkerställa den uppsökande verksamheten. Region Östergötland har det yttersta ansvaret att följa upp den uppsökande verksamheten. Årligen genomförs och sammanställs en granskning av munvårdskorten för att följa munhygienen hos de personer som fått munhälsobedömning. Journalgranskning Utredning av avvikelser Journalgranskning har genomförts i samband med utredning av inträffade händelser och vid inkomna synpunkter och klagomål. Journalgranskning - Läkemedelsbehandling - optimera läkemedelsbehandlingen och minimera förekomsten av läkemedelsrelaterade problem Granskning har genomförts i samband med uppföljning av läkemedelsbehandling. Ett av målen gällande patientsäkerhet i vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2014 är att alla patienter som bor i särskilt boende årligen ska få en säkrad läkemedelsbehandling. Måluppfyllelsen är att alla patienter som bor i särskilt boende fått en läkemedelsgenomgång enligt gemensam överenskommelse med Region Östergötland. Syftet med läkemedelsgenomgång är att optimera läkemedelsbehandlingen och minimera förekomsten av läkemedelsrelaterade problem. Alla patienter med hemsjukvård (omfattar ordinärt boende, särskilt boende och korttidsboende) ska årligen erhålla en enkel läkemedelsgenomgång. Region Östergötlands riktlinje Enkel läkemedelsgenomgång inom hemsjukvård Östergötland, är en länsövergripande riktlinje som är framtagen i samverkan med länets kommuner.

19 19 (59) I den överenskommelse om läkarmedverkan som boendet har med vårdcentral ska årlig läkemedelsgenomgång tydliggöras. Läkaren ansvarar för att läkemedelsgenomgång genomförs. Medicinskt ansvariga sammanställer resultatet gällande läkemedelsgenomgångar två gånger per år. Granskning av läkemedelshanteringen Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen genomförs av Apoteket AB en gång per år enligt avtal. Uppdraget omfattar en årlig kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och rutiner för läkemedelshantering för vård- och omsorgskontoret. Granskningen genomförs av farmaceut på samtliga enheter där ett generellt/akut läkemedelsförråd finns. Medicinskt ansvariga har tagit fram kvalitetsparametrar för att säkra läkemedelsförrådens hantering. Det som följs upp är verksamheternas lokala rutiner, förvaring i läkemedelsförråd, narkotikakontroll, nyckelhantering, förvaring av läkemedel hos patienter, transport och mottagande av läkemedel samt kassation av läkemedel. Granskning av informationssäkerhet i verksamhetssystem Enligt patientdatalagen ska vårdgivaren se till att åtkomst till sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat dokumenteras och kan kontrolleras. Vårdgivaren ska göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter. Kontrollerna ska göras genom fortlöpande uttag och granskning av loggar ur verksamhetssystemen. Metod - Kommunikation och informationssäkerhet Många rapporterade avvikelser och vårdskador har bristande kommunikation som bakomliggande orsak. Metod för strukturerad kommunikation, SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) har succesivts införts i verksamheten för att minska riskerna vid överföring av muntlig och skriftlig information. SBAR korttidsboende Ett samarbete initierades av primärvårdschef, Region Östergötland och medicinskt ansvarig sjuksköterska för att kvalitetssäkra samverkan mellan läkare och sjuksköterskor på korttidsboende. Ett utvecklingsområde som identifierades var att förbättra kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor i samband med rond. Under hösten arrangerade Patientsäkerhetsenheten, Region Östergötland två utbildningstillfällen för metoden SBAR. Utbildningen riktade sig både till kommunala och privata korttidsboenden och målgruppen var sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och enhetschefer. Det fortsatta implementeringsarbetet av metoden SBAR fortsätter lokalt på respektive korttidsboende. SBAR hemsjukvård I samband med genomförande av hemsjukvårdsreform har SBAR uppmärksammats av primärvård och hemsjukvård då det ingår i överenskommelsen mellan regionen och kommun. Inom hemsjukvården används en strukturerad blankett utformad enligt SBAR för rapportering inom verksamheten. Detta arbetssätt ska också användas vid kommunikation med andra vårdgivare. En rutin finns framtagen omkring när och hur SBAR blanketten ska användas samt vad som ska göras med en ifylld blankett.

20 20 (59) Panorama Under 2013 pågick projekt för att göra Panorama, översikt som samlat visar information från flera IT-stöd om en patient, tillgängligt för kommunernas hemsjukvård som får tillgång till nödvändig dokumentation om patienten. Panorama används idag av hemsjukvårdens legitimerade i ordinärt boende och på ett korttidsboende inom vård- och omsorgskontoret. Nationella Patientöversikten (NPÖ) Verksamheten har tillgång till patientjournal dokumentation som finns hos andra vårdgivare via NPÖ. Förvaltningsövergripande Prioriterade utvecklingsområden Dokumentation Vård- och omsorgsnämnden ska ha en god och säker dokumentation. Syftet med uppdraget är att identifiera de områden som omfattas av dokumentations- och informationssäkerhet. Underlaget ska ligga tillgrund för att KUL (kvalitets- utvecklings- och lärandegruppen) och förvaltningsledningen ska kunna samordna och prioritera aktiviteter framåt. Läkemedelshantering Vård- och omsorgskontoret ska kvalitetssäkra läkemedelshanteringen. Målet för uppdraget är att utifrån bakomliggande orsaker ta fram och genomföra förbättringsåtgärder och eventuella förändringar av processer och rutiner som säkerställer läkemedelshanteringen. Uppdraget innebär att via områdeschefer inhämta sammanställningar av bristerna som identifierade källor påvisar. Sammanställningen ska också innehålla identifierade bakomliggande orsaker, planerade och vidtagna åtgärder samt uppföljning av åtgärderna. Arbetsgruppen sammanställer övergripande brister, bakomliggande orsaker och förslag till åtgärder. Utifrån resultatet beslutas om åtgärder som ska vidtas för att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen och uppföljning av åtgärderna inom vård och omsorg som helhet. Samordnad uppföljning av enskilda placeringar på övergripande nivå Målet för uppdraget är att ta fram lämplig metod för att följa upp privata utförares verksamhet där enskilda placeringar planeras eller pågår. I uppdraget ingår även att göra en översyn av avtalsmallar som tecknas med privata utförare för enskilda placeringar för att rätt krav ska ställas på företagen i avtal. Vård- och omsorgskontoret vill försäkra sig om att de företag som anlitas bedriver en verksamhet med kvalitet utifrån de fastställda krav som finns på verksamheten samt ha en metod för uppföljning av företag där enskilda personer placeras. Arbetsgruppen har fokuserat på att kartlägga aktuella områden för framtida uppföljning och till viss del redan åtgärdat uppenbara brister. Flera i arbetsgruppen har parallellt med detta även varit med i framtagandet av nya förfrågningsunderlag. Tillsammans gör detta att arbetsgruppen efter årsskiftet kan ta fram ett konkret förslag att presentera. Utformning av vård och omsorg om personer med demenssjukdom En arbetsgrupp är tillsatt för att utveckla och förbättra strategisk planering och beredning av den demensinriktade vårdens och omsorgens framtida utveckling. Utvecklingsarbetet ska

21 21 (59) stödja verksamheten att uppnå kvalitet utifrån lagar förordningar, föreskrifter, evidens och vård- och omsorgsnämndens styrdokument i leveransen av tjänster till personer med demenssjukdom. Arbetet har pågått hela året och en handlingsplan är framtagen för Handlingsplanen omfattar sju utvecklingsområden: riktlinjer, uppdrag och rekrytering till demensteam, kvalitetsregister, information, kompetensutveckling, ordinärt boende och särskilt boende. Arbete pågår i samtliga utvecklingsområden. Utveckling av nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete En utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet drivs i projektform. Projektledarna har deltagit i ett nationellt nätverk för att få stöd i arbetet. Hösten år 2014 beslutade vård- och omsorgsnämnden om en ny ram för ledningssystemet. Ledningssystemets ram kräver att delar av det systematiska förbättringsarbetet med riskanalys, egenkontroll, avvikelser samt dokumentstyrning uppdateras och utvecklas. Under hösten har fyra arbetsgrupper arbetat med att ta fram riktlinjer kring riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser samt för dokumentstyrning. Arbetsgruppernas resultat förväntas bli klart under våren 2015.

22 22 (59) 6 Uppföljning genom egenkontroll 6.1 Internkontrollplan vård och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsområde Informationssäkerhet Loggkontroll Verksamhetssystem Sofia Omfale, Treserva Ansvar: PUL-ombud Frekvens: Stickprov 1g/kvartal Journaldokumentation Bemanning Journaldokumentation enligt patientdatalagen Ansvar: Medicinskt ansvariga Frekvens: 1g/år Bemannig, kommunala enhetens personaltäthet Ansvar: Ekonomer Frekvens: 1 g/månaden 6.2 Uppföljning och kontroll Medicinskt ansvariga Patientsäkerhetsdialog Patientsäkerhetsdialog Nationella kvalitetsregister Vårdprevention Senior alert Medicinskat ansvariga följer fortlöpande upp patientsäkerhet genom patientsäkerhetsdialog i samverkan med berörda chefer. Frekvens: ca 4-6 gång per år Vårdprevention, riskbedömningar fall, trycksår, munhälsa, undernäring. Frekvens: sammanställning av resultat 2 gånger per år Vård i livets slutskede Svenska Palliativregistret Vård av personer med demenssjukdom - BPSD Vård i livets slutskede. Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år Vård av personer med demenssjukdom - Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gånger per år

23 23 (59) Nationell kvalitetsportal Punktprevalensmätning Trycksår och fall Enkätuppföljning Observationer Hygien Granskning Journal Journal Journal Journal Läkemedelshantering Utredning avvikelser Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014, Norrköping. Undvikbar slutenvård, Återinskrivningar, Antal kompletta bedömningar BPSD, Olämpliga läkemedel 75 år, Antipsykostiska läkemedel 75 år, Antiinfalmatoriska läkemedel 75 år, Antal demensdiagnoser Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år En punktprevalensmätning av trycksår och fall. Mätning genomförs under en bestämd tidsperiod. Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per månad Öppna jämförelser nationell enkätundersökning Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Brukarundersökning nationell enkätundersökning. Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Förvaltningsövergripande egenkontrollenkät. Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Hygienobservationer av hygien- och klädregler Lokalt kvalitetsregister Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Hygienkontroll utförd av enhet Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Hygiensjuksköterskas hygienkontroll av enhet Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Uppföljning av rehabiliteringsnivåbedömningar Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per månad. Uppföljning av munhälsa Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. I samband med utredning av inträffade händelser och vid inkomna synpunkter och klagomål. Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Uppföljning av läkemedelsbehandling Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Synpunkter & klagomål, vårdskada/risk för vårdskada - Lokalt kvalitetsregister Frekvens: Sammanställning av resultat 1 gång per år. Synpunkter och klagomål till patientnämnden - Regionalt kvalitetsregister Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år.

24 Synpunkter och klagomål till Inspektionen för vård och omsorg - yttranden Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Rapporterade avvikelser - vårdskada/risk för vårdskada, inom VoK - Lokalt kvalitetsregister Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Rapporterade avvikelser - vårdskada/risk för vårdskada, mellan vårdgivare - Lokalt kvalitetsregister Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. Anmälan enligt lex Maria samt anmälan till läkemedelsverket. Frekvens: Sammanställning av resultat 2 gånger per år. 24 (59)

25 7 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan olika verksamheter och med andra vårdgivare är avgörande för att öka patientsäkerheten. Den 20 januari 2014 överfördes ansvaret för hemsjukvården till kommunerna i länet. Förberedelsearbetet har varit omfattande och inneburit hög grad av samverkan mellan huvudmännen. I och med hemsjukvårdsreformen har flera rutiner, riktlinjer och PM reviderats. Vid detta arbete har patientens säkerhet prioriterats. Rutiner för vårdplanering har reviderats och en ny riktlinje finns framtagen. Det gemensamma IT stödet Meddix används för informationsöverföring vid vårdplanering och för patienter som får insatser i hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens legitimerade medarbetare i hemsjukvård i ordinärt boende och på ett korttidsboende kan ta del av landstingets patientjournal via läsöversikten Panorama. Många patienter får vård både av landstinget och av kommunerna. Det behövs en god samverkan för att garantera trygg och säker vård. Sedan 2012 finns en länsövergripande strategisk ledningsgrupp med alla länets socialchefer och landstingets närsjukvårdsdirektörer. I de tre länsdelarna finns också sedan flera år tillbaka samverkansforum på strategisk och operativ nivå för vård och omsorg. På länsnivå finns också en ledningsgrupp för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering. I ledningsgruppen ingår medicinskt ansvariga från alla 13 kommunerna och beslut tas omkring strategiska frågor omkring vård- och behandling. Frågorna processas i arbetsgrupper och i dialog med socialchefsnätverket samt Region Östergötland. Ledningsgruppen träffas 1 gång per månad och har en ordförande vald för två terminer i taget. Ett digitalt samverkansrum har skapats av Linköpings kommun där bland annat minnesanteckningar med beslut och bilagor förvaras. Kommunen och Region Östergötland samverkar i olika utvecklingsaktiviteter, till exempel preventivt arbete med bättre läkemedelsanvändning och preventivt arbete avseende fall, undernäring och trycksår samt palliativ vård. Samverkan med Region Östergötland och andra kommuner sker också i andra sammanhang: Operativ samverkan öster Läkemedelsråd i öster Östra länsdelen Läkarsamverkan Östra länsdelen Avvikelser mellan vårdgivare och andra aktörer Östra länsdelen Arbetsgrupper för revidering av rutiner Länsgrupp Hjälpmedelsrådet med arbetsgrupper Länsgrupp Tandvårdsgruppen Norrköping Samverkansgrupp psykiatri

26 26 (59) Norrköping Chefssamverkan med hemsjukvård, primärvård, slutenvård och rehabilitering Palliativ kompetenscentrum utbildning Inom kommunen sker samverkan i olika konstellationer. Ett exempel på internsamverkan är Samsyn Psykiatri Utveckling Nätverk -SPUN. Hemsjukvård Den 20 januari 2014 övertog Norrköpings kommun hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. Syftet med hemsjukvårdsreformen är att öka patient- och samhällsnyttan genom att skapa förutsättningar för sammanhållen vård och omsorg i ordinärt boende. Målet med hemsjukvården är att den ska vara trygg, säker, effektiv och fungera dygnet runt. Ansvarsfördelningen ska leda till tillvaratagande av synergieffekter. En ny hälso- och sjukvårdsenhet har bildats där distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor arbetar. Psykiatrikompetens finns också på enheten. Kvälls- och nattorganisationen och psykiatriteamet arbetar mot både ordinärt och särskilt boende. Läkemedelsråd i öster Syftet med läkemedelsrådet är att effektivisera läkemedelshanteringen och att minska andelsen läkemedelsrelaterade problem hos patienter och på så sätt bidra till en högkvalitativ och säker läkemedelsanvändning i hela vårdkedjan. Läkemedelsrådet är rådgivande ut till verksamheten gällande läkemedelsfrågor. Läkemedelsrådet kan initiera och driva utvecklingsprojekt samt ta fram mål och mått avseende kvalitetsuppföljningar omkring följsamhet och förskrivning. I läkemedelsrådet ingår läkare från olika sjukhuskliniker, primärvård och privata vårdgivare samt MAS från kommunen. Projekt Revidering av riktlinjer för läkemedelshantering inom hälsooch sjukvård och tandvård i Östergötland Projektet syftar till att revidera riktlinjer för läkemedelshantering så att de anpassas till dagens förutsättningar och krav. Riktlinjerna ska utformas efter vårdens behov och ska vara så tillgängliga som möjligt för målgruppen. Riktlinjerna utformas så att de ska gälla i slutenvård, öppenvård inom regionen och kommunernas hälso-och sjukvård. Länsgemensamt hjälpmedelsråd Hjälpmedel är liksom läkemedel och medicinska åtgärder en del i att förbättra patientens förutsättningar för ett självständigt och gott liv, utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet Hjälpmedelsrådets funktion är att: skapa samsyn kring hjälpmedelsförskrivning, diskutera förskrivningsbart sortiment och vad som skall betraktas som hjälpmedel, revidera hjälpmedelsguide och behovstrappor, följa hjälpmedelsutvecklingen, ge stöd vid tolkning av anvisningar.

27 27 (59) 8 Riskanalys För att verksamheten ska få en ökad medvetenhet om vilka risker som påverkar ska arbetet med riskanalyser ske fortlöpande under året. Riskanalyser genomförs både på en förvaltningsövergripande nivå, verksamhetsnivå/enhetsnivå och på individnivå genom riskbedömningar. En specifik förvaltningsövergripande risk- och väsentlighets analys genomförs i samband med intern styrning och kontroll samt vid framtagandet av den politiska uppdragsplanen. Exempel när riskanalys ska genomföras inför organisationsförändringar, i samband av framtagande av processbeskrivningar, när ny metod och/eller teknik ska införas, vid återkommande iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser, då medarbetare uppfattar att ett arbetsmoment är riskfyllt, då negativa händelser har inträffat i en liknande organisation och som även skulle kunna inträffa i den egna verksamheten, då flera händelseanalyser har gjorts inom ett område, men betydande risker kvarstår, vid extraordinära händelser i samhället, vid bedömning av risker på individ nivå, exempelvis risk i arbetsmiljö, omsorg/stöd och hälso- och sjukvård. Genomförda riskanalyser Risk- och konsekvensanalys i samband med avveckling av korttidsplatser enligt SoL och korttidsvistelse enligt LSS Vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp har identifierat eventuella tänkbara effekter (risker) av besparingar i form av avveckling av korttidsplatser och korttidsvistelse. De identifierade riskerna och konsekvenserna var: längre väntetider för personer som är utskrivningsklara på sjukhus och därmed betalningsansvar, vårdtyngden ökar på hemtjänst och hemsjukvård, minskad risk för att personer blir hospitaliserade, bostadsanpassningsprocessen effektiviseras, ökad belastning på närstående, kö till platser med vitesföreläggande om beslut inte verkställs inom tre månader, fler ansökningar om permanent boende, minskade hyresintäkter, behov av stöd till personer med demenssjukdom tillgodoses på annat sätt, använda platser på korttidshem alla veckans dagar, fler ansökningar om utökat antal dygn på korttidshem, antalet anställda minskas. Åtgärder: arbetssätt och handlingsplaner med checklistor används från tidigare avvecklingar, information till berörda och vård- och omsorgsnämnd, arbetsgrupper bildas för att stödja och följa genomförandet, inflyttningsstopp sker successivt efter brukarnas behov, rutin för intern rörlighet används.

28 28 (59) Risk- och konsekvensanalys i samband med öppnandet av korttidsplatser enligt SoL, Timmermannen Riskanalys på hälso- och sjukvårdens område gjordes inför öppnandet av 21 korttidsplatser. Resultatet av riskanalysen har legat till grund för att säkra öppnandet. Risk- och konsekvensanalys i samband med uppstart av hemgångsteamet Riskanalysen genomfördes inför start av hemgångsteamet utifrån de legitimerade personalkategoriernas roller i februari Enhetscheferna för hemgångsteamet utarbetade åtgärdsförslag relaterat till de konstaterade bakomliggande orsakerna.

29 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet & hantering av klagomål och synpunkter Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Rapporteringsskyldigheten omfattar både den egna enheten, mellan enheter inom vård och omsorgskontoret men även mellan externa vårdgivare. Alla allvarliga avvikelser ska analyseras med hjälp av metoden händelseanalys för att kunna användas som grund för förbättring. Särskild uppmärksamhet ska riktas för patientsäkerheten då flera verksamheter eller vårdgivare är delaktiga i vården. Vård- och omsorgskontoret har sedan drygt tio år tillbaka ett webbaserat IT-stöd för avvikelsehantering som hanterar samtliga avvikelser från alla enheter. IT- stödet används för rapportering av avvikelser, förbättringsförslag och även för arbetet att kategorisera och sammanställa statistik. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att händelser utreds genom händelseanalys och att åtgärder vidtas samt att uppföljning sker. Chef inom respektive enhet har ansvar att fortlöpande sammanställa och återkoppla resultat. Verksamhetsområdet ansvarar för att sammanställa och analysera inrapporterade avvikelser i syfte att identifiera systemfel och initiera åtgärder Identifiera Rapportera Fastställa och Utvärdera Sammanställa åtgärda åtgärdernas och återföra bakomliggande effekt erfarenheter orsaker Avvikelsehanteringsprocessen enligt text i avvikelsedirektivet- vård- och omsorgskontoret. I samband med verksamhetsberättelsen del- och helår, sammanställas och analyseras de rapporterade avvikelserna på en förvaltningsövergripande nivå för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Återkoppling av resultaten sker till vård- och omsorgsnämnden samt till verksamhetschefer som återkopplar vidare till berörda i verksamheten.

30 30 (59) Klagomål och synpunkter Utgångspunkten är att man i första hand ska lösa missförstånd och problem direkt ute i verksamheten. Om den som lämnat synpunkter eller klagat direkt i verksamheten inte är nöjd med hanteringen kan denne eller verksamhetens chef eller motsvarande skriftligen rapportera det till vård- och omsorgskontorets kvalitets- och utvecklingsgrupp. Verksamheten kan också själva rapportera ett problem som ett klagomål till vård- och omsorgskontoret när ärendet är av principiell art som kan beröra flera verksamheter, detta i syfte att vår verksamhet ska förbättras och kvaliteten på våra tjänster öka. Patienter och närstående kan via kommunens hemsida rapportera synpunkter och klagomål till vård- och omsorgskontoret. En riktlinje finns för hantering av synpunkts- och klagomålshantering och gäller för all personal inom- vård- och omsorgskontoret, privata utförare samt nämndens ledamöter och ersättare. Syftet med riktlinjen är att synpunkter och klagomål ska tas om hand på ett bra och enhetligt sätt, så att de kan bidra till att förbättra vår verksamhet och öka kvaliteten på tjänsterna. En fastställd utredningsmall ska användas. Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål görs en gång per år och delges vård- och omsorgsnämnden och verksamheterna. Enskilda klagomål kan också göras till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Dessa hanteras i samverkan med medicinskt ansvariga och berörda i verksamheten. Medicinskt ansvariga säkerställer att berörd verksamhet utreder händelsen och ger skriftligen sin syn på händelsen. Yttrandet delges vård- och omsorgsnämndens utskott som avger svar till IVO. Patientnämnd Patienter och närstående kan kontakta Patientnämnden som är en från hälso- och sjukvården fristående opartisk instans. Överenskommelse finns mellan Region Östergötland och Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun vilket innebär att Region Östergötland åtar sig att åt Norrköpings kommun bedriva patientnämndsverksamhet. Patientnämnden ska bland annat stödja och hjälpa patienter inom den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunen eller genom avtal med kommunen. Norrköpings kommun ska vara Patientnämnden behjälplig i sin handläggning av ärenden. Patientnämnden ska årligen eller efter begäran redovisa de ärenden som nämnden erhållit för handläggning till Norrköpings kommun. Kontaktuppgifter till patientnämnden finns på Norrköpings Kommuns hemsida.

31 10 Sammanställning och analys I vård- och omsorgskontorets ledningssystem anges hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. En arbetsgrupp Kvalitet-, utveckling- och lärandegruppen (KUL), har bildats på förvaltningsövergripande nivå som samlat analyserar resultatet från riskanalyser, egenkontroller och utredningar av avvikelser. Gruppen ska skaffa sig en övergripande bild av risker, resultat från egenkontroller och utredningar av avvikelser för att samlat kunna analysera och identifiera bakomliggande orsaker, se mönster och trender samt kunna påvisa utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde kan både beröra en enskild verksamhet och förvaltningen i sin helhet. Den sammantagna analysen sker enligt en särskild modell en gång per år. I samband med att vård- och omsorgskontoret beslutat om den nya ramen för ledningssystemet ska vård- och omsorgskontoret uppdatera och utveckla det systematiska förbättringsarbetet. En arbetsgrupp har fått uppdraget är att ta fram ett förslag på hur vårdoch omsorgskontoret tar emot och utreder synpunkter och klagomål, rapporterar och utreder vårdskador och risker för vårdskador respektive missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Uppdraget omfattar också att föreslå hur en sammanställning och analys av inkomna rapporter, synpunkter och klagomål genomförs och hur det leder till förbättrande åtgärder i verksamheten. Arbetet kommer att del-rapporteras till KUL-gruppen, april år Samverkan med patienter och närstående Patientmedverkan är en viktig utgångspunkt i patientsäkerhetsarbetet. Patienten och i förekommande fall närstående ska ses som en resurs i planering och genomförande av vården. Patienten kan även bidra till det systematiska patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer i vården. Det blir allt vanligare att patienter och närstående erbjuds att medverka i händelseoch riskanalyser. För att tillvarata patient och/eller närståendes upplevelser i samband med lex Maria utredningar erbjuds de alltid att framföra sina synpunkter.

32 32 (59) 12 Resultat 12.1 Internkontrollplan vård och omsorgsnämnden Granskning av informationssäkerhet Verksamhetssystem Kontrollerna ska göras genom fortlöpande uttag och granskning av loggar ur i verksamhetssystemen. Generella loggkontroller har inte genomförts under 2014, på grund av byte av verksamhetssystem och i och med detta en hög arbetsbelastning både i verksamheterna och hos systemförvaltningen. Generella loggkontroller har som främsta effekt att avskräcka från att göra dataintrång. Av den anledningen har inte medarbetarna informerats om att loggkontroller inte genomförts. Loggkontroller har genomförts vid misstanke om brott. Bemanning Antal årsarbetare per yrkesgrupp Tabell 1. Antal årsarbetare per yrkesgrupp Yrkesgrupp Antal årsarbetare enligt Utfall Differens budget Områdeschefer 6 6,6 0,6 Enhetschefer ,5-3,5 Sjuksköterskor 151,8 121,5-30,3 Fysioterapeuter 13,1 13,6 0,5 Arbetsterapeuter 42,6 40,3-2,3 Omvårdnadspersonal 2 461, ,1 54,7 Totalt 2 777, ,6 19,7 Källa: WebFocus, personalrapporter Det har varit cirka 30 färre sjuksköterskor anställda och cirka 55 fler omvårdnadspersonal anställda, än budgeterat. Svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor finns i hela landet.

33 33 (59) 12.2 Uppföljning och kontroll Medicinskt ansvariga Vårdprevention Riskbedömning fall, trycksår, undernäring och munhälsa Enligt övergripande rutin ska alla personer över 65 år, men även yngre med risk, erbjudas riskbedömning en vecka efter inflyttning till särskilt boende. Uppföljning av riskbedömning sker efter en månad på korttidsboende och efter tre månader i permanent särskilt boende. Tätare uppföljningar kan ske utifrån individuella behov. En ny riskbedömning ska ske efter 6 månader. Vård och omsorgskontoret har under året registrerat 1620 riskbedömningar, vilket är en liten ökning med drygt 7 procent sedan föregående år. Målet med att samtliga personer ska erbjudas riskbedömning och följas upp är delvis uppfyllt. Bland de personer som riskbedöms finns personer som främst har risk för fall och undernäring. Den procentuella fördelningen av risker visas i tabell 2. Tabell 2. Redovisning av procentuella fördelningen av identifierade risker vid samtliga riskbedömningar, helår. Som referensvärde till Vård- och omsorgskontorets resultat används värden från, Sverige särskilda boenden total. Riskområden Riskbedömningar Norrköping % fördelning av risk Riskbedömningar Sverige % fördelning av risk Ingen risk 9 8 Risk för fall Risk för undernäring Risk för ohälsa i munnen Risk för trycksår Källa: Översiktsrapport Senior alert I tabell 3 redovisas den procentuella fördelningen av planerade åtgärder inom varje riskområde. Resultatet påvisade att det planerats för få åtgärder i relation till identifierade risker, både i Norrköping och Sverige. Inom samtliga riskområden har Vård och omsorgskontoret lägre antal åtgärder än riksgenomsnittet. I verksamheternas systematiska förbättringsarbete ska ställningstagande göras för att bedöma om rätt åtgärder valts utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

34 34 (59) Tabell 3. Planerade åtgärder vid riskbedömning i procentuell fördelning, helår. Riskbedömningar med risk, som har planerade förebyggande åtgärd Norrköping % Sverige % Planerade åtgärder - Risk fall Planerade åtgärder - Risk undernäring Planerade åtgärder - Risk ohälsa i munnen Planerade åtgärder - Risk trycksår Källa: Åtgärdersrapport Senior alert Vid uppföljning av planerade åtgärder framkom att endast procent har genomförts, se tabell 4. Tabell 4. Utförda åtgärder i procentuell fördelning i relation till planerade, helår. Utförda åtgärder i relation till antalet planerade åtgärder Norrköping % Utförda åtgärder Risk fall 75 Utförda åtgärder Risk undernäring 72 Utförda åtgärder Risk ohälsa i munnen 55 Utförda åtgärder Risk trycksår 67 Källa: Åtgärdersrapport Senior alert I diagram 1-4 redovisas de fem mest utförda åtgärderna inom respektive riskområde. Diagram 1. De fem vanligaste utförda åtgärderna vid fallrisk Källa: Åtgärdsrapport Senior alert

35 35 (59) Diagram 2. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för undernäring. Källa: Åtgärdsrapport Senior alert Diagram 3. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för ohälsa i munnen. Källa: Åtgärdsrapport Senior alert

36 36 (59) Diagram 4. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för trycksår Källa: Åtgärdsrapport Senior alert Totalt genomfördes bedömningar under året. Sätts antalet riskbedömningar i relation till antalet boendeplatser skulle fler bedömningar ha genomförts under året. Det går inte att säkerställa om identifierade risker beror på en ökad kompetens att använda bedömningsinstrumenten, om fler personer flyttat in med ökad eller minskad risk alternativt att det är vårdområden som måste kvalitetssäkras utifrån brister i utförandet. Detta kan enbart bedömas på individnivå i verksamheten. I resultaten framkommer att individer med identifierade risker inte fått registrerade planerade förebyggande åtgärder i tillräcklig omfattning. Samma resultat ses även i Sverige totalt. Vård- och omsorgskontorets resultat av förebyggande åtgärder ligger dock lägre än riksgenomsnittet inom samtliga riskområden, vilket är ett allvarligt observandum. Detta trots att verksamheterna sedan föregående år ökat antalet planerade åtgärder inom samtliga riskområden. Även antalet genomförda planerade åtgärder ligger för lågt inom samtliga områden.

37 37 (59) Vård i livets slutskede i särskilt boende Den palliativa vården i livets slutskede inom särskilt boende i Norrköpings kommun (inklusive privata utförare) har granskats på en övergripande nivå genom uppgifter som registrerats i Svenska Palliativregistret under den aktuella perioden, den 1 oktober 2013 till och med den 30 september Norrköpings kommun följer de nationella målvärden (se måluppfyllelse) som är framtagna utifrån kvalitetsområden i Svenska Palliativregistret. Målet är att alla som avlider på särskilt boende (inklusive privata vårdgivare) ska registreras i registret. Tabell 5. Parametrar i Svenska Palliativregistret Parametrar 1/ / % 1/ / % Målnivå % Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning Lindrad från smärta Lindrad från illamående Lindrad från ångest Lindrad från rosslig andning Läkarinformation till närstående Källa: Resultatet är hämtat från Svenska Palliativregistret den 3/ Under den aktuella perioden avled totalt 401 personer på särskilt boende i Norrköpings kommun. 94 procent av dödsfallen registrerades i Svenska Palliativregistret. Täckningsgraden har ökat med 3 procentenheter sen föregående period 1/ / Spindeldiagrammet visar resultatet av palliativ vård i livets slutskede på särskilt boende i Norrköpings kommun under den aktuella perioden och bygger på frågeformuläret som fylls i efter varje dödsfall. Endast de dödsfall som personalen bedömt som väntade, utifrån sjukdomshistorien ingår, (335 dödsfall). Värdena läses av på respektive linje. Målvärdet är rödfärgat och det aktuella resultatet är grönfärgat.

38 38 (59) Diagram 5. Resultat palliativ vård från Svenska Palliativregistret Resultatet för den aktuella perioden visar glädjande nog att kvaliteten på den palliativa vården i livets slutskede på särskilt boenden i Norrköpings kommun till stora delar har förbättrats sen föregående period. Dock har ingen förbättring skett gällande förekomst av trycksår vid dödsfallet, mänsklig närvaro i dödsögonblicket samt lindring av vanligt förekommande symtom i livets slutskede såsom smärta, illamående och rosslig andning. Kvaliteten på vårdinnehållet i livets slutskede behöver ytterligare förbättras då resultatet visar att målvärdet för de olika kvalitetsområdena ännu inte har uppnåtts. Kvaliteten på vården i livets slutskede varierar mellan de olika särskilda boendena. En förutsättning för att den palliativa vården i livets slutskede verkligen ska bli bättre för patienten och närstående är att varje boende som vårdar obotligt sjuka och döende människor regelbundet arbetar med sina registerdata och utifrån sina resultat förbättra rutiner och vårdinnehåll. Genom att synliggöra resultatet av vården blir det tydligt vad som behöver förbättras. För att personalen ska vara rustade att möta den döende människans behov krävs kunskap kring vård i livets slutskede. Målet är att all personal ska genomgå basutbildning i palliativ vård i livets slutskede. Det är av största vikt att de palliativa ombud och de lokala palliativa kontaktpersonerna får förutsättningar att utveckla vården i livets slutskede i sin verksamhet utifrån sitt uppdrag. En viktig del för att säkerställa läkarmedverkan är att tydliggöra detta i boendets överenskommelse om läkarmedverkan som verksamheten tillsammans med primärvården upprättar. Verksamhetschef ansvarar för att målen nås och att det finns rutiner som är kända och att det råder följsamhet till rutinerna i verksamheten.

39 39 (59) Vård av personer med demenssjukdom - Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) Under 2014 har det i Norrköpings kommun utbildats två certifierade BPSD-utbildare och 13 BPSD- administratörer. I Norrköpings kommun finns det nu 31 BPSD team. Teamen består av enhetschef, sjuksköterska, undersköterskor och i vissa fall arbetsterapeut. Medicinskt ansvariga har under året tagit fram ett direktiv för att ge stöd till vilka personer med beteendemässiga och psykiska symptom som kan registreras i kvalitetsregistret BPSD. Samtycke till registrering i kvalitetsregister- inte beslutskompetenta vuxna. Gällande de personer där det inte går att säkerställa att de samtycker tillregistrering i registret, ska ändå teamet runt personen arbeta utifrån det systematiska arbetssättet som BPSD-registret erbjuder. En utbildningsplan är framtagen för att säkerställa att fler enheter ges möjlighet att utbilda BPSD-team. Enligt kvalitetsportalen fanns det 25 personer i Norrköpingskommun som var registrerade i BPSD-registret under året. I takt med att fler BPSD-team utbildas bör fler personer ges möjlighet att få stöd utifrån det systematiska arbetssättet som BPSD registret erbjuder. Det är angeläget att de enheter där det bor personer som har demenssjukdom utbildar egna BPSD-team. Antal BPSD-team och antal registrerade personer i kvalitetsportalen bör öka under Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 I samband med arbetet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har ett nationellt IT- stöd tagits fram, Kvalitetsportalen. Därifrån kan rapporter tas fram baserade på nationella indikatorer som bl.a. berör slutenvård, läkemedelsförskrivning till äldre och demenssjukvård. Den fakta som framkommer ska ligga tillgrund för det fortlöpande systematiska förbättringsarbetet i samverkan mellan vård- och omsorgskontoret och Region Östergötland, östra ländelen. Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård är indikatorer som är svåra att utvärdera då det är mycket komplext och det finnas flera förklaringsmodeller till siffrorna. Norrköping har i snitt en något högre andel återinskrivningar under år 2014 än vad som noterats på riksnivå. Tabell 6. Oplanerad återinskrivning inom 1 till 30 dagar januari december 2015 Oplanerad återinskrivning Andel återinskrivningar, Andel återinskrivningar, Andel återinskrivningar, Andel återinskrivningar, inom 1 till 30 dagar Norrköping och 2014 Norrköping 2014 Sverige 2013 Sverige 2014 Januari 14,9 19,3 12,4 14,6 Februari 16,8 16,2 14,7 14,6 Mars 17,8 19,3 14,4 14,5 April 15 17,3 14,7 12,7 Maj 16,7 17,2 15,2 14,7 Juni 16,7 18,8 15,1 15,2 Juli 22,1 17,9 15,6 15,8

40 40 (59) Augusti 20,9 17,6 14,9 14,7 September 17,7 14,9 14,4 14,4 Oktober 15,3 15,6 13,3 14,5 November 15,9 16,5 14,4 14,4 December 17,9 15,9 14,7 14,9 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen I diagrammet redovisas alla diagnoser oavsett om samma patient vid samma vårdtillfälle haft en, två eller flera av dessa diagnoser. Antalet diagnoser är alltså fler än antalet vårdtillfälle med undvikbar slutenvård. De tre mest förekommande diagnoserna vid återinskrivning var under år 2014 hjärtsvikt, njurbäckeninflammation (pyelonefrit) och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Diagram 6. Undvikbar slutenvård per diagnosgrupp januari 2014-december 2015 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen När antalet utskrivningsklara dagar i medeltal jämförs ligger Norrköping klart högre i antal än medeltalet på riksnivå. Tabell 7. Utskrivningsklara slutenvård januari december 2014 Månad Antal utskrivningsklara patienter, Norrköping Antal utskrivningsklara dagar i medeltal, Norrköping Antal utskrivningsklara dagar i medeltal, Sverige ,38 4, ,6 4, ,44 4, , ,06 4,14

41 41 (59) ,21 4, ,26 3, ,23 3, ,94 4, ,98 4, ,67 4, ,07 4,32 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen Antal kompletta bedömningar BPSD- Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens drabbar någon gång flertalet av alla som lever med en demenssjukdom. Symtomen kan exempelvis yttra sig som aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Förekomst av BPSD symtom påverkar individens livskvalitét. För att nå framgång i behandling krävs ett gott bemötande, god omsorg men även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD kom med i 2012 års överenskommelse och har på flera håll fått stor genomslagskraft då det är ett direkt arbetsverktyg för personalen i bemötandet. I Östra länsdelen påbörjades arbetet i registret senare för att invänta lagändringen för att få registrera beslutsoförmögna i kvalitetsregistret. Tabell 8. Antal kompletta bedömningar - BPSD, år 2013 och 2014 Kommun Antal 2013 Antal 2014 Boxholm 0 10 Finspång 0 17 Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping 0 25 Söderköping Vadstena 0 11 Valdemarsvik 0 0 Ydre Åtvidaberg Ödeshög 16 0 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen Antal demensdiagnoser - SveDem

42 42 (59) Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom bör en person med demenssjukdom följas upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år. SveDem kom med i överenskommelsen Syftet med registret är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. SveDem är ett stöd i utrednings- och uppföljningsprocessen. I Östergötland totalt har antalet registreringar i registret minskat under senaste åren medan det i Norrköping har ökat något. Merparten av registreringarna görs inom specialistvården och resterande registreras i primärvården. Tabell 9. SveDem - Antal demensdiagnoser i primärvård/specialistvård Antal demens diagnoser SveDem till till Boxholm 0 0 Finspång 24 8 Kinda 3 0 Linköping Mjölby 27 5 Motala Norrköping Söderköping 0 0 Vadstena 0 0 Valdemarsvik 0 0 Ydre 3 0 Åtvidaberg 0 0 Ödeshög 7 0 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen Olämpliga läkemedel 75 år Registrering av läkemedel kom med i överenskommelsen Östergötland har förbättrats på samtliga tre indikatorer. Receptbelagda läkemedel som förskrivs och också hämtas ut på apotek rapporteras fortlöpnade till Läkemedelsregistret på Socialstyrelsen. Kvoten mellan individer som har under den aktuella perioden hämtat ut ett eller flera olämpliga läkemedel och alla individer i samma åldergrupp som hämtat ut läkemedel beräknas. Exempel på de vanligaste läkemedlen som generellt bedöms som olämpliga för personer 75 år eller äldre finns att ta del av från Äldrekortet framtaget av Region Östergötland.

43 43 (59) Tabell 10. Olämpliga läkemedel >= 75 år, år 2013och år 2014 Andel personer med olämpliga läkemedel Norrköping 2013 Norrköping 2014 Östergötland 2013 Östergötland 2014 Sverige 2013 Sverige 2014 Januari 9,3 9,3 9,5 9,7 9,8 9,5 Februari 10,3 9,4 10,6 9,6 10,5 9,3 Mars 10,3 8,9 10,6 9,1 10,4 8,9 April 10,1 9,6 10,3 9,8 10,2 9,4 Maj 10,1 9,3 10,3 9,6 10,2 9,2 Juni 10,2 9,2 10,3 9,6 10,1 9,1 Juli 10,2 8,9 10,2 9,3 10,1 9,1 Augusti 10,1 9 10,2 9,3 9,9 8,9 September 9,9 8,9 10 9,3 9,8 8,8 Oktober 9,6 8,8 10 9,1 9,8 8,8 November 9,9 9 9,9 9,3 9,8 9 December 9,5 8,8 9,8 9,3 9,7 9 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen Antipsykostiska läkemedel 75 år Analysen innebär att varje förskrivning värderas huruvida det handlar om en stående ordination eller en vid behovsordination. Kvoten mellan individer som har under den aktuella perioden hämtat ut ett eller flera olämpliga läkemedel och alla individer i samma åldergrupp som hämtat ut läkemedel beräknas. Vad gäller antipsykotiska läkemedel är siffror bättre än riksgenomsnittet. Tabell 11. Antipsykotiska läkemedel >= 75 år januari december 2014 Andel personer med antipsykotiska läkemedel Norrköping 2013 Norrköping 2014 Östergötland 2013 Östergötland 2014 Sverige 2013 Sverige 2014 Januari 1,6 1,6 1,6 1,8 2,1 2,2 Februari 1,9 1,7 1,9 1,9 2,4 2,3 Mars 1,8 1,5 1,9 1,8 2,3 2,2 April 1,7 1,8 1,8 1,9 2,3 2,3 Maj 1,7 1,6 1,9 1,8 2,3 2,3 Juni 1,8 1,8 1,9 1,9 2,3 2,3 Juli 1,9 1,9 1,8 1,9 2,3 2,3 Augusti 1,9 1,9 1,9 2 2,3 2,3 September 1,7 2 1,9 2 2,3 2,3 Oktober 1,8 2 1,9 1,9 2,3 2,3 November 1,9 1,9 1,9 2 2,3 2,3 December 1,7 1,8 1,9 2 2,3 2,3 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen

44 44 (59) Antiinfalmatoriska läkemedel 75 år Analysen innebär att varje förskrivning värderas huruvida det handlar om en stående ordination eller en vid behovsordination. Kvoten mellan individer som har under den aktuella perioden hämtat ut ett eller flera olämpliga läkemedel och alla individer i samma åldergrupp som hämtat ut läkemedel beräknas. Vad gäller antiinflammatoriska läkemedel ses siffror bättre än riksgenomsnittet. Tabell 12. Antiinflammatoriska läkemedel >= 75 år januari december 2014 Andel Personer Norrköping Norrköping Östergötland Östergötland Sverige Sverige med olämpliga läkemedel Januari 2 1,7 2,3 2,1 3,4 3,3 Februari 2,4 1,8 2,6 2,1 3,8 3,2 Mars 2,6 1,9 2,6 2 3,8 3,1 April 2,4 2,2 2,5 2,2 3,7 3,3 Maj 2,3 1,9 2,5 2,1 3,8 3,3 Juni 2,6 1,8 2,7 2,2 3,9 3,3 Juli 2,5 1,9 2,6 2,2 3,8 3,3 Augusti 2,5 1,9 2,5 2,1 3,7 3,2 September 2,3 2 2,3 2,1 3,6 3,1 Oktober 2,2 1,9 2,4 2,1 3,6 3,2 November 2,3 2 2,4 2,1 3,6 3,2 December 1,9 1,8 2,3 2 3,5 3,1 Källa: Kvalitetsportalen, uttag från portalen Många projekt och utbildningar i länet har genomförts kopplade till satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Några exempel redovisas här: Utskrivningssjuksköterskefunktion på vårdavdelning Riktlinjer för läkemedelsgenomgång i säbo Analysarbete gällande sammanhållen vård och omsorg, tillsammans med Health Navigator Munhälsoutbildningar Utbildning i smärtskattning

45 Punktprevalensmätning trycksår och fall Trycksår Av de 56 bedömningar som genomfördes identifierades att 9 procent av personerna hade trycksår, se tabell 13. Tabell 13. Trycksår, antal Antal registreringar Antal personer med trycksår Antal trycksår Antal sår - Kategori 1 Antal sår - Kategori 2 Antal sår - Kategori 3 Antal sår - Kategori Källa: PPM trycksår och fall- Senior alert kvalitetsregister Merparten, 9 av 10 trycksår tillhörde kategori 1, vilket innebär hel hud med lokaliserad rodnad som inte bleknar vid tryck. Även andra tecken såsom missfärgning av huden, värmeökning, ödem och förhårdnad av huden kan indikera tryckskada. Ett av såren bedömdes till kategori 2, vilket innebär delhudsskada i överhuden. Såret är ytligt och kan ses som en blåsa eller avskavning av huden. Ingen av personerna hade trycksår kategori 3, dvs fullhudskada som även omfattar skada på, eller av underhudsvävnad och som kan nå ner till, men inte genom, underliggande stödjevävnad eller kategori 4 vilket innebär omfattande skada, vävnadsnekros eller skada av muskler, ben eller stödjande strukturer med eller utan fullhudskada. En svart nekros bedöms som grad 4 även om huden är intakt. Hälften av trycksåren var lokaliserade till hälarna, se tabell 14. Tabell 14. Trycksår, lokalisation Lokalisation Antal trycksår Öra höger 2 Höftbenskam höger 1 Ryggslut/Sacrum 1 Häl höger 3 Häl vänster 2 Annat 1 Källa: PPM trycksår och fall- Senior alert kvalitetsregister De fem mest valda åtgärderna för personer med trycksårsrisk med minst ett trycksår var Bedömning av huden minst en gång per dag Bruk av tryckutjämnande underlag Regelbunden lägesändring Kroppspositionering i säng/stol Minska nattfasta till max 11 timmar

46 46 (59) Fall Av de 56 som bedömdes hade sex personer (11 procent) fallrisk. Två veckor innan vecka 37 hade dessa personer tillsammans fallit tio gånger, se tabell 15. Tabell 15. Fall, antal Antal personer med fall Antal fall Källa: PPM trycksår och fall- Senior alert kvalitetsregister Ungefär vid 1/3 av fallen uppkom någon skada på den enskilde personen. Vid mättillfället inträffade ingen allvarlig skada, se tabell 16. Tabell 16. Fall, konsekvens Konsekvens av fall Antal fall Annan skada 2 Ingen 6 Mjukdelsskada 1 Sårskada 1 Källa: PPM trycksår och fall- Senior alert kvalitetsregister De fall som inträffade under mätperioden skedde jämt fördelat mellan kl kl Inget fall noterades under natten, se tabell 17. Tabell 17. Fall, tidpunkt Tidpunkt för fall Antal fall Morgon (6-9) 2 Förmiddag (9-12) 2 Eftermiddag (12-18) 3 Kväll (18-22) 3 Källa: PPM trycksår och fall- Senior alert kvalitetsregister De fem mest valda åtgärder för personer som fallit var Anpassning av miljö Anpassning av belysning Stöd vid personlig vård Gångträning Larm/extra tillsyn

47 47 (59) Öppna jämförelse I Socialstyrelsens Kommun- och enkätundersökning 2014 redovisas resultat gällande inkontinens och som bygger på verksamhetens resultat den 3 mars Resultatet visar att 10 procent av personerna 65 år och äldre i permanent särskilt boende i Norrköpings kommun behandlades med kvarliggande urinkateter. Motsvarande siffra för riket var 8 procent. I samtliga fall fanns dokumenterad indikation avseende kvarliggande urinkateter. Motsvarande siffra för riket var 93 procent. Aktuell basal utredning av urinläckage (ej äldre än 12 månader) fanns i 74 procent. Motsvarande siffra för riket var 50 procent. Inkontinenshjälpmedlen var individuellt utprovade i 93 procent av fallen. Motsvarande siffra för riket var 85 procent. Brukarundersökning I Socialstyrelsens rapport Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014 redovisas resultat gällande tillgänglighet, om hur lätt eller svårt det är att få träffa läkare och sjuksköterska vid behov samt få kontakt med personal på äldreboendet eller hemtjänstpersonal vid behov. Underlaget bygger på den nationella enkätundersökningen som under våren 2014 gick ut till alla personer över 65 år med hemtjänst i ordinärt boende eller boende på särskilt boende. Diagram 7. Särskilt boende Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Inom särskilt boende uppger 57 procent att det är mycket lätt eller ganska lätt att få träffa läkare. Motsvarande siffra för att få träffa sjuksköterska vid behov är 79 procent. Resultatet för Norrköpings kommun beträffande hur lätt eller svårt det är att få kontakt med läkare är något sämre än för riket i övrigt, medan det är något bättre gällande kontakt med sjuksköterska vid behov.

48 48 (59) På frågan hur lätt eller svårt det är att få kontakt med personal på äldreboendet vid behov uppger 89 procent att det är mycket lätt och ganska lätt att få kontakt med personal, vilket är ett bättre resultat än för riket i övrigt. Diagram 8. Hemtjänst i ordinärt boende Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Observera att det är de brukare som svarat mycket lätt eller ganska lätt som redovisas som positiva svar på dessa frågor Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Inom hemtjänsten uppger 42 procent att det är mycket lätt eller ganska lätt att få träffa läkare vid behov. Motsvarande siffra att få träffa sjuksköterska vid behov är 59 procent. Resultatet för Norrköpings kommun är sämre än för riket i övrigt. På frågan hur lätt eller svårt det är att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov uppger 79 procent att det är mycket lätt eller ganska lätt att få kontakt med personal, vilket är något sämre än riket i övrigt. Resultaten för Norrköpings kommun är inte tillfredsställande med tanke på hur viktigt det är för den enskilde att få kontakt med läkare och sjuksköterska för att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda. Enligt samverkansrutin mellan alla kommuner i östra länsdelen och närsjukvården i östra Östergötland ska överenskommelse tecknas för läkarmedverkan i alla de kommunala särskilda boendena. Det är viktigt för den enskilde att få kontinuitet i vården och för många är det angeläget att träffa samma läkare, framför allt för äldre personer med längre sjukdomshistoria och flera sjukdomar. Ansvaret att årligen upprätta en lokal överenskommelse och genomföra kvalitetsuppföljningar ligger på både verksamhetschef på aktuell vårdcentral och verksamhetschef för de kommunala och privata vårdgivarna. Den lokala överenskommelsen ska ge en detaljerad beskrivning av hur avtalet tillämpas i praktiken enligt framtagen mall t ex uppgift om ansvarig läkare, vilka dagar och tider läkaren kommer till exempelvis boendet, rutiner för tillgänglighet, frånvaro/semester, dokumenthantering, återlämnande av journalkopior, årlig läkemedelsgenomgång etc. En uppföljning genom framtagna kvalitetsparametrar avseende läkarmedverkan ska ske årligen och ligga till grund för förlängning av den lokala överenskommelsen.

49 49 (59) Förvaltningsövergripande egenkontrollenkät 2014 De flesta enheter uppger att de uppnår gällande kvalitet och verksamhetskrav men några förbättringsområden är identifierade. Nedan redovisas några av dessa förbättringsområden. Utvecklings och förbättringsområden kommunala verksamheter att: den legitimerade vårdpersonalen har som rutin att vid behov söka information från aktuella nationella vårdprogram och vårdprogram från Region Östergötland, all vårdpersonal vid behov söker information från vårdhandboken, alla verksamheter regelbundet följer upp att fastställda målvärden gällande basala hygienrutiner och klädregler följs, alla enheter som hanterar hjälpmedel/medicintekniska produkter har upprättade rutiner för detta. Utvecklings och förbättringsområden privata verksamheter att: alla enheter följer de styrande dokumenten, alla enheter har skriftliga rutiner för samverkan med andra huvudmän på hälso- och sjukvårdens område, all vårdpersonal på enheterna är informerade om Överenskommelse om samverkan mellan landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland avseende uppsökande och nödvändig tandvård, all vårdpersonal informeras om var direktiv och instruktioner från medicinskt ansvariga finns att tillgå. Att alla enheter som hanterar hjälpmedel/medicintekniska produkter har upprättade rutiner för detta, strukturerad journalgranskning. Hygienobservationer av hygien- och klädregler Ett patientsäkert arbetssätt där kläd- och hygienregler följs minskar risk för smittspridning inom vård och omsorg. Syftet är att varje våning/avdelning/grupp i verksamheten där nära vård- och omsorgsarbete sker ska varje månad göra minst 10 hygienobservationer för att följa att kläd- och hygienregler efterlevs. Acceptabelt målvärde för följsamhet till klädregler är 95 procent och 85 procent för följsamhet till hygienregler under år Värdet är grundat på studier som påvisat att smittspridningen minskar vid dessa nivåer. I uppföljningen av de rapporterade observationerna ingår både kommunala och privata verksamheter. Resultatet påvisar att för få observationer gjorts under året.

50 50 (59) Tabell 18. Procentuell fördelning av resultat från hygienobservationer i relation till målvärde för kläd- och hygienregler, helår. Uppfyllt målvärde i % Klädregler Mål 95 % Hygienregler Mål 85 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Rapport Hygienobservationer Kravet på följsamhet till klädregler uppfylldes endast under tre månader. Resterande nio månader låg resultatet inom 0-5 procents avsteg från målet. Det är positivt men inte fullt acceptabelt då målvärdet ska vara uppnått under samtliga månader. Kravet på följsamhet till hygienregler uppfylldes inte någon månad. Under fem månader låg resultatet inom 0-5 procents avsteg från målet. Resterande sju månader var avsteget mer än 5 procent. Detta är inte acceptabelt utifrån en smittspridningsrisk. På verksamhetsnivå/enhetsnivå ses en större spridning av resultat och uppfyllelse av målvärden. Hygienrond på enhet genomförd av enhetschef Målet är att enhetschef ska genomföra en hygienrond på sin enhet två gånger per år. Hygienprotokollet samt handlingsplanen för eventuella åtgärder ska skickas till hygiensjuksköterskan för att diarieföras som en egenkontroll. Tabell 19. Genomförda hygienronder på enhet2014 Genomförda hygienronder Antal Kommunalt särskilt boende äldreomsorg 8 Kommunal verksamhet för personer med funktionsnedsättning 1 Hygienrond på enhet genomförd av hygiensjuksköterska Under 2014 har totalt nio hygienronder genomförts av hygiensjuksköterskan tillsammans med enhetschef alternativt verksamhetschef i privat verksamhet, se tabell.

51 51 (59) Tabell 20. Genomförda hygienronder av hygiensjuksköterska 2014 Genomförda hygienronder Antal Kommunalt särskilt boende äldreomsorg 4 Privat särskilt boende äldreomsorg 3 Kommunal verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2 I samband med hygienronden kontrollerades följsamhet till hygiendirektiv och lokaler ur ett vårdhygieniskt perspektiv. Efter varje rond sammanställde hygiensjuksköterskan de åtgärder som skulle vidtas för att säkra hygienkraven. Enhetschef alternativt verksamhetschef ansvarade för att upprätta en åtgärdsplan och att samtliga åtgärder genomförs. De vanligaste identifierade bristerna vid hygienronder är otillräcklig kunskap om förrådshantering, bristande rutiner i sköljrum, tvätthantering av boendes kläder och bäddtextilier, brister i följsamhet att använda skyddsförkläde, användande av handdesinfektion innan vårdnära kontakt och otillräcklig kunskap kring basala hygienrutiner. Alla dessa brister innebär risk för spridning av smittämnen och ska åtgärdas i verksamhetens kvalitetsarbete. Rehabiliteringsnivåbedömning i särskilt boende inom äldre- och funktionshindersomsorg Inom äldreomsorgen ska 90 procent erbjudas en rehabiliteringsnivåbedömning inom tre veckor efter inflyttning till särskilt boende. Inom funktionshinderomsorgen ska 80 procent erbjudas en rehabiliteringsnivåbedömning senast tre månader efter inflyttning till särskilt boende. Inom korttidsverksamheten i äldreomsorgen ska 80 procent ha erbjudits en bedömning inom en vecka efter att patienten kommit till enheten. Under perioden januari till och med december har äldreomsorgen uppnått målet, inom korttidsboende är målet nått i hälften av månaderna och inom funktionshinderomsorgen är målet uppnått tre av årets månader. De är viktigt att verksamheten följer upp och vidtar åtgärder om målet inte uppnås. Det är viktigt att rehabiliteringsfrågorna prioriteras under år 2015 inom funktionsnedsättningsområdet så att målet att 80 procent av patienterna erbjuds en rehabiliteringsnivåbedömning nås. Munhälsa Region Östergötland har ansvar för att de personer som ingår i personkretsen för rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård erbjuds detta. En överenskommelse finns tecknad mellan regionen och länets samtliga kommuner för att reglera samarbetet. På grund av att den tandvårdsutförare som Region Östergötland tecknat avtal med gick i konkurs blev det ett uppehåll i den uppsökande och nödvändiga tandvården under cirka 4 månader.

52 52 (59) Regionen har under året upphandlat en ny tandvårdsutförare för den återstående avtalsperioden, det vill säga till och med december Tandvårdsutföraren L&B Dental Group HB har avtalet för Norrköpings kommun. Den nya tandvårdsutföraren har påbörjat arbetet under hösten och beräknas fungera fullt ut under I Östergötland har 5716 personer med tandvårdsintyg tackat ja till munhälsobedömning. Av dessa fick 3480 (61 procent) en bedömningen genomförd. I kravspecifikationen för utförande av uppsökande verksamhet till vissa äldre och funktionshindrade som omfattas av landstingets tandvårdsstöd i Östergötland framgår att: Under ett kalenderår skall 95 % av de berättigade i särskilt boende som tackat ja till munhälsobedömning erhålla sådan. Norrköping har inte klarat måluppfyllelsen då 83,02 fått munhälsobedömning utförd, se diagram 9. Diagram 9. Andel utförda munhälsobedömningar i särskilt boende per kommun Källa: Tandvårdsgruppen, Region Östergötland Källa: Tandvårdsgruppen, Region Östergötland Under ett kalenderår skall 70 % av de berättigade i ordinärt boende som tackat ja till munhälsobedömning erhålla sådan. Norrköping har inte klarat måluppfyllelsen då 23,15 fått munhälsobedömning utförd, se diagram 10.

53 53 (59) Diagram 10. Andel utförda munhälsobedömningar i ordinärt boende per kommun Källa: Tandvårdsgruppen, Region Östergötland Under ett kalenderår skall 70 % av anställd omvårdnadspersonal erhålla munvårdsutbildning. Norrköping har inte klarat måluppfyllelsen då 19,8 av personalen fått utbildning, se diagram 11. Diagram 11. Andel utbildad omvårdnadspersonal per kommun Källa: Tandvårdsgruppen, Region Östergötland Norrköpings kommun och tandvårdutförarna har över tid haft ett bra samarbete och flera år klarat uppsatta mål. Att årets siffror påvisar att målen inte uppfylls inom något område tolkas ha en stark koppling till att tidigare tandvårdsutförare gick i konkurs och det blev ett långt uppehåll i den uppsökande tandvården i verksamheten.

54 54 (59) Läkemedelsbehandling Under år 2014 ska samtliga patienter som bor på särskilt boende fått en läkemedelsgenomgång enligt gemensam överenskommelse med landstinget. Under 2014 infördes ett nytt verksamhetssystem, Treserva i Norrköpings kommun. I framtiden kommer det att vara möjligt att ta fram uppgifter om genomförda läkemedelsgenomgångar i Treserva. I dagsläget med tanke på att Treserva nyligen införts bedöms uppgifterna inte tillräckligt tillförlitliga. Medicinskt ansvariga har istället valt att ta uppgifter om genomförda läkemedelsgenomgångar från Socialstyrelsens Kommun- och enkätundersökningen, vård och omsorg om äldre Undersökningen som riktade sig till kommunerna innehöll frågor om personer 65 år och äldre där läkemedelsgenomgång i särskilt boende utgjorde en del. I undersökningen deltog 94 procent av de särskilda boendena i landet och i Norrköpings kommun deltog alla särskilda boendena inom äldreomsorgen. Undersökningen avser tidsperioden 3 mars 2013 till och med 3 mars Resultatet visar att 93 procent av patienterna över 65 år på särskilt boende i Norrköpings kommun har fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under den aktuella tidsperioden. I jämförelse är siffran för riket i övrigt 76 procent. Resultatet för Norrköpings kommun varierar mellan de olika boendena och 3 av 27 boende har inte lämnat någon uppgift gällande läkemedelsgenomgång. Måluppfyllelsen är ännu inte uppfylld då 7 procent av de som bor på särskilt boende inte fått någon läkemedelsgenomgång under den aktuella perioden. Det är angeläget att varje boende analyserar sina resultat och säkerställer följsamhet till gällande riktlinje för läkemedelsgenomgång så att alla patienter som bor i särskilt boende årligen får en säkrad läkemedelsbehandling. I den överenskommelse om läkarmedverkan som boendet har med vårdcentral ska årlig läkemedelsgenomgång tydliggöras och utvärderas årligen. Verksamheten ansvarar för att personalen har kompetens kring en god och säker läkemedelsbehandling och att kompetensen upprätthålls. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen En sammanställning av genomförda kvalitetsgranskning har delgivits medicinskt ansvariga, verksamhetschefer, områdeschefer, enhetschefer för hälso- och sjukvårdspersonal, enhetschefer för hemsjukvård samt läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Utifrån de brister som identifierats har varje enhet upprättat lokal åtgärdsplan. Analysen av det övergripande resultatet påvisar ett flertal förbättringsområden. Bland annat behöver verksamheterna säkerställa förvaringen av läkemedel i läkemedelsförrådet och i patientens egna förråd samt att förbrukningsjournal förs på utvalda läkemedel, att narkotikakontroller genomförs i tillräcklig omfattning och eventuella brister analyseras såväl i läkemedelsförrådet som i patientens egna förråd, att nyckelhanteringen till läkemedelsförrådet och patientens egna förråd är säkrad. Kvalitetsgranskningen visar att sjuksköterskorna totalt delar 306 dosetter med läkemedel. Enligt sjuksköterskorna borde 57 av dessa dosetter d v s 19 procent vara dosförpackade (ApoDos). Målet för 2015 års kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen är att föregående års brister ska vara åtgärdade i kommande granskning.

55 55 (59) Utredning av avvikelser Synpunkter och klagomål vårdskada/risk för vårdskada, Vård- och omsorgskontoret Under året har 169 synpunkter och klagomål inkommit. Av dessa var 133 synpunkter och klagomål utredda och avslutade och finns med i sammanställningen. Av dessa har 94 svarande kategoriserat vad synpunkterna och klagomålen handlade. Ett ärende kan innehålla flera aktiviteter. Slutsatser 23 procent av synpunkterna och klagomålen handlade direkt om vård och behandling. Av dessa rörde 13 procent utebliven vård och behandling, 9 procent utförandet av vård och behandling och 1 procent vårdplan. 30 procent av synpunkterna och klagomålen handlade om bemötande, 19 procent om kommunikation och samverkan internt och externt, 17 procent om rutiner och riktlinjer, 12 procent om delaktighet, inflytande och valfrihet, 14 procent om organisation, 10 procent om personalkontinuitet och bemanning, 9 procent om dokumentation och 6 procent om fysisk miljö, utrustning, teknik. I sammanställningen går det inte att utläsa om synpunkterna och klagomålen gällde situationer i samband med vård och behandling eller vid omsorgsinsatser. 16 procent av synpunkterna och klagomålen handlade om myndighetsutövning. Det går inte i sammanställningen att utlösa om det rörde sig om sammanhållen vårdplanering vid utskrivning från sjukhus. Flest synpunkter gäller verksamhetsområde ordinärt boende och det är hemtjänsten som får flest synpunkter. Diagram 12. Klagomål, boendetyp Flest synpunkter inkom under månaderna januari, juni och september. Av de som lämnat in ett klagomål får 40 procent en första återkoppling inom två arbetsdagar. I drygt 30 procent av utredningarna framgår det inte när den första återkopplingen skett.

56 56 (59) Diagram 13. Är utredningen genomförd inom angiven tid Vid sammanställningen av de utredningar som slutförts kan noteras att utredningsprocessen har förbättrats sedan sammanställningen vid delår. Fler använde utredningsmallen. Det finns fortfarande förbättringsområden inom utredningsprocessen gällande utredningstid, återkoppling, svarsbrev och diarieföring. Utredningsmallen ska användas i alla ärenden. Kunskap och metoder behöver utvecklas kring hur bakomliggande orsaker analyseras och sammanställs på enhets-, verksamhetsområdes- och övergripande nivå. Detta för att se mönster och trender på systemnivå. Synpunkter och klagomål Patientnämnd Under 2014 har patientnämnden mottagit 11 ärenden som gäller hälso- och sjukvård i vårdoch omsorgsnämndens verksamheter. De vanligaste orsakerna till att patientnämnden kontaktades var upplevda brister i samverkan/informationsöverföring och behandling samt utebliven/fördröjd behandling följt av upplevda brister gällande läkemedel, kost/nutrition, information och resursbrist/tillgänglighet. Synpunkter och klagomål Inspektionen för vård och omsorg, IVO Särskilt boende SoL IVO begärde yttrande från medicinskt ansvarig sjuksköterska utifrån sin utredning av fördröjd, felaktig vård och behandling av arm. Särskilt boende SoL IVO begärde in kompletterande upplysningar av medicinskt ansvarig sjuksköterska avseende en sjuksköterskas yrkesutövning och kompetens utifrån en enhetschefs anmälan att sjuksköterska bedömts utgöra en patientsäkerhetsrisk. Särskilt boende SoL IVO gav möjlighet till medicinskt ansvarig sjuksköterska att lämna synpunkter på deras utredning om fel i vården, bristande behandling vid ett privat särskilt boende. Särskilt boende SoL IVO begärde yttrande av medicinskt ansvarig sjuksköterska och hälso- och sjukvårdspersonal i sin utredning av fel i vården och komplikationer till en höftledsoperation.