Biskops-Arnö SE

Transkript

1 Bevarandeplan för Natura 2000-område Biskops-Arnö SE enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Områdestyp/status SCI Regeringsbeslut Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Beskrivning Biskops-Arnö är en ganska stor Mälarö med broförbindelse. Namnet kommer sig av att den under medeltiden tillhört våra katolska ärkebiskopar. Under Karl XIs tid övertog staten ägandet av ön. Numera utnyttjas lokalerna av Nordens Folkhögskola. Natura 2000-området omfattar främst trädklädda betesmarker. Utanför natura 2000-området finns skogsmark och åkermark. Fram till och med 2004 är 154 rödlistade arter kända från området, varav 3 st. akut hotade, 5 st. starkt hotade och 45 arter är sårbara, (enl. Rödlistan 2000). De flesta av dessa arter är knutna till trädskiktet, främst gamla lövträd av hagmarkstyp. I och med denna extrema artrikedom blev området upptaget bland de mest skyddsvärda områdena i statsskogsutredningen Även trädklädda hagmarker beaktades i denna inventering, då även de räknas som skog enligt skogsvårdslagen. Hela fastigheten, som är större än Natura 2000-området, tillhör kategorin värdefulla fastigheter enligt 16 förordningen om statliga byggnadsminnen. Detta instrument är till för att bevara historiskt viktiga fastigheter, både vad beträffar byggnader, landskap och markanvändning. Förutom de nedan nämnda naturtyperna finns även höga naturvärden knutna till kulturelement som alléer och parkmiljö. Ägandeförhållanden Staten genom Statens Fastighetsverk. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation (16 ha) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker * (1 ha) 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr (16 ha) 6530 Lövängar av fennoskandisk typ * (1 ha) 9020 Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar med rik epifytflora* (4 ha) 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (34 ha) 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ (9 ha) 91E0 Alluvial lövskogar som tidvis är översvämmade * (1 ha) * = prioriterad naturtyp Ingående arter enligt habitatdirektivet Osmoderma eremita Läderbagge* (artkod 1084) * = prioriterad art Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE (8)

2 Ingående naturtyper beskrivning och skötselbehov Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation De delar av Mälaren som omger ön ingår i Natura 2000-området.- Hit räknas även gamla vassar med rikt fågelliv, t.ex. finns här rördrom. Lämnas utan åtgärder Artrika torra-friska låglandsgräsmarker * Detta är de betade gräsmarker som är torra till friska, och mer eller mindre öppna (krontäckning mindre än 25 %, med reservation för eventuella ändringar av definitionen). De är i allmänhet välbetade och har en grässvål som är artrik beträffande marksvampar (vaxskivlingar och fingersvampar), och relativt artrik beträffande kärlväxter (t.ex. låsbräken). Fortsatt hävd i form av bete är den lämpligaste skötseln. Gödsling, kalkning, insådd och kemisk bekämpning skall inte förekomma. Stödutfodring som påverkar biotopen bör ej tillåtas, men kan tillåtas på angränsande åkermark så länge det inte medför näringsanrikning i betesmarken. Förekommande gamla hagmarksträd, hamlade träd och viktigare potentiella hagmarks- och hamlingsträd skall vara friställda och skötta (se bevarandemål, nedan). Inväxande yngre träd avlägsnas om de inte är av stor betydelse för föryngringen av hagmarksträd och -buskar på ön. Spridda buskar (nypon, hagtorn och slån) kan förekomma. Hävden skall utformas så att populationer av rödlistade, biotopspecifika och i övrigt typiska arter av växter och djur är stabila eller ökar. Det kan innebära att hävden måste varieras i tid och rum, för att kunna uppnå nödvändig kombination av betestryck (för att motverka förnaansamling) och blomning/fröproduktion. Slåtter eller imiterad slåtter (sent bete) kan med fördel återinföras på gammal slåttermark Fuktängar med blåtåtel eller starr Strandängar längs Mälaren som har lång kontinuitet som slåtterängar och/eller betesmarker. De har stor betydelse för fågellivet (vadare, änder, gäss m.m.) samt för smådjur som skalbaggar och snäckor. De bör vara väl avbetade, och, för att gynna fågellivet, ha stora ytor fria från träd- och buskvegetation. Fuktängarna skall hävdas med slåtter eller bete. Gödsling, kalkning, insådd, dikning och kemisk bekämpning skall inte förekomma. Stödutfodring som påverkar biotopen bör ej tillåtas. Marken skall vara fuktig. Inväxande träd och buskar avlägsnas, och i vissa fall även träd som redan etablerat sig. Hävden skall utformas så att populationer av rödlistade, biotopspecifika och i övrigt typiska arter av växter och djur är stabila eller ökar. Det kan innebära att slåtter måste återinföras eller imiteras med sent bete, eller att bete måste kombineras med putsning Lövängar av fennoskandisk typ * Detta delområde visar spår av både slåtter och lövtäkt, i form av slåttergynnad markflora och gamla träd med spår av hamling. Lövängen skall hävdas, helst genom slåtter och om det inte är möjligt genom bete med sent betespåsläpp. Gamla hamlade träd skall vara friställda enligt bevarandemål samt hamlas regelbundet om de tål ingreppet. Föryngring av hamlade träd genom nyhamling skall finnas (se bevarandemål). Föryngring av hagmarksträd kan förekomma (se bevarandemål). Gödsling, kalkning, insådd, dikning och kemisk bekämpning skall inte förekomma. Stödutfodring som 2(8) Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE

3 påverkar biotopen bör ej tillåtas. Inväxande yngre träd avlägsnas om de inte är av betydelse för föryngringen av hamlade träd, hagmarksträd och -buskar. Spridda buskar (nypon, hagtorn och slån) kan förekomma. Hävden skall utformas så att populationer av rödlistade, biotopspecifika och i övrigt typiska arter av växter och djur är stabila eller ökar Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora* Lövskogpartier med varierad åldersstruktur och gamla träd. Områdena ingår i beteshagar men lövträden står tätt, grässvålen är svagt utvecklad eller saknas, och det finns ganska mycket död ved samt skuggynnade arter (marksvampar, mossor och lavar). I huvudsak är fri utveckling den skötsel som bäst försäkrar att förekomst av typiska substrat, t.ex. olika typer av död ved av olika art i olika nedbrytningsstadier ökar. Kan ingå i betesfålla. Invandrande gran bör dock hållas undan, och stigar etc. av värde för friluftsliv eller kulturmiljövård hållas öppna. Området vid Karusellen ingår i en landskapspark som anlades under 1800-talet. Där bör man tänka på att friställa anläggningar av kulturhistoriskt värde, som anlagda fornlämningar, minnesstenar, vägbankar och gamla stigar. Vissa värdefulla gamla hagmarksträd kan hållas friställda Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Den större delen av hagmarkerna på Biskops-Arnö hör till denna typ. De allra flesta av dessa hagmarker domineras av ädellövträd (främst ek), varav många är gamla, vidkroniga och ihåliga. Dessa träd utgör substrat för en mängd rödlistade arter som finns på stammen, under barken, i håligheter och i partier med död ved. Den långa trädkontinuiteten bidrar säkerligen till den höga artrikedomen Naturtypen bör fortsätta att hävdas med bete. Exponerade hagmarksträd, helst i olika generationer, skall vara ett karaktäristiskt inslag. Ett stort problem för denna naturtyp är bristen på rekrytering av hagmarksträd. Det är mycket svårt att rekrytera nya hagmarksträd i nuvarande beteshagar utan att bestånden blir för slutna. Därför är det önskvärt att potentiella hagmarksträd friställs även utanför Natura 2000-området. På Biskops-Arnö finns marker som idag består av lövrika barrplanteringar och blandskogar med inslag av ädellövträd. De ligger utanför befintligt Natura-2000 område, men inom det område som pekats ut i statsskogsutredningen. Gödsling bör ej tillåtas och inte heller stödutfodring. Stödutfodring kan tillåtas en begränsad tid vår och höst, men den bör då inte förläggas till de artrikaste partierna av hagen.. Igenväxning ska tas bort kontinuerligt om den inte är av stor betydelse för föryngringen av hagmarksträd och -buskar på ön. Området vid Karusellen ingår i en landskapspark som anlades under 1800-talet. Där bör man tänka på att friställa anläggningar av kulturhistoriskt värde, som anlagda fornlämningar, minnesstenar, vägbankar och gamla stigar. Habitatets struktur (i fält-, busk- och trädskikt) och hävd bör utformas så att populationer och bestånd av typiska arter är konstanta eller ökar Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ Avgränsning mot 9020 är något oklar, men habitatet motsvaras troligen av hassellundar med inslag av vidkroniga lövträd, särskilt ek. Dessa biotoper har varit mera öppna förr, men har nu höga naturvärden knutna till slutna lundmiljöer med vårvegetation och bar jord under sommaren. Biotopen är särskilt rik på rödlistade marksvampar. Området vid Karusellen ingår i en landskapspark som anlades under 1800-talet. Invandrande gran bör hållas undan, och stigar, anlagda fornlämningar etc. av värde för friluftsliv eller kulturmiljövård hållas öppna. Området vid Karusellen är särskilt rikt på sådana anläggningar. Vissa värdefulla gamla hagmarksträd kan hållas friställda. Strukturer som bör förekomma är varierad åldersstruktur och gamla träd, förekomst av olika typer av död ved av Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE (8)

4 olika arter i olika nedbrytningsstadier, förekomst av vegetationsfattig lundartad mark. Trampskador bör undvikas, särskilt i de vegetationsfattiga partierna. Invandrande gran bör hållas undan. 91E0 Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade * Klibbalskog med inslag av bl.a ask, hägg och knäckepil. Sluten alskog med varierad åldersstruktur och gamla träd är målet. Huvudsakligen fri utveckling, men kan ingå i betesmark. Strukturer som bör förekomma är förekomst av olika typer av död ved av olika arter i olika nedbrytningsstadier, förekomst av vegetationsfattig, tidvis översvämmad mark. Invandrande gran bör hållas undan. Beskrivning av ingående arter enligt habitatdirektivet Osmoderma eremita Läderbagge* (artkod 1084) Läderbaggen är en insekt som är mycket hårt bunden till hålträd, vanligen med en speciell typ av fuktig brunrötad ved. Både larven och den fullvuxna insekten lever sina liv inne i träden, förutom under parningsflykten varma sommarkvällar. De flyger troligen mycket sällan längre sträckor vilket gör att de är svårspridda och beroende av ett ädellövrikt landskap. Förekomst av läderbagge indikerar att området har en mycket lång kontinuitet av gamla ädellövträd, och de har även flera följearter med liknande biologi, t.ex. olika arter av guldbaggar. Biskops-Arnö och Wik är artens nordligaste lokaler i Sverige och troligen i världen. Arten är rödlistad i kategorin VU (sårbar). Bevarandesyfte/mål /uppföljning Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att det ska bidra till att gynnsam bevarandestatus för ovan listade naturtyper och arter uppnås på biogeografisk nivå. För att detta syfte ska nås bör samtliga nedanstående mål vara uppfyllda. De metoder och målnivåer som föreslås nedan kan komma att ändras när uppföljningen startar i full skala, beroende på hur rapporteringen till EU ska gå till. Uppföljningsintensiteten kan också komma att ändras beroende på resurstillgång. Arealer av habitat Arealen av de ingående naturtyperna bör vara konstant eller öka, med ev. undantag för biotoperna 3150 och Biotopen 3150 är svår att påverka eftersom det endast är en mycket liten del av en stor sjö. Biotopen 6530 (löväng) kan eventuellt komma att ersättas av Behovet av ökad areal är särskilt stort för betesmark med hagmarksträd (9070), eftersom tillräcklig föryngring av hagmarksträd inte ryms inom befintliga betesmarker. De områden som kan restaureras till 9070 ligger emellertid till större delen utanför Natura 2000-området. Uppföljning görs med fjärranalys kombinerad med fältbesök, ca vart 10:e år.. Hagmarksträd, hamlade träd m.m. Med vissa undantag för naturtyperna 9020, 9160 och 91E0 skall alla gamla träd som växt upp fritt (d.v.s. vidkroniga, grovgreniga "ljusträd", i hagmarker, alléer, bryn, parker etc) vara friställda så att deras överlevnad inte hotas av beskuggning. Många av dessa har stamhåligheter (av betydelse för bl.a. läderbagge). I det följande benämns sådana träd gamla hagmarksträd, oavsett var de växer. Uppföljning genom räkning i fält, idag och efter friställandeåtgärder. Utöver detta säkerställande av befintliga gamla hagmarksträd skall föryngring åstadkommas så att antalet hagmarksträd ökar framöver. Detta innebär att potentiella hagmarksträd friställs (vid behov planteras). Lämpligt antal potentiella träd fastställs efter basinventeringen, men mängden utvecklingsträd bör vara tillräckligt stor för att säkerställa att det finns en tillräcklig mängd död 4(8) Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE

5 ved och hålträd även i framtiden. Uppföljning genom räkning i fält, idag och efter friställandeåtgärder. Antalet blommande buskar och lågträd (t.ex. hagtorn, rönn, apel, fristående rosenbuskar) skall vara konstant eller öka. Detta är en viktig resurs för pollenätande insekter. Uppföljning genom räkning i fält, idag och efter friställandeåtgärder. Med vissa undantag för naturtyperna 9020, 9160 och 91E0 skall alla gamla hamlade träd vara friställda så att deras överlevnad inte hotas av beskuggning. De träd som tål ingreppet skall vara återhamlade. Uppföljning genom räkning i fält, idag och efter friställande- och hamlingsåtgärder. Utöver detta säkerställande av befintliga hamlade träd skall antalet nyhamlade vara minst dubbelt så stort som antalet nu förekommande gamla hamlingsträd. Uppföljning genom räkning i fält, idag och efter friställande- och hamlingsåtgärder. Lövskogsbiotoper I skogsbiotoperna 9020, 9160 och 91E0 skall ytan vegetationsfattig mark (i lundmiljöer 9020 och 9160) samt mängden död lövved vara konstant eller öka. Uppföljning genom kartering i fält, av lövved ca vart 10:e år, av arealer ca vart 20:e år. Öppna gräsmarker I hävdberoende naturtyper skall hävden vara tillräcklig för att motverka förnaansamling (ackumulering under tre år eller mer), men samtidigt tillräckligt svag, sen, eller oregelbunden för att växter regelbundet blommar och sätter frö, och att nektar- och pollenresurser för insekter tillgodoses. Tillräckligt hård hävd kan följas upp genom att mäta förnatjocklek, tillräckligt svag genom att följa populationer av vissa kortlivade kärlväxter, eller genom avläsning av antal fröställningar i mitten av augusti. I strandängar (6410) skall andelen tuvig mark (eller tuvornas höjd) inte öka, vilket kräver tillräckligt hård hävd och i vissa fall slåtter eller regelbunden betesputsning. Uppföljning genom fotografering, ca vart 5:e år. På strandängarna (6410) skall minst 80 % av vattenstranden ha en blå bård (öppet vatten mellan strandäng och vass). Uppföljning genom fotografering eller fjärranalys, ca vart 5:e år. Arter Populationen av läderbagge, exempelvis mätt som antalet koloniserade träd, ska inte minska. Lämplig uppföljningsmetodik för arten används. Uppföljningsbara typiska arter, i synnerhet rödlistade arter och arter som representerar artgrupper, skall inte ha minskande populationer. För uppföljning innebär det att befintliga förekomster (subpopulationer) är livskraftiga (de minskar inte) samt att de sprider sig till nya substratförekomster (t.ex. nya hagmarksträd eller restaurerade gräsmarksytor). Relevanta artgrupper för olika habitat anges nedan, och ur dessa bör uppföljningsbara arter väljas. Uppföljningsmetodik (typ av datainsamling, omdrev etc.) tas fram för varje art/artgrupp separat, men måste dels fungera för den valda arten, dels vara relevant för frågeställningen. 91E0 Alluvial lövskog: fåglar, vedlevande skalbaggar och svampar. Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE (8)

6 6270 Låglandsgräsmark: fjärilar och andra växtätande insekter, kärlväxter och ängssvampar Ek- och avenbokskog: fåglar, ved- och hålträdslevande insekter, epifytiska lavar, ved- och marklevande svampar Eutrof sjö: fåglar och kräldjur (snok) Fuktäng: fåglar, kräldjur, växtätande insekter och jordlöpare 6530 Löväng: fåglar, vedlevande skalbaggar, fjärilar, epifytiska lavar, ved- och marklevande svampar Trädklädda betesmarker: fåglar, vedlevande skalbaggar, fjärilar, mossor (filthättemossa på bergvägg vid Fästningsberget), epifytiska lavar, ved- och marklevande svampar Ädellövskog: fåglar, vedlevande skalbaggar, epifytiska lavar, vedoch marklevande svampar. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Brist på föryngring av hålträd och gamla hagmarksträd (inkl. hamlade träd) är det största hotet mot öns naturvärden. Dels saknas föryngring av nuvarande hagmarksträd, dels är det totala antalet hagmarksträd idag sannolikt för lågt för att långsiktigt hysa livskraftiga populationer av trädens arter. Öns exceptionellt rika flora och fauna är delvis en rest från ett landskap rikare på hagmarksträd. Upphört eller minskat bete, bete av för små arealer, för svagt bete (det senare gäller främst strandängar). Betesdriften är essentiell för de hävdberoende naturtyperna (låglandsgräsmarker, trädklädda betesmarker och fuktängar). Ett särskilt problem på Biskops- Arnö är att fungerande djurstallar saknas på ön. Bortstädning av döda träd, stormfällda träd och död ved. Detta gäller såväl lövskog som sumpskog och trädklädd betesmark. Exempelvis bör stammar som fallit över stigar dras undan men inte tas bort från ön. Vissa högar med lövris, grenar och stamdelar efter restaureringsröjningar och liknande bör lämnas i exponerade lägen eftersom ett stort antal ovanliga insekter är knutna till de substraten. Stödutfodring intill biotopen 6270 hotar denna lilla torrbacken som är rik på sällsynta ängssvampar. Dikes- och vägrenar, bryn och andra kantzoner påverkas av kemiska bekämpningsmedel eller direkt av gödsling (indirekt påverkan genom läckage kan knappast undvikas). För mycket trampskador efter betesdjur i vegetationsfattiga, lundartade miljöer (gäller 9160 och 9020). Alltför hårt betestryck på stora områden under vår och försommar kan hota vissa kärlväxter samt pollen- och nektarberoende insekter, typiska för hagmarker. Felaktig uthuggning av bryn och åkerholmar som minskar antalet ljuskrävande buskar och potentiella föryngringsträd. Etablering av stackmyra i hålträd (av ädellövträd), främst ek. Stackmyran är ett rovdjur som snabbt kan utrota andra insektspopulationer i ett träd. Åtgärder som påverkar hydrologin, t.ex. vägar, dikesrensning och körning med tunga skogsmaskiner. 6(8) Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE

7 Regelverk Några allmänna förutsättningar i våra Natura 2000-områden kan vara värda att åter nämna. Det finns sedan 2001 en generell bestämmelse i miljöbalken som säger att verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd (7 kap 28 a miljöbalken). Tillstånd krävs dock inte för verksamheter eller åtgärder som påbörjats före den 1 juli 2001 eller för sådana som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötsel och naturvårdsförvaltning av området. För att få närmare besked om detta i ett enskilt fall kan det vara lämpligt att ta kontakt med berörd tillsynsmyndighet som är Länsstyrelsen eller vid skogsbruksåtgärder Skogsvårdsstyrelsen. Alla myndigheter som granskar verksamheter i olika sammanhang har dessutom en skyldighet att bedöma om det finns risk för påverkan på ett Natura 2000-område. Vid eventuella tillståndsansökningar ska den planerade åtgärden bedömas i förhållande till Natura områdets syften och mål. Om naturvårdsprojektet Natura 2000 går att kombinera med lokala eller privata utvecklingsprojekt så stödjer gärna Länsstyrelsen det. Bevarandeåtgärder För att långsiktigt kunna bevara den stora artrikedom som är knuten till hagmarksträd, främst jätteekar, på Biskops-Arnö krävs nya generationer vidkroniga träd som kan utvecklas till blivande jätteträd i framtiden. Möjligheten till att skapa nya, grova hagmarksträd i befintliga trädklädda betesmarker är dock mycket små. Det finns helt enkelt inte plats för de nya träden. De alternativ som då finns är att omvandla åker och/eller skog till nya trädbärande ängs- och hagmarker. Utanför Natura 2000-området, i unga barrplanteringar, i bryn mot öppen mark och intill berghällar på centrala och norra delen av Biskops-Arnö samt på Skegarn finns potentiella hagmarksträd. För att få en ny generation hagmarksträd att utvecklas till framtida jätteträd bör stora delar av de barrdominerande skogsbestånden omvandlas till träd- och buskbärande betesmarker. Speciellt i yngre barrplanteringar är behovet av att friställa potentiella hagmarksträd akut. På lång sikt bör även äldre barrdominerade bestånd på centrala och norra Biskops-Arnö samt på Skegarn avvecklas om omvandlas till trädbärande ängs- och hagmarker eller till glesa lövskogar. Övriga bevarandeåtgärder, skötsel, restaurering m.m. se under rubriken Beskrivning av arter/naturtyper ovan. Se även respektive åtgärdsplan för de brukare som har miljöstöd för betesmarker. Detta utkast till bevarandeplan redogör för de problem som finns och ger förslag på praktiska lösningar. Vilket formellt skydd som behövs är i viss mån beroende på hur denna typ av åtgärder överensstämmer med markägarnas planer för området. Räcker det med Natura-2000 område i kombination med skyddsföreskrifter enligt SPM 16, eller bör vi dessutom bilda naturreservat? Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE (8)

8 Bevarandestatus idag A (excellent) inget område B (good) 3150 Eutrof sjö Torrbacken är välhävdad idag. Men stödutfodringen måste upphöra eller flyttas för att inte den värdefulla kärlväxt- och svampfloran blir utarmad och bevarandestatusen riskerar att sjunka ned till C (average) Strandängarna hävdas, men bitvis är hävden för svag och 9160 Ädellövskogsbestånden hyser en lång rad hotade arter. Men tidigare bortstädning av död ved och bitvis felaktig uthuggning (av grov hassel) gör att habitaten inte ännu platsar i A (excellent). Dessutom är trampskador efter nötdjur alltför omfattande i vissa vegetationsfattiga, lundartade miljöer, vilket troligen missgynnar marksvampar. 91E0 Alskogsbestånden är inte så gamla och innehåller ganska lite död ved. C (average) 6530 Lövängen sköttes genom slåtter för några år sedan, men idag hävdas den genom bete. Lövängen bör skötas genom slåtter och hamling av träd eller alternativt ersätta biotopen med Vidkroniga träd har friställts i vissa beteshagar under senare år, men fler inväxta träd återstår. Därtill saknas beteshävd i några mycket värdefulla ekhagar, t.ex. sydsluttningen norr om Djurgårdsäng och sydöst om Schavotten. Föryngringen av blivande gamla hagmarksträd och hålträd är dålig och måste förbättras om habitatet ska stiga till B (good) eller A (excellent). Efter friställningen av vidkroniga träd har stackmyror etablerat sig i flera gammelekar vilket starkt missgynnar andra insekter knutna till ihåliga träd. 8(8) Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för Biskops-Arnö SE