Bevarandeplan för Natura 2000-området Stora Mossen biotopskyddsområde

Transkript

1 Stora mossens biotpskyddsområde t enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari Areal: 4,2 ha Kommun: Borgholm Ägareförhållanden: Privat Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen: Bevarandesyfte: Bevara och utveckla en äldre barrblandskog med de processer, funktioner, strukturer och arter som tillhör denna naturtyp. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet 9010 *Västlig taiga (4,2 ha) *Bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU sida 1/7

2 Beskrivning av området är beläget på norra Öland och omfattar ett 4,2 hektar stort område med äldre barrblandskog av naturtypen västlig taiga. Skogen är av blädningskaraktär med mycket äldre tall, flera senvuxna ekar och med enstaka inslag av andra lövträd. I området finns också rikliga bestånd av idegran. Flera fynd av rödlistade arter har gjorts i området som till exempel mjölig klotterlav och mulmknäppare. Dessa arter är främst knutna till de värdefulla lövträden i området och mulmknäpparen är helt beroende av hålträd som ek eller lind. I norr och söder gränsar området till åkermark, i väster av en skogsridå med en intilliggande asfalterad väg och i öster till likartad barrblandskog klassades området som nyckelbiotop av skogsvårdsstyrelsen och är sedan dess skyddat som biotopskyddsområde. Bevarandemål Observera att nedanstående bevarandemål inte är fastlagda. På grund av kunskapsbrist saknas ibland specifika värden. Dessa är i sådant fall ersatta med ett kryss. Målen kan också komma att förändras under arbetets gång med bevarandeplanerna och kommer i vissa fall att fastställas först efter kommande basinventering Västlig taiga Areal - Arealen västlig taiga skall vara minst 4,2 hektar. - Arealen tallskog (där tall utgör mer än 70 % av virkesförrådet) ska vara minst XX hektar. Struktur och funktion - Relationen död ved/levande ved skall vara minst 1/5. - Lövträdsandelen i granskogarna är minst 20 %. Lövträdsarterna ek, sälg, rönn och asp ska förekomma med minst 10 %. - Främmande trädslag förekommer inte. - Området ska ha en ostörd hydrologi. Typiska arter - Minst 2x luftföroreningskänsliga typiska lavarter ska förekomma i minst 70 % av provytorna. - Minst 3x typiska kärlväxtarter ska förekomma i minst 25 % av provytorna. - I området bibehålls eller ökar förekomsten av typiska fågelarter. Hackspettsspår finns i oförändrad omfattning (enligt Riksinventeringen av Skog). Beskrivning av arter och naturtyper 9010 Västlig taiga Naturliga, gamla, boreala och hemiboreala skogar samt yngre successioner som utvecklas naturligt efter brand eller omfattande stormfällningar. Skogen är varierad både vad det gäller arter och åldrar och har en naturskogsartad prägel. Dessa skogar kan ha en viss mänsklig påverkan genom sida 2/7

3 exempelvis plockhuggning, men de har aldrig omfattats av större kalavverkningar. Död ved i form av lågor och torrakor utgör ett viktigt inslag i naturtypen och är en förutsättning för många svampar, skalbaggar mm. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus anger vad som gynnar ts naturvärden och vad som kan komma att krävas för att värdena skall kunna bestå under lång tid framöver. Se också beskrivningar för naturtyper och arter. - Skoglig kontinuitet där det har skapats en naturlig åldersdifferentiering och artsammansättning i trädskiktet. - Naturlig dynamik, vilket omfattar störningar, t.ex. stormfällningar. - Förekomst av substrat i form av exempelvis död ved och grova barkstrukturer är en förutsättning för epifytiska lavar och svampar knutna till naturtypen, samt för vedlevande insekter. - Ostörd hydrologi. - Populationerna hos de typiska arterna i naturtypen får inte minska påtagligt. Vad kan påverka t negativt? Observera att detta endast är några exempel på faktorer som kan skada områdets värden. Att en verksamhet är listad som ett tänkbart problem innebär inte att den är förbjuden. Vissa av verksamheterna kan omfattas av den tillståndsplikt som gäller om det finns risk för betydande påverkan på miljön i t. I andra fall är inte tillståndsplikten aktuell men behov kommer att finnas att följa upp det specifika problemet. För att få närmare besked om vad som gäller i ett enskilt fall kan det vara lämpligt att ta kontakt med berörd tillsynsmyndighet som är Länsstyrelsen eller vid skogsbruksåtgärder Skogsvårdsstyrelsen. Följer man som enskild de allmänna hänsynsregler som läggs fast i vår lagstiftning (t.ex. miljöbalken och skogsvårdslagen) eller följer god jordbrukarsed så har man fullgjort även sina grundläggande krav på hänsyn till t. Med god jordbrukarsed avses i huvudsak följande områden: Begränsning av högsta antalet djur i ett jordbruk Försiktighetsmått för gödselhantering, inklusive krav på lagringskapacitet Spridning av gödselmedel Föreskrifter om andelen höst- eller vinterbevuxen mark Försiktighetsåtgärder vid spridning av bekämpningsmedel För mer information om god jordbrukarsed se Jordbruksverkets hemsida ( Verksamheter och företeelser som generellt kan påverka naturtyperna och arterna negativt Moderna skogsbruksåtgärder runt området. Skogsgödsling. sida 3/7

4 Exploatering för samhällsbyggande av olika former. Viltbete hindrar lövföryngringen och kan utgöra ett hot om viltpopulationen blir för stor. Bevarandeåtgärder med tidplan Gällande regler: Enligt 7 kap 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett. Tillstånd krävs inte för åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötsel och naturvårdsförvaltning av området. Natura området på 4,2 ha är avsatt som biotopskyddsområde enligt 7 kap 11 miljöbalken och förvaltas av skogsvårdstyrelsen. Biotopskyddet gäller "mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda". I lagtexten finns en allmän regel som säger att det i områdena inte får bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Dit räknas bl.a. röjning, gallring och annan avverkning av skog, men också sådant som grävning, utfyllning med massor eller byggande av väg. Förslag till bevarandeåtgärder för : Fri utveckling i större delen av området. Friställning av äldre och vidkroniga ekar kan behövas och eventuellt kan åtgärder behövas göras för att öka andelen hålträd och död ved i området. Skogsområdet omfattar totalt 8,9 hektar och hela området utgörs av en nyckelbiotop, vilken sträcker sig utanför ts östra gräns. Utökning av Natura området i öster är önskvärt för att där igenom förbättra förutsättningarna för naturtypens bevarande. t berörs av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för Läderbagge, svart guldbagge och saffransticka och avser mulmknäppare (Elater ferrugineus). Åtgärdsprogram förordar konkreta och specifika åtgärder för skydd och bevarande av särskilt hotade arter och livsmiljöer. Hänsyn bör tas till dessa och i de fall de ännu ej är färdigställda kan en eventuell revidering av bevarandeplanen bli aktuell. Nuvarande bevarandestatus Inväntar basinventeringen. Uppföljning av bevarandemål Inväntar basinventeringen. sida 4/7

5 Referenser ArtDatabanken. Faktablad för rödlistade arter. Forslund, M (red) Natur och kultur på Öland. Naturvårdsprogram för Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län. Hylander, K., Våtmarksinventering av Öland. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1994:3. Länsstyrelsen i Kalmar län. Naturvårdens riksintressen, Öland. Meddelande 1989:14. Uppdaterade versioner finns på Länsstyrelsens hemsida: Löfroth, M m.fl Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura Naturvårdsverkets hemsida: (länka vidare till Natur och naturvård, Natura 2000) Naturvårdsverket. Sveriges n. Naturvårdsverkets hemsida: Nyckelbiotopsinventeringen finns på Skogsvårdsstyrelsens hemsida: klicka på Skogens pärlor. Sumpskogsinventeringen finns på Skogsvårdsstyrelsens hemsida: klicka på Skogens pärlor. sida 5/7

6 Bilaga 1, Rödlistade arter Mulmknäppare finns inte inom området enl. gis-skiktet Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistekategori LAVAR mjölig klotterlav Opegrapha sorediifera NT KÄRLVÄXTER idegran Taxus baccata NT SKALBAGGAR mulmknäppare * Elater ferruguineus VU * =Åtgärdsprogram för arten finns/planeras Rödlistekategorier: RE - Försvunnen CR - Akut hotad EN - Starkt hotad VU - Sårbar NT - Missgynnad DD - Kunskapsbrist sida 6/7

7 Bilaga 2, Översiktskarta med närliggande n Stora mossen biotopskyddsområde sida 7/7