Sida 2 av 6 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,3 0, Slåtterängar i lågla

Transkript

1 Sida 1 av 6 Fastställd Reviderad Ärendenummer Ärendenummer Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Bjursjö Kommun: Växjö Områdeskod: SE Areal: 3,9 hektar Områdestyp: SCI Ägare: Stiftelse Natura 2000-områden avsätts till skydd för vissa naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver vad syftet och målet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att angivna arter och naturtyper ska bestå i sk gynnsam bevarandestatus. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövning av eventuella åtgärder i området. Dokumentet utgör även en vägledning för hur Natura 2000-området bör skötas för att bevaras och utvecklas. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

2 Sida 2 av 6 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,3 0, Slåtterängar i låglandet 2,0 0, *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 1,0 0, Fuktängar med blåtåtel eller starr 0,4 0, Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ *Naturtypen är prioriterad Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga noterade Ingående arter enligt fågeldirektivet Inga noterade Beskrivning Ängs- och betesmarkerna ligger inom fastigheten Bjursjö 1:1 i norra delen av Växjö kommun. Fastigheten förvaltas av Stiftelsen Gustafs Bjursjö och är ett exempel på en traditionell smågård i den småländska skogsbygden. En del av fodermarkerna ingår i Natura I delområdet vid Hacksjön växer bl.a. solvända och låsbräken. Väster om boningshuset växer rikligt med granspira. I betesmarkerna finns inslag av f d åkerytor. Träd- och buskskiktet består av ek, björk, apel, rönn, en och hassel m.m. Bevarandesyfte Syftet med området är att bidra till att upprätthålla och återskapa gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla och återuppta hävden på ängs- och hagmarkerna så att den artrika floran och faunan kan bestå. Bevarandemål I Stiftelsen Gustafs Bjursjös plan med långsiktiga mål för skog och odlingslandskap på fastigheten Bjursjö 1:1 framgår att stiftelsens långsiktiga mål för odlingslandskapet på fastigheten är att behålla och efterhand återskapa det öppna landskap med de historiska och biologiska värden som rådde på Bjursjö kring talet. Inom hagmarken är målet att bibehålla och skapa spridda grova lövträd samtidigt som marken betas så att den hävdberoende floran gynnas. Inom ängsmarken är målet att bibehålla och öka de biologiska värden som främst är knutna till den hävdberoende floran genom bete eller slåtter med skärande redskap.

3 Sida 3 av 6 Bevarandemål för hela området: - Arealen 3,7 ha naturliga fodermarker i form av artrika låglandsgräsmarker, slåtterängar, fuktängar och trädklädda betesmarker skall bibehållas. Det ska finnas minst 2 ha artrika torra-friska låglandsgräsmarker och ca 0,3 ha slåtteräng. - Minst 95% av markerna skall vara väl hävdade/avbetade vid betessäsongens slut. - Krontäckningen får vara högst 25% på ängarna och de artrika låglandsgräsmarkerna. Krontäckningen ska vara minst 25% och högst 75% i de trädklädda betesmarkerna. - Markerna skall hållas fria från igenväxningsvegetation. - Granspira, låsbräken och solvända skall finnas kvar i livskraftiga bestånd. - De för naturtyperna typiska arters populationer skall inte minska. Beskrivning av naturtyper Artrika torra-friska låglandsgräsmarker (6270): Gräsmarkerna är torra-friska och oftast belägna på kalkfattig grund. Markerna har i tidigare skeden oftast hävdats genom slåtter, men betas idag. De är mer eller mindre ogödslade och har en artrik vegetation av kärlväxter och svampar. Träd och buskar kan förekomma, men krontäckningen överstiger inte 25%. Många av dessa marker är lämpliga att återuppta slåtter på. Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410): Fuktängar på surare jordar med blåtåtel, tåg- och starrarter. Naturtypen varierar beroende på hävd och hävdintensitet. Slåtterängar (6510): Slåtterängarna är artrika, torra-fuktiga och har inte gödslats. Traditionellt ängsbruk bedrivs med vårstädning, slåtter med skärande redskap, höbärgning och efterbete. Ängarna är i allmänhet helt öppna men enstaka träd och buskar kan förekomma. Krontäckningen av träd och buskar får inte överstiga 25%. Fuktigare stråk kan ingå. Trädklädda betesmarker (9070): Betesmarkerna är bevuxna med träd och buskar med en krontäckning mellan 25% - 75%. De kan antingen bestå av hagar med ett glest trädskikt av t.ex. björk, ek eller andra trädslag, eller av träddungar i en för övrigt öppen hagmark eller av betade skogar med gläntor. De grova, gamla hagmarksträden är ofta artrika vad gäller lavar, mossor och insekter. Kärlväxterna kan förekomma i samma rikedom som i de öppna betesmarkerna. Förutsättningar för att ängs- och betesmarkerna ska kunna bevaras är att de hävdas genom bete eller slåtter (inkl. höbärgning) årligen samt att igenväxningsvegetation hålls efter. Det är också viktigt med trädkontinuitet liksom inslag av blommande träd och buskar, gamla träd och död ved. Gödsling, stödutfodring, kalkning, dikning eller insådd av för naturtyperna främmande arter får inte förekomma. Skötseln ska utformas enligt objektets speciella natur- och kulturvärden. Beskrivning av arter -

4 Sida 4 av 6 Hotbild -Utebliven eller felaktig hävd och skötsel, exempelvis minskat eller upphört bete, leder på sikt till igenväxning och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. - Graninvandring i lövträdsbärande ängs- och hagmarker. - Tillförsel av kemiska bekämpningsmedel, gödsel eller kalk samt läckage av dessa ämnen från omkringliggande jordbruksmarker med utarmning av floran som följd. -Trampskador, tex vid vinterbete eller vid olämpligt val av eller antal betesdjur. -Stödutfodring som ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. - Körning med tyngre fordon kan skada för naturtypen viktiga markförhållanden, t. ex. markfuktigheten. -Markexploatering och annan markanvändningsförändring, exempelvis skogsplantering, vägutbyggnad och dikning. -Gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar som kan förändra artsammansättningen i fältskiktet och påverka förutsättningarna för många arter. Ovan nämnda verksamheter och åtgärder kan påverka området negativt även om de utförs i angränsande områden. Bevarandeåtgärder med tidplan De viktigaste bevarandeåtgärderna i området är årlig hävd med bete och slåtter. - Vid behov utglesning av trädskiktet. - Röjning av igenväxningsvegetation. Bevarandeåtgärder enligt regelverk Enligt 7 kap 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Detta kan t.ex. gälla om man vill anlägga eller bredda vägar samt gräva dammar. Enligt 12 kap. 8 miljöbalken är brukaren skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden vid all markanvändning i jordbruket. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken förtydligas i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket får jordbruksmark tas ur produktion först efter anmälan till länsstyrelsen, som då har möjlighet att förbjuda en ändrad markanvändning. Strandskydd gäller enligt 7 kap miljöbalken. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden t ex uppförande av ny byggnad.

5 Sida 5 av 6 Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken kan användas för att skydda värdefulla ängar och betesmarker. Övriga åtgärder Inom det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammets miljöersättnigar ( ) kan lantbrukare söka ersättning för skötsel eller restaurering av slåtterängar och betesmarker. De erbjuds också kostnadsfri information och rådgivning om hur skötseln kan bedrivas på ett bra sätt för att gynna den biologiska mångfalden. Grundersättning, och för några delområden dessutom tilläggsersättning, inom miljö- och landsbygdsprogrammets miljöersättningar betalas för ca 3 ha av området t.o.m Delområdet vid Hacksjön omfattas inte av någon miljöersättning men slås av Stiftelsen Gustafs Bjursjö. Om markägaren inte hittar djurhållare i framtiden är Bjursjös marker försäkrade om att hävd och skötsel kommer att fortgå. Detta har staten genom Länsstyrelsen i Kronobergs län åtagit sig i och med att Bjursjö ingår i nätverket Natura Bevarandestatus Nationellt De äldre fodermarkerna, ängar och betesmarker, som tidigare varit dominerande både arealmässigt och ekonomiskt har idag minskad ekonomisk betydelse. Särskilt slåtterängarna har nästintill helt och hållet utgått ur jordbruksproduktionen. Av den ängsareal som fanns för 100 år sedan, återstår endast en liten rest. Med nuvarande eu-stöd ( ) hävdas ca 6000 ha ängsmark i Sverige. I Kronobergs län söks stöd för ca 200 ha äng och ca ha ogödslade betesmarker. Området hävdas. Förvaltaren Stiftelsen Gustafs Bjursjös mål är att bibehålla och öka de biologiska värdena som fanns i ängs- och betesmarkerna på talet. Uppföljning av bevarandemålen Nationellt pågår ett arbete med att ta fram metoder och arbetssätt för uppföljning av naturtyper och arter i Natura 2000-områden och uppföljning kommer att ske i enlighet med av Länsstyrelsen fastställt uppföljningsprogram. Tillsvidare ges här förslag på tänkbara parametrar för uppföljningen. - Arealen ängs- och betesmark fördelad på de olika naturtyperna. - Areal välhävdad ängs- och betesmark. - Igenväxningsgrad. - Krontäckning av träd- och buskskikt. - Provytor för dokumentation av typiska arter, t.ex. granspira, låsbräken och solvända. Bilagor Bilaga 1: Översiktskarta

6 Sida 6 av 6 Referenser Ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Åtgärdsplan upprättad av Länsstyrelsen, dnr Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (NBO) Asa-Tolg Naturvårdsprogrammet, Länsstyrelsen 1989 Naturvårdsverket: Vägledningar för myndigheter ( Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida VÄXJÖ Kungsgatan lansstyrelsen@g.lst.se