Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter och ersättare SOCIALNÄMNDEN Tid torsdag 16 juni 2016 kl. 08:30 12:00 Plats Sunderby folkhögskola Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information ordförande 2016/ Information förvaltningchef 2016/ Nöjdhetsundersökning av hur socialnämndens ledamöter uppfattar tjänstemannastödet 2016/ Socialnämndens planering / Parboende 2016/ Rekommendation från Kommunförbundet Norrbotten - Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar 2016/ Revidering av riktlinjer familjehemsplacering 2016/ Anställning av ny verksamhetschef för vård och omsorg / Månadsrapport maj 2016/ Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information ordförande Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar lägga ordförandens informationer till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ordförande informerar om: Juni månads socialnämnd är den 16 juni på Sunderby folkhögskola under en halvdag. Signaler om hög belastning på Korttidsboendet i Råneå. Tjänstemännen kommer att presentera åtgärder. Förändrade förutsättningar för biståndsfria serviceinsatser I Luleå finns sedan länge ambitionen att, likt Linköpings kommun, öka antalet biståndsfria insatser. I Linköping kommuns fall har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utdömt vite som Linköping kommun sedan överklagat. Överklagandet har inte getts prövningstillstånd vid Högsta domstolen. I och med detta beslut signalerar ordförande att vi behöver avvakta de nationella riktlinjer som kommer att presenteras under hösten. Möjlighet att skapa en samverkan inom socialnämndens ansvarsområde för Luleå kommun och Bodens kommun. Inget beslut är fattat i frågan. Beslutsgång Ordförande föreslår att hennes informationer läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information förvaltningschef Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga förvaltningschefens informationer till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Förvaltningschefen informerar om: Översyn av stödtjänster och kundservice i kommunkoncernen Det pågår en förstudie avseende stödtjänster och kundservice i kommunkoncernen. Förstudien ska mynna ut i underlag för inriktningsbeslut avseende vilka delar av Luleå kommunkoncerns stödtjänster och kundservice som kan förbättra sitt arbetssätt för bästa möjliga kundorientering, effektivitet och medborgarnytta. Vidare ska det finnas förslag på långsiktig målbild och jämförelser med andra. Rapport presenteras i september. KPMG granskar styrning och ledning inom äldreomsorgen Under juni månad kommer KPMG att granska äldreomsorgen genom intervjuer med olika representanter för olika yrkeskategorier och socialnämndens presidium. KPMG granskar också styrande dokument och ett antal utredningar. Vi ser med spänning fram mot resultaten som kan ge oss värdefull information för vidare utveckling av ledning, styrning och kvalitetsarbete. Revisorn som håller i granskningen heter Tommy Nyberg och intervjuerna kommer att genomföras juni. Oanmäld inspektion från IVO I slutet av maj genomförde IVO en oanmäld nattlig inspektion på ett av förvaltningens vård- och omsorgsboenden. Inspektionen omfattade intervjuer av medarbetare i tjänst och kontroll av larmfunktioner. Frågan om nattbemanning på boenden har länge varit aktuell och Socialstyrelsen kommer att presentera en handbok och vägledning i bemanningsfrågor under hösten. Inspektionsrapporten kommer att presenteras för socialnämnden så snart den kommit förvaltningen tillhanda. Tillägg i socialtjänstförordningen I socialtjänstförordningen klargörs det att det ska finnas ordningsregler för de dagliga rutinerna på hem för vård eller boende. Vidare införs bestämmelser om att uppgifter ur belastningsregistret ska tillföras utredningen av familje- och jourhem samt att familje- och jourhem som tar emot fler än tre barn ska anmälas till IVO. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 3

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Fler Luleåbor, tillfälligt Ca 300 personer som Migrationsverket har placerade på Piteå havsbad kommer över sommaren att tillfälligtvis placeras i boende på Nordkalotten. Cirka hälften av dem är barn. Under sommaren kommer fritids- och arbetsmarknadsförvaltningen att bistå med fritidsaktiviteter för barn i kommunen. Ny mötesplats invigs Den 28 september kl 10 kommer den nya mötesplatsen för barn och unga att invigas på Smedjegatan. Mötesplatsen skapas i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen. Enskilda utskottet har sammanträde samma dag och inleder då sitt möte där. Alla ledamöter hälsas välkomna. Korttidsplatser öppnas tillfälligt Från och med den 13 juni till och med september månad kommer nio korttidsplatser att tillfälligt öppnas på Fyren, plan 2. Analysen visar (i korthet) att förvaltningen har ett stabilt antal avlastningsbeslut och övergångsbeslut, att hemgångsbesluten och beslut om hemtagarteam ökat men att årets betalningsansvar från sjukhuset ökat. I stora drag följer utvecklingen Äldreplanen. I jämförelse med Skellefteå och Umeå kommuner har vi lagom många korttidsplatser men relativt få av dem är avsatta för avlastning, vilket är en viktig förutsättning för kvarboende. I kombination med att Sunderby sjukhus stänger vårdplatser över sommaren behövs tillfälliga lösningar för en säker vård. Beslutsgång Ordförande föreslår att förvaltningschefens informationer läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 4

5 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Ärendenr Strategiskt stöd / Nina Lind Tema - Nöjdhetsundersökning av hur socialnämndens ledamöter uppfattar tjänstemannastödet Ärendenr 2016/ s förslag till beslut Socialnämnden beslutar lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet NN Beskrivning av ärendet NN Beslutsunderlag NN Nina Lind Verksamhetschef strategiskt stöd 5

6 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Ärendenr Strategiskt stöd / Nina Lind Tema - Utmaningar och möjligheter Ärendenr 2016/ s förslag till beslut Socialnämnden beslutar lägga informationen till handlingarna för vidare bearbetning. Sammanfattning av ärendet NN Beskrivning av ärendet NN Beslutsunderlag NN Nina Lind Verksamhetschef strategiskt stöd Beslutet skickas till NN 6

7 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Parboende Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna föreliggande riktlinjer för med-/parboende inom Luleå kommuns vård och omsorgsboende. Föreslå kommunfullmäktige godkänna taxor för medboende enligt nedan. Beloppen är i 2016 års nivå och indexregleras av socialnämnden årligen. o Hyreskostnad. Personen med beslut om särskilt boende blir debiterad hela hyresavgiften. I de undantagsfall där paret bor i var sin lägenhet, betalar medboende hyra för sin egen lägenhet enligt ordinarie hyreskostnad. o Måltider. Medboende med beslut om mataabonnemang kronor/månad. Medboende utan beslut om matabonnemang 4575 kronor/månad. o Hemtjänstinsatser. Enligt ordinarie hemtjänsttaxa. o Servicetaxa. Enligt hemtjänsttaxa nivå kronor/månad. o Eventuella avgifter för hemsjukvård. Enligt ordinarie taxa för hemsjukvård Godkänna placering av med-/parboende enligt underlaget planering för parboende. Sammanfattning av ärendet Den ökade efterfrågan på möjlighet till medboende inom vård och omsorgsboenden, har initierat socialförvaltningen att upprätta riktlinjer för hur dessa ärenden ska hanteras, från ansökning och utredning till verkställighet och avgiftshantering. Syftet med riktlinjer för medboende är även att det ska bli tydligt för medborgaren i Luleå kommun, om vilka kriterier som ska uppfyllas för att bli beviljad medboende och vad som gäller för den som är medboende i vård- och omsorgsboende. har även tillsammans med tekniska förvaltningen gjort en översyn av samtliga vård och omsorgsboenden i Luleå, med syftet att inventera möjligheterna till ytterligare lägenheter för parboende. Idag erbjuds parboende på ett fåtal vård och omsorgsboenden, eftersom praxis har varit att tvårumslägenheter erbjuds. Detta har medfört att i flertalet av de tvårumslägenheter som finns idag, endast bor en person efter att ena parten Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 7

8 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott avlidit. Lagstiftningen detaljerar inte hur lägenheterna ska utformas för att två personer ska kunna bo tillsammans, det som socialnämnden måste beakta är att de hjälpmedel som brukaren behöver ryms, samt att personalen har en tillfredsställande arbetsmiljö i det brukarnära arbetet. Resultatet av översynen visar att det idag finns möjligheter till parboende på ytterligare vård och omsorgsboenden i kommunen. Sammanträdet Annika Sundström (V) yrkar en justerad beslutsformulering där den nya servicetaxan fastställs och att formuleringen vad gäller indexreglering skrivs in. Margareta Bladfors Eriksson (S) yrkar att hänvisningar till gamla tekniska förvaltningen och nämnden ersätts med stadsbyggnadsförvaltning och nämnd. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition, med tilläggen att beslutsformuleringen ska justeras där den nya servicetaxan fastställs och att formuleringen vad gäller indexreglering skrivs in samt att hänvisningar till gamla tekniska förvaltningen och nämnden ersätts med stadsbyggnadsförvaltning och nämnd, och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Bilaga 1 Riktlinje och anvisning gällande medboende inom vård och omsorgsboende. Bilaga 2 Hyresavtal inkl. bilaga 1och 2 Bilaga 3 Taxor gällande medboende inom vård och omsorgsboende Bilaga 4 Underlag för planering av parboende Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 8

9 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Ärendenr Vård och omsorg / Lena Kruse Med-/parboende i vård- och omsorgsboende Ärendenr 2016/ s förslag till beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna föreliggande riktlinjer för med-/parboende inom Luleå kommuns vård och omsorgsboende. 2. Föreslå kommunfullmäktige godkänna taxa för medboende. 3. Godkänna placering av med-/parboende enligt underlager planering för parboende. Sammanfattning av ärendet Den ökade efterfrågan på möjlighet till medboende inom vård och omsorgsboenden, har initierat socialförvaltningen att upprätta riktlinjer för hur dessa ärenden ska hanteras, från ansökning och utredning till verkställighet och avgiftshantering. Syftet med riktlinjer för medboende är även att det ska bli tydligt för medborgaren i Luleå kommun, om vilka kriterier som ska uppfyllas för att bli beviljad medboende och vad som gäller för den som är medboende i vård- och omsorgsboende. har även tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen gjort en översyn av samtliga vård och omsorgsboenden i Luleå, med syftet att inventera möjligheterna till ytterligare lägenheter för parboende. Idag erbjuds parboende på ett fåtal vård och omsorgsboenden, eftersom praxis har varit att tvårumslägenheter erbjuds. Detta har medfört att i flertalet av de tvårumslägenheter som finns idag, endast bor en person efter att ena parten avlidit. Lagstiftningen detaljerar inte hur lägenheterna ska utformas för att två personer ska kunna bo tillsammans, det som socialnämnden måste beakta är att de hjälpmedel som brukaren behöver ryms, samt att personalen har en tillfredsställande arbetsmiljö i det brukarnära arbetet. Resultatet av översynen visar att det idag finns möjligheter till parboende på ytterligare vård och omsorgsboenden i kommunen. Beskrivning av ärendet Här kan vid behov beskrivningen av ärendet och eventuella konsekvenser utvecklas. Beslutsunderlag Bilaga 1 Riktlinje och anvisning gällande medboende inom vård och omsorgsboende. 9

10 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Ärendenr Vård och omsorg / Lena Kruse Bilaga 2 Hyresavtal inkl. bilaga 1och 2 Bilaga 3 Taxor gällande medboende inom vård och omsorgsboende Bilaga 4 Underlag för planering av parboende Lena Kruse Tf verksamhetschef vård och omsorg Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 10

11 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (2) Verksamhetsområde Ekonomi och infrastruktur Giltig fr o m: Dokument: Framställd av: Fastställd av: Bilaga till Riktlinje och anvisning gällande medboende inom särskilt boende för äldre Sida: 1 (2) Taxor gällande medboende inom vård och omsorgsboende Hyra Den medboende betalar hyra för lägenhet/rum. Prisuppgift hämtas från stadsbyggnadsförvaltningen om det inte finns sådan uppgift i egen organisation. Måltider Den medboende kan välja mellan att ordna samtliga måltider själv eller beställa samma matabonnemang som brukare inom boende har. Enstaka måltider kan inte abonneras. Kostnaden för matabonnemang för en medboende utan biståndsbeslut är kr 4575 inkl. moms per månad. Medboende som har beslut om matabonnemang (hemtjänstinsatser) betalar inget momspåslag. Hemtjänstinsatser För hemtjänstinsatser faktureras den medboende enligt ordinarie nivåtaxa för hemtjänst. Hemtjänstuppdraget skickas i förekommande fall till vård och omsorgsboendet. För hemtjänstinsatser tillkommer ingen moms i enlighet med skatteverkets betänkande dnr /111. Servicetaxa För medboende utan beslut tillkommer en servicetaxa. I servicetaxan ingår tvätt, städmaterial och rengöringsmedel. 11

12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (2) Verksamhetsområde Ekonomi och infrastruktur Giltig fr o m: Dokument: Framställd av: Fastställd av: Bilaga till Riktlinje och anvisning gällande medboende inom särskilt boende för äldre Sida: 2 (2) Taxor följer den årliga indexregleringen. Hyreskostnad Personen med beslut om särskilt boende blir debiterad hela hyresavgiften. I de undantagsfall där paret bor i var sin lägenhet, betalar medboende hyra för sin egen lägenhet enligt ordinarie hyreskostnad. Måltider Medboende med beslut om mataabonnemang Medboende utan beslut om matabonnemang Hemtjänstinsatser Enligt ordinarie hemtjänsttaxa Priser 2016 Kr 3770/månad Kr 4575/månad Servicetaxa NY! Enligt hemtjänsttaxa nivå 1 Kr 354/månad Ev. avgifter för hemsjukvård Enligt ordinarie taxa för hemsjukvård 12

13 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (2) Bilaga 1 till hyresavtal för medboende BILAGA TILL HYRESAVTAL AVSEENDE MEDBOENDE INOM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE (gemensam lägenhet) Bostaden får endast innehas av person som erhållit beslut om bistånd om särskilt boende enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. Då behovet av särskilt boende inte längre föreligger och hyresgästen / medboende därmed inte längre tillhör rätt boendekategori, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Ort och datum Hyresvärden Ort och datum Hyresgästen 13

14 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (2) Bilaga 2 till hyresavtal för medboende. BILAGA TILL HYRESAVTAL AVSEENDE MEDBOENDE INOM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE (icke gemensam lägenhet) Bostaden får endast innehas av person som erhållit bostaden på grund av beslut om rätt till sammanboende med maka/make eller sambo och som har sin maka/make eller sambo boende i annan bostad i anslutning till denna bostad. Om behovet av medboende inte längre föreligger, och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategori, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Ort och datum Hyresvärden Ort och datum Hyresgästen 14

15 Vård och omsorgsboende Hyresavtal Avser medboende i 1 st lägenhet, alternativt 2 st lägenheter om 1 rum och kök/kokvrå Hyresvärd Hyresgäst (namn och adress) Hyresobjekt: Fastighetsbeteckning och adress Personnummer Lägenhetsnummer (1) Namn medboende Lägenhetsnummer (2) Antal rum lägenhet 1 Kök Kokvrå Kokskåp Antal rum lägenhet 2 Kök Kokvrå Kokskåp Personnummer medboende Förråd Ändamål Nr etc Lägenheten hyrs ut för bostadsändamål. Bostaden får endast innehas av person som erhållit beslut om bistånd om särskilt boende enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. Om behovet av särskild boendeform inte längre föreligger och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategori, kommer hyresavtalet att sägas upp. Medboende kan endast få bo kvar under förutsättning att kommunens biståndshandläggare bedömer att denne kan beviljas insatsen särskilt boende och därmed tillhöra rätt boendekategori för det aktuella boendet. I annat fall så ska hyreskontraktet upphöra. Om den tidigare medboende ansöker och beviljas plats i särskilt boende, kommer personen att få erbjudande om mindre bostad på samma vård och omsorgsboende. Tillägg till hyresavtal Överenskommelse om villkor för medboende undertecknas innan hyresförhållandet inletts, via blankett (bilaga 1 alt. 2) Hyra per år, kronor (bokstäver) (siffror) per månad, kronor Förfallodag Hyran betalas 1 månad i förskott senast sista vardagen varje kalendermånad. Vid försenad hyresbetalning har hyresvärden rätt till ersättning för skriftlig betalningspåminnelse med belopp som vid varje tid gäller enligt lagen om inkassokostnader mm. Hyresvärden svarar för bostadens uppvärmning och för varmvatten. Kostnaden för bränsle, vatten och avlopp samt Hushållsström ingår i hyran Hyresgästen har eget abonnemang för hushållsström (ej för uppvärmning)ingår i hyran Hyrestid (en månad) Fr o m den Uppsägning t o m den Uppsägning av detta avtal ska ske senast en vecka före hyrestidens utgång. I annat fall är avtalet förlängt med 1 månad för varje gång. Kontraktet är upprättat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Datum och hyresvärdens underskrift Datum och hyresgästens underskrift 15

16 Vård och omsorgsboende Hyresavtal ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER HYRESAVTAL 1. Hyresgästen får inte utan hyresvärdens medgivande företa ändringsarbeten i lägenheten 2. Hyresgästen ska väl vårda lägenheten och det som hör till den. Eventuell sanering av lägenheten t ex beroende på rökning bekostas av hyresgästen. 3. Vid hyrestidens utgång ska hyresgästen lämna lägenheten väl rengjord. 4. Hyresvärden har rätt att inneha reservnyckel till lägenheten. Vid avflyttning ska hyresgästen till hyresvärden överlämna samtliga port- och dörrnycklar. Hyresgästen får inte själv skaffa reservnyckel. 5. Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt. 6. Hyresvärden fritar sig från skyldigheten att fullgöra sin del av avtalet och från att erlägga skadestånd om hans åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, ingrepp av offentlig myndighet eller annan därmed jämförlig händelse som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat förutse. UPPSÄGNING Parterna överenskommer att detta avtal ska upphöra att gälla fr o m vidstående datum. Datum för upphörande Datum och hyresvärdens underskrift Datum och hyresgästens underskrift 16

17 LULEÅ KOMMUN Giltig fr o m: Dokument: Sida: 1 (3) Framställd av: Katarina Välimaa Fastställd av: Medboende inom äldreomsorgen Information till dig som funderar på att flytta med din make/maka, sambo eller registrerad partner, till ett vård- och omsorgsboende. I texten används ordet livskamrat och syftar till make/maka, sambo eller registrerad partner. Att leva tillsammans Sedan 1 januari 2012 är det möjligt att vara medboende på vissa vård- och omsorgsboenden i Luleå kommun. Boendeformen är en möjlighet för dig som själv inte har biståndsbeslut att fortsätta leva med din livskamrat. Ansökan Den som fått ett beslut om vård- och omsorgsboende och som vill fortsätta att leva och bo tillsammans med sin partner kan ansöka om medboende. Förutsättningen för medboende är att ni varaktigt har bott tillsammans och att båda vill fortsätta med det. Ansökan om medboende görs till en biståndshandläggare som utreder och tar beslut i ärendet. Bra att veta om medboende Medboende innebär i korthet att du flyttar in med din livskamrat i någon av vård- och omsorgsboendets lägenheter. Personer eller par där båda har biståndsbeslut, prioriteras före medboende när det gäller platsfördelning. Om lägenhet för medboende inte kan erbjudas inom rimlig tid, har den av er som har biståndsbeslut möjlighet att flytta i förväg. Så snart det är möjligt flyttar ni sedan in i ett lämpligt gemensamt boende. Om en av er redan bor på ett vård- och omsorgsboende, kan det innebära att ni måste byta lägenhet ifall den nuvarande bedöms vara för liten för två personer. Bo på prov innan du flyttar in Nya situationer kan ta tid att vänja sig vid och att flytta är för många en stor omställning. Innan du beslutar dig för att bli medboende, får du möjlighet att prova på hur det är att bo på ett vård- och omsorgsboende. Prövotiden är tre månader och du bör behålla din gamla bostad, ifall du inte skulle trivas. 17

18 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (3) Möjligheten att vara medboende gäller endast så länge du kan bo tillsammans med din livskamrat i en gemensam lägenhet. Innan du flyttar in skrivs en överenskommelse om villkor för medboende. Mer info kring detta får du av din handläggare. Information om detta lämnas vid ansökan av handläggare. Praktiska frågor Hemtjänstinsatser Om du som medboende har behov av stöd och hjälp vid din personliga omvårdnad och/eller med serviceinsatser, kan du ansöka om detta hos en biståndshandläggare. Den hjälp du beviljas kommer att utföras av personal på boendet och du kommer att debiteras enligt fastställd taxa. Måltider På våra äldreboenden finns ingen möjlighet till matlagning i någon större utsträckning. Det är endast lägenheter på Sundsgården, Antnäs, Örnen och Forsbacka som har fullvärdiga kök. För den medboende gäller att beställa färdiglagade måltider eller lösa sina måltider på annat sätt. Städ På våra äldreboenden har medboende huvudansvaret för städning av den gemensamma lägenheten. Personal sköter den utökade städningen som eventuellt tillkommer på grund av den funktionsnedsättning personen med beslut om boende har. Boendet tillhandahåller rengöringsmedel. Tvätt Då tvättstugor på våra äldreboenden inte är anpassade för de boende att själv ta hand om sin tvätt, sker tvättservice av personalen. Hälso- och sjukvårdsinsatser Kontakt vid hälso- och sjukvårdsinsatser ska fortsättningsvis ske via hälsocentral om inte den medboende är inskriven i hemsjukvården. Som medboende innefattas du inte av möjlighet till uppsökande munhälsovård. 18

19 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (3) Vill du veta mer? Äldreboende och/eller hemtjänst? Kontakta biståndsbedömare på myndighetssektionen. Vilka äldreboenden är aktuella för par att bo på? Kontakta äldreomsorgens boendeförmedlare. Vilka kostnader och avgifter gäller för att vara medboende? Kontakta äldreomsorgens avgiftshandläggare. Hur är det att bo på ett äldreboende? Kontakta angiven enhetschef, om du har frågor. Ring Luleå kommuns växel på telefon Bostadstillägg Har du bostadstillägg till pensionärer från Pensionsmyndigheten? Kom ihåg att meddela Pensionsmyndigheten om du eller din maka/make har bostadstillägg, om du permanent flyttar in på äldreboende. 19

20 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Giltig fr o m: Dokument: Riktlinje Sida: 1 (12) Framställd av: Fastställd av: Riktlinje och anvisning gällande medboende inom särskilt boende för äldre Nedanstående riktlinje är skriven för att gälla den som ör medboende med maka, registrerad partner eller sambo som innehar beslut om SoL 5 kap. men själv saknar sådant beslut 20

21 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Syfte 3 3 Tillämpningsområde 4 4 Varaktigt sammanboende 4 5 Undantag och överklagan 4 6 Myndighetsutövning Ansökan Handläggningsprocessen (avser medboende) Informerande samtal med sökande Bedömning Beslut Beslutsformuleringar 7 7 Verkställighet Hur och var kan parboende erbjudas? Provboende Villkor för medboende utan beviljade biståndsinsatser Måltider Städ Tvätt Villkor för medboende med beviljade biståndsinsatser Beviljat matabonnemang och/ eller hjälp med övriga måltider Beviljad städinsats Beviljad tvätt insats Övriga beviljade insatser som personlig omvårdnad, ledsagning och inköp Villkor för parboende där båda parterna har beviljat särskilt boende 9 8 Hälso- och sjukvårdsinsatser 10 9 Dokumentation Hyresförhållandet Hyresvillkor 11 Bilagor 12 21

22 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Bakgrund I regeringens proposition 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre tar regeringen ett första steg mot att äldre par som levt tillsammans ska kunna fortsätta att bo tillsammans även sedan de beviljats särskilt boende s.k. parboendegaranti. Ny bestämmelse infördes i 2 kap. 2 i socialtjänstförordningen (SoF) som innebär att i de fall makar, sambor eller registrerad partner båda är i behov av boende i sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen ska med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende om de begär det. Den 1 november 2012 kompletterades 4 kap. 1b socialtjänstlagen (SoL) med en ny bestämmelse som innebär att för den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 skall det ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. (Den nya kompletteringen finner man under 4 kap. 1c (SoL)) Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan har sammanbott. Bestämmelsen gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform eller inte. Make och sambo är här könslösa begrepp och kan således även gälla makar och sambos som är samkönade. Vidare i denna riktlinje hänvisas normalt enbart till make och häri skall maka, registrerad partner och sambo anses ingå. 2 Syfte Syftet med riktlinjer för utvidgat parboende är att det ska bli tydligt för medborgaren i Luleå kommun när man kan bli medboende och vilka regler som skall gälla för den medboende i särskilt boende i form av vård och omsorgsboende i Luleå kommun. Handläggning och beslut om rätten till medboende samt regler för den medboende i vård och omsorgsboende, ska följa den vägledning som socialstyrelsen utgivit september , Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende samt det cirkulär som är utgivet av Sveriges Kommuner och Landsting med utgivningsnummer 12:51,

23 LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Tillämpningsområde Bestämmelsen är tillämplig för sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 SoL, det vill säga särskilda boende för äldre, i Luleå kommun benämnda Vård och Omsorgsboende alt. VoB. Riktlinjen gäller i det fall då endast den ena parten har biståndsbeslut om särskilt boende samt enbart för personer som är 65 år eller äldre. Part i ärenden som gäller parboendegaranti är enbart den som innehar biståndsbeslut som innefattar boende inom vård och omsorgsboende. I Luleå kommun gäller medboendegaranti förutsatt att den som vill nyttja densamma varaktigt sammanbott i ett parförhållande med gemensamt hushåll. 4 Varaktigt sammanboende Vid bedömning om parter varaktigt sammanbott får hänsyn tas till helheten i det enskilda fallet. Tidsaspekt kan inte anges och skall lämnas därhän. Förekomst av gemensam permanentbostad, gemensamt hushåll och gemensam folkbokföringsadress är faktorer som kan vägas in i bedömningen. 5 Undantag och överklagan I propositionen betonas att det kan finnas andra personer och par som vill flytta samman i ett särskilt boende och som kan ha rätt till det även om de inte uppfyller villkoren i bestämmelsen. I sådana fall är det, liksom före lagändringen, socialnämndens ansvar att bedöma vad som i det individuella fallet ska ingå i en skälig levnadsnivå för den som behöver bo i ett särskilt boende. Vid avslag kan besluten överklagas till och skall avgöras av förvaltningsdomstol. 23

24 LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Myndighetsutövning 6.1 Ansökan Det är den som behöver särskilt boende som ansöker om bistånd i form av särskilt boende och som ansöker om att sammanbo med sin make i det särskilda boendet. Ansökan om särskilt boende utreds i vanlig ordning enligt gängse rutin. När särskilt boende beviljats kan utredning angående medboende startas upp. Det är endast den biståndsberättigande eller dennes företrädare som kan ansöka om att få ha en medboende. Eftersom det inte finns någon begränsning för vilka biståndsinsatser som kan begäras enligt socialtjänstlagen kan det hända att även den part som inte beviljats insatsen särskilt boende ansöker om att få sammanbo med den part som beviljats denna insats. Om så sker bör det leda till att den som beviljats särskilt boende tillfrågas eller att man så långt som möjligt försöker utreda den personens vilja. Vill den personen, efter en ansökan eller på annat sätt, sammanbo är det den personens skäliga levnadsnivå i det särskilda boendet som ska prövas. Är situationen sådan att den enskilde inte kan företräda sig själv, bör en företrädare utses. Är partner utsedd företrädare för den biståndsberättigade bör det särskilt uppmärksammas om det föreligger någon intressekonflikt mellan den legala företrädaren och den biståndsberättigade när det gäller viljan att fortsätta bo tillsammans. 6.2 Handläggningsprocessen (avser medboende) Informerande samtal med sökande Vid handläggning som bygger på den äldres behov i centrum ingår att erbjuda den enskilde ett informerande samtal. Inom ramen för samtalet finns det möjlighet att klarlägga hur den enskilde ser på frågan om att fortsätta bo tillsammans med sin partner i ett särskilt boende. Om en av parterna har nedsatt beslutsförmåga är metoden vid det informerande samtalet densamma som för andra utredande samtal om bistånd som handläggaren genomför med dem som har nedsatt kognitiv förmåga och eller nedsatt beslutsförmåga. Den medboende måste tidigt informeras om förutsättningarna för parboende. Dels vad som gäller om den som har biståndsbeslutet avlider, dels hur det praktiskt fungerar i boendet. Informationen bör ges både 24

25 LULEÅ KOMMUN Dnr 6 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg muntligt och skriftligt, gärna med en bekräftelse på att den medboende tagit del av vad som gäller. Handläggaren ger vid detta samtal information om vad som gäller för dem som vill bo tillsammans i ett särskilt boende i kommunen och vad det innebär för den medboende parten. Det kan vara lämpligt att erbjuda den sökande och dennes partner ett besök i ett särskilt boende. Detta för att de ska få tillräcklig information om den typen av boendeform och vad det innebär för den sökande och den person som inte har egna stora behov av vård och omsorg. Kontakt tas med enhetschef på angivet/-na vård och omsorgsboende för ett besök. Handläggaren informerar om att medboende har möjlighet att prov bo under tre månader och under den tiden ha rätten att ändra sig, samt att det därför kan vara lämpligt att under denna period behålla sin ordinarie bostad. Handläggaren informerar även om att innan inflyttning sker, tecknas ett hyresavtal samt överenskommelse om villkor för medboende. Se vidare under avsnitt 7.2 Provboende och 10.1 Hyresvillkor. Detta beror på att lagstiftningen enbart ger stöd för att personer med ett biståndsbeslut får bo på ett sådant boende. Om part som har beslutet om medboende avlider upphör beslutet om medboende. Därför bör medboende ställa sig i bostadskö i ordinarie bostadsbestånd. Se vidare Bedömning Det kan ha framkommit uppgifter som medför anledning att ifrågasätta om tillräckliga skäl föreligger för att medge en ansökan om boende. Sådana uppgifter kan vara om paret ansökt om parboende för att underordna sig underförstådda krav från omgivningen, någon annans vilja eller att någon av parterna är tveksam till parboende. Att göra bedömningar av sådana förhållanden kräver stor varsamhet hos den ansvariga handläggaren. Handläggaren behöver också arbeta med ett stödjande och problemlösande förhållningssätt. Grunden för att beviljas medboende är att behov av att sammanbo med partner finns för att kunna uppnå en skälig levnadsnivå. 25

26 LULEÅ KOMMUN Dnr 7 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Beslut Innan det slutgiltiga beslutes fattas kontrolleras bland annat följande: Att det finns tillräckliga grunder för beslut. Att den enskilde är beredd att ta emot de föreslagna insatserna. Att det finns motivering för de områden som bedömts att de kan tillgodoses på annat sätt. Att det finns motivering för eventuell begränsning i omfattning eller innehåll för en föreslagen insats som kan innebära ett beslut om avslag eller delvis avslag. Beslut om medboende ställs till den biståndsberättigade och fattas enligt 4 kap. 1 och 1 c SoL. När båda parter beviljas särskilt boende, ska det framgå i beslutet att de beviljas bo tillsammans om det ingår i ansökan Beslutsformuleringar 1. Bifall till bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av särskilt boende för NN. Beslutet avser vård och omsorgsboende. Till exempel Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Beslutet kan omprövas om det sker stora och varaktiga förändringar av behov, förhållanden eller livssituation. 2. Bifall till bistånd enligt 4 kap 1 c SoL i form av medboende för NN för att uppnå en skälig levnadsnivå. Som medboende är NN:s make NN. Beslutet kan ändras när den biståndsberättigade inte längre har behov av insatsen, t.ex. om den biståndsberättigade avlider. Avslag till bistånd enligt 4 kap 1 c SoL i form av medboende för NN. Till exempel NN uppnår goda levnadsvillkor utan att beviljas medboende. 26

27 LULEÅ KOMMUN Dnr 8 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Verkställighet 7.1 Hur och var kan parboende erbjudas? Innan inflyttning sker upprättas ett hyresavtal samt en överenskommelse om villkor för medboende, se vidare under rubrik 10 Hyresförhållandet. Samtidigt med beslut, om det är till sökandes fördel, bör medboende ställa sig i bostadskö hos valfria bostadsbolag för att senare kunna bli aktuell för lägenhet/ trygghetsboende. Detta för att underlätta utflytt vid eventuell uppsägning av hyreskontrakt. Parboende kommer erbjudas i första hand på vård och omsorgsboende där det finns lägenheter som rymmer två personer. Vid övriga boenden, kan i undantagsfall två lägenheter intill varandra eller i så nära anslutning till varandra erbjudas. 7.2 Provboende Den medflyttande rekommenderas att under en tremånadersperiod provbo i det särskilda boendet. Orsaken är att det är viktigt att känna efter om det är en form som fungerar för båda parter innan definitivt beslut tas och det ordinära boendet avvecklas. Det innebär att under provboendetiden skrivs hyreskontraktet med den som har biståndsbeslutet. Den medboende betalar ingen hyra till det särskilda boendet utan behåller, och betalar så som tidigare, för sitt ordinära boende. Under provboendetiden betalar den medboende avgift för mat enligt taxa med momspåslag om måltidsabonnemang nyttjas. 7.3 Villkor för medboende utan beviljade biståndsinsatser Måltider På Vård och omsorgsboende finns ingen möjlighet till matlagning i någon större utsträckning. För den medboende gäller att betala ordinarie avgift för matabonnemang eller att lösa sina måltider på annat sätt. Det är av största vikt att enhetschef meddelar avgiftshandläggare, om den medboende ska debiteras för matabonnemang Städ På Vård och Omsorgsboende har medboende huvudansvaret för städning av den gemensamma lägenheten. Personal sköter den utökade städningen som eventuellt tillkommer på grund av den funktionsnedsättningen personen med beslut om särskilt boende har. Boendet tillhandahåller rengöringsmedel. Då medboende bor i egen lägenhet gäller att denne städar sin egen lägenhet. 27

28 LULEÅ KOMMUN Dnr 9 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Boendet tillhandahåller nödvändig städutrustning och rengöringsmaterial som debiteras den medboende genom servicetaxa, se bilaga 4 Taxor Tvätt Då utrymmen för klädvård på vård och omsorgsboende inte är anpassade för de boende att själv ombesörja sin tvätt, sker tvättservice av personalen. Serviceavgift för detta betalas av medboende enligt fastställd servicetaxa. Se vidare bilaga 4 Taxor 7.4 Villkor för medboende med beviljade biståndsinsatser Beviljat matabonnemang och/ eller hjälp med övriga måltider Den medboende tillhandahålls den kost som serveras på boendet och betalar för matabonnemang. Se vidare bilaga 4 Taxor för kostnad Beviljad städinsats Vård och omsorgsboende personal utför den beviljade insatsen. För den medboende gäller avgift enligt ordinarie hemtjänsttaxa. Boendet tillhandahåller nödvändig städutrustning samt rengöringsmedel Beviljad tvätt insats Vård och Omsorgsboende personal utför den beviljade insatsen. Avgift enligt ordinarie hemtjänsttaxa. VoB utför den beviljade insatsen enligt samma rutiner som för personer med beviljat bistånd om särskilt boende Övriga beviljade insatser som personlig omvårdnad, ledsagning och inköp. VoB personal utför de beviljade insatserna. Vid inköp av dagligvaror hänvisas detta till insatsen varudistribution. Avgift enligt ordinarie hemtjänsttaxa. 7.5 Villkor för parboende där båda parterna har beviljat särskilt boende I de fall båda parterna har beslut om särskilt boende och flyttar in i en tvårumslägenhet, informeras dessa om att då den ena parten avlider eller av annan anledning inte bor kvar, kommer den kvarvarande parten erbjudas mindre lägenhet på samma boende. 28

29 LULEÅ KOMMUN Dnr 10 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Hälso- och sjukvårdsinsatser I samband med införandet av parboendegarantin ändrades också hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18. Förändringen innebär ett förtydligande av att kommunen ska erbjuda hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor i särskilt boende för äldre. Den medboende omfattas inte av kommunens skyldighet att erbjuda insatser enligt HSL utan den medboende söker hälso- och sjukvård av primärvården/husläkare. Om den medboende inte är inskriven i hemsjukvården Om medboende har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, hänvisas den medboende till primärvårdens hälsocentraler enligt tröskelprincipen. Kostnader för läkarvård, insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast samt mediciner bekostas av den medboende. Om VoB sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast inom det geografiska området utför hälso- och sjukvårdsinsats som likställs med ett hembesök i ordinärt boende, debiteras insatsen enligt gällande avgift. Om medboende inte är inskriven i hemsjukvården och är i behov av inkontinenshjälpmedel beställs och bekostas inkontinensmaterial av landstinget Enligt förtydligande gränsdragning hemsjukvård och hembesök. Stomimaterial bekostas av landstinget. Diabetesmaterial bekostas av landstinget. Om den medboende är inskriven i hemsjukvården Om den medboende är inskriven i hemsjukvården är det VoB sjuksköterska eller arbetsterapeut, sjukgymnast inom det geografiska området som är ansvarig för HSL-insatser. Delegerade HSL-insatser utförs av VoB personal. Inkontinens material bekostas av hemsjukvården. Stomi material bekostas av landstinget. Diabetes material bekostas av kommunen. Om den medboende är i behov av hjälpmedel Hjälpmedel förskrivs enligt policy- och samverkansdokument för hjälpmedelsförskrivning i landstinget och kommunerna i Norrbottens 29

30 LULEÅ KOMMUN Dnr 11 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg län. Riktlinjerna Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning finns som grund gällande förskrivningen. 9 Dokumentation Regler för dokumentation under genomförande av beslutade stödinsatser avser inte den medboende personen. Om den medboende har egna beslutade biståndsinsatser som utförs i det särskilda boendet sker dokumentation i en egen personakt. Däremot kan den medboende i vissa situationer behöva omnämnas i den andra personens dokumentation. Motsvaranden tillämpning gäller även för genomförandeplan enligt socialtjänstlagen och vårdplan enligt hälso- och sjukvårdslagen. 10 Hyresförhållandet När det gäller medboende finns villkor i hyresavtalet om att när den biståndsberättigade avlider sägs hyresavtalet upp. Detta görs eftersom den medboende inte längre uppfyller villkoren för att vara medboende. Den medboende har då tre månader på sig att flytta ut. Socialnämnden kan vara behjälplig med att söka en annan bostad. Normalt besittningsskydd enl. Jordabalken skall inte kunna åberopas då överenskommelse mellan den medboende och Luleå kommun har upprättats i samband med inflyttning Hyresvillkor Hyresavtal för särskilt boende utformas i enlighet med hyreslagen, se även föregående avsnitt ang. hyresförhållandet. Den medboende erlägger hyra i enlighet med upprättat avtal. Delas lägenhet med part som har beslut om särskilt boende så skall hyresavgiften debiteras på part med beslut om särskilt boende. Om medboende erbjuds och innehar eget rum/lägenhet skall hyresavgiften debiteras denna. Det är av största vikt att enhetschef och eller biståndshandläggare meddelar avgiftshandläggare, om den medboende ska debiteras för hyra. Eventuell avhysning Hyreslagen reglerar eventuell avhysning av störande hyresgäst (medboende). 30

31 LULEÅ KOMMUN Dnr 12 (12) Verksamhetsområde Vård och Omsorg Bilagor Bilaga 1 Hyresavtal vid medboende Bilaga 2 Överenskommelse om villkor för medboende i vård och omsorgsboende Bilaga 3 Information till medboende Bilaga 4 Taxor gällande medboende inom vård och omsorgsboende 31

32 1 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Katarina Välimaa Underlag för planering av parboende inom vård och omsorgsboenden i Luleå. Den 1 november 2012 kompletterades 4 kap. 1b socialtjänstlagen (SoL) med en ny bestämmelse som innebär att för den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 ska det ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan har sammanbott. Bestämmelsen gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform eller inte. Nuläge i Luleå kommun I Luleå finns 49 st lägenheter (2 r.o.k.) inom vård och omsorgsboenden där makar kan bo tillsammans. Dessa lägenheter finns fördelade på Örnen A 14 lägenheter Örnen C 14 lägenheter Antnäs 9 lägenheter Sundsgården 8 lägenheter Forsbacka 4 lägenheter Efter genomgång av samtliga av dessa lägenheter, visar det sig att i ett flertal av dessa bor det endast en person. I några av dessa fall har kunden bott ensam i lägenheten sedan inflyttning, i andra fall har make/maka avlidit. Övrigt finns i beståndet av vård och omsorgslägenheter stora enrumslägenheter, vissa med separat kök, vissa med sovalkov vilket gör att det kan vara svårt att möjliggöra parboende i en del av dessa. En inventering visar att på nedan angivna boenden finns möjlighet att erbjuda parboende i några mindre lägenheter. Per Hindersa 2 st Storstigen 6 st Älvgården 3 st Ängsgården 4 st Lulsundet 2 st Omvärldsbevakning Kontakt har tagits med fyra andra kommuner; Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Karlstad, gällande hur de organiserar för parboende inom vård och omsorgsboenden. 32

33 2 Umeå 38 lägenheter (fr.o.m. mars 2015) Här tillhandahålls inga speciella lägenheter avsedda för parboende. Allt som blir ledigt bedöms om det är möjligt, om ett behov av parboende finns. Av dessa 38 lägenheter är det inte heller säkert att sovrummet kan anpassas till två personer. Skellefteå ca lägenheter Om paret önskar bo i en liten lägenhet så är det upp till paret att avgöra, så länge det ryms de hjälpmedel som en eller båda har behov av. Örnsköldsvik 9 lägenheter Övrigt finns sammanlagt 27 lägenheter i servicehus anpassade för parboende Boendets utformning enligt socialstyrelsens vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen. Det finns inga bestämmelser i SoL som anger hur bostäder ska vara utformade för att man ska få bo två personer i dem. Bostaden ska dock uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifterna i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 3. Vidare behöver bostaden vara utformad så att den biståndsberättigade kan få sina vård- och omsorgsinsatser tillgodosedda och att det även kan bo en medboende i bostaden. När nämnden planerar bostäder för parboende behöver man också ha i åtanke att det är tänkt att den medboende ska kunna klara sig på egen hand på samma sätt som om personen skulle bo i ordinärt boende. Det gäller såväl matlagning, som tvätt och städning med mera. Vid planering av bostäder som kan användas för parboende ska man, precis som vid planering av bostäder för en person, uppfylla bestämmelserna i Boverkets byggregler. Vidare kan man ha nytta av reglerna för investerings-stöd till äldrebostäder. Det är viktigt att se till att bostäderna utformas så att de uppfyller kraven i arbetsmiljölagstiftningen. Den biståndsberättigade kan vara i behov av såväl hjälpmedel som andra utrymmeskrävande insatser vilket kräver att boende-ytan även anpassas till omvårdnadspersonalen och gällande arbetsmiljölag-stiftning. 33

34 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Rekommendation från Kommunförbundet Norrbotten - Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Kommunförbundets socialberedning samt barn- och utbildningsberednings föreslagna handlingsplan, gällande hälsounderökningar av placerade barn, som sitt eget och som ett tillägg till planen för barn och unga där Norrbusarbetet ingår. Genom det beslutar socialnämnden att: Lägga till ett nytt mål i planen för barn och ung: Samtliga barn som placeras ska hälsoundersökas. Det gäller både barn som placeras enligt Socialtjänstlagen (SOL) och enligt Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sammanfattning av ärendet Syfte med den föreslagna handlingsplanen är att öka antalet hälsoundersökningar av barn som placeras enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Det finns ett stort behov av att säkerställa att hälsoundersökningar genomförs i och med att forskning tydligt visar att barn som placerats har en betydligt sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, i jämförelse med andra barn. Ett annat skäl är att hälsoundersökningar, historiskt och i nuläget, genomförs i en allt för lite omfattning, trots att det finns en överenskommelse och rutiner för det. Det resultatet gäller för hela Norrbotten och i riket. Syftet med hälsoundersökningar är att säkerställa att barn får den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Vidare för att bedöma barnets aktuella fysiska och psykiska hälsa, tillväxt, eventuella funktionsnedsättningar och fortsatta utveckling. Hälsoundersökningar ska göras i samband med placeringar enligt LVU och vid placering enligt SOL utifrån överenskommelsen Norrbus och enligt Socialnämndens plan för barn och unga. Socialtjänsten ska beställa hälsoundersökningar av hälso- och sjukvården, för varje barn som ska placeras. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 34

35 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Målsättningen är att samtliga barn som är aktuell för placering eller redan har placerats ska genomgå en hälsoundersökning. För att möjliggöra det ska samtliga anställda som är berörda ha god kunskap om hur arbetet ska genomföras och hur samverkan ska ske. Det ska även finnas ett tydligt uppdrag där samverka med berörda aktörer är en naturlig det av arbetet som utgår från ett helhetstänk kring barnet. Det ska finnas en tydlig och välförankrad planerings- och uppföljningsförfarande hos varje huvudman, så att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. FoUI Norrbottens kommunförbund och FOU Norrbottens läns landsting har fått i uppdrag att utvärdera Norrbus arbetet, vilket ska vara klart till år Handlingsplanen kommer att ingå som en del av det arbetet. Utifrån s redan pågående arbete med planen för barn och unga, finns ovan föreslagna mål och indikatorer för hälsoundersökningar med i förvaltningens aktuella styrkort. Föreslagen handlingsplan överensstämmer således väl med det redan pågående arbetet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Barn-och utbildningsberedningen/socialberedningen gemensamt, sammanträdesprotokoll , Handlingsplan för att öka antalet hälsoundersökningar i samband med placeringar enligt Socialtjänstlagen SOL, och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Socialnämndens plan för barn och unga Överenskommelsen Norrbus Beslutet skickas till Kommunförbundet och Barn- och utbildningsberedningen/socialberedningen gemensamt Förvaltningschefer: Gabriella Sjöström, Karina Pettersson-Hedman Verksamhetschefer: Annika Klefsjö, Monica Karsbrink Lövbom, Annica Backman, Louice Stridsman. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 35

36 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Områdeschefer och utvecklingsledare: Maria Eriksson, Eva Lakso, Pia Berglund, Margareta Björk, Carin Johansson, Monica Johansson, Kate Oskarsson Enhetschefer vid barn och ungdomssektionen: Petra Wikman, Petra Olofsson, Marie Öhman, Lahib Yousif Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 36

37 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Annika Klefsjö Rekommendation att anta Kommunförbundets föreslagna handlingsplan gällande hälsoundersökningar av placerade barn, som en del i Luleås pågående utvecklingsarbete med planen för barn och unga Ärendenr 2016/ s förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Kommunförbundets socialberedning samt barn- och utbildningsberednings föreslagna handlingsplan, gällande hälsounderökningar av placerade barn, som sitt eget och som ett tillägg till planen för barn och unga där Norrbusarbetet ingår. Genom det beslutar socialnämnden att: Lägga till ett nytt mål i planen för barn och ung: Samtliga barn som placeras ska hälsoundersökas. Det gäller både barn som placeras enligt Socialtjänstlagen (SOL) och enligt Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sammanfattning av ärendet Syfte med den föreslagna handlingsplanen är att öka antalet hälsoundersökningar av barn som placeras enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Det finns ett stort behov av att säkerställa att hälsoundersökningar genomförs i och med att forskning tydligt visar att barn som placerats har en betydligt sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, i jämförelse med andra barn. Ett annat skäl är att hälsoundersökningar, historiskt och i nuläget, genomförs i en allt för lite omfattning, trots att det finns en överenskommelse och rutiner för det. Det resultatet gäller för hela Norrbotten och i riket. Syftet med hälsoundersökningar är att säkerställa att barn får den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Vidare för att bedöma barnets aktuella fysiska och psykiska hälsa, tillväxt, eventuella funktionsnedsättningar och fortsatta utveckling. Hälsoundersökningar ska göras i samband med placeringar enligt LVU och vid placering enligt SOL utifrån överenskommelsen Norrbus och enligt Socialnämndens plan för barn och unga. Socialtjänsten ska beställa hälsoundersökningar av hälso- och sjukvården, för varje barn som ska placeras. 37

38 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Annika Klefsjö Målsättningen är att samtliga barn som är aktuell för placering eller redan har placerats ska genomgå en hälsoundersökning. För att möjliggöra det ska samtliga anställda som är berörda ha god kunskap om hur arbetet ska genomföras och hur samverkan ska ske. Det ska även finnas ett tydligt uppdrag där samverka med berörda aktörer är en naturlig det av arbetet som utgår från ett helhetstänk kring barnet. Det ska finnas en tydlig och välförankrad planerings- och uppföljningsförfarande hos varje huvudman, så att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. FoUI Norrbottens kommunförbund och FOU Norrbottens läns landsting har fått i uppdrag att utvärdera Norrbus arbetet, vilket ska vara klart till år Handlingsplanen kommer att ingå som en del av det arbetet. Utifrån s redan pågående arbete med planen för barn och unga, finns ovan föreslagna mål och indikatorer för hälsoundersökningar med i förvaltningens aktuella styrkort. Föreslagen handlingsplan överensstämmer således väl med det redan pågående arbetet. Beslutsunderlag Barn-och utbildningsberedningen/socialberedningen gemensamt, sammanträdesprotokoll , Handlingsplan för att öka antalet hälsoundersökningar i samband med placeringar enligt Socialtjänstlagen SOL, och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Socialnämndens plan för barn och unga Överenskommelsen Norrbus Annika Klefsjö Beslutet skickas till Kommunförbundet och Barn- och utbildningsberedningen/socialberedningen gemensamt Förvaltningschefer: Gabriella Sjöström, Karina Pettersson-Hedman Verksamhetschefer: Annika Klefsjö, Monica Karsbrink Lövbom, Annica Backman, Louice Stridsman. 38

39 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Annika Klefsjö Områdeschefer och utvecklingsledare: Maria Eriksson, Eva Lakso, Pia Berglund, Margareta Björk, Carin Johansson, Monica Johansson, Kate Oskarsson Enhetschefer vid barn och ungdomssektionen: Petra Wikman, Petra Olofsson, Marie Öhman, Lahib Yousif 39

40 LULEÅ KOMMUN 1 (19) Vers STRATEGI BARN OCH UNGA UTVECKLING AV SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED BARN OCH UNGA LULEÅ KOMMUN, SOCIALNÄMNDEN

41 LULEÅ KOMMUN 2 (19) Vers Sammanfattning Förslaget till strategi för barn och unga bygger på Barnkonventionens intentioner och syftar till förändringar i linje med program Alla jämlika. Strategin är omfattande. Några av grundtankarna är: ökad samverkan och strävan att ge insatser i ett tidigt skede ökade möjligheter att snabbt få stöd för barn, ungdomar och deras föräldrar då det finns insikt och motivation, samtidigt som skyddsbehov beaktas på ett tryggt sätt att sätta skolresultaten i fokus för den sociala barnavårdens alla delar, då forskning visar att goda skolresultat är den avgörande och starkaste skyddsfaktorn för barn och unga genom en kategorisering av insatser som tidiga, korta och långsiktiga, skapa ett brett utbud av insatser på hemmaplan att införliva Socialstyrelsens klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) för att möjliggöra en relevant uppföljning av alla insatser en helt ny långvarig insats på hemmaplan så att barn från utsatta familjer i möjligaste mån kan bo kvar i sina hem när socialförvaltningen placerar barn och ungdomar i heldygnsvård ska det ske med högsta möjliga kvalitet och enligt de nya skärpta kraven i lagstiftningen en förbättrad styrning och samordning mellan socialtjänstens olika delar genom att varje process har en tydlig övergripande verksamhetsidé en målbild om en samlad och flexibel öppenvård med fastställd verksamhetsidé och tydliga stöd- och behandlingsprogram 41

42 LULEÅ KOMMUN 3 (19) Vers att utforma en ny insats som på ett flexibelt sätt kan sättas in i familjernas hem i akuta situationer för praktiskt stöd under utredningstid fokus på uppföljning och lärande på både individ- och gruppnivå. Att noga följa barn och ungas situation i kommunen för att i ett tidigt skede upptäcka de som riskerar att utvecklas ogynnsamt Implementering av socialförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom sociala barnavården Tydliggöra uppdragen i organisationen, på strategisk, taktisk och operativ nivå, med syfte att tillförsäkra en stabil och ständig verksamhetsutveckling 42

43 LULEÅ KOMMUN 4 (19) Vers Innehåll Sammanfattning 2 1. Syftet med strategin 5 2. Bakgrund 5 3. Övergripande mål för strategin 6 4. Sociala barnavården utmaningar och trender 9 5. Mål för utveckling av den sociala barnavården En utåtriktad och uppsökande barnavård Utredningsarbete med fokus på barns skolresultat En samlad öppenvård Heldygnsvårdens kvalitet ett prioriterat område En organisation för ständiga förbättringar 17 PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 19 Uppföljning 19 43

44 LULEÅ KOMMUN 5 (19) Vers Syftet med strategin Strategin ska vara ett underlag för vilken inriktning som socialtjänstens arbete med barn och unga ska ha de närmsta åren, med utgångspunkt från programmet Alla jämlika. Strategin ska innehålla en översiktlig beskrivning av hur arbetet inom myndighetsutövning, genomförande av insatser samt uppföljning och utvärdering av resultat, ska förändras för att uppnå strategins mål. Strategin ska innehålla i en plan för genomförande för föreslagna åtgärder, vilka som ansvarar för utförandet och när olika uppdrag ska vara slutförda. 2. Bakgrund De politiska styrsignalerna för området barn och unga är tydliga. Dessa finns uttryckta i kommunstyrelsens målområde för barn och ungas växande och lärande samt socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens gemensamma mål om skolresultat. Socialnämnden har därför initierat ett internt utvecklingsarbete avseende barn och unga och framtagande av en strategi för området. Socialchefen gav förvaltningen i september 2013 i uppdrag att ta fram en sådan strategi, för utveckling av arbetet med barn och unga avseende myndighetsutövning, genomförande av insatser samt uppföljning och utvärdering av resultat. Strategin grundar sig på de principer som finns beskrivna i programmet Alla jämlika, enligt det strategiområde som benämns Start och uppväxt för alla. Den avser i första hand hur stödet till barn och unga kan utvecklas och förbättras men omfattar även förslag på vissa strukturella förändringar som har identifierats under arbetets gång. Arbetsgång Uppdraget har genomförts i projektform. Styrgrupp har varit Mikael Lekfalk, socialchef samt Gerd Bergman, verksamhetschef IFO. Projektgruppen har letts av verksamhetsutvecklare Sven Teglund. Nina Bernhardsson, kvalitetssamordnare samt Mats Larsson, kvalitetsstrateg har medverkat. Verksamhetens delaktighet har säkrats i form av en intervju- och referensgrupp där det funnits representanter från varje område i socialtjänstprocessen. 44

45 LULEÅ KOMMUN 6 (19) Vers I slutet av november 2013 inleddes arbetet med en gemensam introduktion för intervju- och referensgruppen. Därefter har sju intervjuer hållits, uppdelade efter socialtjänstprocessen. Intervjuernas syfte har varit att fånga kvaliteten i arbetet samt de förbättringsbehov som personalen identifierar. Vid en gemensam workshop januari 2014 återfördes det som kommit fram vid intervjuerna samt utredarnas reflektioner utifrån materialet. I tvärgrupper diskuterades därefter materialet och konkreta förslag på förbättringar togs fram. Vidare har ett betydande material legat till grund för strategin exempelvis statistik, rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen, tidningsartiklar och forskningsrapporter. 3. Övergripande mål för strategin Efter kartläggning av den sociala barnvårdens nuvarande verksamhet utifrån de perspektiv som finns i programmet Alla jämlika, har ett antal övergripande mål identifierats. Målens syfte är att förändra den sociala barnavårdens huvudsakliga inriktning. De gränser som idag finns mellan olika förvaltningar löses upp och det kommunala ansvaret för barn och unga ses som ett gemensamt övergripande ansvar för sex berörda förvaltningar. Detta sker genom att en gemensam verksamhetsidé, goda skolresultat, blir styrande för kommunens verksamheter. Syftet är att verka för ett Gott liv för alla barn, för barn med funktionsnedsättningar, för utsatta barn och för placerade barn. Denna verksamhetsidé ska genomsyra den sociala barnavården och innebär ett synsätt där barn och ungas resultat i skolan/förskolan inte bara är skolans ansvar och där omsorgen om utsatta och placerade barn inte bara är socialtjänstens ansvar. Barn och ungas förutsättningar för ett gott liv sätts därigenom i fokus för ett kommunalt perspektiv istället för ur ett enskilt förvaltningsperspektiv. För att genomföra detta krävs att barnkonventionens fyra områden; lika värde, liv och utveckling, barnets bästa, delaktighet, får genomslag i kommunens politiska verksamhet så att varje beslut beaktar konsekvenser ur ett barnrättsperspektiv. 45

46 LULEÅ KOMMUN 7 (19) Vers Bild 1 Barn och unga - Det kommunala perspektivet Barnkonventionens fyra huvudprinciper är vägledande för alla beslut och åtgärder när det gäller barn och unga: Lika värde Liv och utveckling Barnets bästa Delaktighet. Detta genomsyrar den politiska nivån samt lednings- och medarbetarnivå. Det kommunala perspektivet bygger på sex förvaltningars gemensamma ansvar för att programmet Alla jämlika genomförs. Den sociala barnavården är en del av en process där generella, specifika och indikativa åtgärder samverkar och där fokus är att förstärka skyddsfaktorer i så tidigt skede som möjligt. Barns och ungas förutsättningar till ett gott liv/goda livsvillkor är ett gemensamt kommunalt ansvar. Detta förverkligas genom en strukturerad samverkan mellan förvaltningarna under socialtjänstprocessens alla delar, från anmälan/ansökan till utredning, insats och vård. Goda skolresultat är ett gemensamt mål för kommunens arbete för barn och unga vilket säkerställer ett tydligt barnperspektiv. Goda 46

47 LULEÅ KOMMUN 8 (19) Vers skolresultat ses som den viktigaste faktorn för den sociala barnavårdens åtgärder. Goda skolresultat är ett samlingsbegrepp och syftar på lärande, växande och utveckling, oavsett skolform och ålder. 1 När barn och unga behöver hjälp och möter socialtjänsten sker det med god kvalitet och hög rättsäkerhet, där kompensatorisk förstärkning av skyddsfaktorer så långt som möjligt ges i barnets hem. Alla insatser bygger på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet och följs upp på ett noggrant och regelbundet sätt. När barn placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende är detta en ingripande åtgärd där socialnämnden övertar ansvaret för vården av barnet. Placerade barn är därför särskilt prioriterade när det gället att tillförsäkra dem en säker och god vård och omsorg. När placering blir aktuell ska frågan om hur goda skolresultat kan åstadkommas vara avgörande för bedömningen, vid sidan av skyddsbehovet. Vid alla placeringar är skolresultat den avgörande faktorn för bedömning av vårdens kvalitet och resultat. De ungas situation i kommunen, särskilt de som riskerar att fara illa, följs noga av socialtjänsten för att identifiera samhällsförändringar som kan kräva nya former av insatser och stöd. På samma sätt följs de olika insatsernas resultat på aggregerad nivå för att identifiera behov av verksamhetsutveckling och förändring. Handläggning och dokumentation är ett medel för att bland annat tillförsäkra barnet rätt stöd utifrån sina behov, under hela socialtjänstprocessen. Dokumentationen bygger på klassifikation av begrepp och insatser som är framtaget av Nationell Informationsstruktur. Stöd till barn och unga och deras familjer ges gärna i form av erbjudandeverksamheter när det står klart att skyddsaspekter eller krav på dokumentation/uppföljning inte sätter hinder i vägen. 1 Med resultat i förskolan menas barnets utveckling och lärande, dess förståelse för sig själv och sin omvärld. 47

48 LULEÅ KOMMUN 9 (19) Vers Sociala barn och ungdomsvården utmaningar och trender Den sociala barnvården har under de senaste femton åren förbättrats betydligt då det gäller utredningsmetodik, dokumentation och barnperspektiv. BBIC 2 har inneburit ett lyft när det gäller det professionella arbetet och kunskaperna om riskfaktorer och skyddsfaktorer för barn och unga har förbättrats inom alla områden. Det saknas dock tillräckliga kunskaper om vilket resultat som beviljade biståndsinsatser ger. Det finns få relevanta underlag i praktiken för vilken insats som ska väljas för att få ett förväntat resultat. Att värdera resultat genom uppföljning och utvärdering ett därför ett viktigt utvecklingsområde. Nationell pågår ett särskilt arbete med att i högre grad kunna fånga brukarnas upplevda kvalitet av socialtjänstens insatser, och att detta kan vara utgångspunkt för utveckling av verksamheterna. Inom området placeringar av barn i heldygnsvård finns det idag en rätt omfattande forskning. I nära nog alla studier från västländer går det inte bättre på långt sikt för långtidsvårdade fosterbarn än för utsatta barn som växer upp hemma. Det gäller även när de jämförs med syskon som växer upp med föräldrarna. Allt tyder på att kompensationskraften för långvarig familjehemsvård som bäst är svag. Trots dessa fakta har placeringar fortsatt att öka under hela 2000-talet och många barn placeras årligen i HVB-hem med rehabiliterande syfte där vi inte vet så mycket om effekterna. Antalet privata vårdgivare har också ökat och dessa bedrivs ofta i form av aktiebolag. Även om många kommuner byggt upp en utökad öppenvård på hemmaplan har detta inte alltid inneburit att antalet placeringar minskat. En orsak till det kan vara att öppenvård inte anpassats efter de behov som barn har som kommer från socialt utsatta familjer. Det är därför viktigt att det inom öppenvården finns långsiktiga stödinsatser med praktisk och pedagogisk inriktning vid sidan av de mer behandlingsinriktade. 2 Barns behov i centrum, ett system som ska säkerställa bedömning, utredning, dokumentation och insatser som utgår ifrån barnets behov. 48

49 LULEÅ KOMMUN 10 (19) Vers Nationellt har det återkommande lyfts kritik över hur den sociala barnavården fungerar. Området är därför under intensiv utveckling och förutom lagändringar har det kommit ett stort antal rapporter de senaste åren från SKL och Socialstyrelsen, där syftet är att förbättra arbetet och få till stånd en evidensbaserad socialtjänst. Statens kunskapsstyrning av socialtjänsten är numera omfattande med ständigt nya riktlinjer, program, Öppna Jämförelser, kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister. I grunden handlar det om att grundprinciperna i BBIC ska tillämpas och bli en integrerad del av arbetet. barn och unga i centrum samarbete med barn och deras familjer samverkan mellan myndigheter att identifiera resurser och svårigheter att nyttja utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser insatser som bygger på kunskap och beprövad erfarenhet. Det är nödvändigt att barn och ungdomsvården i kommunerna anpassas till de nya kraven. Samtidigt som socialtjänsten utvecklas mot en mer evidensbaserad och professionell inriktning finns en strävan till en mer öppen socialtjänst som tillsammans med andra aktörer gemensamt arbetar för ett tydligare folkhälsoperspektiv. Det vill säga med fokus på tidiga insatser i form av erbjudandeverksamheter samt ökad andel av förebyggande arbete. De sociala problemens uttryck bland barn och ungdomar verkar vara på väg att förändrats. Nationella undersökningar visar att ungdomarnas alkoholkonsumtion har halverats det senaste decenniet och det gäller även den grupp av ungdomar som är storkonsumenter. Narkotikans uppåtgående trend har brutits och siffrorna har minskat i tre år i rad. Aktuell forskning pekar entydigt på att unga mäns kriminalitet har minskat kraftigt. Samtidigt har ungdomars livsvillkor blivit svårare och präglade av större ojämlikhet. Man kan säga att alkohol, droger och kriminalitet bland ungdomar minskar generellt men att de som ändå utvecklar missbruk eller brottslighet får en allt svårare situation med utanförskap, marginalisering och stora svårigheter på arbetsmarknaden. Problemen är svåra att upptäcka i tid och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten kan redan ha ett mycket avancerat missbruk. Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar och förekomsten av olika funktionshinder uppmärksammas mer. Den sociala barnavården har inte 49

50 LULEÅ KOMMUN 11 (19) Vers huvudansvaret för dessa grupper förrän de sociala konsekvenserna av grundproblemen gör att de far illa. Skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver arbeta tillsammans på ett utvecklat sätt och ta ett gemensamt ansvar. Socialsekreterarnas arbetsmiljö inom sociala barnvården har uppmärksammats de senaste åren. Fackliga krav på förbättrade arbetsförhållanden har drivits på flera platser i landet. SKL har efter en kartläggning av situationen i kommunerna förslagit flera åtgärder för att förbättra situationen. Man kan konstatera att socialsekreterarnas arbetssituation och kompetens är en förutsättning för att stödet till barn och unga ska kunna utvecklas. 5. Mål för utveckling av den sociala barnavården 5.1 En utåtriktad och uppsökande barnavård Bedömningsteamet som idag i första hand är mottagare av ärenden tilldelas en mer utåtriktad roll, och ska i fortsättningen även bedriva ett aktivt uppsökande arbete genom samverkan med vårdgrannar för barn i åldrarna 0 6 år. Istället för att vänta på anmälningar, som ofta kommer in för sent, är syftet att upparbeta samverkan med vårdgrannar för att fånga upp utsatta barn i ett tidigt skede. Vidare ska möjligheter till erbjudandeverksamheter och tidiga insatser förstärkas för att föräldrar med behov av stöd i möjligaste mån kan slussas vidare till öppna former. Det innebär att tidiga insatser som samarbetssamtal, familjerådgivning, alkoholrådgivning ska vara lättillgängliga och ha mycket korta väntetider. MÅL för utveckling mot en större öppenhet Samverkan med vårdgrannar finns beskriven i form av processer och rutiner. Ett nära samarbete finns upparbetat mellan bedömningsteamet och olika former av erbjudandeverksamheter och tidiga insatser. När någon söker bistånd undersöker bedömningsteamet i första hand om en erbjudandeverksamhet kan vara ett alternativ, förutsatt att inte skyddsfrågan sätter hinder i vägen. 50

51 LULEÅ KOMMUN 12 (19) Vers Bedömningsteamet bedriver, förutom mottagande av ansökningar/anmälningar, ett aktivt uppsökande arbete genom strukturerad samverkan med vårdgrannar för barn 0 6 år. Avser i första hand samverkan med förskolor, BVC, MVC samt närsjukvård. bedriver utåtriktad information enligt en årlig plan utifrån ett enhetligt material, som ger en beskrivning av socialtjänstens arbete, tydliggör professionens kompetens. Syftet är att skapa ökat förtroende för verksamheten. 5.2 Utredningsarbete med fokus på barns skolresultat Strategins övergripande verksamhetsidé med fokus på barn och ungas skolresultat, kommer att innebära att utredningsarbetet behöver förändras i alla delar. Utredningsarbetet måste ske i samverkan med berörda förvaltningar för att uppfylla kommunens samlade ansvar för utsatta barn. För det krävs att samverkan sker på ett helt annat sätt än hur det bedrivs idag. Skyddsfaktorer i barnets omgivning, det vill säga förskola, skola, fritidshem, kultur, föreningsliv, nätverk etc. ska ta en större plats i utredningarna. Särskilt kommer val av insatser att alltid vägas mot hur närvaro och resultat i skola/förskola kan upprättållas. MÅL för utveckling av utredningsarbetet. En gemensam värdegrund och samsyn finns för hur olika sociala problem definieras/klassificeras och hur det sociala arbetet bäst ska bedrivas för att stärka skyddsfaktorer och ge stöd, hjälp och skydd. En samsyn finns för hur varje behovsområde enligt BBIC ska utredas, beskrivas och följas upp. Grundprinciperna i BBIC är styrande för utredningsarbetet. Enhetschefens roll är att säkerställa en objektiv och rättsäker utredningsprocess. Utredningsplan, vårdplan och genomförandeplan ska fungera som styrande dokument för att få en fungerande vårdprocess i alla led. All dokumentation är enkel och lättförståelig och skrivet på ett brukarvänligt språk. Klarspråk ersätter kanslisvenskan. Utredningsarbetet sker med stort fokus på barnets lärande, skolförhållande, skolresultat och dess situation på 51

52 LULEÅ KOMMUN 13 (19) Vers förskola/skola/fritidshem. Samverkan med berörda kommunala förvaltningar är integrerade i processen. Strukturella faktorers inverkan på barnet, d.v.s. stödet från skola, nätverk och omgivning, ges stor betydelse för bedömningen av barnets behov. I den kartläggningen är samverkan med berörda kommunala förvaltningar av största vikt. Innan ett barn placeras hålls en placeringskonferens där psykologkompetens och representanter från skola medverkar. LOET har en verksamhetsbeskrivning med tydliga mål, inriktning och för verksamheten avsedda målgrupper. Ett mobilt familjeteam finns för att i akuta situationer ge praktiskt stöd och tillsyn i hemmet under korta perioder samt bistå socialsekreterare vid hembesök och praktiska göromål. Luleå kommun har upphandlat vård med institutioner som har god kvalitet och relevant behandlingsinnehåll. Socialstyrelsens klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) används för beslut om insatser, beställning, utförande samt uppföljning av insats. 52

53 LULEÅ KOMMUN 14 (19) Vers En samlad öppenvård Kartläggningen har visat att det finns behov av att strukturera socialtjänstens insatser inom öppenvården utifrån en övergripande verksamhetsidé. Strategin innebär att det skapas en samlad öppenvård under gemensam ledning. Inom öppenvården sammanförs akuta insatser, tidiga insatser, korta insatser och långsiktiga insatser. Öppenvårdens nuvarande behandlingsprofil utvidgas med ett ökat fokus på praktiskt och kompensatoriskt stöd till utsatta familjer, så att barn och unga i största mån ska kunna bo kvar i sina hem. För detta skapas en helt ny långsiktig insats, sociala samordnare, som ska ge utsatta barn och deras familjer ett stöd under lång tid, kanske ibland under hela barnets uppväxt. Tanken är att långsiktigt stöd på hemmaplan kan påverka behovet av placeringar i heldygnsvård. Insatser via öppenvården är idag som regel biståndsbedömda. I fortsättningen ska stöd- och behandlingsprogram även kunna ges som erbjudandeverksamheter. Bild 3 Samlad öppenvård MÅL för införande av en samlad öppenvård. Öppenvården är samlad under en gemensam ledning och arbetar strukturerat med tidiga insatser, korta insatser, långsiktiga insatser och akuta insatser. 53

54 LULEÅ KOMMUN 15 (19) Vers Tidiga insatser finns utvecklade som generella och främjande på universell nivå samt specifika och förebyggande till olika riskgrupper. De är som regel erbjudandeverksamheter. Korta insatser i form av stöd- och behandlingsprogram finns att tillgå för barn och deras familjer med specifika och avgränsade problem, där resultat kan förväntas inom en relativt begränsad tid. Långsiktiga insatser finns att tillgå för utsatta familjer med omfattande sociala problem, där möjligheterna till förändring kan vara begränsade och därför finns stort behov av kompensatoriskt stöd. Sociala samordnare finns att tillgå som en ny långsiktig insats. Dessa utför socialt arbete med samordnande, pedagogiskt, stödjande och kompensatoriskt innehåll under långt tid i syfte att möjliggöra för barn och unga att växa upp i sin hemmiljö. Öppenvårdens olika program är tydligt beskrivna och uppföljning/resultat på aggregerad nivå blir underlag för förändringar i utbudet. Förutsättningarna för barn och unga att uppnå goda skolresultat är avgörande för öppenvårdens insatser och uppföljning av insatser har därför fokus på utvecklingen av barnets skolsituation. Öppenvården har behandlingsprogram för ungdomar som kan ges även som erbjudandeverksamhet. Skolresultatens utveckling för aktuella barn och unga utgör centrala nyckeltal för den sociala barnavårdens resultat. 5.4 Heldygnsvårdens kvalitet ett prioriterat område Nationellt har man de senaste åren särskilt uppmärksammat de placerade barnens situation vilket bland annat inneburit skärpt lagstiftning. Vid kartläggning har framkommit att familjehemsvården i Luleå har behov av ökade resurser för att uppnå de ökade krav som idag ställs på en god familjehemsvård. I strategin föreslås därför att familjehemsvården prioriteras när det gäller de närmsta årens utveckling av socialtjänstens insatser. En övergripande struktur för vård, där barn och ungdomars behov klassificeras i tre olika former kommer att vara en övergripande 54

55 LULEÅ KOMMUN 16 (19) Vers verksamhetsidé. Själva vården indelas i fyra vårdformer; vanligt familjehem, behandling i familj, hem för omvårdnad och behandling, samt stödboende. Strukturen ska vara styrande för utvecklingen av dessa vårdformer. Särskilt ska vårdformen behandling i familj utvecklas och bli ett lokalt alternativ i Luleå eventuellt i samarbete med andra kommuner. Bild 3 Riktlinjer för vård MÅL för utveckling av arbetet när barn och ungdomar placeras i heldygnsvård. Familjehemsvården är en prioriterad del av socialnämndens verksamhet och har tillräckliga resurser för att med hög kvalitet rekrytera, utreda, handleda och utbilda familjehem. Heldygnsvård kategoriseras i fyra områden, vanligt familjehem, vård i familj, hem för omvårdnad och behandling och stödboende. Varje del har en särskild målgrupp och utarbetade riktlinjer. När barn placeras i vanligt familjehem och uppvisar egna problem får barnet särskilt stöd eller behandling från öppenvården. Dessa program är särskilt anpassade för placerade barn. har familjehem med speciell kompetens som kan ta emot barn för vård i familj. Dessa hem har särskilt uppbyggt professionellt stöd att tillgå. 55

56 LULEÅ KOMMUN 17 (19) Vers har genom upphandling och egen utredning kvalitetsgranskat de hem för omvårdnad och boende eller stödboende som anlitas i verksamheten. Tillgång till stödboende på hemorten ger förutsättningar för tidigare och bättre utslussning av ungdomar från institutionsvård. All heldygnsvård följs upp med särskilt fokus på hur den unges skolresultat utvecklas och kan förbättras. Vid avslutande av insatser inom barn och unga, öppenvård, familjehem eller institutionsvård, följs alltid brukarupplevda kvaliteten samt brukarnyttan upp, vid sidan av andra kvalitetsmått. Mått för brukarnytta och brukarupplevd kvalitet sammanställs löpande som ett underlag för val av insats och vårdgivare samt för vidareutveckling av verksamhetens processer. Ett system för uppföljning av resultat på aggregerad nivå finns på plats för genomförande En organisation för ständiga förbättringar Kartläggningen har visat behov av en tydligare styrning av socialtjänstprocessen och att förbättringar behövs när det gäller samspelet mellan verksamhetens olika delar. Verksamhetsutvecklingen inom sektionen saknar kontinuitet och de olika ledningsnivåerna, strategisk, taktisk och operativ nivå är otydligt avgränsade. Särskilt finns behov av att stärka det strategiska och övergripande arbetet, det vill säga att utifrån uppföljningar och egenkontroll ständigt utveckla verksamheten på ett flexibelt sätt. I strategin finns förslag på en rad förändringar, en samlad öppenvård, nya insatser i form av sociala samordnare, mobilt familjeteam, prioriterad familjehemsvård etc. Ledningen har ansvaret för att genomföra dessa förändringar särskilt när det gäller finansiering och omdisponering av resurser. För att genomföra denna strategi har ett följande mål för ledning och styrning tagits fram. Alla delprocesser inom sociala barn- och ungdomsvården finns definierade med tydliga uppdrag och verksamhetsidéer. 56

57 LULEÅ KOMMUN 18 (19) Vers Cirkeln för verksamhetsutveckling finns implementerad och är levande utgångspunkt i verksamheten. System för att fånga upp och utreda förbättringsbehov finns och beslut om verksamhetsförändringar tas på rätt nivå. Sektionschefen är kvalitetsansvarig för arbetet inom sektionen, BBICansvarig i förvaltningen samt leder placeringskonferenser. Principerna i den övergripande överenskommelsen Norrbus har mynnat ut i tydliga samverkansrutiner inom alla områden, där gränser mellan interna och externa verksamheter har fastställts efter kartläggning. Öppenvårdens organisering är utredd och förändringar verkställda. Omfördelning av resurser, externa utvecklingsmedel eller extra medel från socialnämnden har gett ekonomiska förutsättningar för ett utvecklingsarbete som inleds augusti PLAN FÖR GENOMFÖRANDE Strategin föreläggs socialnämnden juni Socialnämnden föreslås besluta att socialchefen Mikael Lekfalk får i uppdrag att genomföra strategin. 57

58 LULEÅ KOMMUN 19 (19) Vers Genomförandet inleds i augusti 2014 med framtagande av en tidsatt detaljplan. För varje delprocess ska en arbetsgrupp bildas med representanter från verksamheten som med stöd av verksamhetsutvecklare/kvalitetsstrateg genomför förbättringsarbetet i praktiken. Grupperna rapporterar löpande till socialchef hur genomförandet förlöper. Uppföljning Aktiviteter i strategin följs upp och redovisas till socialnämnden tertialvis. Uppföljningen sker via nedan föreslagna nyckeltal. Mått Andelen utredningar där mobila stödteamet har använts i utredningen Andelen utredningar där placeringskonferens har använts i förhållande till antalet utredningar som slutat i placering Andel familjer med insatsen sociala samordnare i förhållande till alla insatser Antal externa informationsaktiviteter Väntetider till samarbetssamtal vid familjerätten Andelen förhandsbedömningar som avslutas inom 14 dagar SIP (samordnad individuell plan) a) Andel av pågående utredningar där även Skola/NLL har insatser (antal möjliga SIP:ar) b) Antalet färdigställda SIP:ar Kommentar Visar om förändringar har genomförts enligt förslag i strategin. Föreskrift Lagkrav Lagkrav 58

59 Norrbus Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten

60 Innehåll Dokumentinformation... 1 Förord... 2 Inledning... 3 Mål för samverkan... 3 Grundläggande värderingar... 3 Målgrupp... 3 Vägledande principer... 4 Samsyn... 4 Utgångspunkter för samverkan... 5 Aktörernas grunder för sitt uppdrag... 5 Samverkansskyldighet - informationsskyldighet... 5 Samordnad individuell plan (SIP)... 5 Samverkan med brukarorganisationer... 6 Vem ansvarar för vad?... 6 Beskrivning av verksamheternas ansvar, kommunerna... 7 Beskrivning av verksamheternas ansvar, landstinget... 9 Arbetsmodell för samverkan Samordnad planering nätverksmöte Samordnad individuell plan (SIP) Samordnare Planansvarig Vård utanför det egna hemmet Oenighet vid tillämpning av riktlinjer Avvikelsehantering Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå Länsnivå Länsdelsnivå Kommunnivå Bilagor Förklaring av vissa begrepp

61 Dokumentinformation Huvudmän Landstinget och kommunerna i Norrbottens län Dokument Norrbus antaget år 2008 ligger som grund för denna revidering Upprättat av: Länsgemensam samverkansgrupp Ansvariga för revideringen: Anneli Granberg Ingrid Carlenius anneli.granberg@nll.se ingrid.carlenius@bd.komforb.se Godkänt av: Lanstingsstyrelse och socialnämnder samt barn- och utbildningsnämnder i respektive kommun 1 61

62 Förord Barns förutsättningar till ett gott liv påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. En samordning av resurser och arbetsinsatser förbättrar samhällets möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet som motsvarar det behov som finns. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan år 2008 gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Det gemensamma ansvarstagandet och behov och krav på samverkan kring barn och unga har ökat, varför revidering av Norrbus är genomförd. Datum Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Ordförande Karl Petersen Ordförande 2 62

63 Inledning Mål för samverkan Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. Grundläggande värderingar Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. För att förhindra utveckling av allvarlig problematik ska landstinget och kommunerna i Norrbottens län erbjuda tidiga insatser. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Samverkan ska grundas på följande: Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn Barnkonventionen och principen om barnets/den unges bästa ska följas Barnets/den unges mening ska alltid efterfrågas och respekteras Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra, helhetssyn Barnet/den unge ska ha stöd i tidigt skede Målgrupp Norrbus omfattar alla barn och unga, upp till och med 20 års ålder, som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör. 3 63

64 Vägledande principer Vägledande för samverkan kring enskilda barn och ungdomar med behov av insatser, är att insatserna skräddarsys så långt som möjligt över sektorsgränser. Vidare ska barn/ungdomar, föräldrar och nätverk göras delaktiga i sökandet efter hållbara lösningar. Arbetet ska präglas av ett aktivt förhållningssätt, engagemang och hög kompetens. Samverkan på individnivå ska utgå från huvudprincipen att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. Samsyn Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer inom organisationerna men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns naturliga kontaktytor och kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Ett hinder för samverkan är att aktörerna har benägenhet att fokusera på vad den andra aktören inte utför och blundar för det som faktiskt omhändertas på ett bra sätt. Det synsättet kan leda till att barn och unga som behöver insatser, faller mellan stolarna och inte får de insatser som de behöver. Det som den andra parten uppfattar att man inte utför Det som kommunen utför Individen som inte får sina behov tillgodosedda hos någon av huvudmännen Det som landstinget utför Det som den andra parten uppfattar att man inte utför 4 64

65 Utgångspunkter för samverkan Aktörernas grunder för sitt uppdrag Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Mångfacetterade problem kräver samordning av resurser. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Landstinget och kommunerna har olika uppdrag vilket får konsekvenser för samverkan. Exempel på skillnader är: Landsting Socialtjänst Skola Mantalsskrivningsort Vistelsebegrepp Mantalsskrivningsort Störst behov - först i kön Yttersta ansvaret Lokala behov och förutsättningar God vård på lika villkor Lokala behov och förutsättningar Statlig styrning Länsuppdrag Kommunalt självstyre Kommunalt självstyre Samverkansskyldighet - informationsskyldighet För att stärka skyddet för barn i utsatta situationer gjordes vissa lagändringar under år Enligt lydelsen i socialtjänstlagen (kap 5 1a) har socialnämnden en skyldighet och förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initieras av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Samordnad individuell plan (SIP) Sedan 1 januari 2009 finns en gemensam bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen 3 f och Socialtjänstlagen kap 2 7 om upprättande av individuella planer: När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Motsvarande lagtext finns inte angiven i skollagen. Skolan kan dock ansvara för, medverka till och initiera att en individuell plan upprättas. Skolan är en given aktör vid upprättandet av den individuella planen för barn och unga. 5 65

66 Den samordnade individuella planen är en sammanställning av respektive aktörs plan(-er) för berörd individ. SIP ersätter inte de olika planer som huvudmännen är skyldiga att upprätta. SIP är den unges/föräldrarnas plan och kan inte upprättas utan godkännande av dem. Gemensamma riktlinjer för samverkan "Gemensamma riktlinjer för samverkan" är antagen i december 2010 och reviderad Överenskommelsen om samordnad individuell plan följer lagstiftningen och är beslutad av kommunerna och landstinget. Gemensamma riktlinjer för samverkan är ett styrdokument som gäller insatser för barn och unga eller andra målgrupper. Samverkan med brukarorganisationer Samverkan med brukarorganisationer ska ske på länsnivå och på lokal nivå. Av HSL och SoL framgår att organisationer som företräder brukare eller deras närstående bör ges möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna om det är möjligt. Vem ansvarar för vad? Insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd ska i första hand tillgodoses genom insatser i sin vardagsmiljö. I stort sett alla barn/unga kommer i kontakt med skolan, primärvårdens barnhälsovård samt ungdomsmottagningen. Det är viktigt att alla aktörer i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att klara av att utreda behov och ge stöd till barn och unga. De vanligaste formerna för samverkan i allmänt förebyggande verksamhet är Familjecentraler och Ungdomsmottagningar. Det ger förutsättningar för samordnade förebyggande insatser på individnivå. De mer specialiserade verksamheterna inom både kommun och landsting, ska genom konsultation, ansvar för bedömning, utredning och behandling som kräver särskilda kunskaper, förstärka och komplettera övriga verksamheters insatser. Till de mer specialiserade verksamheterna hör exempelvis socialtjänstens individ- och familjeomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, landstingets barnmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri. Kommun Kommun och Landsting Landsting Allmänt förebyggande insatser och tidiga insatser Förskola Skola Socialtjänst Familjecentraler Ungdomsmottagning Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Primärvård Barnsjukvård Omfattande insatser Socialtjänst Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Primärvård Barnsjukvård 6 66

67 Beskrivning av verksamheternas ansvar, kommunerna Skolan Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, samt gymnasiesärskola. Där ingår också fritidshem. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I utbildningen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Det regleras i skollagen. Där framgår tydligt skolans ansvar för att utreda och upprätta åtgärdsprogram för elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller inte i förskolan. Skolan som samverkanspart I förskola och skola finns i stort sett alla barn. Där finns också förutsättningar för tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Det innebär att skolan blir samverkanspart och initiativtagare till samverkan i stort sett alla ärenden där gemensamma insatser krävs. Skolan ansvarar för de specialpedagogiska insatser som krävs, att identifiera kognitiva inlärningssvårigheter, kunskapsluckor, samt läs- och skrivsvårigheter. Elevhälsa För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska erbjuda hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller samt att elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Elevhälsan tar inte över hälso- och sjukvårdsansvaret från primärvården. Elevhälsan, inklusive skolpsykolog, har i första hand ett specialpedagogiskt och hälsofrämjande uppdrag. Bestämmelserna om elevhälsan gäller inte i förskolan. 7 67

68 Socialtjänsten Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som åvilar på andra huvudmän. I socialtjänstlagen, (SoL) finns uppdraget för socialnämnden när det gäller målgruppen barn och unga. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Socialnämnden arbetar till största del med frivillighet men kan vid behov ansöka om åtgärder enligt tvångslagstiftning. Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kring barn som far illa eller riskerar fara illa, kommer till stånd. Vidare ska socialnämnden sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet och få hjälp att träffa avtal i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal). Familjerådgivning ska erbjudas. När det gäller gruppen barn och unga med funktionsnedsättning finns Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som socialtjänsten arbetar efter. Verksamheten främjar jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS bygger helt på frivillighet. 8 68

69 Beskrivning av verksamheternas ansvar, landstinget Primärvården Enligt hälso- och sjukvårdslagen, (HSL) ska primärvården som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Arbetets innehåll handlar framförallt om diagnostik/behandling av såväl akuta som kroniska tillstånd, medicinsk rehabilitering, hälso- och sjukvårdsrådgivning och folkhälsoarbete. Arbetet är individinriktad men vänder sig också till grupper framförallt inom mödra- och barnhälsovården. Primärvården ansvarar för hälsoundersökning i samband med eller inför placering utanför det egna hemmet. Barnavårdscentralerna följer upp barn regelbundet från födseln till och med fem års ålder. Det ger förutsättningar att följa barnens utveckling och tidigt uppmärksamma behov av och erbjuda andra stödinsatser till familjerna. Den regelbundna planerade kontakten ger också möjligheter att uppmärksamma barn som inte kommer till uppföljningar och kontroller. Folktandvården Enligt tandvårdslagen (TL) ska varje landsting erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget eller är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år när de fyller 19 år. Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård ska landstingskommunen erbjuda sådan. Barnsjukvården Barnsjukvården erbjuder specialiserad och kvalificerad medicinsk hälso- och sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamhetens ansvar omfattar barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk specialistvård för personer från 18 år och äldre. Vuxenpsykiatrin möter inte bara patienter som söker vård på frivillig basis, utan har även ansvar för att behandla dem som döms till vård. För ungdomar som närmar sig 18 års ålder och har en pågående BUP kontakt, sker samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. 9 69

70 Arbetsmodell för samverkan Den yrkesutövare som uppmärksammar behov av stöd, utredning och insatser från flera aktörer, ska ta upp frågan om samordnad planering (nätverksmöte mellan berörda aktörer) med barnet/den unge och föräldrar. När de lämnat sitt samtycke ska en kallelse göras, senast inom fem arbetsdagar. Samordnad planering nätverksmöte Om behov finns av samverkan med andra aktörer beslutar närmaste ansvarig chef, eller av chefen utsedd person, om att kalla till en samordnad planering, samt vem som bör delta utöver barnet/den unge och hans/hennes föräldrar. Syftet med nätverksmötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov och koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven. Det lagstadgade ansvaret om att samverka medför att professionella aktörer ska prioritera inbjudan till ett sådant möte. Vid akuta ärenden ska mötet komma till stånd snarast möjligt. I övriga ärenden senast inom 10 arbetsdagar. Samordnad individuell plan (SIP) Om det vid nätverksmötet framkommer behov av insatser från flera aktörer upprättas en samordnad individuell plan tillsammans med barnet/den unge och dess familj. SIP är att betrakta som barnet/den unges/familjens plan och är sammanställning av aktörernas planer. Respektive aktör beslutar om bedömning, utredning och/eller insats utifrån sitt kompetensoch ansvarsområde. Om någon aktör bedömer att vidare utredning och/eller insatser från deras sida är inte är nödvändig skall detta dokumenteras. I den samordnade individuella planen ska det tydligt framgå vem som ansvarar för olika stöd-, vård- och behandlingsinsatser, omfattningen av insatserna, vem som är utförare och hur uppföljning ska ske. Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Samordnare I den samordnade individuella planen anges vem som mötet utsett till samordnare. Samordnarens uppgift är att bevaka barnets/den unges perspektiv, värna om föräldrars delaktighet, kalla till nya nätverksmöten och säkerställa att uppföljning sker enligt beslut i den samordnade individuella planen. I det fall socialtjänsten har insatser utöver tidiga insatser är det naturligt att samordnaren tillhör socialtjänsten. Barnet/ungdomen och förälder kan också ha synpunkter på vem som ska vara samordnare. Planansvarig I de fall samordnare utses utanför socialtjänsten eller hälso- och sjukvården måste också särskild planansvarig utses. Enligt lagstiftningen är socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ansvariga för den samordnade individuella planen

71 Vård utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring det enskilda barnet följer den modell som beskrivits ovan. En skillnad är att vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret. Kommunen avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvården avgör om barnet/ungdomen ska erhålla hälso- och sjukvård. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Respektive huvudman har, inom sina ansvarsområden, rätt att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. Nedan åskådliggörs ansvarsfördelningen: Barnet/den unge Kommunens ansvar Landstingets ansvar Placerad i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), förstärkt familjehem eller SiS hem (frivillighet/tvång) Inskriven vid barn- och ungdomspsykiatrins slutenvård, Sunderby sjukhus (frivillighet/tvång) Sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen Samverkan och planering kring utskrivning och permissioner. Pågående sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen avbryts inte. Hälsoundersökning inför placering. Hälso- och sjukvårdsinsatser, dvs medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Alla insatser som krävs för att trygga en god och säker hälso- och sjukvård. Inskrivning via remiss från BUP/ barnsjukvården. Ansvarar för samplanering inför utskrivning från Barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Hälsoundersökningar Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i familjehem och hem för vård eller boende. Landstinget och kommunerna i Norrbotten har överenskommit om rutiner och anvisningar i syfte att säkerställa att barn och ungdomar får genomgå en hälsoundersökning inför placering. Hälsoundersökningen ska vara underlag för bedömning av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som krävs under placeringen. Kostnadsfördelning vid placering utanför hemmet Principen för kostnadsfördelningen utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning bör vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Vid akut placering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast tio arbetsdagar efter beslut om placering

72 Oenighet vid tillämpning av riktlinjer Frågor angående tillämpning av riktlinjer avseende verksamhets- och kostnadsansvar ska i första hand lösas på kommunnivå i andra hand på länsdelsnivå. Frågor som inte kan lösas på länsdelsnivå aktualiseras i länsstyrgruppen Avvikelsehantering Den som upplever att någon av parterna i samverkansarbetet kring barn och unga avviker från de rutiner som är fastställda, ska aktualisera en avvikelserapportering. Avvikelserapporten hanteras enligt upprättad rutin. Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå För att samverkan ska resultera i mervärde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer inom respektive huvudmans ansvarsområde, inte minst på övergripande politisk och administrativ nivån. Länsnivå Med länsnivå avses Norrbottens län där aktörerna är Norrbottens läns landsting samt de 14 kommunerna. Politisk samverkansberedning Politisk samverkansberedning bestående av politiker från kommunerna och från landstinget. Den politiska samverkansberedningen är ett övergripande samverkansforum för alla frågor som är gemensamma mellan kommuner och landsting. Länsstyrgrupp Länsstyrgruppen är en tjänstemannagrupp som tar initiativ och bereder frågor till den politiska samverkansberedningen. Sammansättning: Divisionschefer, representanter för Norrbottens läns landsting Socialchefer, representanter för Norrbottens 14 kommuner Skolchefer, representanter för Norrbottens 14 kommuner Representant för landstingets Hälso- och sjukvårdsavdelning Representant för Kommunförbundet Norrbotten Ansvar: Att utse ansvarig i respektive länsdel Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas Efterfråga uppföljning och utvärdering Ta initiativ till att upprätta och revidera styrdokument i form av riktlinjer, rutiner och metodutveckling av övergripande art

73 Länsdelsnivå Länsdelssamverkan kommer att ske i fem geografiska områden. Luleå/Boden, Östra Norrbotten, Malmfältskommunerna (Gällivare, Jokkmokk och Pajala), Pite älvdal, samt Kiruna kommun. Från årsskiftet 2013/2014 får landstingets hälso- och sjukvård en ny organisation - närsjukvård - vilket innebär att primärvård, medicin, vuxenpsykiatrin och akuta omhändertaganden går samman till en närsjukvårdsdivision. Divisionen organiseras utifrån sjukhusorterna med en närsjukvårdschef på varje sjukhus i länet. Barnsjukvården organiseras i division Länssjukvård. Närsjukvårdschefen i varje länsdel ansvarar för att utse och leda arbetet i samverkansgruppen på länsdelsnivå. Samverkansgrupp på länsdelsnivå består av: Närsjukvårdschef Representant för förvaltningschef - socialtjänsten Representant för förvaltningschef barn och utbildning Verksamhetschef - barn och ungdomspsykiatri/barnmedicin/barnhabilitering Ansvar: Utse en ansvarig i varje kommun för samverkan på kommunnivå Säkerställa prioritering och samordning Styra och leda verksamheten Följa upp och utvärdera verksamheten samt efterfråga resultat Identifiera och undanröja hinder för samverkan Upprätta och fortlöpande revidera lokala styrdokument Gemensam fortbildning, kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte Revidera och fastställa interna rutiner hos respektive huvudman Kommunnivå På kommunnivå ska en samverkansgrupp finnas. Gruppens arbete leds av en utsedd ansvarig tjänsteman. Lokala förutsättningar styr sammansättning och arbetssätt i respektive kommun. För att ge rätt förutsättningar för samverkansgruppen bör direkt verksamhetsansvariga med beslutsmandat vara representerade. Det är viktigt att samverkansgruppens medlemmar har kännedom om varandras beslutsmandat samt beslutsgång inom respektive verksamheter. Samverkansgruppen kan kompletteras utifrån lokala behov och förutsättningar med representanter från friskolor, polis, kyrkor, fritidsförvaltning, frivilligorganisationer o s v Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå

74 Bilagor Samverkansrutiner och checklista, gröna kortet Bilaga 1 Samordnad individuell plan (SIP), blankett Bilaga 2 Hälsoundersökning inför placering, rutin Bilaga 3 Avvikelsehantering, rutin Bilaga 4 Avvikelserapport, blankett Bilaga 5 Förklaring av vissa begrepp Följande begrepp är hämtade från Socialstyrelsens och Skolverkets dokument "Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar"; artikel Genomförandeplan En plan som socialnämnden ska upprätta för hur genomförandet av vården ska gå till. Individuell plan En plan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde har behov av från både hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola. Synonym med Samordnad individuell plan. Individuell utvecklingsplan IUP inom grundskolan. En plan som innehåller information om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen. Individuell studieplan inom gymnasieskolan. Det är ett verktyg för att planera en enskild elevs utbildning. Gymnasieförordningen anger mer detaljerat vad den individuella studieplanen ska innehålla. Pedagogisk utredning Ett dokument som ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram i skolan. Utredningen innehåller en kartläggning av elevens inlärningssituation samt en analys av kartläggningen för att förstå elevens behov av stöd. Vårdplan En plan som socialnämnden ska upprätta för den vård som de avser att anordna. Åtgärdsprogram Ett dokument i skolan för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska innehålla elevens behov, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.* 14 74

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet, redovisar förslag till Handlingsplan för att öka antalet hälsoundersökningar i samband med placeringar enligt Socialtjänstlagen - Sol, och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU. Av redovisningen framgår bland annat följande: Kommunerna och landstinget i Norrbottens län har en överenskommelse om anvisningar och rutiner för att säkerställa att barn och ungdomar får genomgå en hälsoundersökning inför placering enligt Socialtjänstlag (SoL) och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelse om hälsoundersökningar är en del av Norrbus överenskommelsen. Utvecklingsbehov finns inom området hälsoundersökningar för barn och unga inför placering i HVB/familjehem. Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och unga som är placerade. Hälsoproblemen kan bero på att de inte har fått sina hälsobehov tillgodosedda p.g.a. bristande omsorg från föräldrarna. Men inte ens när samhället har tagit över vården är det säkert att hälsobehoven uppmärksammas trots lagkrav (LVU) eller enligt SoL. Länsstyrgruppen har behandlat frågan och beslutat Att Att Att./. Bilaga. 100 % av barn och unga som är placerade med stöd av socialtjänstlagen och som behöver en hälsoundersökning ska vara läkarundersökta respektive 100 % av barn och unga som är placerade enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utvärdering av Norrbus ska innefatta hälsoundersökningar ge ett uppdrag till den regionala utvecklingsledaren för barn och unga att implementera handlingsplanen Ordföranden föreslår att förslaget antas och att medlemskommunerna rekommenderas anta handlingsplanen. Beredningarna beslutar Att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för att öka antalet hälsoundersökningar i samband med placeringar enligt Socialtjänstlagen - Sol, och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU 75