Bilaga A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 12 Bilaga A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV

3 BILAGA A Kapitel 12: KVARTALSVISA NATIONALRÄKENSKAPER INLEDNING I detta kapitel fastställs huvudprinciperna för kvartalsvisa nationalräkenskaper och deras särdrag Kvartalsvisa nationalräkenskaper är nationalräkenskaper vars referensperiod är ett kvartal. De utgör ett system av integrerade kvartalsindikatorer. Kvartalsvisa nationalräkenskaper erbjuder en utförlig räkenskapsram inom vilken ekonomiska data kan sammanställas och presenteras i ett format som är utformat för att på kvartalsbasis göra ekonomiska analyser, fatta beslut och dra upp politiska riktlinjer Kvartalsvisa nationalräkenskaper upprättas enligt samma principer, definitioner och struktur som årliga nationalräkenskaper. Om inte annat anges i detta kapitel används samma begrepp i de kvartalsvisa nationalräkenskaperna som i de årliga nationalräkenskaperna Kvartalsvisa nationalräkenskaper omfattar hela kontosystemet och alla balansräkningar. Begränsningar i fråga om tillgång till data, tid och resurser gör att de kvartalsvisa nationalräkenskaperna i praktiken inte är lika fullständiga som de årliga nationalräkenskaperna. Jämfört med de årliga nationalräkenskaperna har de kvartalsvisa nationalräkenskaperna en mer begränsad räckvidd. De är inriktade på mätning av BNP, på mätning av tillgång och användning av varor och tjänster samt på inkomstbildning. Uppgifterna om verksamheten inom olika näringsgrenar och specifika transaktioner är begränsade. Detta beror på en kompromiss mellan uppgifternas aktualitet och deras räckvidd, detaljrikedom och tillförlitlighet Kvartalsvisa nationalräkenskaper sammanställs och offentliggörs oftare än årliga nationalräkenskaper. De ger en tidig bild av den ekonomiska utvecklingen och kan användas för att göra tidiga skattningar av de årliga nationalräkenskaperna Eftersom de tas fram på kvartalsbasis uppvisar de statistiska tidsserierna i kvartalsvisa nationalräkenskaper ett säsongsmönster och påverkas av kalendereffekter. Säsongsmönstret jämnas ut genom säsongrensning och kalenderkorrigering Kvartalsvisa nationalräkenskaper utgår från mer begränsade datakällor än årliga nationalräkenskaper, och sammanställningen av dem kräver i större utsträckning att man använder statistiska och ekonometriska metoder. Kvartalsvisa nationalräkenskaper kan sammanställas på två olika sätt: direkt eller indirekt Den direkta metoden bygger på att liknande datakällor finns tillgängliga på kvartalsbasis som de som används för att sammanställa årliga räkenskaper och att räkenskaperna sammanställs på liknande sätt. Den indirekta metoden utgår från SV 2 SV

4 statistiska och ekonometriska skattningsmodeller som baseras på uppgifter från årliga räkenskaper och korttidsindikatorer för att interpolera och extrapolera från de årliga skattningarna. Vilken metod som väljs beror på om de uppgifter som används för att sammanställa årliga räkenskaper finns lätt tillgängliga i samma form på kvartalsbasis Kvartalsvisa nationalräkenskaper har ett annat syfte än årliga nationalräkenskaper. Kvartalsvisa nationalräkenskaper är inriktade på de kortsiktiga rörelserna i ekonomin och ger ett enhetligt mått på dessa rörelser inom nationalräkenskapssystemet. Tonvikten ligger på tillväxttakt och vad som utmärker den över tiden, t.ex. ökning, minskning eller teckenändring. I årliga nationalräkenskaper ligger fokus inte bara på tillväxttakt utan även på ekonomins nivåer och struktur. Årliga nationalräkenskaper är inte lika lämpliga att använda för konjunkturcykelanalyser som kvartalsvisa nationalräkenskaper, eftersom årliga data maskerar den kortsiktiga konjunkturutvecklingen Kvartalsvisa nationalräkenskaper kan användas i sammanställningen av årliga nationalräkenskaper. De förbättrar de årliga nationalräkenskapernas tillförlitlighet och aktualitet, och i vissa länder upprättas årliga nationalräkenskaper direkt genom aggregering av kvartalsvisa nationalräkenskaper över året. Dessa olika roller återspeglar skillnader i tillgången till data och i sättet att sammanställa räkenskaper Kvartalsvisa nationalräkenskaper sammanställs på grundval av en mängd olika data, däribland konjunkturstatistik över produktion, priser, sysselsättning och utrikeshandel, förtroendeindikatorer för företag och konsumenter samt administrativa data såsom momsintäkter. Jämfört med dessa indikatorer erbjuder de kvartalsvisa nationalräkenskaperna a) en bredare räckvidd, b) fullständighet, c) ett enhetligt nationalräkenskapssystem, d) konsistens med begrepp och data i nationalräkenskaperna, e) internationell jämförbarhet på grundval av ett internationellt metodsystem, SNA De kvartalsvisa nationalräkenskapernas täckning motsvarar de årliga räkenskapernas och omfattar således hela kontosystemet och motsvarande aggregat samt tillgångsoch användningssystemet. Eftersom tillgången till uppgifter är mer begränsad och räkenskaperna sammanställs varje kvartal brukar de kvartalsvisa nationalräkenskaperna dock få en mer begränsad täckning och räckvidd. De kvartalsvisa räkenskaperna omfattar följande: a) Huvudaggregaten, inbegripet sysselsättning och befolkning. b) Finansiella och icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor. SV 3 SV

5 c) Begränsade detaljuppdelningar av viktiga aggregat såsom bruttoförädlingsvärde, konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, import och export av varor och tjänster samt sysselsättning. d) Ett förenklat kontosystem. Det kan för sammanställningsändamål vara meningsfullt att komplettera dessa delar med ett förenklat tillgångs- och användningssystem. Särdrag hos kvartalsvisa nationalräkenskaper Följande frågor som rör sammanställningen är av särskild betydelse för kvartalsvisa nationalräkenskaper och beskrivs mer ingående i punkterna nedan: a) Bokföringstidpunkt. b) Snabbstatistik. c) Avstämning och årsanpassning (benchmarking). d) Kedjade volymmått. e) Säsongrensning och kalenderkorrigering. Bokföringstidpunkt När det gäller bokföringstidpunkt gäller samma regler för kvartalsvisa nationalräkenskaper som för årliga. Särskilda mätningsproblem beträffande bokföringstidpunkten uppstår dock på grund av den kortare bokföringsperioden. Detta påverkar särskilt måtten på a) produkter i arbete, b) verksamhet under särskilda perioder av året, och c) betalningar som görs sällan Bokföringen av verksamhet och flöden som är koncentrerade till särskilda perioder under ett år är viktig för kvartalsvisa nationalräkenskaper. Hur omfattande sådan verksamhet, till exempel jordbruksproduktion, byggverksamhet och turism, är under ett visst kvartal beror på externa faktorer såsom väder och allmänna helgdagar. Betalning av löner, skatter, sociala förmåner och utdelningar kan påverkas av tillfälliga kvartalseffekter såsom årsbonusar som betalas ut en viss månad. Fel i mätningen av tidpunkten för och omfattningen av sådana händelser leder till fel i mätningen av kvartalstillväxten. Produkter i arbete Produkter i arbete är oavslutad produktion som ännu inte är färdig för leverans. De uppstår när produktionen sträcker sig över mer än en period. Långa produktionscykler förekommer inom verksamhet såsom jordbruk, byggverksamhet, tillverkning av maskiner, bilar och fartyg samt tjänster såsom programvaruutveckling, arkitekttjänster, filmproduktion och stora idrottsevenemang. SV 4 SV

6 När produktionsprocesserna är långa görs ofta delbetalningar, framför allt inom verksamhet såsom skeppsbyggnad, flygplanstillverkning, vintillverkning och reklamkontrakt. För att mäta sådan produktion måste en och samma process delas upp i olika perioder. Detta är svårare att göra i samband med kvartalsvisa nationalräkenskaper än årliga nationalräkenskaper. Mätningen av produkter i arbete görs dock enligt samma principer på kvartals- respektive årsbasis. Verksamhet som är koncentrerad till särskilda perioder under ett år Det normala sättet att hänföra slutlig produktion till perioder enligt periodiseringsprincipen är att hänföra produktionen på grundval av kostnader som uppstår över tiden, men detta kan inte alltid tillämpas fullt ut. Ingen produktion bör hänföras till perioder under vilka ingen löpande produktionsprocess pågår, även om det finns löpande kostnader. Detta gäller kostnader för utnyttjande av kapital, till exempel hyra för användning av maskiner. Denna situation kan förekomma inom jordbruket, där produktionen kan upphöra helt under vissa perioder. Ett annat exempel på perioder då det inte förekommer någon produktion kan inträffa inom livsmedelsbearbetningsindustrier som är beroende av produkter från skördar. Betalningar som görs sällan För verksamhet som pågår året runt är betalningar som görs sällan betalningar som görs en gång om året eller med långa mellanrum under året. Exempel på sådana betalningar är utdelningar, räntor, skatter, subventioner och bonusar till anställda, såsom årsbonusar och semesterbonusar. Alla sådana omfördelningstransaktioner redovisas enligt periodiseringsprincipen, när anspråket uppstod och inte när det betalades. Frågan om bokföringstidpunkt är även relevant för de årliga nationalräkenskaperna, där betalningar delvis kan avse ett annat räkenskapsår För att hantera sådana tidpunktsfrågor särskiljs två kategorier av betalningar. a) Rent tillfälliga betalningar ska bokföras i den period då de faktiskt görs. Utdelningar brukar till exempel fastställas först efter räkenskapsårets slut och behöver inte vara knutna till företagets vinst under det året. b) Betalningar som är knutna till en viss period (som till exempel uppstod under en tidigare period eller under flera räkenskapsperioder) ska hänföras till de perioder under vilka de uppstod. Exempel är skatter på inkomster och produkter som kan tas ut under en efterföljande period I sådana fall kan det vara ytterst svårt att tillämpa periodiseringsprincipen på kvartalsdata, och det krävs andra metoder, till exempel kontantmetoden eller hänförande av sådana betalningar till perioder så att förvrängningen av tidsseriernas egenskaper minimeras. Snabbstatistik Kvartalsvisa nationalräkenskaper ger en bild av tillståndet i ekonomin kort efter referenskvartalets slut. Att sådana uppgifter blir tillgängliga snabbt gör det lättare att upptäcka och tolka ekonomiska tendenser. Statistikmyndigheter sammanställer SV 5 SV

7 därför allt oftare snabbstatistik över viktiga makroekonomiska aggregat såsom BNP-tillväxt och kvartalsvisa nationalräkenskapsindikatorer Snabbstatistik är en tidig skattning av en ekonomisk variabel för den senaste referensperioden. Snabbstatistik beräknas vanligen utifrån ofullständiga data, men med samma statistiska eller ekonometriska modell som vanliga skattningar. Sammanställningen av snabbstatistik baseras på så många data som möjligt. Snabbstatistik skiljer sig från vanliga skattningar i fråga om följande: a) Aktualitet: Snabbstatistik blir tillgänglig tidigare än vanliga skattningar. b) Noggrannhet: Aktualiteten förutsätter en kompromiss i fråga om noggrannhet. Snabbstatistik brukar bli föremål för större revideringar än vanliga skattningar. c) Täckning: Snabbstatistik täcker färre variabler än vanliga skattningar. d) Uppgifter: Snabbstatistik baseras på färre uppgifter. De uppgifter som används för vanliga skattningar finns ofta inte tillgängliga i sin helhet. e) Skattningsmetod: På grund av bristen på data baseras snabbstatistik mer på ekonometriska metoder och antaganden. Avstämning och årsanpassning (benchmarking) av kvartalsvisa nationalräkenskaper Kvartalsvisa nationalräkenskaper är en enhetlig uppsättning räkenskaper som sammanställs på kvartalsbasis. De utgör en integrerad del av nationalräkenskapssystemet och är konsistenta med de årliga räkenskaperna De kvartalsvisa räkenskapernas interna konsistens säkerställs genom en avstämning av skattningarna av tillgång och användning på kvartalsbasis. Konsistensen med årliga räkenskaper säkerställs antingen genom att de kvartalsvisa räkenskaperna årsanpassas eller genom att årliga räkenskaper baseras på kvartalsvisa räkenskaper. Avstämning Avstämnings- eller sammanjämkningsprocessen är en integrerad del av sammanställningen av nationalräkenskaper. Den drar optimal nytta av de olika uppgiftskällor som ligger till grund för olika mått i räkenskaperna. Syftet med avstämning är i stora drag att få de statistiska grunddata som ligger till grund för de olika metoderna att sammanställa BNP och övriga delar av räkenskaperna att passa in i ett tillgångs- och användningssystem och därmed använda alla tillgängliga uppgifter på ett effektivt sätt De principer och förfaranden som tillämpas vid avstämning av årliga räkenskaper tillämpas på kvartalsvisa räkenskaper, och kompletteras med förfaranden som återspeglar att sammanställningen sker på kvartalsbasis. Detta innebär att man måste ta hänsyn till följande: a) Upprätthålla konsistens mellan säsongrensade och ej säsongrensade data. b) Säkerställa konsistens mellan löpande pris- och volymmått. SV 6 SV

8 c) Sammanjämka mått som är resultatet av olika metoder att sammanställa BNP. Ett förenklat kvartalsvist tillgångs- och användningssystem underlättar avstämningen av kvartalsvisa nationalräkenskaper. Om årliga tillgångs- och användningstabeller sammanställs regelbundet kan uppgifterna i de kvartalsvisa tillgångs- och användningstabellerna uttryckligen kopplas till dem som ett led i avstämnings- och årsanpassningsprocessen. Konsistens mellan kvartalsvisa och årliga räkenskaper årsanpassning (benchmarking) Anpassningen av kvartalsvisa nationalräkenskaper till årliga nationalräkenskaper kan ske på två sätt: a) Kvartalsvisa räkenskaper anpassas till årliga räkenskaper, även kallat benchmarking. b) Årliga räkenskaper härleds ur kvartalsvisa räkenskaper Skillnader mellan kvartalsvisa och årliga räkenskaper beror främst på skillnader i fråga om källor och i tillgången till uppgifterna från gemensamma källor Det finns många olika metoder som kan användas för att stämma av kvartalsaggregat mot motsvarande årsaggregat. Den bästa metoden är att identifiera orsakerna till skillnaderna och konstruera nya, avstämda kvartals- och årsaggregat utifrån alla tillgängliga uppgifter. Årsanpassningsmetoder säkerställer konsistens mellan de två uppsättningarna aggregat genom att den ena används som standard och den andra anpassas för att bli konsistent med den första med hjälp av flera olika metoder, från enkla matematiska justeringar till komplicerade statistiska och ekonometriska förfaranden. Syftet med årsanpassning är att säkerställa räkenskapsmässig överensstämmelse mellan de två uppsättningarna aggregat i fråga om bevarande av rörelser eller andra väl definierade kriterier. Årsanpassning är en integrerad del av sammanställningsprocessen och bör i princip göras på den mest detaljerade sammanställningsnivån. Detta kan i praktiken innebära att årsanpassningen av olika serier görs i etapper över en viss tid, genom att data för serier som redan årsanpassats används för att skatta andra serier, varpå en andra eller tredje omgång årsanpassning görs När kvartalsaggregat används som utgångspunkt härleds årsaggregat genom att tillämpliga kvartalssiffror adderas. På detta sätt säkerställs konsistens Sammanjämkningen mellan kvartals- och årsaggregat sker mycket ofta genom en kombination av årsanpassningsmetoderna: preliminära årliga skattningar kan till exempel göras genom aggregering av kvartalssiffror, och när de årliga uppgifterna väl finns tillgängliga och årsaggregatet revideras kan det årliga riktvärdet användas för att revidera motsvarande kvartalssiffror. SV 7 SV

9 Kedjade mått på pris- och volymförändringar För årliga nationalräkenskaper mäts pris- och volymförändringar i princip genom ett årligt kedjeindex. Av överensstämmelseskäl begränsas de kvartalsvisa måtten på pris- och volymförändringar till de årliga kedjade måtten Konsistens mellan de kvartalsvisa och de årliga räkenskapernas pris- och volymmått förutsätter antingen att de årliga måtten härleds ur de kvartalsvisa måtten eller att kvartalsdata begränsas till årsdata genom årsanpassning. Detta gäller även om grundkravet att kvartals- och årsmåtten ska baseras på samma sammanställnings- och redovisningsmetoder, till exempel användning av samma indexformel, basår och referensperiod, är uppfyllt. Fullständig konsistens kan inte uppnås eftersom kvartalsindexen normalt inte visar exakt samma tillväxt som motsvarande årsindex på grund av indexens matematiska form Även om kvartalsvisa kedjade volymmått skulle kunna baseras på kedjning på kvartalsbasis ska kedjning i princip göras på årsbasis. Kvartalsvisa volymmått kedjas årligen Kedjade volymserier i kvartalsvisa nationalräkenskaper är kvartalsvisa volymförändringar som bygger på årliga prisgenomsnitt för det föregående året. Det finns tre metoder för årlig kedjning av kvartalsvisa volymindex: a) Annual overlap. b) One quarter overlap. c) Over the year. Att skapa en tidsserie med hjälp av en av dessa tre kedjningsmetoder brukar leda till strukturella brott i den kedjade serien, vars effekter beror på vilken länkningsmetod som används och på förändringen i prisstrukturen över tiden Annual overlap -metoden utgår från årliga genomsnittsvärden för respektive tidigare år i det årets priser. Detta resulterar i årsaggregat av kvartalsvisa volymmått som är identiska med de separat härledda kedjade årliga nationalräkenskapsserierna. Kvartalsförändringstakten inom ett och samma kalenderår, mellan första och fjärde kvartalet, påverkas dessutom inte av några brott. Volymserien påverkas emellertid av brott från ett års fjärde kvartal till det påföljande årets första kvartal, vilka även syns i respektive kvartalsförändringstakt One quarter overlap -metoden brukar däremot leda till en oförvanskad kvartalsförändringstakt för årets samtliga kvartal, eftersom kedjningarna gäller kvantiteterna för respektive föregående års fjärde kvartal värderade till det årets genomsnittliga priser. Till skillnad från annual overlap -metoden leder one quarter overlap -metoden dock till kvartalsvisa kedjade serier som inte är konsistenta med de separat härledda kedjade årliga nationalräkenskapsserierna Over the year -kedjning leder till en oförvanskad tillväxttakt jämfört med föregående år för alla kvartal, eftersom kedjningarna gäller volymerna för samma kvartal respektive föregående år värderade till det årets genomsnittliga priser. Denna metod leder emellertid till resultat som påverkas av strukturella brott varje kvartal, SV 8 SV

10 vilket innebär att varje kvartalsförändringstakt påverkas av ett brott. Over the year - metoden har därför störst inverkan på en series utvecklingsmönster inom ett givet år Under förutsättning att substitutionseffekterna (förändringar i volymer som beror på förändringar i prisstruktur) inom ett givet år är små leder de tre metoderna för kvartalsvis kedjning av volymer till mycket likartade resultat. Av praktiska hänsyn såsom kvartalstillväxtens konsistens med den årliga kedjade tillväxten samt beräkningsmetodens enkelhet och tydlighet, är annual overlap - metoden den metod som rekommenderas. Säsongrensning och kalenderkorrigering Säsongsmönster är alla mönster som upprepas regelbundet under samma period varje år. Ett exempel är glassförsäljningen på sommaren. Händelser som upprepas regelbundet jämnas ut över året genom säsongrensning, samtidigt som effekterna av oregelbundna händelser inte påverkas. Vid säsongrensning beaktas att månader och kvartal är olika långa. De säsongrensade resultaten avspeglar normala och upprepade händelser över hela det år under vilket de inträffar. Säsongrensade serier visar tydligare än ej säsongrensade serier bland annat följande: a) Förändringar i trendmässig utveckling. b) Vändpunkter i konjunkturcykeln Kalendereffekter är effekter på en tidsserie av följande: a) Arbets- och handelsdagars antal och sammansättning. b) Fasta och rörliga helgdagar. c) Skottår och andra kalenderrelaterade företeelser, till exempel klämdagar Förekomsten av säsongs- och kalendereffekter i tidsserierna i kvartalsvisa nationalräkenskaper gör att det blir svårare att se den trendmässiga tillväxten i de kvartalsvisa nationalräkenskapsaggregaten. Säsongrensning och kalenderkorrigering gör det alltså lättare att dra slutsatser om den trendmässiga utvecklingen utifrån kvartalsvisa nationalräkenskaper. Säsongrensning tydliggör dessutom effekterna av större oregelbundna faktorer och händelser så att det blir lättare att förstå den ekonomiska utvecklingen genom den kvartalsvisa nationalräkenskapsstatistiken Säsongsvariationer brukar vara effekten av variationer i energiförbrukning, turism, väderförhållanden som påverkar utomhusverksamhet såsom byggverksamhet, lönebonusar, effekter av fasta helgdagar samt all slags institutionell eller administrativ praxis. Säsongsvariationer i kvartalsvisa nationalräkenskaper beror även på vilka datakällor och sammanställningsmetoder som har använts För en tillförlitlig skattning av säsongsfaktorer kan det vara nödvändigt att förbehandla tidsserierna. På så sätt förhindras att extremvärden, till exempel impulsextremvärden, övergående förändringar och nivåförändringar, SV 9 SV

11 kalendereffekter och nationella helgdagar påverkar kvaliteten på säsongskattningarna. Extremvärden bör emellertid fortfarande vara synliga i säsongrensade data, såvida de inte beror på fel, eftersom de kan vara en följd av särskilda händelser såsom strejker eller naturkatastrofer. Extremvärden bör därför återinföras i tidsserierna efter skattningen av säsongkomponenterna. Ordningsföljd i sammanställningen av säsongrensade kedjade volymmått Sammanställningen av säsongrensade och kalenderkorrigerade kedjade volymmått för kvartalsvisa nationalräkenskaper är resultatet av att de tillgängliga basuppgifterna eller aggregerade uppgifterna blir föremål för en rad åtgärder, bland annat säsongrensning, kalenderkorrigering, kedjning, årsanpassning (benchmarking) och avstämning Ordningsföljden för de olika stegen i sammanställningen av säsongrensade kedjade volymmått för kvartalsvisa nationalräkenskaper beror på produktionsprocessens särdrag och aggregeringsnivån. Säsongrensade kedjade volymserier ska helst tas fram genom säsongrensning av de kedjade serierna, följt av årsanpassning av de rensade kedjade serierna Det finns system för sammanställning av kvartalsvisa nationalräkenskaper i vilka säsongrensade data framställs på mycket detaljerad nivå och till och med på en nivå där ingen kedjning sker, till exempel när kvartalsvisa nationalräkenskaper framställs utifrån kvartalsvisa tillgångs- och användningstabeller. I detta fall vidtas åtgärderna i följande ordning: säsongrensning, avstämning, kedjning och årsanpassning. På disaggregerad nivå kanske skattningarna av säsongkomponenten inte är lika tillförlitliga som på högre nivåer i de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Det krävs därför särskild noggrannhet vid revideringar av säsongkomponenten. Avstämning och kedjning av säsongrensade data får dessutom inte leda till att det uppstår ett säsongsmönster i serierna Volymmått för kvartalsvisa nationalräkenskaper i föregående års genomsnittspriser kan kedjas med hjälp av one quarter overlap -metoden, annual overlap -metoden eller over the year -metoden. När det gäller säsongrensning av volymmått för kvartalsvisa nationalräkenskaper är one quarter overlap - och annual overlap - metoderna att föredra. Over the year -metoden kan inte rekommenderas eftersom den kan orsaka brott i varje kvartalsförändring i serien Säsongrensade kedjade kvartalsvisa volymmått begränsas till respektive ej säsongrensade kedjade årsdata med hjälp av årsanpassnings- eller begränsningsmetoder som minimerar effekterna av kvartalsförändringarna i serierna. Årsanpassning krävs av rent praktiska skäl, t.ex. konsistensen i de årliga genomsnittliga tillväxttalen. Årsanpassning får inte leda till att det uppstår ett säsongsmönster i serierna. Utgångspunkten bör vara de separat härledda kedjade årliga serierna i orensad form för enbart säsongrensade kvartalsvisa nationalräkenskaper. Undantag från den önskvärda konsistensen över tiden kan godtas om säsongsmönstret förändras snabbt Kalendereffekten kan delas in i en säsongsbunden och en icke säsongsbunden komponent. Den förstnämnda motsvarar den genomsnittliga kalendersituation som upprepas varje år under samma säsong. Den sistnämnda motsvarar SV 10 SV

12 kalendervariablernas avvikelse, till exempel antal handels- och arbetsdagar, rörliga helgdagar och skottdagar, från det månads- eller kvartalsspecifika genomsnittet Genom kalenderkorrigering tas icke säsongsbundna kalendereffekter för vilka det finns statistiska bevis och en ekonomisk förklaring bort från serierna. Kalendereffekter som rensas bort från en serie ska vara identifierbara och tillräckligt stabila över tiden, eller alternativt ska det vara möjligt att upprätta en lämplig modell för deras föränderliga inverkan över tiden. SV 11 SV