Systemanalys 2020 Nationell plan + länsplaner för UA 0 % - nivån. PM 1(15) Datum: Sylvia Yngström Wänn

Transkript

1 Systemanalys 2020 Nationell plan + länsplaner för UA 0 % - nivån PM 1(15) Datum: Sylvia Yngström Wänn

2 2(15) FÖRORD I Banverkets och Vägverkets arbete med åtgärdsplaner för genomförs samhällsekonomiska kalkyler med verksgemensamma transportprognoser som grund. De prognoser för persontrafik som varit utgångspunkt i arbetet med objektskalkyler har beskrivits i promemorian Persontransportprognoser 2020 och 2040 från Denna kompletterande PM beskriver den systemanalys för 2020 som har genomförts för förslaget till Nationell åtgärdsplan + förslagen till länsplaner. En prognos har tagits fram för den s k 0%- investeringsnivån. En samhällsekonomisk kalkyl har därefter genomförts. Prognoserna, kalkylerna och rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Eva-Lotta Löfgren och Paul Larsson, Banverket samt Lars Johansson, Vectura och Sylvia Yngström Wänn Vägverket. Borlänge i december 2009

3 3(15) INNEHÅLL Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Infrastruktur och trafikering... 6 Vägnät 6 Kollektivtrafik... 7 Resultat... 8 Prognosresultat... 8 Transportarbete per ärende och färdmedel... 8 Transportarbete, totalt Reslängder Trafikarbete bil och yrkestrafik Slutsatser Samkalkresultat... 14

4 4(15) SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas en systemanalys för Banverkets och Vägverkets förslag till Nationell åtgärdsplan från april förslagen till länsplaner. Trafikprognos och Samkalkberäkning har genomförts för en investeringsnivå, den så kallade 0 % -nivån. Alla järnvägs- och vägobjekt har lagts in i samma prognos för att visa hela den sammantagna effekten av planförslagen. I redovisningarna nedan kallas den tidigare genomförda prognosen med endast nationella investeringar för UA0 och den nu genomförda totala prognosen (Nationell plan + länsplanerna) för UA0_nl. De privata resorna utvecklas mer än tjänsteresorna under perioden , både för bil och för kollektivtrafik. Persontransportarbetet ökar, från 2006 till JA (utan åtgärdsplan) år 2020, med 14 % och med 15 % i UA 0 -alternativet (med Nationell plan men utan länsplanerna) och sedan ytterligare en procent, till 16 % när även länsplanernas objekt ingår. Persontransportarbetet med bil ökar mellan 2006 och 2020 enligt prognosen med Nationell plan+länsplaneobjekt med 14 %, spårtrafiken ökar med 32 % och busstrafiken med 6 %. Transportarbetet med bil fortsätter att öka i ungefär samma takt fram till år 2020, som det har gjort historiskt. Tågresandet ökar kraftigare till 2020 med utbyggnad enligt förslagen till Nationell plan+länsplaner, 32 %, än utan åtgärdsplan, 27 %. Restider är den i särklass största positiva posten i kalkylerna, ca 80 % av totalresultatet. Trafiksäkerheten ökar mer med utbyggnad enligt förslagen till Nationell plan+ länsplanerna än med bara Nationell plan. Beräkningar av CO2-utsläppen ger knappt 1% ökning av utsläppen mellan JA och UA0%. Samkalk ger totalt 12,7 per år miljoner ton i JA jämfört med 12,8 miljoner ton i UA0%. Detta innebär minskningar från 2006 års nivå på 18,7 miljoner ton.

5 5(15) INLEDNING De prognoser för persontrafik som varit utgångspunkt i arbetet med åtgärdsplanens objektskalkyler har beskrivits i promemorian Persontransportprognoser 2020 och 2040 från Kompletterande prognos och PM togs fram i augusti 2009, med analyser av förslaget till Nationell åtgärdsplan, Systemanalyser 2020 för JA, UA0%- och UA15%-nivåerna. Här kompletteras dessa med denna PM vilken redovisar den systemanalys för persontransporterna i Sverige år 2020 som genomförts för förslaget till Nationell plan + förslagen till länsplaner. En av de i planförslaget föreslagna investeringsnivåerna har analyserats, den s k 0 %-nivån. Alla strategiska förutsättningar, prognosmodeller e dyl är exakt de som beskrivs i Persontransportprognoser 2020 och Även EET-förutsättningarna är desamma, det enda som har ändrats i systemanalysen är vilka investeringar i järnvägar och vägar som ingår. En Samkalk-beräkning har också genomförts för investeringsnivån 0 %. Resultaten av Sampers-prognosen och Samkalk-kalkylen och analyser av dessa, redovisas här översiktligt. Prognosresultaten redovisas i termer av persontransportarbete (personkm) och trafikarbete (fordonskm). Kalkylresultaten redovisas i form av bl a restidsvinster, CO2 och trafiksäkerhetseffekter.

6 6(15) INFRASTRUKTUR OCH TRAFIKERING Till skillnad mot i objektskalkyler där ett enstaka objekt i taget analyseras, så har här järnvägs- och vägobjekt lagts in i samma prognos för att visa effekten av hela planförslag. Det medför effekter på resultaten från både väg och järnväg, effekter som i vissa fall kan motverka varandra. Jämförelsealternativet (JA t) används för att beskriva utvecklingen utan planförslagen till år JA innehåller alla objekt som är öppnade för trafik 2010, samt objekt som färdigställs under planperioden men som har sin huvudsakliga finansiering innan Det JA som här används är detsamma som togs fram till systemanalyserna av förslaget till Nationell plan, i juni De investeringar som tillkommer i denna prognos/kalkyl genom länsplanerna är till övervägande del vägobjekt. Detta av två skäl; Dels eftersom investeringar i spårtrafik ofta är större och av mer nationell karaktär och därför finns med i den Nationella planen. Dels därför att många av de regionala investeringarna i spårtrafik är av typen resecentrum e t c som ger effekter som inte kan kodas in och beräknas i modellsystemen. Vägnät JA till systemanalys Vägnätet i jämförelsealternativet JA 2020 är det som beskrivs som Basprognos 2020 i Persontransportprognoser 2020 och 2040, d v s innehåller de beslutade väginvesteringar som är öppnade för trafik 2010 enligt den nu gällande Nationell plan för vägtransportsystemet Några smärre rättelser har införts genom att enstaka mindre objekt har tagits bort eller lagts till i förhållande till den tidigare nämnda Basprognos 2020, vilken använts som jämförelsealternativ i objektsanalyserna. UA 0 % Vägnätet i utredningsalternativen UA 0 % -nivån innehåller de största objekten i investeringsnivå 0 %, de objekt som bedömts ge effekter som påverkar Samkalkresultatet, se bilaga 2c till rapporten

7 7(15) om planförslaget. Det kan dock möjligen finnas enstaka ytterligare objekt i förslagen till planer som hade gett effekter på modellresultatet, men som inte varit möjliga att koda och få med i modellkörningarna. UA 0 % i förslaget till Nationell plan innehåller många objekt som innebär nya vägsträckningar och förslagen till länsplaner har huvudsakligen bidragit med förbifarter förbi mindre tätorter plus mötessepareringsåtgärder. Kollektivtrafik Beskrivning av kodningsprincip vid objektsanalyser I analyser av linjebaserat resande (kollektivtrafik) så har systemeffekterna stor betydelse. Det innebär att man i större utsträckning än på vägsidan kodar in övriga förväntade objekt som är struktur-/systempåverkande och som samverkar med det objekt som ska utredas. Ett sådant utgångsläge brukar kallas BASprognos istället för JA-prognos. Vid objektsanalyser kan då denna BASprognos utgöra antingen JA eller UA-situationen vid utredningen. JA till systemanalys Syftet med systemanalysen är att visa de samlade effekterna av investeringarna i planförslaget. Det innebär att man, till skillnad från vid objektsanalyser, kodar in ett mer renodlat JA-utbud. Det betyder att utbudet till systemkalkylernas JA skiljer sig något åt jämfört med utbudet i den tidigare nämnda BASprognosen för Den princip kring vad som ska ingå i JA till systemanalysen (som är densamma som på vägsidan) innebär att alla objekt som är öppnade för trafik 2010, samt objekt som färdigställs under planperioden men som har sin huvudsakliga finansiering före 2010 ska ingå i JA. JA i denna analys är detsamma som i analysen för Nationella planen utan länsplanerna. UA 0 % Kollutbudet i utredningsnivån 0 % innehåller de stora investeringsobjekt som innehåller effekter som påverkar Samkalkresultatet. Det kan finnas objekt som i ett sent skede lagts in i

8 8(15) planförslaget och som därför inte ingått i systemanalyserna. Exempel på större järnvägsobjekt i systemanalys för 0 % -nivån är Citybanan, Hallandsås, två nya spår Tomteboda-Kalhäll och återstående dubbelspår Trollhättan-Göteborg. Förslagen till länsplaner innehåller relativt få järnvägsobjekt som påverkar ett prognos- och samkalkresultat. Det finns dock ett antal linjer som får några minuters restidsförkortning. Dessa utbudsförändringar är till nytta främst för arbetspendlingen. RESULTAT I detta avsnitt redovisas resultat för en prognosberäkning UA 0 % - nivån 2020 för förslagen till Nationell plan+ länsplaner, samt en samhällekonomisk beräkning. Resultaten jämförs med de tidigare genomförda analyserna 2006, JA 2020 och UA 0% för bara Nationell plan. Alla siffror i detta kapitel är således modellberäknade. Prognosresultat Transportarbete per ärende och färdmedel I tabellerna 1, 2 och 3 nedan redovisas transportarbetet uppdelat per ärende samt deras andelar. Nulägesberäkningen 2006 redovisas först, därefter motsvarande resultat för JA 2020 och därefter utvecklingen från 2006 till 2020 i JA. Dessa tabeller redovisar prognoser som inte ändras p g a tillkomsten av Nationell plan eller länsplanerna varför de är lika som för 2006 och JAredovisningarna i rapporten Persontransportprognoser 2020 och Modellsystemet har olika ärendeuppdelning i den långväga (privatresor och tjänsteresor) respektive i de regionala modellerna (arbetsresor, tjänsteresor och övriga resor). I tabellerna redovisas långväga och regionalt resande i ärenderubrikerna privat- och tjänsteresor. De regionala ärendena arbetsresor och övriga resor har här slagits ihop och redovisas som privatresor.

9 9(15) Färdmedel Privatresor 2006 Tjänsteresor 2006 Summa 2006 Andel privat 2006 Andel tjänste 2006 Långväga bil % 17 % Långväga tåg % 21 % Långväga buss % 10 % Flygresor % 50 % Summa långväga % 21 % Regional bil % 6 % Regional tåg % 4 % Regional övrig spår % 4 % Regional buss % 3 % Gång och cykel % 1 % Summa regionalt % 5 % Totalt % 9 % Andelar av totalt resande Summa bil 72 % 63 % 71 % Summa spårtrafik 13 % 17 % 14 % Summa buss 9 % 4 % 9 % Varav långväga 19 % 53 % 22 % Varav regionalt 81 % 47 % 78 % Tabell 1 Nuläge 2006; transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år. Färdmedel Privatresor JA 2020 Tjänsteresor JA 2020 Summa JA 2020 Andel privat JA 2020 Andel tjänste JA 2020 Långväga bil % 15 % Långväga tåg % 18 % Långväga buss % 9 % Flygresor % 51 % Summa långväga % 20 % Regional bil % 5 % Regional tåg % 4 % Regional övrig spår % 4 % Regional buss % 3 % Gång och cykel % 1 % Summa regionalt % 5 % Totalt % 8 %

10 10(15) Andelar av totalt resande, JA 2020 Privatresor Tjänsteresor Summa Summa bil 71 % 61 % 71 % Summa spårtrafik 15 % 19 % 15 % Summa buss 9 % 4 % 8 % Varav långväga 19 % 54 % 22 % Varav regionalt 81 % 46 % 78 % Tabell 2 JA 2020; transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år. Utvecklingen från 2006 till JA 2020 Privatresor Tjänsteresor Summa Långväga bil 10 % -1 % 8 % Långväga tåg 39 % 17 % 35 % Långväga buss 15 % -4 % 13 % Flygresor 4 % 11 % 7 % Summa långväga 17 % 6 % 15 % Regional bil 14 % 1 % 13 % Regional tåg 37 % 29 % 36 % Regional övrig spår 9 % 3 % 9 % Regional buss 6 % 5 % 6 % Gång och cykel 10 % 13 % 10 % Summa regionalt 14 % 2 % 13 % Totalt 14 % 5 % 14 % Tabell 3 Utvecklingen från 2006 till JA 2020; transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år De privata resorna, som står för mer än 90 % av alla persontrafikresor, utvecklas mer än tjänsteresorna under perioden , både för bil och för kollektivtrafik. Utbyggnad enligt JA medför att privatresandet ökar med 14 % och tjänsteresandet med 5 %. Transportarbete, totalt Prognosen/kalkylen som även innehåller länsplanernas objekt är i tabellerna nedan kallad UA_nl och den är i likhet med JA och tidigare UA (prognosen utan länsplanerna) körd för år 2020.

11 11(15) Siffrorna i tabell 4 är för kollektivtrafiken sammanställda ur Sampers linjeanalysresultat. För bil samt gång och cykel beräknas personkilometrarna från resultat- och avståndsmatriserna i Sampers. Färdmedel Transportarbete 2006 Transportarbete JA, 2020 Transportarbete UA0_nl, 2020 Utveckling 2006 till JA Utveckling 2006 till UA0_nl Långväga bil % 8 % Långväga tåg % 39 % Långväga buss % 12 % Flyg % 6 % Summa långväga % 15 % Regional bil % 16 % Regional tåg % 51 % Regional övrig spår % 7 % Regional buss % 5 % Gång och cykel % 10 % Summa regionalt % 16 % Summa bil % 14 % Summa spårtrafik % 32 % Summa buss % 6 % Totalt transportarbete % 16 % Tabell 4. Utveckling från 2006 till JA år 2020 och från 2006 till UA0_nl. Transportarbete, miljoner personkilometer per år. Övrig spår = spårväg, tunnelbana och spår i Danmark. Det är mycket små skillnader i persontransportarbete mellan prognoserna med respektive utan länsplanernas objekt. Länsplanernas objekt ger endast ytterligare en procents ökning av det totala transportarbetet från 2006 till UA_nl 2020; 16 % istället för 15 %. (Se rapporten Redovisning systemkalkyl persontrafik ÅP ver 8.docx för resultat från prognos över Nationell plan.) I tabell 4 ser man också att den stora utvecklingen sker redan till JA -prognosen för 2020 då persontransportarbetet ökar från 2006 till JA -läget med 14 %. Denna ökning är i antal personkilometer

12 12(15) störst hos bil (dubbelt så stor som hos spårtrafiken) men eftersom bilresandet står för 71 % av det totala persontransportarbetet (spår 14 % och buss ca 9 %, se tabell 1) är den procentuella ökningen för bil endast 12 % medan spårtrafiken ökar med hela 27 %. Motsvarande ökningar från 2006 till prognosen med Nationella planen och länsplanerna i (UA0_nl) är; bil ökar med 14 %, spårtrafiken ökar med 32 % och busstrafiken med 6 %. Trenden för bil och spårtrafik fortsätter i och med dessa objekt medan busstrafiken backar något. För beräkningen av den långväga trafiken är endast förbättringar i utbudet för järnväg medtagna i prognoserna, utbudet för långväga vägtrafik, flyg och busstrafik är oförändrat mellan JA och UA. Detta innebär troligen en underskattning av det totala transportarbetet för långväga resor. Nyttor för långväga bil är dock beräknade utanför modellsystemet och adderade i de samhällekonomiska kalkylerna. Reslängder bil Modellresultaten ger längre arbetsresor för bil 2020 än 2006, se tabell 5. I likhet med resultaten för persontransportarbetet sker den största ökningen redan från 2006 till JA Därefter sker mindre ökningar men medelreslängden ökar alltjämt med tillkommande investeringar vilket kan ses som ett tecken på att det finns ett behov av regionförstoring. Detta är i första hand en effekt av kortare restider vilket möjliggör att man på samma restid kan nå fler arbetsplatser. Vi kan dock inte dra slutsatsen att man kan tänka sig att pendla en längre restid. Prognos Medelreslängd arbetsresor med bil [km] Utveckling från 2006 [%] JA ,9 % UA0: Nat plan ,2 7,1 % UA0-nl: Nat plan + länsplaner ,3 7,6 % Tabell 5. Medelreslängd enkel resa med bil. Medelreslängden för arbetsresor med bil ökar med knappt 8 % i genomsnitt över hela landet, i UA 0 %, med utbyggnad enligt förslagen till Nationell plan+länsplaner.

13 13(15) Trafikarbete bil och yrkestrafik Trafikarbetet för bil och yrkestrafik är framtaget utanför modellen. Miljoner fordonskm/år Miljoner fordonskm/år JA 2020 UA 0_nl Miljoner fordonskm/år Kvot Kvot UA JA/2006 0%_nl2006 Personbil ,12 1,14 Distributions/service ,33 1,33 Lastbil utan släp ,28 1,28 Lastbil med släp ,30 1,30 Totalt ,17 1,18 Tabell 6. Trafikarbete bil och yrkestrafik för JA och UA 0 % med Nationell plan+länsplaner. Trafikarbetet ökar mer för personbil till 2020 med utbyggnad enligt planförslagen än utan, men endast marginellt mer med länsplaneobjekten än utan. Trafikarbetet ökar mellan JA och UA 0 % mest i Stockholms län, Blekinge och Västra Götalands län, vilket också är län med stora investeringar i vägnätet. Slutsatser Vid utbyggnad av såväl Nationell plan som länsplanerna (UA0_nl) fortsätter transportarbetet med bil att öka i ungefär samma takt, som det har gjort historiskt. Från 2006 till 2020 är ökningen 16 %. Tågresandet ökar med 32 % vilket visar att den kraftiga utveckling som skett under början av 2000-talet håller i sig. Relationen att det regionala tågresandet har en kraftigare procentuell ökning än det långväga stämmer också med den utveckling som skett sedan Ser man till faktiskt antal personkilometrar är dock ökningen större hos det långväga resandet. De privata resorna utvecklas mer än tjänsteresorna under perioden , både för bil och för kollektivtrafik. Medelreslängden för arbetsresor med bil ökar med knappt 8 % till Skillnaden i resande i prognoserna mellan JA och UA speglar de investeringar som kodats in, alla investeringar medför ökat resande

14 14(15) men väginvesteringar medför även omfördelningar av bilresandet på andra vägar. Kalkylresultat Samkalkresultat Samkalkresultatet för UA0_nl, dvs prognos med såväl Nationella planen som länsplanerna ger en bruttonytta på 111,5 mdr. Det är 15,4 mdr mer i nyttor än utan länsplanerna. Länsplanerna innehåller dock många objekt vars nyttor inte är kodnings- och beräkningsbara i modellsystemet, varför det i verkligheten finns ytterligare tillkommande nyttor. UA0_nl Inklusive länsplaner UA0 Utan länsplaner Andel UA0_nl Inklusive länsplaner Andel UA0 Utan länsplaner 1) Producentöverskott % 3% Biljettintäkter % 9% Fordonskostnader kollektivtrafik % -5% Moms på biljettintäkter % -1% Banavgifter % 0% 2) Budgeteffekter (inkl. Skf 2) % 8% Drivmedelsskatt för vägtrafik % 12% Vägavgifter/vägskatt % 0% Moms på biljettintäkter % 1% Banavgifter % 0% Fordonskostnader ggr (Skf 1-1)** % -4% 3) Konsumentöverskott % 83% Reskostnader % 1% Restider % 81% Vägavgifter/vägskatt % 0% Godskostnader % 1% 4) Externa effekter % 7% Luftföroreningar o klimatgaser % -2% Trafikolyckor*** % 10% Marginellt slitage kollektivtrafik % 0% 5) DoU och reinvesteringar**** % -2% DoU vägtrafik % -2% Trafikoberoende DoU järnväg Reinvesteringar järnväg SUMMA % 100%

15 15(15) Tabell 7. Översikt av nyttor för systemkalkyler för UA0% med Nationell plan och med och utan länsplaneobjekt. Andelarna i de två högra kolumnerna är andelar av totalresultatet i procent. UA0 % -nivån ger positiva nyttor i kalkylen, högre då länsplanernas objekt är med än om de inte är det. Restider är den i särklass största positiva posten i kalkylerna, drygt 80 % av totalresultatet, både med och utan länsplaner, se tabell 7. Trafiksäkerheten ökar mer med länsplaneobjekten än utan. Förbifarter och mötessepareringar medför att trafiksäkerheten ökar. TS-nyttorna andel av totalresultatet är dock betydligt lägre än i tidigare planer för vägutbyggnad. Förbifarter och hastighetsökningar på vägarna medför att trafikarbetet ökar och att luftföroreningarna ökar. CO2-utsläpp Beräkningar av CO2-utsläppen ger knappt 1% ökning av utsläppen mellan JA och UA-noll. Samkalk ger totalt 12,7 per år miljoner ton i JA jämfört med 12,8 miljoner ton i UA0%. Detta innebär minskningar från 2006 års nivå på 18,7 miljoner ton.