Företagarens försäkringsskydd. Din guide genom försäkringsdjungeln

Transkript

1 Företagarens försäkringsskydd Din guide genom försäkringsdjungeln

2

3 Företagarens försäkringsskydd din guide genom försäkringsdjungeln Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation Åttonde, reviderade upplagan februari 2009

4 Svenskt Näringsliv 1981 Tryck: Henrix Grafiska ab, Huskvarna isbn

5 Välkommen till Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation. Du har alltid nära till oss. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar konsultation, information och utbildning avseende dessa försäkringar. Avtalsförsäkringarna har sin grund i kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO respektive Svenskt Näringsliv och PTK. Information och utbildning ges i form av regionala konferenser, kurser och företagsanpassad information. Även konsultation avseende egna företagares personliga försäkringsskydd lämnas. Kontakta Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation vid tecknande av avtalsförsäkringar frågor om lag- och avtalsbundna försäkringar jämförelse mellan olika försäkringslösningar information om försäkringar i det egna företaget genomgång och hjälp till egna företagare vid köp av försäkringsskydd behov av kontaktperson gentemot de försäkringsbolag som har uppdraget att sköta avtalsförsäkringarna övertalighetsproblem och alternativa försäkringslösningar anordnande och genomförande av intern försäkringsutbildning. Förutom denna skrift ger vi ut Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal". Skrifterna kan kostnadsfritt beställas från vår hemsida Ytterligare information som finns på hemsidan är "Verktyg för arbetsgivare" som innehåller olika interaktiva hjälpmedel. Exempel på hjälpmedel är "Försäkringsinformation för medarbetare" samt "Hjälpreda med blanketter vid försäkringshantering". Vi har gedigen erfarenhet av och kunskap om social- och avtalsförsäkringar samt individuella försäkringar. Kontakta gärna någon av våra regionala konsulter. Adresser och telefonnummer finner du i slutet av skriften. Välkommen!

6 4 Innehåll Innehåll förkortningar 6 inledning 7 allmänt om försäkringar översikt 8 det lagstadgade skyddet 9 arbetsgivaravgifter och egenavgifter 10 avtalsförsäkringar 11 individuella/privata försäkringar 16 vem är företagare 17 försäkringslösningar för företagare företagarens val 18 avtalsförsäkringar 19 individuella försäkringar 20 sjukdom det lagstadgade skyddet 21 avtalsförsäkringar 23 individuella försäkringar 25 sammanfattning 27 olycksfall det lagstadgade skyddet 28 avtalsförsäkringar 30 individuella försäkringar 32 sammanfattning 33 ålderspension det lagstadgade skyddet 34 allmänt om tjänstepensioner 36 avtalsförsäkringar 38 individuella tjänstepensioner 42 sammanfattning 44 dödsfall det lagstadgade skyddet 45 avtalsförsäkringar 47 individuella försäkringar 49 sammanfattning efterlevandepension 51 sammanfattning livförsäkring 52

7 Innehåll 5 gruppförsäkring 53 hälsoprövning 54 avdragsregler 55 arbetslöshet 57 ansvarförsäkring för vd och styrelse 59 några råd och tips 60 sammanställning försäkringsskydd för företagare 62 kontaktlista 63 svenskt näringsliv försäkringsinformation våra försäkringskonsulter 64

8 6 Förkortningar Förkortningar försäkringsförmåner, lagar AFA-försäkringar AFL AGB AGE AGS ALF ITP ITPK LAF LIP SGI TFA TGL En gemensam benämning för AGB, AGS, TGL och TFA Lagen om allmän försäkring Avgångsbidrag (för arbetare) Avgångsersättning (för tjänstemän) Avtalsgruppsjukförsäkring Lagen om arbetslöshetsförsäkring Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän ITP-kompletterande ålderspension Lagen om arbetsskadeförsäkring Lagen om inkomstgrundad ålderspension Sjukpenninggrundande inkomst Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Tjänstegrupplivförsäkring försäkringsbolag, organisationer AFA En gemensam organisation för försäkringsgivarna: AFA Livförsäkring (försäkringsgivare för AGB och TGL) AFA Sjukförsäkring (försäkringsgivare för AGS) AFA Trygghetsförsäkring (försäkringsgivare för TFA) Alecta Försäkringsbolaget Alecta, ömsesidigt Collectum Administrationsbolag för kollektivavtalade försäkringar Svenskt Näringsliv-PTK FK Försäkringskassan Fora Fora utför försäkringstjänster inom ramen för kollektivavtalade försäkringar FPG Försäkringsbolaget Pensionsgaranti LO Landsorganisationen i Sverige PPM Premiepensionsmyndigheten PRI Pensionsregistreringsinstitutet PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK (f d privattjänstemannakartellen) SAF Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund lades ner 29 mars Näringslivets nya företrädare heter nu Svenskt Näringsliv. basbelopp år Prisbasbelopp (pbb) inkomsttak för sjukpenning och aktivitets-/sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta Inkomstbasbelopp (ibb) taket för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnår Förhöjt prisbasbelopp (fbb) vid beräkning av pensionspoäng

9 Inledning 7 Inledning Företagare har i regel ett sämre försäkringsskydd än anställda i ett företag. Det drabbar indirekt också familjen. Företagare tänker kanske oftast i första hand på att spara för sin pension, så att de kan behålla en ekonomisk standard även som pensionär. Vad många kanske inte tänker på är att det kan inträffa situationer under den aktiva tiden, som man också gör klokt i att försäkra sig mot. Det kan handla om långvarig sjukdom, olycksfall, dödsfall, eller det kan inträffa något som gör att man inte längre kan bedriva verksamheten utan blir arbetslös. privata avtal individuella allmänt/lag Det är viktigt att känna till det lagstadgade skyddet som alla omfattas av, men det är också viktigt att känna till hur man som företagare kan komplettera skyddet. När försäkringsbehovet skall utredas måste en mängd olika förhållanden beaktas, såsom lön, ålder, familjesituation, om företaget är kollektivavtalsbundet eller ej, bolagsform etc. Syftet med denna skrift är att ge kunskap om de försäkringar som finns på marknaden och göra det lättare att bedöma försäkringsrådgivarens erbjudanden om skydd för företagaren och hans/hennes familj. Skriften ersätter inte en individuell utredning av försäkringsbehovet. Avsikten är att den skall inspirera till att låta göra en sådan och då kan den här översikten över försäkringsskyddet vara till nytta. Boken avslutas med några goda råd till dig som vill se över ditt försäkringsskydd. Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter står gärna till tjänst med objektiv information och råd om företagarens personliga försäkringsskydd.

10 8 Allmänt om försäkringar Översikt Ett försäkringsskydd kan ses som en pyramid med ett grundskydd i botten i form av det lagstadgade skyddet som gäller för alla. Ovanpå det kommer kompletterande försäkringar, t ex avtalsförsäkringar för anställda inom den privata sektorn. Företag som har kollektivavtal via medlemskap i Svenskt Näringsliv eller via hängavtal med ett fackförbund är normalt skyldiga att teckna avtalsförsäkringar för sina anställda. Som komplettering till det lagstadgade skyddet kan företagaren genom företaget köpa antingen en avtalsförsäkring eller en individuell försäkringslösning eller en kombination av båda. Högst upp i pyramiden ligger de privata försäkringarna som den anställde eller företagaren själv köper som komplement. På den privata sidan kan man köpa gruppförsäkringar och/eller individuella försäkringar. eget köp privat företagets köp avtal individuella arbetsgivaravgift lag

11 Allmänt om försäkringar 9 Det lagstadgade skyddet Det lagstadgade skyddet gäller för alla svenska medborgare och även för utländska medborgare som arbetar eller bor i Sverige. Samtliga är försäkrade enligt lagen oavsett om man är företagare eller anställd. Som företagare omfattas man av det lagstadgade skyddet och i det ingår sjuklön/sjukpenning sjukersättning arbetsskadeförsäkring ålderspension efterlevandepension. Administrationen sköts av Försäkringskassan. Den högsta lönen som försäkras in i allmän försäkring är 7,5 prisbasbelopp, d v s kr år 2009 vad gäller sjukdom. Beträffande ålderspensionen är högsta lön 7,5 inkomstbasbelopp, d v s kr år företagets avgifter Företaget måste enligt lag betala arbetsgivaravgifter för de anställda. Ett aktiebolag måste betala in arbetsgivaravgifter även för företagaren, eftersom han i AB betraktas som anställd. Avgiften beräknas på kontant lön samt skattepliktiga kostnadsersättningar och förmåner. Arbetsgivaravgiften för år 2009 är 31,42% av bruttolönen. Här finns inget avgiftstak utan avgiften tas ut på hela utbetalda lönen. Avgiften betalas in varje månad och är en avdragsgill kostnad för företaget. Egenföretagaren (enskild firma, handelsbolag) betalar en något lägre egenavgift om 29,71% av bruttolönen. Avgiften kan sänkas ytterligare om företagaren väljer 3 eller 30 dagars karens i sjukförsäkringen. Utöver arbetsgivaravgift eller egenavgift betalar företaget särskild löneskatt (24,26%) på pensionskostnaderna för anställda och företagare. Löneskatten betalas enligt de sedvanliga rutinerna för F-skatt. Löneskatten är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. En företagare som fortsätter att arbeta efter 65 år, betalar ingen arbetsgivar-/eller egenavgift fr o m ingången av det kalenderår han fyller 66 år. För födda erläggs enbart en ålderspensionsavgift på 10,21%. För födda 1937 och tidigare erläggs ingen avgift om aktiv näringsverksamhet bedrivs. anställdas avgifter Oavsett om man är anställd eller företagare, får alla betala en ålderspensionsavgift uppgående till 7% på utbetald lön upp till 8,07 inkomstbasbelopp ( kr). Denna avgift dras i samband med att arbetsgivaren gör avdrag för preliminär skatt. Dessutom tillkommer arbetslöshetsförsäkringen. Den är dock inte obligatorisk. A-kassa för anställda administreras i första hand av fackförbunden. Det finns också a-kassor för företagare. Den försäkrade betalar in en avgift till a-kassan. Denna avgift utgör en del av den totala kostnaden för försäkringen. I övrigt finansieras den via statliga medel, som till största delen utgörs av arbetsgivaravgifter. arbetsgivaravgifter egenavgift särskild löneskatt efter 65 år ålderspensionsavgift a-kassa

12 10 Allmänt om försäkringar Arbetsgivaravgifter arbetare, tjänstemän och egna företagare arbetsgivaravgifter för arbetare och tjänstemän (% av bruttolön) Ålderspension 10,21 Sjukförsäkring 6,71 Föräldraförsäkring 2,20 Efterlevandepension 1,70 Arbetsskadeförsäkring 0,68 Arbetsmarknadsavgift 2,43 Allmän löneavgift 7,49 totalt 31,42 avgifter för egna företagare ej aktiebolag (% av bruttolön) Ålderspension 10,21 Sjukförsäkring / *) 6,89/ **) 6,11 6,93 Föräldraförsäkring 2,20 Efterlevandepension 1,70 Arbetsskadeförsäkring 0,68 Arbetsmarknadsavgift 0,50 Allmän löneavgift 7,49 totalt 29,71 För personer som är födda 1983 eller senare uppgår arbetsgivaravgiften till 15,49%. För personer som är födda betalas enbart pensionsavgift 10,21%. För personer som är födda 1937 eller tidigare betalas ingen avgift. För egenföretagare som är födda 1983 eller senare är egenavgiften 15,07% om inte extra karenstid valts. Bedrivs passiv näringsverksamhet betalas istället för egenavgifter särskild löneskatt 24,26% oavsett ålder. * Egenföretagare har möjlighet att sänka sin sjukförsäkringsavgift genom val av *) 3 eller **) 30 dagars karenstid. Egenavgiften är då 29,67 resp. 28,89% på lönedelar upp till 7,5, prisbasbelopp. På lönedelar därutöver betalas 29,71%. nedsättning av arbetsgivaravgifterna Nedsättningar finns inom vissa regionala områden. Länsstyrelsen kan ge mer information. stöd för nystartsjobb och särskilt nystartsjobb Reglerna för nystartsjobb innebär att arbetsgivaren vid nyanställning får en ekonomisk ersättning med 2 gånger arbetsgivaravgifterna. Nystartsjobb gäller för personer som har haft arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd sedan minst ett år samt till arbetslösa invandrare med uppehållstillstånd. Reduktionen gäller lika lång tid som personen varit borta från arbetslivet, dock högst fem år eller, om personen är äldre än 55 år dubbelt så lång tid som personen har varit borta från arbetslivet, dock högst 10 år. För invandrare som fyllt 20 år lämnas stöd under högst 3 år från tidpunkten för beslut om uppehållstillstånd. Ungdomar (20 24 år) som varit arbetslösa i minst sex månader omfattas också av nystartsjobben. För dem ges ersättning under högst ett år. För personer som varit deltidsarbetslösa sedan minst två år och går upp på heltid ges ersättning med 50% av arbetsgivaravgifterna under högst ett år. Reglerna för särskilt nystartsjobb (s k nyfriskjobb) innebär att ersättning ges med 2 gånger arbetsgivaravgifterna. Särskilt nystartsjobb gäller personer som sedan minst ett år fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid och idag är anmälda till arbetsförmedlingen Arbetsgivare kan få stödet under samma tider som gäller för nystartsjobb med vissa skillnader. Mer information finns på Arbetsgivaren ansöker om stöd hos Arbetsförmedlingen. Stöd ges genom en kreditering av skattekontot. allmän pensionsavgift för anställda Den anställde erlägger en egenavgift till pensionssystemet om 7%. Avgifterna inkluderas i inkomstskatten och betalas inte på lönedelar över kr (8,07 inkomstbasbelopp).

13 Allmänt om försäkringar 11 Avtalsförsäkringar Cirka tre miljoner anställda inom den privata arbetsmarknaden omfattas av avtalsförsäkringar. Avtalsförsäkringarna har förhandlats på central nivå mellan Svenskt Näringsliv LO och Svenskt Näringsliv PTK. En företagare som har anställda är i regel skyldig att teckna avtalsförsäkringar i enlighet med det kollektivavtal som följer av medlemskapet i Svenskt Näringsliv eller genom det kollektivavtal som företaget tecknat med ett fackförbund s k hängavtal. I kollektivavtalen finns reglerat vilka försäkringar som företaget måste teckna för de anställda. VD och företagare omfattas inte av kollektivavtalen. Det är företaget som betalar premier för de anställdas försäkringar. Det är också företaget som måste göra en försäkringsanmälan direkt hos de administrationsbolag, Fora respektive Collectum, som handhar avtalsförsäkringarna. Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter hjälper gärna till med det. Ett företag som inte är bundet av kollektivavtal kan för sina anställda arbetare teckna avtalsförsäkringar via Fora på frivillig väg. För att teckna ITP-planen via Collectum krävs dock kollektivavtal. VD och företagare kan också ansluta sig till vissa av de avtalsförsäkringar som företaget tecknat. För arbetare finns AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO, försäkringsavtalet omfattar följande försäkringar AGS-avtalsgruppsjukförsäkring sjukdom TGL-tjänstegruppslivförsäkring dödsfall TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet Avtalspension SAF-LO pensionsförsäkring Omställningsförsäkring (Omställningsstöd och AGB) vid uppsägning p g a arbetsbrist. Försäkringsavtalet omfattar samtliga fem försäkringar, arbetsgivaren kan inte teckna vissa av dem utan det är ett s k obrutet paket där samtliga fem ingår. För tjänstemän gäller följande avtalsförsäkringar ITP-industrins och handelns tilläggspension ersättning vid sjukdom, pensionering och dödsfall TGL-tjänstegrupplivförsäkring dödsfall TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet TRR Trygghetsrådet stöd vid arbetsbrist, TRRs verksamhet bygger på ett Omställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. kollektivavtal premier för arbetare för tjänstemän

14 12 Allmänt om försäkringar Premier till avtalsförsäkringar arbetare premier arbetare (% av bruttolön) Lön < kr/år Lön > kr/år Omställningsförsäkring *0,00 0,00 AGS **1,32 0,00 TFA 0,15 0,15 TGL **0,30 0,00 Avtalspension SAF-LO pensionspremie ***4,00 ***12,00 premiebefrielseförsäkring 0,48 0,48 totalt 6,25 12,63 Svenskt Näringsliv och LO har kommit överens om att för företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv är premien noll kr år Företag som är medlemmar i arbetsgivarförbund utanför Svenskt Näringsliv betalar 0,02%. Hängavtalsföretag betalar 0,30%. ** Premien betalas på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp ( kr). *** Premien betalas fr o m månaden då arbetaren fyller 25 år. särskild löneskatt Arbetsgivare ska erlägga särskild löneskatt om 24,26% på pensionskostnaderna för sina anställda. Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.

15 Allmänt om försäkringar 13 Ålderspension enligt kollektivavtal tjänstemän Jämförelse mellan ITP-planens avdelningar itp 1 itp 2 Pensionssystem Premiebestämd. Förmåns-/premiebestämd. Inträdesålder/ Omfattning Ålderspension Ålderspension år. Sjukpension 18 år. Premierna som arbetsgivaren betalar är fastställda medan storleken på pensionen beror på vilka premier som betalats in, vilken lön tjänstemannen har haft, förvaltning och vilka avgifter bolagen tar ut. Tjänstemannen väljer förvaltare. Ålderspension och sjukpension omfattar alla försäkrade, d v s tjänstemän födda 1978 och tidigare. Premien som arbetsgivaren betalar beror på den förmån som ska utbetalas. ITPK är premiebaserad och tjänstemannen väljer förvaltare. Kostnad Pensionsmedförande lön Lönedelar som omfattas Pensionens storlek Ersättning till efterlevande I ITPK kan väljas familje- och återbetalningsskydd. Premiebefrielseförsäkring Arbetsgivarens kostnad är känd. Premien är 4,5% på lönedelar upp till 7,5 ibb ( kr/månad) och 30% på lönedelar däröver. Premien grundar sig på kontant utbetald bruttolön/månad. Dessutom tillkommer en kostnad för riskförsäkring (sjukförsäkring- och premiebefrielse). Kontant utbetald bruttolön bl a övertid, tantiem, provision etc per månad. Kostnadsersättning räknas inte. Ingen övre lönegräns. Beror på inbetalda pensionspremier samt avkastningen och avgifter på dessa. Inom ramen för pensionspremien kan tjänsteman välja familjeskydd och återbetalningsskydd. Premiebefrielse för arbetsgivaren vid - sjukdom och olycksfall (träder i kraft vid sjukdom mer än 14 dagar) - föräldraledighet (13 mån) - tillfällig föräldrapenning - vård av eget barn. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmåga. Arbetsgivarens kostnad är svår att förutse eftersom premien beräknas utifrån tjänstemannens ålder, lön och beräknad tjänstetid (avser ålders- och familjepension), dvs generellt, ju högre lön och ålder desto dyrare försäkring. ITPK-premien motsvarar 2% av lönen. Aktuell fast månadslön x 12,2 plus ev rörliga lönedelar etc. Bl a ingår inte övertids- och kostnadsersättning. Lönegräns 30 ibb ( kr/år). Beror på lönen vid pensioneringstidpunkten. Familjepension utbetalas livsvarigt till efterlevande om tjänsteman har/haft lön över 7,5 ibb. Gäller ej sambo och barn över 20 år. Familjepensionen kan väljas bort och istället förstärka ITPK. Premiebefrielse för arbetsgivaren vid - sjukdom/olycksfall (träder i kraft efter 90 dagars sjukdom i följd eller efter 105 dagar under den senaste tolvmånadersperioden samt vid minst 25% sjukskrivning. Arbetsgivaren är f n helt premiebefriad.

16 14 Inledning Allmänt om försäkringar Premier till avtalsförsäkringar tjänstemän ITP 1 premier tjänstemän itp 1 (% av bruttolön) Lön < kr/mån Lön > kr/mån ITP 1 ålderspension *4,50 *30,00 premiebefrielseförsäkring *0,06 *3,50 sjukförsäkring 0,23 **0,50 TGL ***ca 0,2 0,00 TFA (AFA-försäkring) 0,01 0,01 TRR ****0,30 ****0,30 totalt 5,30 34,31 * Premien betalas fr o m månaden då tjänstemannen fyller 25 år. ** Premien betalas på lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp ( kr/mån). *** Fri premiesättning tillämpas och premien ligger inom intervallet kr/månad vilket motsvarar något mindre än 0,2% på tjänstemännens lönesumma upp till 7,5 prisbasbelopp ( kr/mån). **** Hängavtalsföretag betalar 0,70%. itp 1 För företag som före den 26 april 2006 har avtal om ITP gäller att tjänstemän födda 1979 och senare omfattas av ITP 1. Företag som idag blir bundet av kollektivavtal kan efter godkännande (administreras av Collectum) tillämpa ITP 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. Utbetald lön rapporteras av arbetsgivaren varje månad och ligger till grund för premien enligt ovan. Mellan 18 och 25 års ålder gäller enbart ITP-sjukförsäkring. särskild löneskatt Arbetsgivare ska erlägga särskild löneskatt om 24,26% på pensionskostnaderna för sina anställda. Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.

17 Allmänt om försäkringar Inledning 15 Premier till avtalsförsäkringar tjänstemän ITP 2 premier tjänstemän itp 2 (% av bruttolön) ITP 2 (ålderspension, sjukförsäkring m m) * ca 11,1 TGL **ca 0,2 TFA (AFA-försäkring) 0,01 TRR ***0,3 total bruttopremie ca 11,6 Premiekompensation, se nedan. ca -0,1 total premie som faktureras ca 11,5 * Prognos för år 2009, stora avvikelser förekommer. Premien ligger normalt mellan 5 och 20%. I beräkningen har ingen hänsyn tagits till löneutveckling under år Premie betalas på lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp ( kr/år). ** Fri premiesättning tillämpas och premien ligger inom intervallet kr/månad vilket motsvarar något mindre än 0,2% på tjänstemännens lönesumma upp till 7,5 prisbasbelopp ( kr/år). *** Hängavtalsföretag betalar 0,7%. premiekompensation Som kompensation för förändringar i ITP-planen vilka medför en totalt höjd kostnad för arbetsgivarkollektivet sänks riskförsäkringsavgiften med ca 0,1 procentenhet. Förändringarna innebär att en ny begränsningsregel rörande löneökningar när mindre än 60 månader återstår till tjänstemannens pensionsålder införts samt att samordning med tidigare intjänad pensionrätt utanför ITP 2-planen slopats. itp 2 För företag som före den 26 april 2006 har avtal om ITP gäller att tjänstemän födda 1978 och tidigare omfattas av ITP 2. Företag som idag blir bundet av kollektivavtal kan efter godkännande (administreras av Collectum) tillämpa ITP 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. särskild löneskatt Arbetsgivare ska erlägga särskild löneskatt om 24,26% på pensionskostnaderna för sina anställda. Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.

18 16 Allmänt om försäkringar Individuella/Privata försäkringar företagets köp Utöver avtalsförsäkringarna finns indivuella försäkringar, som erbjuds av försäkringsbolagen. Dessa kan vara försäkringar som rör sjukdom, olycksfall, pension, efterlevande etc. Dessutom kan företaget teckna försäkringar för sjukavbrott, sjukvård, kompanjonsavtal m m. Kostnaden för tjänstepensioner m m avgörs helt av vilken försäkringslösning man väljer. Vad man även bör tänka på är sjukersättningsnivå, avdragsregler för pension, skatteregler etc. individuell eller gruppförsäkring Högst upp i pyramiden finns den privata delen, som var och en betalar själv. Här kan man komplettera det försäkringsskydd som företaget köpt d v s den del som följer av lag och kollektiva/individuella avtal. Det finns då två olika lösningar. Man kan antingen köpa individuella försäkringar på marknaden t ex avseende sjukdom, olycksfall, pension, liv etc eller ansluta sig till en gruppförsäkring. Det senare alternativet blir i allmänhet billigare. I en gruppförsäkring brukar ingå en livförsäkring kopplad med ett förtidskapital (ett kapital som utbetalas vid sjukersättning) sjukförsäkring, olycksfall, fritid och barnförsäkring (både sjuk- och olycksfallförsäkring). Övriga produkter kan även ingå som ett fristående förtidskapital, sjuk- och olycksfall (invaliditetsersättning), sjukvårdsförsäkring. Till en gruppförsäkring kan man exempelvis ansluta sig via medlemskap i en branschorganisation, ett fackförbund eller genom en bank. Om makan/maken eller sambon har en gruppförsäkring via sin arbetsgivare finns det också en möjlighet att låta medförsäkra sig. privata försäkringar grupp Livförsäkring Sjukförsäkring Olycksfallsförsäkring Barnförsäkring individuella Livförsäkring Sjukförsäkring Olycksfallsförsäkring heltid Pensionsförsäkring

19 Vem är företagare? 17 Vem är företagare? ef hb kb ab företagare enligt försäkringsvillkoren ägaren själv samtliga delägare komplementären företagare som själv eller tillsammans med make, barn och föräldrar äger minst 1/3 av aktierna samt i företaget verksam make till företagaren. allmänt Det kan tyckas självklart vem som är företagare och vem som är anställd, men så är det inte alltid. Aktiebolagslagen har en definition och inkomstskattelagen en annan. Dessutom har kollektivavtalen och försäkringsavtalen ytterligare en definition. Vem som är företagare är en viktig fråga eftersom de allra flesta företag inom den privata sektorn med anställda har kollektivavtal och därmed även avtalsförsäkringar. Enligt villkoren i avtalsförsäkringarna är det bolagsformen som avgör vem som är företagare. Företagare är i enskild firma (EF), ägaren och verksam make handelsbolag (HB), samtliga ägare och verksamma makar kommanditbolag (KB), komplementären och verksam make aktiebolag (AB), aktieägare som äger en tredjedel eller mer av aktierna sammanräknat med annan aktieägare som make, förälder och barn till honom (ägaren) och verksamma makar. En företagare eller VD i AB omfattas inte av kollektivavtalen och därmed inte heller av avtalsförsäkringarna. Det är alltså möjligt att välja en helt individuell lösning hos privata försäkringsbolag eller ansluta sig till vissa kollektivavtalade försäkringar. Företagare och VD kan däremot aldrig omfattas av TRR eller Omställningsförsäkringen. Företagare som tecknat avtalsförsäkringar för anställda måste tänka på att den som äger över en tredjedel av aktierna i bolaget enligt försäkringsvillkoren betraktas som företagare. Äger man under en tredjedel betraktas man som anställd och omfattas av avtalsförsäkringarna. Undantag från avtalsförsäkringarna kan sökas hos Försäkringsnämnden hos Fora resp ITP-nämnden hos Collectum. Skäl för undantag kan vara ägande som inte uppgår till en tredjedel eller att man sålt sitt företag men arbetar vidare som anställd och då vill behålla sin individuella försäkring. Om företagarens sambo arbetar i företaget betraktas hon/han som anställd. Om företaget har kollektivavtal försäkras sambon in i avtalsförsäkringarna som arbetare eller tjänsteman, beroende på arbetsuppgifter. Sambo som har gemensamt barn med företagare kan söka undantag hos Försäkringsnämnden hos Fora eller ITP-nämnden hos Collectum. bolagsformen avgör företagare, vd sambo

20 18 Försäkringslösningar för företagare Företagarens val möjligheter avtalsförsäkringar individuella försäkringar fora TFA AGS TGL Avtalspension SAF-LO collectum ITP TGL tgl bolag Alecta Aspis Liv Bliwa Folksam LF SEB Trygg Liv Skandia Sjuk Olycksfall Pension Efterlevande A-kassa Sjukavbrott Sjukvård Kompanjon Möjligt att kombinera företagets köp Företagare som vill låta företaget köpa ett kompletterande skydd kan välja mellan flera alternativ Företagares egen försäkring via Fora ITP-planen via Collectum (OBS! För att teckna ITP krävs kollektivavtal) TGL hos ett flertal bolag Individuella försäkringslösningar hos valfritt försäkringsbolag De olika försäkringsskydden kan kombineras. En mängd olika faktorer kan påverka valet såsom lön, tidigare anställning, familjesituation, hälsa, bolagsform, kollektivavtal etc.

21 Försäkringslösningar för företagare 19 Avtalsförsäkringar Har företaget tecknat försäkringsavtal hos Fora, omfattas även företagaren av TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) helt kostnadsfritt om företaget har anställda eller till en kostnad för företaget om 250 kr/år om det inte finns anställda. Om företaget har ett försäkringsavtal med Fora kan företagaren dessutom teckna Företagarens egen försäkring, som innehåller tre produkter. Företagare kan välja att teckna en eller flera av dessa produkter AGS-sjukförsäkring, som gäller vid sjukdom TGL-tjänstegrupplivförsäkring, som gäller vid dödsfall Avtalspension SAF-LO, som gäller vid pensionering och även vid dödsfall beroende på om man aktivt valt familjeskydd och/eller återbetalningsskydd. Företagare i aktiebolag kan teckna ITP-försäkring även om han/hon inte har tjänstemän anställda. Dock krävs att bolaget har tecknat kollektivavtal. I ITP-planen ingår ersättning vid långvarig sjukdom, pension och dödsfall. Företagare kan även teckna en TGL-tjänstegrupplivförsäkring hos ett flertal bolag. Det är ingen skillnad på försäkringsvillkoren för TGL mellan försäkringsbolagen, det enda som skiljer är administration och premiebetalning. företagarens egen försäkring itp och tgl

22 20 Försäkringslösningar för företagare Individuella försäkringar På marknaden finns försäkringsbolag som tillhandahåller sjukförsäkring olycksfallsförsäkring pensionsförsäkring livförsäkring samt specialprodukter som sjukvårds-, sjukavbrotts- och kompanjonförsäkring etc. sjukdom olycksfall pension liv sjukavbrott sjukvård kompanjon Försäkringskassans ersättning vid sjukpenningtid är ca 80% och vid sjukersättning 64% av inkomsten. En individuell sjukförsäkring kan höja ersättningsnivån upp till 90% av inkomsten vid både sjukpenningtid och sjukersättningstid. En individuell olycksfallsförsäkring gäller vanligen dygnet runt. Ersättningen utgår i form av dels ett skattefritt engångsbelopp (ideell ersättning), dels ersättningar för olika kostnader samt för rehabilitering. Det är viktigt att skyddet täcker både arbetstid och fritid om man inte har en TFA-försäkring. Om både TFA och heltidsolycksfallsförsäkring finns betalas ersättning från båda om man råkar ut för ett olycksfall på arbetstid. Den nya ålderspensionen ger för de flesta ca 50% av lönen i pension från 65 år. Genom att pensionsspara kan man höja sin pension från 65 år eller pensionera sig tidigare, dock inte före 55 år. Dessutom kan make/a, sambo och barn skyddas om man skulle avlida. En livförsäkring är ett bra komplement till grundskyddet enligt lag. Den ger familjen ett skattefritt engångsbelopp, som gör det möjligt att t ex lösa lån, betala kostnader i samband med dödsfallet eller spara ett litet kapital som reserv för framtida behov. Om ägaren eller en anställd nyckelperson skulle drabbas av olycksfall eller långvarig sjukdom kan det innebära att företagets intäkter minskar, medan de fasta kostnaderna (löner, hyra, räntor, telefon etc) kvarstår. Med en sjukavbrottsförsäkring kan man ordna ett skydd för rörelsen som bidrar till att täcka dessa kostnader. Försäkringen täcker de fasta kostnaderna som belastar rörelsen och/eller de merkostnader som kan uppstå om man t ex måste anlita en ersättare (lön, sociala avgifter etc). Försäkringen har en månads karens och ersättningen betalas ut i max 11 månader efter karenstiden. Premien är avdragsgill och beräknas utifrån den försäkrades ålder, karenstid och rörelsens fasta kostnader. Försäkringen ger dig tillgång till en kvalificerad vård och ditt företag minimerar risken för ekonomisk skada p g a din frånvaro. Försäkringen täcker alla kostnader för nödvändig sjukvård/operation samt innebär att man får snabb vård. Man får också tillgång till den bästa specialistvården. Denna försäkring kan tecknas för alla eller för nyckelpersoner i företaget. Beroende av hur försäkringen är tecknad får endast ca 2-15% av premien dras av i verksamheten. Förmånsbeskattning för den enskilde sker i samma storleksordning. Den som driver ett aktiebolag eller handelsbolag kan ha en eller flera kompanjoner. Om så är fallet bör man som företagare fundera på att skriva dels ett kompanjonavtal och dels teckna en kompanjonförsäkring. Avtalet reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägarna. Utfallande försäkringsbelopp från en kompanjonförsäkring kan användas för att lösa ut den avlidne kompanjonens familj ur företaget. Försäkringen kan även falla ut om en kompanjon t ex på grund av sjukdom måste dra sig tillbaka.

23 Sjukdom 21 Det lagstadgade skyddet vid sjukdom sjukdom lag 7,5 pbb lön karensdag 0 kr 80% sjuklön 80% sjukpenning 75%* förlängd sjukpenning 64% aktivitets-/sjukersättning dag år SGI x 0,97 ( kr/år) Max 550 dagar och ansökan krävs* Nivå 1/4, 1/2, 3/4, 1/1 Vid sjukdom finns lagstadgade försäkringar såsom sjuklön, sjukförsäkring och sjukersättning. Egenföretagare eller uppdragstagare omfattas dock inte av sjuklönereglerna. För dem gäller endast sjukförsäkringen och sjukersättningen. Däremot betraktas företagare i aktiebolag, som uppbär lön från bolaget, som arbetstagare och omfattas därmed av sjuklönelagen de första 14 kalenderdagarna. Som egenföretagare i handelsbolag eller enskild firma kan man sänka sin sjukförsäkringsavgift (i egenavgiften) genom att i stället för en karensdag välja 3 eller 30 dagars karenstid. Ju längre karenstid, desto lägre sjukförsäkringsavgift. Observera att om du som företagare en gång har valt hög karenstid och vill ändra till en kortare så måste du dels vara frisk och dels under 55 år. Däremot kan ny företagare över 55 år välja karenstid. Sjukanmälan ska göras den första sjukdagen till Försäkringskassan som även betalar ut sjukpenningen. Sjuklönelagen gäller för anställda och företagare i aktiebolag som har tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning omfattande minst en månad. Sjuklön utbetalas under de 14 första kalenderdagarna i varje sjukperiod. Endast arbetsdagar ersätts med 80% av lönen. För den första sjukdagen, karensdagen, utgår dock ingen ersättning. Observera att det inte finns något tak för ersättningsnivån, utan sjuklön utbetalas med 80% av hela lönen. Vad som ingår i underlaget för beräkning av sjuklönen regleras i kollektivavtalen. Antalet karensdagar begränsas till 10 under en 12-månadersperiod. Som företagare kan du omfattas av sjukförsäkringen. Din ersättning baseras på den sjukpenninggrundande inkomst du har och den beräknas lite olika beroende på vilken företagsform du har. sjuklön sjukpenning

24 22 Sjukdom Som anställd i eget aktiebolag eller ekonomisk förening beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån den lön du tar ut. Om du inte tar ut någon lön, kommer du inte heller att få någon ersättning om du blir sjuk och bara den lägsta ersättningen vid föräldraledighet. Observera att utdelning från ett aktiebolag och återbetalning från en ekonomisk förening inte är sjukpenninggrundande inkomst. Har du däremot en enskild näringsverksamhet, ett handelsbolag eller kommanditbolag beräknas din sjukpenninggrundande inkomst utifrån din del av den beräknade nettointäkten. Inkomsten får dock inte beräknas högre än vad en anställd med liknande arbetsuppgifter skulle ha haft i lön, den så kallade jämförelseinkomsten. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är 12 x månadslönen multiplicerat med faktorn 0,97. Det innebär att SGI reduceras med 3%. För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrade lider av en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Lägsta SGI är 24% ( kr år 2009) av prisbasbeloppet och den högsta 7,5 pbb ( kr år 2009). Varken skattepliktiga förmåner eller semestertillägg ingår i SGI. I stället för att betala ut sjukpenning kan försäkringskassan i vissa fall ersätta merkostnader i samband med resor till och från arbetet. sjukskrivning fr o m dag 15 förlängd sjukpenning enskild näringsverksamhet under uppbyggnad aktivitets-/ sjukersättning Sjukskrivning som pågår i mer än 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla till Försäkringskassan inom 7 kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan betalar fr o m dag 15 ut sjukpenning med ca 80% av lönen i 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. I dessa 364 dagar inräknas dagar med sjukpenning, reseersättning, rehabiliteringspenning etc. Även dagar i sjuklöneperiod inkluderas under förutsättning att sjukpenning utbetalas i direkt anslutning till sjuklöneperioden.personer med mycket allvarliga sjukdomar kan ansöka om att få sjukpenning med 80% under längre tid. Vid beräkning av ramtiden beaktas de senaste 450 dagarna. En försäkrad som fått ersättning i 364 dagar måste ha ett uppehåll i 87 dagar för att åter kunna få rätt till sjukpenning. Personer vars arbetsförmåga fortfarande är nedsatt när 364 dagar tagit slut, kan ansöka om förlängd sjukpenning, ersättningen är då 75% av SGI. Den förlängda sjukpenningen utbetalas under max 550 dagar. Även dag med partiell sjukpenning räknas som 1 dag vid sjukpenning och förlängd sjukpenning. Om din verksamhet i en enskild näringsverksamhet, handelsbolag eller kommanditbolag är under uppbyggnad kan din sjukpenninggrundande inkomst beräknas till ett högre belopp än din del av nettointäkten. Under en period kan du alltså ha en fiktiv inkomst till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten. Försäkringskassan gör alltid en individuell bedömning av om en verksamhet kan anses vara under uppbyggnad. Olika verksamheter har skilda förutsättningar, och deras eventuellla uppbyggnadsskede är därför olika långt. Tanken är att en person inte ska ha en sämre försäkringssituation i början än om verksamheten vore uppbyggd och uppvisar normala nettointäkter. Om arbetsoförmågan visar sig bli mer bestående eller varaktig fram till pensioneringen kan Försäkringskassan besluta om sjukersättning. Ersättningsnivån blir då 64% av ett inkomstunderlag som beräknas på de tre bästa årens bruttoinkomster under en viss given ramtid. För personer mellan år kallas ersättningen för aktivitetsersättning istället för sjukersättning. Aktivitetsersättningen beviljas under en begränsad tid, max 3 år.

25 Sjukdom 23 Avtalsförsäkringar sjukdom ags 7,5 pbb ca 10% ags dagsers. dag ca 15% ags månadsers. lön karensdag 0 kr 80% sjuklön 80% sjukpenning 75%* förlängd sjukpenning 64% sjukersättning dag år 14 dagars karens Max 550 dagar och ansökan krävs* Premie beroende på inkomst Ingen hälsoprövning. Arbetsför minst 25% samt utfört arbete i minst en vecka Avdragsrätt ags Företagare som tecknat försäkringsavtal med Fora kan även teckna Företagarens egen försäkring, som innefattar bl a AGS-avtalsgruppsjukförsäkring. För att få ersättning från AGS räcker det med att man, när försäkringen tecknas, är arbetsför till minst 25% sedan minst en vecka tillbaka. Försäkringen tecknas via Fora. Premien är fast och baseras på inkomsten.den är avdragsgill i aktiebolaget. Som enskild näringsidkare får man göra avdrag efter det att man gjort räntefördelning och avsättning till periodiseringsrespektive expansionsmedelfond. All ersättning från AGS är skattepliktig. För företagare utgör ersättningen ca 10% av inkomsten och utgår i form av en dagsersättning från 15:e sjukdagen t o m den 360:e sjukdagen. Tillsammans med sjukpenningen ger AGS normalt ca 90% av inkomsten. Därefter upphör AGS men återkommer sedan om sjukersättning beviljas. Försäkringskassans beslut skickas in till AFA och man får då en månadsersättning från AGS vilken betalas ut längst till 65 års ålder. Tillsammans med ersättningen från försäkringskassan ger det som regel ca 80% av inkomsten upp till 7,5 prisbasbelopp. AGS månadsersättning bestäms av den årsinkomst som anmälts till försäkringskassan (SGI) och ger 15% av den försäkrades tidigare inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp. ersättning

26 24 Sjukdom sjukdom itp 7,5 pbb 10% itp 15% itp lön karensdag 0 kr 80% sjuklön 80% sjukpenning 75%* förlängd sjukpenning 64% sjukersättning dag år Karenstid Riskpremie Hälsoprövning fullt arbetsför Max 550 dagar och ansökan krävs* Avdragsrätt itp ITP-planen innehåller förmåner som utgår i olika situationer, som långvarig sjukdom, ålderspensionering, dödsfall etc. ITP-försäkringen ses som en helhet, man kan inte teckna sig för en eller några delar av försäkringen. Den högsta lönen som försäkras in i ITP-planen är 30 inkomstbasbelopp. Hälsoprövningen i ITP-planen kräver att man vid tecknandet är fullt arbetsför för den omfattning som anställningen avser. Premien är avdragsgill. itp sjukpension Vid långvarig sjukdom betalas sjukpension från ITP som ett tillskott till de förmåner som utbetalas från försäkringskassan enligt lagstadgad försäkring. ersättningsnivå lönedelar inom intervallet under sjukpenningtid t o m dag 90* dag dag ,5 prisbasbelopp 0% 10% 0% 7,5-20 inkomstbasbelopp 0% 65% 65% inkomstbasbelopp 0% 32,5% 32,5% under tid med aktivitets-/sjukersättning - 7,5 prisbasbelopp 15% 7,5-20 inkomstbasbelopp 65% inkomstbasbelopp 32,5% * När karensregel om 105 dagar är uppfylld utbetalas ersättning från ITP med 10%, 65% resp 32,5% av lön. premiebefrielse Premiebefrielse finns, efter vissa karenstider, för såväl ITP 1 som ITP 2.

27 Sjukdom 25 Individuella försäkringar Den individuella sjukförsäkringen kompenserar förlust av inkomst vid långvarig arbetsoförmåga pga sjukdom eller olycksfall. Den brukar normalt ingå i en tjänstepensionsplan för företagare. sjukdom individuell 7,5 pbb individuell sjukförsäkring lön karensdag 0 kr 80% sjuklön 80% sjukpenning 75%* förlängd sjukpenning 64% sjukersättning dag mån 364 R 65 år Max 550 dagar och ansökan krävs* 3, 12 mån eller R-karens Försäkringsbelopp, karenstid, ålder och kön styr premiens storlek Hälsoprövning Avdragsrätt om P-klassad I en individuell sjukförsäkring kan karenstiden variera från en månad, tre månader, 12 månader och/eller med en så kallad rörlig karens (R-karens). Den rörliga karensen innebär att ersättning börjar betalas ut när den försäkrade erhåller sjukersättning normalt vid minst 25% arbetsoförmåga. Villkoren kan variera mellan bolagen. Ersättningen vid sjukdom får normalt inte vara högre än 90% av inkomsten inklusive sjukpenning. Detta enligt Finansinspektionens rekommendation. För egna företagare kan särskilda maximiregler gälla vid startskedet. Eftersom företagare förutsätts ta ut en relativt sett lägre lön i företaget vid startskedet (s k konsolidering) får de teckna mer än 90% av den sjukpenninggrundande inkomsten (ända upp till 120% av SGI hos vissa bolag). Om du som företagare har tecknat flera sjukförsäkringar och på så sätt ska ha ut ett högre belopp än 90% av din arbetsinkomst, kan försäkringsbolaget innehålla en del av ersättningen. Ersättning från sjukförsäkringen ges i regel om man har 25% arbetsoförmåga p g a sjukdom eller olycksfallsskada och betalas ut med ett belopp i månaden som avtalats i förhand fram till pensionsåldern. karenstid högsta ersättningsnivå överförsäkring

28 26 Sjukdom hälsoprövning premie avdragsrätt När man tecknar sjukförsäkring måste man lämna en hälsodeklaration och i vissa fall även genomgå en läkarundersökning. Som regel ingår optionsrätt, vilket innebär att man har rätt att inom vissa ramar höja ersättningsbeloppet utan hälsoprövning. Premien baseras på karenstid, ålder och lön ju kortare karenstid, ju högre ålder och ju högre försäkringsbelopp, desto högre premie. Premien omräknas varje år. Kvinnor betalar oftast högre premie än män, då de statistiskt sett oftare är sjuka. Vissa bolag tillämpar dock gemensamma premiegrunder. Man kan välja mellan en individuell- eller en gruppsjukförsäkring. Den individuella kan tecknas antingen som P-försäkring (skattepliktigt belopp) eller K-försäkring (skattefritt belopp). Gruppsjukförsäkringen är en K-försäkring. Premien för sjukförsäkringen i AGS och ITP är avdragsgill. I en individuell sjukförsäkring är premien avdragsgill om försäkringen är P-klassad.

29 Sjukdom 27 Sammanfattning Sjukdom individuell sjuk itp/alecta ags/fora ersättning Upp till 90% av inkomsten. Under sjukpenningtid ger ITP 10% av lön upp till 7,5 prisbasbelopp dag 91 till 360. Vid lön <7,5 pbb ger ITP-sjukpension ersättning vid sjukersättning med 15% av pensionsmedförande lön. Högre ersättning gäller för löner >7,5 pbb. 10% av inkomst dag och 15% av inkomsten vid sjukersättning (max kr/mån). karens 1, 3 och 12 månader eller rörlig karens (R). 90 dagar (alt 105 dagar). 14 dagar. premie Baseras på försäkringsbelopp, karenstid och ålder. ITP 1, procentsats som baseras på inkomsten. ITP 2, ingår i riskpremie. Procentsats som baseras på inkomsten. premiebefrielse 3 månader, normalt vid minst 25% sjukskrivning.* ITP 1, 14 dagar. ITP 2, 3 månader, minst 25% sjukskrivning. Efter 14 dagars sjukskrivning. hälsoprövning Hälsoprövning. Fullt arbetsför. Arbetsför till minst 25% samt utfört arbete i minst en vecka. avdragsrätt Ja, om P-klassad. Ja. Ja. * Observera att villkoren kan variera mellan bolagen.

30 28 Olycksfall Det lagstadgade skyddet olycksfall i arbete och fritid heltidsolycksfall gruppförsäkring tfa laf Arbetstid gruppförsäkring Med olycksfallsskada menas en kroppsskada som drabbar någon ofrivilligt genom en plötslig yttre händelse. laf lagen om arbetsskadeför säkring Lagen om arbetsskadeförsäkringen är en lagstadgad försäkring och omfattar alla som arbetar i Sverige. Försäkringen utgör grunden i försäkringsskyddet vid arbetsskada. vad är en arbetsskada? prövning ersättning dödsfall Arbetsskada är en skada på grund av olycksfall i arbetet skada vid färd till eller från arbetet (färdolycksfall) arbetssjukdom, dvs skadlig inverkan i arbetsmiljön som med hög sannolikhet orsakat sjukdomen skada framkallad genom smitta i arbetet (t ex gulsot). Om man råkar ut för ett olycksfall betraktas skadan som en vanlig sjukdom och sjuklön respektive sjukpenning betalas ut. För att Försäkringskassan skall pröva skadan erfordras att man får en inkomstförlust, t ex på grund av att man måste byta arbete eller omplaceras med lägre lön, eller att man beviljas sjukersättning som ger en inkomstförlust. Om inget av det som nämnts ovan inträffar betraktas skadan som vilken vanlig sjukdom som helst. Skadan kan även prövas som arbetsskada även om ingen framtida inkomstförlust sker, då Försäkringskassan betalar ut ersättning för kostnader för t ex särskilda hjälpmedel och tandvård. Försäkringen ger ett skydd om man skadas i arbetet eller på väg till och från arbetet. Vid en godkänd arbetsskada ger försäkringen ersättning för förlorad inkomst, s k livränta och för vissa kostnader som t ex för tandskador, särskilda hjälpmedel och sjukvård utom riket. Högsta förlusten som försäkras i LAF är 7,5 prisbasbelopp. Vid dödsfall på grund av arbetsskada betalas begravningshjälp med 30% av prisbasbeloppet samt livränta till efterlevande. Livräntans storlek är 45% av den avlidnes inkomst (livränteunderlag) om inga barn finns. Om det finns barn upp till 18 års ålder minskas livräntan till den vuxne efterlevande då barnen också får livränta.

31 Olycksfall 29 Om barn till den avlidne är berättigad till livränta, är livräntan för den vuxne 20% av livränteunderlaget. Livränta betalas ut för samma tid som omställningspension och förlängd omställningspension samt barnpension. Man bör komplettera det lagstadgade försäkringsskyddet vid olycksfall. Det ger enbart skydd för skador som orsakats i samband med arbetet och ersätter enbart för vissa kostnader.

32 30 Olycksfall Avtalsförsäkringar laf olycksfall i arbete tfa Under akut Vissa kostnader Arbetsolycksfall Arbetssjukdom sjukdomstid Kostnader Kostnader Full inkomstersättning Färdolycksfall (sjuk mer än 14 dagar) Kostnader Sveda och värk Sveda och värk Vid invaliditet Livränta < 7,5 pbb Livränta > 7,5 pbb Särskild arbets- Framtida merkostnader skadeersättning Invaliditetsersättning Vid rehabilitering Vissa kostnader Vid dödsfall Begravningshjälp Begravningskostnader Efterlevandelivränta Förlust av underhåll Anhörigs psykiska besvär tfa trygghetsförsäkring vid arbetsskada Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ses som en komplettering till det lagstadgade skyddet i LAF. Till skillnad mot LAF betalar TFA ut ideella ersättningar. TFA är en ansvarsförsäkring av s k no fault-karaktär, vilket innebär att den anställde inte kan föra skadeståndstalan gentemot företaget. Försäkringen betalar ut ersättning enligt i huvudsak skadeståndsrättsliga regler. beredskapsavtal inkomstersättning tfa livränta Företagare som tecknat försäkringsavtal om AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO för sina anställda omfattas automatiskt av TFA-försäkringen. Det är vanligt att företagare som inte har anställda ändå tecknar ett försäkringsavtal, ett s k beredskapsavtal. För en minimipremie om 250 kr/år som betalas av företaget omfattas då också företagaren av TFA-försäkringen. Om man tecknat ett beredskapsavtal och senare anställer en person som arbetare omfattas denne av samtliga försäkringar för arbetare. Anställer man en tjänsteman omfattas denne enbart av TFA. inkomstersättning Vid arbetsolycka som medfört sjukskrivning i mer än 14 dagar, lämnas ersättning för inkomstförlust. Ersättningen täcker i de flesta fall hela inkomstförlusten under sjukskrivningstiden, d v s redan från 1:a sjukdagen (karensdagen). Vid arbetssjukdomar och färdolycksfall utges normalt ingen ersättning för inkomstförlust från TFA. Om arbetssjukdom vållats av arbetsgivare eller arbetstagare genom vårdslöshet enligt skadeståndslagen, kan den skadade få full ersättning för inkomstförlust. Det åligger den skadade att visa att sådan vårdslöshet förelegat. livränta I de fall då LAF betalar ut livränta täcker den förluster upp till 7,5 prisbasbelopp. En företagare som haft högre inkomst får kompletterande livränta från TFA på förluster över 7,5 prisbasbelopp.

33 Olycksfall 31 kostnader Vad gäller kostnader för akut tid finns en självrisk på 500 kronor. Då TFA inte gör utbetalningar under 100 kronor innebär det att man måste ha en total kostnad på minst 600 kronor. TFA ersätter i dessa fall läkar- och sjukvårdskostnader, ersättning för skadade glasögon (om intyg finns från sjukvårdsinrättning) proteser m m. Blir man sjukskriven i minst 14 dagar kan man även få ersättning för merkostnader som skadan medfört, t ex skadade kläder, hemhjälp etc. Om skadan medför nödvändiga framtida merkostnader ger TFA ersättning i form av livränta eller engångsbelopp. Ersättningen lämnas för kostnader som inte täcks av försäkringskassan eller från annat håll och är skattefri. TFA kan även betala ut ersättning för framtida merkostnader som läkarvård, hemhjälp etc, då vanligtvis i form av ett engångsbelopp. Kostnader för nära anhörigs sjukbesök, resor etc, kan ersättas till den skadade. ideella ersättningar Vid arbetsolycksfall och färdolycksfall under den akuta sjukdomstiden kan TFA utbetala ersättning för sveda och värk. En ideell ersättning som plåster på såren för att man råkat ut för ett olycksfall utges normalt efter det att man varit sjukskriven 31 dagar och ersätter för sjukhusvård och vård i hemmet fr o m första sjukdagen. Ersättningen baseras på skadans art, läkningstid, etc och är befriad från inkomstskatt. Invaliditetsersättningen utgår för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) och i svårare skador för särskilda olägenheter. Lyte är ett kroppsfel som kan sägas vara vanställande och som kan observeras mer direkt av andra personer, t ex ärr, hälta eller förlust av en arm, fot, ett öga etc. Men omfattar fler olägenheter och används sammanfattande om besvär i livsföringen, som förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak, kroppsfel som inte är vanställande, smärtor vid vissa rörelser etc. Ersättningen är skattefri och beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. Man beaktar dels den medicinska invaliditetsgraden, dels personens ålder. Som exempel ger en 99% medicinsk invaliditetsgrad för en 25-åring kr och för en 50-åring kr. Vid svårare skador med särskilt hög anspänning lämnas ersättning för särskilda olägenheter. Ersättningen beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. I huvudsak grundades ersättningens storlek på graden av anspänning i arbetet. Vid dödsfall utges ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för bl a begravningskostnader (efter samordning med LAF) och förlust av underhåll till efterlevande, den efterlevande ska ha möjlighet att i princip få en bibehållen standard. Fr o m 2002 finns inga garanterade belopp. Efterlevande kan också få ersättning vid psykiska besvär som grundar sig på dödsfallet. Även person som stått den avlidne särskilt nära kan få ersättning för personskada, t ex psykisk chock eller andra besvär om denna är en följd av dödsfallet. Ideella ersättningar kan sökas under en period av 10 år efter det att en skada erkänts som arbetsskada. För övriga ersättningar från TFA gäller en preskriptionstid av 6 år. Den som drabbats av en arbetssjukdom har i vissa fall rätt till ersättning från TFA även om sjukdomen visar sig först när anställningen upphört. De livräntor som utges från TFA är värdesäkrade enligt lagen om ändring av skadeståndslivräntor. Livräntorna räknas om enligt förändringarna i prisbasbeloppet den 1 januari varje år. kostnader sveda och värk övergående lidande lyte och men bestående lidande särskilda olägenheter dödsfall preskriptionstid värdesäkring