Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Årgång 21 Nr

Transkript

1 Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Årgång 21 Nr Offerkällan rustas upp Offerkällan på Sankt Hans gränd har liknats vid en stad vid Medelhavet. Nu står det 40 år gamla bostadsområdet inför en rejäl upprustning. Sidan 3 LKF äldre än man tror Förra året fyllde LKF 60 år. Men det finns åtskilliga LKF-hus som är betydligt äldre än så, till exempel det 100-åriga Bränneriet i Södra Sandby. Sidorna 6-9 Så får gatorna sina namn Hyresgästen David Ojeda tycker att Gråvädersvägen borde få byta namn. Men så enkelt är det inte, förklarar Lunds lantmäterichef Jonas Andréasson, som reder ut hur Lunds gator får sina namn. Sidan 10 Med känsla för fötter Halina Persson tröttnade på att montera kretskort och skolade om sig till fotvårdsspecialist. Nu har hon drivit sin egen fotvårdsklinik hos LKF på Kobjer i 15 år. Sidan 12 Påskagänget lockar Det kom mycket folk till biblioteket i Dalby när LKF presenterade sina planer på 19 radhus i Påskagänget. Radhusen ska bli kooperativa hyresrätter. Sidan 13 Brandskyddet förstärks Ny lagstiftning och en anlagd brand har fått LKF att de över brandskyddet i trapphus. Nu ska brandskyddet förstärkas. Sidan 14 Endast för småfåglarna Göran Persson, hyresgäst hos LKF, bygger foderbord för småfåglar där garanterat inga kråkor kommer in. Nu finns hans foderbord på Magistratsvägen som en del av LKFs satsning på att uppmärksamma naturen i och i närheten av företagets bostadsområden. Sidorna Bilden är arrangerad. Kråkan är uppstoppad.

2 Jordens övergång Hösten har präglats av den världsomspännande finanskrisen och allt vad den har fört med sig av ovisshet om framtiden. Prognoserna för bruttonationalprodukten, räntorna, arbetslösheten med mera har fått skrivas om flera gånger på kort tid. De modeller som ekonomerna brukar använda för att förutsäga den ekonomiska utvecklingen är plötsligt mer eller mindre obrukbara. Att i det läget göra en budget för LKF för 2009 är allt annat än enkelt, konstaterar företagets VD Peter Mellvé. Vi kan troligen räkna med sjunkande räntor men även om Riksbanken sänker styrräntan ytterligare vet vi inte hur detta kommer att påverka bankernas utlåningsräntor. Bankernas brist på långsiktiga pengar skapar problem när olika aktörer ska förnya sina gamla lån och söka nya lån för expansion och tillväxt. Sannolikt kommer inflationen att minska den närmaste tiden men samtidigt kan en stigande arbetslöshet innebära att betalningsförmågan minskar för många hushåll. Med så många osäkra kort gäller det att inte ryckas med i den masspsykos som emellanåt råder utan att tänka långsiktigt med företagets och hyresgästernas trygghet för ögonen, menar Peter. För byggbranschen har finanskrisen och den snabbt annalkande lågkonjunkturen inneburit ett närmast totalt investeringsstopp. Påbörjade projekt avslutas men nästan inga nya projekt sätts igång. Liksom under 1990-talets lågkonjunktur går LKF mot strömmen och fortsätter att bygga. Vårt mål är fortfarande att färdigställa nya lägenheter om året, säger Peter Mellvé. There is a crack in everything, That s how the light gets in. * Leonard Cohen Mitt bland alla problem ser han en ljusnande framtid för hyresrätten. Avskaffandet av det statliga investeringsstödet 2007 innebar en betydande kostnadsökning för nya hyresrätter. Nu borde det vara läge för regeringen att införa nya stöd, till exempel ett nytt ROTbidrag (reparation, om- och tillbyggnad), för att stimulera byggsektorn. Peter Mellvé konstaterar att efterfrågan på bostäder i Lundaregionen är oförändrat stor och att detta inte minst gäller hyresrätter. På fyra månader har antalet aktivt sökande i vår bokö ökat med 2000 och är nu uppe i Bland de sökande finns bland annat personer som inte har råd med sitt nuvarande boende, ungdomar som inte längre kan få lån på banken till bostadsrätt, och äldre som tänker sälja sina villor och inte vill placera sina pengar i en bostadsrätt när marknaden är så osäker som den är just nu. När det larmas som värst om finanskrisen kan man få en känsla av att vi står inför jordens undergång, menar Peter Mellvé. Vad vi i själva verket står inför är jordens övergång. Från det läge som världen befinner sig i nu finns en möjlighet till förändring av mänsklighetens ohållbara utnyttjande av jordens resurser. Peter påpekar att om alla jordens invånare skulle konsumera lika mycket som den genomsnittlige svensken skulle vi behöva två jordklot för att klara vår försörjning. Om alla hade varit amerikaner hade det krävts hela fem jordklot! På senare tid har det kommit flera tunga rapporter som visar att vår planet är utsatt för en belastning som den inte klarar. På lång sikt är det nödvändigt att vi tänker om. Jag hoppas att uppmärksamheten delvis flyttas från ekonomi till miljö och andra viktiga frågor och att kortsiktigt tänkande byts mot ett långsiktigt och hållbart tänkande. Klimathotet har fått stor uppmärksamhet men även vattensituationen är alarmerande, påpekar Peter. Det gäller inte bara utvecklingsländer utan också industrialiserade länder som USA, där bristen på vatten blir alltmer påtaglig. I det läget är det viktigt att påpeka att ett aktivt miljöarbete inte bara är till glädje för miljön utan att det också är ekonomiskt lönsamt, menar Peter. Det ser vi i vår egen verksamhet. LKFs mångåriga miljöarbete har inneburit stora besparingar. Nu har styrelsen tagit beslut om nya miljömål. De är tuffa men vi kommer att arbeta hårt för att nå hela vägen fram. Slutligen vill Peter påminna om att vi nu, när det i både bildlig och bokstavlig bemärkelse är lite mörkt, går mot en högtid som präglas av ljus och glädje och att efter vinterns mörker väntar en ny vår. Han önskar alla LKFs hyresgäster och anställda en God Jul och ett Gott Nytt År. * Fritt översatt: Det finns en spricka i alla ting, Det är så ljuset kommer in. LKF Kontakten Utges av Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Lilla Tvärgatan 21 Box 1675, Lund Utgivare: Peter Mellvé Redaktör: Anders Ljungberg Hagtornsgränden Lund epost: anders@alayout.se Wallin&Dalholms Boktryckeri AB Lund

3 Medelhavsområdet ska rustas upp Offerkällan på Sankt Hans gränd har liknats vid en stad vid Medelhavet. Nu står 60-talsområdet inför en omfattande upprustning. I boken Bygga och bo, som gavs ut vid LKFs 50-årsjubileum 1997, skrev arkitekten Tomas Tägil om Offerkällan: När man vandrar mellan husen får man intrycket av att små städer kring Medelhavet kan ha varit förebild. Tägil syftade bland annat på de vita husen med sina platta tak och avsaknaden av traditionella trapphus. Området ritades av den välkände arkitekten Sten Samuelson och byggdes Efter 40 år är området i behov av en omfattande renovering. Det framgår bland annat av den genomgripande utredning som LKF har låtit olika experter genomföra under det senaste året. Utredningen visar bland annat att Offerkällan i jämförelse med andra områden har en hög energianvändning för värme och varmvatten. Bristfällig isolering orsakar problem med kyla i lägenheterna. Badrummen behöver nya ytskikt. Även utemiljön är i behov av upprustning. Nu har LKF tillsammans med en referensgrupp av hyresgäster bosatta i Offerkällan tagit fram ett åtgärdsförslag som i slutet av november presenterades för ett 50-tal hyresgäster i den lokala hyresgästföreningens möteslokal. Förslaget innebär att ett hus med åtta lägenheter renoveras under Efter renoveringen kommer en utvärdering att göras genom att energianvändning, inomhusklimat med mera i det ombyggda huset jämförs med ett likadant hus som inte har byggts om. Vi vill vara säkra på att vi gör rätt saker innan vi går vidare med en renovering av hela området, förklarade LKFs marknadschef Gunilla Flygare. Bland de åtgärder som ska genomföras i försökshuset kan nämnas renovering av badrum och gästtoalett, installation av De låga vita husen med sina distinkta detaljer och finurliga trapplösningar tillhör de bättre exemplen på bostadsarkitektur från elementbyggandets dagar, menar arkitekten Tomas Tägil ny till- och frånluftsventilation samt ny köksfläkt. Problemen med kyla i lägenheterna kommer att åtgärdas med utvändig isolering av vardagsrumsväggarna samt ny dränering och markisolering. Hyresgästerna kommer att erbjudas inglasade uteplatser mot ett tillägg på hyran. Uterum som hyresgäster själva har byggt måste tas bort när vardagsrumsväggarna isoleras. Vid informationsmötet ställdes bland annat frågan hur upprustningen av området kommer att påverka hyrorna. Vi räknar med att de standardhöjande åtgärderna medför en hyreshöjning på 4-5 procent, svarade Gunilla Flygare. Hon påpekade också att LKF vill komplettera bebyggelsen i Offerkällan med ytterligare bebyggelse. Det går att bygga längs Svenshögsvägen och på vissa ställen inne i området, sa hon. En förtätning av bebyggelsen ger LKF intäkter som kan användas till upprustningen av Offerkällan. Grovt uppskattat kommer upprustningen att kosta 150 miljoner kronor. Gunilla Flygare poängterade vidare att LKF vill fortsätta sitt samarbete med hyresgästerna. Referensgruppen har varit ovärderlig som samarbetspartenr när förslaget till åtgärdsplan har tagit fram, sa hon. Charles Hallén, medlem i referensgruppen och tidigare ordförande i den lokala hyresgästföreningen, svarade med att berömma det åtgärdsförslag som LKF nu har lagt fram. LKF har kommit med flera förslag genom åren, sa han. Detta är utan tvekan det bästa. Tidsplan för försökshuset Januari Information till hyresgäster i försökshus och referenshus om vad försöksprojektet innebär. Mars Byggstart. Ombyggnaden beräknas ta tre veckor per lägenhet. Juni Slutbesiktning. Resten av 2009-början av Insamling av mätdata, enkäter till hyresgästerna i det renoverade huset och utvärdering av ombyggnaden. 3

4 Nyinflyttade Milsvid utsikt lockade Ïngmar och Gertrude Stridsberg har köpt en kikare för att utforska det landskap som de kan se från sin balkong på femte våningen i kvarteret Snäckan. Gertrude och Ingmar Stridsberg bodde i en bostadsrätt på Linero i 19 år. Nu kan de se sin gamla bostad från den nya på femte våningen i ett av LKFs hus i kvarteret Snäckan. När Gertrude och Ingmar flyttade in i sin bostadsrätt hade de rapsfält alldeles inpå knutarna. Fälten är sedan länge bebyggda men till våren har Gertrude och Ingmar nya rapsfält i blickfånget. Den 6 oktober flyttade de in i en fyrarummare högst upp i ett av LKFs fyra hus i Snäckan. Från den 13 kvadratmeter stora balkongen i sydsydväst har de en fantastisk utsikt. De kan blicka ut över takåsarna i Lund mot Malmö och Köpenhamn och vidare över jordbrukslandskapet i söder ända bort mot Romeleåsen i sydost. Vi kan se trafikledartornet på Kastrup och båtar på Öresund, berättar Gertrude Stridsberg. När det är tävlingar på Jägersro lyser det som ett tivoli. Och solnedgångarna kan vara fantastiska, säger Ingmar Stridsberg. Med hjälp av en nyinköpt kikare gör han och Gertrude ständigt nya upptäckter. Makarna Stridsberg fick sin nya lägenhet tack vare att de hade stått 14 år i LKFs bostadskö. Vi fick precis den lägenhet vi ville ha, säger Ingmar. Han och Gertrude har i många år haft sina promenadvägar just där Snäckan ligger och har följt bygget från starten. Gertrudes och Ingmars lägenhet ligger som ett eget litet hus högst upp i femvåningshuset. Vi har inga grannar vägg i vägg så 4 det är väldigt tyst här, säger Ingmar. Och vi är de enda i huset som har förråd på samma våningsplan som vi bor på. Lägenheten på cirka 92 kvadratmeter är drygt tio kvadratmeter mindre än makarna Stridsbergs tidigare bostadsrätt. Där fanns också ett vindsförråd och ett kallförråd. När vi skulle flyttade hit gav vi bort en massa saker till Erikshjälpen och en Ïngmar och Gertrude Stridsberg valde att bo kvar på Linero där de har sina promenadvägar sedan många år. scoutkår, annat kastade vi, berättar Gertrude. Hon och Ingmar är nöjda med det mesta i den nya lägenheten. Två av sovrummen är visserligen små men de fungerar utmärkt som arbetsrum. Skåpsutrymmena i köket är snålt tilltagna, tycker Gertrude och Ingmar, men Gertrude uppskattar att köket är sammanbyggt med vardagsrummet. Lägenheterna i Snäckan är anslutna till LKFs gigabitbredband och det uppskattar makarna Stridsberg, som ringde med så kallad ip-telefoni redan innan de flyttade till Snäckan. Vi har också skapat ett trådlöst nätverk för våra datorer, berättar Ingmar. Lägenheterna har komfortvärme, som gör det möjligt för hyresgästerna att kontrollera och påverka sin värmeanvändning. Bra, tycker Gertrude och Ingmar. Den nya lägenheten i Snäckan har fört dem någon halvkilometer längre bort från stadskärnan än vad de tidigare bodde men det bekymrar dem inte. Vi tycker om att promenera, säger de. Vi brukar gå till stan och ta bussen hem. Det blir lite längre att gå men det gör inget. Och sexans buss stannar nästan utanför dörren. Makarna Stridsberg har ibland funderat på att flytta till centrum men tycker att centrala Lund har blivit trist och skräpigt. Och vi trivs med våra promenadvägar här ute på Linero. Vi brukar gå ut till Arendala gård, det är precis lagom. Även om Gertrude och Ingmar, som båda är pensionärer, trivs med Snäckan och Linero utesluter de inte att det kan bli ytterligare en flytt och i så fall till ett seniorboende. Vi borde kanske ställa oss i kö igen, säger de. Det har ju visat sig en gång att det lönar sig. LKF i Snäckan Kvarteret har fått sitt namn efter en båttyp med samma namn och med anor från vikingatid och medeltid. LKF bygger fyra punkthus med sammanlagt 68 lägenheter i Snäckan. Sista inflyttningen sker i mars Möller Arkitekter har ritat husen och Peab bygger.

5 Förnya din plats i bokön! Du har väl inte glömt att du måste förnya din plats i LKFs bostadskö. Det gäller oavsett om du är aktiv eller passiv sökande. Förnyelse måste ske inom ett år efter det att du senast förnyade din plats. Om du har tillgång till internet förnyar du din plats genom att gå in på LKFs hemsida, och logga in på Mina Sidor. Du går sedan till Boköanmälan och klickar dig fram till Förnyelse. Om du inte har tillgång till internet kan du förnya din ansökan genom LKFs kundtjänst. Stort intresse för handboll via bredband Handbollssändningarna från den nya Arenan via LKFs gigabitbredband och internet har nu pågått i ett par månader. Efter en del barnsjukdomar fungerar tekniken bra. Bäst kvalitet på sändningarna får man om man har tillgång till bredband via fiberkabel, som till exempel via LKFs gigabitbredband. För dem som har försökt titta via adsl eller kabel-tv kan det dock ha varit problem på grund av otillräcklig bandbredd. Sedan sändningarna delades upp i en lågupplöst och en högupplöst version kan dock även handbollsintresserade med adsl eller kabel-tv följa matcherna. Bildkvaliteten är dock inte alls lika bra som vid mottagning via gigabitbredbandet. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur många som har sett de hittills sända matcherna men Jonas Birgersson, VD för ViaEuropa, som ansvarar för sändningarna, uppger att intresset har varit stort. Alla matcher har hittills varit gratis men så kommer det inte att förbli. Det var vid denna tidnings pressläggning dock inte klart vad det kommer att kosta att titta och hur kostnaden ska debiteras. Vill du veta mer om detta och om vilka matcher som kommer att sändas framöver bör du hålla ett öga på LKFs hemsida LKF-bilden LH Papegojelyckan fyllde 30 Papegojelyckans lokala hyresgästförening (LH) har firat 30 år med jubileumsfest i två inhyrda partytält på gröningen vid Gråsparvsvägen. Där uppträde clownen ZZZ för barnen medan trubaduren Erik underhöll de vuxna. Från närbutiken på Hårlemans plats hade LH Papegojelyckan lånat en så kallad slushmaskin, som tillverkar kylda drycker. Föreningen bjöd också på thaibuffé och Lundamelle. Jubileumsfesten blev en publiksuccé berättar LH-ordföranden Mikael Segersteen och styrelseledamoten Joakim Johansson, som var ansvarig för festarrangemangen. Ungefär 60 vuxna och lika många barn deltog i festen och det var betydligt fler än vi hade räknat med, säger Joakim. En annorlunda upplevelse I slutet av september var det dockteaterfestival i Lund och då passsade LKF och Hyresgästföreningen på att subventionera biljetter till två föreställningar av den burmesiska dockteatergruppen Htwe Oo Mayanmar Companys föreställning. Bland åskådarna fanns Christina Flores (till vänster), som är hyresgäst hos LKF på Gråsparvsvägen, och Babe Strömberg, medlem i Hyresgästföreningen. Babe Strömberg hade tagit med sig Leopold och Bastian Ayre, som såg fram mot en annorlunda upplevelse. Byggstart för Ribbingska Den 11 september var det officiell start för ombyggnaden av Ribbingska sjukhemmet till 55+boende. Om ungefär ett år ska 29 mycket speciella lägenheter i grönskande parkmiljö stå klara för inflyttning. Vid byggstarten hade LKF och entreprenören Peab bjudit in massmedia till en visning av sjukhemmet och en presentation av byggplanerna. Arkitekten Wiggo Marsvik på Hegelund&Marvik Arkitekter AB guidade journalister och fotografer genom byggnaden och berättade bland annat om hur sjukhemmets kapell, med en takhöjd på omkring sju meter, ska förvandlas till en lägenhet i två plan. 5

6 LKF 200 år En rest av Lunds hantverkshistoria De flesta av Lunds gamla hantverksgårdar har försvunnit. Carina Björn och hennes son Anders bor i en av de få som finns kvar. När Carina Björn på våren 2006 stod utanför huset på Västra Mårtensgatan, där hon hade blivit erbjuden en lägenhet, var hon tvungen att nypa sig själv i armen. Jag hade ingen aning om att LKF äger så gamla hus, säger hon. När erbjudandet kom bodde Carina och Anders i ett LKF-radhus i Dalby. Där trivdes de men när Anders började pendla till gymnasiet i Lund tyckte de att det var dags att flytta till stan. Carina aktiverade sig i LKFs bostadskö, där hon hade varit passiv sökande till en lägenhet i centrum i elva år. Eftersom Carina redan var hyresgäst hos LKF fördubblades hennes kötid till 22 år och det tog bara tre månader innan hon fick ett erbjudande om en trea på drygt 70 kvadratmeter i ett hus på Västra Mårtensgatan. Lägenheten ligger i en av de tre sammanhängande hantverksgårdar som LKF äger på Västra Mårtensgatan Hantverksgårdarna var en gång typiska för Lund. De hade försäljningsställe och bostad mot gatan och verkstäder och andra ekonomibyggnader på gården. Idag är de flesta borta. Carina och Anders Björn fick lägenheten tack vare Carinas långa kötid. Lägenheten, med rum mot både Botulfsplatsen och innergården, har anor från och 1800-talen och det märks. Både taket och golvet i vardagsrummet sluttar till exempel ganska rejält. Det är svårt att ställa möbler på vissa ställen eftersom de lutar så mycket, säger Carina. Men det har varit värre, berättar LKFs byggnadschef Håkan Ekelund, som var ansvarig för renoveringen av huset Huset ägdes då av Fastighets AB Färgaren men det var LKF som genomförde renoveringen. Vi fick vi bygga en ny bärande stomme av stål innanför den gamla för att staga upp huset, säger Håkan Ekelund.. Vid renoveringen tilläggsisolerades huset invändigt, ett rymligt badrum med tvättmöjligheter byggdes och fönstren fick isolerglas som håller ljuden från Västra Trappan på innergården har fått ersätta trädgården i Dalby som uteplats åt Carina Björn (som var förhindrad att närvara när bilderna togs) och sonen Anders. I lägenheten förenas charmen i ett gammalt hus med bekvämligheten i ett modernt hus. Mårtensgatan och Botulfsplatsen ute. Vi hör nästan inga ljud från gatan, säger Carina Björn. Lägenhetens ålder ger den en charm som moderna lägenheter saknar, tycker Carina och Anders Björn. Att det är ont om förvaringsutrymmen får man lära sig att leva med. Det gäller att hålla ordning på sina grejer och kasta det man inte behöver, säger Carina. Hon och Anders har också vant sig vid att inte ha någon trädgård och att det är en bit till naturen. Nu är trappan till innergården Carinas och Anders uteplats. Den är mysig, tycker de, men de hade gärna velat ha en balkong mot innergården. Carina och Anders trivs med att bo mitt i stan med de möjligheter och den service det innebär. Men Anders drar nog snart norrut. Han står i LKFs bostadskö och hoppas att få en lägenhet någonstans på Norr, nära Tekniska högskolan, där han studerar. Carina bor tills vidare kvar i sin charmiga blandning av 1800-tal och nutid. Hon uppskattar att hon har fått den möjligheten tack vare LKFs kösystem, som inte favoriserar någon. Men Carina har också börjat blicka framåt och funderar på att ställa sig i LKFs kö igen. Den här gången blir det i så fall till ett seniorboende, säger hon. 6

7 LKF 200 år Förra året firade LKF 60-årsjubileum. Men företaget äger fastigheter som är betydligt äldre än så. De äldsta har ett par hundra år på nacken. LKF har byggt närmare 8000 lägenheter sedan företaget bildades LKF har också köpt ett antal fastigheter varav en del äldre byggnader med totalt ett 60-tal lägenheter. De flesta ligger i kvarteren Östertull, Sankt Mårten och Sankt Clemens i centrala Lund och kom i LKFs ägo när företaget 1996 köpte Fastighets AB Färgaren av Lunds kommun. Färgaren hade bildats för att köpa in äldre fastigheter i centrum som ansågs olönsamma för LKF att äga slogs Färgaren samman med LKF. De enda hus i de tre kvarteren som inte har köpts från Färgaren är Östra Vallgatan 21, som köptes från kommunen 1993, samt hörnhuset Västra Mårtensgatan 12-Bankgatan 2, som köptes från AB Hufvudstaden Två äldre hus ligger i Östra Torns by. Där köpte LKF 1991 ett antal lägenheter byggda och förvaltade av fastighetskontoret. I köpet ingick Maltes lada som var ett gammalt stall. Det byggdes om till bostäder i slutet av 1990-talet. I början av 2000-talet köpte LKF också Gunnars lada som byggdes om till bostäder I Södra Sandby köpte LKF 1995 det gamla brännvinsbränneriet från Lunds kommun och byggde om det till bostadsfastighet. Här är hela listan över LKFs äldre fastigheter: KVARTERET ÖSTERTULL Uppkallat efter Lunds östra stadstull. Fastigheterna längs Ö Mårtensgatan och Råbygatan totalrenoverades/byggdes om Ö Mårtensgatan 10 C. Korsvirkeshus byggt 1825 som barkkvarn, packhus, drängkammare och torkvind. Ombyggt till bostadshus. 4 lägenheter. Hantverksgårdar på Västra Mårtensgatan. Här är alla LKFs gamla hus Ö Mårtensgatan 12 A Äldre gatuhus byggt 1837, påbyggt 1845 och ombyggt lägenheter. Ö Mårtensgatan 12 E Äldre gårdshus sammanbyggt med lägenhet. Ö Mårtensgatan 14 A och B Äldre ombyggda hus. Gatuhusets äldsta delar är byggda omkring 1770 och ombyggda under och tidigt tal. 3 lägenheter. Ö Mårtensg 20 A-B Byggt 1877/1881, ombyggt 1924, 6 lägenheter. Råbygatan 5 A-E, 7 A-B Gatuhus byggda 1874 resp lägenheter. Skolgatan 5 Byggt 1907, ombyggt lägenheter. Skolgatan 7 Byggt 1878, ombyggt 1910 och lägenheter. Ö Vallg 21 Byggår okänt. 8 lägenheter. KVARTERET SANKT MÅRTEN Uppkallat efter Sankt Mårtens kyrka. Husen V Mårtensgatan 6-10 byggdes om helt under V Mårtensgatan 6 B Ett tvåvåningshus och ett 1 1/2-planshus. Tvåvåningshuset bestod ursprungligen av två hus. Den östra delen har okänd ålder men fanns på 1830-talet. Den västra delen var 1835 cirka 30 år gammal. På 1870-talet fick de båda husen gemensam fasad. 2 lägenheter. 1 1/2-planshuset är byggt omkring Den del som ligger längs L Södergatan kallas lusasken. Större delen uppförd 1868 men delen i kvartershörnet torde vara äldre. En av lägenheterna ovan går även in i 1!/2 planshuset i delen ut mot Mårtensgatan. Inga lägenheter. V Mårtensgatan 8 B och D Gatuhuset är byggt i flera etapper. Det finns troligen delar som är äldre än tal, andra delar är byggda under 1800-talets första halva. Gårdshuset är uppfört i etapper, dels under 1800-talets senare del, dels under 1900-talet. 3 lägenheter. V Mårtensgatan 10B Byggt lägenheter. V Mårtensgatan 12, Bankgatan 2 Byggdes 1918 (lokaler och bostäder) och 1919 (biografsalong). En viss renovering genomfördes på 1960-talet byggdes ytterligare biosalonger. 11 lägenheter. K V A R T E R E T SANKT CLEMENS Uppkallat efter Sankt Clemens kyrka. Kattesund 8A Byggt 1885, ombyggt 1941 och Köpt av LKF lägenheter. ÖSTRA TORNS BY Östratornsvägen 20 A-D (Maltes lada) Byggd 1926, ombyggd lägenheter. Östratornsvägen 55 A-D (Gunnars lada) Byggd 1950, ombyggd lägenheter. SÖDRA SANDBY Möllevägen 4-10 Byggt omkring lägenheter. 7

8 LKF 200 år Spåren efter Maltes grisar finns kvar Skrapmärken på tegelväggen vid familjen Långhs uteplats i Östra Torns by vittnar om att det bodde grisar i huset innan människorna flyttade in. Ingrid och Michael Långh bor med sina tre barn Karolina, Anna och Erik samt katten Trisse i Maltes lada, en av två äldre ekonomibyggnader i Östra Torns by som LKF har låtit bygga om till bostäder. Gunnars lada kallas den andra. Maltes lada är egentligen en missvisande benämning på byggnaden, som uppfördes I en lada förvarades otröskad säd, hö och halm men i Maltes lada bodde gårdens djur. Maltes stall vore alltså en mer korrekt benämning. Här låg grisstian, säger Michael Långh när han står i lägenhetens vardagsrum. Sedan visar han skrapmärkena på ytterväggen vid bostadens uteplats. Det är märken som visar var grisarna brukade skrubba sig, menar Michael Långh. Skrapmärkena är bara ett av många tecken på att byggnaden är en gammal ekonomibyggnad, uppförd för cirka 80 år sedan. Arkitekten Ingemar Jönsson, som förvandlade stallet till en bostadsfastighet med fyra lägenheter där ingen är den andra lik, lämnade stolpar, bjälkar och takstolar av trä väl synliga i lägenheterna. Även fönstren med sina tidstypiska spröjsar fick vara kvar och kullerstensgården utanför huset är bevarad i sitt ursprungliga skick. De djupa fönsternischerna har försetts med innerglas för att förbättra isoleringen. Kvällstid lyses nischerna upp med smålampor. Varje fönsternisch är som en liten utställningsmonter, säger Michael Långh. 8 Michael Långh och sonen Erik i vardagsrummet som en gång i tiden var en grisstia. De ursprungliga fönstren med sina karaktärstiska spröjsar har behållits. Familjen Långh flyttade till femrummaren i Östra Torns by 1996, när huset var nyrenoverat. Lägenheten är i tre plan. Snedtak i en del av rummen kan göra dem lite svårmöblerade. En fördel är dock att hallarna på andra och tredje våningen är delvis möblerbara. Innan familjen Långh flyttade till Östra Torns by bodde den hos LKF på Trädgårdsgatan i centrala Lund. Det kändes tryggt att flytta hit när barnen var små, säger Michael. I stan var det så mycket trafik, här var det bilfritt. Ingrid Långh är uppvuxen på landet, Michael i stan. Den här lägenheten var en perfekt kompromiss för oss, säger Michael. I Östra Torns by, som är känd från skriftliga källor sedan tidigt 1100-tal, fick familjens båda döttrar utlopp för sitt hästintresse. Nu har vi en häst i Lunds ridhus, berättar Michael. På somrarna går den på bete i hagarna i Östra Torns by. Michael Lång tycker inte att det inneburit några direkta nackdelar i boendet att huset ursprungligen har varit ett stall. Men det är ont om skåpsoch förvaringsutrymmen i lägenheten, tycker han. LKF byggde ett kallförråd åt oss för några år sedan. Det har gjort situationen lite bättre men det är fortfarande ont om utrymmen för en familj på fem personer. Huset värms upp med direktverkande el och uppvärmningskostnaderna är höga. Men inomhusklimatet är bra, menar Michael Långh. De tjocka väggarna gör att det är svalt inomhus under varma sommardagar och på vintern håller de kylan ute. Dessutom har vi golvvärme i bottenplanet och den värmen stiger upp till de övre våningsplanen. Även om familjen Långh har haft tolv fina år i Östra Torns by och uppskattar den goda grannsämja som råder där så är det inte säkert att den bor kvar om fem år. Döttrarna Karolina och Anna är vuxna och studerar på universitet och lär snart flytta hemifrån. Och sonen Erik satsar hårt på en ishockeykarriär och är inte främmande för att flytta norrut till någon större ishockeyort än Lund. När det bara är Ingrid och jag kvar flyttar vi nog in mot stan, säger Michael Långh. Men än är vi inte där.

9 LKF 200 år Bränneri med 100-åriga anor Anette och Thomas Ågren är omgivna av lokal industrihistoria. De bor i ett före detta brännvinsbränneri och från uteplatsen är det bara några stenkast till ortens vindmölla. I köket hos Anette och Thomas Ågren på Möllevägen i Södra Sandby står en vitmålad pelare i gjutjärn som bär upp en takbalk. I vart och ett av de fem rummen i lägenheten finns en likadan pelare. Gjutjärnspelarna är en påminnelse om byggnadens industriella förflutna. De lätt välvda fönsterbågarna och välvningarna i taken på ovanvåningen är andra industrihistoriska kännetecken. Det är bremervalv, säger Thomas Ågren, som själv är i byggbranschen. De var vanliga i äldre industribyggnader. Bränneriet i Södra Sandby byggdes vid förra sekelskiftet och var i bruk fram till Här brändes brännvin på potatis. Bränneriet fick varje år en tilldelning av staten som också satte priset, berättar lantbrukaren och centerpolitikern Nils- Arne Andersson i Södra Sandby. Han har varit både aktieägare och styrelseledamot i det aktiebolag som drev bränneriet. Han har också suttit i LKFs styrelse. Så småningom blev lönsamheten så dålig att verksamheten upphörde. Byggnaden bjöds ut till försäljning och köptes av dåvarande Sandby kommun. Vid kommunsammanslagningen 1974 kom den i Lunds kommuns ägo. Röster höjdes för att riva bränneriet men 1995 köpte LKF den gamla industribyggnaden för att bygga om den till bostäder efter arkitekten Yngve Lundquists ritningar. Han lade bland annat särskild vikt vid att behålla byggnadens tidstypiska tegelfasad. Anette och Thomas Ågren flyttade in i Thomas Ågren och hans fru Anette har lagt mycket arbete på att ge lägenheten i Bränneriet en personlig prägel. Med rätt belysning blir gjutjärnspelarna spännande inredningsdetaljer. Bränneriet med sina två barn för tio år sedan. De kom från egen villa i Sjöbo. Bränneriet skulle egentligen bara bli en anhalt på vägen till Lund, berättar de båda. Men vi trivdes så bra att vi blev kvar. Anette och Thomas bor i en femrummare i två plan. De har satsat mycket tid och pengar på att höja sin boendestandard. I hallen har de lagt ett grafitgrått klinkergolv och i såväl köket som sovrummen har plastmattorna ersatts med parkettgolv. Garderobs- och förvaringsutrymmena har också utökats. På uteplatsen har Anette och Thomas byggt ett trädäck där de kan sitta i eftermiddags- och kvällssolen och lyssna på fågelsång från Fågelsångsdalen. Anette och Thomas är medvetna om att de inte får tillbaka en enda krona av det de har satsat den dag de flyttar. Det spelar ingen roll, säger Anette. Vi har gjort detta för vår egen skull. Även om Anette och Thomas Ågren på det hela taget är nöjda med sina år i Bränneriet har det varit en hel del problem under resans gång. Det var väldigt kallt under de första åren, berättar de. Och eftersom lägenheterna värms upp med direktverkande el sköt elkostnaderna i höjden. Problemen med kalla golv och väggar ledde till stora omflyttningar i huset och slutligen beslutade LKF att tilläggsisolera huset på utsidan. Det fanns ingen annan lösning om vi skulle ha kvar Bränneriet som bostadshus även om vi var tvungna att dölja husets tegelfasad, säger Bo Magnusson, projektledare på LKF. Sedan dess är det inte längre lika kallt och elkostnaderna har sjunkit, konstaterar makarna Ågren. Efter tio år i Södra Sandby har de börjat fundera på att återuppta flytten mot Lund. Där jobbar Thomas och förbindelserna till Malmö, där Anette jobbar, är betydligt bättre än från Södra Sandby. Båda barnen har dessutom flugit ut och fem rum är lite för mycket för Anette och Thomas. Vi vill gärna flytta in till centrala Lund, säger de. Men vi är medvetna om att det är många andra som vill göra det också och att det kan bli svårt att hitta något som passar oss. 9

10 LKF-namnet Så får Lunds gator sina namn David Ojeda bor hos LKF på Gråvädersvägen. Han gillar sin takvåning men ogillar gatunamnet. Det borde ändras, tycker han. Men så lär det inte bli. Gatunamnet Gråvädersvägen får mig att deppa även om solen skiner, säger David Ojeda och undrar vilket ljushuvud som namngav gatan. Förra kommunalrådet Nils Gustavsson, som bodde på Vårvädersvägen i många år och som nu bor hos LKF i seniorboendet på Karhögstorg, var ett av ljushuvudena. Det stod klart på ett tidigt stadium att det nya bostadsområdet skulle få namn som anknöt till vädret och det var ingen som tyckte att Gråvädersvägen var ett olämpligt namn, berättar Nils Gustavsson. David Ojeda vill helst att gatan får ett annat namn, till exempel Bravädersvägen. Men chansen till en namnändring är obefintlig, säger Jonas Andréasson, lantmäterichef på Lunds stadsbyggnadskontor. Det är mycket ovanligt att vi byter namn på gator, säger han. Gråvädersvägen är ett väl inarbetat namn och knappast så kontroversiellt att ett namnbyte är befogat. Det finns exempel på namnbyten i Lund, antingen för att namnen har uppfattats som stötande eller för att det funnits risk för sammanblandning av adresser. Alfred Petréns gata, uppkallad efter en rasbiolog som talade om samhällets rätt att släcka vanskapade idioters liv, har till exempel namnändrats till Vipemöllevägen. 10 Jonas Andréasson framför två gatunamn som är typiska på var sitt sätt. Den ena gatan har sitt namn efter ett yrke, vilket är vanligt på Väster, den andra efter den plats dit vägen går eller ursprungligen gick. Och de boende på Sankt Lars väg 1-24 i kvarteret Regnbågen fick sina adresser ändrade till Regnbågsgången 2-32 eftersom adresserna Sankt Lars väg 1-24 även finns inne på Sankt Larsområdet. Det blir allt viktigare i vår digitaliserade tid att det är ordning och reda på gatunamnen, påpekar Jonas Andréasson. Namnen hamnar i olika databaser hos exempelvis Skatteverket, Posten och Eniro och det är viktigt att uppgifterna stämmer överens mellan de olika databaserna. Jonas Andréasson är föredragande för byggnadsnämnden i frågor som rör namn på områden, kvarter, gator, torg, parker med mera i Lund. Han har hjälp av en referensgrupp där bland annat lingvistikern Arthur Holmer, ortnamnsforskaren Göran Hallberg, stadsantikvarien Björn Magnusson Staaf och bibliotekarie Margareta Wickström från stadsbibliotekets Lundasamling ingår. Vi har få formella möten utan för en löpande diskussion via mejl, berättar Jonas Andréasson och beskriver namngivningen som en process, där olika synpunkter vägs in och som slutar med ett beslut i byggnadsnämnden. Idéerna till nya namn kan komma från många olika håll. Om det finns något att knyta an till, exempelvis en historisk händelse, ett gårdsnamn eller någon uppgift i den lokala muntliga traditionen, så försöker jag utgå från det, berättar Jonas Andréasson och tar den planerade bebyggelsen i Stångby som exempel. Området ligger nära platsen för slaget vid Lund. Därför kommer jag att föreslå namn efter stupade soldater och efter olika militära termer som exempelvis dragon. Ibland går det att bygga vidare på namn som redan finns, som exempelvis på östra Linero. Den äldre delen av Linero har ju namn som är hämtade från vikingatid och medeltid (till exempel Vikingavägen, Drakskeppsvägen, Harald Blåtands gränd). Samma tema finns på Lineros nyare delar, exempelvis Valdemars väg och kvarteret Långskeppet. Jonas Andréasson bor själv på Linero på en gata som väcker en hel del munterhet. Jag bor på Snorres väg. Det är många som fnissar när jag berättar det. Fotnot 1. Snorres väg är uppkallad efter den isländske 1200-talsskalden Snorre Sturlasson. Fotnot 2. I Lunds kommun finns 1238 gatunamn, 1884 kvartersnamn och 151 parker registrerade. (Källa Stadsbyggnadskontoret, Lantmäteriet)

11 LKF-namnet Fråga om namnet Om du har frågor om namn på bostadsområden, kvarter, gator eller torg där LKF har hus kan du skicka dem till LKF Kontakten Hagtornsgränden Lund Epost: anders@alayout.se. Fråga: Hej! Jag undrar varifrån Papegojelyckans namn kommer. Christer Steen. Svar: Papegojelyckan var, som namnet visar, från början en lycka, det vill säga en mindre inhägnad åker eller äng. Det råder delade meningar om varifrån förledet Papegoje kommer. Ett förslag har varit att lyckan ägdes av någon som hade släkt- eller binamnet Papegoja. Något sådant namn är dock inte känt. Inom Lunds Knutsgille finns en uppfattning att området har fått sitt namn efter de papegojeskjutningar som gillet har haft i området. Mest troligt förefaller det vara att lyckan har sitt namn efter Hendrik Pape, borgmästare i Lund och död goje skulle då ha varit tillagt i senare tid. Källa: Bengt Pamp, Från Gödelöv till Tage Erlanders gata. Fråga: Jag och några med mig funderar över namnet Anne som förekommer i bland annat Annetorp och Annehem. Har detta namn någon historisk bakgrund? Fundersamma hyresgäster i Värpinge Svar: Anne förekommer i många namn på exempelvis bostadsområden och vårdinrättningar som Annehem, Annetorp och Annedal. Man kan med fog anta att det döljer sig en Anna bakom namnen även om det sällan är känt vilken Anna. Bostadsområdet Annehem norr om Norra Fäladen har exempelvis sitt namn efter en gård som på 1860-talet ägdes av komministern A.R. Kjellander. Gården var troligen uppkallad efter Kjellanders fosterdotter Anna. Annedalsvägen, en tvärgata till Bondevägen i Öresundsvägens företagsområde, är uppkallad efter en nu försvunnen gård, Annedal, på Kobjer. Vilken Anna som gav namn åt gården är okänt. Detsamma gäller den nu försvunna gården Annetorp som fick ge namn åt Annetorpshemmet, också känt som Blindinstitutet. I nästa nummer får bland annat Pottugnen och Spjället sin förklaring. LKF vill ha miljösamarbete med hyresgästerna LKF vill ha ett utökat samarbete med hyresgästerna i sitt framtida miljöarbete. Det framgår av företagets nya miljöpolicy och miljömål. I november antog LKFs styrelse en ny miljöpolicy och nya miljömål för perioden I såväl policyn som i målen poängteras att företagets miljöarbete ska bedrivas i samarbete med hyresgästerna. Vi vill inte bara informera hyresgästerna om vårt miljöarbete och lämna anvisningar om vad som gäller, säger LKFs miljöansvariga Åsa Johansson. Vi vill engagera hyresgästerna i miljöarbetet och underlätta för dem som vill leva ett miljövänligt och kretsloppsanpassat liv. Den nya policyn betonar starkare än den tidigare att LKF inte bara ska erbjuda en bra inomhusmiljö utan också en god utomhusmiljö. Vi ska skapa en utomhusmiljö som förutom att vara trygg och trivsam också ska gynna mångfalden av växter och djur, förklarar Åsa Johansson. Ett av miljömålen är att sprida kunskap om de naturupplevelser som finns i LKFs bostadsområden eller deras närhet. Det ska bland annat ske genom så kallade närnaturguidningar. Vart tredje år får LKFs hyresgäster möjlighet att besvara en enkät om sin inne- och utemiljö, den så kallade miljöinventeringen i befintlig bebyggelse (MIBB). Ungefär hälften av hyresgästerna brukar svara, berättar Åsa Johansson. Nu ska det bli möjligt att svara på enkäten via internet och den ska också finnas tillgänglig på engelska. På så vis hoppas vi att ännu fler svarar vilket är en del i vårt dialogarbete. Bland miljömålen i övrigt kan nämnas Guidning i naturområden nära LKFs bostadsområden, som till exempel Höjeådalen, blir en del av LKFs miljöarbete under de närnaste fyra åren. att värmeförbrukningen ska minska med cirka fem procent och elanvändningen i byggnader med två procent på fyra år. Övriga miljömål handlar om att mängden restavfall ska minska, att avveckla speciellt miljö- och hälsofarliga kemikalier i drift- och nyproduktion samt minska förbrukningen av fossila drivmedel i företagets fordon. Under den gångna fyraårsperioden nåddes flera mätbara mål på mindre än fyra år, säger Åsa Johansson. Under den kommande perioden finns möjlighet att revidera målen om de uppnås innan fyraårsperioden har gått ut. Läs mer Du kan läsa mer om LKFs miljöarbete på företagets hemsida Klicka på länken LKF och miljön. Läs mer om närnaturguidning och fåglar vid fågelbordet på sidorna

12 Lokalhyresgästen Halinas fotvård får Margit att dansa Efter 17 år som kretskortsmontör beslutade sig Halina Persson för att byta bana i livet. Sedan 1993 driver hon en fotvårdsklinik i en LKF-lokal på Kobjer. I HP Fotvårdskliniks behandlingsstol sitter Margit Håkansson. Hon har bott hos LKF i kvarteret Grödan på Kobjer sedan området stod klart i mitten på 1950-talet. Min man och jag bodde med tre barn i en tvåa, berättar Margit, som i många år jobbade på Vipeholm, en vårdinrättning för gravt utvecklingsstöda, och sedan på Annetorp när Vipeholm avvecklades. Nu är Margit pensionär och något av en lokal kändis. Hon och väninnan Hjördis Stubbendorff ser bland annat till att det blommar i Grödans rabatter. Hon hjälper också gärna sina grannar och vänner och städar i Lunds ridhus en gång i veckan. Ungefär varannan månad unnar hon sig fotvård hos Halina Persson. Jag skulle göra det oftare om jag hade haft råd, säger Margit. Det är så skönt att ha någon som tar hand om mina fötter. Och så kan Halina och jag prata om allt. Halina Persson har drivit sin fotvårdsklinik på Kobjer sedan Innan dess var hon kretskortsmontör på Gambro i 17 år. Jag kände en dag att jag ville göra något annat och beslutade mig för att sadla om, berättar Halina. Efter att ha prövat olika möjliga karriärer kom hon fram till att hon ville bli fotvårdsspecialist. Jag har alltid tyckt om att ta hand om människor och när jag var ung skötte jag mina föräldrars fötter, berättar Halina. Efter att ha utbildat sig i medicinsk fotvård öppnade hon sin egen klinik. Där jobbar hon bara på lördagarna, resten av arbetstiden tillbringar hon på en kommunal dagcentral för äldre i centrala Lund. 12 En gång i veckan har Halina Persson öppet i sin fotvårdsklinik. Margit Håkansson tillhör stamkunderna. Hon har fullt upp att göra i sin kommunala anställning men tycker ändå inte att det är jobbigt att dessutom driva ett eget företag. Det är så när man gillar sitt arbete, säger Halina. Och jag tycker om att göra så att människor mår bra. Mina kunder är glada när de kommer och ännu gladare när de går. Jag dansar hem, säger Margit. Halina Persson har hjälp i kliniken av sin man Andrzej. Han sköter administrationen, beställer varor, steriliserar instrument med mera. Jag har det som en läkare, säger Halina. Jag kan ägna mig helt åt behandlingen och slipper allt kringarbete. I mitt kommunala jobb får jag även ta hand om de uppgifterna. Andrzej är till vardags smed och jobbar hos Lunds kommun för Nybyggarna, en verksamhet som bedriver arbetsträning och friskvård. Även på sin fritid ägnar sig Andrzej åt smide. Trädgårdsmöbler, ljusstakar och andra smidesföremål som han har tillverkat pryder HP Fotvårdsklinik. Att komma hit är som att komma till ett hem., säger Margit Håkansson. Halina och Andrzej verkar trivas så bra tillsammans. Ja, det gör vi, bekräftar båda. Vi fungerar som ett team. Att deras mottagning ligger på Kobjer, ett område som ligger lite i skymundan, ser de inte som någon nackdel. Nej, våra kunder kommer från hela staden och även från orter utanför Lund, berättar Halina Persson. Det finns gott om parkeringsplatser här till skillnad från i centrum. Halina hoppas kunna fortsätta sin verksamhet på Kobjer ännu många år. Det är skönt att ha ett eget företag vid sidan av jobbet så att vi har något att göra när vi blir pensionärer. LKF på Kobjer Området hette ursprungligen Kobjerg. Namnet är känt sedan 1672 och betyder helt enkelt Koberget. LKFs område Grödan ritades av arkitekten Ingeborg Hammarskjöld-Reiz och stod klart Grödan har 131 lägenheter.

13 Stort intresse för Påskagänget LKFs byggnadschef Håkan Ekelund (t.h.) och arkitekten Ingmar Jönsson presenterade LKFs radhus i Påskagänget. Wiggo Olsson och hans fru har bott i villa i Veberöd i många år. Nu funderar de på att flytta till en mindre bostad. LKFs kooperativa hyresrätter i Påskagänget i Dalby är ett alternativ. Den 12 november höll LKF informationsmöte om Påskagänget på biblioteket i Dalby. Ett 40-tal personer hade kommit för att höra marknadschefen Gunilla Flygare, byggnadschefen Håkan Ekelund, arkitekten Ingmar Jönsson och chefen för LKFs kundtjänst Thomas Larsson berätta om den nya upplåtelseform som LKF planerar att pröva i sina 19 radhus i Påskagänget. Medelåldern bland åhörarna var hög, vilket inte förvånade Gunilla Flygare. Vi räknar med att den kooperativa hyresrätten är ett attraktivt alternativ för människor som har sålt sin villa och letar efter ett bekymmersfritt och ekonomiskt tryggt boende, säger hon. Bland åhörarna fanns Wiggo Olsson. Han bor i villa i Veberöd tillsammans med sin fru. Wiggo Olsson är pensionär och det blir hans fru snart också. Villan börjar bli för stor och arbetsam för oss, berättar Wiggo Olsson. Nu har vi börjat se oss om efter någon annanstans att bo. Påskagänget är ett av de alternativ som han och hans fru tänker titta närmare på. Vi har lite delade meningar om vi ska bo kvar i byarna eller flytta till stan, säger Wiggo Olsson. Jag stannar gärna utanför stan, min fru är sugen på att flytta till centrum. Men vi har bara stått fyra år i LKFs bokö så den vägen lär vi inte kunna hitta en bostad i centrum. Efter presentationen av Påskagänget var Wiggo Olsson fortfarande intresserad av att bo i området. Nu ska jag åka hem och berätta för min fru vad jag har fått veta här i kväll så får vi diskutera vidare om detta är ett bra alternativ för oss, sa han. Kooperativ hyresrätt är en helt ny upplåtelseform för LKF. Den som flyttar till Påskagänget betalar en upplåtelseinsats. LKFs förslag är att insatsen sätts till 6000 kronor per kvadratmeter men beloppet är preliminärt. Insatsen betalas tillbaka om hyresgästen flyttar från området. Insatsen är ett lån till LKF som gör det möjligt att sätta hyran lägre i Påskagänget än i jämförbar nyproduktion. Vid hyresförändringar kommer hyreshöjningarna i Påskagänget att vara hälften av den genomsnittliga hyreshöjningen hos LKF. På så vis får hyresgästerna avkastning på lånet till LKF. Påskagänget kommer att förvaltas av en kooperativ hyresgästförening, där alla hyresgäster i området måste vara medlemmar. Först kommer dock en intressegrupp att bildas med bostadssökande som är intresserade av att flytta till Påskagänget. Gruppen ska bland annat förbereda bildandet av den kooperativa hyresgästföreningen. Byggstart för Påskagänget är planerad till våren 2009 med inflyttning ett år senare. I slutet av november hade 56 personer i aktiv kö och 29 i passiv kö anmält intresse för att bo i Påskagänget. 30 personer i den aktiva kön har anmält sig så sent som i år. För att få en lägenhet i Påskagänget måste man stå i LKFs bokö. Anmälan kan göras via LKFs hemsida lund.se eller på blankett som man kan få från LKFs kundtjänst. På hemsidan och hos kundtjänst finns också ytterligare information om Påskagänget. Viktigt att ha hemförsäkring Det kan innebära ekonomisk katastrof för en familj att vara oförsäkrad vid en brand, översvämning eller inbrott. I samarbete med LKF erbjuder Länsförsäkringar en hemförsäkring med låga avgifter och möjlighet att betala månadsvis. LKF och Länsförsäkringar har samarbetat i flera år om en gruppförsäkring för LKFs hyresgäster med en premie som är avsevärt lägre än om man tecknar en enskild försäkring. Länsförsäkringars hemförsäkring omfattar egendomsskydd, ansvarsskydd, rättsskydd, överfallsskydd och reseskydd. Högsta ersättning är kronor. Som tillägg kan man teckna en Allriskförsäkring och Tur & Retur, ett komplement till reseskyddet i hemförsäkringen. Försäkringen tecknas hos LKF och premien betalas månadsvis på hyresavin. Ansökningsblankett kan hämtas på LKFs hemsida eller i kundtjänst på Lilla Tvärgatan 21, Lund. Ansökningsblankett finns även i pärmen Min Bostad som alla hyresgäster får när de tecknar kontrakt. Skadeanmälan ska lämnas till områdesexpeditionen som skickar den vidare till Länsförsäkringar. Det är viktigt att tänka på att försäkringen upphör att gälla om man flyttar ifrån sin lägenhet. Det gäller även om man flyttar till en annan lägenhet hos LKF. Man måste då teckna en ny försäkring för den nya bostaden. Den 1 januari höjer Länsförsäkringar premierna för hemförsäkringen. De nya månadspremierna blir: Lunds tätort Antal rum Upp till 65 år Över 65 år 1 rok 39 kr 29 kr 2 rok 47 kr 33 kr 3 rok 59 kr 41 kr 4 rok 71 kr 50 kr 5 rok 78 kr 59 kr Utanför Lunds tätort 1 rok 33 kr 22 kr 2 rok 37 kr 29 kr 3 rok 48 kr 35 kr 4 rok 58 kr 41 kr 5 rok 64 kr 48 kr Tillägg för Allrisk per månad 25 kr. Tillägg för Tur & Retur per månad 30 kr. 13

14 Ny lagstiftning och en anlagd brand har fått LKF att undersöka brandskyddet i företagets trapphus. Nu ska brandskyddet förstärkas fick Sverige en ny lag om skydd mot olyckor. Lagen säger att fastighetsägare och hyresgäster har ett gemensamt ansvar för brandskyddet i en fastighet. Fastighetsägaren och hyresgästerna ska bland annat gemensamt se till att utrymningsvägarna hålls fria. Det innebär till exempel att man inte får ställa cyklar, barnvagnar och andra föremål i trapphusen som kan hindra hyresgäster från att ta sig ut och räddningstjänsten från att komma in vid en brand. Ett undantag är barnvagnschassin och rollatorer som får förvaras i trapphus på ett sådant sätt till exempel under trappan - att de inte blockerar utrymningsvägarna. Vidare får man inte förvara brännbara föremål som mattor, soppåsar, tidningspapper med mera i trapphusen, inte ens för korta stunder. Vad som kan hända om brännbara föremål förvaras i ett trapphus visade sig Brandskyddet ska förstärkas i våras då en anlagd brand startade i en barnvagn i ett av LKFs trapphus. Företaget har nu gjort en total genomgång av samtliga trapphus för att få en samlad bild av vilka uppställningsmöjligheter som finns för barnvagnar och rollatorer och hur brandskyddet kan förstärkas i trapphusen. I de hus där det finns särskilda barnvagnsutrymmen har vi beslutat oss för att brandskydda ett utrymme i varje hus, berättar LKFs marknadschef Gunilla Flygare. Utrymmena kommer att förses med brandsäkra dörrar och brandsäkert väggmaterial. Medel har satts av i budgeten för detta arbete, som redan har inletts på Vikingavägen. I vissa trapphus finns möjligheter att ställa barnvagnschassin och rollatorer på ett sådant sätt att de inte blockerar utrymningsvägarna. Men i en del trapphus saknas möjligheter att förvara barnvagnar på ett brandsäkert sätt och att förvara barnvagnschassin och rollatorer så att de inte blockerar utrymningsvägarna. Vi funderar på hur vi kan skapa förvaringsmöjligheter i dessa trapphus, säger Gunilla Flygare. Tills vidare får hyresgästerna förvara sina barnvagnar och rollatorer i sina lägenheter. Företaget kommer att gå ut till hyresgästerna med information om brandskydd och om förvaringsmöjligheter för barnvagnar och rollatorer. Låt inte elden förstöra julen December är den tid då flest lägenhetsbränder inträffar. Kvarglömda ljus som antänder ljusstakar och julklappspapper som ligger för nära levande ljus är ett par vanliga brandorsaker. Därför finns det all anledning att uppmana till försiktighet med levande ljus. Lämna aldrig ett rum där det finns levande ljus utan att släcka dem och se till att julklappspapper aldrig ligger i närheten av levande ljus. Tänk vidare på att tomtebloss kan utgöra en brandfara och tänd inga tomtebloss i en torr julgran. Ljusslangar, det vill säga genomskinliga plastslangar med många små lampor inuti, har blivit populära på senare år. De kan också utgöra en brandfara. Se till att ljusslangarna inte täcks av brännbart material. Om olyckan ändå skulle vara framme är det viktigt att det finns en fungerande brandvarnare i lägenheten. Om du saknar brandvarnare i din lägenhet eller om din brandvarnare inte fungerar kan du vända dig till ditt områdeskontor så ser LKFs personal till att du får en brandvarnare eller att din brandvarnare får ett nytt batteri. Klipp ut och sätt upp på väl synlig plats! 14

15 LKF bjuder på guidning i närnatur Vi har alla naturen utanför köksfönstret eller runt hörnet även om vi inte alltid tänker på det. Nu ska LKF anlita särskilda närnaturguider för att visa sina hyresgäster vilka naturupplevelser som finns inom nära räckhåll. Närnaturguiderna är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska Förening och Studiefrämjandet. Närnaturguidernas uppgift är att lyfta fram närnaturen och därigenom skapa en ökad miljömedvetenhet. Guidningen ska också fungera som friskvård för deltagarna. I Skåne finns ett 60-tal närnaturguider, som utbyter kunskaper och erfarenheter i ett nätverk. LKF har värdefull närnatur i anslutning till många av sina bostadsområden, säger Åsa Johansson, miljöansvarig på LKF. Med hjälp av närnaturguiderna vill vi lyfta fram dessa områden för våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ta tillfället i akt att berätta om LKFs miljöarbete och lyssna på hyresgästernas synpunkter. Under våren kommer LKF att genomföra en försöksverksamhet med närnaturguidning. Den första guidningen ska enligt planerna genomföras på Magistratsvägen i januari eller februari nästa år, beroende på vädret. Temat blir fågelskådning vid fågelbord. För att det ska finnas något att skåda kommer foderbord och foderautomater att sättas upp på innergårdarna inför vintern. Guidningen på Magistratsvägen kommer också att innefatta en rundvandring i Borgarparken. Under våren kommer hyresgästerna på Klostergården, Gamla Väster och Värpinge att erbjudas en trestegsraket med guidning i tre naturområden, Sankt Larsparken, Rinnebäcksravinen och Höjeådalen med reningsverksdammarna. De tre guidningarna genomförs under tiden mars-maj med några veckors mellanrum. Den sista guidningen kommer att inrikta sig på fladdermöss. De är aktiva på kvällen så den guidningen blir en sen kvällsguidning. Läs mer Läs mer om närnaturguiderna på Göran Persson är hyresgäst hos LKF och bor i Russinet på Spolegatan. I sin verkstad tillverkar han bland annat sina foderautomater för fåglar. Nätet i foderautomaterna hindrar större fåglar från att ta sig in och skyddar småfåglarna från angrepp av rovfåglar och katter. Efter vårens guidningar kommer verksamheten att utvärderas. Om försöken faller väl ut blir det troligen fortsatta guidningar i fler av LKFs bostadsområden. Läs mer om fåglar vid fågelbord i Björn Bergenholz Vid fågelbordet. Svenska Naturskyddsföreningen säljer en plansch med 24 av de vanligaste vinterfåglarna. Kan beställas här: butiken/planscher/vinterfaglar/ Fågelplansch På sista sidan av detta nummer av LKF Kontakten finns en plansch med några av de vanligaste fåglarna vid fågelbord i södra Sverige. 15

16 Gäster vid fågelbordet BLÅMES Längd 11,5 cm. Hane och hona är lika varandra. Äter jordnötter, talg och olika fröer. TALGOXE Svart hjässa Svart haklapp Gult bröst Blå hjässa Svart haklapp Gult bröst På vintern söker sig många fåglar in i bostadsområdena på jakt efter föda. Det gäller både arter som vistas i närmiljön hela året och arter som stryker omkring på vintern för att hitta mat. Här är några av de arter som du kan räkna med att GULSPARV Gult huvud Gult bröst Rostfärgad övergump se utanför ditt fönster under vintern, i synnerhet om du sätter upp ett foderbord eller en fröautomat. Undvik att kasta bröd och annan mat på marken eftersom det kan locka till sig råttor och andra objudna gäster. DOMHERRE Svart hätta Rött bröst Längd 14 cm. Hane och hona är lika varandra. Äter jordnötter, talg, solrosfrön och hampfrön. NÖTVÄCKA Rostfärgad undergump Svart band genom ögat Längd 16,5 cm. Honan är ofta blekgul eller beigegul. Äter havre och hampfrön. GRÖNFINK Grågrön kropp Gul teckning utmed vingen PILFINK Hane Längd 16 cm. Äter hamp- och solrosfrön samt jordnötter. Rödbrun hjässa Hona Honan har grått bröst Längd 14 cm. Hane och hona är svåra att att se skillnad på. Äter solros- och hampfrön samt jordnötter. GRÅSPARV Kraftig näbb Längd 15 cm. Honan har mindre starka färger än hanen. Äter hamprön, solrosfrön och jordnötter. BOFINK Grå hjässa Rödbrunt bröst Svart kindfläck Längd 14 cm. Hane och hona är lika varandra. Äter hampfrön och havre. Blygrå hjässa Svart haklapp Hane Hona Längd 15 cm. Honan är gråbrun. Äter hampfrön, solrosfrön och jordnötter. Hane Vit vingknoge Längd 16 cm. Honan har mindre starka färger än hanen. Äter hamp- och solrosfröer. Hona Copyright: Anders Ljungberg