USA: s militära intervention i Irak

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap USA: s militära intervention i Irak En studie av hur Bushadministrationens agerande överensstämmer med FN stadgan C-uppsats i statsvetenskap, POC 536 HT 2006 Andreas Malmgren & Johan Schneider Handledare: Lennart Bergfeldt

2 Abstract University of Växjö, School of Social Sciences Course: POC 536, Political Science Title: The U.S. military intervention in Iraq A study of how the intervention corresponds with the UN Charter Authors: Andreas Malmgren & Johan Schneider Supervisor: Lennart Bergfeldt Date: The aim of this essay is through a qualitative literature study examine the main arguments of the Bush administration to justify a military intervention in Iraq. The theories used to explain the actions of the U.S. are system level analysis, hegemonism and realism while the UN Charter will be applied as a normative theory. The research questions are: What were the main arguments of the Bush administration for a military intervention in Iraq? How do these arguments correspond to the UN Charter? U.S. claimed that Iraq was manufacturing nuclear weapons and this was threatening the security of the U.S. The administration also wanted to liberate the Iraqi people from the dictatorship of Saddam Hussein. When the U.S. could not get support through the UN they decided to act independently. According to the UN Charter, UN or its member states are not allowed to intervene in matters within the domestic jurisdiction of any state neither is it allowed to act with a pre-emptive purpose. An exceptional clausal exists if the Security Council decides it is a threat to peace or peace crimes. If a state act without the UN mandate this could undermine the UN authority. Keywords: Weapon of mass destruction, intervention, Iraq, UN Charter, Bush administration

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problem Syfte och frågeställningar Avgränsning Teori Normativ teori System level analysis Realism Hegemoni Metod Metodval Källkritik Indikatorer Analysram Empiri Historisk bakgrund över FN FN s säkerhetsråd USA: s huvudmål- nationens säkerhet och ekonomisk utveckling Bushdoktrinen och USA: s argument för militär intervention Hotet från Iraks kärnvapenprogram Motargument angående Iraks kärnvapenprogram Argument angående självförsvar Liberalisering av det politiska styret i Irak Motargument angående behovet av att liberalisera politiska styret i Irak Analys USA utifrån de teoretiska utgångspunkterna Iraks massförstörelsevapen Behovet av en humanitär intervention i Irak Slutsatser och slutdiskussion Källförteckning Litteraturförteckning Artiklar Internetlänkar... 34

4 1 Introduktion I detta inledande kapitel ges en introduktion till ämnet. Först kommer det att ges en bakgrund till ämnet. Därefter beskrivs problemet och vidare presenteras syftet med uppsatsen samt den frågeställning som författarna avser att utgå ifrån. 1.1 Bakgrund Förenta Nationerna (FN) skapades efter andra världskrigets slut i syfte att säkerställa fred och säkerhet i världen. 1 FN stadgan bygger på principen om staters suveränitet och lika rättigheter. 2 FN strävar efter att lösa konflikter mellan stater med i första hand fredliga medel. Våldsanvändning ses som en sista utväg för att återställa stabiliteten. 3 Den före detta svenska utrikesministern Anna Lindh sade att det är viktigt med ett fungerande FN, eftersom det inte finns något egentligt alternativ för globalt samarbete. Istället för att kritisera FN för dess bristande möjlighet att agera med auktoritet på den internationella arenan bör världens stater arbeta för att stärka organisationens auktoritet att agera i internationella frågor. 4 FN stadgan är det närmaste nu existerande till en global konstitution. När en stat agerar utifrån FN stadgans bestämmelser och procedurer skapas en legitimitet genom ett kollektivt godkännande för dess utrikespolitiska agerande. 5 Under 2003 ville USA och Storbritannien säkerställa ett godkännande i FN s säkerhetsråd för en militär intervention i Irak. 6 Syftet med interventionen var att motverka ett möjligt framtida hot. 7 De valde dock att inte pressa fram en resolution genom säkerhetsrådet då det framkom att även om de skulle få majoritet, vilket var mindre troligt, skulle ändå Frankrike och Ryssland använda sina respektive vetomakter för att sätta stopp för en intervention. Den 1 Bennett A. LeRoy, Oliver James K. (2002), International Organizations, Sid Bennett A. LeRoy, Oliver James K. (2002), International Organizations, Sid ( , kl. 12:45) 4 Magariños Carlos A., m. fl. (2001), Reforming the UN System, Sid. 6 5 Weiss Thomas G., Forsythe David P., Coate Roger A. (2001), The United Nation and Changing World Politics, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid ( , kl ) 1

5 politiska administrationen i USA samt dess allierade stater valde då att genomföra en militär intervention utan FN s godkännande Problem Enligt FN stadgans artikel 51 är våld och hot om våld illegitimt för stater om det inte handlar om självförsvar mot ett väpnat angrepp. Enligt FN stadgan kan det vara legitimt att använda våld om det är specifikt auktoriserat av säkerhetsrådet då det framkommer att inga fredliga medel fungerar för att lösa konflikten. 9 Enligt Noam Chomsky 10 frångick Bushadministrationens agerande i Irak dessa principer då de agerade i förebyggande syfte för att förhindra ett presumtivt hot. 11 FN s generalsekreterare Kofi Annan har kritiserat Bushadministrationens argument för en militär intervention. Han ställer sig speciellt kritisk till att länder skulle ha rätt eller till och med skyldighet att använda vapenmakt i förebyggande syfte mot okonventionella vapen 12, även om de inte är färdigutvecklade. Generalsekreterare Annan fruktar att detta argument kan komma att skapa prejudikat som leder till att enskilda stater på eget bevåg olagligt använder vapenmakt, med eller utan motiveringar. När en stat agerar på eget mandat utanför de ramar som har fastställts inom samfundet så undergrävs FN s legitimitet. 13 Det är viktigt att det finns ett fungerande globalt politiskt system som reglerar staters agerande gentemot varandra. USA som nation har ett intresse att arbeta genom internationella organisationer men enbart om det gynnar landets intresse. Det nationella egenintresset är dock det mest primära för Bushadministrationen och de kan därför inte låta internationella organisationer såsom FN eller andra stater få inflytande över USA och dess förehavanden. Utifrån administrationens perspektiv måste därför USA agera självständigt utan FN mandat om det är nödvändigt. 14 USA är ett mäktigt land och dess regerings internationella förehavanden är därför något som har betydande påverkan över den internationella politiken. Bushadministrationens agerande i 8 Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid ( , kl ) 10 Noam Chomsky är i grunden en amerikansk språkvetenskapsman och verksam som professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge. Han har dock även gjort sig känd som samhällskritiker. 11 Chomsky Noam (2002), Propagandans Makt, Sid Okonventionella vapen är ett samlingsnamn för kärnvapen, biologiska och kemiska stridsmedel ( , kl ) 14 Callahan Patrick (2004), Logics of American Foreign Policy, Sid. 12 ff. 2

6 Irakfrågan är något som kan komma påverka samarbetet inom FN organisationen och är därför av stor vikt att studera Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är därför att studera Bushadministrationens huvudsakliga argument för att rättfärdiga en militär intervention mot Irak. Mer specifikt har vi för avsikt att undersöka hur administrationens argument för en intervention överensstämmer med FN stadgan. Utifrån detta syfte har två frågeställningar formulerats: Vilka var Bushadministrationens huvudsakliga argument för att genomföra en militär intervention mot Irak? Hur överensstämmer Bushadministrationens agerande i Irakfrågan med FN stadgan? 1.4 Avgränsningar FN-organisationen är oerhört stor och omfattande men denna studie kommer inte att gå in djupare på de olika delarna i världssamfundet utan koncentreras omkring det som är relevant för de aktuella frågeställningarna. Den politiska makten inom USA är även den stor och komplex. Det finns ett stort antal intressenter som skulle kunna ha vinning av en intervention i Irak eller ha ett intresse i att arbeta mot genomförandet av en intervention. Denna studie begränsas dock till de faktorer som direkt berör Bushadministrationen och dess agerande. Tidsmässigt fokuseras uppsatsen på tidsperioden 2001 fram till maj Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur resonemang samt argumentationer fördes under förarbetet till interventionen samt efterspelet efter genomförandet. Konflikten i Irak har pågått under en längre tidsperiod men denna uppsats fokuserar på händelseförloppet under denna avgränsade tidsperiod. Det finns i uppsatsen ingen avsikt att gå in på hur själva invasionen genomfördes utifrån någon militärteknisk utgångspunkt. Denna uppsats kommer inte att beskriva de politiska processer som föregick i de stater som agerade som Bushadministrationens allierade i Irakfrågan, då fokuseringen istället ligger på den politiska administrationen i USA. I vissa fall nämns Storbritannien men författarna ämnar 15 ( , kl ) 3

7 inte gå in djupare på dess specifika åsikter utan mer för att stärka upp olika argument och resonemang som förs i uppsatsen. 2 Teori I detta kapitel kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkter att presenteras. Först behandlas uppsatsens normativa teori som utgörs av FN stadgan. Den normativa teorin används som en bedömningsnorm angående hur en stat bör agera på den internationella arenan gentemot andra aktörer. Bushadministrationens agerande i Irakfrågan kommer med andra ord att undersökas och analyseras utifrån denna norm. De övriga teorier som används är system level analysis, realism samt hegemoni. Dessa teorier används för att beskriva varför Bushadministrationen agerade på det sätt som den gjorde i Irakfrågan. Sist under varje teoribeskrivning kommer det att beskrivas hur teorin tillämpas i det specifika fallet. 2.1 Normativ teori Den normativa teorin i denna uppsats kommer att utgöras av FN stadgan. Stadgan har under lång tid setts som en norm för hur stater förväntas agera mot varandra på den internationella arenan. Som tidigare formulerats är FN stadgan är det närmaste nu existerande till en global konstitution. När en stat agerar i enighet med FN stadgans normer skapas en legitimitet genom en kollektiv acceptans för dess utrikespolitiska agerande. 16 FN stadgan bygger på staters suveränitet och lika rättigheter. Det är FN s syfte att vidmakthålla fred och säkerhet i världen mellan suveräna stater. I FN-stadgan kapitel 1 artikel 1:2 står det skrivet att det är FN s uppgift att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden Weiss Thomas G., Forsythe David P., Coate Roger A. (2001), The United Nation and Changing World Politics, Sid ( , kl. 12:45) 4

8 I kapitel 1 artikel 2:7 framhålls idén med den suveräna statens integritet och självbestämmande: Ingen bestämmelse i denna stadga berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet. 18 Det finns dock ett undantag från principen om den absoluta suveräniteten, det är när säkerhetsrådet hänvisar till kapitel 7 i FN stadgan vilket bland annat behandlar hot mot fred och fredsbrott. 19 En grundläggande tanke inom organisationen är att tvister mellan stater ska lösas utan våldsanvändning om det är möjligt. I Kapitel 1 artikel 2:3 är det skrivet att: Alla medlemmar skola lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt att, internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara. I kapitel 1 artikel 2:4 utvecklas detta ytterligare. Där är det skrivet att: Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål. 20 Om de inblandade staterna inte kan lösa konflikten på egen hand skall frågan lösas genom FN s säkerhetsråd i enlighet med kapitel 6 artikel 37:1. 21 Figur 1 nedan är en förenklad modell av det internationella politiska systemet i form av två stater och FN organisationen. FN har här skapat en norm i form av FN stadgan vilken gör gällande hur stater förväntas agera. Modell av bedömningsnorm Stat 1 Bedömningsnorm FN stadgan Stat 2 Figur ( , kl. 12:45) 19 Osman Mohamed Awad (2003), The United Nations and Peace Enforcement, Sid. 20 f ( , kl. 12:45) 21 Bennett A. LeRoy, Oliver James K. (2002), International Organizations, Sid

9 De två stater som visualiseras i figur 1 är i denna undersökning USA respektive Irak. Figuren visualiserar hur det är tänkt att dessa aktörer skall interagera gentemot varandra. Utifrån den befintliga normen i form av FN stadgan skall konflikter lösas i samråd med FN och dess säkerhetsråd och i enlighet med stadgans normer. Som vi tidigare beskrivit skall stater i första hand eftersträva en lösning med fredliga medel. FN stadgan fungerar som en bedömningsnorm i denna uppsats från vilket det är möjligt att utvärdera en stats agerande gentemot en annan. 2.2 System level analysis David J. Singer 22 introducerade teorin om system level analysis. Enligt denna teori är det framförallt utseendet på det internationella systemet som påverkar hur systemets olika aktörer agerar. Utseendet på det system som aktörerna interagerar med varandra i gör deras beteende förutsägbart. Det som till stor del avgör hur aktörerna agerar är maktförhållanden mellan olika aktörer. 23 Det internationella systemet är i huvudsak ett statscentrerat system som kan sägas vara anarkistiskt. Det innebär att det inte finns någon egentlig överordnad auktoritet på den internationella arenan, det vill säga att det i huvudsak är ett horisontalt strukturerat system. Detta är något som även behandlas av Hedley Bull 24. Enligt honom är det internationella systemets existens motbevisat genom avsaknaden av något egentligt överordnat styre på den internationella arenan. Detta är något Bull beskriver som en internationell anarki. 25 Det internationella systemet kan dock även sägas vara hierarkiskt i det avseendet att stater med stor makt har större möjlighet att påverka andra aktörer än stater med liten makt. 26 Mer konkret utifrån denna uppsats kommer denna teori användas för att beskriva att staters agerande på den internationella arenan är förutsägbart. Som tidigare har förklarat är det staters roll i systemet som till viss del avgör hur de interagerar med varandra. USA: s centrala roll i världspolitiken gör att de med all sannolikhet kommer sträva efter att påverka och utöva makt över andra stater med en lägre nivå av makt, såsom Irak David J. Singer är professor vid University of Michigan. Han är framförallt fokuserad på potentiellt utlösande faktorer vid krig. 23 Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 48 ff. 24 Hedley Bull var professor i internationella relationer vid bland annat Australian National University. 25 Bull Hedley (1995), The Anarcical Society, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 48 ff. 27 Ibid. 6

10 2.3 Realism Niccoló Machiavelli 28 skrev i sin publikation Fursten (1532) att det centrala målet för stater är att maximera makten för den egna staten. Moraliska aspekter gentemot andra stater skall inte styra när den egna statens mål eftersträvas. Thomas Hobbes 29 skriver i sin publikation Leviathan (1651) att stater befinner sig i ett naturtillstånd, det innebär att det inte finns någon högre auktoritet inom det internationella systemet som avgör vad som är rätt och fel gällande staters agerande. Det är därför den enskilda statens egenintresse som definierar vad som är rätt och fel i dess interaktion med andra aktörer i systemet. 30 Hobbes såg internationell politik som ett tillstånd av krig där alla krigar mot alla. 31 Det var även under denna tid som det moderna statssystemet med suveräna stater utvecklades. Dessa tankar utvecklades efter slutet på det trettioåriga kriget, i den så kallade Westfaliska freden (1648). Det är i hög grad detta resonemang som ligger till grund för den moderna tidens politiska realism. 32 Hans Morgenthau 33 skrev i sin publikation Politics Among Nations (1948) att internationella relationer framförallt handlar om maktförhållanden mellan stater. Samtliga stater inom det internationella systemet använder sin makt för att vinna egna fördelar, detta leder till att makt är ett mål i sig själv. 34 Inom realismen hävdas dessutom att det internationella systemet är ett självhjälp system. Stater kämpar mot varandra för att få makt och de måste se till sina egna intressen genom självhjälp. De kan inte vädja till någon högre auktoritet för att försäkra sig om dess nationella säkerhet. 35 Enligt realismen är det således det nationella intresset som skall vägleda statens utrikespolitik och det nationella intresset måste definieras i termerna säkerhet och makt. 36 Ett säkerhetsdilemma uppkommer dock när varje stat agerar i egenintresse. Ett lands militära kapacitetsuppbyggnad kan skapa fruktan och osäkerhet för andra stater i systemet även om uppbyggnaden enbart sker i defensivt syfte. Utifrån den realistiska teorin är stater främst intresserade av relativa fördelar, det vill säga att den egna staten vinner fördelar i relation till 28 Niccoló Machiavelli var en italiensk statsman, historiker och filosof. 29 Thomas Hobbes var en engelsk filosof och politisk teoretiker. 30 Syse Henrik (2004), Rättfärdigt Krig?, Sid. 32 f. 31 Bull Hedley (1995), The Anarcical Society, Sid Syse Henrik (2004), Rättfärdigt Krig?, Sid. 32 f. 33 Hans Morgenthau var en tysk- amerikanska statsvetenskapsmann som haft stort inflytande inom den realistiska teoribildningen. 34 Ruggie John Gerard (2002), Construction the World Polity, Sid. 4 f. 35 Russett Bruce, Starr Harvey, Kinsella David (2000), World Politics, Sid Donnelly Jack (1998), International Human Rights, Sid. 30 7

11 andra aktörer i systemet. Enligt den realistiska teoribildningen är internationella relationer ett zero- sum game. Det innebär att det bara finns en viss mängd makt i systemet, en aktörs ökning i makt resulterar i en minskning för övriga aktörer. 37 I denna uppsats kommer realismen främst användas för att förklara varför det uppstod ett så kallat säkerhetsdilemma. Detta kommer att beskrivas genom ett resonemang utifrån komplikationerna med relativa fördelar. Det vill säga att Bushadministrationen uppfattade det som ett säkerhetshot då de erhöll information angående Iraks utvecklande av kärnvapen. 2.4 Hegemoni En företeelse vad gäller systemets utseende som påverkar hur aktörerna agerar är exempelvis antalet maktpoler som systemet består av. Dagens internationella system kan tolkas som ett unipolärt system där USA är den hegemoniska makten. 38 Hegemoni skulle kunna beskrivas som en aktörs inflytande eller auktoritet över andra stater i systemet. 39 Begreppet hegemoni används när maktrelationerna i systemet är ojämnt fördelade. 40 I ett sådant system försöker den centrala hegemonin behålla makten samtidigt som de andra aktörerna i systemet strävar efter att undkomma att domineras av den centrala hegemonin och istället öka sin egen makt. Den centrala makten etablerar och upprätthåller regler och dominerar militära och ekonomiska instrument. 41 I detta system har den centrala makten möjlighet att påtvinga de andra aktörerna sina regler och önskningar på den ekonomiska, politiska, militära, diplomatiska och kulturella arenan. 42 Den auktoritet som denna militära och ekonomiska dominans genererar gör även att den centrala hegemonin har möjlighet att utöva sin auktoritet i dispyter mellan övriga aktörer i systemet. 43 Ett väl fungerande internationellt politiskt system anses ofta vara av stor vikt eftersom det motverkar internationell instabilitet och därmed främjar ekonomisk utveckling. Enligt hegemoniteorin är ett starkt ledarskap nödvändigt för ett fungerande internationellt system. I denna teoribildning har internationella institutioner inte kapacitet att tillhandahålla denna typ av ledarskap. Internationella institutioner ökar visserligen den politiska legitimiteten. Ett 37 Cohn Theodore H. (2005), Global Political Economy, Sid. 66 f. 38 Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 54 f. 39 Callahan Patrick (2004), Logics of American Foreign Policy, Sid Cohn Theodore H. (2005), Global Political Economy, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 54 f. 42 Cohn Theodore H. (2005), Global Political Economy, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 54 f. 8

12 multilateralt samarbete ökar också möjligheten till ett fördelande av kostnadsbördan. Internationella institutioner kan därför utgöra ett komplement till hegemonins ledarskap men inte ersätta det. Enligt denna teori är det endast en stark hegemoni som har möjlighet att tillhandahålla denna typ av globalt ledarskap och om det är nödvändigt måste de agera ensamma. 44 I denna uppsats kommer hegemoniteorin användas för att förklara Bushadministrationens val att agera utanför FN organisationen. Som tidigare förklarats kan USA ses som den hegemoniska makten på den internationella arenan idag. Utifrån denna teoretiska inriktning använde Bushadministrationen FN i sitt egenintresse men hade i egenskap av den centrala hegemonin samtidigt tillräckligt mycket makt att agera självständigt utan FN mandat. 3 Metod I detta kapitel beskrivs de metoder författarna ämnar använda i denna uppsats samt en beskrivning av tillvägagångssättet mer konkret. Kapitlet innefattar även ett källkritiskt resonemang där det förs ett resonemang angående litteratur utifrån de fyra källkritiska reglerna. Kapitlet innehåller dessutom ett resonemang angående uppsatsens validitet och reliabilitet. Som avslutning i detta kapitel finns det en analysram, vilken synliggör tankegången för uppsatsen samt underlätta för läsaren att förstå den empiriska samt analytiska delen av uppsatsen. 3.1 Metodval Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Det innebär att undersökning baseras på tidigare gjord forskning inom det angivna forskningsområdet. 45 Kvalitativ metod är inom samhällsvetenskapen ett samlingsbegrepp för de metoder där forskaren själv existerar i den sociala verklighet som analyseras, dessutom sker datainsamling och analys parallellt och i växelverkan med varandra. Forskaren strävar efter att beskriva vad som hänt samt dess betydelser och konsekvenser Callahan Patrick (2004), Logics of American Foreign Policy, Sid. 12 ff. 45 Esaiasson, Peter m.fl. (2004), Metodpraktikan, Sid ( , kl ) 9

13 I den teoretiska delen av uppsatsen har litteraturen använts för att söka svar på de frågeställningar som presenterades tidigare i uppsatsen. I den inledande delen av uppsatsen har mer teoretisk och allmän litteratur använts för att beskriva de teoretiska utgångspunkterna. Vad gäller uppsatsens empiriska del har framförallt facklitteratur 47 använts för att beskriva den politiska debatten och händelser angående det beskrivna forskningsproblemet. För att understödja den facklitteratur som empirin baserats på har även vissa källor från internet använts. Internetkällor har använts för att få uppdaterad information angående de förhållanden som denna uppsats behandlar. Den normativa teorin i form av FN stadgan fungerar i denna uppsats som en så kallad bedömningsnorm. Bushadministrationens agerande i Irakfrågan kommer att undersökas och analyseras med denna bedömningsnorm som grund. Det som undersökts är huruvida Bushadministrationens argument för en intervention överensstämmer med de befintliga normer som fastställts angående staters agerande genom skapandet av FN stadgan. Empirin kommer att vara uppbyggd av Bushadministrationens huvudsakliga argument för en intervention i Irak. Dessa argument kommer att kommer att ställas gentemot motargument för en intervention. Dessa motargument är skapade utifrån bedömningsnormen. Uppsatsen skulle därmed kunna benämnas som någon form av argumentationsanalys då det förs ett resonemang med argument för en intervention samt motargument till dessa. Detta resonemang är något som även kommer att vara återkommande i den analytiska delen av uppsatsen. 3.2 Källkritik Källkritik är en vetenskaplig metod som används för att genom kritisk granskning fastställa om en källas informativa innehåll är äkta eller inte. 48 Inom forskning används vanligtvis fyra källkritiska regler: äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. 49 Vi har utgått från dessa regler när uppsatsens källor valts ut. 47 Facklitteratur är en benämning på litteratur som är vetenskapliga, upplysande och resonerande ( , kl ) 49 Esaiasson, Peter m.fl. (2004), Metodpraktikan, Sid. 304 ff. 10

14 Äkthet handlar framförallt om historiska dokument. 50 Detta är inget denna uppsatsen bygger på, därför har vi ingen anledning att betvivla några av de källor vi använt i denna uppsats. Att en källa är oberoende handlar framförallt om att det är primärkällan till något, det vill säga att förstahandskällor är mer trovärdiga än sekundärkällor. 51 I denna uppsats är det dock svårt att bygga uppsatsens empiriska del på primärkällor, då facklitteratur oftast är sekundärlitteratur. Frågan om Bushadministrationens agerande i Irakfrågan är naturligtvis något som är en mycket omdebatterad politisk fråga. Hur det beskrivs i litteraturen beror naturligtvis mycket på författarens politiska preferenser. Alla är vi mer eller mindre påverkade av den kulturella kontext som vi interagerar i. Det är därför näst intill omöjligt att vara helt opartisk. Vi är medvetna om att vissa av de källor vi använt i denna studie är politiskt färgade åt det ena eller det andra hållet. Vi har dock varit så källkritiska som möjligt under vår uppsats för att undvika att påverkas i vårt skrivande. Dessutom har politiskt känsliga uttalanden styrks upp utifrån flera olika oberoende källor, för att undvika att uppsatsen blir politiskt tendensfylld. Informationen från litteraturen har dessutom styrks upp med politiska uttalanden från kända politiska aktörer. En av de författare som dock bör nämnas vad gäller hans politiska preferens är Noam Chomsky. Denna författare är kritisk mot den ekonomiska egennyttan som han anser ligger bakom en stor del av USA: s agerande i världspolitiken. 52 En annan författare som delar Chomskys politiska åsikt är Milan Rai 53. Som tidigare beskrivits har det på vissa ställen i uppsatsen använts utvalda källor från internet. Vi är medvetna om att det är viktigt att hålla sig källkritisk när källor från internet används på grund av att det är svårt att i internetkällor kontrollera källan utifrån de källkritiska reglerna. Internetkällor må vara svåra att kontrollera men kan å andra sidan vara ett bra komplement till skriven litteratur för att erhålla mer uppdaterad information. Internetkällor kan utifrån detta resonemang vara ett bra sätt att styrka samtidigheten. Brist på samtidighet är dock inget vi ser som något större problem, då vi anser att all litteratur som använts ligger inom ramen för bra samtidighet. I undantagsfall har även böcker av lite äldre karaktär använts men i dessa fall har de främst använts i syfte att beskriva den teoretiska utgångspunkten eller grundtanken med FN organisationen. 50 Esaiasson, Peter m.fl. (2004), Metodpraktikan, Sid. 304 ff. 51 Ibid ( , kl ) 53 Milan Rai är i grunden en brittisk fredsforskare. Han är även en av grundarna bakom organisationen Active Resistance to the Roots of War (ARROW) som är en brittisk antivålds organisation. 11

15 3.3 Indikatorer Inom vetenskap används ofta de båda begreppen validitet och reliabilitet. Med validiteten innebär att uppsatsen verkligen undersöker det som avses att mäta. 54 För att i operationaliseringen uppnå största möjliga validitet har vi strävat efter att avgränsa och specificera det område som vi har för avsikt att studera, för att i största möjliga grad mäta det som avses att mäta. Genom att uppsatsen utgår och koncentreras kring Bushadministrationens argument till en intervention och den beskrivna bedömningsnormen i form av FN stadgan har ett naturligt avgränsat undersökningsområde skapats. Med reliabilitet innebär i sin tur att man genom operationaliseringen mäter problemet precist. 55 En hög reliabilitet leder därmed till att man med samma utgångspunkt erhåller liknande resultat i efterföljande studier. 56 För att uppnå största möjliga reliabilitet har vi i så hög grad som möjligt varit restriktiva i användandet av politiskt tendensfyllda källor. I de fall då politiskt färgade källor ändå använts har dessa källor vägts gentemot källor från andra delar av det politiska spektrumet. Dessutom har innehållet i källorna granskats med de källkritiska grundreglerna i beaktande. Genom att i så stor utsträckning som möjligt avstå från att använda oss av tendensfyllda och politiskt färgade källor uppnås ett resultats med ett så litet mätfel som möjligt. 3.4 Analysram Bakgrunden till uppsatsen är att FN organisationen skapats för att vidmakthålla fred och säkerhet i världen. FN organisationen bygger på staters suveränitet och lika rättigheter. FN s medlemsstater har skapat en stadga som under lång tid har fungerat som en norm gällande interaktionen mellan stater. Enligt FN stadgan är det tillåtet att agera i självförsvar mot ett väpnat angrepp. I Irakfrågan agerade dock Bushadministrationen på egen hand utan FN mandat och dessutom i förebyggande syfte mot ett potentiellt hot. FN s generalsekreterare Kofi Annan fruktar att Bushadministrationens agerande kan leda till att fler stater väljer att agera på liknande sätt i framtiden. Syftet med denna uppsats är att studera Bushadministrationens huvudsakliga argument för att rättfärdiga en militär intervention mot Irak. Mer specifikt har vi för avsikt att undersöka hur 54 Lundquist Lennart (1993), Det vetenskapliga studiet av politik, Sid Ibid ( ) 12

16 administrationens argument för en intervention överensstämmer med FN stadgan. För att detta syfte skall kunna uppnås har vi valt att utgå från två frågeställningar. Vilka var Bushadministrationens huvudsakliga argument för att genomföra en militär intervention mot Irak? Hur överensstämmer Bushadministrationens agerande i Irakfrågan med FN stadgan? Bushadministrationens agerande i Irakfrågan kommer att undersökas med utgångspunkt i FN stadgan. Denna stadga är uppsatsens normativa teori och kommer därmed att fungera som en bedömningsnorm för hur en stat bör agera i sina transnationella relationer. Utifrån den normativa teorin sammanställer författarna motargument till Bushadministrationens argument för att illustrera hur dessa överensstämmer med FN stadgan. Administrationens argument kommer även att betraktas utifrån andra relevanta aspekter. Motargumenten utifrån bedömningsnormen samt de övriga aspekterna skapar en grund för en analys angående Bushadministrationens agerande i Irakfrågan. För att förklara Bushadministrationens agerade används teorierna system level analysis, realism samt hegemoni. Dessa kommer att användas i syfte att beskriva varför Bushadministrationen agerade på det angivna sättet i Irakfrågan. Relevanta begrepp inom dessa teoribildningar kommer att användas för att beskriva agerandet, såsom zero-sum game, säkerhetsdilemma, självhjälpssystem, relativa fördelar och absoluta fördelar. 13

17 En modell av uppsatsens analysram återfinns nedan, denna modell är tänkt att förenkla för läsaren att förstå uppsatsens resonemang. Modell av analysram Frågeställningar Vilka var Bushadministrationens huvudsakliga argument för att genomföra en militär intervention mot Irak? Hur överensstämmer Bushadministrationens agerande i Irakfrågan med FN Bushadministrationens argument för en intervention i Irak Militär intervention Argumentet angående hotet från Iraks kärnvapenprogram Humanitär intervention Argumentet angående behovet av att liberalisera det politiska styret i Irak FN stadgan som bedömningsnorm, uppsatsens normativa teori Analys av Bushadministrationens argument för en intervention i Irak utifrån de teoretiska utgångspunkterna Realism Hegemoni System level analysis Motargument utifrån bedömningsnormen angående militär intervention Övriga motargument angående militär intervention Motargument utifrån bedömningsnormen angående humanitär intervention Övriga motargument angående humanitär intervention Viktiga begrepp inom dessa teorier behandlas såsom zero-sum game, säkerhetsdilemma självhjälpssystem, relativa fördelar och absoluta fördelar. Irak Figur 2. 14

18 4 Empiri I den inledande delen av detta kapitel kommer det ges en beskrivning av FN samt USA för att därefter ge en bild av relationen mellan de båda aktörerna. Därefter kommer Bushadministrationens huvudargument för en militär intervention i Irak beskrivas. När administrationens argument presenterats kommer även motargument utifrån FN s perspektiv läggas fram, dessa argument ger en bild av hur Bushadministrationens argument överensstämmer med FN stadgan. Detta kapitel innehåller dataredovisning men innehållet skulle även kunna beskrivas som en inledande analys då vi ställer Bushadministrationens argument för en intervention gentemot de motargument som presenteras. 4.1 Historisk bakgrund över FN Precis som första världskriget ledde till skapandet av Nationernas Förbund (NF) resulterade andra världskriget också i skapandet av Förenta Nationerna (FN), Vid både dessa tillfällen var målet att skapa fred och stabilitet efter respektive världskrigs slut. Vid skapandet av FN hävdade arkitekterna bakom organisationen att denna var en helt ny skapelse och inte bara en omorganisation av NF. Skaparna av organisationen försökte vara nytänkande men lyckades inte frångå redan etablerade mönster av internationella relationer. Vissa organisationsmässiga detaljer ändrades när FN skapades men grundkonstruktionen i FN är densamma som NF. Det finns dock vissa betydelsefulla skillnader mellan de två organisationerna. I FN visade USA sin vilja att spela en ledande roll inom organisationen, vilket inte var fallet i NF. Detta gav FN större legitimitet då USA vid denna tidpunkt var och fortfarande är en inflytelserik nation inom den internationella politiken. 57 Idag representeras FN s generalförsamling av inte mindre än 191 stater. 58 I generalförsamlingen innehar samtliga medlemsstater en röst oberoende av landets population och ekonomiska resurser FN s säkerhetsråd Säkerhetsrådet består av totalt 15 medlemsstater, av vilka fem är permanenta. Dessa permanenta medlemsstater är USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Utöver dessa permanenta medlemmar så finns det även tio andra stater som väljs över en 57 Bennett A. LeRoy, Oliver James K. (2002), International Organizations, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid Bennett A. LeRoy, Oliver James K. (2002), International Organizations, Sid

19 tvåårsperiod. Dessa medlemmar kommer från olika delar av världen för att representera så många områden som möjligt. Fem platser är avsatta för Afrika och Asien, två är tillägnade Latinamerika, en är avsatt åt en östeuropeisk stat och två för västeuropeiska och andra stater. Det är dock endast de fem permanenta medlemsstaterna som har vetorätt. 60 Att ett medlemsland innehar vetorätt innebär att de har möjlighet att ensamt rösta ner ett förslag i säkerhetsrådet, även om de övriga medlemsländerna i säkerhetsrådet röstar för ett förslag. Denna makt har historiskt sett använts flitigt då ett förslag inte ansetts vara i linje med den egna nationens specifika intresse. 61 Det huvudsakliga målet för säkerhetsrådet är upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, detta fastställs i artikel 24 i FN stadgan. För att genomföra detta skall medlemmarna av säkerhetsrådet agera enligt alla medlemsstaters bästa och inte bara den egna nationens bästa. Denna princip är dock lite motsägelsefull i teorin på grund av de fem permanenta medlemmarnas vetomakt. Ett beslut i säkerhetsrådet måste alltså inte avspegla majoriteten av FN s medlemsstater som helhet. Medlemsstaterna är tvungna att enligt artikel 25 genomföra de beslut som tas i säkerhetsrådet USA: s huvudmål: nationens säkerhet och ekonomisk utveckling Religiösa värden är något som är centralt för USA och denna religiösa underbyggnad som präglar USA: s institutioner kan till viss del förklara USA: s agerande i världspolitiken. USA präglas ofta av uppfattningen att andra länder borde följa deras exempel och att USA samtidigt har relativt lite att lära från andra länder. 63 Den amerikanska politiska kulturen och de värderingar som förespråkas baseras i den politiska teorin framförallt på värden som frihet, jämlikhet och demokrati, varav inget värde är mer centralt än frihet Melander Göran, Segerstedt Wiberg Ingrid (1982), FN för en tryggare värld, Sid. 42 f. 61 Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid. 177 f. 62 Osman Mohamed Awad (2003), The United Nations and Peace Enforcement, Sid Wiarda J. Howard (1996), American Foreign Policy, Sid Ginsberg Benjamin, Lowi Theodore J., Weir Margaret (2005), We the people, Sid

20 Detta är något som i USA är så centralt att det inleder den amerikanska konstitutionen. We the people of the United States, in Order to form a more perfect Union, establish justice, insure domestic Tranquility, provide for the common defence, promote the general Welfare, and secure the Blessing of Liberty to ourselves and our Posterity, do ordain and establish the Constitution for the United States of America. 65 USA: s nuvarande president George W. Bush kan ses som en klassisk realist med liberala influenser då han säger sig strävar efter att göra världen till en bättre plats genom att förespråka spridandet av det amerikanska systemet utifrån såväl ekonomiskt, politiskt som kulturellt perspektiv. Det handlar framförallt om spridandet av ett demokratiskt och marknadsorienterat system baserat på amerikanska värderingar Bushdoktrinen och administrationens argument för militär intervention Den politiska administrationen i USA hade innan terroristattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001 fört en säkerhetspolitik som gick ut på att avskräcka och avvakta eventuella fiender. Nästan direkt efter terroraktionen skiftade Bushadministrationen sin säkerhetspolitiska inriktning till en taktik som går ut på att anfalla och utmana särskilt farliga fiender i förebyggande syfte. Irakkriget var det första krig där denna mer offensiva taktik användes då Irak sågs som ett hot mot USA och dess nationella säkerhet. Detta nya mer aggressiva säkerhetspolitiska tänkande är vad som kallas för Bushdoktrinen. 67 Bushadministrationen hade två huvudsakliga argument för sin militära intervention i Irak. Det första argumentet baserades på det påstådda hotet från Iraks kärnvapenprogram och det andra argumentet på behovet av att liberalisera det politiska styret i landet. Det mest övertygande argumentet för det amerikanska folket var att USA: s nationella säkerhet riskerades om man valde att inte agera. 68 Ett av de starkaste argumenten för att styrka hotet mot den nationella säkerheten var Iraks kärnvapenkapacitet Burns James MacGregor m. fl. (2004), Government by the People, Sid Rourke John T., Boyer Mark A. (2005), International Politics on the World Stage, Sid Åsard Eric, Ny Bushdoktrin gör världen farligare, In: Dagens Nyheter, ( ) DN Debatt 68 Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid

21 När George W. Bush talade till militärakademin i West Point i delstaten New York den 1 juni 2002 sa han att USA måste utkämpa striden hos fienden, förstöra hans planer och konfrontera de värsta av hot innan de tagit form. I den nya värld som råder idag är den enda vägen till säkerhet att agera och USA kommer att agera Hotet från Iraks kärnvapenprogram Det första mer primära argumentet var att Saddam Hussein efter Kuwaitkriget 1991 lovade att avveckla sitt kärnvapenprogram och ge upp sina redan existerande massförstörelsevapen. FN s vapeninspektörer skulle dessutom få fri möjlighet att genomföra vapeninspektioner och övervaka avvecklingen av Iraks arsenal av massförstörelsevapen. Enligt George W. Bush vilseledde Hussein världssamfundet och fortsatte i tysthet att utveckla kärnvapen. Detta var något som USA enligt Bush inte kunde acceptera. 71 När Bush talade på militärakademin i West Point 2002 sade han dessutom att USA och dess vänner inte kan hoppas på det bästa eller lita på Saddam Husseins ord då han undertecknar icke-spridningsavtal för att sedan systematiskt bryta dessa. USA: s vicepresident Richard Dick Cheney 72 sade i juni 2002 att han oroade sig för ett avtal som släpper in inspektörerna igen, då de kommer att vara begränsade och inte inneha någon egentlig pondus eller ha rätt till inträngande undersökningar, vilket behövs för att försäkra sig om att Irak inte utvecklat några massförstörelsevapen. 73 Den 28 januari 2003 höll George W. Bush sitt årliga tal till nationen där hävdade han att den brittiska regeringen hade erhållit information om att Saddam Hussein nyligen försökt införskaffa stora mängder uran från ett afrikanskt land. 74 Enligt den brittiska underrättelsetjänsten hade Hussein försökt att köpa 500 ton uran samt förstärkta aluminiumtuber från Niger, något som skulle kunna användas för att skapa en atombomb Singer Peter (2004), The President of Good and Evil, Sid Singer Peter (2004), The President of Good and Evil, Sid. 154 f. 72 Richard Dick Cheney är sedan 2001 vicepresident 73 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid. 43 ff. 74 Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid Singer Peter (2004), The President of Good and Evil, Sid

22 4.4.2 Motargument angående Iraks kärnvapenprogram Den information som Bushadministrationen baserade detta uttalande på hade dock redan tidigare fått mycket kritik. George Tenet 76 varnade tidigt den brittiska underrättelsetjänsten för att de dokumenten som dessa uppgifter baserades på kunde vara falska, men de valde ändå att använda sig av informationen. Skepticismen från Central Intelligence Agency (CIA) vad gäller dokumentens äkthet fördes även vidare till president Bush. 77 Trots detta använde sig Bushadministrationen av dessa dokument för att rättfärdiga en militär intervention. Senare offentliggjorde dock Bushadministrationen att de dokument som deras farhågor angående Iraks försök att införskaffa uran från Niger för att bygga massförstörelsevapen visat sig vara dåligt gjorda förfalskningar. Ett av dokumenten bar tillexempel en namnteckning från en man som tidigare varit utrikesminister i Niger men som vid den här tidpunkten hade frångått sitt politiska tjänsteåliggande för flera år sedan. Detta var något som Bushadministrationen hade kännedom om redan innan landets militära intervention i Irak. 78 I frågan om de förstärkta aluminiumtuberna uttryckte dessutom det amerikanska utrikesdepartementets byrå för underrättelsetjänst och forskning (INR) sin skepticism vad gäller det påstådda användningsområdet. INR hävdade att det var osannolikt att aluminiumtuber av det här slaget kunde användas till att bygga atomvapen. De hävdade att det var betydligt mer troligt att de skulle användas till konventionella artilleriraketer. 79 Även chefen för FN s vapeninspektioner The United Nations Monitoring, Verification and Inspection Commission (UNMOVIC) i Irak Hans Blix 80 och chefen för det Internationella Kärnenergiorganet (IAEA) Mohamed Elbaradei 81 uttalade sig i frågan och sade att det inte fanns några bevis för att de påstådda aluminiumtuberna var avsedda att användas till något annat än konventionella missiler. 82 De politiska administrationerna i USA och Storbritannien hävdade att Irak byggt upp sina program för massförstörelsevapen och på detta svarade Hans Blix att han inte kunde dra slutsatsen att detta var rätt, han hävdade att det var möjligt men vågade inte säga att det var troligt. Vidare försökte Bushadministrationen övertyga Blix om satellitfotografier som 76 George Tenet var chef för CIA Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid. 232 f. 78 Singer Peter (2004), The President of Good and Evil, Sid Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid. 232 f. 80 Hans Blix var chef för IAEA och UNMOVIC Mohamed Elbaradei är chef för IAEA Singer Peter (2004), The President of Good and Evil, Sid

23 påstods visa byggnader för tillverkning av vapen. På detta svarade Blix att man tydligt kan se hundratals tak men man ser inte vad som finns under dessa. 83 Både Blix och Elbaradei förespråkade fortsatta vapeninspektioner i Irak. 84 De ansåg att FN s vapeninspektioner hade varit framgångsrika trots att inga massförstörelsevapen ännu hade lokaliseras. 85 Bushadministrationen å andra sidan ansåg inte att FN s vapeninspektioner hade varit tillräckligt framgångsrika och var därför villiga att undersöka alternativa metoder för att nå en lösning på problemet. 86 Trots den skepticism som rådde offentliggjordes information från de dokument som påståtts vara falska. George W. Bush sade i ett tal till nationen redan den 12 september 2002 att Irak gjort flera försökt att köpa förstärkta aluminiumtuber som tillsammans med uran skulle kunna användas för att framställa kärnvapen. Om Irak skulle lyckas med sina försök att förvärva uran hävdade Bush att de skulle ha möjligheten att konstruera kärnvapen inom ett år. I ett tal till nationen den 7 oktober 2002 sade Bush dessutom att Irak och Al Qaida har haft en nära kontakt som går tillbaka ett årtionde. Underrättelsematerialet hade en viktig påverkan för utgången vad gäller framröstningen av den resolution, den 10 oktober 2002, vilken gav Bush auktoritet av den amerikanska kongressen att genomföra en militär intervention i Irak. 87 Det fanns relativt lite stöd för de argument som offentliggjordes för behovet av en intervention i Irak. 88 Det fanns även många kritiker till Bushadministrationens planerade intervention i Irak. I ett tal i juli 2002 sade den förra sovjetpresidenten Michail Gorbatjov att det finns en rad ekonomiska, politiska samt diplomatiska metoder vilka måste användas i frågan om Irak, som är ett viktigt land där man inte får sätta vare sig freden eller landet på spel utan att använda alla tillgängliga medel för att förhindra ett krig. Detta var något som även ledande tyska och franska politiker höll med om. 89 Efter kriget hade de amerikanska trupperna ännu inte hittat några hållbara bevis för att Hussein hade tillgång till massförstörelsevapen. CIA sände då in 1200 experter inom området under ledning av David Kay vars primära uppgift var att lokalisera eventuella 83 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid ( , kl ) 85 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid. 115 ff. 86 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid. 230 ff. 88 Ibid. 89 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid

24 massförstörelsevapen. När dessa experter inte lyckades lokalisera några vapen av det här slaget riktade kritiker till den sittande administrationen anklagelser om att Bush hade misslett det amerikanska folket angående Husseins tillgång till massförstörelsevapen och Iraks omedelbara hot mot USA. 90 Att Irak inte hade tillgång till några massförstörelsevapen var även något som styrktes av Elbaradei. I ett uttalande sade han att det inte fanns några som helst bevis för en pågående aktivitet i Irak som var relaterad till massförstörelsevapen. 91 Så sent som den 25 maj 2006 sade även president Bush i ett tal som han höll tillsammans med Storbritanniens premiärminister Tony Blair i Vita Huset att koalitionen inte lyckats lokalisera några bevis för existensen av massförstörelsevapen i Irak. Bush hävdade dock ändå att det var rätt beslut att avsätta Hussein från makten, ty hade Saddam Hussein suttit vid makten idag skulle världen vara en mer osäker plats Argumentet angående självförsvar I september 2002 offentliggjorde Bush sin strategi eller doktrin med självförsvar i förebyggande syfte. Doktrinen återfinns i sin helhet i The National Security Strategy of the United States of America. 93 Geoffrey Hoon 94 hade i likhet med Bushadministrationen hävdat att interventionen i Irak skulle vara berättigad på grundsats av att Irak utvecklade kärnvapen och att detta kunde ses som ett framtida hot. Artikel 51 i FN stadgan berättigar förvisso själförsvar men enligt denna artikel är dock självförsvar endast berättigat mot anfall som redan inletts, således kan en stat enligt denna artikel inte agera med militära medel mot ett presumtivt hot. Syftet skall vara att avvärja ett anfall och de militära medel som brukas måste dessutom stå i proportion till hotet. 95 Argumentet om självförsvar som använts av administrationen för att rättfärdiga en militär intervention var utifrån detta alltför långsökt eftersom USA alliansen inte kunde påvisa några klara bevis för massförstörelsevapnens existens och deras omedelbara säkerhetshot mot USA och dess allierade Pfiffner James P. (2005), The Modern Presidency, Sid Cohen Richard, More Than a Mistake on Iraq, In: Washington Post ( ) A ( , kl ) 93 Syse Henrik (2004), Rättfärdigt Krig?, Sid Storbritanniens försvarsminister Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid. 149 ff. 96 Rai Milan (2003), Krigsplan Irak, Sid