Magetarm-sjukdommer Forekomst, diagnostikk och besettningstiltak Kalle Hammarberg, veterinär diversearbetare

Transkript

1 Magetarm-sjukdommer Forekomst, diagnostikk och besettningstiltak Kalle Hammarberg, veterinär diversearbetare SAU GEIT 1

2 2

3 3

4 4

5 Några skillnader mellan sau och geit SAU GEIT Tål bitter smak dåligt Tål bitter smak bra Fett subcutant Fett i bukhålan (kan påverka pregnacy toxemia) Ört- och bladätare Bete- och buskätare Salivproduktion ca 40 ml/tim Salivprduktion ca 110 ml/tim Snabbare foderpassage Eliminerar snabbare icke smältbara fibrer Saliven mucinrik (kan t.ex. binda toxiskt tannin) Svarar på clostridiumvaccin Svarar annorlunda på clostridiumvaccin Känslig för parasitangrepp Mycket känslig för parasitangrepp Svarar på anthelmintika Svarar annorlunda på anthelmintika Reinfekteras snabbare efter avmaskning 5

6 6

7 Diarrhoea in goats: principal causes e. John Matthews 1999 Birth 4 weeks 4 weeks 12 weeks over 12 weeks Nutritional Parasitic gastroenteritis Parasitic gastroenterit. Enterotoxigenic E.coli Coccidios Coccidiosis Salmonella spp Cl.perfringens typ D Cl.perfringens typ D Cl.perfringens type C Salmonella Salmonella Cl.perfringens type B Giardiasis Nutritional factors Campylobacter jejuni Yersiniosis Toxic agents Rotavirus Nutritional factors Liver disease Coronavirus Campylobacter jejuni Copper deficiency Cryptosporidium Toxic agents (Johne s disease) Strongyloides papillosus 7

8 KOLIK hos GEIT Tympanism (högersidig på kje) Urolithiasis Ruminal atoni Acidosis Enterotoxaemia Abomasalt ulcus Löpmagsförskjutning Intestinal obstruktion (pregnancy toxemia, hypocalcämia) KJE För mycket mjölk, speciellt kall mjölk Atresia ani (et recti) Diarré Torsio Invagination Abomasal gasbildning Ruminal gassamling Kopparförgiftning Metrit, peritonit, cystit, hepatit Förgiftning Coccidios, klinisk och subklinisk 8

9 9

10 CLOSTRIDIUM PERFRINGENS TYP D Enterotoxämi α-toxin, ε-toxin (prototoxin+trypsin ε-toxin) EXTRAPOLERA INTE ENTEROTOXÄMIKUNSKAPER FRÅN SAU TILL GEIT Perakut Mest unggetter, överutfodring, foderbyte, Kraftig, vattnig, diarré med blodinslag, buksmärtor, perakut död Akut Lindrigare symptom än perakut. Lösare faeces vattnig. Dehydrering och acidos. Vanligast på vuxna getter, även i vaccinerade besättningar Kronisk Vuxna djur. Intermittent sjukdom med lösare avföring. Slöa med reducerad aptit och mjölkproduktion. Svårdiagnostiserbar. DIAGNOS: Klinisk bild, påvisande av Cl. perfringens typ D? Påvisande av ε-toxin VACCINERING? Oklar effekt, ej multivalenta vacciner STYRD UTFODRING. Geit är buskätare med en annan våmflora än sau! Strukturfoder, fibrer 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 PARASITANGREPP OBS! Extrapolera inte parasitkunskaper från sau till geit! Buskätare, låg resistens mot betesspridda endoparasiter. Anorexia och inappetens. Mörk grön svart diarré. hypoproteinämi, dehydrering, anämi, katharal enterit. Sämre immunitetsutveckling än hos sau Kje immunologiskt naiva Colostrum skyddar inte mot parasitangrepp Parasiter hos geit producerar fler ägg än hos sau Mindre konkurrens mellan parasiterna ger mer polyvalenta angrepp Haemonchus riklig äggproduktion blodsugare 0,05 ml/dag/vuxen parasit Teladorsagia kan övervintra ute typ 2 ger allvarlig gastrit, ph Trichostrongylus kan övervintra ute förstör mucosan i abomasum abomasum, jejunum diarré med proteinförlust Nematodirus kan övervintra ute Moniezia övervintrar i mellanvärd, i allmänhet apatogen Skrjabinema synlig i faeces apatogen Eimeria arlongi Eimeria ninakohlyakimovae 20

21 21

22 22

23 23

24 ANTHELMINTIKA framtagna för nötkreatur. farmakokinetiken för geit ännu inte helt känd, skiljer från sau serumnivån av anthelmintika lägre än hos sau snabbare eliminering av anthelmintika än hos sau ökad resistensutveckling hos endoparasiter hos geit immunitetsutveckling hos geit svagast bland idisslare, och kommer senare misstänkta resistensfall kan vara behandlingsfel, t.ex. p.g.a. dosering för sau Parasitangrepp på geit leder lätt till subklinisk sjukdom med nedsatt produktion Korrigera utfodring, främst på proteinsidan 3 grupper anthelmintika Bensimidazoler, fenbendazol, febantel, albendazol kräver lång kontakttid höjd dos av bensimidazoler till geit, % Imidasothiazoler/tetrehydropyrimidiner, levamisol, morantel, pyrantel ej larvicid eller ovicid effekt Makrocykliska laktoner, avermectiner, milbemyciner Endectocider Nytt: PF1022a, cyclooctadepsipeptider. 24

25 När ska man ge anthelmintika? Efter provtagning! Sintiden Före betesutsläpp Ge anthelmintika på rätt sätt Läs bruksanvisningen Sänk hastigheten i mage och tarm Underdosera inte Placera anthelmintika bak i munhålan Släpp på parasitfritt bete? COCCIDIOSTATIKA Kaskaddirektivet Toltrazuril (Baycox) 20 mg/kg Diclazuril (Vecoxan) 1 mg/kg (1 ml/2,5 kg) 25

26 OBS! ATT GE ANTHELMINTIKA ÄR BARA EN DEL I ETT ANTIPARASITÄRT PROGRAM Suprapopulationsreglering Betesstrategi Reduktion på betet Nematofaga svampar Arthrobotrys Duddingtonia Intrapopulationsreglering Kemoterapi FAMACHA Vaccinering Utfodringsförbättringar Genetisk selektion KÖP INTE IN PARASITER!!! Avmaska djur vid inköp 26

27 27

28 Doseringar, läkemedel vid mag-tarmstörningar hos get Enterotoxämi Intravenös vätska, t.ex. Ringer-lactat NSAID Flunixin meglumin (Finadyn) 2 mg/kg (2,2 g/kg i Norsk undersökning) Meloxicam (Metacam) 0,5 mg/kg Cortison Betametason 0,04-0,08 mg/kg Dexametason 0,1 mg/kg Antiserum Med. kol Utfodringsförändringar Vaccinering booster var 3:e-4:e månad, gärna tajmad till triggerfaktorer Endoparasiter Bensimidazoler 1,5 2 x sau-dosering, gärna 2 dagar i rad Levamisol 1,5 x sau-dosering Albendazol (Valbazen) 7,5 mg/kg Avermectiner sau-dosering Trichlabendazol 10 mg/kg Closantel 10 mg/kg Toltrazuril (Baycox) 20 mg/kg Diclazuril (Vecoxan) 1 mg/kg 28

29 TACK OCH BOCK 29