Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektaloch prostatacancersjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektaloch prostatacancersjukvård"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektaloch prostatacancersjukvård Tabellbilaga till beslutsstödsdokument rangordningslistor för de tre tumörformerna Bröstcancer

2 Sättning: Per-Erik Engström Omslag: Maria Aspelin Tryck: Bergslagens Grafiska, Lindesberg, april 2007 Bröstcancer

3 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta Nationella riktlinjer för god vård för patienter med svåra kroniska sjukdomar. Riktlinjerna ska ge nationellt kunskapsstöd till sjukvårdshuvudmännens beslut om hur resurserna ska fördelas mellan olika behovsgrupper och/eller verksamheter och utgöra för regionala och lokala vårdprogram. Arbetet inriktas på de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringar. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka patienternas möjligheter att få god vård, dvs. vård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och förmedlad i rimlig tid. I riktlinjerna ingår beslutsstöd för prioriteringar, som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården. erna om prioriteringar är rangordnade i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad (rangordningslista). Riktlinjerna innehåller dessutom rekommendationer om metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt, samt rekommendationer om metoder där det saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården. Detta dokument redovisar som bilaga 4 7 till beslutsstödsdokumentet samtliga ovannämnda rekommendationer i form av rangordningslistor för Bröstcancer Kolorektal cancer Prostatacancer Palliativ vård före och efter brytpunkt för vård i livets slutskede Listorna är disponerade efter faserna i sjukdomsförloppet. Kjell Asplund Christina Kärvinge

4

5 Innehåll Inledning... 3 Bilaga 4. Bröstcancer... 7 Bilaga 5. Kolorektal cancer Bilaga 6. Prostatacancer Bilaga 7. Palliativa insatser ej tumörspecifika

6 Bilaga 4. Bröstcancer* Rad Hälsotillstånd Åtgärd 1.2 Högriskindivider Kemoprevention 2.3 Frisk kvinna <40 år Populationsbaserad mammografiscreening 2.3 Frisk kvinna år Populationsbaserad mammografiscreening 2.3 Frisk kvinna år Populationsbaserad mammografiscreening 2.3 Frisk kvinna 75 år Populationsbaserad mammografiscreening Tillståndets svårighetsgrad Måttlig till hög risk för att utveckla bröstcancer. Låg risk för bröstcancer. Låg till måttlig risk för bröstcancer. Måttlig hög risk för bröstcancer. Hög risk för stadium II eller högre vid klinisk upptäckt (50 70 % utan screening). Måttlig till hög risk för bröstcancer. Effekt av åtgärd Tamoxifen sänker antalet ERpositiva tumörer med 50 % men påverkar ej antalet ERnegativa tumörer. Inga bevisade effekter i denna grupp. Måttlig till hög mortalitetssänkning pga. tidig upptäckt. Effekten är beroende av analyssättet. I. Effekt av inbjudan till organiserad regelbunden mammografiscreening: ca 20 % mortalitetssänkning. II. Effekt av genomgången mammografiscreeningundersökning: ca 40% mortalitetssänkning. Försumbar risk för negativa effekter. Hög mortalitetssänkning pga. tidig upptäckt. Den påvisade effekten är beroende av analyssättet. I. Effekt av inbjudan till organiserad regelbunden mammografiscreening: ca 30% mortalitetssänkning. II. Effekt av genomgången mammografiscreeningundersökning:ca 45 % mortalitetssänkning. Försumbar risk för negativa effekter. Inga bevisade effekter i denna grupp. *Riskgrupper: lätt förhöjd/låg risk=10 20%. Måttligt förhöjd/måttlig risk=20 40%. Mycket förhöjd/hög risk=40-100%. Bröstcancer

7 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Evidensstyrka 2 10 Vetenskapligt för effekt saknas Icke-göra Evidensstyrka 1 3 Evidensstyrka 1 2 Vetenskapligt för effekt saknas Icke-göra Bröstcancer 7

8 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd 2.3 Frisk kvinna utan bröstsymtom som vill göra mammografi Opportunistisk screening Familj med misstänkt dominant nedärvningsmönster Onkogenetisk utredning och vägledning Familj med dominant nedärvningsmönster efter onkogenetisk utredning (om lämplig individ tillgänglig) Mutationsscreening BRCA 1 och BRCA 2 samt vid positivt utfall anlagstest Kvinna med behandlad bröstcancer och dominant nedärvningsmönster Årlig strukturerad uppföljning som nedan (3.3.1) efter avslutade cancerkontroller fem år efter diagnos Kvinna med behandlad bröstcancer och dominant nedvärvningsmönster Profylaktisk kontralateral mastektomi Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från års ålder Frisk kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 Profylaktisk mastektomi Livstidsrisk för bröstcancer i populationen är ca 10 %, starkt åldersberoende. Normal till mycket förhöjd risk för familjemedlemmar för bröstcancer (10 80 %). Hög risk för förtida död, nedsatt livskvalitet. Genomsnittsrisk för bröstcancer hos familjemedlemmar är %. Ökad risk för kontralateral bröstcancer jmf. med kvinnor utan hereditet (upp till 2 3 % per år). Ökad risk för kontralateral bröstcancer jmf. med kvinnor utan hereditet (upp till 2 3 % per år). Mycket förhöjd risk för bröstcancer (livstidsrisk %) med hög risk för förtida död och nedsatt livskvalitet. Mycket förhöjd risk för bröstcancer (livstidsrisk %) med hög risk för förtida död och nedsatt livskvalitet. Inga bevisande effekter i denna grupp. Korrekt riskvärdering. Minskad oro. Ger förutsättning för vidare handläggning. Identifierad mutation ger förutsättning för korrekt riskvärdering av familjemedlem. Sensitivitet 90 %. Individrisken blir ca 10 % eller %. Tidig diagnos ökar chansen till överlevnad. Minst 90 % relativ reduktion av risk för kontralateral bröstcancer efter kontralateral profylaktisk mastektomi. Oklar effekt på totalöverlevnad. Tidigare upptäckt av bröstcancer, osäkert om förbättrad överlevnad. Adekvat hantering av oro. Minst 90 % reduktion av livstidsrisk för bröstcancer till en nivå som sannolikt ligger under populationsrisken. Minskad oro för cancersjukdom. 8 Bröstcancer

9 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Vetenskapligt för effekt saknas Icke-göra Låg God 3 Låg God 3 för kvinnor över 40 år 6 Låg Skattad 3 Risk för biverkningar och ofta flera operationer vid rekonstruktion. i populationen över 40 år Låg Skattad 3 Låg Skattad 3 Risk för biverkningar och ofta flera operationer vid rekonstruktion. En kraftigt minskad bröstcancerincidens kommer med stor sannolikhet att leda till en överlevnadsvinst, modellstudier stödjer detta. Bröstcancer 9

10 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 Bevarande av mammill och areola vid profylaktisk mastektomi Kvinna med påvisad mutation i BRCA1 eller BRCA2, (< år) Profylaktisk salpingo-ophorektomi Mycket förhöjd risk för bröstcancer (livstidsrisk %) med hög risk för förtida död och nedsatt livskvalitet. Mycket förhöjd livstidsrisk för ovarialcancer (upp till 60 %) med hög risk för förtida död och nedsatt livskvalitet. Förbättrat estetiskt resultat. Minskad risk för insjuknande i ovarialcancer till ca 5 %. Minskad risk att insjukna i bröstcancer till < 50 % om operation < 35 år. Minskad oro för cancersjukdom. Morbiditet till följd av operationen Kvinna med dominant nedärvningsmönster utan påvisad mutation i familjen Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 5 10 år före det yngsta fallet i familjen Kvinna med dominant nedärvningsmönster utan påvisad mutation i familjen Profylaktisk mastektomi Kvinna med statistiskt förhöjd risk för bröstcancer utan klart dominant mönster Årlig bröstradiologi inom eller utom ramen för allmän hälsokontroll. Start 5 10 år före yngsta ärftliga fallet 5.1 Kvinna med bröstsymtom och kliniskt eller radiologiskt fynd Trippeldiagnostik (klinisk undersökning, mammografi, cytologi) Väsentligt förhöjd livstidsrisk för bröstcancer (30 40 %) för nära släkting till sjuk kvinna. Väsentligt förhöjd livstidsrisk för bröstcancer (30 40 %) för nära släkting till sjuk kvinna. Måttligt förhöjd livstidsrisk för bröstcancer (20 30 %). Låg till hög risk för bröstcancer beroende på åldersgrupp, symtom och radiologiskt fynd. Tidigarelagd menopaus. Tidigare upptäckt av bröstcancer. Adekvat hantering av oro. Kraftigt minskad livstidsrisk för bröstcancer till under populationsrisk. Minskad oro för cancersjukdom. Högre risk för överbehandling än vid påvisad mutation. Tidigare upptäckt av bröstcancer. Adekvat hantering av oro. Korrekt bröstcancerdiagnos (sensitivitet 95 %). Kirurgiska diagnostiska biopsier kan undvikas. Ingen reell risk med punktionen. 10 Bröstcancer

11 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar FoU 4 i gruppen över 40 år Nyttan är beroende på grundrisk. Mycket gott vetenskapligt Låg Skattad 1 Bröstcancer 11

12 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna utan hereditet med bröstsymtom utan palpabel tumör och utan klinisk misstanke om bröstcancer. Åldersbaserad normalrisk för bröstcancer. Minskad oro. I ett mycket litet antal fall hittas en asymtomatisk bröstcancer. Bröstradiologi Oklart radiologiskt fynd. Ultraljud som tillägg till trippeldiagnostik Kvinna med bröstsymtom eller bröstradiologiskt fynd, selekterade fall (oklart fynd, misstänkt multifokalitet, implantat m.m.) MRT som tillägg till trippeldiagnostik + ultraljud Kvinna med radiologiskt eller kliniskt fynd Finnålspunktion med cytologisk bedömning Kvinna med radiologiskt eller kliniskt fynd och ej utförd eller oklar cytologi Grovnålsbiopsi med histopatologisk bedömning Kvinna med oklara mikroförkalkningar vid mammografi Vakuumbiopsi som alternativ till annan diagnostisk metod 5.2 Kvinna med säkerställd bröstcancer inför ställningstagande till neoadjuvant behandling Analys av preoperativa biopsier: NHG, ER, PR, HER2-uttryck och proliferationsmarkör Låg till hög risk för bröstcancer. Låg till mycket hög risk för bröstcancer. Låg till mycket hög risk för bröstcancer. Låg till hög risk för bröstcancer. Låg till hög risk för bröstcancer. Låg till mycket hög risk för död i bröstcancer. Större chans att hitta en malignitet. Hög sensitivitet vid ultraljud i kombination med mammografi jmf. med enbart mammografi (8 14 %). Dock låg specificitet. Ökad sensitivitet speciellt vid multifokal och multicentrisk tumör, dock minskad specificitet (ca 80 %). Ingen risk förknippad med metoden. Korrekt diagnos i % av fallen. Förutsättning för fortsatt handläggning. Låg risk för komplikationer. Sensitivitet %. Mycket låg risk för falsk positiv diagnos. Möjlighet till bedömning av invasivitet. Diagnostisk kirurgi kan undvikas. Vid neoadjuvant behandling kan ytterligare information fås om tumöregenskaper före behandlingsstart. Sensitivitet ca 90 %. Möjlighet till bedömning av invasivitet. Diagnostisk kirurgi kan undvikas. Prognostiskt värde, säkrare för pre-operativ behandling, alternativt definitiv behandling vid icke operabla fall. 12 Bröstcancer

13 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Beprövad erfarenhet 10 Mycket få fall upptäcks, kan tränga undan mer angelägen mammografi. 3 Enkel och tillgänglig åtgärd vid oklar trippeldiagnsotik. Evidensstyrka 3 Hög Skattad 8 Kan användas i vissa fall vid oklar trippeldiagnostik om kompetens och apparatur finns. Låg Skattad Patient med benigna förkalkningar kan friskförklaras. 3 Bröstcancer 13

14 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd 5.3 Kvinna, misstänkt eller diagnostiserad bröstcancer, vid icke eller tveksamt palpabel förändring Måttlig till mycket hög risk för bröstcancer. Ökad möjlighet till adekvat operation. Hög risk för reoperation om indikering ej görs. Indikering inför kirurgi. 5.4 Kvinna med bröstförändring med kvarstående misstanke om cancer utan konklusiv preoperativ diagnostik Diagnostisk kirurgi Kvinna med opererad bröstcancer pre- och postoperativt Multidisciplinär handläggning Kvinna med diagnostiserad bröstcancer T Downstaging (neoadjuvant behandling med cytostatika inför bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi och strålbehandling)) Kvinna med bröstcancer och indikation för neoadjuvant behandling Taxan/antracyklinbaserad cytostatika för att möjliggöra modifierad radikal mastektomi Kvinna med bröstcancer och indikation för neoadjuvant behandling Neoadjuvant behandling med tamoxifen Låg till mycket hög risk att förändringen utgörs av bröstcancer. Risk för felaktig behandling och ej tillgång till olika specialiteters specifika kompetens. Låg till måttlig risk för förtida död. Mycket hög risk för förtida död. Risk för lokala besvär pga. tumörväxt. Mycket hög risk för förtida död. Risk för lokala besvär pga. tumörväxt. Mycket hög diagnostisk säkerhet. Mycket hög specificitet och sensitivitet. Minskad oro. Inget behov av fortsatta kontroller vid godartat fynd. Låg risk för komplikationer vid kirurgi. Säkrare val av adjuvant behandling. Psykologiskt värde för patienten. Följsamhet till vårdprogram. Vid bröstcancer vissa retrospektiva studier som tyder på liten (ca 5 %) absolut förbättrad överlevnad. Kan möjliggöra en ökad andel bröstbevarande kirurgi. Ingen skillnad vad gäller mortalitet jmf. med sedvanlig adjuvant behandling. Kan leda till överbehandling (körtelstatus påverkas av behandling) och ökad risk för lokalrecidiv. Kan möjligöra kirurgi. Ingen skillnad vad gäller mortalitet jmf. med sedvanlig adjuvant behandling. Kan möjliggöra kirurgi. 50 % responsrate. 14 Bröstcancer

15 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar, beprövad erfarenhet Låg Skattad 2, beprövad erfarenhet Låg till måttlig Skattad 1 Låg Skattad 4 Hög Skattad 2 3 För vissa patienter förutsättning för kurativ terapi. Bröstbevarande kirurgi vid lokalt avancerad bröstcancer är FoU, standard är mastektomi. Låg Skattad 5 Gäller patienter som inte lämpar sig för cytostatikabehandling. Bröstcancer 15

16 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med bröstcancer och indikation för neoadjuvant behandling Neoadjuvant anastrozol/ letrozol 9.5 Kvinna med lokalt avancerad bröstcancer Mycket hög risk för förtida död. Mycket hög risk för förtida död. Kan möjliggöra kirurgi. Letrozol högre klinisk responserate än tamoxifen. Ingen skillnad mellan anastrozol och tamoxifen. Minskad risk för lokalrecidiv. Möjliggör långtidsöverlevnad. Modifierad radikal mastektomi 10 Kvinna med bröstcancer stadium I II Rutinmässig perioperativ screening av fjärrmetastaser 10 Kvinna med bröstcancer hög risk för fjärrspridning (större tumörer, omfattande lymfkörtelstatus) Låg till måttlig risk för fjärrmetastaser vid diagnos relaterat till tumörstorlek och antal positiva körtlar. Måttlig till hög risk för fjärrmetastaser. Generell screening ger ingen minskad risk för förtida död eller förlängd tid till recidiv. Minskad risk för överbehandling Screening av fjärrmetastaser Kvinna med operabel körtelnegativ bröstcancer Bröstkirurgi (effekt av enbart radikal kirurgi jmf. med ingen behandling) Historiskt material visar att vid obehandlad bröstcancer är medianöverlevnaden från första palpabla knöl 2,7 år och 90 % av patienterna har avlidit inom 7 år. De flesta bröstkirurger och onkologer har sett enstaka fall av bröstcancer där patienter vägrat behandling vilket nära nog undantagslöst leder till progress. Screeningupptäckta tumörer < 10 mm uppvisade en bröstcancerspecifik 20-årsöverlevnad på 95 %. En studie av unga kvinnor, som har en sämre prognos än äldre kvinnor oavsett stadium, visade en bröstcancerspecifik 40-års överlevnad på 60 % för körtelnegativa kvinnor. En studie av körtelnegativa kvinnor visade en fjärrmetastasfri överlevnad efter 30 år på 50%. Bröstbevarande kirurgi ger ett gott estetiskt resultat hos %. Mastektomi kan vara patientens eget val jmf. med bröstbevarande kirurgi, och kan ha fördel vid komorbiditet då strålning kan undvikas. Bröstkirurgi ger allmänt god loco-regional kontroll med låg risk för locoregionala recidiv. 16 Bröstcancer

17 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Mycket hög Skattad 6, beprövad erfarenhet 2 Mycket hög Skattad 10 Beprövad erfarenhet 3, beprövad erfarenhet. Dessa material baseras antingen på mastektomimaterial med axillingrepp och material med bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi med postoperativ strålbehandling av bröstet) samt axillingrepp. Ingrepp som på rätt indikation är vetenskapligt bevisade likvärdiga Låg Skattad 1 Kirurgi förutsätts vara gjord på alla patienter efter denna rad och kirurgins effekter på påverkan av sjukdomens naturalförlopp är implicita. Bröstcancer 17

18 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med operabel körtelpositiv bröstcancer. Bröstkirurgi (effekt av enbart radikal kirurgi jmf. med ingen behandling). Historiskt material visar att vid obehandlad bröstcancer är medianöverlevnaden från första palpabla knöl 2,7 år och 90 % av patienterna har avlidit inom 7 år. De flesta bröstkirurger och onkologer har sett enstaka fall av bröstcancer där patienter vägrat behandling vilket nära nog undantagslöst leder till progress. En studie av unga kvinnor, som har en sämre prognos än äldre kvinnor oavsett stadium, visade en bröstcancerspecifik 40-årsöverlevnad på 20 % för körtelpositiva kvinnor. Bröstkirurgi ger allmänt god lokoregional kontroll med låg risk för lokoregionala recidiv Kvinna med invasiv bröstcancer T < 4 5 cm när relationen tumör/bröststorlek tillåter. Partiell mastektomi + postoperativ strålbehandling av kvarvarande bröst (bröstbevarande kirurgi) Kvinna med invasiv bröstcancer, T < 4 5 cm när relationen tumör/bröststorlek tillåter Partiell mastektomi utan strålbehandling i lågriskgrupper, alternativt accelererad strålning mot tumörområdet (t.ex. intraoperativ strålning) 11.3 Kvinna med invasiv bröstcancer, T < 4 5 cm när relationen tumör/bröststorlek ej tillåter partiell mastektomi eller multifokal växt Mastektomi Liten till mycket hög risk för förtida död i bröstcancer. Lokalrecidiv med strålbehandling 1 2 % per år. Lokalrecidiv utan strålbehandling 30 % per 10 år. Ca 10 % risk för lokala återfall på 10 års sikt. Låg risk för förtida död. Låg till mycket hög risk för förtida död. Ingen skillnad avseende mortalitet jmf. med modifierad radikal mastektomi. Strålbehandling minskar risken för lokalrecidiv med 2/3. Mindre psykosocial morbiditet jmf. med mastektomi. Förbättrad absolut överlevnad (upp till 5 %) jmf. med patienter med bröstbevarande kirurgi utan strålbehandling. Gott eller mycket gott estetiskt resultat hos %. Att avstå från strålbehandling hos lågriskgrupper ger recidivökning jmf. med strålbehandling. I lågriskgrupper kan denna ökning vara så låg att den ej påverkar överlevnaden. Accelererad strålning: kortare behandlingsperiod men osäkerhet om effekten är lika god som vid konventionell helbröstbestrålning. Kan vara patientens eget val jmf. med bröstbevarande kirurgi, och kan ha fördel vid komorbiditet då strålbehandling kan undvikas. Lokal kontroll med viss risk för lokala recidiv. 18 Bröstcancer

19 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Låg Skattad 2 och beprövad erfarenhet. Dessa material baseras antingen på mastektomimaterial med axillingrepp och material med bröstbevarande kirurgi med postoperativ strålbehandling av bröstet samt axillingrepp. Ingrepp som på rätt indikation är vetenskapligt bevisade likvärdiga. Evidensstyrka 1 Låg Skattad 1 2 Prioritet 1 eller 2 beroende på körtelstatus. Subgruppsanalys retrospektivt av randomiserade material Motsägande studier FoU Svensk studie pågår angående lågriskgruppen. 1 2 Beroende på körtelstatus. Bröstcancer 19

20 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med invasiv bröstcancer, (T < 5 cm) och kliniskt fri axill (N0) Sentinel node med intraoperativt fryssnitt och vid metastas i sentinel node axillutrymning i samma seans Kvinna med invasiv bröstcancer, (T < 5 cm) och kliniskt fri axill (N0) Sentinel node utan intraoperativt fryssnitt Kvinna med invasiv bröstcancer, T< 5 cm med kliniskt fri axill (N0) där sentinel nodeförfarande är möjligt Axillutrymning; nivå I II Kvinna med invasiv bröstcancer, T> 5 cm, positiv sentinel node, kliniskt positiv axillstatus (N1) eller multifokal cancer Axillutrymning, nivå I II 12.1 Kvinna med DCIS Kirurgisk behandling (lokal excision, partiell mastektomi, mastektomi) Risk för körtelmetastaser ca 30 % vid T < 3 cm. Risk för körtelmetastaser ca 30 % vid T< 3 cm. Risk för körtelmetastaser ca 30 % vid T< 3 cm. Hög risk för körtelmetastaser. Hög risk för återfall och förtida död. Vid multifokal cancer; svårighet att identifiera SN. Risk för övergång i invasiv cancer beroende på typ, kärnatypi, grad och utbredning av DCIS. Vid utveckling av invasiv cancer; liten till mycket hög risk för förtida död. Säkrare stadieindelning än vid axillutrymning. Sentinel node identifieras i 97 % av fallen. Falskt negativa fynd i 4 % av fallen. Kraftigt minskad risk för armmorbiditet vid sentinel nodeförfarande. Axillstatus styr den adjuvanta behandlingen och därmed möjlighet till överlevnadsvinst vid körtelpositivitet. Säkrare stadieindelning än vid axillutrymning. Sentinel node identifieras i 97 % av fallen. Falskt negativa fynd i 4 % av fallen. Kraftigt minskad risk för armmorbiditet med sentinel nodeförfarande. Ca 30 % av kvinnorna kommer att behöva opereras två gånger. Reoperation är tekniskt svårare med större risk för komplikationer. Prognostisk faktor som påverkar valet av adjuvant behandling. Lokal kontroll. Ger möjligen en överlevnadsvinst vid körtelpositivitet. Armmorbiditet %. Prognostisk faktor som påverkar valet av adjuvant behandling. Ger lokal kontroll. Axillkirurgi ger möjligen en överlevnadsvinst vid körtelpositivitet. Armmorbiditet %. Kirurgisk behandling ger möjlighet att undvika övergång i invasiv cancer. Viss risk för överbehandling. 20 Bröstcancer

21 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Kostnadsbesparande låg Kalkylerad 3 Ej vetenskapligt studerat men data från SN-studier med fryssnitt kan tillämpas Måttlig Skattad 8, beprövad erfarenhet 10, beprövad erfarenhet 3 2 Kirurgi förutsätts vara gjord på alla patienter efter denna rad och kirurgins effekter på påverkan av sjukdomens naturalförlopp är implicita i bedömningen. Bröstcancer 21

22 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med DCIS i mer än en fjärdedel av bröstet, större än 3 4 cm eller multifokal utbredning. Stor utbredning i förhållande till bröstets storlek Ca 20 % risk för invasiv cancer. Kraftigt minskad risk att utveckla invasiv cancer. 10-årsöverlevnad %. Liten risk för överbehandling. Mastektomi Kvinna med lokaliserad DCIS i mindre än en fjärdedel av bröstet eller utbredning < 3 4 cm Partiell mastektomi med strålbehandling Kvinna med lokaliserad DCIS i mindre än en fjärdedel av bröstet eller utbredning <3 4 cm Partiell mastektomi utan strålbehandling Kvinna med lokaliserad DCIS med låg risk: utbredning 15 mm, kärnatypi grad 1 eller 2, inga nekroser, marginaler > 10 mm. Alla ovanstående kriterier ska vara uppfyllda < 20 % risk för återfall inom tio år varav hälften är invasiv cancer. Risk för lokalrecidiv % på 10 års sikt, varav 50 % i form av invasiv cancer. Risk för lokalrecidiv. I lågriskgruppen % på 10 års sikt utan strålbehandling. Ca hälften utgörs av invasiv cancer. Strålbehandling minskar risken för lokalrecidiv med minst 50 %. Hälften av fallen utgörs av invasiv cancer med liten till mycket hög risk för förtida död. Att avstå strålbehandling innebär en kraftigt ökad risk för lokalrecidiv som i hälften av fallen utgörs av invasiv cancer med liten till mycket hög risk för förtida död. Att avstå från strålbehandling innebär en marginellt ökad risk för lokalrecidiv. Partiell mastektomi utan strålbehandling Kvinna med DCIS med kärnatypi grad 3 Sentinel node Kvinna med DCIS eller invasiv cancer, där risk finns för dålig estetik pga. tumörstorlek i relation till bröststorlek och/eller tumörens lokalisation i bröstet Mobilisering av körtelvävnad, lokal lambå, sutur, vid partiell mastektomi 4 % risk för axillmetastaser. Stärker diagnostiken och minskar risken att invasiv bröstcancer missas. Låg morbiditet förknippad med metoden. Metoden avgörande för terapival. Risk för nedsatt livskvalitet pga. dålig estetik. Mastektomi kan i vissa fall undvikas. Bättre estetik. 22 Bröstcancer

23 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar 2 Evidensstyrka 1 3 Se också Evidensstyrka 1 Icke-göra 7 För strålbehandling vid DCIS se kapitel 17. 5, beprövad erfarenhet 5 Bröstcancer 23

24 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med DCIS eller invasiv cancer där risk finns för dålig estetik pga. tumörstorlek i relation till bröststorlek och/eller tumörens lokalisation i bröstet Anpassad ipsilateral reduktionsplastik +/- samtidig kontralateral reduktionsplastik Kvinna med DCIS eller invasiv cancer, (T 3 4 cm, kliniskt N0, ej aktuell för strålbehandling) vid mastektomi Omedelbar rekonstruktion Kvinna med DCIS eller invasiv cancer, individuellt anpassad tid efter avslutad adjuvant behandling beroende på given behandling och risk för återfall Sen rekonstruktion Snedbelastning Risk för nedsatt livskvalitet pga. dålig estetik. Nedsatt livskvalitet i upp till 30 % efter mastektomi. Försämrad kroppsuppfattning. Nedsatt livskvalitet i upp till 30 % efter mastektomi. Försämrad kroppsuppfattning. Mastektomi kan i vissa fall undvikas. Minskad snedbelastning på rygg, nacke och axlar. Inget behov av delprotes. Bättre estetik. Minskad psykosocial morbiditet. Underlättar dosplanering inför strålbehandling pga. minskad bröstvolym med färre bieffekter av RT. Lätt ökad morbiditet av ingreppet. Minskad psykosocial morbiditet och ökad livskvalitet. Bättre kroppsuppfattning. Vid omedelbar rekonstruktion kan ett ytterligare operationstillfälle undvikas. Fördröjer inte postop. adj. beh. Ökar inte risken för förtida död vid rekonstruktion med enbart implantat. Ej lämpligt om postoperativ strålbehandling planeras. Risk för proteskomplikationer i långtidsperspektiv och behov av korrigerande operationer. Minskad psykosocial morbiditet och ökad livskvalitet. Bättre kroppsuppfattning. Ingen ökad risk för lokalrecidiv eller för förtida död vid rekonstruktion med enbart implantat. Risk för proteskomplikationer i långtidsperspektivet och behov av fler operationer. Enbart implantat ej lämpligt om strålbehandling givits. RT leder till hög risk för kapselkontraktur. 24 Bröstcancer

25 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar, beprövad erfarenhet 7 Kostnadsbesparande låg Kalkylerad 6 Mycket hög Kalkylerad 8 Vissa patienter som ej lämpar sig för omedelbar rekonstruktion men dock har ett uppenbart behov av rekonstruktion. Bröstcancer 25

26 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd 13.5 Kvinna med opererad DCIS eller invasiv cancer med asymmetri efter bröstcancerkirurgi Reduktion/pexi av kontralaterala bröstet 13.6 Kvinna med opererad DCIS eller invasiv cancer, med uttalad deformitet efter bröstbevarande kirurgi Kirurgisk korrektion av ipsilaterala bröstet Patienter med risk för postoperativ infektion Antibiotikaprofylax Risk för postoperativ trombos Trombosprofylax Risk för snedbelastning, risk för nedsatt livskvalitet vid asymmetriska bröst. Delprotes kan behövas. Nedsatt livskvalitet pga. dålig estetik. Delprotes kan behövas. Ca 3 % risk för infektion. Låg risk för djup underbenstrombos vid bröstkirurgi. Minskad snedbelastning på rygg, nacke och axlar. Inget behov av delprotes. Minskad psykosocial morbiditet. Minskad risk (beroende på ålder, resektionsvolym) för kontralateral bröstcancer. Liten risk att operationen försvårar uppföljning med mammografi. Minskad psykosocial morbiditet och förbättrad livskvalitet. Bättre estetik. Bättre symmetri. 50 % minskad risk för infektion. Minskad risk för trombos Kvinna med opererad bröstcancer och behov av yttre protes Påverkan på livskvalitet. Förbättrad livskvalitet. Extern protes 16.1 Kvinna med oklar förändring, misstänkt eller diagnostiserad bröstcancer. Vid operation av icke tveksamt palpabel förändring och vid all omformningsplastik Preparatröntgen med markering för patologen och med omedelbar rapport till operatören Risk att rätt förändring ej blir exstirperad och bedömd. Underlättar för patologen att finna förändringen och ger därmed ökad säkerhet i bedömning och handläggning. Verifierar för operatören att förändringen är borttagen med makroskopiskt rimlig sidomarginal. 26 Bröstcancer

27 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar, beprövad erfarenhet Låg Skattad 7 Beprövad erfarenhet 7 Låg till måttlig Skattad 8 Liten absolut riskreduktion. Avsaknad av dokumentation vid bröstkirurgi men gott vetenskapligt vid ortopedisk- och bukkirurgi Beprövad erfarenhet Låg Skattad 6 FoU Kan vara motiverat till högriskpatient. Beprövad erfarenhet 1 Bröstcancer 27

28 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Operationspreparat Histopatologisk- och immunhistokemisk handläggning enlig KVAST och faktadokument Kvinna med opererad bröstcancer, efter partiell mastektomi Konventionell strålbehandling mot bröstet Kvinna opererad med partiell mastektomi Att avstå postoperativ strålbehandling i lågriskgrupper, alternativt accelererad strålning mot tumörområdet (tex intraoperativ strålning) Kvinna med opererad bröstcancer < 40 år Boostdos mot operationssektorn efter konventionell strålbehandling vid partiell mastektomi Kvinna med opererad bröstcancer Alternativ fraktionering, konventionell strålbehandling mot bröstet (2 Gy till 50 Gy vs. 2,66 till 42.5 Gy) Mastektomerad kvinna vid bröstcancer T > 5 cm Strålbehandling mot thoraxväggen Risk för felaktig diagnos och felaktig efterföljande adjuvant behandling. 29 % resp. 46 % risk (N0 resp. N+) inom 10 år för lokala återfall utan strålbehandling. Mindre än 10 % återfallsrisk på 10 års sikt. Trots konventionell strålbehandling risk för lokalrecidiv (ca % inom 5 år). 29 % respektive 46 % risk (N0 resp. N+) inom 10 år för lokala återfall utan strålbehandling. Risk för lokalrecidiv efter 10 år från 20 % och uppåt (ej moderna genomgångar). Förutsättning för korrekt diagnos och stadieindelning, radikalitetsbedömning och för adjuvant behandling. Minskning av lokala recidiv med ca 2/3. Reduktion av bröstcancerdöd som motsvarar 1/4 av recidivminskningen. Risk för strålrelaterade biverkningar. Att avstå från strålbehandling hos lågriskgrupper ger recidivökning jmf. med strålbehandling. I lågriskgrupper kan denna ökning vara så låg att den ej påverkar överlevnaden. Accelererad strålning: kortare behandlingsperid men osäkert om effekten är lika god som vid konventionell helbröstbestrålning. Minskar risk för lokalrecidiv till < 10 %. Risk för försämrad estetik. Likvärdig effekt och bieffekt i en randomiserad studie, utesluter ej skillnad i tumöreffekt framför allt i högriskgrupper. Minskning av lokala recidiv med ca 2/3. Absolut överlevnadsvinst 4 %. Risk för strålrelaterade biverkningar. 28 Bröstcancer

29 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar. 2 Se Evidensstyrka 1 Låg Skattad 3 Subgruppsanalys retrospektivt av randomiserade material FoU Studier pågår angående lågriskgrupp, se rad Motsägande studier Mycket hög Skattad 5 FoU Evidensstyrka 1 Låg Skattad 4 Bröstcancer 29

30 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Mastektomerad kvinna med 1 3 regionala lymfkörtelmetastaser Lokoregional strålbehandling Kvinna med > 4 regionala lymfkörtelmetastaser Lokoregional strålbehandling 17.4 Kvinna med opererad DCIS, partiell mastektomi, ej lågrisk Konventionell strålbehandling mot bröstet Risk för inskränkt rörlighet i axel/skuldra Profylaktisk information och bedömning samt vid behov styrke- och töjningsbehandling Armsvullnad med pittingödem Kompressions- eller annan ödembehandling Armsvullnad utan pitting Fettsugning kombinerad med livslång kompression Armsvullnad utan pitting Mikrokirurgi eller excision av hud och subkutan vävnad Risk för lokoregionala återfall efter 10 år % % vid adekvat cytostatikabehandling samt adekvat utrymd axill. Mer än 20 % risk för lokoregionala recidiv trots adjuvant behandling. Risk för lokalrecidiv % på 10 års sikt, varav 50 % i form av invasiv cancer. Risk för förtida död 1 2 % (med adjuvant strålbehandling). Rädsla för att röra sig med risk för rörelseinskränkning och svaghet. Risk för bestående men. Tyngdkänsla, smärta, dålig axelrörlighet, svårigheter att anpassa kläder. Volymökning > 500ml bestående av fett. Tyngd/spänningskänsla, smärta, försämrad armrörlighet, försämrad livskvalitet. Tyngdkänsla, smärta, dålig axelrörlighet. Svårigheter att anpassa kläder. Minskning av lokala recidiv med ca 2/3. Storlek av absolut överlevnadsvinst vetenskapligt ej klarlagd. Risk för strålrelaterade biverkningar som delvis är beroende av teknik. Minskning av lokala recidiv med ca 2/3. Reduktion av bröstcancerdöd som motsvarar 1/4 av recidivminskningen. Risk för strålrelaterade biverkningar som delvis är beroende av teknik. Minskad risk (RR ca 50 %) för recidiv av DCIS och/eller invasiv cancer i kvarvarande bröst. Risk för strålrelaterade biverkningar som delvis är beroende av teknik. Absolut riskreduktion 12,5 15 % för lokalrecidiv. Minskad risk för bestående men. Reducerad smärta, reducerad oro, ökad trygghet och förbättrad funktion. Viss reduktion av armsvullnad ffa vid tidiga ödem. Komplett reduktion av armsvullnad. Viss reduktion av armsvullnad. 30 Bröstcancer

31 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Evidensstyrka 1 (avseende recidivminskning). Evidensstyrka 2 (avseende överlevnad) FoU Relationen mellan effekt och biverkningar är oklar och tolkas olika. Studie under initiering. Mycket gott vetenskapligt Två prospektiva kohortstudier FoU Riksspecialitet enligt Socialstyrelsen. Står under kontinuerlig utvärdering. Enstaka studier Icke-göra Bröstcancer 31

32 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd 20.3 Kvinna med adekvat opererad bröstcancer, måttlig till hög risk för återfall Antracyklinbaserad cytostatika (FEC) 20.4 Kvinna med adekvat opererad bröstcancer, körtelpositiv, hög risk för återfall Taxaner i kombination/sekvens med antracyklin 20.5 Kvinna med adekvat opererad bröstcancer, körtelpositiv, hög risk för återfall Dostät cytostatikabehandling (taxan/antracyklin) 21.1 Kvinna med cytostatikabehandlad N+ eller N-, högrisk bröstcancer HER2-positiv (3+ och/eller FISH+) Adjuvant trastuzumab upp till 1 år Måttlig till hög risk för återfall och förtida död (5-årsöverlevnad ca %). Hög risk för återfall och förtida död (ca 50 % risk att dö av bröstcancer inom 15 år). Hög risk för återfall och förtida död (ca 50 % risk att dö av bröstcancer inom 15 år). Hög risk för återfall och förtida död (5-årsöverlevnad ca 70 %). Absolut mortalitetsreduktion 6 25 %. Docetaxel/paklitaxel i kombination/sekvens med antracyklin ger färre återfall. I 2 studier av 3 dessutom förbättrad överlevnad. Absolut mortalitetsreduktion 5 7 % jmf. antracyklinkombination enbart. 4 års sjukdomsfri överlevnad 82 % för dostät mot 75 % for ej dostät regim. Overall survival; RR 0.69, p= Halverad risk för fjärrmetastaser efter 1 2 års medianuppföljning, varav majoriteten hade körtelpositiv bröstcancer. Ökad överlevnad i studier med 2 års uppföljning. 4.8 % absolut överlevnadsvinst projicerad efter 4 år Vid adjuvant cytostatikabehandling (när det är olämpligt/ omöjligt att använda perifer ven) Primär venös access såsom subkutan venport eller PICCline 23.1 Kvinna med adjuvant cytostatika (ej dosintensiv) Tillväxtfaktorer som rutinmässig primärprofylax 23.1 Kvinna med adjuvant cytostatikabehandling med risk för febril neutropeni > 40 % Risk för extravasering, kemisk irritation, tromboflebit. Oro, smärta vid upprepad perifer kanylering. Risk för infektion. Stor risk för infektion. Minskad risk för extravasering, kemisk irritation, tromboflebit jmf. med perifer nål. Förutsättning för genomförande av terapi. Minskar risken för infektioner och sjukhusvård. Kan ge skelettsmärtor, feber. Minskar risken för infektioner och sjukhusvård. Kan ge skelettsmärtor, feber. Profylax med tillväxtfaktor 32 Bröstcancer

33 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Evidensstyrka 1 Låg Skattad 2 Större anledning att ge vid hormonreceptornegativ tumör och yngre patienter. Global risk/nyttabedömning väsentlig. Skillnad i resultat vad gäller överlevnad ger gott visst vetenskapligt. för recidiv Gott till visst vetenskapligt för överlevnad Måttlig skattad 2 Större anledning att ge vid hormonreceptornegativ tumör och yngre patienter. Global risk/nyttabedömning väsentlig. Skillnad i resultat vad gäller överlevnad ger gott visst vetenskapligt. En randomiserad studie FoU Gott till mycket gott vetenskapligt. Stora randomiserade studier, men kort uppföljning/ interimsanalys. Sammanlagt patienter, studierna brutna och patienter i kontrollarmarna erbjudna trastuzumab Måttlig Kalkylerad 4 4 Icke-göra Mycket gott vetenskapligt 4 Bröstcancer 33

34 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna inför adjuvant cytostatika, risk för håravfall Peruk Kvinna inför adjuvant cytostatika, risk för håravfall Kylmössa Risk för akut illamående Kombination av 5HT3-receptorantagonist och betametason Akut illamående vid svikt på 5HT3-rec. kombination Kombination av 5HT3-rec. antagonist, betametason och NK1-rec. antagonist Risk för illamående Profylaktisk akupunktur Fördröjt illamående Kombination betametason och metoklopramid Fördröjt illamående Kombination betametason och NK1-rec. antagonist Betingat illamående Bensodiazepiner 24.5 Etablerat iillamående vid strålbehandling 5HT3-rec. antagonist 25.2 Hormonreceptorpositiv tumör där adjuvant behandling är indicerad Tamoxifen 5 år Livskvalitetssänkning. Håravfall, psykiskt lidande. Illamående. Svårt lidande, anorexi, risk för fördröjt och betingat illamående. Illamående,svårt lidande, anorexi, risk för fördröjt och betingat illamående. Illamående. Svårt lidande, anorexi, risk för fördröjt och betingat illamående. Illamående. Svårt lidande, anorexi, risk för betingat illamående. Illamående. Svårt lidande, anorexi, risk för betingat illamående. Illamående. Svårt lidande, uppehåll i tumörbehandling. Illamående. Svårt lidande. 25 % 10-årsmortalitet % risk för recidiv. 6 % risk för kontralateral bröstcancer inom 10 år. Påverkan på livskvalitet % chans att bevara håret. Teoretisk risk för kvarvarande cirkulerande tumörceller i skalpen. Överlevnadsdata finns ej. Mycket god (70 80 %). Biverkningar ffa obstipation. Mycket god (70 80 %). Biverkningar ffa obstipation. Viss lindring. Mycket god. Mycket god. God. God symtomlindring. Absolut reduktion av mortalitet 9,2 % efter 15 år, relativ reduktion av mortalitet 31 %, efter 15 år. Knappt 50 % minskning i risk för kontralateral bröstcancer. 34 Bröstcancer

35 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Beprövad erfarenhet Låg Skattad 2 FoU Evidensstyrka 1 Låg Skattad 3 FoU 10 Evidensstyrka 3 (medelemteogen evidensstyrka 4) Låg Skattad 3 Otillräckligt vetenskapligt FoU Låg Skattad 5 Låg Skattad 5 Ofullständigt studerat. Evidensstyrka 1 Låg Skattad 1 Bröstcancer 35

36 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Hormonreceptorpositiv tumör hos postmenopausal kvinna, lågrisk medelrisk Anastrozol/letrozol under 5 år % mortalitet inom 10 år % risk för recidiv. Viss ökad risk för kontralateral bröstcancer. Absolut ökning av sjukdomsfri överlevnad 2,5 % för anastrozol jmf. med tamoxifen efter 4 år. Absolut ökning av sjukdomsfri överlevnad 2,6 % för letrozol jmf. med tamoxifen efter 4 år. 42 % relativ reduktion av kontralateral bröstcancer jmf. med tamoxifen. Ingen effekt på överlevnad (gäller båda) Hormonreceptorpositiv tumör hos postmenopausal kvinna, högrisk (N1-3 och HER2 eller N4+) Anastrozol/letrozol under 5 år Hormonreceptorpositiv tumör hos postmenopausal kvinna, N0 sjukdom och HER2 positiv Anastrozol/letrozol under 5 år Hormonreceptorpositiv tumör hos postmenopausal kvinna, intermediärrisk (N1-3 och HER2 neg) Anastrozol/exemestan efter 2 3 års tamoxifen (switch) > 50 % mortalitet inom 10 år. Viss ökad risk för kontralateral bröstcancer. Låg hög risk för förtida död (upp till 50 % på 10 år). Ca 30 % mortalitet inom 10 år. HR sjukdomsfri överlevnad 0,87 för anastrozol jmf. tamoxifen. HR sjukdomsfri överlevnad 0,81 för letrozol jmf. tamoxifen. 42 % relativ reduktion av kontralateral bröstcancer jmf. med tamoxifen. Ingen effekt på överlevnad (gäller båda). Motsägelsefull information ur subgruppsanalyser talande både för och emot bättre relativ effekt av aromatashämmare än tamoxifen i denna subgrupp. Två små neoadjuvanta studier visar bättre effekt med aromatashämmare än tamoxifen. Behandlingsprediktiv infomation. HR exemestan 0,68 efter 31 månaders medianuppföljning. HR sjukdomsfri överlevnad anastrozol 0,60 jmf. tamoxifen efter 28 månaders medianuppföljning. En annan studie med anastrozol på körtelpositiva kvinnor visade efter medianuppföljning på 36 månader HR 0, Bröstcancer

37 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Mycket gott vetenskapligt Gott till mycket gott vetenskapligt (letrozol bröts i förtid efter 28 månader) Mycket hög God. Kalkylerad, utifrån ATACstudiens effektskattningar, en ny hälsoekonomisk modell baserad på två svenska RCT och svenska kostnader 8 Måttlig Kalkylerad 3 Effekt av åtgärd baserad på hela patientpopulationen. Motsägelsefulla retrospektiva subgruppsanalyser 3 Experimentella och retrospektiva kliniska data kan tala för att HER2- överuttryck eventuellt kan prediktera tamoxifenresistens. Gott till mycket gott vetenskapligt Måttlig skattad 5 Bröstcancer 37

38 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Hormonreceptorpositiv tumör hos postmenopausal kvinna, recidivfri efter 5 års tamoxifen, högriskgrupp Letrozol (extended) 25.4 Hormonreceptorpositiv tumör hos premenopausal kvinna 90 % sjukdomsfri överlevnad fyra år efter avslutad tamoxifen i placebogruppen. Måttlig till hög risk för förtida död. Absolut recidivminskning 4,6 %. Ingen signifikant skillnad i totalöverlevnad i hela studien (0,4 % absolut fördel för letrozolgruppen). N+ gruppen dock formell statistisk signifikant fördel (HR 0.61, dock liten absolut effekt) Likvärdig effekt jmf. med CMFregimer. Ovariell funktionshämning +/- tamoxifen 25.4 Hormonreceptorpositiv tumör hos premenopausal kvinna som fortsätter menstruera efter cytostatikabehandling Ovariell funktionshämning + tamoxifen Behandlingsinducerad osteoporos Bentäthetsmätning Behandlingsinducerad osteoporos Bisfosfonat per oralt Behandlingsinducerad osteoporos Bisfosfonat intravenös Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Rutinmässig HT Måttlig till hög risk för förtida död. Ökad frakturrisk. Ökad frakturrisk. Ökad frakturrisk. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Retrospektiva data visar att amenorré under eller efter cytostatikabehandling kan ge en tilläggseffekt vad gäller överlevnad. Behandlingsprediktiv information. Minskad frakturincidens %. Minskad frakturincidens %. Eliminerar vallningar med %, ökar möjligen risken för bröstcancerrecidiv Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Clonidin Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Något större effekt än placebo på vallningar. Förenat med relativt mycket biverkningar. Interagerar med andra antihypertensiva medel. 38 Bröstcancer

39 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar En randomiserad studie Hög Skattad 8 Letrozol är den enda aromatashämmare som är dokumenterad på denna indikation (extended). Evidensstyrka 1 3 stöd FoU 5 7 Mycket hög Skattad 8 Mycket gott vetenskapligt vad beträffar lindring av symtom. vad beträffar ökad risk för bröstcancer Icke-göra 9 Bröstcancer 39

40 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Belladonna Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/ cytostatika eller klimakteriella besvär SSRI Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Isoflavoner Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Silverax Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika Gabapentin Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika Vitamin E Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika Avslappning Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika Akupunktur Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Lätta besvär till svåra inskränkningar i dagligt liv. Liten övergående effekt på vallningar. Risk att utveckla beroende. Minskar vallningar med upp till %. Biverkningar i form av muntorrhet, illamående, aptitförändringar och obstipation. Långtidseffekter är okända. Kan inhibera cytokrom P450-systemet och därmed sänka koncentrationen av den aktiva tamoxifenmetaboliten endoxifen. Inga effekter mer än placebo. Säkerhetsdata vad gäller bröstet saknas. Något mer effekt än placebo. Östrogeneffekter på endometriet och sannolikt också i bröstet. Reducerar vallningar med upp till % Biverkningar i form av somnolens, yrsel, ataxi och fatigue. Något mer effekt än placebo. Eliminerar vallningar med 70 %. Eliminerar vallningar med %. 40 Bröstcancer

41 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar Otillräckligt vetenskapligt 10 Visst gott vetenskapligt 7 Icke-göra Icke-göra Bröstcancer 41

42 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika eller klimakteriella besvär Torra slemhinnor, risk för uvi, klåda, irritation och dyspareuni. Reduktion av torra slemhinnor och minskad dyspareuni. Osäkert om systemeffekter. Lokalbehandling med östriol/ östradiol Kvinna med biverkningar av behandling med aromatashämmare Lokalt östradiol Kvinna med biverkningar av antihormonell behandling/cytostatika Torra slemhinnor, klåda, irritation och dyspareuni, risk för uvi. Torra slemhinnor, klåda, irritation och dyspareuni, risk för uvi. Kvinnor som står på aromatashämmare har uppvisat lika höga plasmanivåer av östradiol som ses hos premenopausala kvinnor efter vaginalt applicerat östradiol. Har god effekt på lokala besvär. Reduktion av torra slemhinnor och minskad dyspareuni. Inga systemeffekter. Lokalbehandling med hormonfri vaginalgel 26.4 Kvinna med tamoxifenbehandling, symtomfri Ultraljudsscreening endometrium Kvinna med pågående/avslutad primärbehandling, opererad med partiell mastektomi eller mastektomerad Strukturerad årlig uppföljning inklusive bröstradiologi upp till 5 år 28.3 Kvinna med pågående/avslutad primärbehandling. Intensivuppföljning med klinik, lab. och röntgen Ökad risk för endometriecancer (HR ). Låg till hög risk för förtida död. Låg till hög risk för förtida död. Ingen effekt av ultraljudsscreening av symtomfria kvinnor. Uppföljning och en given person att vända sig till vid oro för återfall ger omvittnad trygghet. Uppföljning är en förutsättning för kvalitetssäkrad vård. Det finns ingen evidens att uppföljning räddar liv. Minst 90 % av symtomatiska återfall upptäcks av patienten själv. Uppföljningen kan ha andra kvaliteter som upptäckt och behandling av biverkningar, psykologiska aspekter samt identifiera behov av rehabilitering. Ingen effekt varken på sjukdomsfri överlevnad eller totalöverlevnad av intensiv uppföljning jmf. med kliniska kontroller och utredning vid symtom. 42 Bröstcancer

43 Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Kommentar 5 Otllräckligt vetenskapligt FoU 6 Evidensstyrka 1 Icke-göra, beprövad erfarenhet Låg Skattad 6 Se faktadokument om randomiserade studier angående vårdens organisation. För mastektomerade kvinnor är syftet med bröstradiologi att upptäcka kontralateral bröstcancer vilket mycket väl kan göras via vanlig mammografiscreening. Evidensstyrka 1 Icke-göra Bröstcancer 43

44 Rad Hälsotillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd 30.2 Kvinna med lokalt recidiv, efter partiell mastektomi utan postoperativ strålbehandling Partiell mastektomi och postoperativ strålbehandling samt individualiserad adjuvant behandling 30.2 Kvinna med lokalt recidiv, efter partiell mastektomi och postoperativ strålbehandling Mastektomi samt vid behov individualiserad adjuvant behandling 30.3 Kvinna med lokalt recidiv på bröstkorgsväggen efter tidigare mastektomi utan strålbehandling Något ökad risk förtida död jmf. med patient utan lokalrecidiv. Något ökad risk förtida död jmf. med patient utan lokalrecidiv. Mycket hög risk för förtida död (stor del har samtidig generaliserad sjukdom), smärta och lokalt obehag. Reducerar risken för återfall och död i bröstcancer % 5-årsöverlevnad. Lokoregional kontroll. Reducerar risken för återfall och död i bröstcancer till % 5-årsöverlevnad. Lokoregional kontroll. Lokal kontroll. Reducerar risken för återfall och död i bröstcancer. Långtidsöverlevare finns. Lokal excision och strålbehandling samt vid behov individualiserad adjuvant behandling 30.3 Kvinna med lokalt recidiv på bröstkorgsväggen efter tidigare mastektomi och strålbehandling Lokal excision samt vid behov individualiserad adjuvant behandling 30.4 Recidiv i axillen efter bröstkirurgi med eller utan SN eller axillutrymning Axillkirurgi samt vid behov individualiserad adjuvant behandling Lokoregionalt recidiv och/eller första fjärrmetastas Kartläggning av tumörutbredning samt biopsi (skelettscintigrafi, lungröntgen, ultraljud, DT, MR) Mycket hög risk för förtida död (stor del har samtidig generaliserad sjukdom), smärta och lokalt obehag. Hög risk för lidande och förtida död och dålig lokal kontroll. Hög risk för generaliserad sjukdom och förtida död. Lokal kontroll. Reducerar risken för återfall och död i bröstcancer. Långtidsöverlevare finns. Lokal kontroll, ibland temporär. Möjligen positiv effekt på förtida död (studier pågår angående sentinel node). Ger förutsättning för att välja behandlingsstrategi alternativt avstå tumörbehandling. 44 Bröstcancer

Antal/år nivå Bröstcancer 170. Tamoxifen sänker antalet ERpositiva tumörer med 50 % men påverkar ej antalet ER-negativa tumörer. grupp.

Antal/år nivå Bröstcancer 170. Tamoxifen sänker antalet ERpositiva tumörer med 50 % men påverkar ej antalet ER-negativa tumörer. grupp. (92) 2 3 4 5 6 7 8 9 Id Diagnos Sjukdomstillstånd och åtgärd Tillståndets svårighetsgrad (behov) Effekt av åtgärden Evidens för Kostnad/ Vård- Rangordning Bröstcancer 70 Högriskindivider Kemoprevention

Läs mer

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Taget vid styrelsemöte 150326 Giltighetstid längst till och

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p) Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk

Läs mer

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor. Totalt 5 sidor. Totalpoäng: 10p Du vikarierar på kirurgen i Gävle. Till din mottagning kommer en 57-årig kvinna, Agneta Nordgren, remitterad från mammografiscreeningen. Man har hittat en 12 mm stor stjärnformad

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Gäller 160215-170101

Gäller 160215-170101 Gäller 160215-170101 VÅRDPROGRAM FÖR BRÖSTCANCER Umeå 2016 www.rccnorr.se Omslagsbilden visar de bröstsjukas skyddshelgon S:t Agatha som dog martyrdöden omkring år 250 e.kr. Källa: The Catholic Encyclopedia

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer

Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer sbu alert utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer sbu alert-rapport nr 2014-02

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Statistiskt appendix

Statistiskt appendix Statistiskt appendix Nationell validering av formulär Anmälan, Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer Rapportdatum: 2015-09-25 1 2 Innehållsförteckning STATISTISK METOD... 6 Cohen s Kappa (κ)...

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Maj

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen 2011-11-07. Fördelning av cancer i Sverige 2009. Behandling av bröstcancer

Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen 2011-11-07. Fördelning av cancer i Sverige 2009. Behandling av bröstcancer Fördelning av cancer i Sverige 2009 Behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Två behandlingsindikationer Stadieindelningen Adjuvant behandling (Stadium 1-3) Förebyggande tilläggsbehandling

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Norra regionen 20090901

Norra regionen 20090901 Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Swedish Orphan Biovitrum AB - 112 76 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Bedömning/handläggning neooch adjuvant behandling

Bedömning/handläggning neooch adjuvant behandling Bedömning/handläggning neooch adjuvant behandling All adjuvant behandling skall diskuteras på MDK och beslut om sådan tas av onkolog. En preliminär bedömning skall dock om möjligt göras redan vid första

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

2016-01-20. Över 50000 nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom

2016-01-20. Över 50000 nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom Daniel Giglio MD, PhD Sektionen för farmakologi/onkologi 2016 Över 50000 nya fall/år i Sverige En av tre drabbas Ca hälften botas Ålderssjukdom 1 Klinisk undersökning Röntgenundersökning/Ultraljudsundersökning

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning

Läs mer

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik Tor Svensjö Kim Gulis Bröst- och plastiksektionen Kirurgkliniken,

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner

Läs mer

Fokusrapport. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år 2001 - inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK ABVS ultraljud Automated Breast Volume Scanner ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Irena Kostolny MD,PhD Fredrik Gross MD Västerviks sjukhus Röntgenavdelning Mammografi Sverige ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Mammografi Västervik-Oskarshamn

Läs mer

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

Del 5_9 sidor_15 poäng

Del 5_9 sidor_15 poäng Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer