Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Rekommendation SGG Ultra N Pilkington Suncool 70/35 SGG Cool Lite SKN 165B

Transkript

1 1 Projektnr System och materialvalsutredning för 02.1 Glastyper Datum: Objekt HVC-Nord Rev: Alfanr C4:250 Upprättad av: TL/KA PB teknik 02.1a Kontor 02.1b Lärosalar 02.1c Glasfasad Funktion U g -värde g-värde Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Rekommendation SGG Ultra N Pilkington Suncool 70/35 SGG Cool Lite SKN 165B Trippelglas med lågenergiglas. 0,7 0,50 Trippelglas med solskydds- och lågenergiglas. 0,7 0,34 Trippelglas med solskydds- och lågenergiglas. 0,7 0,30 Glas med solskyddsbeläggning rekommenderas p g a ett lägre kylbehov, ca 17% för alt 2 och ca 27% för alt 3. Alt 2 upplevs som mer transparent än alt 3. För glaspartiet vid entrén mot väster samt för glas mot norr kan ej solskyddsbelagda glas väljas utan att det påverkar byggnaden mycket energimässigt. Dagljustransmission Ljusreflektion 71 % 15 % 63 % 19 % 54 % 18 % På B1-möte beslutades att välja alt. 2 för fortsatt projektering Fönsterputsning Beläggning för lågemission sitter mot spalt och påverkar ej fönsterputsning. Glasen går även att få med självrengörande beläggning utvändigt. Beläggning för solskydd och lågemission sitter mot spalt och påverkar ej fönsterputsning. Glasen går även att få med självrengörande beläggning utvändigt. Beläggning för solskydd och lågemission sitter mot spalt och påverkar ej fönsterputsning. Glasen går även att få med självrengörande beläggning utvändigt. Uppbyggnad (utifrån) Gestaltning Upplevelse utifrån 4 Ultra N 4 float 4 Ultra N Avsaknad av solskyddsbeläggning ger en bättre insyn och transparens. 6 Suncool 70/35 4 float 4 Optitherm S3 Sämre transparens jfm alt 1. Svag grå-blå ton beroende på himlens färg. Ingen speglingseffekt. 6 SKN 165B 4 float 4 Ultra N Sämre transparens jfm alt 1 och 2. Svag grå-blå ton beroende på himlens färg. Ingen speglingseffekt.

2 2 Upplevelse inifrån Neutral dagljustransmission. Neutral dagljustransmission. Solskyddsglas upplevs väsentligt mörkare och mindre transparenta än obelagda glas. Neutral dagljustransmission. Solskyddsglas upplevs väsentligt mörkare och mindre transparenta än obelagda glas. Energianvändning Kylbehov baserat på typrum 9 m². 45,5 W/m² 37,7 W/m² 33,1 W/m² Beräknat med markisolett i Ö, S och V. Pris + härdat inre glas + laminerat yttre glas Ca 63/m² Ca 10/m² Ca 10/m² Likvärdigt som alt 3. Ca 89/m² Ca 10/m² Ca 15/m² Utfall AKA-kalk Miljö LCA (transporter, råvarutillgång, livslängd, materialåtervinning, energi vid tillverkning) BVB (vid materialval) Miljöbyggnad (avstämning aktuella indikatorer) Kriterie 4 Totalkostnad (nuvärde): Bedömning görs vid senare tillfälle. Totalkostnad (nuvärde): Bedömning görs vid senare tillfälle. Totalkostnad (nuvärde): Bedömning görs vid senare tillfälle. Anmärkning Speciella förutsättningar för projektet som påverkar valet:

3 1(8) Handläggare: Torbjörn Lång Uppdr nr: Datum: Akademiska hus HVC-Nord 02.1 Glasutredning Adress: Telefon: Fax: Org.nr: PB teknik Vretenvägen Solna

4 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. UPPDRAGET 3 1. OMFATTNING 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Klimat 4 4. SÄKERHET Inbrottsskydd Personsäkerhet Brandsäkerhet 5 5. FÖNSTERPUTSNING 5 6. FÖNSTERAREANS INVERKAN PÅ ENERGIANVÄNDNINGEN 5 7. SOLSKYDD Glas utan solskyddsbeläggning Glas med svag solskyddsbeläggning Glas på norrfasad samt vid huvudentré till Klustret på plan GLAS TILL KONTORSRUM 7 9. GLAS TILL LÄROSALAR GLAS TILL FÖNSTERBAND VID INDRAGEN FASAD I VÄSTER GLASFASADER 8 Glasutredning.docx

5 3(8) 0. UPPDRAGET På uppdrag av Akademiska hus utförs denna utredning om val av glas för HVC- Nord. 1. OMFATTNING Utredningen berör glas till fönsterpartier och glasfasad. Fönsterpartierna berör kontorsrum på plan 3-6 och lärosalar mm på plan 2. Glasfasader finns i Kuben plan 1-3 samt vid huvudentré till Klustret åt väster och mot innergård på plan 2. Fönsterband vid indragen fasad i väster, plan SAMMANFATTNING Glas med svag solskyddsbeläggning är att föredra eftersom ett lägre g-värde sänker kylbehovet. Pilkington Suncool 70/35 upplevs som mer transparent än SGG Cool Lite SKN 165B men då kräver ökade kyleffekter på ca 12 % för kontorsrummen. Solskyddsbeläggningen minskar insynen något och vid entrén åt väster där sikten in är särskilt viktig samt på norrfasad där solinstrålningen är mindre kan ej solskyddsbelagt glas väljas. Detta påverkar byggnaden marginellt energimässigt. För att upprätthålla ett gott inbrottsskydd bör glaspartier upp till 2 m från markplan lamineras. Där krav på personsäkerhet med skydd mot fall eller skärskador finns kan den inre rutan härdas, t ex vid låg fönsterbröstning. Glas utan särskilda säkerhetskrav SGG Ultra N Pilkington Suncool 70/35 SGG Cool Lite SKN 165B Ug-värde 0,7 0,7 0,7 g-värde 0,50 0,34 0,30 Dagljustransmission 71 % 63 % 54 % Ljusreflektion 15 % 19 % 18 % Pris 63/m² Likvärdigt med SKN 165B 89/m² Uppbyggnad utifrån 4 Ultra N 4 float 4 Ultra N 6 Suncool 70/35 4 float 4 Optitherm S3 6 SKN 165B 4 float 4 Ultra N Glasutredning.docx

6 4(8) Glas med krav på inbrottsskydd och personsäkerhet SGG Ultra N Pilkington Suncool 70/35 SGG Cool Lite SKN 165B Ug-värde 0,7 0,7 0,7 g-värde 0,46 0,33 0,28 Dagljustransmission 69 % 62 % 53 % Ljusreflektion 15 % 18 % 17 % Pris 83/m² Likvärdigt med SKN 165B 114/m² Uppbyggnad utifrån 4/0,76/4 Ultra N, laminerat 4 float 4 Ultra N, härdat 4/0,76/4 Suncool 70/35, laminerat 4 float 4 Optitherm S3, härdat 4/0,76/6 SKN 165B, laminerat 4 float 4 Ultra N, härdat 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Klimat För utredningen relevanta energirelaterade mål: U-värde fönster (inkl. karm): <1,1 W/m²K U-värde glasfasadsystem (inkl. karm): <1,0 W/m²K För att klara kravet på U-värde behöver fönsterglasen vara av treglastyp med varmkant och en lågemissionsbeläggning samt en lågemission- eller solskyddsbeläggning. Utförandet är trippelglas (kassett med tre glas) med argonfylld distans. Detta ger ett U-värde för fönster på ca 0,9 (avser fast fönster). Med tvåglasutförande kommer man inte under 1,1 men utan en lågemissionsbeläggning når man ca 1,1 i U-värde vilket kostar ca 2/m² mindre för glaset, även karmen blir något billigare. Bättre U-värde går dock att få med krypton istället för argon och då blir U-värdet ca 0,7, men det kostar ca 720 kr/m² extra. Fönster med U-värde 0,9 är kostnadseffektivt med hänsyn tagen till minskad värmeanvändning. U-värde 0,7 blir däremot dyrt i förhållande till besparingen i värme. 4. SÄKERHET Kraven på säkerhet på glaspartier avser brandskydd, inbrottsskydd och personsäkerhet. 4.1 Inbrottsskydd Fönster ska uppfylla skyddsklass 2 (grundkrav) vilket ställer innebär att glasen ska klara motståndsklass 1. Detta uppfylls av ordinarie glas. För glas upp till två meter från mark eller annat lätt åtkomligt ståplan bör det yttre glaset lamineras. Merkostnad ca 15/m². Skyddsnivån för glas i fönster och glaspartier ska sättas så att en jämn nivå på inbrottsskyddet uppnås med entréer, lås och dörrar etc. Glasutredning.docx

7 5(8) 4.2 Personsäkerhet Där krav finns på personsäkerhet mot fall eller skärskador kan det inre glaset härdas. Merkostnad ca 10/m². 4.3 Brandsäkerhet Om träfasader som inte uppfyller ytskiktsklass 1(B-s1,d0) används behöver fönstren uppfylla minst brandklass E 30. Fönstren får då heller inte vara öppningsbara med annat än speciellt verktyg eller nyckel. Om lokalerna är totalsprinklade eller fasaden uppfyller ytskiktsklass 1ställs inga särskilda brandkrav på fönstren. Där det finns andra särskilda krav på brandsäkerhet ska glasen vara utformade för att uppfylla brandklassen angiven av brandkonsulten. 5. FÖNSTERPUTSNING Solskydds- och lågemissionsbeläggningar placeras in mot spalt och påverkar inte fönsterputsning. Särskild självrengörande beläggning finns som tillval på utsidan som gör att regnvatten sköljer bort ansamlad smuts. Kostar ca 40 extra per m². 6. FÖNSTERAREANS INVERKAN PÅ ENERGIANVÄNDNINGEN Behovet av tillförd värme och kyla beror till viss del av byggnadens fönsterarea. För fönster med ett svagt solskyddsglas och markisolett beräknas användningen av värme och kyla till 60 kwh/m², år. Tabellen nedan visar att en reducering av fönsterarean med 20 % sänker energianvändningen med 4 %. Effektbehovet minskar för kontorsrummen med ca 8 % för värme och ca 9 % för kyla. Fönsterstorleken påverkar således inte energianvändningen särskilt mycket men får en större inverkan på behovet av kyl- och värmeeffekt. Fönsterandel, %: Energi, värme: Energi, kyla: Energi, summa: Differans: Diff. %: 100% % 80% % 60% % 40% % 20% % % Energianvändning (kwh/m², år) i relation till fönsterstorlek Glasutredning.docx

8 6(8) 7. SOLSKYDD 7..1 Glas utan solskyddsbeläggning Med ett effektivt utvändigt solskydd kan ett glas utan solskyddsbeläggning väljas. Enbart glaset har ett g-värde på ca 0,5. Glasen har dagljustransmission på ca 70 %. Glas med låg järnhalt har än bättre optiska egenskaper. Glasen kan förses med mellanliggande persienn och då ökas den yttre distansen till 27 mm. Avsaknaden av solskyddsbeläggning påverkar energianvändningen ganska litet, däremot ökar kyleffektbehovet med ca 21 % för kontorsrummen till ca 45,5 W/m² Glas med svag solskyddsbeläggning För att förbättra solavskärmningen eller kompensera för ett sämre solskydd kan man använda ett glas med en svag solskyddsbeläggning. Glaset får då en gråmärks blå ton beroende på himlens färg men utan speglingseffekt. Beläggningen vid direkt jämförelse med ett obelagt glas men har heller inte tydliga solglaskarakteristika. Dagljustransmissionen är sämre än obelagda glas, ca %, färgåtergivningen är neutral. Glasen har ett g-värde på ca 0,30 0,34. Det leder till en markant förbättring av den totala solavskärmningen i kombinatio n med andra solskydd. Vid tjockare glas och lamineringarr kan dessa värden sjunka ytterligare något. Med g-värde på 0,30 minskar kyleffektbehovet för kontorsrummen med ca 12 % till 33,1 W/m² jämfört med g-värde 0,34 med ca 37,7 W/m². Glasen kan förses med mellanliggande persienn och då ökas den Glasutredning.docx

9 7(8) yttre distansen till 27 mm. Solskyddsbelagda glas ger framförallt ett annat intryck utifrån och vill man uppnå god sikt in i byggnaden bör man undvika solskyddsglas. Utblicken påverkas mycket litet av solskyddsglas. 7.3 Glas på norrfasad samt vid huvudentré till Klustret på plan 2 Önskemål från arkitekt är att glas utan solskyddsbeläggning väljs mot norr samt för glaspartierna vid huvudentrén till Klustret. Mot norr blir andelen direkt infallande sol låg och vid entrén mot väst skuggas glaspartierna till viss del skyddade av skuggande byggnadsdelar i sydväst samt utskjutande överhäng från plan 3. Användningen av kyla ökar något och värmeanvändningen minskar något, sammantaget en minskning på ca 1,8 % för hela byggnaden. Kyleffekterna i lärosalar mot norr ökar med ca 14,7 till 18,0 % från 13,8-14,4 W/m² till 16,9 W/m². Sammantaget får val av solskyddsbelagt glas eller ej marginell inverkan på byggnadens energiprestanda. 8. GLAS TILL KONTORSRUM Kontorsrummen har fönster med måtten 2000 mm höga och 1800 mm breda och är placerade 200 mm in i nisch utom i norr där de ligger i liv med fasaden. Fönsterbröstningen är på 800 mm. Antingen utförs de som ett fast glasparti eller en fast del med 400 mm brett vädringsfönster (se separat utredning). Sammanlagt innefattar det 458 fönster varav 108 st mot norr och 6 st har endast 1400 mm bredd placerade mot innerhörn. Total fönsterarea 1644 m², glasarea ca 1397 m². Erforderlig glastjocklek, utifrån: 6+4+4, utan solskyddsbeläggning, GLAS TILL LÄROSALAR Lärosalarna har fönster med måtten 3500 mm höga och 2100 mm breda. Vissa fönster har måtten 2700 mm höga och 2200 mm breda. Eftersom salarna ligger i markplan bör glasen vara laminerade och härdade av säkerhetsskäl. Total fönsterarea 354 m², glasarea ca 319 m². Erforderlig glastjocklek, utifrån, 3500*2100: 8+4+8, 2700*2000: GLAS TILL FÖNSTERBAND VID INDRAGEN FASAD I VÄSTER På plan 3 och 4 sitter 16 fasta fönster i fönsterband med måtten 2000 mm höga och 2400 mm breda. Total fönsterarea 77 m², glasarea ca 65 m². Erforderlig glastjocklek, utifrån: Glasutredning.docx

10 8(8) 11. GLASFASADER Glasfasader finns på Kuben plan 1-2 med måtten 4210 höga och med 6600 mm bredd uppdelat i tre lufter om mm. Samma fönstertyp på plan 3 men med höjden 2790 mm. På plan 2 mot innergård finns glasfasad med fönstermåtten 4150 mm höga och 2400 mm breda. Vid fasadens hörn eller liknande när man utifrån blickar igenom två glasfasader blir beläggningen klart synlig. Detta kan vara en nackdel om kommunikation mellan gata/gångstråk och den inre verksamheten anses särskilt viktig. Total glasarea ca 1700 m². Erforderlig glastjocklek, utifrån, 4210*2100: 8+4+8, 4210*2400: , 2790*2100: 6+4+6, 2790*2400: 8+4+6, 4150*2400: PB teknik Solna Glasutredning.docx

11 Bygg & Förvaltning skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Restvärde 0% Anl.del Alt 1. SGG Ultra N Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Kommentar Drift & Underhåll år 1 Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

12 Bygg & Förvaltning skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Restvärde 0% Anl.del Alt 1. SGG Ultra N Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Kommentar Drift & Underhåll år 1 Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr

13 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Kommentar Alt 2. Pilkington Suncool 70/35 Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

14 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Kommentar Alt 2. Pilkington Suncool 70/35 Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr

15 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Kommentar Alt 3. SGG Cool Lite SKN 165B Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

16 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Kommentar Alt 3. SGG Cool Lite SKN 165B Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr

17 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Glas U: 0,9 Kommentar Energislag A: Merkostnad värme. Energislag B: Merkostnad kyla (avser 691 kwh/år). Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% 263 kr Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

18 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Glas U: 0,9 Kommentar Energislag A: Merkostnad värme. Energislag B: Merkostnad kyla (avser 691 kwh/år). Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% 263 kr Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr

19 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Glas U: 1,1 Kommentar Energislag A: Merkostnad värme (avser kwh/år). Energislag B: Merkostnad kyla. Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% kr Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

20 skalkyl Projektuppgifter Ursprunglig investering Objekt 02.1 Glasutredning Pris Datum Anl.del Glas U: 1,1 Kommentar Energislag A: Merkostnad värme (avser kwh/år). Energislag B: Merkostnad kyla. Bygg & Förvaltning Restvärde Följdinvestering 1 Följdinvestering 2 Drift & Underhåll år 1 0% Kalkylperiod Kalkylränta Inflation Energislag A 1, år 1 Energislag B 2, år 1 30 år 7% kr Resultat Energikostnad Amortering Ränta kr Drift & underhåll Totalkostnad Totalkostnad, nuvärde kr kr År Energikostnad Amortering Ränta Drift & Underhåll Totalkostnad Tot.kost, nuvärde kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr