Varför uppkommer utvändig kondens?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Varför uppkommer utvändig kondens?"

Maj-Britt Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Handläggare, enhet Datum Bertil Jonsson, cj Energiteknik , 1 (7) Utvändig kondens. Föredrag vid temadagen "Fönster i fokus" 13 november 2002 Inledning Kondens på fönster eller glaset. Detta måste inte alltid medföra att man har fuktproblem eller dåligt inomhusklimat då de olika kondenstyperna uppstår av helt skilda orsaker och medför olika olägenheter. För fönsterglaset finns det tre olika kondenstyper, invändig kondens, kondens inuti konstruktionen och utvändig kondens. De två första typerna beror bl a på att fönstret har brister i form av dålig värmeisolering respektive dålig lufttäthet. Dessa typer uppstår under den kalla årstiden och kan pågå under lång tid. I motsats till detta uppkommer den utvändiga kondensen endast om fönstret är mycket bra och har en mycket god värmeisolering för glasdelen. Kondensen uppstår då vissa klimattyper (klar himmel, hög relativ fuktighet, liten temperaturskillnad ute-inne) förekommer, vilket ofta inträffar under hösten. Olägenheterna för kondenstypen är att kondensdropparna skapar en mjölkig yta, vilket förvränger bildintrycket genom glaset. Bild 1. Utvändig kondens - sett inifrån Bild 2. Utvändig kondens - sett utifrån

Detta måste inte alltid medföra att man har fuktproblem eller dåligt inomhusklimat då de olika kondenstyperna uppstår av helt skilda orsaker och medför olika olägenheter.

2 2 (7) Varför uppkommer utvändig kondens? Den drivande kraften är den klara himlen under klara nätter, vilket medför att nettoutstrålning från fönstret mot himlen blir stor. Det yttre glaset kommer då att kylas av, ibland så mycket att glasytan blir kallare än lufttemperaturen. Om uteluftens relativa fuktighet är hög kan glaset kylas av så mycket att lufttemperaturens daggpunkt underskrids, utvändig kondens uppstår. Glaset kommer att tillföras värme dels inifrån, värmeflöde genom fönstret, dels genom luftrörelser på utsidan (lufttemperaturen är i detta fall högre än glasets temperatur). Ett lågt värmeflöde inifrån t ex beroende av lågt U-värde och/eller liten temperaturskillnad inne-ute, medför fler kondensfall. Bild 3. Värmebalans för det yttre glaset.

Om uteluftens relativa fuktighet är hög kan glaset kylas av så mycket att lufttemperaturens daggpunkt underskrids, utvändig kondens uppstår.

3 3 (7) Ett viktigt begrepp i sammanhanget är fönstrets avskärmningsfaktor. Denna faktor uttrycker hur stor andel himmel som fönstret kan se. Om hela halvsfären som fönstret ser, utgörs av himmel (takfönster) blir faktorn F=1, för ett fönster med horisont mitt emot fönstret och utan skymmande byggnadsdelar o dyl blir F = 0,5. I många fall ligger F mellan 0,3 och 0,45. Bild 4. Avskärmning för himmel. När inträffar utvändig kondens? Beräkningar har genomförts med klimatdata från Stockholm för fem olika år. Bild 5. Antalet kondensfall under dagtid för fem olika år.

skymmande byggnadsdelar o dyl blir F = 0,5. I många fall ligger F mellan 0,3 och 0,45. Bild 4. Avskärmning för himmel.

4 4 (7) I bild 5 framgår att skillnaden mellan åren är avsevärd, det är mycket svårt att förutse antalet fall för kommande tidsperioder. En tendens att kondensfallen är fler under hösten kan iakttas. Detta är också erfarenheten av fältmätningar. Bild 6. Antalet kondensfall per månad för tre olika U-värden. I bild 6 studeras ett år med varierande U-värde för glasdelen, så bibehålls ungefär kondensfördelningen mellan månaderna, det blir en allmän höjning av kondensfallen vid minskat U-värde. Bild 7. Antalet kondensfall under ett dygn för tre olika U-värden.

Antalet kondensfall per månad för tre olika U-värden.

5 5 (7) I bild 7 har årets kondensfall summerats för dygnets timmar, vilket ger en bild av när kondensen uppträder. Kondensbildning påbörjar då det utvändiga glaset kyls av alltmer under kväll och natt. Under gryningstimmarna då solstrålningen (direkt eller diffus) värmer det utvändiga glaset försvinner i normalfallet kondensen inom 1-2 timmar. Bild 8. Totala antalet kondensfall som funktion av U-värdet och avskärmningsfaktorn F. I bild 8 finns en sammanställning över totala antalet kondensfall vid varierande U-värde och avskärmningsfaktor. Det framgår att minskande U-värde medför fler kondensfall och att avskärmningsfaktorn (F) är mycket avgörande. Reduceras denna från 0,5 till 0,4 så halveras fallen (för U = 1 W/(m²K). Bild 9. Antalet kondensfall under dagtid som funktion av U-värdet och avskärmningsfaktorn F.

Totala antalet kondensfall som funktion av U-värdet och avskärmningsfaktorn F. I bild 8 finns en sammanställning över totala antalet kondensfall vid varierande U-värde och avskärmningsfaktor.

6 6 (7) I bild 9 finns motsvarande diagram för kondensfallen under dagtid (kl ). Tendenserna är här samma som tidigare, men på en betydligt lägre nivå. Fältmätningar En fältmätning i Borås under 1994 visade att kondensen uppträdde enbart under hösten. Antalet fall varierar beroende på om 25 %, 50 % eller 75 % av glaset varit täckt av kondens. Bild 10. Förekomst av kondens under ett år. En summering av antalet kondensfall för fältmätningar i Borås och Västerås visar ungefär samma förekomst.

Fältmätningar En fältmätning i Borås under 1994 visade att kondensen uppträdde enbart under hösten.

7 7 (7) Bild 11. Summering av två fältmätningar av utvändig kondens. Åtgärder för minskad förekomst av utvändig kondens 1. Värmeflöde Öka U-värdet för glasdelen 2. Värmestrålning Avskärmning mot himmel (t ex markis, taksprång, balkong, fasta solskydd) Minskat strålningsutbyte himmel-fönster genom LE-beläggning på den utvändiga glasytan 3. Planering Undvik fuktiga områden med hög relativ fuktighet Vindutsatta fönster ger färre kondensfall Slutligen, med speciella ytbeläggningar (t ex Pilkington Active) kommer kondensen att forma en jämn vattenytfilm, vilket ger en reducerad störning av ljusgenomsläppet och bättre bibehållet bildintryck.

Relevanta dokument

Beräkning av förekomst av utvändig kondens på energieffektiva fönster

Bertil Jonsson Beräkning av förekomst av utvändig kondens på energieffektiva fönster SP AR 1999:4 Byggnadsfysik Borås 1999 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 1 Utvändig