Naturstigen på Bogesundslandet!

Transkript

1 Naturstigen på Bogesundslandet! 1

2 Välkommen till naturstigen på Bogesundslandet! Bogesundslandets naturstig går från Pålsundsbron via Montebello till Tenöbadet, längs Blå leden. Detta dokument är en lärarhandledning som behandlar den aktuella sträckan lite särskilt, men som tar upp även allmänna naturfenomen och kan användas på andra platser. Texten består av lite tips om vad som finns längs vägen, men också ett par frågor som man kan ställa till barnen att diskutera utifrån. I slutet finns lite webbtips där du kan läsa mer om mycket av det som står i texten. Längs med stigen som går från Tenöbadet till Montebello och Pålsundsbron finns trädslagsskyltar uppsatta. Förutom dessa träslagsskyltar finns inga skyltar uppsatta längs slingan. Träslagsskyltarna beskriver en del av de trädslag som finns längs stigen. Med stor sannolikhet kommer du att på din promenad hitta många olika träd. En del av dem hittar du även här. Innehåll: Välkommen till naturstigen på Bogesundslandet!... 1 Exempel på trädslag som finns längs naturstigen på Bogesund... 3 Ädellövskog... 5 Ekar och famntag... 6 Död ved och tickor... 7 Block och inlandsis... 8 Fåglar... 9 Humle Häggspinnarmal och andra skadeinsekter Växterna visar att det bott någon på en plats utan att det syns rester av grunden Blandskog, skogsbruk Blandskog, skogsbruk Årstidsteman Våren Sommaren Hösten Vintern Året runt Lite enkla funderingar kring de frågor och uppgifter som finns i handledningen Ädellövskog Ekar och famntag Död ved och tickor Block och inlandsis Fåglar Växter som spår efter hus Årstidsteman Mer information

3 Exempel på trädslag som finns längs naturstigen på Bogesund. Almblad Enbär Bokblad och blommor Glasbjörkhängen Hasselblad Brakvedsblad och blommor Vårtbjörksblad Rönn med bär 3

4 Häggblommor Klibbal med kottar Grankvist Sälg med videkissar Tallkvist Oxel med bär Lindblad 4

5 Ädellövskog Kring den gamla sommarbostaden på Montebello växer ädellövskog. Till de ädla lövträden räknas ask, alm, bok, lind, lönn och fågelbär. Ädellövträden är egentligen del av en mer sydlig skog, de nemorala skogarna som har sitt centrum i Mellaneuropa. I Sverige finns ädellövskog främst i södra Götaland, men ända upp i Mälardalen finns skogar som till och med är möjliga att utnyttja till lönsam skogsprodukion. De flesta ädellövträd växer i blandskog, men ek, bok och ask kan finnas i rena bestånd. Hur många arter av ädellövträd hittar man på Montebelloberget? Hittar man fler om man går hela vägen till Tenöbadet? I en ädellövskog på våren kan det kännas som att ljuset silats genom ett grönt filter. Ädellövskogen är den skogstyp som påverkats mest av människan och är också den skogstyp som innehåller i särklass störst antal hotade arter. Eken är ett av de första träden som börjar växa i en glänta efter en storm, en brand eller liknande och över arter har konstaterats utnyttja ekens olika delar, allt från rötter till bladen. Människan är en av de organismer som genom åren utnyttjat de ollonbärande träden. Både ek- och bokollon har varit viktig föda för våra tamdjur. Druvekollon Bokollon 5

6 Hela vägen från Montebello och bort mot Tenö finns ett antal ekar man kan titta på. Av alla träd i Sverige är eken det träd som bli både bland de äldsta och bland de största. Ekar kan bli över 1000 år gamla och den största eken i Sverige är Rumskullaeken i Småland som är 13 meter i diameter och över 1000 år gammal. Men de sakerna hör inte alltid ihop. Ett träd som växer i en näringsfattig miljö växer långsamt och årsringarna blir tunna. Om trädet istället växer i en gynnsam miljö, med gott om tillgång på näring och vatten växer trädet fort och årsringarna blir tjocka. På det här sättet kan ett träd som är tunt visa sig vara betydligt äldre än ett tjockt träd. Tillväxten på ett träd kan dessutom variera under dess livslängd och det avspeglas i årsringarna. För att se hur gammalt ett träd är måste man istället se till hur trädet mår. Ett gammalt träd har ofta en del döda grenar och djur har byggt bohål till exempel. I en stor ek kan många andra djur, växter, lavar och svampar finna en plats att leva. Runt 1500 arter kan man hitta på en ek. Ekar och famntag Eken var tidigare kronans tillhörighet och bonden som ägde marken fick inte hugga ner ek för egen räkning, utan de skulle kungen ha till sina båtbyggen, eftersom ekvirke är väldigt passande för just båtar. Hur många måste man vara för att nå runt ekarna? Hur många skulle man behöva vara för att nå runt Rumskullaeken? Hur många djur och växtarter hittar ni i ekarna? Kan man räkna ut omkretsen och diametern på träden om man vet hur många som behövs för att krama den? Rumskullaeken i Småland 6

7 Döda träd, död ved och tickor hittar man nästan var man än går, man måste bara leta lite extra ibland. När man går i skogen kan man tycka att det ser lite skräpigt ut när det ligger en massa omkullfallna träd och halvruttna stubbar runt omkring. Men dessa är jätteviktiga för massor av olika djur. En del djur äter av den svampangripna veden, andra använder den som boplats, växtplats eller skydd. Ytterligare andra äter de djur som lever i veden. Så ingenting är egentligen så levande som ett dött träd! Död ved och tickor Många olika tickor tycker också om döda träd och kan bli både stora och färgglada, men de är vackrast där de sitter, så låt dem sitta kvar till andra att titta på. Många tickor kan man använda till olika saker. Vilka djur kommer du på som kan tycka om att bo i ett dött träd? Hur många arter hittar ni i ett dött träd? Ett dött träd blir grunden för en ticka och många fåglar letar här efter insekter. Insekt: 6 ben 3 kroppssegment Spindel: 8 ben 2 kroppssegment Förr använde man fnöskticka för att göra upp eld. Man kokade innandömet i tickan med natrium- eller kaliumlut och sedan bankade man ut fnösktickan till en tygliknande platta som blev väldigt lättantändlig. Andra tickor har man använt för att behålla glöden över natten. Man lade då en bit eldticka i glöden och sen låg den och glödde hela natten och så slapp man det ganska omfattande jobbet att göra upp ny eld på morgonen efter. På vägen mellan Montebellos husgrunder och Pålsundsbron kan du hitta svavelticka. 7

8 På många platser i landskapet kan man se spår efter den is som täckt Sverige. Fram till för ungefär år sedan var hela Sverige täckt av is i olika omgångar. När det började bli varmare och isen drog sig tillbaka fungerade den lite som en plog, som drog med sig stora mängder material och avsatte det på andra platser. Så här skulle det kunna ha sett ut då Bogesund steg ur havet. Titta dig omkring. Vad har varit ovanför vattenytan längst? Var fanns det vatten kvar sist? Block och inlandsis På det här sättet kunde den flytta stora stenblock och skapa stora mängder jord. Många av de former man ser omkring sig är skapade av isen, som olika former av åsar och samlingar av flyttblock. När isen smälte hamnade stora delar av Stockholm under vatten och Bogesund och Vaxholm var inget undantag. Då de första delarna av Vaxholm och Bogesund steg upp ur havet såg det ut som det gör i ytterskärgården idag, med kobbar och skär. Så småningom reste sig landet ur havet och Bogesund började se ut se ut som det gör idag och blev bevuxet mer och mer. Vid parkeringen vid Tenö lada finns en liten rundhäll där man tydligt kan se både stöt- och läsida (stötsida=det håll isen rört sig mot, stött på berget, här blir hällen rund och fin, läsida=den sida av hällen där isen glidit ifrån hällen, här lossnar stycken av berget och hällen blir upphuggen). Dessutom kan man se isräfflor som visar istriktningen. 8

9 I nästan alla miljöer finns fåglar. En del lever i skogen, andra i havet och vissa trivs som bäst i öppna landskap. Vissa fåglar är flyttfåglar som flyttar söderut på vintern, andra stannar året om och går att se även på vintern. Går du och tittar längs vattnet kan det vara värt att titta lite extra där man kan tänka sig att fåglarna får lite skydd. Det kan vara svårt att se ut i vattnet genom all vassen, men ute på udden vid Montebello kan man få en bra överblick. Omkring små vassruggar kan det finnas många olika sorters fåglar, till exempel Gräsand, Vigg eller Sothöna. Gråtrutar och skrattmåsar trivs ofta uppflugna på stolpar i vattnet. Andra fåglar att titta efter är Skäggdopping och Snatterand. En fågel med ett spännande namn är korpen. Korpen heter korp just för att den säger just korp. Lyssna på en korp så hör du att den får fram ett k(o)rrrp, k(o)rrrp! Det är ett så kallat onomatopoetiskt (ljudhärmande) namn. Fåglar I skogen finns helt andra typer av fåglar. På våren hittar du lövsångaren och bofinken som är de två vanligaste fåglarna i Sverige. En av de mest skönsjungande fåglarna är koltrasten, som man ofta blandar ihop med näktergalen om man bara hör dem. Men det är koltrasten som har det mest melodiösa lätet. Är det vinter hoppar det ofta omkring blåmesar och talgoxar i buskarna. I området trivs även hackspettar, som den gröna gröngölingen, den svarta spillkråkan eller den imponerande större hackspetten. Om man inte ser så många fåglar, kan man istället leta spår efter dem. Man brukar kunna hitta hackspår efter hackspettar, både där de letat efter mat och där de velat bygga sina bohål. Titta på sidan 7 så får du se just spår efter en hackspett. Många fåglar äter även kottar och de kottarna kan man se rester av nedanför träden. Ta med en fågelbok och se vilka fåglar du hittar. Vigg, storskrake och gräsand Vilka fåglar tror du är flyttfåglar? Och vilka fåglar stannar över vintern? Hur skiljer man på en kotte som en mus, ekorre respektive fågel har ätit på? 9

10 Humle Strax innan Tenöbadet finns humle som slingrar sig kring några av de träd som växer där. Humlen är en klängväxt som har stora motstående handflikiga blad och honoch hanplantorna är separata från varandra. Honblommorna ser ut som små kottar, men de är egentligen en form av blomkluster. Hanblommorna är små och ljusgula och sitter i yviga samlingar. Humlen kan växa upp till 8 tum per dygn, alltså 2 dm! Man hittar ofta humle runt gamla torp eftersom den traditionellt har använts som kryddning i öl och växtens alkaloider gjorde att man även stoppade in den i så kallade sömnkuddar. Under 1600-talet var humle en del av det tionde man lämnade till kyrkan och under denna tid anlades speciella humlegårdar. Humlegården i Stockholm är resultatet av en sådan och den fungerade som kryddgård fram till I trädgårdar pryder humlen ofta plank och väggar och liknar vildvinet i sin utbredning och kan täcka in stora delar av hus. Här har humlen slingrat sig runt nästan hela trädet. En annan växt som brukar kunna täcka in hela träd och hus är murgrönan. Den har dock mer vaxartade mörkgröna blad. Se om du kan hitta någon murgröna och jämföra med humlen. Har man tur kan man även hitta kaprifol. Den kan nästan strypa de träd den växer på och beter sig då som den mer tropiska strypfikusen. Kaprifolen är en av de växter som kan växa utan att ha kontakt med marken, det räcker med att den har en grenklyka eller liknande att växa i, dvs den är en epifyt. 10

11 Häggspinnarmal och andra skadeinsekter Det finns många insekter som trivs i skogen och alla är inte alltid så roliga att ha att göra med om man är skogsägare. Om man får in till exempel granbarkborre i sin skog och det finns gott om död granved, kan granbarkborren sprida sig även till friska träd och ta död på ett helt bestånd. Därför är det viktigt att ta bort avverkat virke innan sommaren kommer och insekterna kläcks. På en hägg på sjösidan av stigen ganska nära Tenöbadet kunde man våren 2006 se en hägg som blivit helt invävd i vad som nästan ser ut som ett tätt spindelnät. Det är häggspinnarmalen som tagit trädet i besittning. Häggspinnarmalens larver kan väva in hela trädet och kaläta bladen. De flesta angripna träd klarar sig dock och återhämtar sig när larvernas matperiod är över. Om trädet blir angripet många år i följd kan det dock få svårt att överleva. Som fjäril är häggspinnarmalen liten och skimrande vit med svarta prickar. I första hand lever den på just hägg, men kan även gå på andra träd och buskar. Det finns även andra typer av spinnare som går på andra träd. Häggspinnarmalens larver spinner ett nät som till slut täcker in hela trädet. 11

12 Växterna visar att det bott någon på en plats utan att det syns rester av grunden Längs vägen från parkeringen till Hittar man dessutom en krusbärsbuske ute Tenöbadet finns både syrénbuskar och körsbärsträd. Om man är ute och går i skogen kan man ibland hitta växter och buskar som man i vanliga fall mest känner igen från trädgårdar. Körsbär, äpple och syrener är de man oftast lägger märke till eftersom de är så stora, men ofta växer även vintergröna och olika lökväxter. i skogen kan man nästan vara säker på att man hamnat på en plats där det tidigare funnits ett hus. Ofta är det ett gammalt torp som stått på platsen och växterna är rester av deras trädgårdar. Andra typiska torpväxter är kanadensiskt gullris, pion och påsklilja. Även humle är en typisk växt som brukar finnas kring gamla torp. Kan ni hitta platser där ni tror det funnits hus? Vilka växter i naturen känner du igen från din egen trädgård? 12

13 Blandskog, skogsbruk Naturen mellan Montebello och Tenöbadet är ganska enahanda och inte så representativ för det svenska landskapet. I Sverige är odlad barrskog betydligt vanligare än den ädellövskog som finns just här. På andra sidan av parkeringen vid Tenöbadet finns typisk svensk barrblandskog. Gran och tall är de vanligaste träden i Sverige, de utgör 85 % av all skog. Det beror till stor del på att industrin efterfrågar just de träslagen, men också för att de växer väldigt bra i vårt klimat. Sverige är ett land fullt av skog. Om man skulle räkna ut hur mycket skog som finns per person i Sverige så blir det 287m 3. Det är bara Finland som har mer. En viktig växt i blandskogen är blåbäret, eftersom det ger förutsättningar för många andra växter att överleva. Det är allt från att rådjur och älg betar av riset och tjäderkycklingar som hittar fjärilslarver på baksidan, till alla de djur som lever av själva bären. Om man sköter skogen så att blåbäret missgynnas, missgynnas alltså mycket fler arter än bara blåbäret. Granar i en barrblandskog Skogen är grund till mycket runt omkring oss i samhället, allt ifrån rena träprodukter och papper till sådant som är beroende av energi, som man kan få genom att elda träet. För att få ut så mycket som möjligt av skogen krävs någon form av skogsbruk. Gran planteras oftast medan tallungskogen kommer från fröträd som lämnats kvar från det gamla beståndet. Ungskogen röjs och den medelålders skogen gallras för att skapa bättre virkeskvalitet för framtiden och stärka de återstående stammarna. När träden är tillräckligt stora skördas de och blir papper, möbler, värme för uppvärmning av hus och annats vi har nytta av. En del av träden lämnas kvar för att växa in i det nya beståndet och bli s.k. evighetsträd. Man lämnar också kvar skog i vissa känsliga områden som är särkilt viktiga för djur och växter, s.k. nyckelbiotoper. När skogen avverkats börjar man om med plantering, röjning etc. Många skogar är inte rena barrskogar eller lövskogar utan en blandning av de båda, en sk blandskog. Många insekts- och svampangrepp är bundna till en viss sorts träd och en blandskog kan därför vara mer motståndskraftig mot den typen av angrepp eftersom insekten inte går på alla träden i området. Även risken för rotröta minskar eftersom de olika trädslagens rötter når olika långt ner. Mer ljus når ner till marken i ett blandbestånd, vilket kan ge förutsättningar för en högre artdiversitet (gynnar ris och örter) och många mesfåglar trivs just i lövträdsdelarna av en blandskog. Blandskog brukar även upplevas som positivt för landskapsbilden. Däremot är den svårare att sköta och kräver speciell kunskap. Blåbärsris 13

14 Årstidsteman Våren är ju den klassiska årstiden att vara ute och då finns det ju oerhört mycket att se. Med denna handledning hoppas jag på att man ska få lite tips på saker man kan se även andra tider på året, att hitta anledningar till att komma ut i naturen även vid andra årstider. Våren Efter en lång vinter börjar allt spricka upp och de djur som sovit hela vintern vaknar, träd och växter börjar knoppas och de djur som flyttat söderut över vintern kommer tillbaka. På våren är alla blad späda och passar extra bra att göra te av. Man kan göra te av många saker, bland annat smultronblad, vattenmynta, daggkåpeblad och blåbärsblad. Örtte: Koka upp vatten och slå över de insamlade bladen. Låt dra ett par minuter och söta eventuellt med lite honung. Många har problem med kirskål i sina trädgårdar, men tänk på att den går att använda nästan som spenat i både paj och soppa. Även späda nässelblad är gott att göra soppa av. Sommaren Sommaren är ungarnas tid i naturen. Nu har de flesta fågelungar kläckts och börjat göra små egna utflykter. Har man tur så kan man se dem! Sommaren är annars blommornas tid. Från tidig vår till sen höst kan man hitta blommor som blommar, men aldrig ser man så mycket färgprakt som under sommaren. Ett tips är att samla växter och pressa och göra sitt eget herbarium. Gör man på rätt sätt har man blomsterprakten kvar hela året. Testa att måla med blommor. Plocka blommor och mosa dem med lite vatten och se om du kan skapa en blomsterpalett. Mycket i naturen går att äta. Testa att tugga på ett färskt granbarr, eller gör te på späda tallbarr. Är naturen bara grön? Förändras den gröna färgen när vår blir sommar? 14

15 Hösten På hösten är ofta marken lite lerig och då ser man lättare spår efter olika djur. Det kan vara bajs, fotspår, gnagspår eller Leta spår efter djur svamp finns mogna. Vilka tycker om svampar? Hur många djur kan man hitta i en svamp? kanske rent av en skymt av själva djuret. Hösten är också den tid på året då mycket bär och Vintern Vi människor klär ju på oss mer kläder för att klara vintern. Hur gör naturen? Gå och titta på olika anpassningar. Övervintring- /dvala, lövfällning, tjockare päls osv. En del djur anpassar sig genom att byta färg. Vintern är perfekt Vilka tid att leta djurspår eftersom gör djuren? Och vinteranpassningar tassavtryck etc varför gör de som de gör? Leta kottar och se om ni kommer på vem som ätit på dem. Känner du till några svampar? Vilka kan man äta? Vilka ätliga bär känner du till? Oätliga? fastnar i snön. Om man hittar kottar som är ätna så kan man avgöra vilket djur som ätit av dem och kottarna syns bättre mot den vita snön. Året runt Hitta en trädkompis. Om man har möjlighet att komma tillbaka till samma plats flera gånger på ett år så kan man titta på sitt träd flera gånger och följa naturens gång. Lägg märke till när löven kommer, (skiljer det mellan olika träd? Skiljer det mellan olika individer av samma art? Mellan olika arter?) om trädet blommar, hur ser kvistarna ut, ser barken annorlunda ut på små och stora grenar, varför har vissa träd löv och andra barr? Hur ser man hur gamla träden är? Hur kan man mäta höjden? Vad kan man ställa för andra frågor om trädet? Hitta på frågor och besvara dem. Vilka färger har naturen? Skiljer sig färgen mellan årstiderna? Kan man säga att våren har en viss färg? Vintern? Varför har den just den färgen? Ibland hittar man spår av ekorrens matkalas nedanför träden. Hittar man olika typer av spår vid Montebello jämfört med i barrblandskogen bortanför Tenöparkeringe? Varför i så fall? Här har ekorren smitit förbi. Hittar du några djur? Eller ser man några spår av dem? 15

16 Lite enkla funderingar kring de frågor och uppgifter som finns i handledningen. Mycket av det som står här och i handledningen är relativt basala saker som det är lätt att hitta info om på Internet och i böcker. Det här kan vara ett första sätt att fundera över fenomen man inte förut tänkt på, men det finns som sagt mycket mer att läsa. Ädellövskog - Vi har hittat alla olika sorters ädellövträd på Montebello, men det kan vara lättare att hitta alla om man har en större yta att titta på. Och om man tittar på alla lövträd så borde man hitta fler om man går en längre sträcka eftersom miljön förändras. Ekar och famntag - Om man testar hur många man behöver vara för att nå runt en ek här i omgivningen och räkna ut hur mycket större Rumskullaeken är. - Man kan hitta upp till 1000 olika andra djur och växter som på olika sätt är beroende av eken, både direkt som bostad och mat och indirekt som skydd och växtplats. Död ved och tickor - Många olika insekter trivs i döda träd. En hel del fåglar bygger bon i döda eller döende träd. - Tänk på att även bakterier är viktiga nedbrytare. Om de inte fanns skulle alla träd som dog bara stå kvar i all evighet. Block och inlandsis - De högsta punkterna på höjderna var de som först steg ur havet och var som små öar. Nere i sänkorna var det vatten längst och fortfarande kan man se att det samlas vatten just nere i sänkor som då får ett fuktigare klimat. Fåglar - Många av de fåglar vi känner till, som talgoxe, blåmes etc är stannfåglar och stannar över vintern. Det gör även hel del änder, som gräsand, vigg och storskrake. De håller sig gärna till ytor med öppet vatten. Fåglar som svalor, lärkor etc flyttar söderut och kommer hit på sommaren. - En kotte äten av en mus ser väldigt noggrant äten ut, nästan perfekt. En ekorre slarvar ofta mer, de behöver hitta väldigt många kottar för att få ihop till sitt näringsbehov och hinner inte stanna vid varje kotte så länge. 16

17 - Hackspettar är ännu slarvigare än ekorrarna. De trycker fast kotten i en trädspringa och hackar ut fröna. Hackspettar kan behöva äta frön från 3000 kottar under en vintersäsong. Växter som spår efter hus - Vid Tenöbadet finns en samling syréner som visar att det en gång stått ett hus där, men det finns säkert fler rester i området. - De flesta brukar kunna hitta syrén, krusbär och påskliljor, men man kan hitta allt möjligt. Årstidsteman - De vanligaste matsvamparna är kantarell, trattkantarell och karl-johansvamp. - Man kan ofta hitta sniglar i svampar som tycker om att äta dem. - De flesta har väl plockat blåbär, men lingon går också bra att plocka även om de är ganska sura. Om man har tur att hitta ett lingon som övervintrat och finns kvar till våren så är det alldeles sött och gott. Men man ska inte äta bär man inte är säker på vad det är, för det finns en hel del giftiga bär också. - Många djur får en tätare päls som isolerar bättre för att hålla värmen. Vinterpälsen är också ofta vit för att inte synas mot snön. Vissa djur sover hela vintern för att slippa byta päls. Björn och Igelkott är exempel på det. Grodor och ormar samlas i klumpar för att hålla värmen. - Ädellövskog och barrblandskog har olika förutsättningar för olika djur, alltså skulle det kunna vara olika djur och olika spår i de olika biotoperna. 17

18 Mer information På finns en mängd bra länkar där man hittar information om vad man kan göra för spännande aktiviteter kring en naturslinga. Behöver du mer information om olika växter så är virtuella floran ett bra hjälpmedel ( Information om djur och svampar finns på naturhistoriska riksmuseets hemsida ( där man får klicka på forskning och samlingar. Här finns också jourhavande biolog. Mer info om fåglar kan man hitta på eller På kan man se vilka fåglar som setts i ett visst område. Bilder: Urban Emanuelsson, Kjerstin Löfgren, Anna Avilov, Mikaela Löfgren. Författat och inventerat av Mikaela Löfgren, Skogssällskapet,