FYSISKA OCH PEDAGOGISKA MILJÖ OCH O

Transkript

1 LÄROPLAN FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I INGÅ KOMMUN, ÅK 1-6 Godkänd i bildningsnämnden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 INLEDNING UTGÅNGSPUNKTER Skolornas värdegrund Synen på kunskap och lärande Allmänna mål för fostran och undervisning UNDERVISNINGSARRANGEMANG Timfördelning Språkprogram Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer Klubbverksamhet Arbetsmetoder Integrering och temaområden Diagram PRESENTATION AV SKOLORNAS S FYSISKA OCH PEDAGOGISKA MILJÖ OCH O TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Barösunds skola Den pedagogiska miljön Skolans tyngdpunktsområden Degerby skola Skolans tyngdpunktsområden Kyrkfjärdens skola Solbergs skola Presentation av skolan och inlärningsmiljön Skolans tyngdpunktsområden Västankvarns skola STÖD FÖR UNDERVISNINGEN NINGEN OCH ELEVERNAS VÄLMÅENDE Samarbete Plan för elevens lärande Elevvården Elevvårdens mål Elevvårdsgruppen Uppgjorda planer för olika ändamål Specialundervisningen Arbetsprocedur Utvärdering ÄMNESVISA MÅL OCH INNEHÅLL NEHÅLL Modersmål och litteratur Finska Engelska Matematik Mål Centralt innehåll Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs Syfte

3 Mål...39 Centralt innehåll, åk Miljö- och naturkunskap Biologi och geografi Religion Den ortodoxa religionen Livsåskådningskunskap Historia åk Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Elevhandledning It-undervisning UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING Elevbedömning under studiernas gång Slutbedömningen Utvärdering av utbildningen

4 1 INLEDNING Enligt 2 i lagen om den grundläggande utbildningen är målet för den utbildning som avses i denna lag, att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Ett av målet för förskoleundervisningen är att förbättra barnens förutsättningar för inlärning. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 bör förskoleundervisningen och undervisningen i den grundläggande utbildningen åk 1-9 utgöra en sammanhängande och logisk helhet. Utbildningen bör främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildningen och i övrigt utveckla sig själva under sin livstid. Utbildningens mål är också att säkerställa att undervisningen ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i landet. Denna läroplan gäller för alla svenskspråkiga skolor i Ingå kommun, Kyrkfjärdens skola, Degerby skola, Solbergs skola, Västankvarns skola och Barösunds skola. Den är uppgjord enligt anvisningar i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Alla klasslärare i åk 1-6 från alla fem skolor har utarbetat texterna om läroämnena. Denna läroplan tas i bruk hösten

5 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Skolornas värdegrund De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livsduglighet samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen skall gestalta och förmedla. Den skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter. Undervisningen i de olika läroämnena skall var ideologiskt obunden och icke-konfessionell med undantag av undervisningen i religion. Skolorna i Ingå kommun betonar speciellt följande punkter: Omsorg om medmänniskor Ansvarsmedvetenhet Kreativt tänkande Förmåga till samarbete Lokalt kulturarv Studietekniska färdigheter Personlig tillväxt Omsorg om miljön Respekt för oliktänkande Aktiv kommunikation Ämneskunskap 2.2 Synen på kunskap och lärande Lärandet är en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras, samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall: vara en aktiv och målinriktad verksamhet uppmuntra till livslångt lärande hjälpa eleven att tillägna sig olika inlärnings- och arbetssätt för varje enskild elev vara beroende av tidigare kunskaper, motivation och inlärningsoch arbetsmetoder leda till att eleven utgående från tidigare kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar stoffet 2.3 Allmänna mål för fostran och undervisning I vår kommun strävar vi efter att eleven skall uppfylla följande mål: I förhållande till sig själv utveckla en positiv självbild 5

6 bibehålla glädje och iver att lära sig utveckla kreativitet öva tålamod och uthållighet I förhållande till andra känna ansvar ta hänsyn till andra lösa konflikter utan våld omfatta goda seder och bruk använda ett vårdat språk uppmuntra förmåga till samarbete förhållande till det egna skolarbetet lära sig att arbeta självständigt, parvis och i grupp utveckla sin initiativförmåga lära sig ta ansvar undersöka och iaktta I förhållande till samhället och naturen respektera olika individer värna om och ta ansvar för naturen och miljön bli medveten om att samhället förändras förhålla sig kritiskt till informationsflödet I förhållande till kulturen värdesätta och förstärka den finlandssvenska identiteten bevara kulturarvet bekanta sig med olika konstformer, lokala och nationella kulturer 3 UNDERVISNINGSARRANGEMANG 3.1 Timfördelning Tillsvidare fördelas veckotimmarna i åk 1-2 enligt samma grunder som tidigare, i och med att indelningen av veckotimmarna för de högre årskurserna inte ännu är fastslagna inom samarbetskommunerna (Ingå, Sjundeå, Lojo, Karis). 6

7 Timfördelning i Degerby, Kyrkfjärden, Solberg, Västankvarn: Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Läsämnen: Modersmål Finska (A-språk) Engelska (frivilligt A-språk) 3 3 Matematik Miljö- och natur: - omgivningslära biologi och geografi fysik och kemi 1 1 Religion/livsåskådningskunskap Historia och samhällslära 2 1 Konst- och färdighetsämnen: - musik bildkonst slöjd gymnastik Summa Varje skola har till sitt förfogande: - en veckotimme som fritt kan disponeras efter eget behov så att det totala antalet veckotimmar uppgår till 20 i åk en veckotimme som fritt kan disponeras efter eget behov i läsämnena och en veckotimme i konst- och färdighetsämnen så att det totala antalet veckotimmar uppgår till 24 i åk 3-4 och 26 i åk 4 i Barösund - två veckotimmar som fritt kan disponeras efter eget behov i konst- och färdighetsämnen så att det totala antalet veckotimmar uppgår till 28 i åk 5-6 Timfördelning i Barösund: Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Läsämnen: Modersmål Finska (A-språk) Engelska (frivilligt A-språk) Matematik Miljö- och natur: - omgivningslära biologi och geografi fysik och kemi 1 1 Religion/livsåskådningskunskap Historia och samhällslära 2 1 Konst- och färdighetsämnen: - musik bildkonst slöjd gymnastik Valfria ämnen 2 Ofördelade Summa

8 3.2 Språkprogram Språkundervisningen i Ingå svenskspråkiga skolor genomförs i enlighet med gällande grundskolelag. Som gemensamt A1-språk läses finska. Studierna inleds i åk. 1 med praktiska övningar i form av sånger, ramsor, lekar och drama. I åk. 3 inleds skriv- och grammatikövningar. De elever som har starkare finskspråkig bakgrund eller annars har goda förutsättningar att lära sig språket läser finska i form av modersmålsinriktad finska från åk. 3. Som frivilligt A2-språk erbjuds i de svenskspråkiga skolorna engelska. Studierna inleds i åk. 5 och i Barösunds skola i åk 4. I fall behov och resurser finns kan undervisning i förstärkt modersmål ges. 3.3 Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer Vid behov ordnas undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer i enlighet med gällande lag för den grundläggande utbildningen. 3.4 Klubbverksamhet För att stödja skolans fostran och undervisning kan elevklubbar bildas, i mån av ekonomiska och mänskliga resurser. Klubbarna kan verka t.ex. i samband med eftermiddagsverksamhet. 3.5 Arbetsmetoder I undervisningen skall mångsidiga arbetsmetoder användas. Beroende på läroämne och -stoff väljer läraren för situationen den mest ändamålsenliga undervisningsmetoden. Läraren har då han eller hon förverkligar läroplanen frihet att välja metod och arbetssätt. Arbetsmetoderna skall ge möjlighet till skapande verksamhet, lek och upplevelser och utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande. Metoderna och arbetssätten kan t.ex. vara: elevcentrerade arbetsmetoder såsom individuellt arbete, par- och grupparbete (läraren handleder) s.k. katederundervisning diskussion, muntliga redogörelser försök och experiment insamling och bearbetning av fakta exkursioner, utomhusundervisning, studiebesök, intervjuer lek och rörelse, dans, drama och rollspel utnyttjande av media och datorer 8

9 projektarbeten temadagar och veckor 3.6 Integrering och temaområden Undervisningen kan vara integrerad eller ämnesindelad. Målet med integrerad undervisning är att lära ut förmågan att betrakta företeelser som helheter. Integrering kan användas i alla ämnen, men vissa temaområden bör ingå för att sammanföra fostran och undervisning. I åk 1-2 är temaområdet Trafik och trygghet. Läraren har frihet att välja i vilken mån integrering av ämnen används Diagram 9

10 4 PRESENTATION AV SKOLORNAS FYSISKA OCH PEDAGOGISKA MILJÖ OCH TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 4.1 Barösunds skola Den pedagogiska miljön Barösunds skola är en tvålärarskola, naturskönt belägen på Orslandet i Barösunds skärgård. Till skolan hör två byggnader, Källnäsudd som inrymmer festsal/gymnastiksal, duschrum och slöjdutrymme och Barnabo med två klassrum, bibliotek, kök/matsal samt grupparbetsrum och utrymmen för elevvården. Skolmaten tillreds i skolans eget kök. I skolans närmiljö finns både skog, odlad mark och stränder. Eleverna i skolan är indelade i två grupper. Till den ena undervisningsgruppen hör förskolan samt årskurs ett och två. Den andra gruppen är sammansatt av årskurserna tre, fyra, fem och sex. Förskoleundervisningen är avsedd för barn som fyllt sex år. I skolan verkar en direktion vars uppgifter finns angivna i kommunens förvaltningsstadga. Barösunds skola har också en aktiv Hem och Skola-förening som genom sitt frivilliga arbete ger eleverna möjlighet att förverkliga projekt som inte ryms inom skolans egna budgetramar. Övriga samarbetsformer mellan skola och hem är utvecklingssamtal och föräldramöten minst en gång per läsår. I Barösunds skola vill vi ge barnen en god start för fortsatt skolning, så att de känner att det är roligt att lära sig. Arbetet i sammansatta klasser fostrar eleverna till självständiga, tänkande individer med god självkänsla. Det lär också eleverna att ta hänsyn till andra och acceptera olikheter. Ofta förekommande grupparbeten lär eleverna att samarbeta samt lyssna till varandras åsikter. Individuella projekt utvecklar elevernas självständiga tänkande och lär dem hur man själv letar reda på den information man behöver och utvecklar god arbetsdisciplin och kreativitet. Muntliga redogörelser vänjer eleverna att framföra sin åsikt inför andra och att uppträda frimodigt inför publik. Vi anser det viktigt att ge eleverna till en positiv inställning till resultatet av sitt arbete. Den omgivande naturen ger goda möjligheter att väcka elevernas känsla för naturen och allt levande samt göra eleverna medvetna om samspelet mellan människan och den omgivande miljön. Exkursioner i närmiljön samt studiebesök och lägerskolan på åk 6 motiverar och inspirerar eleverna, och utgör en praktisk tillämpning av det i skolan inlärda. Dessutom ordnas temaveckor- och dagar, då eleverna arbetar över åldersgränser och kunskapsnivåer Skolans tyngdpunktsområden Fostran till ett gott uppförande och goda umgängesvanor Ett genomgående tema under hela skoltiden är fostran till ett gott uppförande och goda umgängesvanor som bygger på hänsyn till medmänniskan och omgivningen. Eleverna och skolans personal har tillsammans utarbetat ordningsregler för skolan. Reglerna finns som bilaga till läroplanen och delas ut årligen i samband med den övriga läsårsinformationen. 10

11 Miljöfostran I miljöfostran är målet att lära eleverna värna om naturens mångfald och främja en hållbar utveckling. Vi förverkligar målet genom att bekanta oss med växt- och djurlivet i skolans närmiljö på exkursioner och naturstigar. Vi tar tillvara vad naturen ger genom att plocka svamp och bär till skolköket samt använda naturmaterial i konst- och färdighetsämnena. Skolans avfall sorteras och köksavfallet komposteras. Vi samarbetar också med andra miljöintresserade skolor, även via internet. 4.2 Degerby skola Degerby skola är en av sex skolor i Ingå kommun. Skolan är belägen 13 km från Ingå kyrkoby invid bysamhället Degerby. Skolhuset är byggt år 1961, och grundligt renoverat år 1994, då även en ny gymnastiksal blev klar. Skolan, sportplanen och biblioteket invid och framförallt gymnastik-/festsalen utgör viktiga och populära samlingspunkter för såväl yngre som äldre också ytterom skoltid. Tillbygge omfattande 4 klassrum och personalutrymmen blir färdigt år Degerby som är en jordbruksbygd kännetecknas idag av en rätt stor inflyttning. Många elever och deras föräldrar är nya i bygden. På så sätt får skolan elever med rätt olika bakgrund. Inflyttning och val av svenskspråkig skola har medfört att elevantalet ökar. (Under läsåret arbetar 5 basgrupper i skolan). Majoritetsspråket i bygden är svenska, men idag kommer många elever från tvåspråkiga hem och några från enspråkigt finska hem. Eleverna kommer från ett rätt vidsträckt område, till årskurs 5 och 6 även från Solbergs skolas distrikt. Sålunda ordnas skolskjuts för över hälften av eleverna, vilket i sin tur begränsar möjligheterna till skolaktiviteter ytterom skjutsramarna Skolans tyngdpunktsområden Degerby skola vill profilera sig som en elevnära, utåtriktad skola, där vi lägger stor vikt vid upprätthållandet av gemenskap och god anda mellan alla inom skolsamfundet. Vi betonar den finlandssvenska kulturidentiteten och miljövård. Att värna om traditioner och känslan för den egna närmiljön, d.v.s. bygden som sådan är en viktig strävan i skolans arbete. Speciellt vill vi betona vikten av gemenskap i skolan. En mindre skola som Degerby skola, har alla förutsättningar att bevara och utveckla gemenskapen och känslan av samhörighet mellan elever, lärare och föräldrar. Vi vill poängtera betydelsen av ett aktivt samarbete mellan skolan och hemmen. Musik, drama och konst är ämnen som vi med våra lärarresurser kunnat satsa på. Att kunna trafik har genom åren blivit en viktig profilering för vår skola. Skolan har de senaste åren, och i synnerhet innevarande år satsat mycket på användning av datorer i skolmiljö. De flesta av skolans lärare innehar nu sådan datakunskap att datorerna kan användas i skolarbetet på ett optimalt sätt. 11

12 4.3 Kyrkfjärdens skola Kyrkfjärdens skola i Ingå är naturskönt belägen söder om ån - mellan Ingå kyrka och Gammelgården i Ingå (museiområdet). Den nuvarande skolan togs i bruk år Sedan har skolan sanerats och tillbyggts två gånger, senast under läsåret Kyrkfjärdens skola verkar i moderna utrymmen som präglas av ljus och rymd. Här finns välutrustade och funktionella klassrum och även en sal för teknisk slöjd. En stor gymnastiksal och ett flitigt anlitat bibliotek hör också till bilden. I skolan undervisar 6 ordinarie klasslärare, en lektor i A1-språket samt två speciallärare för elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter. De tre sistnämnda lärarna ambulerar även till andra skolor. Skolans elevantal har under de senaste åren vuxit kraftigt vilket betyder att skolan under läsåret dessutom har tre t.f. klasslärare. Skolans elever kommer från ett vidsträckt område. När eleverna i Västankvarn skola har gått ut åk 4 fortsätter de sin skolgång i åk 5 och 6 i Kyrkfjärdens skola. Till skolans åk 1 söker sig också elever från tvåspråkiga hem. Skolan strävar till att ge eleverna ett rikt och nyanserat modersmål som stärker och utvecklar det svenska språket. Detta sker genom att vi försöker ge tillräckliga resurser för att få alla elever att utveckla sina språkliga färdigheter - oberoende av språklig bakgrund. Atmosfären är positiv och lärare och elever trivs här. Samhörigheten är en viktig aspekt inom skolan. I undervisningen betonas vikten av en god allmänbildande grund samt utveckling av elevernas samarbets- och initiativförmåga och förstärkning av deras självkänsla. 4.4 Solbergs skola Presentation av skolan och inlärningsmiljön Solbergs skola är en trivsam byskola i genuin landsbygdsmiljö -en skola i tiden. Skolan är belägen i norra Ingå i Västersolbergs by omgiven av jordbruksbygd och djupa skogar ca 13 km från Ingå kyrkby med adressen Vassbölevägen 703, Solberg. Invid skolan finns en sportplan med möjlighet till friidrott, fot- och boboll och skridskoåkning. En motionsbana löper i skogen alldeles intill och banan är ypperlig för terränglöpning och vintertid för skidåkning. På grund av sitt läge fäster skolan speciellt vikt vid värnandet om miljön och allt levande i naturen. Skolfastigheten har genomgått en grundreparation Då förstorades gymnastiksalen och försågs med omklädnings- och duschrum. Samtidigt omdisponerades bottenvåningens utrymmen så att en skild slöjdsal kunde inredas och elevtoaletterna omplacerades och förnyades. Skolans utrymmen är ändamålsenliga och i gott skick och erbjuder en positiv och sporrande arbetsmiljö. Skolan ger undervisning i årskurserna 1-4 i två sammansatta klasser åk 1-2 och åk 3-4. Från och med åk 5 undervisas eleverna i Degerby skola. Skolan elevantal har de senaste åren på årsnivå uppgått till elever. Undervisningen sköts av två klasslärare och en speciallärare 12

13 verkar som timlärare vid skolan. Elever med specifika inlärningssvårigheter kan erhålla specialundervisning av en speciallärare. Stödundervisning ges vid behov utanför lektionstid. Även klubbverksamhet kan ordnas om de ekonomiska och personliga resurserna medger detta. En bra skolmiljö är en förutsättning för att skolgången för den enskilda eleven skall bli framgångsrik. Denna förutsätter en öppen och tillitsfull atmosfär där eleven möter en trygg gemenskap och blir bemött med respekt för sin person. Elevupptagningsområdet är rätt stort. De flesta elever måste anlita skolskjuts, endast få elever bor nära skolan. Skolskjutstidtabellerna binder skolans verksamhet i hög grad. Skolans undervisningsspråk är svenska, men skolan har också elever med finska som hemspråk. Därför har skolan en viktig roll i att förmedla den finlandssvenska kulturen och språket till sina elever. Skolan fäster stor vikt vid gamla traditioner och olika högtider under kalenderåret Skolans tyngdpunktsområden Skolans målsättning är att främja elevernas utveckling och ge eleverna goda baskunskaper och färdigheter som de kan bygga vidare på. Eleverna behöver en bred allmänbildning för att kunna förstå vårt snabbt föränderliga samhälle. Skolan betonar hänsyn, tolerans, samarbete och god arbetsdisciplin. I Solbergs skola har eleven möjlighet att utvecklas enligt sina egna förutsättningar och resurser för nuet och för framtiden. Skolan strävar till att i samarbete med hemmen förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter för fortsatta studier och för livet. En förutsättning för att uppnå de mål, som uppställs för skolans fostran är, att man i undervisningen använder olika arbetssätt och mångsidiga undervisningsformer. En ständig förbättring kvalitetsutveckling krävs dock för att möta elevens behov och samhällets ökande krav. Skolans kunskapsuppgift kan inte reduceras till en fråga om att enbart förmedla kunskap, utan även att stöda eleven att utveckla förmågan till tänkande och reflektion där också kreativa, estetiska och etiska dimensioner ingår. 4.5 Västankvarns skola Västankvarns skola är en liten byskola som är belägen i västra Ingå intill Yrkeshögskolan Sydväst Västankvarn. Omgivningen är lantlig med åkrar, ängar, kor och traktorer alldeles i närheten. Vi är stolta över den omgivande naturen som är en unik resurs i undervisningen. I skolan arbetar årskurserna 1-4, vanligen i sammansatta klasser. Dessutom ordnas en frivillig förskola i samarbete med åk 1-2, dock med egen handledare. När eleverna gått ut åk 4 fortsätter de i Kyrkfjärdens skola i Ingå kyrkby, där de går åk 5-6. I skolan arbetar två heltidsanställda lärare, en speciallärare (1dag/vecka), ett skolgångsbiträde samt en städare. En livaktig Hem och skola förening, Almus, stöder skolans arbete på många olika sätt. Vi arbetar i två hemtrevliga skolhus. Det ena är ett typiskt skolhus i rött trä som byggdes år Det andra skolhuset är ett grått rappat stenhus från början av femtiotalet. I klassrummen finns mycket plats, såväl för sköna lässtunder på dynor palmernas skugga som för grupparbeten på stora bord. I skolan finns även en gymnastiksal och ett lekrum samt ett välförsett bibliotek. Skolan har en stor, grönskande gård med plats för bollspel och lek. Fotbollsplanen förvandlas vintertid till skridskobana och på de omgivande åkrarna finns möjlighet till olika slags skidbanor. 13

14 Vi är en liten skola med mycket familjär stämning. Vi poängterar samarbete och hänsyn och vill att alla i skolan skall känna sig trygga. Genom trygghet vågar man vara sig själv och tro på den man är. Vi försöker också tillvarata allas egenskaper på bästa sätt. Dessutom uppmuntras eleverna till kreativitet och initiativförmåga. Vi vill även betona vikten av en sund livsföring t.ex. genom att röra på oss och vara mycket ute. Med de lärarresurser vi har nu vill vi satsa på följande tyngdpunktsområden: En mångsidig och positiv musikundervisning, i vilken alla får vara med och spela, sjunga och röra sig. Skapa ett positivt intresse för dans av alla slag genom att röra mycket på oss till musik och dansa olika slags danser t.ex. pardans, polonäs, sånglekar, fri improvisationsdans. Därigenom förs skolans mångåriga danstradition vidare. Att i natur och miljöundervisningen uppleva och göra så mycket som möjligt, genom s.k. learning by doing - metoder. Vi försöker uppleva naturen omkring oss med så många sinnen som möjligt, vilket underlättas av vårt ypperliga läge. Samtidigt utvecklas elevernas kreativitet och miljömedvetenheten växer. Vi strävar också till att lära känna vår närmiljö bra, även kulturmiljön. 5 STÖD FÖR UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS VÄLMÅENDE 5.1 Samarbete Ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt med tanke på elevens harmoniska och sunda utveckling och lärande. Vårdnadshavarna skall erhålla information om elevens skolgång och skolans verksamhet. Både vårdnadshavarna och lärarna kan ta initiativ till samarbetet. Samarbetet skall vara ömsesidigt och öppet. Samarbetet kan ske under olika former, t.ex. genom föräldramöten, telefonkontakter, samtal, utvärderingssamtal, samt genom skrivna formulär. Under läsåret skall ordnas minst ett utvärderingssamtal per elev och ett föräldramöte. Samarbetet utvecklas och utvärderas kontinuerligt. skall beredas möjlighet att tillsammans med läraren och vårdnadshavarna utveckla verksamheten. 14

15 Det är viktigt att skolan och hemmet samarbetar med elevvårdspersonalen och den övriga skolpersonalen. Skolorna och förskolorna utvecklar samarbetet genom att t.ex. besöka varandra och ordna lärarträffar. 5.2 Plan för elevens lärande Inom kommunen strävar vi till att följa den kommunala läroplanen. Individuella läroplaner uppgörs endast i undantagsfall samt alltid när en elev är överförd till specialundervisning. 5.3 Elevvården Den verksamhet som härrör sig till elevvården är en del av skolarbetet och eleverna har rätt till elevvårdens olika serviceformer. Utgångspunkten är att omsorgen om elevernas välfärd berör alla i skolan. En viktig del av elevvården är samarbetet mellan skolan och hemmen Elevvårdens mål Elevvården har hand om elevernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Genom elevvård främjar de vuxna elevernas harmoniska tillväxt och utveckling samt säkerställer möjligheten till jämlikt lärande för alla. Målet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö samt att skydda elevernas mentala hälsa. Elevvården strävar till att i tillräckligt god tid förebygga och upptäcka hinder för inlärningen samt andra problem och ingripa i tid. Elevvården genomförs i samarbete med hemmen. Elevvårdsarbetet samordnas och utvecklas i en yrkesövergripande elevvårdsarbetsgrupp Elevvårdsgruppen Elevvårdsgruppen består av skolans rektor, klasslärare, speciallärare, skolpsykolog, kurator och skolhälsovårdare. Den medicinska, sociala och psykologiska sakkännedomen kompletterar lärarnas pedagogiska kunskaper i elevvårdsarbetet. Ett väl fungerande samarbete är ofta förutsättningen för att kunna hjälpa elever med svårigheter. Elevvårdsgruppen sammanträder i de olika skolorna enligt ett överenskommet schema. Elevvårdsgruppen eller en del därav har vid behov även möten med den berörda eleven och hans föräldrar. All skolpersonal som arbetar med elevvård, eller kommer i kontakt med den, har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller alla uppgifter om elevernas eller familjernas personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Sådana uppgifter får inte ges vidare till utomstående utan samtycke från vårdnadshavarna. Om tystnadsplikten stipuleras i Lagen om grundläggande utbildning. 15

16 Ansvarsfördelningen inom elevvårdsgruppen Rektorn leder elevvårdsgruppens arbete samt ansvarar för att de behövliga stödåtgärderna för varje elev förverkligas. Specialläraren/rna ger specialundervisning efter behov åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter samt åt elever som är överförda till specialundervisningen. Specialläraren handleder och stöder skolgångsbiträdena i deras arbete. Skolpsykologen stöder elevens harmoniska tillväxt och välbefinnande genom utredningar av inlärningssvårigheter som omfattar både eleven, samspelet mellan elever samt elever och lärare och skolan som organisation. Skolpsykologen erbjuder stöd och rådgivning riktat till elever, föräldrar och skolpersonal; evaluering av utbildnings/fortbildningsbehov i elevvårdsgruppen, konsultationer till andra inom och utanför skolan i syfte att i god tid förebygga hinder för inlärningen samt främja elevens harmoniska tillväxt och utveckling. Skolkuratorn är skolans socialarbetare. Målsättningen är att ingripa, utreda och stöda i de svårigheter som hänrör sig till elevens skolgång, utveckling samt olika livssituationer. Skolkuratorn samarbetar med eleven, föräldrar, skolans personal, social- och hälsovårdsmyndigheter samt de enheter utom skolan som ger service till barn och deras familjer. Skolkuratorn besöker de olika skolorna regelbundet enligt överenskommet schema samt vid behov. Skolkuratorn träffar tillsammans med skolhälsovårdaren de blivande första klassisterna på sommaren före skolstarten. Även de elever som byter skola (Solberg och Västankvarn) från klass fyra till fem samt vid övergången till högstadiet träffar kuratorn. Skolhälsovårdaren har ansvar för den skolvisa och elevernas individuella hälsovård. Målsättningen är att trygga en sund fysisk och psykisk tillväxt och utveckling i samarbete med föräldrarna, lärarna och den övriga elevvårdsgruppen. Skolhälsovårdaren gör hälsokontroller enligt en fastställd plan samt ger en viss sjukvård. Hon arbetar främst förebyggande med varje elev enligt hälsopedagogiska och familjecentrerade principer, men även med elevgrupper eller klasser i samarbete med klassläraren. Skolhälsovårdaren besöker skolorna regelbundet enligt överenskommet schema samt vid behov. Skolläkaren är en viktig samarbetspartner. Skolläkaren arbetar enligt samma principer som skolhälsovårdaren. Skolläkaren besöker skolorna enligt överenskommelse och deltar vid behov i elevvårdsmöten Uppgjorda planer för olika ändamål Antimobbningsplan utgående från Farsta-modellen har uppgjorts för Ingås skolor. Planen behandlar förebyggandet av mobbning och ingripandet vid enskilda mobbningsfall.(bilaga) En krisplan har uppgjorts för varje skola och enligt den handlar man vid olika slag av traumatiska händelser. (bilaga) En antidrogplan är för tillfället under arbete. 16

17 5.4 Specialundervisningen Motto för specialundervisning Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och just börja där Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av andra istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. (Sören Kierkegaard) Skolans speciallärare ger specialundervisning efter behov åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter. Specialundervisningens mål är att stöda elevens personliga utveckling, stärka identiteten, initiativförmågan och självförtroendet. Tyngdpunkten inom specialundervisningen bör ligga på de lägsta årskurserna. Specialundervisningen genomförs individuellt, i små grupper eller med specialläraren som kompanjonlärare i klassen. Specialundervisningen följer skolans läroplan och sker under skoltid. Övergripande mål: att eleven skall få kunskaper, erfarenheter, attityder, redskap och hjälpredskap för att kunna fungera självständigt, respekterande och med samarbetsförmåga ute i samhället och vardagslivet. 17

18 Mål: för läsningen: att eleverna ska kunna läsa texter som är anpassade till deras nivå flytande, samt förstå innehållet i det som lästs. för skrivningen: att eleverna kan producera egna texter och berättelser på deras egen nivå, och skriva så felfritt som möjligt. Skrivandet skall vara en process, där också stilen kommer in som ett övningsmoment. för matematiken: att eleverna kan de räknesätt som hör till kursen, klarar av huvudräknings- och textuppgifter anslutna till verkligheten och vardagslivet samt övning i problemlösning. för den personliga utvecklingen: att eleverna ser sina starka och sina svaga sidor, låter de starka sidorna blomma ut och arbetar på de svaga sidorna samt att kunna föra en dialog och fungera i grupp. Metoderna för de olika målen varierar från elev till elev. I och med att varje människa har olika starka sidor är det viktigt att utgå från elevens starka sidor för att en dialog skall kunna föras och för att kunna mötas på samma nivå Arbetsprocedur Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter deltar i specialundervisningen på deltid. För dem fortsätter övningarna som tidigare i och med att specialläraren känner till deras svårigheter. På basen av alla tester och utlåtanden besöker elever från åk 1-6, med dyslexi (specifika inlärningssvårigheter), dysfasi (avvikande språkutveckling), dyskalkyli (matematiska svårigheter) och fonetiska problem (talfel) specialläraren varje vecka enligt uppgjort schema. Målet är dock att eleven ska kunna återföras till s.k. normal klassundervisning. Innan eleverna kan besöka specialläraren, bör specialläraren/ klassläraren kontakta föräldrarna för skriftligt godkännande, varefter följer en diskussion med speciallärare, föräldrar, klasslärare och elev, där målen, tidtabellen och utvärderingen fastslås. Elever, för vilka specialundervisning på deltid inte räcker till,samt även utvecklingsstörda och beteendestörda, kan via skolpsykologen och Folkhälsan erhålla beslut om överföring till specialundervisning. För dessa elever uppgörs individuella läroplaner samt anordnas vid behov stödtjänster såsom assistenttjänster och specialhjälp. Även detta i samarbete med föräldrarna. Undervisningen av de mest handikappade eleverna, utvecklingsstörda, beteendestörda elever med språkstörning samt kroniskt sjuka omfattas antingen av den nioåriga läroplikten eller en förlängd läroplikt i enlighet med vad som slagits fast i beslutet om intagning eller överföring av elev till specialundervisning. Även när elever överförts till specialundervisning är målet att eleven så långt det är möjligt får delta i den vanliga klassundervisningen. Specialundervisningen förutsätter alltid att speciella åtgärder vidtas med avseende på undervisningsplats, lokal, tid och verksamhet, val av undervisningsmetoder och undervisningsmaterial samt uppföljning och utvärdering av inlärningen och inlärningsresultaten. För varje elev som tagits in till eller överförts till specialundervisning skall utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Planen bör grunda sig på en godkänd läroplan. 18

19 På hösten och våren görs följande tester: 1. Bokstavskontroll 2. Diktamen 3. Läsförståelse Testerna fördelas sålunda: Åk 1-2: Bokstavstest, höstterminen Åk 2: Diagnostiskt läs- och skrivtest, vårterminen När testerna korrigerats får alla se sina tester som sedan samlas in. På basen av testerna övar elever med svårigheter bl.a. följande delar: a) Auditiva sekvenser sifferminne, bokstavsminne, korttidsminne, logiskt tänkande m.m. b) Visuell perception ögonövning, jfr figurer, läge i rummet, teckna låtsasbilder m.m. c) Sensomotorik riktningar, symmetriska figurer, läsa tillsammans m.m. d) Skrivning stilövningar, ifyllnadsövning, läsa tillsammans m.m. e) Lexia-program ett mycket omfattande dataprogram som kan programmeras för varje elev enskilt med särskilda svårigheter. På hösten genomförs matematiktestet Makeko med årskurs 4 i kommunens samtliga svenskspråkiga skolor. I Barösunds skola, Degerby skola och Kyrkfjärdens skola genomförs ett läsförståelsetest under höstterminen i årskurs 5. Eleverna skall få möjlighet att ta del av sitt eget testresultat. Den individuella läroplanen För varje elev som överförs till specialundervisning uppgörs en individuell läroplan som uppdateras årligen av klassläraren. I den individuella läroplanen skall ingå: -en beskrivning av elevens inlärningsförmåga, kunskaper, färdigheter, starka sidor och utvecklingsbehov, med hänsyn till funktionshindrets art -undervisningens väsentliga innehåll härleds ur de målsättningar som ställts upp för undervisning och inlärning på kort och lång sikt -antalet årsveckotimmar i läroämnen som ingår i planen och en förteckning över läroämnen som följer den allmänna läroplanen Utvärdering Utvärderingen sker enligt överenskommelse med föräldrar, lärare och eventuellt andra berörda personer, en eller flere gånger per termin. Utvärderingen fokuserar dels på målen, dels på utvecklingsprocessen. 19

20 För elever som är överförda till specialundervisningen antecknas på vårterminens betyg eller i vårrapporten om att bedömningen skett i enlighet med den individuella läroplanen. 6 ÄMNESVISA MÅL OCH INNEHÅLL 6.1 Modersmål och litteratur Skolans undervisningsspråk är svenska och modersmålsundervisningen bör stöda och stärka eleverna så att de får ett gott modersmål och en finlandssvensk identitet. Elevernas språkliga bakgrund är mycket varierande, vilket bör uppfattas som en resurs och inte som ett hinder. Umgängesspråket i de svenskspråkiga skolorna i Ingå kommun är, och skall vara, svenska och eleverna bör alltså erbjudas ett rikligt svenskt ordförråd för att möjliggöra detta. Mål för åk 1-2 Eleverna skall upptäcka idén med att läsa och skriva lära sig den grundläggande tekniken för läsning och skrivning vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse delta i samtal öva sig i att iaktta sin egen läsning få möjlighet att även genom datateknik utveckla sina färdigheter genom att lyssna till högläsning och att läsa litteratur lära sig det skrivna språket utveckla sin fantasi och få impulser för sitt eget tänkande och skrivande genom litteraturen CENTRALT INNEHÅLL: Tala och lyssna Läsa uttrycka sig muntligt, t.ex. genom att berätta, återberätta, redogöra, fråga och svara genom improvisation, berättande, lek och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa öva sig i att lyssna öva dikter och ramsor, också utantill bekanta sig med det talade standardspråket med hjälp av lärarens berättande och högläsning undersöka språkljuden samt hur och var de bildas lära sig sambandet mellan språkljud och bokstav genom olika övningar känna igen och lära sig läsa enkel text och så småningom övergå till svårare texter och tystläsning 20

21 Skriva utveckla den språkliga medvetenheten genom att laborera med språket på olika sätt t.ex. genom språklekar, rim, ramsor, sagor och drama att med hjälp av diskussion och bilder lära sig förstå olika texter. bekanta sig med olika lässtrategier; bli medveten om hur man läser olika slags texter med hjälp av diskussion och bilder lära sig förstå olika texter uppmuntras till att uttrycka sig i skrift som till en början kan bestå av bilder och gemensamt formulerad text lära sig bokstavsskrivning (öva genom att t.ex. spåra, forma, måla) skriva egna texter både för hand och på dator eller med hjälp av andra hjälpmedel så som t.ex. bokstavskort och klossar i egen takt lära sig begynnelsebokstav, interpunktion mellan ord och rad-brytning individuellt övergå från textning till att lära sig skrivstil med typbokstäver Litteratur på ett mångsidigt sätt bekanta sig med litteratur t.ex. genom hög-, tyst- och parläsning, genom att berätta, dramatisera m. m. bekanta sig med sagor, dikter, berättelser, rim, ramsor, fakta texter, serier, litteratur i form av bild, film, teater samt digitala texter bearbeta och samtalar om det de läst, sett och hört använda litteraturen som inspirationskälla bekanta sig med begrepp som hör ihop med litteratur t.ex. huvudperson, handling, miljö lära sig använda bibliotek och öva sig i alfabetisk ordning PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 2 Tala och lyssna uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna till läraren och de andra eleverna kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidra med egna kommentarer och frågor i diskussioner är van att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett sammanhängande sätt har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse Läsa och skriva läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling och lästekniken bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och elever känner lätt igen välbekanta ord textförståelsen har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att han eller hon ser texten i sitt sammanhang. iakttar under läsningen sin egen läsförståelse av 21

22 det lästa. förstår att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket ifall förståelsen av texter är bristfällig vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och kan producera egen datortext behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är korrekt stavade skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar åtminstone tidvis av att inleda meningarna med stor bokstav Litteratur är en motiverad och aktiv läsare, som själv skaffar sig lämplig och intressant litteratur har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap ordförråd och medieläsförmåga är tillräcklig för att han eller hon skall förstå till åldern anpassade tryckta texter samt medietexter Modersmål åk 3-5 Mål Målet i åk 3 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 2 - deltar aktivt i kommunikationssituationer - övar sig i att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons - lär sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten - lär sig att söka information ur källor som är lämpliga för denna åldersgrupp - lär sig skriva flytande skrivstil -utvecklar förmåga att uttrycka sig tydligt och övar sin meningsbyggnad - övar sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang - uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja böcker som engagerar Målet i åk 4 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 3 - lär sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons - lär sig att olika texter kräver olika sätt att läsa - lär sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang - lär sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de nordiska grannspråken Målet i åk 5 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 4 - kan orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren - lär sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld - lär sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt -utvecklar förmåga att utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang 22

23 - får erfarenheter av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram - lär sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer - får möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjuds möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter - lär sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier både i skolan och under fritiden CENTRALT INNEHÅLL Kommunikation Åk 3 - att bekanta sig med kommunikationens grunder - att berätta och beskriva, uttrycka egna åsikter, ställa frågor, delta i diskussionen Åk 4 - att lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav Åk 5 - att iaktta olika kommunikationssituationer - att utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel Textförståelse Åk 3 - att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i text - att ställa frågor till texten Åk 4 - att reflektera innehållet i en text Åk 5 - att förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet - att komprimera innehållet i en text - att använda sig av tankekartor Skriva och tala Åk 3 - att få vana att uppträda - att berätta och skriva något välbekant - att ge och ta emot respons på texter - att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil - att få övning i grundläggande rättstavning Åk 4 - att skapa en egen berättelse med intrig Åk 5 - att ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg - att samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa - att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter - att använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker 23

24 Informationssökning Åk 3 - att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker - att utveckla sin förståelse för faktatexter - att bekanta sig med biblioteket Åk 4 - att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg Åk 5 - att i biblioteket söka information och böcker av olika slag Språk, litteratur och kultur Åk 3 - att observera språket och dess funktion - att läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom berättelse, saga, drama, lyrik och serier - att gemensamt läsa och lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och kortare texter och bearbeta det lästa Åk 4 - att klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier - att känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad - att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken Åk 5 - att känna till begreppen subjekt och predikat - att se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk - att redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera, skriva eller dramatisera - att bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar litteratur PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 Kommunikation - strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer - tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras - strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet - vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt - kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud - klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation - tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer 24

25 Att tolka och bruka olika slags texter - kan läsa flytande - kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten -förstår vad en informationssökningsprocess innebär - kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och elektroniska källor - kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik - läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje Att producera och bruka olika slags texter - kan både skriftligt och muntligt producera olika slags texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter - har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text - är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet -förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt - behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling - kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd - förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter - känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion. Språk, litteratur och kultur - använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter - kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter - kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk - kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats - har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik - har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare - strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet - har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier - känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna. Årskurserna 6-9 I årskurserna 6-9 är målet för undervisningen att vidga elevernas språk- och textkompetens. Elevernas texterfarenhet breddas och fördjupas och de lär sig att utveckla sin språkanvändning så att den motsvarar de krav som standardspråket ställer. 25

26 Under denna fas skall eleverna bli allt mer medvetna om sig själva som läsare, talare, lyssnare och skribenter. Undervisningens uppgift är att inspirera eleverna att läsa och reflektera över både litteratur och medietexter. Genom litteraturen möter eleverna olika kulturer och litteraturen ger dem även kunskap och insikt. Elevernas förmåga att tolka, analysera och producera texter utvecklas, de blir mera medvetna i sitt språkbruk och laborerar med ord och språkformer. Målet i åk 6 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 5 - blir medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat och vänjer sig vid olika synsätt och olika uttryckssätt - stärker sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter - utvecklar sina färdigheter att söka och använda information i olika slag av källor - utvecklas till en textförfattare som är lämplig för denna åldersgrupp - vill och vågar framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras - utvecklar sitt ordförråd i funktionella sammanhang - ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse - utvecklar språklig tolerans och respekterar språklig variation hos olika språkbrukare CENTRALT INNEHÅLL ÅK 6 Kommunikation - att diskutera och föra dialog - att stärka förmågan och viljan att kommunicera, föra fram egna åsikter och motivera dessa - att reflektera över sina egna färdigheter i läsning, kommunikation och medieanvändning Textförståelse - att öva sig i att förstå och reflektera då man lyssnar och läser - att reflektera över betydelser i texter utgående från texten och från egna erfarenheter - att gå i dialog med texter och dela sina läsupplevelser med andra Skriva och tala - att producera texter både för hand och med textbehandlingsprogram - att sammanställa och presentera ett arbete - att reflektera och bearbeta information (öva) - att utforska språket experimentellt, bland annat genom drama - att öva rättskrivning - att använda sig av standardspråk både i tal och skrift Informationssökning - att planera och strukturera informationssökningen - att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar - att välja, strukturera och presentera material Språk, litteratur och kultur - att laborera med ordval och ordbetydelser - att läsa rikligt med gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker och dessutom dikter, noveller och annan kortprosa - att läsa och bearbeta nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur 26