I hårdvaran ingår kameror, mikrofoner, audio- och videomixer samt videobandspelare.

Transkript

1 Bilaga Till Kommunpartiets motion om KF-möten, Web Tv. Inledning Många kommuner i Sverige idag har videoutsändningar från KF. Det benämns oftast som webb-tv, eftersom det fungerar som ett tv-program som startar på datorn när man klickar på en länk på hemsidan. Med begreppet webb-tv avses här endast inspelad video/audio. Trots namnet finns idag ingen direktsändningsfunktion hos någon kommun, alltså streaming i realtid av video från ett KF-möte. Vad behövs för att åstadkomma webb-tv? Webb-TV består av hårdvara, manuell kontroll och efterbearbetning I hårdvaran ingår kameror, mikrofoner, audio- och videomixer samt videobandspelare. För att styra inspelning krävs att man ställer in och styr hårdvaran under ett KF-möte. I detta ingår bl.a. fokusering och panorering av kameror, ljudvolym etc. För att får användbar videoinspelning behövs efterredigering av ljud och bild, samt koppling mot webbsida och lagring av videoinspelningen. Webb-TV inte har någon direkt påverkan på själva KF-mötet utan illustrerar bara KF-protokollet. Mervärden Många kommuner idag har inga mervärden i sin KF webb-tv. Även om man lagt märke till hur viktigt det är att publicera materialet så nära realtid som möjligt utför man bara en kontinuerlig inspelning och utsändning av ett KF möte (se exempelvis Den som vid en senare tidpunkt vill hitta en viss punkt i dagordningen får spola fram och tillbaka i sin webb-tv läsare på datorn. Vidare har många kommuner antagligen inte tänkt igenom tillräckligt hur tjänsten skall användas, eller vilka som är målgrupper för tjänsten. Följande övriga funktioner kan sammanfogas med en webb-tv-tjänst för KF: 1. Redigering av material för att kunna skära ut en viss del av en inspelning och koppla den mot en viss punkt i KF-protokollet. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

2 2. Man bör kunna räkna antalet personer som har tittat på en visst webb-tv klipp för att kontinuerligt få en känsla för hur bra och nyttig funktionen är = kontinuerlig utvärdering. 3. Man bör ha en plan för långtidslagring av webb-tv-material. 4. Det är också bra om man till varje KF-medlem kan länka alla vederbörandes framträdanden i KF webb-tv. Målgrupper 1. Medborgare: De kan studera en viss punkt av intresse via video-klipp. Det kommer att skapa ett större engagemang och delaktighet i den politiska processen för medborgaren. 2. Kommunpolitiker: De är bra att veta exakt vad t.ex. motståndarsidan sa. Man har ju svart på vitt utan filtrering! 3. Media: Journalister kan snabbt följa upp och skriva om olika KF-ärenden intressanta för lokal- och riksmedia. Vidare kan journalister utveckla olika sätt att använda sig av videomaterialet. 4. Forskare: Om webb-tv materialet arkiveras rätt blir detta en ovärderlig källa för forskning om olika händelser intressanta för t.ex. en statsvetare och historiker. Inte minst kan saker som hur man uttrycker sig, är klädd etc. ge en uppfattning om tidsepoken. 5. Region/Regering: Politiker på högre nivåer kan snabbt stämma av det lokala perspektivet i en viss fråga som berör aktuell region eller hela landet. 6. Ordningsmakt: Olika typer av incidenter som kan förekomma under ett KF-möte videofilmas och kan används som bevis vid ev. efterspel. Vidare innebär videoinspelningen en säkerhetsfunktion för KF-deltagarna, eftersom olika typer av protester eller fysiskt våld stävjas bättre om man vet att mötet är videoinspelat. Framtida utveckling Webb-TV är bara ett första steg i en process där olika typer av IT integreras i det dagliga arbetet i en kommun, såväl inom förvaltningarna som i det politiska arbetet. På sikt kan man tänka sig att man har KF-möte som en videokonferens, där deltagarna sitter hemma, samt e-kommunalval där medborgarna använder olika Internet-terminaler för att rösta. IT är då inte bara ett mervärde för sig, utan skapar helt nya förutsättningar, funktioner och processer för att styra en kommun vilket direkt påverkar skattesatsen positivt Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

3 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun, KF möten Web tv. Motion Kommunfullmäktigemöten som webb-tv via kommunens hemsida Kommunpartiet vill på olika sätt öka medborgarnas intresse för den politiska verksamheten. Detta sker bäst genom att politiska diskussioner och beslut äger rum i en demokratisk process som kännetecknas av så stor öppenhet som möjligt. Fullmäktige är snart det enda kommunpolitiska beslutsforum dit allmänheten har tillträde. Tyvärr lockar Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsemöten inte så många besökare som vi skulle önska. Det betyder att andra vägar måste prövas. Många kommuner publicerar sina fullmäktigesammanträden direkt via någon form av datamedium. De vet att ökad öppenhet leder till bättre förståelse och ökat engagemang. Här blir fullmäktiges arbete mer transparent. Intresserade får direkt insikt i hur beslut behandlas och fattas. För Vansbro kommuns del skulle det vara mest praktiskt, mest slagkraftigt och mest ekonomiskt att publicera Kommunfullmäktiges sammanträden via kommunens hemsida. I samband med sammanträdet bör materialet publiceras så nära realtid som möjligt. Se också bilaga. Kommunpartiet yrkar ATT kommunfullmäktige beslutar finna en form för att lägga ut kommunfullmäktiges sammanträden som webb-tv via kommunens hemsida. För kommunpartiet Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 1 den 5 maj 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

4 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun GENERÖSARE RIKTLINJER VID BISTÅNDSBEDÖMNING FÖR ÄLDRE INOM ÄLDREOMSORGEN Socialtjänsten är en ramlag och ger kommunerna handlingsutrymme för att utforma verksamheten efter lokala förutsättningar och behov. Riktlinjerna för biståndshandläggning är ett komplement till lagstiftningen och ska ge stöd och vägledning i myndighetsutövningen. På så vis upprätthålls likställighetsprincipen i kommunen och förtydligar biståndsbedömarnas arbete. Det övergripande målet är att förstärka rättssäkerheten för den enskilde. Vansbro kommun ska vara ett föredöme för att äldre personer ska få ett bra liv och leverne på ålderns höst. Detta kan nog alla partier i kommunfullmäktige skriva under på, samt att de flesta partier har dokumenterar detta i sina partiprogram. Riktlinjerna för biståndsbedömning för att få ett boende på våra äldreboenden är mycket strikt i Vansbro kommun. Detta innebär för den äldre, att det är mycket svårt och komplicerat ansökningsförfarande, för att få en plats om man själv anser att detta är det enda alternativ för att känna en trygghet i sitt boende. Generösare riktlinjer för bistånd borde vara en självklarhet. Platser inom vård- och omsorgsboenden har tyvärr decimerats i Vansbro kommun. Därigenom så drar vi slutsatsen utav detta, att det är betydligt större krav som ställs på personer som söker boende inom våra äldreboenden, och det är också det vi kan tyda i riktlinjerna. Äldre, som själva bedömer att de önskar en plats i något av våra äldreboenden, får en del äldre avslag på ansökan på grund av att riktlinjerna är mycket strikta. I de fall, då det ges avslag på grund av strikta riktlinjer, är den sökanden eller dess anhöriga tvungna att överklaga till Förvaltningsrätten, för prövning av ansökan till ett vård- och omsorgsboende. I de flesta fall får den sökande rätt att få en plats i något boende, men sökningsprocessen kan ta upp till ett år, en lång tid för en person som uppnått hög ålder. Med hänvisning till ovanstående, föreslås kommunfullmäktige besluta Att en biståndsbedömning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun Att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

5 Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun. Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 2 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

6 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion angående Giftfria förskolor i Vansbro kommun. Varje dag lämnar föräldrar i Vansbro kommun sina barn på förskolan. Det krävs förtroende för att lämna över barnens säkerhet, hälsa och utveckling i någon annans händer. Föräldrar ska kunna vara trygga att barnen mår bra och har roligt. En viktig, men ofta förbisedd, aspekt är förekomsten av giftiga kemikalier i den miljö barnen vistas i. Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Deras biologiska utveckling, fysiska aktiviteter och beteende ger upphov till ökad exponering. De biter och suger på saker, utforskar sin omvärld och vistas nära golvet där många kemikalier samlas. På förskolan är barnen utsatta för ungefär samma kemikalier som hemma fast ibland i ännu högre utsträckning, visar forskningen. Det kan bero på att problemmaterial som skumgummi och mjukgjord PVC är särskilt vanliga på förskolan. Det är extra oroande med tanke på hur mycket tid de flesta barn spenderar där. Världsnaturfonden har låtit analysera blod från tre generationer. Resultatet visar att barnens blod innehåller högre halter av kemiska ämnen jämfört med äldre generationer. Därför krävs försiktighet, en ökad medvetenhet och ett breddat hälsotänkande, särskilt för de miljöer som barn vistas i regelbundet. Det kräver att vi politiker agerar att vi lever upp till det förtroende som föräldrar ger oss dagligen. För att kunna uppnå en giftfri vardag för barn måste kemiska risker även beaktas när förskolor, lekplatser och idrottsanläggningar byggs och renoveras. Som stor inköpare har Vansbro kommun makten att kräva att produkter ska vara fria från ämnen som inte är godkända enligt hårda miljö- och hälsokrav. Endast produkter som är bevisat säkra ska användas barnperspektivet och försiktighetsprincipen måste gälla. Kemikalier i kommunens förskolor bör kartläggas och de ämnen som medför risker för barnens hälsa fasas ut. Förslag på åtgärder kan vara: endast miljömärkta hygienprodukter används, endast giftfria leksaker köps in, plast finns i begränsad omfattning och den plast som finns är fri från hormonstörande ämnen. Kommunpartiet i Vansbro kommun yrkar därmed: Att en inventering av kemikalier genomförs på Vansbro kommuns förskolor. Att kommunen tar fram en handlingsplan för hur en giftfri förskolemiljö ska uppnås. Kommunpartiets Fullmäktigegrupp Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 4 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

7 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion angående hemtjänst utan biståndsbeslut. De äldre som är i behov av hemtjänst söker detta och en biståndsbedömning görs på varje sökande. Därefter fattas ett biståndsbeslut som ett bifall eller avslag och meddelas den äldre. Även behovet i antal timmar meddelas. Regeringen tillsatte i januari i år en framtidsutredning för att föreslå olika åtgärder som ska förbättra vård och service för äldre. Bland annat vill man ge kommunerna möjlighet att erbjuda äldreomsorg eller annan service utan traditionell biståndsbedömning. Detta ökar de äldres delaktighet och självbestämmande. I Linköping har man redan testat, och fått positiv respons från de äldre. Från kommunens sida anser man att tid har frigjorts och kan användas för annat. Linköping har valt en modell som gäller för äldre som är över 75 år. De som har behov av hemtjänst kan vända sig direkt till hemtjänsten inom kommunen. Då blir man överens om vilken hjälp som man behöver. Är den äldre över 75 år har man rätt att köpa städning, tvätt och inköp till sammanlagt 6 timmar per månad utan särskild prövning av biståndsbedömare. Vilket antal timmar som skall finnas utan särskild bedömning är upp till varje kommun att bestämma. Vi Kommunpartiet i Vansbro kommun föreslår att detta skall kunna genomföras även i Vansbro kommun. Vi är övertygade om att när äldre vill ha hjälp så behöver de också hjälpen. Man begär inte hjälp om det inte behövs. Vi vill att kommunen undersöker möjligheterna att införa ett sådant system även i Vansbro kommun. Det exemplet som Linköpings kommun har genomfört kan vara ett bland många förslag till genomförande. Vi yrkar att kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare över 75 års ålder. För kommunpartiet Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 1 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

8 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion om Parkträd. Den senaste tiden har det observerats att en del träd i den vackra allé med lindar som Vansbro Hembygdsförening för ett 20-tal år sedan planterade efter Järnvägsgatan för att göra Vansbro vackrare har förlorat ett avsevärt antal träd genom att de kapats ned och undanförts i lönndom. Träden planterades för att ersätta den långa björkallé som funnits sedan municipalsamhällets tillkomst Nästan hela denna allé liksom den som fanns efter Allégatan hade kapats ner genom gatubreddningar. Hembygdsföreningens åtgärd företogs lagenligt genom att dels kontakta SJ trädgårdsmyndighet samt varje enskild husägare efter gatan, alla var med på att ge tillstånd och många var glada och entusiastiska för den. Hembygdsföreningen bekostade hela åtgärden. Kommunpartiet anser att enskilda människor inte bör få tillstånd att undanröja parkträd, som är planterade för att försköna ett samhälle utan att saken har prövats av kommunen. Vi föreslår därför Att en bestämmelse härom införes i reglementet för kommunen. Att däri intages att kommunen i sina uppgifter skall övervaka att inte träden skadas och sköts på rätt sätt och ej får kapas ner utan prövning. Att kommunen i förekommande fall ersätter de träd som huggits ner, för att återställa allén. Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun. Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 2 24 juli 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

9 Vansbro 6 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 200 Ärende KS 20 14/363 Uppföljning, Vansbro kommuns energi- och klimatarbete 2013 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att koinmunfullmäktige beslutar att godkänna energi- och klimatuppföljningen för år Ärendet Energi- och Klirnatkommittén har givit Energistrategen i uppdrag att utarbeta en årlig uppföljning av kommunens energi- och klimatarbete, efter fo rslag från Länsstyrelsen och i enlighet med Energi- och Klimatpianen. Llppföljningen av Vansbro kommuns Energi- o Klimatarbete, är en uppföljning av arbetet med Energi- o klirnatpian (KF 47/20 10) och tillhörande Handlingsplan (KS 110/2013). Förslag till beslut Utskottet leva och bo föreslår kommunstyrelsen föreslå kornmunfullmäktige att besluta att godkänna energi- och kiimatuppföljningen för år Torsten Larsson (Kd) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Uppföljning av Energi- och klirnatplanen med tillhörande handlingsplan, Justerare Utdragsbestyrkande

10 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Energistrateg Nils-Erik Eklund Ärende Uppföljning av Kommunens energi- o klimatarbete Kommunfullmäktige Uppföljning av kommunens energi- o klimatarbete Rekommendation till beslut Sammanfattning 1. Kommunfullmäktige har tagit del av Energi- o Klimatuppföljningen och lägger den till handlingarna. 1. Energi- och Klimatkommittén har givit Energistrategen i uppdrag att utarbeta en årlig uppföljning av kommunens energi- och klimatarbete, efter förslag från Länsstyrelsen och i enlighet med Energi- och Klimatplanen. Uppföljningen av Vansbro kommuns Energi- o Klimatarbete, är en uppföljning av arbetet med Energi- o klimatplan (KF 47/2010) och tillhörande Handlingsplan (KS 110/2013). Beslutsunderlag Bilaga 1. - Uppföljning av Energi- o Klimatplanen med tillhörande handlingsplan, Vansbro kommun 2013 Beslutet expedieras till : TJUT uppföljning VK Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

11 Uppföljning av Energi- och klimatplanen med tillhörande handlingsplan Vansbro kommun 2013 Rapport Nils-Erik Eklund Energistrateg Samhällsbyggnadskontoret

12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förslag på tillägg eller ändringar av Energi- och klimatplanen... 5 Förslag på uppdatering av Handlingsplanen... 5 Åtgärder som är beslutade politiskt... 5 Politiska inriktningsmål... 6 Förvaltningens inriktningsmål... 7 Specifika mål... 8 Utfall av målen i Energi- och klimatplanen

13 Inledning Energi- och klimatplanen är ett vägledande och styrande strategiskt dokument för kommunernas arbete med att minska sin klimatpåverkan och energiförbrukning. Den grundläggande målsättningen är enkel öka de geografiska kommunernas självförsörjningsgrad genom att ge förutsättningar för en ökad produktion av förnybar energi samtidigt som man konsumerar mindre. De fastställda målen ska följas upp årligen. Med hjälp av det statliga energieffektiviseringsstödet har man tagit fram en Handlingsplan där man utöver att visa nuläget (2009) och föreslå åtgärder, även satt siffror på målen 2014 resp Denna uppföljning har som huvudsyften att sätta fokus på kommunernas arbete med energifrågor samt att fortlöpande ge en bild av hur kommunen använder energi. I samband med uppföljningen kommer även en aktuell bild av energiläget i den geografiska kommunen att redovisas. Arbetet med att ta fram detta dokument har letts av en, för de två kommunerna gemensam, energi- och klimatgrupp. Gruppen består av fem representanter; tre från Malung och två från Vansbro. Ledamöterna är utsedda av respektive kommuns kommunstyrelse och representerar båda politiska blocken. Det operativa arbetet med denna uppföljning har gjorts av kommunens energistrateg Nils-Erik Eklund, och till sin hjälp kommunens energi- och klimatrådgivare Jessica Cedergren Förklaring av symbolerna Här går det åt rätt håll Arbetet är i full gång och det syns även i statistiken Här händer det inte så mycket, eller så finns ingen tydlig trend Utvecklingen går åt fel håll i förhållande till målet 3

14 Sammanfattning Vansbro kommuns energi- och klimatarbete fungerar i flera fall bra, men det finns fortfarande en hel del kvar att göra. Några goda exempel på minskad energianvändning mellan 2009 och 2013 Vansbro kommuns har minskat sin energianvändning (värme, varmvatten och el) per m 2 med 13,8%, i sina lokaler Vansbrohems har minska sin energianvändning med 8,1%, i sina byggnader Den faktiska elanvändningen i hela den kommunala organisationen(inkl. Vansbro Teknik) har minskat med c:a 15 %, dock har en del fastigheter sålts, och således försvunnit ur statistiken. Gatu- och vägbelysningen i kommunen har minskat energianvändningen med c:a 25%, främst p.g.a. byte till energieffektivare belysningspunkter. Arbetet fortsätter under 2014 Andra goda exempel att nämna: Kommunens fastighetsavdelning har fortsatt med sitt ingångna optimeringsavtal med Schneider Electric, i syfte att energieffektivisera. Vansbrohem har 2012 konverterat några av de sista oljeeldningarna till värmepump i Dala-Järna och Äppelbo. Faktisk minskning av oljeanvändningen blev 2013 c:a 37m 3. Vad behöver jobbas mer på: VA-verksamheten har en stor potential när det gäller energieffektivisering, och det är önskvärt att följa upp energikartläggningen som gjorts under 2012/2013, med konkreta åtgärder. En åtgärd är gjord som beräknas spara kwh el/år Transporterna inom den kommunala organisationen ser inte ut att ha minskat sedan Detta är dock ett problem som tycks finnas i samhället för övrigt också. Det påbörjade Länsprojektet Vi möts resfritt, där Vansbro kommun kommer att medverka kan komma att förbättra resultatet på sikt, om projektet lyckas. Kurs i Eco-driving för personal som kör mycket i tjänsten är också önskvärt att anordna under 2014 Det finns varken solvärme eller solcells anläggning i kommunens ägo ännu, vilket finns som ett mål i Energi och klimatplanen. Antalet resande med kollektivtrafik i den geografiska kommunen minskar. Vid upphandling och inköp fäster man fortfarande stor vikt vid inköpspriset, i stället för alternativet att titta på hela livscykelkostnaden/ livscykelförtjänsten. Vidareutbildning av driftpersonal, både spets och bredd, samt utökade informationsinsatser till verksamheter/hyresgäster är åtgärder som bör öka. Resepolicy saknas, och Inköps- och upphandlingspolicyn är inte i nivå med mål 7 i Energi- och klimatplanen. 4

15 Förslag på tillägg eller ändringar av Energi- och klimatplanen Område Mål 1 Mål 11 Mål 12 Tillägg eller ändringar Inlandsbanan bör innefattas vid uppdatering. Arbetet med att uppdatera Energi- och klimatplanen i nuläget står dock inte i proportion till nyttan. Uppdatering bör dock göras när Energi- och klimatplanen står inför en större revidering. Även den totala elanvändningen bör ingå. Detta nyckeltal tas fram i årlig redovisning till Energimyndigheten och bör vara samma här. Arbetet med att uppdatera Energi- och klimatplanen i nuläget står dock inte i proportion till nyttan. Uppdatering bör dock göras när Energi- och klimatplanen står inför en större revidering. Fastighetselen bör också ingå, dock inte hyresgästernas hushålls el Detta nyckeltal tas fram i årlig redovisning till Energimyndigheten och bör vara samma här Arbetet med att uppdatera Energi- och klimatplanen i nuläget står dock inte i proportion till nyttan. Uppdatering bör dock göras när Energi- och klimatplanen står inför en större revidering. Förslag på uppdatering av Handlingsplanen I handlingsplanen finns något mål i kwh (ej procent) som i uppföljningen har justerats, p.g.a att statistik insamlingen under åren har förbättrats. Detta betyder att vissa siffror för Basåret 2009 också har behövts ändras. Procenten på målen stämmer, men inte alla kwh. Bedömer dock att handlingsplanen inte behöver uppdateras p.g.a. detta. Förslag på ny åtgärd: Åtgärd Ansvariga Notering Injustering av värmesystem i syfte att spara energi. Injustering av värmesystem bör utföras med minst 10 års intervall, och/eller när större förändringar görs i värmesystemet. Många värmesystem är inte injusterade sedan de installerades. Gäller främst mål 11 och 12 Samhällsbyggnadsförvaltningen och Vansbrohem 2 personer (1 från VK och 1 från VH) har gått en kurs under mars 2014, i syfte att lära sig att injustera värmesystem Utifrån detta så bör man påbörja konkreta projekt under året. Åtgärder som är beslutade politiskt under Bygga en extra Energieffektiv utbyggnad av Myrbacka skola. Kravet ligger på 69 kwh/m2, ett s.k. Min-Energihus. -Investera i utbyte av Gatu- o Vägbelysningen till Led-armaturer 5

16 Politiska inriktningsmål Mål 1 Västerdalsbanans betydelse ska betonas ur turistaspekt och som medel för regionalt resande och godstransport Mål 2 Kommunerna ska verka för en förlängning av den befintliga Västerdalsbanan till Sälenfjällen Åtgärd Ansvarig Notering Vansbro kommun ska verka för att persontrafiken på Västerdalsbanan kan återuppstå Vansbro kommun ska verka för att stödja fortsatta godstransporter på Västerdalsbanan Vansbro kommun ska även verka för att inlandsbanan mellan Mora och Filipstad kan öppnas för trafik igen. Vansbro kommun bedriver opinionsarbete kring nödvändigheten för en framtida förlängning av Västerdalsbanan till Sälenfjällen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen En pågående kamp har förts av våra ledande politiker för att återinföra persontrafiken Trafikverket vill ta bort underhållet av bansträckningen Rågsveden- Malungsfors. Detta är naturligtvis något som måste förhindras. Gunnar Magnussons tragiska bortgång, kommer att i värsta fall att försämra möjligheterna till detta, då han var vår ledande järnvägsförkämpe. Se ovan om godstransporter Mål 3 Kommunerna ska verka för ett större utbud av förnyelsebara drivmedel Åtgärd Ansvarig Notering Kommunerna ska verka för ett större utbud av förnybara drivmedel, genom att se till så att det etableras minst ett tankställe för biogas i samband med att en sådan anläggning kan komma att byggas i kommunen. Skulle marknaden snabbt öka för laddningsbara elbilar bör Fortum kontaktas för en dialog angående etablering av laddstationer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ingen biogasanläggning har byggts i närområdet. Osäkert om/när det blir av. Därför är ingen tankstation aktuell i dagsläget Malungs Elnät och Dala Energi har ett gemensamt elbilsprojekt, där man bl.a ska sätta upp laddstolpar på lämpliga ställen. Vansbro kommun och Fortum kan ev. dra lärdomar av projektet. 6

17 Mål 4 Kommunerna ska verka för en icke-fossil energiproduktion Åtgärd Ansvarig Notering Både kommunen och Vansbrohem bör överväga att köpa in sig i lokala vindkraftsverk om långsiktig lönsamhet kan påvisas. Vansbro kommun stödjer initiativ som syftar till att producera biogas lokalt Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Vansbro kommun har tidigare av Dala Vind erbjudits att köpa in sig i en planerad Vindkraftspark på Skalet, söder om Äppelbo. LOU satte dock stopp för detta, och projektet har sedermera överlåtits till O2 som har satt i gång att bygga en vindkraftspark för IKEA,s räkning Ny text, som komplement till åtgärd 1 i Mål 3 Mål 5 Kommunerna ska verka för fjärrvärme ska kunna erbjudas fler fastigheter Åtgärd Ansvarig Notering Fjärr- och närvärme (biobränsleldad) bör kontinuerligt öka sin andel av den totala energianvändningen genom att kommunen aktivt stödjer aktörer som kan leverera fjärr/närvärme, samt ansluta egna fastigheter, där så är lämpligt. Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadskontoret, Vansbrohem Mål 6 Gäller endast Malung-Sälens kommun BoBe Plast har visat intresse för att konvertera från olja till Fjärrvärme. Energi- o Klimtatrådgivningen har gjort ansträngningar i syfte att skapa en dialog mellan Rindi och BoBeplast. Ännu syns dock inget resultat av detta. Förvaltningens inriktningsmål Mål 7 Kommunerna ska använda sig av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för energieffektiv upphandling då dessa är tillämpliga Åtgärd Ansvarig Notering Vansbro Kommun ska införa och använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för energieffektiv upphandling då dessa är tillämpliga. Kommunkansli /chef. Inköp och upphandlingspolicy har antagits under Dock inte efter Miljöstyrningsrådets kriterier. Mål 8 Kommunerna ska i den fysiska planeringen betona energihushållning och klimatsäkerhetsaspekter Åtgärd Ansvarig Notering Aktiv integrering av energifrågor i översiktsoch detaljplaner bör genomföras så snart det är praktiskt möjligt Samhällsbyggnads kontoret Mål 9 gäller endast Malung-Sälens kommun 7

18 Mål 10 Kommunerna ska verka för folkbildning och upplysning om klimatfrågor Åtgärd Ansvarig Notering Energi- och klimatrådgivning som riktas till allmänheten, föreningar och företag i kommunerna ska finnas tillgängligt i hög omfattning, och ge råd om klimatvänliga energilösningar och hållbara transporter Energi och klimatrådgivaren ska också stödja skolornas arbete med energi- och klimatutbildning. En verksamhetsplan tas fram årligen, där mer info. finns En bilpool med miljöbilar som anställda kan hyra till självkostnadspris under tider som de normalt inte används inom verksamheten, t.ex. vid helger bör utredas. Subventionerade buss/tågkort(dalatrafik) som en del av anställningsförmåner bör utredas. Samhällsbyggnads kontoret Kommunstyrelsen/ Kommunchef Kommunstyrelsen/ Kommunchef Energi- och klimatrådgivaren finns ofta tillgänglig på telefon och alltid på mail. Dock har de inkommande frågorna minskat kraftigt de senaste åren. Energioch Klimatrådgivaren jobbar mer med utåtriktad rådgivning. Samarbetet med kommunens skolor kan utvecklas ytterligare Ingen utredning gjord Dalatrafik tillsammans med bl.a. Region Dalarna, påbörjade 2013 en kampanj som kallas Grönare Vägval. En del i denna är Resekort företag.. Företagskortet kan användas av anställda, som får ett kraftigt subventionerat pris. Vansbro kommun har dock ännu inte anslutitis sig? Specifika mål Mål 11 Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till lokaler som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska - Nyckeltal kwh/m 2 Åtgärd Ansvarig Notering Kontinuerlig intern- och externutbildning av driftpersonal ska genomföras för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering Information för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering ska kontinuerligt ges brukarna av byggnaderna Besiktning av utvalda fastigheter med förhållande hög energianvändning, och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Utbilda driftpersonal på värmekamera. Gå igenom fastigheter med värmekamera för att dokumentera fel och brister, t.ex. värmeläckage, och åtgärda - utföres på vinterhalvåret. Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret 3 st personer ( 2 VK, 1VH) vidareutbildades (16 dagar) i Fastighetsteknik. 3 st har varit på en dagskurs i Energieffektivisering utan investering (2VH+1VK) Ingen specifik information under 2013 Optimeringsavtal med Schneider Electric, pågår. Många energieffektiviseringsåtgärder, med små medel 1 person har utbildats på Värmekamera, men behovet är större. Har ej genomförts in någon större omfattning. 8

19 S.k. Nattvandringar bör genomföras som rutin. Driftstatistik ska insamlas och lagras digitalt för att man lätt ska kunna ta fram den varje månad. Kontinuerliga träffar mellan driftledning och driftpersonal, där bl.a. energistatistik presenteras, och analyseras. Teknik för vattenbesparande åtgärder, används i några lämpliga objekt som kan utvärderas, för att vid positivt utfall införa detta i större skala. Inreglering och trimning av ventilationssystem avseende återvinning bör utföras kontinuerlig. Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Har ej skett fysiskt, men viss analys av tomgångseffekten på el har gjorts i byggnader med timmätning. Incit,s statistikprogram, eller Vitec Web ESS, övervägs, men ännu inget i drift Schneider är numera involverad i statistikpresentationen. Men alla berörda är inte med på dragningarna. Bör ses över. VA-taxan är inte så konstruerad att den främjar vattenbesparing, så incitamentet är tyvärr inte så stort i dagsläget. Påtalat detta för politikerna Det har gjorts en hel del åtgärder, ute i fastigheterna, i syfte att energieffektivisera. Ineffektiva och/eller läckande shuntgrupper i värmesystem ska ses över och åtgärdas eller bytas. Budgeterade investeringspengar för energibesparingar, konverteringar, etc. ska nyttjas så effektivt som möjligt. Studiebesök, seminarier och mässor som på något sätt kan främja energieffektivisering ska i lämplig omfattning besökas av driftpersonal, arbetsledning, chefer och politiker. Statikuppföljning ska vara prioriterat. Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Samhällsbyggnads kontoret Inget specifikt har gjorts Ingen större investering i syfte att energieffektivisera. Prioriteringslista ska dock tas fram 2014, i syfte att äska pengar till lönsamma energiåtgärder Driftpersonal besökte Elmia Fastighet i September, tillsammans med Vansbrohem och driftfolk från Malung- Sälens kommun, och Malungshem. Optimeringsavtalet med Schneider Electrics kräver att detta sker månadsvis Mål 12 Tillförd normalkorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till Vansbrohems fastigheter ska kontinuerligt minska Nyckeltal: kwh/m 2 Åtgärd Ansvarig Notering Kontinuerlig intern- och externutbildning av driftpersonal ska genomföras för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering (spetskompetensens respektive bredd). Information för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering ska kontinuerligt ges hyresgästerna. Besiktning av utvalda fastigheter med förhållande hög energianvändning, och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Vansbrohem Vansbrohem Vansbrohem 3 st personer ( 2 VK, 1VH) vidareutbildades (16 dagar) i Fastighetsteknik. 3 st har varit på en dagskurs i Energieffektivisering utan investering (2VH+1VK). Inget speciellt, men nya hyresgäster får en allmän introduktion. Energideklarationer gjorda på samtliga fastigheter Energieffektiviseringsåtgärder påbörjade, tex. VP- installationer. Utbilda driftpersonal på värmekamera. Vansbrohem Behov finns att utbilda ett par personer på värmekamera. Gå igenom fastigheter med värmekamera för att dokumentera fel och brister. Driftstatistik ska insamlas och lagras digitalt för att man lätt ska kunna ta fram den varje månad. Vansbrohem Vansbrohem Har ej genomförts. Månadsuppföljning av energistatistiken. Är på gång att gå över från Vitecs ESS200, till WEBESS, vilket gör att man kan logga in i statistikprogrammet på nätet. Både för 9

20 Kontinuerliga träffar mellan driftledning och driftpersonal, där bl.a. energistatistik presenteras, och analyseras. Vansbrohem rapportering och analys. Se ovan. Teknik för vattenbesparande åtgärder, används i några lämpliga objekt som kan utvärderas, för att vid positivt utfall införa detta i större skala. Vansbrohem VA-taxan är inte så konstruerad att den främjar vattenbesparing, så incitamentet är tyvärr inte så stort i dagsläget. Inreglering och trimning av ventilationssystem avseende återvinning bör utföras, för att återvinna maximalt med värme. Vansbrohem Fåtal ventilationsaggregat med återvinning i fastighetsbeståndet. De som finns är i allmänhet lägenhetsaggregat. I dag endast kontinuerligt filterbyte. Ineffektiva och/eller läckande shuntgrupper i värmesystem ska ses över och åtgärdas eller bytas. Vansbrohem Inget specifikt genomfört under året. Budgeterade investeringspengar för energibesparingar, konverteringar, etc. ska nyttjas så effektivt som möjligt. Studiebesök, seminarier och mässor som på något sätt kan främja energieffektivisering ska i lämplig omfattning besökas av driftpersonal, arbetsledning, högre chefer och politiker, som har något med energieffektiviseringsarbetet att göra. Införande av separat mätning för värme och varmvattenanvändning i flerfamiljshus bör göras i ett demonstrationsobjekt på ett utvalt område. Vansbrohem Vansbrohem Vansbrohem Kolla om något speciellt gjorts under året Driftpersonal besökte Elmia Fastighet i September, tillsammans med Vansbro Kommun och driftfolk från Malung-Sälens kommun, och Malungshem. Diskussioner förs om detta ska införas nationellt. Stora protester dock för införande av detta på värmeanvändningen. Varmvattenmätning kan dock bli ett krav på sikt. Inget gjorts. Mål 13 Den totala elförbrukningen i den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska Nyckeltal: GWh Åtgärd Ansvarig Notering Samtliga elmätare och abonnemangsform ska kontinuerligt ses över Synliggörande av elanvändningen bör göras på utvalda objekt Samtliga motorvärmaruttag som saknar inbyggd timer ska fasas ut. Samhällsbyggnads kontoret, Vansbrohem, DAVAAB 1 Samhällsbyggnads kontoret, Samhällsbyggnads kontoret, Vansbrohem, DAVAAB Vansbro kommuns elabonnemang har inte gåtts igenom Vansbrohem ser själva över abonnemangen då och då. Vansbro tekniks(va) elabonnemang har delvis kontrollerats. I dagsläget inget gjorts. Vansbro kommun har kvar ett fåtal gamla motorvärmaruttag, Vansbrohemhar inga motorvärmaruttag utan timer. Några äldre med timer kommer att 1 DalaVatten och Avfall AB (Vansbro teknik är ägare, och DAVAAB förvaltar anläggningarna). 10

21 Byt successivt ut kvicksilverlampor, glödlampor etc. som fortfarande används i gatubelysningar, och övrig utomhusbelysning till energieffektivare alternativ. Vid större upphandlingar bör LED-teknik införas. Andra alternativ är inte långsiktigt hållbara. Samhällsbyggnads kontoret successivt bytas ut till modernare, med klimatstyrning. Vansbro Teknik har inte kontrollerats. Upphandling av 1700 armaturer Gatuo vägbelysning med LED teknik har gjorts under Utbytet kommer att påbörjas under Årlig besparing vid fullt utbyte, c:a kwh Mål 14 Koldioxidutsläpp från den kommunala organisationens tjänsteresor med bil ska kontinuerligt minska Nyckeltal: ton CO2 per årsanställd Mål 15 Energiåtgång till tjänsteresor med bil i den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska Nyckeltal: MWh per årsanställd Åtgärd Ansvarig Notering Resfria möten med olika typer av webblösningar bör främjas som alternativ till fysiska möten, som ett led i att kunna minska tjänsteresorna. Längre tjänsteresor för politiker och tjänstemän bör om möjligt i första hand ske med kollektivtrafik. Resepolicy bör tas fram. För att den ska användas så måste den göras känd i samtliga avdelningar/förvaltningar. Personer som kontinuerligt kör bil i tjänsten bör erbjudas utbildning i sparsam körning/eco-driving. Samtliga förvaltningar Samtliga förvaltningar Kommunkansli/ kommunchef Samtliga förvaltningar Ett länsprojekt(vi möts resfritt) har påbörjats 2013 i syfte att införa resfria lösningar i länets kommuner, samt länsstyrelsen. Vansbro kommun har för avsikt att delta i detta. Tekniken blir både web-lösningar och video-teknik för större sällskap. Ett antal medarbetare(agenter) i kommunen ska gå särskild kurs i handhavande. Detta görs sannolikt i många fall idag, när man reser t.ex. till Stockholm, men resepolicy saknas Någon resepolicy finns ännu inte i Vansbro kommun. Planeras att utföras under 2014 Mål 16 Energi genererad av solceller eller solpaneler på fastigheter som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt öka Nyckeltal: kwh genererat från solenergi under aktuellt år Åtgärd Ansvarig Notering Minst en solvärme, alt. solcellsanläggning bör installeras på lämplig plats Ytterligare minst en solvärme, alt. solcellsanläggning bör installeras på lämplig plats Samhällsbyggnadskontoret, Vansbrohem Samhällsbyggnadskontoret, Vansbrohem Finns ingen solanläggning inplanerad. Campingen bör dock utredas Inget planerat 11

22 Övriga åtgärder, samt ingående i fler mål Åtgärd Ansvarig Notering Kommunerna ska införskaffa och använda ett energiledningssystem som tas fram gemensamt av kommunerna i länet med länsstyrelsen som medfinansiär. Energistrategen ska prioritera omvärldsbevakning för att vara uppdaterad på vilka stödformer som finns att tillgå för investeringar i energieffektiva lösningar mm. Byggnader som inrymmer VA-verksamhet ska vara så energieffektiva som möjligt. Detta gäller främst klimatskal, uppvärmning, varmvatten och ventilation. Driftpersonal vid VA-verksamheten ska ges möjlighet att utbilda sig i energieffektivitet. Vid inköp av ny utrustning respektive utbyte av befintlig utrustning i VAverksamheten ska det energieffektivaste alternativet alltid väljas. En bilpool med miljöbilar som anställda kan hyra till självkostnadspris under tider som de normalt inte används inom verksamheten, t.ex. vid helger bör utredas. Samhällsbyggnads kontoret Energistrateg DAVAAB DAVAAB DAVAAB Momentum har byggt en statistikportal och kommunerna har matat den med energistatistik. Div. barnsjukdomar finns, men det ser bättre och bättre ut. Med de senaste beslutade förändringarna, bör man snart kunna visa upp den för en större publik Tyvärr finns väldigt få stödformer att söka för investeringar i nuläget. EU-stöd finns, men kräver stor kompetens, tid och vana att göra dyl. ansökningar, om man vill nå framgång. Lotteri! Energikartläggning och åtgärdsplan gjord under hösten 2012, gäller även processenergin. Någon åtgärd är redan gjord, men många återstår Det har börjat att jobbats på. Fortsättning förhoppningsvis under hösten 2014 Medvetenheten har ökat så chansen är stor att detta på sikt kommer att bli till norm inom DAVAAB. Kommunstyrelse Ingen utredning gjord 2013 Subventionerade buss/tågkort(dalatrafik) som en del av anställningsförmåner bör utredas. Kommunens VA-taxa bör ses över för att främja vattenbesparing och i förlängningen även varmvattenbesparing. Kommunstyrelse, personalchef Styrelsen för Vansbro teknik Dalatrafik tillsammans med bl.a. Region Dalarna, påbörjade 2013 en kampanj som kallas Grönare Vägval. En del i denna är Resekort företag.. Företagskortet kan användas av anställda, som får ett kraftigt subventionerat pris. Vansbro kommun har dock ännu inte anslutitis sig I dag är taxan uppbyggd med låg rörlig kostnad (per/m3) och hög fast kostnad. Det borde vara tvärt om. 12

23 Utfall av målen i Energi- och klimatplanen Specifika mål Delmål Mål , ,1 209,9 200, Mål 11: Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten till lokaler Inkl. all elanvändning 1 [kwh/m 2 ] Mål 11: Energi- och klimatplan, exkl. fastighets- och verksamhetsel. [kwh/m 2 ] Mål 12: Tillförd energi för uppvärmning och tappvarmvatten till bostäder. Här finns inte hushållselen med, annars all el. [kwh/m 2 ] Mål 12, enligt Energi- och klimatplanen. [kwh/m 2 ] Mål 13: Totala elanvändningen i den kommunala organisationen ska minska. [GWh]4 Mål 14: Koldioxidutsläppen från Vansbro kommuns tjänsteresor ska kontinuerligt minska. [ton CO2/årsanställd] Mål 15: Energiåtgång till tjänsteresor med bil i den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska. [MWh/årsanställd] Mål 16: Energi genererad av solceller eller solpaneler på fastigheter som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt öka. [kwh] 176,5 166, ,7 157,8 153, ,7 8,12 7,55 7,25 6,88 6,80 5,86 0,36 0,37 0,40 0,36 0,25 0,18 1,38 1,40 1,55 1,38 1,25 1, Kommentarer till mål Mål 11 och 12: Energianvändningen är graddagskompenserad, trenden är klart nedåtgående Mål 13 visar den faktiska förbrukningen, vilken minskar varje år, dock påverkar utförsäljningar av några fastigheter på ett extra positivt sätt. 1 Anledningen till att all el redovisas, är svårigheten att i statistiken separera fastighets-el, verksamhets-el, och el till värme. Elen uteslöts i Energi- och klimatplanen, men eftersom Energimyndigheten efterfrågar total energianvändning så tas ju ändå denna statistik fram årligen. 2 Ytan som används i beräkningen är Bruksarean BRA, och energianvändningen är graddagsjusterad. 3 Ytan som används är BOA/LOA, och energianvändningen är graddagsjusterad. 4. Inkl. Vansbro teknik års siffra justerad något efter nya uppgifter.7,73+0,39(bäckaskog) 13

24 Utfall av mål kopplade till Energi och klimatplanen Transporter Delmål 2014 Antal körda fordonskilometer Vansbro kommun. [km] Upphandlad kollektivtrafik 1 Antal resor. [st] Antal miljöfordon som uppfyller miljökrav 2. [st] Tågresandet för kommunanställda/ kommunpolitiker [km] Övriga mål Köpt energi för VA-verksamhet 4. [MWh] Köpt energi - väg- och gatubelysning 5. [MWh] Övrig statistik- utan generella mål Kommunkoncernens kostnad för all energi, exkl. transporter. (Milj SKR) Elproduktion i kommunen (vatten och vind) [GWh] Elkonsumtion i den geografiska kommunen. [GWh] Delmål Samtliga fordon Varav El Varav El Varav El Varav el ,37 Uppgifter saknas 21,32 21,24 20,07 147,9 154,4 217,1 266,9 218, ,2 97,6 Självförsörjningsgrad [%] ,4 350,3 223,6 SCB- nyregistrerade bilars CO2 utsläpp. [g/km] Statistik för SCB-körsträcka per invånare. [mil] Statistik för 2013 försenad 2013 försenad 1 Den geografiska kommunen. 2 Förordning 2009:1. (enligt den nya miljöbilsdefinitionen saknas miljöbilar i VK 2013) 3 Personbilar och lätta lastbilar. Undantag kan medges för specialfordon. 4 Nyckeltal behöver tas fram. 5 Antalet belysningspunkter kan förändras, så nyckeltal behövs också här (kwh/belysningspunkt?) 14

25 Vansbro 14 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 204 Ärende KS 20 13/259 Motion, Behöriga lärare på alla lektioner Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservationer Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. Ärendet Kornmunpartiet har yrkat på att kommunfullmäktige beslutar 1. att till höstterminen 2013 alla obehöriga lärare ersätts av behöriga lärare. 2. att vikariegaranti införs som garanterar la rarledda lektioner i såväl grundskola som gymnasieskola 3. att föräldrar och elever löpande får information om garantin inte kan uppfyllas 4. att rapportering sker till kommunfullmäktige varje halvår om garantin har uppfyllts eller inte. Komniunpartiet framhåller att läraren är skolans viktigaste resurs och menar att det är självklart att alla lektioner ska ledas av behöriga la rare. Man hänvisar också till Skolinspektionens beslut da r de dåliga resultaten och det bristfälliga stödet till barn i behov av sa rskilt stöd påpekas. Förslag till beslut Utskottet utbildning och arbete föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Motion, behöriga lärare på alla lektioner Justerare lildragsbestyrkandc

26 KOMMUNPARTIET NÅS, DALA JÄRNA, VANSBRO, ÄPPELBO. Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun. Motion. Behöriga lärare på alla lektioner Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det självklart att alla lektioner också ska ledas av en behörig lärare. I dag väntar många skolor innan man tar in en vikarie. Det innebär lärarlösa lektioner eller håltimmar. Kommunpartiet vill ha vikariegaranti som ger behöriga lärare på alla lektioner. Skolinspektionens beslut den för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Smedbergskolan 3-5 är rent utsagt skamligt. Under helhetsbedömning konstaterar inspektionen följande: Skolan uppvisar relativt låga kunskapsresultat, särskilt i matematik och svenska. Endast hälften av eleverna i årskurs tre nådde kravnivån på samtliga delprov i dessa ämnen under läsåret 2011/2012. Det finns också på skolan flera elever som har stödbehov mot bakgrund av att de inte når kunskapsresultaten. I det fall särskilt stöd ges är detta i form av vissa kompletterande lärverktyg och genom elevassistenter. Kommunpartiet liksom skolinspektionen anser inte att det stöd våra elever/barn får som tillfredsställande. Med anledning av ovanstående yrkar Kommunpartiet på följande: Kommunfullmäktige beslutar: Att till höstterminen 2013 alla obehöriga lärare ersätts av behöriga lärare. Att vikariegaranti införs som garanterar lärarledda lektioner i såväl grundskola som gymnasieskola Att föräldrar och elever löpande får information om garantin inte kan uppfyllas Att rapportering sker till kommunfullmäktige varje halvår om garantin har uppfyllts eller inte. Vansbro den 4 april 2013 Kommunpartiets Fullmäktigegrupp. Wahan O. Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

27 på alla lektioner 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete KS 2013/259 Verksamhetschef Erik Wallander Kommunstyrelsen Motion. Behöriga lärare på alla lektioner Kommunstyrelsen rekommenderas att yrka avslag på motionen. Sammanfattning Kommunpartiet har yrkat på att kommunfullmäktige beslutar att till höstterminen 2013 alla obehöriga lärare ersätts av behöriga lärare. att vikariegaranti införs som garanterar lärarledda lektioner i såväl grundskola som gymnasieskola att föräldrar och elever löpande får information om garantin inte kan uppfyllas att rapportering sker till kommunfullmäktige varje halvår om garantin har uppfyllts eller inte. Bakgrund Kommunpartiet framhåller att läraren är skolans viktigaste resurs och menar att det är självklart att alla lektioner ska ledas av behöriga lärare. Man hänvisar också till Skolinspektionens beslut där de dåliga resultaten och det bristfälliga stödet till barn i behov av särskilt stöd påpekas. Konsekvenser Skollagen (2010:800) kräver redan idag att samtliga lektioner ska ledas av behöriga lärare: 2 kap. 13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Motion. Behöriga lärare Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Mot bakgrund av att kravet finns i lag är kravet på ett beslut i Kommunfullmäktige, att ersätta alla obehöriga lärare med behöriga, överflödigt. Pedagogisk och administrativ personal i skolan ägnar idag mycket tid åt sammanställningar, prognoser och återrapporteringar till staten, SKL, kommunförvaltning m.fl. En allt större del av arbetstiden ägnas åt att sammanställa uppgifter om verksamheten, på verksamhetens bekostnad. En vikariegaranti med löpande information och rapportering skulle innebära ytterligare uppgifter, som tar resurser från pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete. Vidare Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

28 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Motion. Behöriga lärare på alla lektioner kopplas en garanti i allmänhet till en utfästelse om rättelse eller kompensation. Motionären har inte berört vad ett eventuellt brott mot garantin skulle innebära. Vansbro kommun har svårt att rekrytera behöriga lärare i vissa fall. Bakgrunden till detta är lärarbrist i landet gällande vissa kompetenser, kommunens geografiska läge, avsaknad av konkurrensfördelar i förhållande till andra kommuner och andra faktorer, som en lag eller ett kommunfullmäktigebeslut inte ändrar på och som inte påverkas av en vikariegaranti. Slutsats Kommunsstyrelsen bör yrka avslag på motionens samtliga delar. Dels för att det redan idag finns lagkrav på behöriga lärare, dels för att fokus skulle flyttas från att lösa problemet till att upprätta en ny administrativ rutin. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

29 Vansbro 15 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 205 Ärende KS 2013/558 Motion, förskola och barnomsorg med fler alternativ Beslut Kommunstyrelsen föresir att kommunfullmäktige beslutar 1. att uppdra till kommunstyrelsen att marknadsföra barnomsorgspengen, 2. att i övrigt avslå motionen. Reservationer Torsten Larsson (Kd) och Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut i andra att-satsen. Ärendet Kristdemokraterna har i rubricerade motion föreslagit kommunfullmäktige 1. Att Llppdra till kommunstyrelsen att besluta om tak för barngruppers storlek inom förskolan 2. Att uppdra till kommunstyrelsen att marknadsföra barnomsorgspengen 3. Att återinföra det kommunala vårdnadsbidraget i Vansbro kommun från januari motionen framhålls att för att barnomsorgen ska uppfattas som trygg a det viktigt att inte barngrupperna är för stora. Vidare vill motionärerna att kommunstyrelsen tilldelas uppdrag att marknadsföra barnomsorgspengen. Med hänvisning till den 2011 beslutade politiska plattformen och till att någon kostnadsrninskning för kommunen inte kunnat påvisas, som ett resultat av det senare beslutet att avskaffa vårdnadsbidraget, föreslås att vårdnadsbidraget återi riförs. Förslag till beslut Utskottet utbildning och arbete fo eslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Justerare Utdragsbestyrkande

30 Vansbro kommun 16 Kommunstyrelsen Protokoll Torsten Larsson (Kd) föreslår: 1. att uppdra till kommunstyrelsen att besluta om tak för barngruppers storlek inom förskolan, 2. att uppdra till kommunstyrelsen att marknadsföra barnomsorgspengen, 3. att återinföra det kommunala vårdnadsbidraget i Vansbro kommun från januari Karl Björklund (M) och Stina Munters (C) yrkar bifall till andra att-satsen i Torsten Larssons (Kd) förslag. Wahan Harutun (Kp) yrkar bifall till Torsten Larssons (Kd) fo rslag. Nall Lasse Andersson (S) och Ulrika Gärds Forsberg (5) yrkar bifall till utskottets förs lag. Beslutsgång Ordförande ställer första att-satsen i Torsten Larssons (Kd) fo slag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Votering begärs. Följande propositionsordning föredras och godkänns: Ja-röst för Torsten Larssons förslag (Kd). nej-röst för utskottets förslag. Vid företagen omröstning röstar Torsten Larsson (kd) och Wahan Harutun (Kp) ja. Nej röstar Gunnel Gustavsson (V), Ulrika Gärds Forsberg (S), Jan-Erik Stövling (S), Bibbi Westhed (C), Nils-Erik Edlund (S), Nall Lasse Andersson (S), Stina Munters (C) och Per-Anders Westhed (C). Avstår gör Karl Björklund (M). Med röstsiffrorna 2 mot 8 beslutar kommunstyrelsen enligt utskottets förslag. Ordfo ande ställer andra att-satsen i Torsten Larssons (Kd) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Votering begärs. Följande propositionsordning föredras och godkänns: Ja-röst för Torsten Larssons (Kd) förslag. Nej-röst för utskottets förslag. Justerare Utdragsbestvrkande

31 Vansbro kommun 17 Kommunstyrelsen Protokoll Vid företagen omröstning röstar Bibbi Westhed (C), Wahan Harutun (Kp), Karl Björklund (M), Torsten Larsson (Kd), Stina Munters (C) och Per-Anders Westhed ja. Nej röstar Gunnel Gustavsson (V), Ulrika Gärds Forsberg (S), Jan-Erik Stövling (S), Nils-Erik Edlund (S), Nall Lasse Andersson (S). Med röstsiffrorna 6 mot 5 beslutar kommunstyrelsen enligt Torsten Larssons (Kd) förslag. Ordförande ställer tredje att-satsen i Torsten Larssons (Kd) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår fo rslaget. Votering bega Följ ande propositionsordning föredras och godkänns: Ja-röst för Torsten Larssons (Kd) förslag. Nej -röst för utskottets förslag. Vid företagen omröstning röstar Wahan Harutun (Kp) och Torsten Larsson (Kd) ja. Nej röstar Gunnel Gustavsson (V), Ulrika Gärds Forsberg (S), Jan-Erik Stövling (5), Bibbi Westhed (C), Nils-Erik Edlund (S). Nall Lasse Andersson (5), Stina Munters (C) och Per-Anders Westhed (C). Avstår gör Karl Björklund (M) Med röstsiffrorna 8 mot 2 beslutar kommunstyrelsen enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Motion, bra förskola och barnomsorg med fler alternativ, Tjänsteutlåtande, Juslerare Utdragsbeslyrkande

32

33 och barnomsorg... 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete KS 2013/558 Verksamhetschef Erik Wallander Kommunstyrelsen Motion. Bra förskola och barnomsorg med fler alternativ Kommunstyrelsen rekommenderas att yrka avslag på motionen. Sammanfattning Kristdemokraterna har i rubricerade motion föreslagit kommunfullmäktige Att uppdra till kommunstyrelsen att besluta om tak för barngruppers storlek inom förskolan Att uppdra till kommunstyrelsen att marknadsföra barnomsorgspengen Att återinföra det kommunala vårdnadsbidraget i Vansbro kommun från januari 2015 Bakgrund I motionen framhålls att för att barnomsorgen ska uppfattas som trygg är det viktigt att inte barngrupperna är för stora. Vidare vill motionärerna att kommunstyrelsen tilldelas uppdrag att marknadsföra barnomsorgspengen. Med hänvisning till den 2011 beslutade politiska plattformen och till att någon kostnadsminskning för kommunen inte kunnat påvisas, som ett resultat av det senare beslutet att avskaffa vårdnadsbidraget, föreslås att vårdnadsbidraget återinförs. TJÄNSTEUTLÅTANDE Motion. Bra förskola Konsekvenser Det är svårt att sätta en exakt gräns för när en barngrupp blir för stor. Faktorer utöver barnantal kan påverka om barn och föräldrar uppfattar barnomsorgen som trygg. Storleken på barngrupperna i Vansbro kommun bygger på att det går 6 barn på varje heltidsanställd. Sedan fördelas resurserna om så att grupperna för de mindre barnen blir mindre än grupperna för de större barnen. Det faktiska antalet närvarande barn är också lägre än antalet inskrivna barn. Under hösten 2014 implementerar kommunen ett digitalt verktyg för närvaroregistrering, som är tänkt att öka effektiviteten i omfördelning av personal så att såväl barn som föräldrar ska känna sig trygga i att det alltid finns tillräckligt med personal på avdelningarna. Kommunen är skyldig att tillhandahålla förskola. En minskning av antalet barn i grupperna skulle kunna komma att kräva en utbyggnad av förskolorna. Alternativt skulle den pedagogiska omsorgen utökas i samtliga kommundelar. Den pedagogiska omsorgen är dock känslig i och med att det bara är en vuxen i varje barngrupp. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

34 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Motion. Bra förskola och barnomsorg... Beräkningar och förutsägelser baserade på hur framtida föräldrar vill ha sin barnomsorg är vanskliga. Barnomsorgspeng infördes som begrepp i och med lag (2009:337) och i den tidigare skollagen uttrycktes varje kommun skyldighet att informera om den förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet som kommunen anordnar och om sådan enskild verksamhet som kommunen har godkänt. Kommunen skulle även informera om möjligheten att driva enskild förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet med bidrag. Den formuleringen återfinns inte i den nya skollagen (2010:800). Då informationen på kommunens hemsida i dessa delar är något knapphändig bör förvaltningen se över hemsidan. För detta torde dock inte behövas något fullmäktigebeslut. Kommunfullmäktige fattade beslut om att avskaffa vårdnadsbidraget i Vansbro kommun. Som underlag fanns beräkningar gjorda av dåvarande skolchefen. Några nya beräkningar har inte gjorts och frågan redan tidigare under denna mandatperiod behandlats av fullmäktige. Slutsats Kommunsstyrelsen rekommenderas yrka avslag på motionens samtliga delar. Ett samlat grepp bör tas över hela området barnomsorg. Förvaltningen saknar idag kapacitet för att göra en kvalificerad utredning avseende framtida barnomsorgsbehov. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

35 Vansbro kommun 56 Kommunstyrelsen Protokoll KS 236 Ärende KS 2011/896 Motion, meritvärdering av nya chefer Beslut Korninunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservationer Wahan Harutun (Kp) reserverar sig kommunstyrelsens beslut. Ärendet Kommunpartiet i Vansbro har ställt en motion angående meritvärdering av chefer. De föreslår att låta personer med folkbokföringsadress i kommunen ha företräde till tjänster. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Gunnel Gustavsson (V) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller fo rslaget. Ordförande ställer Gunnel Gustavssons (V) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beslutsunderlag Motion Tjänsteutlåtande, Juserare Utdragsbestyrkande

36 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun. Motion Meritvärdering av chefer. Meritvärdering vid anställning av nya chefer i Vansbro kommun. Bakgrund Under senaste åren har omsättningen på chefer i viktiga befattningar inom kommunen varit hög. Inom en del av förvaltningarna har många chefer kommit och gått. Effekter på kontinuitet och arbetsro är uppenbar. Alla åtgärder för att minska förlusten av bra och kompetenta chefer måste vidtas. Vad kan Vansbro kommun erbjuda som arbetsort? Vansbro är en liten kommun befolkningsmässigt, men stor till ytan. Skatteintäkterna är små men ansvaret stort. Därmed bör också de ekonomiska möjligheterna till höga löner vara mindre än i omkringliggande, större kommuner. Karriärmöjligheterna inom kommunen är också begränsade. Fördelarna i Vansbro kommun ligger främst inom småskalighet, god miljö, trygghet, närhet mm. Huspriserna är fortfarande låga i förhållande till omkringliggande kommuner. Kommunen är en perfekt plats för personer som har andra värden i livet än snabba karriärer och bättre löner. Hur skall man kunna minska omsättningen på chefer? Att jobba som chef i kommunen och samtidigt vara invånare har många fördelar. Det är lättare att se behov och snabbt reagera med åtgärder. Kortare restider och billigt boende ger ytterligare mervärde. För kommunens del så minskar incitamenten för personalen att söka sig ett arbete närmare den ort man bor. Dessutom stannar en del skatteunderlag inom kommunen. Vansbro kan erbjuda en helhet i livskvalitet som alternativ till högre löner i andra kommuner. Förslag från Kommunpartiet Låt boende i kommunen vara en urvalsfaktor vid anställning av nya chefer i kommunens förvaltning. Om flera kandidater, med jämförbara kvalifikationer, är aktuella till en befattning så erbjud i första hand tjänsten till någon som redan har sin bostad i kommunen. En sökande med avgjort högre kvalifikationer skall rekryteras även om denna ej bor i kommunen. Informera redan i samband med anställning att Vansbros kommun gärna ser att ev. chefer som rekryteras från andra orter, skaffar sig en permanent bostad i kommunen. Kommunpartiets fullmäktigegrupp Wahan O. Harutun, Annika Nordin, Grazyna Björklund Nummer 1 oktober Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

37 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd Personal KS 2011/896 Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNFULLMÄKTIGE Motion, Meritvärdering av chefer Rekommendation till beslut att Sammanfattning rekommendera kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunpartiet i Vansbro har ställt en motion angående meritvärdering av chefer. De föreslår att låta personer med folkbokföringsadress i kommunen ha företräde till tjänster. Bakgrund Kommunpartiet föreslår att man vid en rekrytering där två kandidater är jämnbördiga kompetensmässigt, i första hand ska erbjuda tjänsten till den som är eller kommer att skriva sig i kommunen. Vidare vill Kommunpartiet att man redan i inledningsskedet av en chefsrekrytering informerar de sökande om att Vansbro kommun gärna ser att man skriver sig i kommunen. Slutsats Att välja medarbetare är ett av de mest betydelsefulla beslut en chef fattar. Det är mycket som ska fungera kompetens, relationer med omgivningen, förståelse för den organisation man jobbar i. Dessutom är en rekrytering en stor investering, förtroende- och kvalitetsmässigt och inte minst ekonomiskt. Motion Meritvärdering av chefer (2) Att ha bostadsort som urvalsmetod är inte relevant då det finns så många parametrar som ska uppfyllas i en rekrytering. I Riktlinjer för rekrytering, KS 2014/93, finns beskrivet att rekrytering ska vara kompetensbaserad, dvs man gör en ordentlig kompetensprofil inför varje rekrytering. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

38 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 237 Ärende KS 2013/658 Motion, rekrytering i egen regi Beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad med de riktlinjer som gäller för rekrytering. Ärendet Från Torsten Larsson, Kristdemokraterna, har inkommit en motion avseende rekrytering i egen regi. Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ska fastslå som princip att all rekrytering av personal ska göras i egen regi. Bl a för att få en större öppenhet och även minska på kostnaderna för rekryteringsarbetet. Kommunstyrelsen antog , 86, Riktlinjer för rekrytering. Dessa riktlinjer beskriver på ett detaljerat sätt gången för rekrytering i Vansbro kommun. 1 ingressen finns även besksivet att avsteg kan go ras vid behov, ex vissa chefstjänster. Målet är att de allra flesta reksyteringar inom Vansbro kommun ska skötas i egen regi. 1 vissa speciella tjänster, exempelvis verksarnhetschef och kommunchef kan det vara värdefullt med stöd exempelvis av det nätverk som rekryteringsföretagen byggt upp eller med olika tester för att förstärka ex intervjuresultat. Att rekrytera chefer på hög nivå innebär ofta att man konkurrerar om personer som redan har ett arbete. De flesta kommuner använder idag rekryteringsföretag för att hantera denna typ av chefstillsättningar. Idag har man ofta kontakt med rekryteringsföretag långt innan man bestämmer sig för att söka ett annat arbete och man kan på det sättet få hjälp med matchning av intressanta arbeten. En fo rdel bland annat att de som är intresserade kan få möjlighet att få jobbet beskrivet för sig innan man tar riskenlchansen att söka. En rekryteringsprocess på verksamhets- och komrnunchefsnivå är komplicerad och tar mycket tid. Kapaciteten på personalfunktionen är idag baserad på löpande personaladministrativa uppgifter. Det finns ingen möjlighet att idag sköta de mest komplicerade rekryteringsprocesserna utan stöd i vissa delar utan att det påverkar det dagliga stödet till verksamheterna. Justerare Utdragsbestyrkande

39 Vansbro 58 kommun Kommunstyrelsen Protokoll Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med de riktlinjer som gäller för rekrytering. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Motion Justerare -. Utdragsbestyrkande

40 Dala-Järna Kristdemokraterna MOTION till Kommunfullmäktige REKRYTERING I EGEN REGI Idag förekommer det i viss utsträckning att Vansbro kommun anlitar rekryteringsföretag för arbete med rekrytering av ny personal. Naturligtvis finns det skäl till detta och även vissa fördelar som avlastning av arbetsuppgifter från anställd personal och att intresserade kan nöja sig med att enbart avge intresseanmälningar och inte behöver söka en tjänst direkt, men det finns också nackdelar. En sådan är den påtagliga brist på öppenhet som förfaringssättet medför och en annan att kostnaderna för rekryteringsarbetet blir betydande. För att få en större öppenhet och även minska kostnaderna för rekryteringsarbetet föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att fastslå som princip att all rekrytering av personal ska göras i egen regi. Torsten Larsson

41 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd Personal KS 2013/658 Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNFULLMÄKTIGE Motion, rekrytering i egen regi Rekommendation till beslut Att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Att fortsätta arbeta med rekrytering enligt Riktlinjer för rekrytering. Sammanfattning Från Torsten Larsson, Kristdemokraterna, har inkommit en motion avseende rekrytering i egen regi. Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ska fastslå som princip att all rekrytering av personal ska göras i egen regi. Bl a för att få en större öppenhet och även minska på kostnaderna för rekryteringsarbetet. Kommunstyrelsen antog , 86, Riktlinjer för rekrytering. Dessa riktlinjer beskriver på ett detaljerat sätt gången för rekrytering i Vansbro kommun. I ingressen finns även beskrivet att avsteg kan göras vid behov, ex vissa chefstjänster. Motion svar Rekrytering i egen regi (2) Målet är att de allra flesta rekryteringar inom Vansbro kommun ska skötas i egen regi. I vissa speciella tjänster, exempelvis verksamhetschef och kommunchef kan det vara värdefullt med stöd exempelvis av det nätverk som rekryteringsföretagen byggt upp eller med olika tester för att förstärka ex intervjuresultat. Att rekrytera chefer på hög nivå innebär ofta att man konkurrerar om personer som redan har ett arbete. De flesta kommuner använder idag rekryteringsföretag för att hantera denna typ av chefstillsättningar. Idag har man ofta kontakt med rekryteringsföretag långt innan man bestämmer sig för att söka ett annat arbete och man kan på det sättet få hjälp med matchning av intressanta arbeten. En fördel är bland annat att de som är intresserade kan få möjlighet att få jobbet beskrivet för sig innan man tar risken/chansen att söka. En rekryteringsprocess på verksamhets- och kommunchefsnivå är komplicerad och tar mycket tid. Kapaciteten på personalfunktionen är idag baserad på löpande personaladministrativa uppgifter. Det finns ingen möjlighet att idag sköta de mest komplicerade rekryteringsprocesserna utan stöd i vissa delar utan att det påverkar det dagliga stödet till verksamheterna. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

42 Slutsats 2(2) Vansbro kommun har Riktlinjer för rekrytering, enligt dessa finns möjlighet att vid behov kunna ta in hjälp i hela eller delar av rekryteringsprocessen. Målet är att vi ska klara så stor del av processen som möjligt själva och att det i undantagsfall sker med hjälp av rekryteringsföretag. Beslutsunderlag Motion, rekrytering i egen regi motionär Torsten Larsson. Motion svar Rekrytering i egen regi (2) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

43 Vansbro 18 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 206 Ärende KS 20 14/322 Region Dalarna, revidering av förbundsordning Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att kommunstyrelsens beslut , 162, vad gäller 7 upphävs 2. att kommunfullmäktige föreslås godkänna revideringar av Förbundsordning för Region Dalarna,, i enlighet med Region Dalarnas direktions rekommendation av Reservationer Torsten Larsson (Kp) reserverar sig skriftligt mot kommunstyrelsens fo rslag. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 162, att godkänna revideringar av Förbundsordning för Region Dalarna, 7 och 16, enligt av direktionen i maj beslutat förslag behandlades 7 ånyo i direktionen, då tidigare förslag innehöll en felaktighet, antalet ledamöter överensstämde ej med antalet ersättare. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att kommunstyrelsens beslut , 162, vad gäller 7 upphävs 2. att kornrnunfullmäktige föreslås godkänna revideringar av Förbundsordning för Region Dalarna,, i enlighet med Region Dalarnas direktions rekommendation av Torsten Larsson (Kd) yrkar avslag på andra att-satsen. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag mot Torsten Larssons (Kd) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Udragsbestyrkande

44 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE FÖRBUNDSORDNING REGIONDALARNA REVIDERING - KOMPLETTERING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS 2014/322 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se KOMMUNFULLMÄKTIGE Förbundsordning för Region Dalarna, revidering Rekommendation till beslut att kommunstyrelsens beslut , 162, vad gäller 7 upphävs att kommunfullmäktige föreslås godkänna revideringar av Förbundsordning för Region Dalarna, 7, i enlighet med Region Dalarnas direktions rekommendation av Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade , 162, att godkänna revideringar av Förbundsordning för Region Dalarna, 7 och 16, enligt av direktionen i maj beslutat förslag behandlades 7 ånyo i direktionen, då tidigare förslag innehöll en felaktighet, antalet ledamöter överensstämde ej med antalet ersättare. Bakgrund Inför arbetet med kommande regionbildning i Dalarna under nästa mandatperiod har diskussioner förts om nödvändigheten av att utöka uppdragen för Region Dalarnas presidium och att införa ordförande på heltid samt två vice ordföranden på 50 respektive 25 procent. Detta skulle kunna ske genom att antalet ledamöter i direktionen utökas från 25 till 27 ledamöter. En sådan åtgärd kräver en revision av Region Dalarnas förbundsordning 7. I det förslag som antogs av Region Dalarnas direktion och vilket förutsätter medlemmarnas fullmäktiges godkännande föreslogs att antalet ordinarie ledamöter skulle vara 27 och antalet ersättare 25. Region Dalarnas direktion har vid sammanträde ersatt detta med ett nytt förslag innebärande 27 ordinarie ledamöter och 27 ersättare och rekommenderar landsting och kommuner att godkänna detta. Ärendet lyftes felaktigt till kommunstyrelsens sammanträde men återremitterades då beslut kring förändringen ej tagits av Region Dalarnas direktion. 7 Förbundsdirektionen Nuvarande skrivning: Förbundsdirektionen skall bestå av 25 ledamöter och 25 ersättare. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

45 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE FÖRBUNDSORDNING REGIONDALARNA REVIDERING - KOMPLETTERING Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid skall bestämmelserna i 3 kap 23 och 24 och 4 kap 23 a första stycket kommunallagen tillämpas. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Inom direktionen skall finnas ett arbetsutskott. Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. Förslag till reviderad skrivning enligt beslut i Region Dalarna / Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna och ersättarna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilken/vilka medlemmar som ska utse ytterligare två ledamöter och ersättare, med hänsyn till varifrån ordförande och 1:e vice ordförande hämtas. Denna överenskommelse bekräftas av medlemmarna vid direktionens konstituerande möte vid mandatperiodens början eller när behov av fyllnadsval för ordföranden eller 1:e vice ordföranden föreligger. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Ordföranden tjänstgör på 100 %, 1:e vice ordförande på 50 % och 2:e vice ordförande på 25 %. Inom direktionen ska finnas ett arbetsutskott. Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 3 kap 23 och 24 och 4 kap 23 a första stycket kommunallagen tillämpas. Konsekvenser Förslaget innebär inga direkta konsekvenser för Vansbro kommun. Slutsats Att antalet ordinarie ledamöter och ersättare är detsamma är rimligt. Beslutet expedieras till : Region Dalarna, Magnus Höög, Myntgatan 2, Falun Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

46 Vansbro kommun 19 Kommunstyrelsen Protokoll KS 207 Ärende KS 2014/492 Reglemente, framstående insatser inom idrotten Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att anta utarbetat förslag till reglernente. 2. att priset ska delas ut under något av komniunfullmäktiges första sammanträden för året. Ärendet Förslaget till reglemente tydliggör syfte, mottagare, form samt när utdelning ska ske. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att anta utarbetat förslag till reglemente. 2. att priset ska delas Lit under något av kommunfullmäktiges första sammanträden för året. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Förslag till Reglemente för Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Justerare Utdragsbestyrkande

47 Reglemente för Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Syfte Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten utdelas för att uppmärksamma de personer som genom sina prestationer är viktiga ambassadörer för sin klubb, sin bygd och för Vansbro kommun. Mottagare Utmärkelsen utdelas till alla som under året blivit medaljörer i tävlingar på minst SMnivå oberoende av åldersklass. Mottagare kan vara en person eller grupp av personer. Utmärkelsens form Utmärkelsen består av ett diplom med följande lydelse: För utomordentliga insatser under år xxxx. Grattis och stort tack för Dina insatser och för den positiva uppmärksamhet Du ger Din klubb, Din bygd och Vansbro kommun. Sammanställning av mottagare Genom annonsering under hösten uppmanas kommunens föreningar att inkomma med förteckning över mottagare enligt ovan. Sekretariatet delger kommunstyrelsen en sammanställning. Utdelning Utdelning sker vid Kommunfullmäktiges sista sammanträde varje år.

48 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE REGLEMENTE FÖR VANSBRO KOMMUNS UTMÄRKELSE FÖR FRAMSTÅENDE INSATSER INOM IDROTTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/44 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Reglemente för Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Rekommendation till beslut att Sammanfattning föreslår kommunfullmäktige att anta utarbetat förslag till reglemente. Förslaget till reglemente tydliggör syfte, mottagare, form samt när utdelning ska ske. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 56, att bifalla en motion från Centerpariet kring inrättande av en utmärkelse för framstående insatser inom idrotten och att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till reglemente. Beslutsunderlag Förslag till Reglemente för Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

49 Vansbro 20 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 208 Ärende KS 2014/480 Kulturberedning Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunful Imäktige beslutar att en fast kulturberedning inrättas under kommande mandatperiod. Ärendet För en utveckling av Vansbro kommun som kultur- och evenemangskommun bör större fokus läggas på frågor inom området. Detta är också ett starkt önskemål från den arbetsgrupp som arbetat med kultur inom projektet Utmaningen. Förslaget till politisk organisation kan kompletteras med en fast kulturberedning, alternativt kan en tillfällig beredning tillsättas för att inför kommande mandatperiod se över formerna för samverkan/utveckling inom området. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att en fast kulturberedning inrättas under kommande mandatperiod. Nall Lasse Andersson (S) och Karl Björklund (M) yrkar bifall till utskottets förslag. Besi uts underlag Tjänsteutlåtande, Justerare Utdragsbestyrkaride

50 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning Ks 2014/480 Bibliotekschef Monica Danielsson Kommunfullmäktige Kulturberedning Rekommendation till beslut Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige alternativt att att att en fast kulturberedning inrättas under kommande mandatperiod tillsätta en tillfällig kulturberedning utse tre förtroendevaldal till ledamöter i en tillfällig kulturberedning samt att föreningar inom området ges möjlighet att delta med 3 representanter att Sammanfattning arbetsgruppen ska presentera ett förslag senast För en utveckling av Vansbro kommun som kultur- och evenemangskommun bör större fokus läggas på frågor inom området. Detta är också ett starkt önskemål från den arbetsgrupp som arbetat med kultur inom projektet Utmaningen. Förslaget till politisk organisation kan kompletteras med en fast kulturberedning, alternativt kan en tillfällig beredning tillsättas för att inför kommande mandatperiod se över formerna för samverkan/utveckling inom området. TJÄNSTEUTLÅTANDE kulturberedning Bakgrund Vansbro kommun lyfts ofta fram som en kultur- och evenemangskommun. För en kommun i denna storlek har Vansbro ett mycket aktivt kulturliv och också flera stora evenemang. Inom ramen för projektet Utmaningen har en arbetsgrupp bestående av representanter för kultur- och hembygdsföreningar samt kulturaktörer lyft fram avsaknaden av en samverkan med Vansbro kommun. Sedan 2011, då dåvarande kultur- och bibliotekschef gick i pension och anställning gjordes av en ren bibliotekschef, har arbetet med kultur i den kommunala organisationen till största delen varit administrativt. Detta är inte tillfyllest för att nå en samverkan och utveckling av kultur och evenemang och leva upp till att vara ett kultur- och evenemangskommun av rang. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

51 I det förslag som nu förligger till politisk organisation för kommande mandatperiod finns förslag på tre fasta beredningar och också möjligheten att ha tillfälliga beredningar. Mot bakgrund av det arbete som gjorts inom Utmaningen bör förslaget till politisk organisation för kommande mandatperiod kompletteras med att också en fast kulturberedning tillsätts. Syftet med en kulturberedning är att vara ett forum där politiker, tjänstemän och kulturutövare har en dialog om förutsättningarna för att utveckla kulturen i Vansbro kommun, hur aktörer inom området och kommunen kan bidra till det och hur man kan använda kultur till exempel inom skolans område. Det finns vidare andra uppgifter som kan ligga på en beredning, t ex översyn av kulturreglementen, framtagande, implementering och uppföljning av en kulturplan, genomgång av kriterier för bidrag till studieförbund och kulturföreningar mm. Detta inför beslut i kommunfullmäktige. 2(2) Alternativt kan en arbetsgrupp tillsättas för resterande mandatperiod och att denna ges i uppdrag att bl a se över formerna för samverkan/utveckling av Vansbro som kultur- och evenemangskommun. I båda alternativt föreslås tjänstemannastöd i form av bibliotekschef. Slutsats Inrättande av en tillfällig beredning för framtagande av riktlinjer för en permanent kulturberedning faller väl inom kommunfullmäktiges arbetsordning, där kulturen är en viktig pusselbit för att leva upp till den vision som finns: Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. TJÄNSTEUTLÅTANDE kulturberedning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

52 Fullmäktige Fullmäktige Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Antal svar: 29 Den här undersökningen har totalt 29 respondenter och en svarsfrekvens på 94 %. Undersökningen utfördes I mitt/mina förtroendeuppdrag representerar jag: Antal % Moderaterna (M) 2 6,9 Kristdemokraterna (KD) 3 10,3 Folkpartiet (FP) 0 0,0 Centerpartiet (C) 8 27,5 Socialdemokraterna (S) 8 27,5 Vänsterpartiet (V) 3 10,3 Kommunpartiet (KP) 0 0,0 Obesvarad 5 1 Ack. Svar 29 powered by defgo.net info@defgo.net 1

53 Fullmäktige Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften.: Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast Gäller inte 1 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Att föra fram enskilda 5 17,8 2 7, ,5 1 3,5 5 17,8 0 0,0 28 2,96 väljares intressen/åsikter. Att föra fram den egna 3 10,7 5 17, ,2 5 17,8 3 10,7 1 4,0 28 3,00 kommundelens intressen/åsikter. Att medverka till att 0 0,0 1 3,5 1 3,5 9 32, ,1 1 4,0 28 4,48 kommunen har en ekonomi i balans. Att föra fram mitt eget 1 3,5 2 7,1 8 28, ,8 4 14,2 1 4,0 28 3,59 partis intressen och åsikter. Att långsiktigt utveckla 0 0,0 1 3,5 2 7,1 8 28, ,1 1 4,0 28 4,44 kommunen utifrån mål och visioner. Totalt 28 3,69 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget: Svar Att lyssna och att kunna ändra sig. powered by defgo.net info@defgo.net 2

54 Fullmäktige I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.).: Gradera på en skala 1-10 Lite/Inte alls Mycket/Helt 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 2 7,1 9 32,1 3 10,7 4 14,2 4 14,2 0 0,0 6 21,4 0 0,0 0 0,0 0 0,0 28 4,82 0 0,0 2 7,1 7 25,0 5 17,8 3 10,7 5 17,8 1 3,5 4 14,2 0 0,0 0 0,0 1 4,0 28 4,78 0 0,0 2 7,1 6 21,4 7 25,0 2 7,1 4 14,2 4 14,2 2 7,1 0 0,0 0 0,0 1 4,0 28 4,74 1 3,5 0 0,0 3 10,7 4 14,2 1 3,5 6 21,4 1 3,5 5 17,8 4 14,2 1 3,5 2 7,0 28 6,15 Totalt 28 5,12 Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Minskat Oförändrat 5 Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,5 3 10,7 7 25,0 4 14,2 6 21,4 1 3,5 1 3,5 3 10,7 0 0,0 2 7,1 0 0,0 28 4,27 Totalt 28 4,27 powered by defgo.net info@defgo.net 3

55 Fullmäktige Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Lite/Inte alls Mycket/helt 10 Gäller inte 1 3,5 1 3,5 5 17,8 7 25,0 5 17,8 6 21,4 1 3,5 0 0,0 1 3,5 0 0,0 1 4,0 28 4,56 2 7,1 0 0,0 4 14,2 1 3,5 6 21,4 5 17,8 4 14,2 3 10,7 1 3,5 1 3,5 1 4,0 28 5,52 Totalt 28 4,91 Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Minskat Antal % Ant % Ant % Ant al al al 3 10, 7 2 7,1 3 10, , 4 oförändad % Ant % Ant % Ant % Ant al al al al 9 32, 1 % Ant al ökat 9 % Ant al Vet ej % Ant al Gäller inte % Ac k. Sv ar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 2 7,1 0 0,0 3 10,7 6 21,4 6 21,4 8 28,5 0 0,0 1 3,5 0 0,0 0 0,0 2 7,0 28 4,65 Genomsnitt 0 0,0 1 3,5 1 3,5 2 7,1 1 3,5 0 0,0 28 4,37 Totalt 28 4,37 powered by defgo.net info@defgo.net 4

56 Fullmäktige Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande: Svar Mycket av öppenheten beror på mig själv. Hur jag frågar. Allt mer stänger man in sig, man får mindre information om man ifrågasätter, man känner att man inte är välkommen på kommunkontoret. Tydlighet om man ifrågasätter. Som fullmäktigeledamot har man ingen möjlighet i den nya organisationen att göra ett bra politiskt arbete. För få är insatta och har möjlighet att vara "inlästa". powered by defgo.net info@defgo.net 5

57 Fullmäktige Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen. Inte alls Till viss del Till stor del Helt och hållet Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 0 0, , ,5 0 0,0 1 4,0 28 2,56 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 1 3, ,5 9 32,1 1 3,5 2 7,0 28 2,38 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är 0 0, , ,5 2 7,1 1 4,0 28 2,70 tydliggjort? Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 2 7, , ,2 0 0,0 1 4,0 28 2,33 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är 1 3,5 8 28, ,5 2 7,1 2 7,0 28 2,69 tydliggjort? Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,5 7 25, ,1 3 10,7 1 4,0 28 2,78 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 2 7, ,5 9 32,1 1 3,5 1 4,0 28 2,33 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är 2 7, ,2 7 25,0 0 0,0 1 4,0 28 2,19 tydliggjord? Totalt 28 2,49 Roller: Alldeles för litet 1 I minsta laget 2 Lagom 3 I största laget 4 Alldeles för stort 5 Gäller inte Antal % Ant al % Antal % Ant al % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i 3 10, 15 53,5 8 28, 0 0,0 0 0,0 2 7,0 28 2,19 styrningen och ledningen av kommunen? 7 5 Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen 1 3,5 1 3,5 9 32, 12 42,8 2 7,1 3 11, 28 3,52 och ledningen av kommunen? 1 0 Totalt 28 2,86 Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller: Svar Det finns anledning att lägga av med nuvarande organisation, när man känner att man inte har en rimlig suck att vara inläst. Se tidigare kommentar. powered by defgo.net info@defgo.net 6

58 Fullmäktige Med tanke på styrning av kommunen? Med tanke på den kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter:: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 7,4 1 3,7 2 7,4 6 22,2 7 25,9 2 7,4 2 7,4 1 3,7 2 7,4 1 3,7 1 4,0 27 4, ,1 0 0,0 3 11,1 7 25,9 7 25,9 3 11,1 2 7,4 0 0,0 0 0,0 1 3,7 1 4,0 27 4,28 2 7,4 0 0,0 3 11,1 6 22,2 4 14,8 4 14,8 3 11,1 1 3,7 2 7,4 1 3,7 1 4,0 27 5,04 Totalt 27 4,72 powered by defgo.net info@defgo.net 7

59 Fullmäktige I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala helt och Gäller inte Inte alls hållet 10 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,7 0 0,0 2 7,4 3 11,1 4 14,8 8 29,6 2 7,4 5 18,5 1 3,7 0 0,0 1 4,0 27 5,77 Totalt 27 5,77 Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: I de föreslagna etiska regler som är på väg till fullmäktige för beslut står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats."vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald? Antal % Vi får för lite material 5 18,5 Lagom 6 22,2 Vi får för mycket material 0 0,0 Obesvarad 16 5 Ack. svar 27 powered by defgo.net info@defgo.net 8

60 Fullmäktige Kvaliteten på våra beslutsunderlag: Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Det är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut. Stämmer inte alls Anta l % Anta l 1 3,7 5 18, , , 1 % Anta l 6 22, , 6 % Anta l % Anta l 2 7,4 5 18, 5 2 7,4 3 11, 1 % Anta l % Anta l 2 7,4 3 11, , 1 % Anta l 1 3, 7 1 3,7 2 7, 4 % Anta l 0 0, 0 0 0, 0 % Anta l Stämmer helt och hållet , 0 0 0, 0 % Anta l Gäller inte % Ack. sva r Genom -snitt 2 7,0 27 4,12 2 7,0 27 3,88 1 3,7 3 11, , , , , 2 1 3,7 2 7, 4 1 3, 7 0 0, 0 2 7,0 27 4,68 2 7,4 5 18, 4 14, 2 7,4 1 3,7 6 22, 0 0,0 2 7, 2 7, 0 0, 3 11, 27 4, Totalt 27 4,28 Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag: Svar Svårt att sätta sig in i alla ärenden. För många punkter på KS dagordning. För omfattande läsning. Svårt att veta hur man tänker kring utskottens förberedning av ärenden. Hur ska man förbereda med en tight agenda utskott - KS. Fler återremitterade ärenden? Konsekvenser och koncernperspektiv behöver redovisas bättre. Många beslutsunderlag är för dåliga. Finna inga alternativ. powered by defgo.net info@defgo.net 9

61 Fullmäktige Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades.: 1 3,7 2 7,4 3 11,1 2 7,4 2 7,4 3 11,1 4 14,8 4 14,8 2 7,4 1 3,7 3 11,0 27 5,75 Totalt 27 5,98 Under innevarande mandatperiod:: Svara på en niogradig skala där 5 = oförändrat Minskat oförändad Ökat 9 Anta % Anta % Antal % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta l l l l l l l l l Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? 2 7, , , , , 5 2 7, 4 1 3, , 1 0 0, 0 Vet ej 1 3, 7 % Anta l Gäller inte 2 7, 0 % Ack. sva r Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,7 1 3,7 2 7,4 4 14,8 3 11,1 1 3,7 3 11,1 5 18,5 2 7,4 3 11,1 2 7,0 27 6,20 Genomsnitt 27 4,33 Totalt 27 4,33 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: Svar Dåliga beslutsunderlag ger dåligt förtroende powered by defgo.net info@defgo.net 10

62 Förtroendevalda Förtroendevalda Den här undersökningen har totalt 26 respondenter och en svarsfrekvens på 42 %. Undersökningen utfördes från till Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Antal svar: 26 I mitt/mina förtroendeuppdrag representerar jag: Antal % Moderaterna (M) 1 3,8 Kristdemokraterna (KD) 2 7,7 Folkpartiet (FP) 1 3,8 Centerpartiet (C) 7 26,9 Socialdemokraterna (S) 12 46,2 Vänsterpartiet (V) 2 7,7 Kommunpartiet (KP) 1 3,8 Obesvarad 0 0 Ack. svar 26 powered by defgo.net info@defgo.net 1

63 Förtroendevalda Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften. Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast 5 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Att föra fram enskilda väljares 5 19,2 8 30,8 6 23,1 3 11,5 4 15,4 0 0,0 26 2,73 intressen/åsikter. Att föra fram den egna kommundelens 5 19,2 6 23,1 7 26,9 4 15,4 4 15,4 0 0,0 26 2,85 intressen/åsikter. Att medverka till att kommunen har en 0 0,0 0 0,0 2 7, , ,2 1 4,0 26 4,40 ekonomi i balans. Att föra fram mitt eget partis intressen och 2 7,7 1 3,8 6 23, ,5 7 26,9 0 0,0 26 3,73 åsikter. Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål 0 0,0 0 0,0 1 3,8 9 34, ,7 1 4,0 26 4,56 och visioner. Totalt 26 3,65 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget: Svar Att tänka på att skilja på sak och personatt inte ifrågasättandet drivs till personförföljelse Vi har en representativ demokrati, det innebär att vi är valda för en mandatperiod att representera våra väljare. Det innebär att vi har det fulla ansvaret för vilket beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut. Alltid ha kommunens bästa för ögonen! Omvärldssyn och helhetsbegrepp Att se helheten. Att respektera andras åsikter och synpunkter Att vara lyhörd. powered by defgo.net info@defgo.net 2

64 Förtroendevalda Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.).: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? Lite /Inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genom svar snitt 1 3,8 1 3,8 6 23,1 6 23,1 6 23,1 1 3,8 1 3,8 1 3,8 3 11,5 0 0,0 0 0,0 26 4,73 2 7,7 2 7,7 3 11,5 5 19,2 2 7,7 6 23,1 1 3,8 3 11,5 1 3,8 1 3,8 0 0,0 26 5,04 2 7,7 2 7,7 4 15,4 6 23,1 4 15,4 6 23,1 1 3,8 1 3,8 0 0,0 0 0,0 0 0,0 26 4,35 2 7,7 1 3,8 1 3,8 3 11,5 2 7,7 1 3,8 7 26,9 5 19,2 0 0,0 4 15,4 0 0,0 26 6,31 Totalt 26 5,11 Mycket/ Helt 10 Gäller inte I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? Minskat Oförändrat Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 3 11,5 5 19,2 6 23,1 3 11,5 4 15,4 0 0,0 1 3,8 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 3,76 Totalt 26 3,76 powered by defgo.net info@defgo.net 3

65 Förtroendevalda Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Lite/Inte alls Mycket/helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 0 0,0 1 3,8 4 15,4 7 26,9 3 11,5 4 15,4 2 7,7 4 15,4 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 5,23 1 3,8 1 3,8 6 23, ,5 0 0,0 3 11,5 4 15,4 0 0,0 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 4,46 2 7,7 1 3,8 2 7,7 4 15,4 2 7,7 4 15,4 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 0 0,0 26 5,77 Totalt 26 5,15 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? Minskat oförändad ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 3 11,5 2 7,7 7 26,9 4 15,4 2 7,7 2 7,7 2 7,7 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 4,16 powered by defgo.net info@defgo.net 4

66 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande: Svar Det är för få personer, som handhar alla frågor. Givetvis minskar inflytandet en aning när man går ner från KSO till vice ordf i KS Förändringar i inflytande eller öppenhet har nog inte med organisationen att göra Har en känsla av att kommunchefen "kör över" vissa politiska beslut. Ojämt. Obefintligt i tidningspress. powered by defgo.net info@defgo.net 5

67 Förtroendevalda Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen.: Inte alls 1 Till viss del 2 Till stor del 3 Helt och hållet 4 Gäller inte 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 1 3,8 9 34, ,7 1 3,8 0 0,0 26 2,62 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 4 15, ,0 6 23,1 3 11,5 0 0,0 26 2,31 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,8 8 30, ,2 4 15,4 1 4,0 26 2,76 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 4 15, ,0 8 30,8 0 0,0 1 4,0 26 2,16 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,8 8 30, ,3 6 23,1 0 0,0 26 2,85 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 2 7,7 9 34,6 8 30,8 5 19,2 2 8,0 26 2,67 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 2 7, ,2 9 34,6 2 7,7 1 4,0 26 2,44 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är 7 26, ,3 7 26,9 0 0,0 1 4,0 26 2,00 tydliggjord? Totalt 26 2,48 Roller Alldeles för litet I minsta laget Lagom I största laget Alldeles för stort Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i styrningen 4 15, ,8 8 30,8 0 0,0 0 0,0 0 0,0 26 2,15 och ledningen av kommunen? Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen och 0 0,0 2 7,7 7 26, ,0 4 15,4 0 0,0 26 3,73 ledningen av kommunen? Totalt 26 2,94 Horisontell procentberäkning powered by defgo.net info@defgo.net 6

68 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller: Svar Dåliga kommunikationsvägar inom förvaltningen, ej öppet klimat. Det kan synas märkligt att jag anser inflytandet i minsta laget för båda, men vad jag menar är att kommunikationsvägarna inte fungerar så som de ska och därför blir inflytandet lidande. För vissa topptjänstemän blir då inflytandet för stort och många signaler kvävs från underliggande nivåer. Vattentäta skott mellan ansvarsområden är inte av godo, ett flöde, idéutbyte, måste ske mellan politik och förvaltning, men det ska vara tydligt vem som genomför vad. Jämförelse: tapetsering kan endera göras kant i kant eller med en aning överlappning. Det sistnämnda brukar vara att föredra. Organisationen med nämnder var bättre medborgarna fick snabbare beslut i ärenden. Ojämt powered by defgo.net info@defgo.net 7

69 Förtroendevalda Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter:: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Med tanke på styrning av 1 3,8 1 3,8 5 19,2 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 3 11,5 4 15,4 1 3,8 0 0,0 26 5,40 kommunen? Med tanke på den 5 19,2 2 7,7 3 11,5 4 15,4 6 23,1 1 3,8 1 3,8 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 4,04 kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* 1 3,8 4 15,4 5 19,2 2 7,7 5 19,2 1 3,8 0 0,0 3 11,5 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 4,75 (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Totalt 26 4,73 Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Inte alls helt och hållet 10 Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 1 3,8 4 15,4 2 7,7 5 19,2 4 15,4 3 11,5 4 15,4 1 3,8 2 7,7 0 0,0 26 5,88 Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: Svar Strukturfel som vi aldrig "hinner" ta tag i, ständiga brandkårsutryckningar, lappande och lagande. Vissa strukturer måste rivas och byggas på nytt! Bättre uppföljning av besluten. Demokratin blir lidande när det inte finns nämnder som förut. Demokratin blir ojämn. Medborgarnas bästa powered by defgo.net info@defgo.net 8

70 Förtroendevalda I de föreslagna etiska regler som är på väg till fullmäktige för beslut står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats." Vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald? Antal % Vi får för lite material 10 38,5 Lagom 13 50,0 Vi får för mycket material 1 3,8 Obesvarad 2 8 Ack. Svar 26 Kvaliteten på våra beslutsunderlag: Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Det är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut. Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet 10 Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. Genomsvar snitt 1 3,8 3 11,5 7 26,9 5 19,2 1 3,8 5 19,2 2 7,7 1 3,8 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 4,38 2 7,7 5 19,2 4 15,4 5 19,2 3 11,5 2 7,7 1 3,8 2 7,7 0 0,0 1 3,8 1 4,0 26 4,16 0 0,0 2 7,7 2 7,7 5 19,2 3 11,5 5 19,2 3 11,5 1 3,8 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 5,81 0 0,0 3 11,5 2 7,7 2 7,7 8 30,8 3 11,5 1 3,8 2 7,7 4 15,4 1 3,8 0 0,0 26 5,65 Totalt 26 5,00 powered by defgo.net info@defgo.net 9

71 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag: Svar Svårt att överblicka med våra plattor. Gång efter annan visar det sig att underlagen inte är genomarbetade, trots frågor. Man försäkras att saker är si eller så, men ofta visar det sig, endera i beslutsögonblicket eller efter fattat beslut, att underlaget var undermåligt, medförande fördyringar, förseningar, överklaganden och felinvesteringar. Mycket av detta går att hänföra till strukturfel! Varierande kvalitet på tjänsteutlåtanden och övrigt beslutsunderlag. Ibland är det bristfälligt med konsekvensbeskrivningar. Beslutsunderlagen skall innehålla fler alternativ med konsekvensbeskrivningar. powered by defgo.net info@defgo.net 10

72 Förtroendevalda Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades. Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? Lite/Inte alls Mycket/helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,8 0 0,0 3 11,5 3 11,5 4 15,4 4 15,4 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 0 0,0 26 6, ,5 2 7,7 1 3,8 5 19,2 4 15,4 4 15,4 0 0,0 2 7,7 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 5,27 Totalt 26 5,64 Under innevarande mandatperiod:: Svara på en niogradig skala där 5 = oförändrat Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? Minskat Oförändad Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 2 7,7 2 7,7 3 11,5 4 15,4 6 23,1 3 11,5 0 0,0 3 11,5 1 3,8 2 7,7 0 0,0 26 4,67 powered by defgo.net info@defgo.net 11

73 Förtroendevalda Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: Svar Se kommentarer i föregående fråga! Ömma tår/revirtänkande vid dialog istället för öppenhet och problemlösningsinriktning/-vilja. "Ni ska inte tala om för oss vad vi ska göra!" från båda håll, istället för att uppfatta dialogen som berikande och framåtsyftande, ett tillfälle att byta idéer och få insikter. Återigen, rollerna om vem som ska göra vad är tydliga, men prestige inverkar menligt på processen. "Min idé är min idé, ingen annans, för det här är min profession/uppgift!" Livet är väl ändå ett ständigt flöde av utbildning genom kunskapsinhämtning? Ramar, JA, men töjliga i viss grad. Fyrkantighet, NEJ, men runda cirklar, JA! Fyrkantigheten kan ibland vara nödvändig vid lagstadgade beslut, men inte ens där är alltid oböjlighet lösningen! Ömsesidig respekt. Respekt för varandras roller. Möjlighet till tid för dialog. Tydligen är kommunchefens sätt att styra en orsak till att personalen inte mår bra. Återgå till nämnder och styrelser för breddning av demokratin. Mer aktivitet bland förtroendevalda. powered by defgo.net info@defgo.net 12

74 - Inrättande - Inrättande Vansbro 21 kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 209 Ärende KS 2014/116 Politisk organisation Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att fasta presidieberedningen upphör , 2. att inte inrätta en individnämnd, 3. att myndighetsnämnden inte ska hantera frågor enligt alkohollagen, tobaksiagen och lagen om handel med receptfria läkemedel, 4. att i övrigt anta förslaget till politisk organisation för mandatperioden vad gäller: - Kommunfullmäktige - Fullmäktigeberedningar - Kommunstyrelse - kommunstyrelsens utskott av myndighetsnämnd - Vald överförmyndare - Valnämnd - Kommunrevision av presidiesamling 5. att jävsnämnden upphör fr o m , 6. att organisationsgruppens förslag kring olika dialogformer beaktas, 7. att kommunstyrelsen snarast initierar en översyn av Välfärdsrådet, 8. att kommunfullmäktige överlämnar till kommunstyrelsen att själva fatta beslut kring framtiden för kommunala handikapprådet och kommunala pensionrsrådet, 9. att demokratiberedningen får i uppdrag att utarbeta fo rslag till nödvändiga revideringar av arbetsordningar och reglementen, 10. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta fo rslag till nödvändiga revideringar av delegationsordningar och riktlinjer, 11. att kommunfullmäktige initierar ett arbete i syfte att skapa en samsyn kung vilka normer och värderingar som ska ligga till grund för allt arbete inom politik och förvaltning, 12. att en översyn av den politiska organisationen görs efter halva nästa mandatperiod. Reservationer Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut till förmån för eget förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

75 - kommunstyrelsens - Vald Vansbro 22 kommun Kommunstyrelsen Protokoll Ärendet Vansbro kommun har sedan 2011 en alternativ politisk organisation. En organisationsgmupp bestående av kornmunfullmäktiges ordfo rande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare samt projektiedare har vid två tillfällen initierat utvärderingar. 1 huvudsak visar utvärderirigarna att organisationen fungerar väl. Kornrnunstyrelsens arbetsbelastning har blivit orimligt hög varför en myndighetsnämnd föreslås inrättas. Genom införande av en Individnämnd säkerställs myndighetsutövningen. Ytterligare en beredning föreslås i kommunfullmäktige, en planberedning. Organisationsgruppen har också, utifrån den senaste enkätens resultat, fört ett resonemang kring hur dialogen inom politiken och dialogen och förtroendet mellan politik och förvaltning ska kunna utvecklas. Utifrån detta presenteras förslag på presidiesamling, vägledningsdebatter, öppet forum, dialogmöten. Enkätsvaren visar att det finns ett antal utmaningar inom olika områden. Organisationsgruppen vill framhålla vikten av att grundläggande normer och värderingar diskuteras såväl inom som mellan politik och förvaltning. Den utvecklade alternativa politiska organisation som föreslås ger förutsättningar för bättre styrning och tydligare ansvarsfördelning. Tidigare uttalat syfte, att genom förbättrad helhetssyn få en bättre styrning av kommunen, kvarstår. Förslagen innebär att ambitionen att stärka kommunfullmäktiges roll nås. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. att fasta presidieberedningen upphör , 2. att inte inrätta en individnämnd, 3. att myndighetsnämnderi inte ska hantera frågor enligt alkohollagen, tohakslagen och lagen om handel med receptfria läkemedel, 4. att i övrigt anta förslaget till politisk organisation för mandatperioden vad gäller: - Kommurifullmäktige - Fullmäktigeberedningar - Kommunstyrelse utskott - Inrättande av myndighetsnämnd överförmyndare - Valnämnd - Komrnunrevision - Inrättande av presidiesamling Justerare Utdragsbestyrkande

76 Vansbro 23 kommun Kommunstyrelsen Protokoll att jävsnämnden upphör fr o m , 6. att allmänhetens frågestund upphör fr o m , 7. att organisationsgruppens förslag kring olika dialogformer beaktas, 8. att kommunstyrelsen snarast initierar en översyn av Välfärdsrådet, 9. att kommunfullmäktige överlämnar till kommunstyrelsen att själva fatta beslut kring framtiden för kommunala handikapprådet och kommunala pensionärsrådet, 10. att demokratiberedningen får i uppdrag att utarbeta fo rslag till nödvändiga revideringar av arbetsordningar och reglementen, 11. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till nödvändiga revideringar av delegationsordningar och riktlinjer, 12. att kommunfullmäktige initierar ett arbete i syfte att skapa en samsyn kring vilka normer och värderingar som ska ligga till grund för allt arbete inom politik och förvaltning, 13. att en översyn av den politiska organisationen go rs efter halva nästa mandatperiod. Wahan Harutun (Kp) föreslår: att avskaffa utskotten och koncentera det hela till kommunstyrelsen. Karl Björklund tilläggsförslag: att allmänhetens frågestund inte upphör. Beslutsgång Ordförande ställer Karl Björklunds (M) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller fo rslaget. Ordförande ställer Wahan Harutuns (Kp) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerare Utdragsbestyrkande

77 Reflektioner kring svar från enkät genomförd i samband med uppföljning, politisk organisation, Vansbro kommun Inledning Denna PM reflektioner kring svar från enkät genomförd i samband med uppföljning, politisk organisation har sammanställts av Per Fontin, Lärande & Utveckling Dalarna på uppdrag av den arbetsgrupp som utsetts av kommunfullmäktige för att utvärdera den politiska organisation som funnits under innevarande mandatperiod Arbetsgruppen består av kommunstyrelsen ordförande, kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsen förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare samt projektledare. Förtroendevaldas och tjänstemäns åsikter och syn på den politiska organisationen har inhämtats genom en enkätundersökning. De tjänstemän som besvarat enkäten jobbar direkt mot, eller nära politiken dvs. samtliga chefer och samtliga tjänstemän med någon form av delegation. Arbetet med denna PM har genomförts i december 2013 samt januari 2014 Jag har gått igenom enkätsvar, läst igenom material kopplade till utvärderingen samt intervjuat arbetsgruppens ledamöter. Jag har också gått tillbaka till tidigare material Bergslagsnätverkets kulturrapport SCB undersökningar gällande Vansbro kommun Ett konstaterande till att börja med! Det finns alltid i alla kommuner mycket att utveckla. Det är en naturlig utgångspunkt utifrån dagens mantra att vi ska vara utvecklande organisationer i motsats till förvaltande organisationer. Det hänger helt eller delvis ihop med de ökande krav som ställs på offentliga organisationer och behovet av att kunna uppvisa effektivitet både när det gäller verksamheternas ekonomiska resultat och de kvalitativa resultat som behövs inom vård, skola, omsorg etc., som gör att förändringstrycket är högt och kommer att bli högt även i framtiden. Sammanfattning av enkätsvar Utifrån enkätsvaren från både förtroendevalda och tjänstemän kan man konstatera att det finns brister och oklarheter kring: Kommunikation och information Öppenhet och påverkan Tydlighet och roller Förtroende och tillit Struktur och organisation 1

78 Utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kommunen En utgångspunkt för några reflektioner på enkätsvaren skulle kunna vara nedanstående rubriker på vad det gemensamma arbetet för förtroendevalda och tjänstemän i Vansbro skulle kunna utgå ifrån. Vår image Nära, enkelt, öppet. Hur andra ska uppleva och uppfatta Vansbro som bostadsort, besöksmål, etableringsort etc. Våra mål Vad vi enligt lag och nationella mål är ålagda att uppfylla samt de resultatmål/inriktningsmål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten och vad vi själva valt att prioritera och fokusera på för att nå dit, och nå visionen Vårt uppdrag Tillhandahålla medborgarnytta på ett så effektivt sätt som möjligt Vår vision Dit vi strävar! En attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet Vår värdegrund Vår syn på oss själva och vår uppgift. Normer och värderingar som ska förena oss och som ska hjälpa oss att skapa ett bra förhållningssätt till oss själva, förtroendevalda, anställda i kommunen, våra arbetskamrater och medborgarna Värdegrund Vansbro kommun har ingen gemensam värdegrund. Finns den så kommuniceras den inte. En del enheter har säkert, på olika sätt arbetat fram och slagit fast värdegrunder för sitt arbete. Men det finns ingen gemensam mellan politik och förvaltning. Här ligger en del av svaren från enkäten. En gemensam värdegrund för hela kommunen kan förenkla styrningen genom bättre samverkan mellan olika delar i organisationen. Genom att utgå från gemensamma värderingar kan rätt saker göras och effektiviteten ökas. En värdegrund bidrar till att underlätta styrningen och att alltid sätta invånarna i centrum. En gemensam värdegrund beskriver det förhållningssätt som politik och förvaltning ska bära med sig och leva efter när man företräder Vansbro kommun. Värdegrunden ska genomsyra hela kommunen. För att göra rätt saker och agera klokt i olika situationer är det viktigt att man utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som kan fungera som en vägledning för förtroendevalda och medarbetare när man tillsammans på bästa sätt ska tillgodose kommunens medborgare, företag, organisationer gemensamma intressen. Ett sådant arbete bygger på processinriktat arbetssätt och metoder för att implementera och kontinuerligt stärka värdegrunden. 2

79 En genomarbetad värdegrund ligger också som en plattform för Kvalitetsledningsaerbetet Planeringsprocesser Ledarskap Ledarutvecklinsgrpogram Chefsförsörjningsprogram Personalpolitisktprogram Det finns flera utmaningar i arbetet med en gemensam värdegrund. Den första och väsentligaste är vilket upplägg man väjer för värdegrundsarbetet. Processen behöver involvera alla i en organisation för att få avsett genomslag. Den mest trovärdiga vägen går via en väl utvecklad dialog och en kommunikativ strategi. Det bör stå klart för var och en på vilket sätt värdegrundsfrågorna påverkar det egna arbetet och de egna uppgifterna. Kopplingen mellan kommunens värdegrund och personligt ansvar (medarbetarskap) måste vara tydligt. Utveckla roller mellan politik och förvaltning, tydlighet och struktur Det är viktigt att det kommer igång dialoger på den kommungemensamma arenan om hur rollerna ska tolkas mellan politik och förvaltning, mellan politisk ledning och förvaltningsledning Det kan göras på olika sätt men det finns anledning att gemensamt sätta av tid för att diskutera hur det ser ut idag och hur det bör vara imorgon. Exempelvis hur politiska och administrativa roller skiljer sig åt. Vilka förväntningar finns på respektive funktion? Vem gör vad? Hur ser samspelet ut och hur följs detta upp? Förutom att göra en skriftlig rollbeskrivning är det viktigt att diskutera det samspelszon, i vilken politiker och tjänstemän lägger roller åt sidan för att diskutera strategiska frågor. När man lämnar denna zon är man överens om vem som hanterar frågan i vilka sammanhang och vilka arenor. Man gör helt enkelt en överenskommelse om vad som ska hända. Det kan betyda att till synes politiska frågor blir administrativa frågor och vice versa. Det kräver ett stort förtroende för varandra och en kontinuerlig dialog. Och är alldeles nödvändigt att genomföra i Vansbro idag. Dvs tydliggöra gränssnittet mellan politik och tjänstemän med syfte att utveckla en gemensam förståelse för gränssnittet i syfte att skapa en tydlig struktur av ledning & styrning och skapa samsyn avseende förhållningssätt och dialog. Kommunikation, information och dialog Precis som hos alla kommunala organisationer spänner Vansbro kommuns verksamheter över ett mycket brett område, såväl mjuka som hårda delar. Medborgarperspektivet är viktigt att ge en god service, ett gott bemötande och att vara tillgängliga för dem. Verksamheten påverkas av de vi finns till för allt från företag till enskilda medborgare och brukare, i alla åldrar, med olika behov, vitt skilda förutsättningar och föreställningar. Vi lever i en föränderlig omvärld som ställer krav på effektivitet, flexibilitet och kvalitet. Det ställer krav på den inre effektiviteten i organisationen. Och det, i sin tur, ställer krav på kommunikationen i organisationen. 3

80 Internkommunikation är ett medel för att styra verksamheten mot kommunens mål och det som organisation står för. Kommunikationen bidrar också till att vi skapar en gemensam verklighetsbild och ett gemensamt förhållningssätt. Ledningens, chefernas och medarbetarnas kommunikation är avgörande för hur kommunikativ organisationen är, men kommunikationen fungerar inte av sig själv. Arbetet med styrning, förändringar, utvecklingen av kommunens interna processer, kunskapsdelning och relationsbyggande kräver en effektiv och genomtänkt struktur för intern kommunikation och stöd och verktyg till kommunens olika verksamheter. Vad har gjorts under hösten 2013 Följande är exempel på initiativ som tagits efter att enkätundersökningen genomfördes: Ledarutveclingsprogram under framtagande Personalpolitiskt program - beslut kommunfullmäktige 2013 Etisk policy - beslut kommunfullmäktige 2013 Gemensam diskussion kring styrmodell med samtliga ordföranden samt kommun- och ekonomichef Medarbetarenkät kring psykosocial arbetsmiljö februari 2014 Utvecklad modell för omvärldsanalys seminarium mars (Utmaningen) Översyn av delegationsordningar - KPMGs revisionsrapport s.6 LSAM/CSAM inom samtliga verksamheter Utvecklingsarbete kring intranät 4

81 Uppföljning nr 2 Alternativ politisk organisation Vansbro kommun Agneta Jansson, projektledare

82 1. FÖRORD SYFTE... 3 AVGRÄNSNING OCH METOD OMVÄRLDSANALYS... 5 FÖRÄNDRING TAR TID! TILLGÄNGLIGHET OCH ÖPPENHET... 6 INFORMATIONSINDEX FÖR KOMMUNENS WEBBPLATS... 7 ÖPPENHET... 7 SAMMANFATTNING TYDLIGHET OCH ROLLER ROLLER DE FÖRTROENDEVALDAS ROLL TYDLIGHET Beredningarnas roller Kommunstyrelsens roll Utskottens roller Jävsnämnden Överförmyndare SAMMANTRÄDEN Kommunfullmäktiges sammanträden Kommunstyrelsens sammanträden UTSKOTTENS SAMMANTRÄDEN SAMMANFATTNING MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRMODELL MÅL MÅLUPPFYLLELSE SAMMANFATTNING POLITISKA BESLUT BESLUTSUNDERLAG SAMMANFATTNING FÖRTROENDE SAMMANFATTNING KONKLUSION HUR VÄRDERA VAD? LEDNINGENS ROLLER FRAMGÅNGSFAKTORER Politisk styrning Struktur DIALOG FÖRTROENDE OCH TILLIT EN KULTUR FÖR MEDSKAPANDE OCH FÖRNYELSE ÖPPEN OCH TILLÅTANDE KULTUR DEMOKRATIASPEKTEN

83 1. Förord Denna uppföljning har genomförts av en arbetsgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare och projektledare. Arbetet inleddes i maj 2013 med siktet inställt på att det skulle vara färdigställt under hösten, därför baseras rapporten på först halvåret 2013 (med några få undantag). Arbetsinsatsen hade varit betydande om faktainsamlingen skulle ha gjorts om för att fånga hela året Utgångsläget har varit att samla redan kända och publicerade fakta (protokoll, årsredovisning, statistik mm), att inhämta olika aktörers åsikter, samt att utifrån detta sammanställa en rapport som ger grund för en översyn av den politiska organisationen, men som också ger underlag för vidare bearbetning och analys. Projektledaren är den som sammanställt rapporten och som sammanfattat de olika delområdena i ett försök att utkristallisera frågeställningar som är viktiga att hantera och jobba vidare med. Med en förhoppning om att rapporten kan vara till nytta i ett fortsatt utvecklingsarbete Agneta Jansson, projektledare 2

84 2. Syfte Syftet med denna uppföljning är att utvärdera den alternativa politiska organisationen 1, som inrättades i och med att innevarande mandatperiod ( ) inleddes. En utvärdering gjordes efter ett år 2, men av naturliga skäl innehöll den väldigt lite av de effekter som organisationsförändringen haft på kommunen. Därför är tanken att denna utvärdering, som alltså sker efter 2,5 år, ska inriktas på effekterna. Naturligtvis är det ett problem att kunna urskilja vilka effekter som härrör från organisationen. Organisationen kan inte friställas från omvärldspåverkan, men man kan få en bild som visar hur styrningen av kommunen fungerar. Är styrningen effektiv? Avgränsning och metod Demokratifrågorna djupgranskades i den förra uppföljningen och berörs därför inte djupare i denna rapport. Denna rapport omfattar huvuddelen av den politiska organisationen, nämligen: Fullmäktige Kommunstyrelsen Jävsnämnden Fullmäktigeberedningar. Övriga politiska uppdrag utvärderas inte i denna rapport. Vid förra uppföljningen granskades demokratiaspekterna på en djupare nivå, varför den aspekten inte beaktas här. Som faktagrund för avsnittet om roller och tydlighet ligger sammanträdesprotokoll för 2012 och första halvåret Avsnittet mål och måluppfyllelse baseras på Strategisk plan 3. Resultaten har hämtats från kommunens årsredovisningar, från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 4, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Kolada 5. Denna del av rapporten grundas alltså på redan kända och publicerade fakta. Inga nya mätningar har gjorts. Förtroendevaldas och tjänstemäns åsikter och syn på organisationen har inhämtats genom en enkätundersökning som genomfördes i september Svaren från enkäterna 6 (det skiljer något mellan de frågor som ställdes till förtroendevalda och de som ställdes till tjänstemannagruppen) jämförs i rapporten med de faktadelar som behandlas. 1 Benämning på en kommun som avskaffat (de flesta) facknämnderna och ersatt dessa med fullmäktigeberedningar 2 Ett år med en alternativ politisk organisation daterad Strategisk plan upprättas årligen och målformuleringarna varierar från år till år 4 Innehåller ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Sammanställs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) 5 Kommun- och landstingsdatabasen, tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (rka) 6 Enkäterna återfinns i bilaga 1, enkätsvaren återfinns i bilaga 2a, 2b och 2c 3

85 Eftersom svarsfrekvensen bland de förtroendevalda var låg - ca 43 %, valde vi att göra en separat fullmäktigeundersökning. Ledamöterna fick vid fullmäktiges sammanträde den 16 september besvara enkäten. Av 30 ledamöter besvarade 28 enkäten (93 %). Dessa båda undersökningar behandlas separat genom rapporten, eftersom vissa ledamöter svarat i båda. Den allmänt utsända enkäten kallas i rapporten förtroendevalda medan den enkätundersökning som genomfördes vid fullmäktiges sammanträde den kallas för KF. Den låga svarsfrekvensen bland förtroendevalda ger ett svagt underlag, medan tillförlitligheten är hög i KF. Eftersom det är den politiska organisationen som ska utvärderas har de tjänstemän som jobbar direkt mot, eller nära politiken valts ut att besvara enkäten, dvs. samtliga chefer och samtliga tjänstemän med någon form av delegation. Av totalt 49 tjänstemän besvarade 41 enkäten (84 %), vilket är en mycket god svarsfrekvens som gör materialet högst tillförlitligt. Enkätsvaren delas således i tre separata grupper: 1. Förtroendevalda 26 svar (av 61) 2. KF 28 svar (av 30) 3. Tjänstemannagrupp 41 svar (av 49) Jämförtal avseende enkätsvaren hämtas från tidigare undersökningar så som Kvalitetsnätverk Bergslagens (KNB) Kulturen i kommunerna (2011) och Ett år med en alternativ politisk organisation (2012). I rapporten hänvisas till revisionsrapport Vansbro kommun Organisation (KPMG, augusti 2013). 4

86 3. Omvärldsanalys För att sätta Vansbro kommun i ett större sammanhang, så har vi tittat på hur det ser ut i kommun-sverige i dag. Vansbro kommun är på intet sätt unik. Ett 50-tal kommuner har i dag denna typ av organisation (våren 2013) och allt fler kommuner diskuterar organisationsformen. Att ha kommunstyrelsen som enda nämnd är en trend som fortsätter i landet. I stort sett samtliga kommuner med denna organisationsform genomför en utvärdering av den befintliga strukturen. Ingen säger sig idag vara på väg tillbaka till en traditionell nämndsorganisation. Däremot finns behov av justeringar. De största variationerna finns inom området myndighetsutövning. Denna del har framförallt organiserats på tre sätt: 1. Två myndighetsnämnder, en för det sociala området och en för teknik, bygg och miljö, 2. En myndighetsnämnd med två sektorsutskott, 3. Styrelsen som myndighetsnämnd kompletterad med en jävsnämnd 7. Enligt SKL finns inför 2015 planer på att utöka antalet myndighetsnämnder i de kommuner som valt att ha enbart en myndighetsnämnd, alternativt jävsnämnden (alternativ 3, ovan). En annan trend är att antalet tillfälliga beredningar ökar, medan antalet fasta minskar. Förändring tar tid! De flesta kommunerna har gjort korrigeringar och revideringar under åren som gått. En av de kommuner som startade redan 1997 uttalar att det är först nu, efter 16 år som den nya strukturen verkligen satt sig, så att de förtroendevalda hittat sina nya uppdrag och upplever dem meningsfulla. 7 Vansbros modell 5

87 4. Tillgänglighet och öppenhet På frågan I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? svarar respondenterna: Grupp Medelvärde KF 4,78 Förtroendevalda 5,04 Tjänstemannagrupp 4,69 Tabell 1 På en skala från 1 till 10 ger de olika grupperna frågan dessa medelvärden Några mått som används i KKiK för att beskriva tillgänglighet och öppenhet visar på sjunkande siffror. Mätningen av huruvida medborgarna får svar på e-post inom två dagar har drastiskt sjunkit från 75 (år 2011) till 37 (år 2012). Även siffror som visar på att medborgarna får svar på enkla frågor genom telefonsamtal har sjunkit Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Vansbro Andel som tar kontakt med kommunen via telefon Vansbro som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt Vansbro med kommunen, (%) Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Vansbro Informationsindex för kommunens webbplats Totalt Vansbro Tabell 2 Källa: Frågan om ett gott bemötande vid kontakt med kommunen har hela tiden förbättrats, dock syns en liten försämring Kvaliteten på kommunens hemsida har försämrats relativt sett. Den förbättrades klart från 2009 till 2011, sedan bröts den trenden då de flesta resultaten försämrades. Detta beror delvis på att kraven har höjts. Här finns utvecklingspotential. På frågan I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om de egna verksamheterna? ger enkätsvaren följande: Grupp Medelvärde Medelvärde 2011 KF 4,74 4,76 Förtroendevalda 4,35 - Tjänstemannagrupp 4,64 5,22 Tabell 3 På en skala från 1 till 10 ger de olika grupperna frågan dessa medelvärden. Som jämförvärde anges KNB s resultat från Mätvärde saknas för gruppen förtroendevalda Enkätsvaren visar också att upplevelsen är att informationen är sämre nu än vad den upplevdes vara Särskilt tydligt är det bland tjänstemännen. 6

88 Informationsindex för kommunens webbplats Bygga och bo Förskola Gator, vägar och miljö Grundskola Gymnasium Individ- och familjeomsorg Kultur och fritid Personer med funktionsnedsättning Sökfunktion Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m Äldreomsorg Öppenhet och påverkan Totalt Diagram 1 visar utvecklingen över tid avseende kommunens hemsida. Till höger i diagrammet listas de olika verksamheter som man tittar på. Skalan är 1 till 100 och det tal som räknas fram kallas Informations-Index. Källa: De årliga mätningarna (KKiK) som kommunen valt att göra har pågått sedan De visar att den uppbyggnad av hemsidan som pågått bryts år 2011, men förbättras åter något från 2012 till Bl.a. får frågorna tillstånd, tillsyn, näringsliv ett toppbetyg. Den streckade svarta linjen visar totalt resultat. Sämsta resultatet får området Öppenhet och påverkan. För vidare fördjupning i mätningen och resultaten hänvisas till KKiK. Öppenhet När det gäller öppenhet och påverkan, som är ett speciellt område i webbgranskningen, fick Vansbro kommun 49 poäng 8 av maximalt 105 (47%). På enkätfrågan I vilken mån anser du att det råder ett öppet klimat i kommunen som organisation? svarade respondenterna enligt nedanstående diagram: års granskning 7

89 Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp Diagram 2 visar hur samtliga respondenter graderat, på en skala från 1 till 10, i vilken mån de anser att det råder ett öppet klimat Tjänstemännen besvarar frågan negativt endast fyra personer klassar öppenheten högre än 5 på den 10-gradiga skalan. Sju av 33 svar 9, alltså 21 % svarar inte alls (1). Medelvärdet ligger på 3,21. Detta kan jämföras med 4,97 som var genomsnittet av tjänstemannagruppens svar vid Kvalitetsnätverk Bergslagens (KNB) Kulturundersökning Chefernas svar har ett medelvärde på 3,50. De förtroendevalda hamnar på ett medelvärde 4,73 (alliansen 6,18 och oppositionen 3,67). KF klassar öppenheten till 4,82 (alliansen 6,15 och oppositionen 3,55). Kommunfullmäktige skattade öppenheten till 5,12 i KNB s undersökning Frågan huruvida öppenheten har ökat eller minskat i jämförelse med tidigare organisation genererar följande svar: 8 Ökat 9 Minskat Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp Oförändrat 5 Diagram 3 Öppenheten anses i mycket hög grad ha minskat i jämförelse med tidigare organisation 9 Av 41 respondenter har 38 besvarat denna fråga, varav 5 besvarat den med vet ej 8

90 Sammanfattning Ett av kommunfullmäktiges huvudmål med den nya organisationen var att den skulle präglas av öppenhet. Enkätsvaren ger vid handen att man inte anser att organisationen präglas av öppenheten och att möjligheten till inflytande är begränsad. Tjänstemannagruppen och oppositionen har samstämmiga uppfattningar, medan alliansen intar en mer positiv ställning. De negativa uppfattningarna stöds också av de mätningar som utförts inom området bl.a. KKiK och SCB s Medborgarundersökning. Den redan 2011 negativa synen har blivit mer negativ inom både tjänstemannagrupp och bland de förtroendevalda. 9

91 5. Tydlighet och roller Roller En ambition har varit att ha en enkel och tydlig rollfördelning mellan kommunens samtliga aktörer. Organisationen är i sig mycket enkel. Kommunfullmäktige har att utse en kommunstyrelse och en jävsnämnd, förutom valnämnd och överförmyndare. Dessa är de enda beslutande organen i Vansbro kommun. De förtroendevaldas roll I enkäten ställdes följande fråga: Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för kommunens förtroendevalda? Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften. Skala 1 5 Förtroendevaldas uppgift: Tjänstemannagrupp KF Förtroendevalda Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter Att medverka till att kommunen har en ekonomi i balans Att föra fram mitt eget partis intressen och åsikter Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner Tabell 4 visar hur grupperna prioriterat de olika uppgifterna Eftersom många respondenter inte uppfattade instruktionen att de olika uppgifterna skulle prioriteras (alltså rangordnas), lägger vi ingen större vikt vid denna fråga. Utfallet hade blivit tydligare om alla verkligen prioriterat uppgifterna från 1 till 5 och inte satt t.ex. 5 på alla. En bedömning som i praktiken kan vara mycket problematisk, eftersom det - särskilt i en begränsad ekonomisk situation, alltid handlar om att prioritera. De här olika uppgifterna står ju inte så sällan i konflikt med varandra. Påpekas bör att den enda av dessa uppgifter som är lagstyrd, är att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Tydlighet SKL har gett ut en skrift Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (2012) 10. Där konstaterar man att mer formaliserade spelregler ger en grund för att utveckla förutsättningarna för det politiska ledarskapet, för tjänstemännens ledarskap och för samspelet däremellan. Klara och kända regler ger också bättre transparens - den som betraktar den kommunala organisationen utifrån får därmed en bättre insyn i ansvars- och uppgiftsfördelningen. Det är alltså av största vikt att alla aktörer ser och förstår den arena som de befinner sig på. Den måste definieras och kommuniceras - planen måste kritas. Det finns ett samband mellan tydlighet i ansvar och ett bra samarbete. Finns det en struktur för hur 10 ISBN

92 detta ska fungera i vardagen öppnar det upp för ett bättre samspel som bygger på respekt, förståelse och öppenhet. När nuvarande politiska organisation fastställdes angav man tydlighet som ett ledord. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla. På frågan om man tycker att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda svarar de förtroendevalda att de till ganska stor del (2,6 av 4 där 3=stor del) anser dem tydliggjorda. Däremot anser tjänstemannagruppen att de endast till viss del (2,1 av 4, där 2=till viss del) är tydliggjorda. Tjänstemannagruppen anser i lägre grad att avgränsningen mellan verksamheterna och politiken är tydlig. Generellt kan man säga att tjänstemannagruppen anser rollerna mindre tydliga än vad de förtroendevalda gör. KF Förtroendevalda Tjänstemannagruppen I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda? 2,6 2,6 2,0 Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för förvaltningen å ena sidan 2,4 2,3 1,9 och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 2,7 2,8 2,4 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är tydliggjorda? 2,3 2,2 2,1 Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 2,7 2,8 2,4 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 2,8 2,7 2,2 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive ansvarsområden är tydliggjorda? 2,3 2,4 1,9 Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? 2,2 2,0 2,1 Tabell 5 Genomsnittet av alla respondenters svar på frågorna om tydlighet. Svarsalternativen var inte alls (=1), till viss del (=2), till stor del (=3) och helt och hållet (=4). Man kan konstatera att de olika aktörerna inte alls är säkra på roller och ansvarsområden. Särskilt anmärkningsvärt är att avgränsningen mellan politik och förvaltning inte är tydlig. Tjänstemannagruppen anser att avgränsningen knappt uppnår till viss del tydliggjord (1,9). Medelvärdet av cheferna svar hamnar på 2,1. Det är ansvarsfördelningen inom förvaltningsorganisationen som är minst tydlig, anser respondenterna. Vidare anser de förtroendevalda att de politiskt fastställda målen till större del är tydliggjorda, än vad tjänstemannagruppen anser. Man tycker att målen endast till viss del är tydliggjorda. Cheferna svarar på samma sätt som tjänstemannagruppen i stort (2,1). Hur står då den alternativa organisationen sig i jämförelse med den tidigare nämndsorganisationen i fråga om styrning, demokrati och effektivitet? I diagramen nedan redovisas enkätsvaren: De frågor som ställdes till de förtroendevalda var: Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande 11

93 aspekter: A) Med tanke på styrning av kommunen? B) Med tanke på den kommunala demokratin? C) Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Resultat 2012 Resultat % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bättre styrning av kommunen Oförändrat kommunala demokratin Sämre effektivitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% styrning av kommunen kommunala demokratin effektivitet Diagram 4 visar de förtroendevaldas syn på frågorna efter ett år med ny organisation. Svaren angavs på en skala 1-4 och redovisas i diagrammet som 1 och 2=sämre, 3 och 4=bättre. Det gavs inget alternativ oförändrat vid detta tillfälle. Samma frågor ställdes till tjänstemannagruppen. Diagram 5 visar de förtroendevaldas syn på frågorna efter 2,5 år i den nya organisationen. Svaren gavs då på en 9-gradig skala och redovisas som 1-4=sämre, 5=oförändrat och 6-9=bättre. I båda diagrammen visas andel svar i y-axeln Sämre Oförändrat Bättre Styrning av kommunen kommunala demokratin effektivitet Diagram 6 visar tjänstemannagruppens svar Y-axeln visar antal svar. Svaren gavs på en niogradig skala. Det finns inga jämförvärden från Man kan se att de förtroendevalda inte längre intar en lika positiv hållning när det gäller effektiviteten och styrningen av kommunen. Vid undersökningen 2012 tyckte de att just dessa delar blivit bättre i den nya organisationen. Då ansåg man att detta skedde på bekostnad av demokratin. Möjligen intar man nu en något mer positiv hållning avseende den kommunala demokratin. Tjänstemannagruppen anser att den nya organisationen ur alla de efterfrågade aspekterna har försämrats. Vid uppföljningen 2012 kunde man se att alliansen var mer positiv i sin bedömning än oppositionen. Resultaten nedan visar de förtroendevaldas åsikt, respektive fullmäktigeledamöternas den 16 september. 12

94 , ,9 4,8 3,9 6 3,4 4,9 4,1 4 4,5 Med tanke på styrning av kommunen? Med tanke på den kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Diagram 7 Precis som vid förra undersökningen är alliansen mer positivt inställda än oppositionen. Siffrorna på staplarna visar medelvärdet av svaren på den niogradiga skalan. Värdena tolkas som 1-4=sämre, 5=oförändrat, 6-9=bättre. På staplarna anges medelvärdet per grupp och svar. Alliansen anser att styrningen har blivit något bättre i den alternativa organisationen, liksom effektiviteten, medan man anser att den kommunala demokratin är oförändrad eller något sämre. Det är dock inga stora förbättringar (värden över 5) som man anser har uppnåtts. Oppositionen anser att organisationen ur alla dessa aspekter har försämrats (värden under 5). Beredningarnas roller Kommunfullmäktige har utsett tre permanenta beredningar valberedningen, presidieberedningen och demokratiberedningen. Fullmäktige har gett demokratiberedningen ett uppdrag att samordna det övergripande demokratiarbetet, något som mest tagit sig uttryck i att beredningen gjort en systemöversyn dvs. reviderat och uppdaterat olika styrdokument, så att de stämmer överens med varandra och med organisationsformen. Beredningen ansvarar också för etiska regler och ska verka för en förbättrad representativitet, integration och mångfald. Demokratiberedningen svarar även, på fullmäktiges uppdrag för att utveckla dialogen med medborgarna. Ett uppdrag som beredningen låtit vila, med anledning av att kommunstyrelsen på eget initiativ 11, åtagit sig uppdraget genom projektet Utmaningen. 11 Efter detta initiativ ändrade fullmäktige kommunstyrelsens reglemente och lade till ett uppdrag att leda och samordna medborgardialog ( 1) Uppdraget att utveckla dialogen med medborgarna åligger fortfarande demokratiberedningen 13

95 När man stod i begrepp att ta fram en ny tillgänglighetsplan, beslutade kommunfullmäktige att inrätta en tillfällig beredning. Det är enda gången som man nyttjat denna möjlighet. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har ett oerhört brett ansvarsområde, då ansvaret för i princip all operationell verksamhet ligger där. Kommunstyrelsen disponerar 99,5% av kommunens budget Kommunstyrelsen har i och med den nya organisationen ett stort ansvar som myndighetnämnd, där en stor del av beslutandet utgörs av myndighetsutövning. Dessa ärenden ställer helt andra krav på styrelsearbetet ärenden får inte avgöras vid offentliga möten, besluten måste omfatta de faktiska förhållanden som varit avgörande, man har en kommunikationsplikt osv. Ärenden av en typ som kommunstyrelsen traditionellt sett inte hanterat. För att kunna klara det breda uppdraget har kommunfullmäktige indelat kommunstyrelsens åliggande i tre olika teman 12, vars områden tilldelats tre olika utskott. Dessutom har man inrättat ett utskott, styrning och ekonomi, som ansvarar särskilt för planering och samordning av kommunstyrelsens arbete, i syfte att anpassa verksamheten till tilldelad budgetram. Utskottens roller Fullmäktige har beslutat att utskotten endast ska ha ringa delegation, eftersom man inte vill att de förväxlas med nämnder, som ju är en helt annan sak. Tittar man på utskottens dagordning/protokoll inser man snart att fördelningen av ärenden mellan de olika utskotten inte alls följer kommunstyrelsens reglemente. Avseende 2012 års ärenden som behandlades i utkottet styrning och ekonomi är det ca 40 % av ärendena som enligt reglementet hör hemma under andra teman (utskott). Ungefär en tredjedel av ärendena borde ha beretts i utskottet leva och bo, medan övriga skulle ha behandlats i utskotten utbildning och arbete eller omsorg. Kommunstyrelsens reglemente har på Demokratiberedningens initiativ reviderats under perioden. Demokratiberedningen beslutade (KF Db 25/2011) att inhämta kommunstyrelsens yttrande avseende utskottens namn, befogenheter och uppdrag. Kommunstyrelsen fann då inte orsak att ändra vare sig utskottens namn eller ansvarsområden. Detta till trots följer man alltså inte den uppdelning som reglementet gör gällande och den Arbetsbeskrivning för kommunstyrelsens utskott som kommunstyrelsen fastställt. Den enda egentliga förändringen som kommunstyrelsen gjorde vid det tillfället (KS 254/2012), var att de gav beslutanderätten avseende nya förvaltningsuppdrag (utred- 12 Tema leva och bo, utbildning och arbete, samt omsorg 14

96 ningar) till utskottet styrning och ekonomi. De andra utskotten måste alltså förankra utredningsuppdrag hos utskottet styrning och ekonomi. Jävsnämnden Myndighetsutövning gentemot kommunen (kommunstyrelsen) är jävsnämndens enda uppgift. Det gäller all tillsyn miljölagstiftning, plan- och bygglag, brandskyddstillsyn mm. Jävsnämnden är fristående från kommunstyrelsen och arbetar på fullmäktiges uppdrag. Överförmyndare Vansbro kommun har en vald överförmyndare. Den operationella verksamheten ligger på ett kontor i Mora gemensamt med kommunerna Mora, Rättvik, Leksand, Orsa och Älvdalen. Sammanträden Nedan redogörs för antalet genomförda sammanträden 2011, 2012 och första halvåret /2013 (2011) Protokollförda möten Leva och bo 10/4 (12) Utbildning och arbete 9/4 (9) Omsorg 16/5 (9) Styrning och ekonomi 15/7 (15) 12/10 (15) 7/5 (9) 2/4 (7) Antal 82/31 (92) 50/22 (36) 104/50 (82) 188/80 (227) 299/157 (324) 104/54 (114) 25/78 (54) 54/21 (16) 904 (945) Tid, Timmar 20/10 (26) 21/9 (17) 17/20 (26) 49/23 (47) 60/39 (61) 24/11 (22) 4/5 (8) 20/15 (16) 215/ 132 (223) Tabell 6 Statistik över sammanträden 2012 och första halvåret Jämförvärde 2011 inom parantes Kommunfullmäktiges sammanträden Kommunfullmäktige hade sju sammanträden 2012 och fem under första halvåret Endast vid tre av de sju sammanträdena 2012 deltog 31 ledamöter. Vid två möten deltog 29 ledamöter och vid två möten 30 ledamöter. Vid tre av de fem sammanträdena första halvåret 2013 deltog 31 ledamöter. Kommunstyrelsens sammanträden Kommunstyrelsen sammanträdde 14 gånger under Sex ärenden lades till och fyra ströks från dagordningen. Av dessa var sex möten extrainsatta. Trenden håller i sig 2013 den fastställda planen håller inte. T.o.m. den 6 november 2013 hade kommunstyrelsen sammanträtt 14 gånger. Av dessa var sex möten extrainsatta. Samtidigt har 14 extra ärenden lagts till föredragningslistan, medan sex ärenden har strukits. Detta kan jämföras med 2010, då inte något extra möte hölls och endast ett extra ärende hanterades under året 13. Det har också blivit allt vanligare att beslut upphävs eller ändras efter en tid. 8/5 (4) Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Jävsnämnden Demokratibered TO- TALT 80 (80) 13 Uppgift från KNB:s kvalitetsrapport 15

97 Närvaron vid kommunstyrelsens möten är bättre än vid utskottens möten, vilket naturligtvis förklaras av att det finns ersättare att kalla in. Dock deltog endast 10 ledamöter vid ett sammanträde 2012 och vid två sammanträden Kommunstyrelsen återremitterade ett ärende 2012 och ett under första halvåret Ett ärende bordlades I 20 ärenden reserverade sig totalt 42 ledamöter. I två ärenden avstod ledamöter från att delta i beslutet. Utskottens sammanträden Totalt sammanträdde utskotten vid 50 tillfällen under Av dessa möten var 32 i enlighet med årsplan, medan 18 möten var extra insatta. Den totala sammanträdestiden uppgick till 132 timmar. Utskotten sammanträdde t.o.m. augusti gånger mot planerade 28 möten. Frånvaron vid utskottens sammanträden var omfattande. Eftersom det inte finns några ersättare lämnas tomma stolar. Styrning och ekonomi har högst närvaro. Endast vid två av de 15 mötena under 2012 var en ledamot frånvarande. Leva och bo hade nio möten under året. Vid tre av dessa deltog samtliga ledamöter. Vid övriga sex möten var en ledamot frånvarande. Utskottet omsorg visar sämst närvaro. Vid endast fem av de 16 möten som hölls deltog samtliga ledamöter. Vid fem av mötena deltog fyra ledamöter och vid fem möten deltog bara tre ledamöter. Det kan tyckas anmärkningsvärt, då utskottet omsorg i princip är det enda utskott som delegerats beslutanderätt. Besluten överlåts således till tre personer i många fall Leva och bo Omsorg utbildning och arbete Styrning och ekonomi Diagram 8 Antal ledamöter (färgkod) som deltog vid antal möten (y-axel) år Observera att utskottet styrning och ekonomi bara har fyra ledamöter, vilket innebär att grönt = 4 och gult = 3. Sammanfattning Man kan konstatera att den tydlighet som man eftersträvat inte kunnat uppnås. För att en organisation ska vara effektiv måste de olika aktörerna känna till hur den är tänkt att fungera. Kännedomen är enligt enkätsvaren generellt låg hos samtliga. Utskottens roller är till viss del kända enligt respondenterna. Tittar man på utskottens arbete, så ser man att asvarsfördelningen inte stämmer med reglementet. Något som naturligtvis ökar förvirringen. Det är förvaltningsorganisationen som är minst tydlig för de olika aktörerna. 16

98 Den fastställda sammanträdesplanen håller inte på långa vägar. Under 2012 var sex av 14 kommunstyrelsesammanträden extrainsatta. Under första halvåret 2013 hade kommunstyrelsen tio möten varav fem var extrainsatta. Under 2012 hade utskotten totalt 50 möten varav 18 var extrainsatta. Naturligtvis är det av största vikt att fastställa planer som håller. Det är en förutsättning för de förtroendevalda som behöver ta ledigt från arbeten för att fullfölja sitt uppdrag - att i tid kunna planera sitt arbete. Det är också en förutsättning för det partipolitiska arbetet. Sen kan det naturligtvis hända extra ordinära saker som gör extra sammanträden nödvändiga. Något som det hörs invändningar mot, är den kommunala demokratin som många förtroendevalda upplever som bristfällig. För att de demokratiska processerna ska kunna följas är det av största vikt att arbetet sker öppet, enligt plan och på ett för alla känt sätt. Det råder också oordning vad gäller dagordningen till kommunstyrelsens sammanträden. Många extra ärenden sätts in. Att ta upp extra ärenden omöjliggör det partipolitiska arbetet och sätter de demokratiska processerna ur spel, varför det bör undvikas. Det finns en reservation från kommunstyrelsens sammanträde en där en ledamot anger otillräcklig information och för kort om tid för inläsning som skäl för sin reservation. Vad gäller fullmäktige så finns beredningstvånget beskrivet i kommunallagen. Det förekommer också att ärenden stryks från dagordningen. Att beslut ändras, upphävs eller stryks från dagordningen i relativt stor omfattningen har säkert en mängd olika förklaringar. Dels kan det bero på undermåliga beslutsunderlag (tjänsteutlåtanden), som i sin tur kan bero på otydliga uppdrag eller så kan det bero på brister i den politiska beredningskedjan. Eller en blandning av dessa orsaker. En risk med de kortare beslutsvägarna i en alternativ politisk organisation är att beslut tas allt för snabbt. Det politiska systemet är byggt på demokratiska processer som kräver bred delaktighet och förankring. Något som tar tid. Det i grunden låga förtroendet blir inte bättre av att man fattar beslut som man sedan ångrar eller ändrar. Här finns all anledning att se över ärendeberedningen. 17

99 6. Mål och måluppfyllelse För att kunna ta ställning till om organisationen är effektiv bör man fundera över huruvida kommunen uppnår de mål som fastställts. Styrmodell Samtidigt som fullmäktige beslutade att införa en alternativ politisk organisation så fastställde man också en ny styrmodell mål och resultatstyrning. Syftet var att effektivisera organisationen och samtidigt hitta en rationell modell för hur Vansbro kommun ska styras. I enkätundersökningen ställs inga direkta frågor om styrmodellen, eftersom det är organisationen som ska utvärderas, men naturligtvis berörs styrmodellen i detta avsnitt. Mål- och resultatstyrning är på kommunnivå tänkt att genomföras på så sätt att politikerna fastställer de mål som verksamheterna ska arbeta mot och där sedan förvaltningen verkställer och bestämmer hur målen ska uppnås. Därefter är tanken att en utvärdering ska ske för att kunna utröna hur väl målen uppfyllts. Planering Utveckling Mätning Analys Bild 1 Schematisk bild över styrsystemets olika delar Mål När det gäller mål och formulering av mål, är det viktigt att tänka på att de ska vara möjliga att arbeta efter och de ska kunna utvärderas. Som checklista kan man använda SMART-kriterierna, dvs. att ett mål ska vara: Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt. Måluppfyllelse Kommunens organisation ägs av kommunfullmäktige, därför tittar vi på de inriktningsmål som fullmäktige fastställt. Verksamhetsmålen är naturligtvis viktiga, men de ägs av kommunstyrelsen och ligger på en annan detaljnivå. Dessa mål finns beskrivna i årsredovisningen och kan granskas där. Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat Resultat 18

100 1. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i Nöjd-region-index (NRI) ökar (2008) 2. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till 0 % (nollresultat, det vill säga enligt budget). +2,4 mkr +11,8 mkr 3. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 4. I Vansbro kommun vill vi utveckla formerna för dialog och ge möjligheter till ökat inflytande och delaktighet för våra invånare. Antal invånare är minst personer kommundelsträffar genomförda Genomföra demokratidag Ja Tillskapande av ungdomsforum. Ja 5. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den service och omsorg kommunen erbjuder. 6. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. 7. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. 8. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 9. Vansbro kommun ska uppfattas som en kultur- och evenemangskommun. 10. Vansbro kommun verkar för en utveckling av icke-fossil energiproduktion. Nöjd-medborgar-index (NMI) (2008) Frisktalet är minst 96 % Medarbetarindex ökar. 3,20 16 Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning. (2009) 42 3, % godkända elever i grundskolan. 95 % 75 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser. 95 % (vuxenutb.) Nöjd-region-index (NRI), faktor fritid Energiförbrukning MWh. Tabell 7 Källa: Vansbro kommuns årsredovisning 2012 (gradjusterad) 100 % 98 % (vuxenutb.) (vuxenutb.) 63 % 63 % (2008) 91 % (vuxenutb.) Enligt ovanstående tabell kunde fyra av de 10 inriktningsmålen 2012 anses uppnådda. Påpekas bör att när det gäller inriktningsmål nr 4 har man valt ett antal aktiviteter som mått för måluppfyllelsen. Vad avser själva målet, som ju är ökat inflytande och delaktighet, visar SCB s Medborgaundersökning att NII (Nöjd-Inflytande-Index) mellan 2008 och 2012 har minskat från 37 till 33, vilket är ett mycket lågt värde Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 15 Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 16 Värdet avser 2009 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 17 Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 18 Skalan är 1 till 100. SCB har angett att index under 40 kan anses som underkänt. Ju närmare 100 desto bättre. 19

101 Mål nr 2 att ha en ekonomi i balans är ett inriktningsmål som fullmäktige fastställt, men i enlighet med gällande lagstiftning är det ett krav. Eftersom kommunen haft svårt att uppfylla detta krav, har fullmäktige valt att ytterligare poängtera vikten av att uppnå en ekonomi i balans, genom att formulera detta som ett inriktningsmål. Det positiva ekonomiska resultatet 2012 var det tredje i rad, efter många års negativa resultat. Dock uppnår man fortfarande inte balanskravet, då ca 21 Mkr återstår att återställa. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunen har svårt att nå de uppsatta målen. Vidare visar de mätetal som valts ut, entydigt på att redan dåliga resultat försämras. Ett grundläggande problem är att förvaltningen, som ska förverkliga de politiska målen, inte upplever att målen är tydliggjorda (jfr avsnittet Roller och tydlighet). Man får ställa sig frågan hur har målen formulerats? Är de SMARTa? Om målen inte är SMART formulerade blir det problematiskt att uppnå dem. Det blir också svårt att mäta resultat. Det visar sig vid en närmare granskning att det inte alltid är måluppfyllelsen som mäts. I något fall är det aktiviteter, som egentligen inte alls har med resultatet att göra som redovisas som nyckeltal. Det är viktigt att skilja mellan VAD och HUR. Som ett exempel kan man problematisera omkring målsättning nr 7 I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. Ett mål som man uppnått då man ligger på den övre delen av Svenskt Näringslivs ranking. Man uppnår det med god marginal. Vansbro kommun fortsatte att klättra på listan och hamnade på 77:e plats Att ha som mål att mäta sig mot andra, dvs. placering på en rankinglista är både populärt och lätt att mäta, men är det ett mål i egentlig mening? Tolkar man inriktningsmål nr 7 I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. så bör själva målet vara att underlätta för etablering av företag, eller egentligen etablering av företag. Tittar man djupare i Svenskt Näringslivs rankinglista ser man att när det gäller t.ex. nyföretagsamhet, hamnar Vansbro kommun på plats 245. Det här är ett exempel som visar på svårigheten att formulera mål, men framför allt blir det tydligt hur viktigt det är att analysera resultaten. Det räcker inte alltid att se en enda dimension. Oftast måste man gräva djupare och fundera över vad siffran står för. Dvs. det arbete som beskrivs som analys i styrmodellen. Att verkligen mäta rätt saker och att analysera de resultat man uppnår ingår i kommunens styrmodell. Att sedan använda analysen i ett utvecklande syfte är nästa moment. 20

102 7. Politiska beslut I enkäten ställdes frågan I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs?. Det visar sig att de förtroendevalda i större grad anser att besluten verkställs, än vad tjänstemannagruppen anser. Skillnaden mellan grupperna är större än tidigare. Förtroende- Kommunfullmäktige Tjänstemannagrupp Chefer Medborgare Valda Enkätsvar 5,88 5,77 4,56 4,56 - KNB ,67 6,55-5,4 Tabell 8 visar resultaten från den aktuella enkätundersökningen, samt som jämförelse KNB s undersökning 2011 Vid 2011 års undersökning låg de två respondentgrupperna fullmäktigeledamöter och tjänstemannagrupp betydligt närmare varandra. I dag är fullmäktiges uppfattning nästan en hel enhet lägre än 2011, medan tjänstemannagruppen ligger två hela enheter under. Cheferna intar samma ställning som tjänstemannagruppen i stort. Tittar man på åtgärdsplanen (något som i KPMG:s revisionsrapport beskrivs som ett styrdokument som man jobbat mer efter, än den fastställda styrmodellen) ser man att många av de 108 punkterna som fullmäktige fastställde har tagits bort eller ändrats. Det finns ingen systematisk återkoppling där verkställda beslut rapporteras till politiken. Beslutsunderlag Det är naturligtvis av största vikt att de beslutsunderlag som förvaltningen tillhandahåller är av god kvalitet. Underlagen för styrelsens och nämndernas beslut handläggs regelmässigt av förvaltningen och ska med utgångspunkt från regeringsformens allmänna krav på saklighet och opartiskhet vara korrekta till sitt sakliga innehåll. Det är den politiska ledningens ansvar att se till att så är fallet även om uppgiften rent faktiskt sköts av förvaltningen. Med myndighetsutövning avses beslut som grundas på lag eller annan författning där en myndighet bestämmer om förmåner eller förpliktelser för enskilda. Till begreppet myndighetsutövning finns viktiga rättsverkningar kopplade som t.ex. tjänstefelsansvar och utökat skadeståndsansvar. I myndighetsrollen ställs höga krav på professionalism i en myndighets handläggning. Det innebär att samspelet mellan politiker och tjänstemän är särskilt grannlaga när det gäller uppgifter som innehåller myndighetsutövning. Den politiska nivån bär det fulla ansvaret för uppgiften som sådan och den professionella nivån måste bära de nödvändiga yrkeskunskaperna. Ett bra beslutsunderlag ska ge beslutsfattarna en överskådlig bild av alla kostnader och övriga effekter som ett beslut förväntas medföra. 21

103 I de etiska regler som fullmäktige fastställt 19 står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats." I enkäten ställdes en rad frågor till de förtroendevalda om de beslutsunderlag som levereras. Dels avseende mängden. Endast en förtroendevald anser att man får för mycket material. Hälften, 50 % tycker att mängden är lagom och 38 % att man får för lite material. Av fullmäktiges 28 svar var det bara 11 som besvarat denna fråga. Ingen tyckte att man fick för mycket material, fem tyckte att man får för lite material och sex att man får lagom mycket material. Det är ungefär samma siffror som vid tidigare undersökningar. Under 2013 har inför varje kommunfullmäktige delats ut i snitt 46 sidor beslutsunderlag och till kommunstyrelsen 155 sidor. Något som ledamöterna alltså anser är lagom, eller möjligen i minsta laget. Samtidigt anser 48 % av fullmäktiges ledamöter (27 % av kommunstyrelsens) att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden för beslut. Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Förtroendevalda KF % 40% 30% 50% 40% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 9 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 Skalan i det högra diagramet har fyra steg, medan skalan i det vänstra har 10 steg. Svaren 2008, då 2 % svarade stämmer inte alls och 12 % svarade stämmer helt, var mer positiva än 2012, då 27 % svarade inte alls och ingen svarade stämmer helt. 19 KF 59,

104 2013 svarar 48 % 1-3 på den 10-gradiga skalan och endast 4 % svarar 8. Ingen svarar 9 eller 10. Fullmäktigemötet den 16 september intar en mer negativ ställning än vad gruppen förtroendevalda gör. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Förtroendevalda KF % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 40% 30% 20% 10% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 10 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 Även i detta avseende anser de förtroendevalda att kvaliteten har försämrats över tid tyckte 12 % av respondenterna att påståendet stämde helt. Endast en av de förtroendevalda anser 2013 att så är fallet. 42 % av förtroendevalda och 56 % av fullmäktigeledamöterna svarar 1-3 och 12 respektive 8 % svarar 8-10 på frågan. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Förtroendevalda Fullmäktige % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 40% 30% 20% 10% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 11 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 I detta hänseende är de förtroendevaldas åsikter spretiga tyckte 14 % att beslutsunderlagen var lätta att förstå ( stämmer helt ), medan 6 % tyckte det

105 2013 bedömde 20 % av de förtroendevalda och 12 % av fullmäktigeledamöterna denna kvalitetsaspekt till 8-10 på en 10-gradig skala. Samtidigt klassade 16 respektive 40 % detta till 1-3 på den 10-gradiga skalan. Sammanfattning Tilltron till att politiska beslut verkställs är låg. Återkopplingen måste bli bättre. Det ska finnas en intern kontroll, som säkerställer att beslut genomförs och en återrapportering som kopplar tillbaka resultat av genomförda beslut till politiken. 48 % av fullmäktiges ledamöter och 27 % av kommunstyrelsens anser att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden för beslut, men man anser inte att mängden handlingar är problemet. Beslutsunderlagen håller inte den kvalitet som man önskar, främst avseende handlingsalternativ och konsekvensbeskrivningar. Det finns all anledning att se över och vidareutveckla beredningskedjan. Dels handlar det om tjänsteutlåtanden som beslutsunderlag, men det handlar också om de olika beredningsstegen. Ett antal frågor uppstår: Vad innebär det att genomföra en tjänstemannaberedning, d.v.s. en sakkunnig beredning? Vilka uppgifter ska ingå och hur ska de presenteras? Vilket uppdrag har utskottet styrning och ekonomi vid det s.k. dagordningsmötet? Vad innebär beredning i ett utskott? Är det brister i beredningen som förorsakar så många ändrade beslut? Varför tror man i så låg grad att de politiska besluten genomförs? 24

106 8. Förtroende Något som oroat och som upplevts som bekymmersamt är det bristande förtroende som råder i kommunen och vari projektet Utmaningen har sitt ursprung. Syftet med projektet är att öka förtroendet mellan olika aktörer i Vansbro kommun, för att skapa bättre förutsättningar för framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete. Vilken inriktning man än väljer så ser man att förtroendet minskar. Tittar man på SCB:s NMI (NöjdMedborgarIndex) som är ett tal mellan 1 och 100 och som sammanfattar medborgarnas bedömning av de kommunala verksamheterna, så har det sjunkit från 48 år 2008 till 42 år Tittar man på NII (NöjdInflytandeIndex) så har det mellan 2008 och 2012 minskat från 37 till 33. Det här är definitivt något att ta på allvar. Förtroendet bland medborgarna är oerhört lågt. Det lyfts redan 2011 fram som kommunens svaga sida i KNB:s Kulturrapport. Det är det externa förtroendet, dvs. medborgarnas förtroende för organisationen Vansbro kommun. Hur ser det då ut med förtroendet internt mellan kommunens olika aktörer? I enkäten ställdes frågan Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan?. Grupp Medelvärde (1-10) Förtroendevalda 6,0 KF 6,2 Tjänstemannagruppen 4,5 Tabell 9 Medelvärdet av de olika gruppernas bedömning, på en skala 1-10, av förtroendet för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan Vidare ställdes frågan: Känner du förtroende för förvaltningsledningen?. Grupp Medelvärde (1-10) Förtroendevalda 5,3 KF 5,8 Tjänstemannagruppen 3,8 Tabell 10 Medelvärdet av de olika gruppernas bedömning, på en skala 1-10, av förtroendet för förvaltningsledningen Gemensamt för grupperna är att alla har större förtroende för den politiska ledningen än för förvaltningsledningen. Inom tjänstemannagruppen är förtroendet mycket lågt för den egna ledningen. Av 31 svar har 7 respondenter (22 %) bedömt förtroende till högre än 5 på den 10-gradiga skalan, medan nästan hälften (48 %) har bedömt förtroendet till mellan 1 och 3. Chefernas svar hamnar på ett medelvärde på 3,9. På frågan om utvecklingen avseende förtroendet, d.v.s. Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? får man följande svar: 25

107 9 I hög 8 7 Inte alls Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp 1 0 Minskat Oförändrat Ökat Diagram 12 visar antalet svar från respektive grupp på en skala 1-9, där 5 = oförändrat Väldigt få tycker att förtroendet har ökat i tjänstemannagruppen en enda person, medan tre personer tycker att det är oförändrat och 21 personer anser att förtroendet minskat i olika grad. Då ska man betänka att förtroendet var lågt redan Förtroendet för de förtroendevalda är större i tjänstemannagruppen än förtroendet för den egna ledningen. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KNB 2011 Förvaltn.led. Förtr.valda Diagram 13 visar tjänstemannagruppens förtroende för förvaltningsledningen (röd) och för de förtroendevalda (grön). Som jämförelse visas resultatet från KNB:s mätning 2011 (blå, tonad) som visar förtroendet för kommunens ledning. Ledningen grupperades inte vid det tillfället i en förvaltning- och en parlamentarisk del. Men även de förtroendevaldas grupper anser att förtroende minskat om än inte lika tydligt. Mönstret är det samma förtroendet för den parlamentariska ledningen är större än för förvaltningsledningen. 26

108 Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar till vara medarbetarnas kompetens mättes i enkäten genom direkt fråga till tjänstemannagruppen: I vilken utsträckning tycker du att kommunen uppnått detta mål? Svaren fick ett medelvärde på 3,55 på en tiogradig skala. 40 % av de 35 svarande angav 1och 2 på skalan. Den politiska ledningsuppgiften har förändrats 20. Uppdraget som ordförande i styrelsen har utvecklats till en ledningsuppgift av en helt annan dignitet än vad den historiskt sett varit. Uppdraget som ledande politiker har professionaliserats. Det politiska ledarskapet har en central roll för kommunen och lyfts ständigt fram som en framgångsfaktor. Uppdraget som ledande tjänsteman har också det förändrats. Ett gott ledarskap är en nyckel till det engagerade medarbetarskap som behövs för att utveckla verksamheterna i linje med ständigt ökande krav på service av god kvalitet. 20 Hämtat ur Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän ett ledarskap i tiden (SKL, 2012) 27

109 9. Konklusion Tanken med uppföljningen av organisationsförändringen var att stämma av hur den alternativa politiska organisationen fungerar i praktiken. Inledningsvis beskrivs också svårigheten att friställa och också värdera organisationen i sig isolerat. Genom enkätsvaren och fakta som samlats i denna rapport kan man dra slutsatsen att det finns tre viktiga komponenter som de facto har värderats i undersökningen. 1. Organisationen, 2. Styrmodellen, 3. Ledarskapet. Hur värdera vad? Traditionellt har kommunerna värderat ekonomin endimensionellt. Det har varit det enda möjliga sättet, då man har styrt verksamheten genom budgettilldelning. Nu har man en mål- och resultatstyrning, vilket tvingar fram en utvärdering som är flerdimensionell. Enkelt uttryckt måste man ställa frågan, vilken kvantitet, till vilken kvalitet får man för pengarna? Ett positivt ekonomiskt resultat säger långt ifrån allt i synnerhet då det visar sig ha andra förklaringar än medvetna politiska beslut. Hur ska man tänka omkring den låga måluppfyllelsen? Att nå tre, kanske fyra mål av tio, lite beroende på vad man mäter, räcker det? Alla kvalitetsmått, som det dessutom läggs mycket resurser på att ta fram, finns tillgängliga och måste användas. Även i de fall när man anser sig ha nått målen. Resultaten måste analyseras och användas i utvecklande syfte. Styrmodellen består av olika aktiviterer som ska genomföras medvetet, strukturerat och återkommande. Kommunen har en planeringsfas som utmynnar i mål och budget. Genom bl.a. KKiK är man också ganska duktig på mätning, men när det kommer till analys och utveckling, så finns stora brister. För att inte säga en total avsaknad. Planering Utveckling Mätning Analys Bild 2 Schematisk bild över den fastställda processen Ledningens roller En tydligare fördelning av uppdragen och ett bättre samspel ses som en av de viktigaste förutsättningarna för att få en effektiv styrning, ledning och en bättre demokrati. En effektiv och välfungerande lokal förvaltning handlar ytterst om en hög funktionalitet i kontaktpunkten mellan det politiska ledarskapet och den ledande tjänstemannen. 28

110 Fungerande ansvarsfördelning och ett bra samspel mellan ledande politiker och chefstjänstemän är en förutsättning för att lösa det kommunala uppdraget. Enkäten gör gällande att ansvarfördelningen i Vansbro kommun inte är tydlig för de olika aktörerna. Samspelet är heller inte det bästa, då man anser att det brister i öppenhet, samtidigt som förtroendet är mycket lågt. Ansvaret för kommunens styr- och ledningssystem, för beredningsunderlagen, för myndighetsutövningen och ansvaret för kompetensförsörjningen ligger på den politiska ledningen och på förvaltningsledningen. Det måste anses vara kommunledningens i särklass viktigaste roll att få alla dessa delar att fungera. Här framträder tyvärr en rad brister. Framgångsfaktorer 21 Det finns en rad generella framgångsfaktorer när det gäller ledning och styrning av en organisation. En kommun är en mycket komplex organisation som kräver mycket av ledarskapet. SKL beskriver i Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän fem specifika framgångsfaktorer (s. 42): 1. Politisk styrning genom visioner, mål och uppföljning, 2. Struktur i styrningen och uppdraget, 3. Dialog, 4. Förtroende och tillit, 5. En kultur för medskapande och förnyelse. Man kan snabbt konstatera, baserat på fakta och enkätsvar, att Vansbro kommun inte till fullo kan uppnå någon av dessa framgångsfaktorer. Politisk styrning Vansbro kommun har ett styrsystem som fastställts av kommunfullmäktige. Det har dock låg acceptans i praktiken, eftersom det inte blivit inarbetat. En uppgift som åligger ledningen, som också ska leda hela verksamheten mot de politiskt fastställda målen. Det är därför av största vikt att fastställa SMARTa mål 22. Att målen sedan ska göras kända i förvaltning och politik är väl en självklarhet. Den politiska styrningen blir haltande utan en kontinuerlig måluppföljning och ändamålsenlig återrapportering. Dessa aktiviteter ska ske kontinuerligt och rutinmässigt. Det är också viktigt att höja kvaliteten på beslutsunderlag (både utredningar och tjänsteutlåtanden). Det finns också övrigt att önska när det gäller tillgänglighet och öppenhet. Struktur Inom det här området avslöjas stora brister i Vansbro kommun. Man har svårt att planera verksamheten och mycket handlar om att släcka bränder. 21 Detta omskrivs i Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän, SKL, utgiven , ISBN-nummer: se kapitel 5, Mål och måluppfyllelse 29

111 Eftersom det finns en stor osäkerhet avseende roller så saknas struktur i styrningen. Uppdraget blir otydligt när man inte förstår ansvarsfördelningen. Ett par kommentarer bland enkätsvaren som visar på den stora osäkerheten: I den nya organisationen är det oklart rollerna. Kommunalråd och kommunchefs roll - vem gör vad? och Kontaktytorna mellan förvaltning och politik är inte klargjord.. När man upplever det så, är det naturligtvis svårt att få till en dialog, som ju beskrivs som den tredje framgångsfaktorn. Dialog Dialogen anses som bärande för ett tydligt uppdrag. Dialog beskrivs i det här sammanhanget som lyssna och tänka tillsammans dvs. det som vid införandet av den nya politiska organisationen beskrevs som cirkeltid. Man beskrev att tid skulle avsättas för diskussion, information och dialog s.k. mjuk tid eller cirkeltid. Den tid som avsätts för rena beslut kallade man för triangeltid. I fullmäktige avsattes tid för vägledningsdebatter. Cirkeltid Triangeltid Bild 3 Dessa symboler användes i 2011 års mötesplan för att markera vilken typ av möte som planerades Tanken var att få till en strukturerad dialog. Tyvärr har dessa begrepp fallit bort och man planerar inte mötena utifrån dessa olika aspekter av uppdraget. En respondent beskriver det så klokt: Fler kontaktytor mellan politiker och tjänstemän skulle ge bättre förståelse för varandras uppdrag och ställningstaganden (åsikter) vilket på sikt leder till ett ökat förtroende. Om man fastställer en sammanträdesplan, måste den naturligtvis vara realistisk. I planen för 2014 har kommunstyrelsen ett uppehåll från 27 maj (inlämning den 30 april) till 16 september. Om det kommer in en ansökan om ett serveringstillstånd den 2 maj, kan beslut tas först den 16 september. I realiteten ska det handläggas i förvaltningen först så det kan komma in någon vecka tidigare och ändå inte bli behandlat förrän 16 september. Som ett exempel kan nämnas att enligt 5 Alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom 4 månader från det att en fullständig ansökan kommit in till kommunen. Alltså kommer man inte att klara lagkraven när det gäller handläggningstiden om man ska följa fastställd plan. Att inte hålla sig till plan är att åsidosätta de demokratiska processerna alltså måste planeringen genomföras så att planen håller. 30

112 Bild 4 visar 2011 års sammanträdesplan där fullmäktiges sammanträden av olika typer planerats in i årskalendern I planen för 2011 hade man lagt in 13 kommunstyrelsemöten, men man genomförde 12. Alltså ströks ett möte, men inga extra kom till. Kommunfullmäktige hade åtta planerade möten, men genomförde nio. Det tillkom alltså ett fullmäktigemöte i januari Detta är alltså ett gott exempel på hållbar planering. Under 2011 tillkom heller inga extra ärenden, förutom ett valärende, vid kommunstyrelsens möten. Förtroende och tillit Det låga förtroendet kanske är den största och allvarligaste bristen. Framför allt är förtroendet mycket lågt för förvaltningsledningen. Tjänstemannagruppen har totalt sett betydligt lägre förtroende för ledningen än vad de förtroendevalda har. En kultur för medskapande och förnyelse Att skickliggöra varandra är en god metafor för en lärande kultur. Alla brister som framkommer genom denna uppföljning, visar entydigt att förutsättningarna för medskapande och förnyelse saknas. Det finns flera kommentarer bland enkätsvaren som visar på en misstro. Öppen och tillåtande kultur Det finns goda exempel på hur man aktivt jobbat med dessa frågor och hur man nått framgång. Ulricehamns kommun deltog i samma SKL-nätverk som Vansbro kommun när arbetet med den nya organisationen pågick. Intervjuer med deras ledning finns med i samma rapport som ovanstående framgångsfaktorer hämtats från (s. 76). För att bygga ett bra samspel behövs en lång process som handlar om att skapa samstämmighet och helhet. Lyckas man med ett bra samspel skapas en kultur som är starkare än enskilda personligheter. Verktygen är samarbete, informera varandra, lyssna på varandra och bygga förståelse. Resultatet kan bli en gemensam uppfatt- 31

113 ning och en gemensam berättelse till medborgarna och medarbetarna. Samverkan påverkar resultatet till medborgarna genom bättre styrning, ledning och demokrati. Samverkan och tydlighet ger styrka. Demokratiaspekten Som tidigare nämnts behandlas inte demokratiaspekterna i denna uppföljning 23, men ändå bör en av respondenternas kommentarer nämnas, eftersom den bär en helt annan dimension än den demokratiförlust som tidigare uppmålats. Det som har lyfts fram har hela tiden handlat om antalet förtroendevalda och antalet förtroendeuppdrag. Den här kommentaren tar upp en helt annan fråga. Demokratin är helt klart urholkad. Demokratiska processer respekteras inte och åsikter från oss medarbetare respekteras inte. Därmed inte sagt att respondenten har rätt och att kommentaren ska stå oemotsagd. Men frågan: hur ser de demokratiska processerna ut och hur mycket värnar man dessa? är en mycket relevant frågeställning som måste hanteras och tas på största allvar. 23 Vill du läsa med om detta hänvisas till rapporten Ett år med en alternativ politisk organisation eller KPMG:s rapport Organisation 32

114 Förvaltningen Tjänstemannagrupp Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Den här undersökningen har totalt 41 respondenter och en svarsfrekvens på 83,7. Undersökningen utfördes från till Antal svar: 41 Jag jobbar inom: Antal % Samhällsbyggnad 11 26,8 Vård och omsorg 7 17,1 Utbildning och arbete 8 19,5 Kommunkansli 11 26,8 Obesvarad 4 10 Ack. svar 41 Genomsnitt 2,51 Chefsskap: Antal % Jag är chef 20 48,8 Jag är inte chef 16 39,0 Obesvarad 5 12 Ack. svar 41 Genomsnitt 1,44 powered by defgo.net info@defgo.net 1

115 Förvaltningen Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för kommunens förtroendevalda? Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften.: Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter , ,6 2 5,1 3 7,7 3 7,7 6 15,0 39 2,06 Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter , ,3 1 2,6 3 7,7 6 15,4 6 15,0 39 2,45 Att medverka till att kommunen har en ekonomi i balans. 0 0,0 0 0,0 1 2, , ,6 5 13,0 39 4,47 Att föra fram mitt eget partis intressen och åsikter. 4 10,3 7 17, ,3 4 10,3 4 10,3 7 18,0 39 2,91 Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner. 0 0,0 1 2,6 4 10,3 7 17, ,4 5 13,0 39 4,47 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget Ibland tycker jag det är rent genant hur politikerna arbetar i den här kommunen. En alldeles för stor del av de beslut tas utifrån vilken kommundel man bor i. Därav vurmen för en viss kommundel som alltid blir prioriterad mer än andra kommundelar. Ett annat stort problem anser jag vara hur politikerna sätter sig in i frågor inför beslut, eller snarare inte sätter sig in i ärenden. Att numera ha dokument på läsplatta kanske hjälper men tyvärr tror jag problemet är att ärendena inte läses in ordentlig. Som vanligt är det först vid dagen för när beslutet ska tas som politikerna inser vad de röstar om och i panik återremitterar man så och så har man slösat bort ännu mer skattekronor och så lämnar man tillbaks ärendet till tjänstemannen som får jobba vidare. Och här är också ett annat problem. Politikerna talar inte med oss tjänstemän, jag har varit med om ärenden där man mycket enkelt hade kunnat kontakta mig för att reda ut sakfrågor men det är tyst som i graven. Endast 2 ggr senaste 3 åren har jag blivit kontaktad av politiker i min tjänst (dessutom samma politiker) Ett annat mycket stort problem är att partierna inte röstar enligt sitt eget parti, vet inte hur många ärenden som avgörs där medlemmar i partierna röster helt olika inom partiet. Något sådant hade varit omöjligt på riksplanet men här i kommunerna är det ok. Pinsamt! Partier ska vara eniga i viktiga frågor annars får man byta parti. Ett annat problem är jäv, hur kan inte veta vad jäv är? Är man i jävssituation lämnar man rummet helt, det går inte bara att tro att man kan sitta tyst och bara lyssna i samma rum om man är jävig. Jag är inte politiker. Frågorna riktar sig till stor del mot det politiska uppdraget powered by defgo.net info@defgo.net 2 Rent generellt ska sägas att i mitt tycke är en politiker sina väljares ställföreträdare och representant. De uppfattningar som den enskilde politikern för fram ska med andra ord vara en spegling av sina väljares åsikter. Till detta kommer de lagstadgade kraven på ekonomisk hushållning som inte går att komma ifrån hur gärna man än vill. Att våga ta obekväma beslut då det är nödvändigt av ekonomiska skäl. Att sätta sig in i ärendena och att, vid behov, ta in mer information från de tjänstemän som har kunskapen - allt för att ha rätt underlag vid beslut. Politiken måste sätta tydliga mål för verksamheten som ska löpa som en röd tråd genom förvaltningen ner till anställda/avdelningar. Dessa mål måste sedan följas upp och återkopplas årligen. By politiken är förödande en mycket mera enhetssyn av kommunen måste till

116 Förvaltningen Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.). Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? 0 0,0 5 13,2 4 10,5 7 18,4 6 15,8 3 7,9 5 13,2 1 2,6 1 2,6 0 0,0 6 16,0 38 4,69 1 2,6 3 7,9 4 10,5 7 18, ,3 3 7,9 3 7,9 1 2,6 1 2,6 0 0,0 5 13,0 38 4,64 1 2,6 2 5,3 6 15,8 3 7,9 6 15,8 4 10,5 9 23,7 1 2,6 0 0,0 2 5,3 4 11,0 38 5,29 Totalt 38 4,46 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? Lite/Inte alls Mycket/Helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 7 18,4 9 23,7 5 13,2 3 7,9 5 13,2 2 5,3 1 2,6 0 0,0 0 0,0 1 2,6 5 13,0 38 3,21 Minskat Oförändrat Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 6 15,8 5 13,2 6 15,8 2 5,3 3 7,9 1 2,6 2 5,3 0 0,0 1 2,6 6 15,8 6 16,0 38 3,31 powered by defgo.net info@defgo.net 3

117 Förvaltningen Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? 0 0,0 4 11,1 8 22,2 6 16,7 6 16,7 2 5,6 3 8,3 2 5,6 1 2,8 0 0,0 4 11,0 36 4,50 2 5,6 4 11,1 8 22,2 6 16,7 4 11,1 4 11,1 1 2,8 1 2,8 2 5,6 0 0,0 4 11,0 36 4,22 Totalt 36 4,37 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 5,6 2 5,6 6 16,7 8 22,2 7 19,4 4 11,1 2 5,6 2 5,6 0 0,0 0 0,0 3 8,0 36 4,39 Minskat oförändad ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 4 11,1 5 13,9 6 16,7 3 8,3 7 19,4 0 0,0 0 0,0 0 0,0 1 2,8 6 16,7 4 11,0 36 3,38 powered by defgo.net info@defgo.net 4

118 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande Öppenheten har bara blivit sämre efter den nya organisationen. Jag tror dock inte det egentligen beror på själva organisationen i sig utan att det beror på yttersta ledningens sätt att styra. Som det är nu pågår det en ren och skär toppstyrning i medborgarhuset och det är synd att inga politiker verkar se detta. Men det är också ett sätt att styra, att manipulera politiken. Det existerar bara öppenhet på pappret men i verkligheten har det blivit sämre och sämre genom åren. Öppenhet är bara ett tomt ord, något som man påstår existerar men jag upplever snarare att mer och mer information numera ska kontrolleras/styras eller till och med hemligstämplas av ledningen utan att det finns någon egentlig motivering/lagrum. Kritik vågar heller inte många framföra av rädsla för repressalier. Vi ser också dagligen hur i princip mobbning förekommer mot tjänstemän som vågat säga emot. Jag är inte förvånad att folk tar sitt pick och pack och flyttar från kommunen för gott. Exempel på missbruk av öppenheten är när dokument diarieförs men sen lyfts ut igen på direkt order av kommunchefen, i princip måste det betraktats som brottsligt och föremål för utredning att bete sig på det sättet. Åtminstone är det ett tydligt brott mot etik och moral. För min egen del har kontakten med politiken blivit näst intill obefintlig. Påverkansmöjligheten ligger enbart hos de tjänstemän som företräder verksamheterna. En kommentar angående inflytande. Jag ser en risk med att "högljudda" intresseorganisationer/grupperingar får ett jämförbart stort inflytande på frågor utan att de för den skulle representerar en stor del av väljarkåren. Detta är nog dock inget specifikt för Vansbro kommun utan mer av generell karaktär. Öppenheten varierar och är ofta godtycklig istället för lagstyrd. Ibland försöker man hemlighålla delar av ärenden enbart för att man är obekväm med innehållet. Korrelerar förmodligen med okunskap och viljan att visa upp en fasad som kanske inte riktigt existerar. Inflytandet som medborgare är begränsat och det är naturligt att så är fallet. Det gäller att förmedla sina åsikter/idéer till de förtroendevalda, som sedan får ta ställning till graden av relevans. Mycket hänger på arbetet i partierna. Vissa medborgare ges större inflytande genom t.ex. kommunbygderådet. Ibland tar man upp idéer och förslag för snabbt utan att utreda kostnader och konsekvenser. Jag har arbetat många år i kommunen och därmed varit med om flera omorganisationer. Trots alla påståenden om öppenhet så anser jag att denna omorganisation var den minst "öppna". Beslut togs om ny organisation INNAN konsekvensbeskrivning gjordes. Man skulle kunna tolka det som att det egentligen inte var intressant vilka konsekvenserna blev, huvudsaken var att man fick driva igenom omorganisationen. Normala förfarandet är att man noga analyserar konsekvenserna innan beslutet tas - målet måste väl ändå vara att den nya organisationen blir bättre/effektivare än den tidigare? Speciellt med tanke på hur mycket tid och energi som många anställda lade ner i samband med omorganisationen. I den nya organisationen är det oklart rollerna. Kommunalråd och kommunchefs roll - vem gör vad? Det känns som att ingen mera än ledningsgrupp och utskottet styrning och ekonomi får info och något inflytande finns inte. Det är oerhört toppstyrt det kan vara bra om den som styr har rätt kompetens, men så är inte fallet i Vansbro powered by defgo.net info@defgo.net 5

119 Förvaltningen Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen. Inte alls 1 Till viss del 2 Till stor del 2 Helt och hållet 3 Gäller inte 4 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 8 22, ,6 7 20,0 1 2,9 2 6,0 35 2,03 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 8 22, ,1 4 11,4 1 2,9 2 6,0 35 1,94 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 3 8, , ,6 2 5,7 4 11,0 35 2,35 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 4 11, ,4 6 17,1 0 0,0 7 20,0 35 2,07 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 1 2, , ,4 1 2,9 5 14,0 35 2,40 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 7 20, ,1 8 22,9 3 8,6 4 11,0 35 2,23 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 9 25, ,7 5 14,3 1 2,9 4 11,0 35 1,94 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? 7 20, ,7 6 17,1 2 5,7 4 11,0 35 2,10 Totalt 35 2,13 Roller: Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i styrningen och ledningen av kommunen? Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen och ledningen av kommunen? Alldeles för litet 1 I minsta laget 2 Lagom 3 I största laget 3 Alldeles för stort 4 Gäller inte 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 4 11, , ,4 3 8,6 1 2,9 5 14,0 35 2,53 3 8,6 8 22, ,0 4 11,4 2 5,7 4 11,0 35 2,81 powered by defgo.net info@defgo.net 6

120 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller Den nuvarande organisationen, både politisk och förvaltning är inte tydliggjord hur den ska fungera i praktiken. Vi har ritat rutor men inte arbetat med processerna. Kontaktytorna mellan förvaltning och politik är inte klargjord. Det största problemet kring inflytande i styrningen är att vi inte följer den styrmodell som är beslutad. Politiken styr inte genom mål och resultat utan detaljstyr och budgetstyr därav svaret att de har ett alldeles för stort inflytande. Förvaltningen fortsätter att leverera underlag till beslut i detaljfrågor som egentligen kanske ska vara tjänstemannabeslut om målen vore tydliga. Graden av inflytande vad gäller de förtroendevalda är avhängigt vilken tid/engagemang man lägger på uppdraget. Möjligheterna till inflytande finns... Mycket av inflytande/påverkansmöjligheter ligger hos ett litet antal personer i ledningsfunktion. Frågan om tjänstemäns, respektive förtroendevaldas inflytande i styrningen och ledningen av kommunen är i mitt tycke mer mångfacetterad än vad frågan ger sken av - var på mina svar ska tas med en nypa salt. Ett exempel på en problematisering kring detta är exempelvis att det kan existera en diskrepans mellan vilket inflytande en viss grupp har potential till, och om man verkligen använder sig av den potentialen. "Risken" är att en viss grupp inte använder sig av den möjlighet till inflytande som man verkligen har till förfogande. Detta kan förstås problematiseras på ett flertal sätt, men jag nöjer mig här. Tycker att utskottet styrning och ekonomi har oproportionerligt stor inverkan på hela den politiska styrningen av kommunen. Det känns ofta som att utskottet styrning och ekonomi är viktigare än kommunstyrelsen även om ingen skulle uttrycka det så. Kommunfullmäktige har dålig kontroll över kommunstyrelsen och kommunstyrelsen har dålig kontroll över styrning och ekonomi. Odemokratiskt. Politiken tar inte det ansvar som de borde för att styra kommunen. Tjänstemännen (handläggarna) har idag ingen kontakt med politiken pga att KS ej har tid eller vill släppa in handläggarna så vi har ingen aning om vad politikens inriktning är. Information från KS går inte heller fram via chefer/förvaltningsledning. De förtroendevalda har svårt att se hela kommunen som en utan det är bypolitik som styr och gäller. Vad gäller tjänstemannasidan så är det oerhört toppstyrt utan insyn förrän beslut är tagna och det är kommunchefen som styr både politik och tjänstemän. En kommunchefs roll borde vara att se till att fattade beslut genomförs samt vara en inspiratör och uppmuntrande. Även om tjänstemän har åsikter är det kommunchefens ord som gäller och hon driver sina frågor själv. Den som har avvikande mening hamnar i mycket dåliga dagar det påminner om gamla brukspatroners sätt att styra. powered by defgo.net info@defgo.net 7

121 Förvaltningen Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Med tanke på styrning av 4 11,4 5 14,3 3 8,6 4 11,4 5 14,3 0 0,0 1 2,9 1 2,9 1 2,9 8 22,9 3 9,0 35 3,67 kommunen? Med tanke på den 5 14,3 2 5,7 4 11,4 5 14,3 5 14,3 1 2,9 1 2,9 0 0,0 0 0,0 9 25,7 3 9,0 35 3,43 kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* 5 14,3 2 5,7 4 11,4 5 14,3 4 11,4 1 2,9 1 2,9 0 0,0 0 0, ,6 3 9,0 35 3,36 (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Totalt 35 3,49 Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala Inte alls I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Helt och hållet 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 4 11,4 8 22,9 4 11,4 5 14,3 7 20,0 2 5,7 1 2,9 1 2,9 0 0,0 3 9,0 35 4,56 Totalt 35 4,56 Ett av kommunens inriktningsmål lyder: "Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens.": I vilken utsträckning tycker du att kommunen uppnått detta mål? Inte alls helt och hållet 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 7 20,0 7 20,0 5 14,3 5 14,3 2 5,7 2 5,7 3 8,6 0 0,0 2 5,7 0 0,0 2 6,0 35 3,55 powered by defgo.net info@defgo.net 8

122 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: Jag tycker vi jobbar med ekonomin och måluppfyllese på ett märkligt och lite fult sätt, det verkar finnas många olika sätt att trixa till exempel med ekonomin. Ett är att vid återbesättning av viktiga tjänster regelbundet vänta 3-4 månader, det påverkar budgeten positivt men verksamheterna mycket negativt. När det gäller ekonomin har jag också kritik mot revisorerna. Hur kan de inte ha sett och agerat mot styret av ekonomin de senaste 10 åren, min enda gissning (som jag hoppas verkligen inte stämmer) är att de ju förstås också vill behålla sitt jobb och inte vågar klaga i den utsträckning som de borde. Revisorerna borde lyftas bort och utomstående revision borde anlitas för att reda ut ekonomin. Demokratin är helt klart urholkad. Demokratiska processer respekteras inte och åsikter från oss medarbetare respekteras inte. Fackligt engagemang motarbetas aktivt. Effektivitet kostnad/resultat. Jag svarade samma på första punkten i enkäten. I grunden är det politiken som slösar bort medarbetares arbetstid, allt arbete är förgäves när inte politiken respekterar vårt arbete och inte sätter sig in i ärenden ordentligt. Egentligen borde vi prissätta en återremiss och fakturera politikerna (om det nu gick) Attraktiv arbetsgivare. Det går helt i motsatt riktning, det finns inte mycket som gör det attraktivt numera att bo och jobba i Vansbro kommun. Det går inte att motivera ett boende här enbart med att det är fin natur. Medarbetares engagemang och resurser slösas istället bort i en allt mer ineffektiv organisation. Man vågar inte säga vad man tycker, väger sina ord då man inte vet vem som är lojal med vem. Vi väntar fortfarande på redovisningen av personalenkäten som gjordes härområret. Det hänvisas här till låg svarsfrekens men jag tror det handlar om att man inte vill visa upp det dåliga resultatet utåt. Tycker politikerna bör kräva ut sammanfattning av resultatet medans vi fortfarande har det gamla systemet kvar. Glöm inte att också en låg svarsfrekvens kan vara ett tecken på missnöje. Ett annat mycket tydligt tecken som man borde uppmärksamma mer är att ohälsotalet i kommunen försämrats, det är en tydlig signal om att medarbetarna mår sämre. Det saknas en förklaring om vad man avser med detta inriktningsmål inom respektive verksamhet och ett ställningstagande om vilka resurser man avsätter/ger för att nå denna målbild. Här finns mycket att göra, inte minst vad gäller att få ett aktivt medarbetarskap och en utveckling av ledarskap. Angående den sista frågan har jag egentligen haft för kort tid på mig för att kunna få en bild av hur pass väl kommunen lyckas med detta. Organisationen passar en liten kommun men man är inte riktigt vana vid den. Jag anser att den mest effektiva organisationen är den där alla medarbetare känner sig uppskattade, känner sig delaktiga och känner sig trygga nog att framföra sina åsikter. Om man kan skapa "vi-känslan" där alla drar åt samma håll och tillsammans ser möjligheter till förbättringar i arbetet - så tror jag att organisationen skulle kunna bli än mer effektiv. Det kallas väl arbetsglädje? När det gäller trygghet så har jag under min tid som anställd på kommunen tidigare alltid känt att jag har kunnat säga vad jag tycker och framföra kritik utan att det sedan har blivit en nackdel för mig. Idag är jag mer försiktig och känslan är att jag faktiskt kan få nackdelar av att vara för öppen. Jag tycker inte längre att kommunen är en attraktiv arbetsplats. Jag tycker att arbetsgivaren borde intervjua de som väljer att sluta jobba på kommunen, för att få fram vad som är bra och vad som kan bli bättre. Att ta hand om nyanställda och ge dem en bra start är mycket viktigt. Kommunens mål och styrmodell har aldrig nått tjänstemännen på ett begripligt sätt. Det är endast ett i raden av dokument som inte når ut i organisationen. Det är mycket oklart hur det ska mätas eller formuleras. Det är mycket ord men lite hur det ska gå till, känns som att det inte är genomtänkt. powered by defgo.net info@defgo.net 9

123 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag Jag har tyvärr under årens lopp upplevt att jag inte fått bereda ärenden opartiskt. Fakta som behövts tas med i underlag har rekommenderats att tas bort då det t.ex. berört en konsekvens som gjort att beslutet kanske inte skulle ha tagits. Det får förstås till följd att beslut fattats utan att alla konsekvenser beaktats. Problemet här har varit på högre ort, ventilerar man tjänsteutlåtanden med ledning får man också förslag på hur man bör skriva om utlåtandet så att det lättare går igenom. Dock som jag skrev tidigare, det är pinsamt att tjänsteutlåtanden verkar läsas igenom ordentligt av politikerna först på KF, så dåliga är inte underlagen som tjänstemännen tar fram att det är först vid beslutstagandet som man förstår vad man röstar om. Jag tycker man som väljare kan kräva mer av sina politiker. Kan man inte läsa in sig på ärenden i tid kanske man borde fundera över om man fortfarande ska vara politiskt engagerad. Det är väl en god regel men det fordras en del för att det ska bli så. Vi har många brister inom förvaltningen som gör att vi inte "får till" alla underlag från de olika verksamheterna. Det är också viktigt att det med tydlighet har framgått vad som ska utredas och att man i politiken har ställt sig frågan om man verkligen är beredd att fatta ett beslut i frågan innan man lägger ner tid på en utredning. Kvaliten på beslutsunderlagen varierar mycket. Till del kan detta förbättras genom utbildning men en dialog måste också komma till stånd med de förtroendevalda kring omfattningen av beslutsunderlaget. Vet inte något om hur beslutsunderlag tas fram och hur "bra" beslutsunderlag det är. Har studerat för få beslutsunderlag för att försöka mig på en generalisering. Det är oerhört viktigt att tjänsteutlåtanden är sakliga och att alla aspekter finns belysta på ett konkret sätt som gör det lätt för både allmänhet och beslutsfattare att förstå och att kunna ta beslut om. Alla handläggare kan bli mycket bättre om man bara så vill. Kanske är man överarbetade och därmed obenägna att förändra. Kvalitén på underlagen varierar ibland kraftigt. Hade varit bra att få en jämnare nivå. Det finns inga tydliga direktiv om hur ett tjänsteutlåtande ska se ut, eller vilka handlingar som ska ingå i ett beslutsunderlag. Det är mycket viktigt att underlagen är opartiska och sakliga. Håller fullständigt med om ovanstående citat ur de etiska reglerna. Tjänstemännen måste lämna bra underlag och framför allt bra konsekvensbeskrivningar inför de beslut som ska tas av politikerna. Pga tidsbrist och bristande kunskaper hos överbelastade handläggare lämnas ibland bristande underlag. Bristerna upptäcks inte heller av de förtroendevalda eftersom specialnämnderna är borttagna och KS belastas av alltför många ärenden på dagordningen. Att det växer ett politikerförakt beror på att politiker fattar beslut utan att veta vad de fattat för att sedan möta kommunmedborgare som ifrågasätter tagna beslut, så kan inte politiker stå för sina beslut för de vet inte varför de tagit besluten. Det är väldigt få politiker som verkligen sätter sig in i viktiga beslutsfrågor. När ett beslut ska fattas och politiken inte satt sig in i fråga så blir det återremiss, detta sker i allt för hög grad. ( se tidigare utredning som nätverket Bergslagen gjort om kultur) powered by defgo.net info@defgo.net 10

124 Förvaltningen Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades. Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? 2 5, ,4 3 8,8 7 20,6 2 5,9 3 8,8 1 2,9 2 5,9 1 2,9 0 0,0 3 9,0 34 3,84 Totalt 34 4,17 Under innevarande mandatperiod: Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 5,9 3 8,8 4 11,8 2 5,9 8 23, ,4 1 2,9 0 0,0 0 0,0 0 0,0 4 12,0 34 4,50 Minskat Oförändad Ökat Vet ej Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. svar Genomsnitt 5 14,7 4 11,8 6 17,6 6 17,6 3 8,8 0 0,0 0 0,0 1 2,9 0 0,0 6 17,6 3 9,0 34 3,12 powered by defgo.net info@defgo.net 11

125 Förvaltningen Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: En klyscha men förtroende är inget man tar utan något man får genom sitt agerande. Som politikerna och kommunledning agerat och fortsätter agera tror jag inte förtroendet för dem ökar utan snarare minskar ytterligare. Tyvärr är det en nedåtgående spiral. Många politiker har passerat sitt bäst-före-datum och borde pensionera sig men verkar inte själva inse det. Det borde komma in nytt ungt blod i politiken, frågan är väl hur de orkar agera och stå ut med de gamla rävarna som styrt och alltid styrt Vansbro. Ges det överhuvud något utrymme för detta? förvaltningsorganisation och politisk) inte fungerar helt och hållet som den ska. Överlag finns potentialen i till exempel kommunstyrelsen för att ha en god styrning av vår lilla kommun men ovan nämnda faktorer påverkar dem och gör dem sämre än de kan vara. Fler kontaktytor mellan politiker och tjänstemän skulle ge bättre förståelse för varandras uppdrag och ställningstaganden (åsikter) vilket på sikt leder till ett ökat förtroende. Med den toppstyrning som nu är rasar allt i kommunen. Jag tror att alla, både förtroendevalda och tjänstemän, vill och har en ambition om att göra ett bra arbete men eftersom vi inte har en tydlig styrmodell som vi dessutom arbetar utifrån skapas alla dessa misstroenden och brister. Vi saknar en tydlig struktur och systematik som gör att det blir kortsiktiga mål och kortsiktiga beslut som inte hänger i hop med någon långsiktig strategi och målbild. Att vi inte har tilltro till och följer vår styrmodell och klarlagt vem som gör vad och när tror jag bidrar till en osäkerhet och misstro. Förtroende är en färskvara och, upplever jag, varierar kraftigt över tid. Svaren på första frågan bör tas med en nypa salt då jag varit placerad i organisationen under mycket kort tid. Det är vissa delar av förvaltningsledningen och den politiska ledningen som ger lågt förtroende. Delvis också på grund av att organisationen (både powered by defgo.net info@defgo.net 12

126 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 1(12) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/116 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Politisk organisation mandatperioden Rekommendation till beslut att anta förslaget till politisk organisation för mandatperioden vad gäller - kommunfullmäktige - fullmäktigeberedningar - kommunstyrelse - kommunstyrelsens utskott - inrättande av myndighetsnämnd - inrättande av individnämnd - vald överförmyndare - valnämnd - kommunrevision - inrättande av presidiesamling att jävsnämnden upphör fr o m att allmänhetens frågestund upphör fr o m att att att organisationsgruppens förslag kring olika dialogforum beaktas kommunstyrelsen snarast initierar en översyn av Välfärdsrådet kommunfullmäktige överlämnar till kommunstyrelsen att själva fatta beslut kring framtiden för Kommunala Handikapprådet och Kommunala Pensionärsrådet att att att ge demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till nödvändiga revideringar av arbetsordningar och reglementen, ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till nödvändiga revideringar av delegationsordningar och riktlinjer kommunfullmäktige initierar ett arbete i syfte att skapa en samsyn kring vilka normer och värderingar som ska ligga till grund för allt arbete inom politik och förvaltning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

127 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 2(12) Sammanfattning Vansbro kommun har sedan 2011 en alternativ politisk organisation. En organisationsgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare samt projektledare har vid två tillfällen initierat utvärderingar. I huvudsak visar utvärderingarna att organisationen fungerar väl. Kommunstyrelsens arbetsbelastning har blivit orimligt hög varför en myndighetsnämnd föreslås inrättas. Genom införande av en Individnämnd säkerställs myndighetsutövningen. Ytterligare en beredning föreslås i kommunfullmäktige, en planberedning. Organisationsgruppen har också, utifrån den senaste enkätens resultat, fört ett resonemang kring hur dialogen inom politiken och dialogen och förtroendet mellan politik och förvaltning ska kunna utvecklas. Utifrån detta presenteras förslag på presidiesamling, vägledningsdebatter, öppet forum, dialogmöten. Enkätsvaren visar att det finns ett antal utmaningar inom olika områden. Organisationsgruppen vill framhålla vikten av att grundläggande normer och värderingar diskuteras såväl inom som mellan politik och förvaltning. Den utvecklade alternativa politiska organisation som föreslås ger förutsättningar för bättre styrning och tydligare ansvarsfördelning. Tidigare uttalat syfte, att genom förbättrad helhetssyn få en bättre styrning av kommunen, kvarstår. Förslagen innebär att ambitionen att stärka kommunfullmäktiges roll nås. Bakgrund Kommunfullmäktige antog , 40, förslag till ny alternativ politisk organisation. Denna trädde i kraft 1 januari Den nya organisationen innebar att den traditionella nämndsorganisationen avvecklades. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

128 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 3(12) Valnämnd Revision Demokratiberedningen Valberedningen Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Leva & bo 5 ledam. Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Utbildning & arbete 5 ledam. Omsorg 5 ledam. Vissa mindre justeringar har därefter gjorts. En utvärdering gjordes efter ett år. En ny utvärdering påbörjades i maj I september gjordes en enkätundersökning i vilken såväl förtroendevalda som en tjänstemannagrupp, samtliga chefer samt samtliga tjänstmän med någon form av delegation, gavs möjlighet att via en enkätundersökning ge sina synpunkter på den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Enkäten har utarbetats samt följts upp av Organisationsgruppen bestående av kommunfullmäktiges ordförande Uwe Weigel, kommunstyrelsens ordförande Per- Anders Westhed, kommunstyrelsens förste vice ordförande Gunnar Magnusson (t o m november 2013), Nall Lasse Andersson (fr o m januari 2014), kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson, kommunsekreterare Timmie Aspelin samt projektledare Agneta Jansson. Agneta Jansson har varit sammanhållande för arbetet och har ansvarat för Rapporten Uppföljning politisk organisation. Därutöver har Per Fontin, Lärande&Utveckling, anlitats för analys/reflektion PM, reflektioner kring enkäten. Utvärderingen omfattar 5 delar; - Tillgänglighet och öppenhet - Tydlighet och roller - Mål och måluppfyllelse - Politiska beslut - Förtroende Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

129 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 4(12) Tillgänglighet och öppenhet Ett av kommunfullmäktiges huvudmål med den nya organisationen var att den skulle präglas av öppenhet. Enkätsvaren ger vid handen att man inte anser att organisationen präglas av öppenhet och att möjligheten till inflytande upplevs som begränsad. Tjänstemannagruppen och oppositionen har samstämmiga uppfattningar, medan alliansen intar en mer positiv ställning. Tydlighet och roller Man kan konstatera att den tydlighet som man eftersträvat inte kunnat uppnås. För att en organisation ska vara effektiv måste de olika aktörerna känna till hur den är tänkt att fungera. Kännedomen är generellt låg. Utskottens roller är till viss del kända. Tittar man på utskottens arbete, så ser man att ansvarsfördelningen inte stämmer med reglementet. Något som naturligtvis ökar förvirringen. Det är förvaltningsorganisationen som är minst tydlig för de olika aktörerna. Mål och måluppfyllelse Kommunen har svårt att nå uppsatta mål. Ett grundläggande problem är att förvaltningen, som ska förverkliga de politiska målen, inte upplever att målen är tydliggjorda. Detta kan kopplas till styrmodellen som inte är känd och kommunicerad på önskvärt sätt. Politiska beslut 48 % av fullmäktiges ledamöter och 27 % av kommunstyrelsens anser att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut, men man anser inte att mängden handlingar är problemet. Beslutsunderlagen håller inte den kvalitet som man önskar, främst avseende handlingsalternativ och konsekvensbeskrivningar. Utvärderingen visar på svårigheter för de förtroendevalda att sätta sig in i ärenden före beslut. Tilltron till att beslut genomförs är låg. Förtroende Förtroende och tillit är viktiga grundbultar. Enkätsvaren visar att det finns brister i dessa delar relativt kommunledningen, såväl vad gäller politiken som förvaltningsledningen. Enkätens resultat samstämmer till del och är till del motsägelsefullt när det jämförs med den rapport som KPMG på uppdrag av Vansbro kommuns förtroendevalda revisorer genomförde 2013: God samarbetsvilja, bra samarbetsklimat enligt fackliga organisationer Det upplevs i grunden finnas ett gott förtroende mellan politik och förvaltning (med vissa undantag) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

130 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 5(12) Det finns ett utvecklingsområde kring dialog Tjänstemän tycker att det finns en otydlighet i roller mellan politiker och tjänstemän politiker tar tjänstemannaroller vilket skapar otydligt och osäkerhet Hög grad av tjänstemannastyre Maktkoncentration till ett fåtal personer information/kommunikation Styrmodellen bör utvärderas och anpassas för att bli ett levande verktyg Förtroendet mellan politik och förvaltning utveckla, identifiera, diskutera rollerna Enkäten, jämte KPMGs rapport, har legat till grund för de förändringar i den politiska organisationen som organisationsgruppen föreslår. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

131 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 6(12) Förslag till politisk organisation för mandatperioden Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har 31 mandat. Fullmäktigeberedningar Möjligheten att inrätta tillfälliga beredningar bör i högre grad nyttjas. Särskilt då i frågor av strategisk, långsiktig och övergripande karaktär. Kommunfullmäktige har tre fasta beredningar: Demokratiberedning som har till uppgift att samordna det övergripande demokratiarbetet, ansvara för fullmäktiges etiska regler, verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald, samt att utveckla dialogen med medborgarna. Planberedning som handlägger planfrågor (översiktsplan och detaljplaner). Valberedning bereder valfrågor. Den fasta Presidieberedningen upphör , då presidiet enligt förändringar i kommunallagen får status som ett politiskt organ. De fasta beredningarna och fullmäktiges presidium ges rätt att initiera ärenden till fullmäktige. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 7(12) Kommunstyrelsen och dess utskott Kommunstyrelsen har 11 ledamöter och 11 ersättare. Kommunstyrelsen har en ordförande och tre (3) vice ordföranden, vilka utses av fullmäktige. Kommunstyrelsen ska även fortsättningsvis dela upp sitt interna arbete på fyra utskott. Utskottet Styrning och ekonomi har fyra (4) ledamöter, men inga ersättare. Ledamöterna är tillika kommunstyrelsens ordförande och tre (3) vice ordföranden. Utskottet arbetar aktivt med kommunens styrsystem och driver utvecklingen av fungerande intern kontroll, systematisk återkoppling, samt en systematisk planering och samordning av verksamheten. Utskotten Leva och bo, Omsorg och Utbildning och arbete ska alla ha fyra (4) ledamöter och en (1) ersättare. Kommunstyrelsens tre vice ordföranden är ordförande i var sitt utskott. Uppdelningen av kommunstyrelsens ansvarsområden mellan utskotten ska följa de tre teman som beskrivs i kommunstyrelsens reglemente. Jävsnämnden Jävsnämnden upphör fr.o.m Myndighetsnämnd En myndighetsnämnd inrättas fr.o.m Myndighetsnämndens hanterar myndighetsutövning och tillsyn i enlighet med Plan och bygglagen (2010:900), Miljöbalken (1998:808), Alkohollagen (2010:1622), Tobakslagen (1993:531), Lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Livsmedelslagen (2006:804), Lag (2003:778) om skydd mot olyckor m.fl. Myndighetsnämnden övertar det ansvar som kommunstyrelsen haft inom dessa områden, samt jävsnämndens hela ansvarsområde. Motsvarande ansvarsområden på förvaltningsnivå ligger på miljö- och bygg samt räddningstjänst. Myndighetsnämnden ska ha fem (5) ledamöter och tre (3) ersättare. En ledamot får inte samtidigt sitta i myndighetsnämnd och kommunstyrelsen. Individnämnd En individnämnd med ansvar för myndighetsärenden som rör enskilda personer inrättas fr.o.m Individnämnden ansvarar för individärenden som avgörs i enlighet med Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och vissa fall enligt Socialtjänstlag (2001:453). Individnämnden ska ha tre (3) ledamöter och två (2) ersättare. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 8(12) Vald överförmyndare Kommunen utser en överförmyndare och en ersättare. Valnämnd Valnämnden, som är en obligatorisk nämnd, har fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. Valnämnden tjänstgör bara under valår, eller i de fall en folkomröstning ska genomföras. Kommunrevision Fem (5) lekmannarevisorer väljs. Presidiesamling En presidiesamling inrättas bestående av ordförande och vice ordförandena i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Samlingen utgör en politisk samordningsgrupp mellan den strategiska och operationella nivån. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

134 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx Partiarbetet Den del som ligger utanför den parlamentariska arenan är partiarbetet. Ett effektivt partiarbete är en förutsättning för att den kommunala politiska organisationen ska fungera effektivt. Dialog inom politiken 9(12) Såväl enkäten som KPMGs rapport pekar på behovet av att utveckla dialogen, dels inom politiken, dels mellan politiken och förvaltningen. Detta föreslås ske t ex genom vägledningsdebatter samt genom ett öppet forum. Vägledningsdebatt I kommunfullmäktige ska avsättas tid för frågor av annan art än regelrätta beslut, t.ex. information, överläggning och allmän debatt. Vägledningsdebatt syftar till att vägleda en fortsatt utredning och handläggning inom strategiskt viktiga områden. Vägledningsdebatt initieras av presidiesamlingen. Öppet forum Varje år ska ett öppet forum hållas där samtliga politiska partier inbjuds att delta. Här ska större övergripande frågor behandlas och fokus ska ligga på strategisk nivå, med omvärldsbevakning som ett viktigt inslag. Fullmäktige ansvarar för program och genomförande. Dialog mellan politik och förvaltning Av enkätsvaren framgår att rollerna mellan politik och förvaltning behöver tydliggöras. En del i att nå detta är att öka kontaktytorna. Utifrån detta föreslås att dialogmöten utvecklas. Kommunstyrelsen initierar dialogmöten minst två gånger per år. Dessa ska finnas med i årsplaneringen. I dialogmöten deltar kommunstyrelsen samt ledningsgruppen. Utskotten kan också bjuda in till dialogmöten. Förvaltningen kan vidare bistå med fackkunskaper i samband med t.ex. vägledningsdebatter, omvärldsanalyser, öppna forum och i partiarbete. Dialog med medborgarna Allmänhetens frågestund Allmänhetens frågestund avskaffas fr.o.m och ersätts av en djupare form av medborgardialog. Medborgardialog Medborgardialogen är de förtroendevaldas verktyg och ansvar. Grundsyftet med medborgardialogen är att ta med kommuninvånarnas kunskap och synpunkter i beslutsprocessen gällande frågor som berör många. Övriga forum Kommunstyrelsen bör snarast initiera en översyn av Välfärdsrådet. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

135 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 10(12) Kommunfullmäktige föreslås överlämna till kommunstyrelsen att själva fatta beslut kring framtiden för Kommunala Handikapprådet och Kommunala Pensionärsrådet. Utvecklingsarbete utöver förändringar i den politiska organisationen I PM, reflektioner kring enkäten av Per Fontin, Lärande&Utveckling konstateras: Vansbro kommun har ingen gemensam värdegrund. Finns den så kommuniceras den inte. En del enheter har säkert, på olika sätt arbetat fram och slagit fast värdegrunder för sitt arbete. Men det finns ingen gemensam mellan politik och förvaltning. Här ligger en del av svaren från enkäten. Vidare: En gemensam värdegrund för hela kommunen kan förenkla styrningen genom bättre samverkan mellan olika delar i organisationen. Genom att utgå från gemensamma värderingar kan rätt saker göras och effektiviteten ökas. En värdegrund bidrar till att underlätta styrningen och att alltid sätta invånarna i centrum. En gemensam värdegrund beskriver det förhållningssätt som politik och förvaltning ska bära med sig och leva efter när man företräder Vansbro kommun. Värdegrunden ska genomsyra hela kommunen. För att göra rätt saker och agera klokt i olika situationer är det viktigt att man utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som kan fungera som en vägledning för förtroendevalda och medarbetare när man tillsammans på bästa sätt ska tillgodose kommunens medborgare, företag, organisationer gemensamma intressen. Ett sådant arbete bygger på processinriktat arbetssätt och metoder för att implementera och kontinuerligt stärka värdegrunden. En genomarbetad värdegrund ligger också som en plattform för Kvalitetsledningsarbetet Planeringsprocesser Ledarskap Ledarutvecklingsprogram Chefsförsörjningsprogram Personalpolitisktprogram Till del kan en värdegrund sägas återfinnas i olika styrdokument. Dock är denna inte tydliggjord och kommunicerad. Kommunfullmäktige föreslås initiera ett arbete i syfte att skapa en samsyn kring vilka normer och värderingar som ska ligga till grund för allt arbete inom politik och förvaltning. Genom detta arbete kan man svara på vad organisationen står för, vad man tror på, och vad vi menar med vad vi säger. Den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen måste omfattas av en helhetssyn och gå i takt! Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

136 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 11(12) Arbete gjort efter enkätens genomförande Enkäten genomfördes september Rapporten har ej uppdaterats med nya fakta utan bygger på fakta och input t o m första halvåret Det är vidare värt att notera att en rad åtgärder/förändringar genomförts. Dialogmöten har hållits mellan kommunstyrelse och ledningsgrupp samt mellan utskottet för styrning och ekonomi samt ledningsgruppen. Ett arbete har påbörjats mellan samtliga ordföranden samt ekonomichef och kommunchef kring Vanbro kommuns styrmodell. Kommunstyrelsen kommer inom ramen för projektet Utmaningen att göra en omvärldsanalys under mars. Ett arbete kring medborgardialog pågår inom ramen för projektet Utmaningen. Ett personalpolitiskt handlingsprogram har antagits av kommunfullmäktige. Inom förvaltningen har ett arbete påbörjats att utifrån antaget personalpolitiskt program utarbeta ett ledarutvecklingsprogram. Stort fokus har lagts på att få till stånd LSAM (lokal samverkan) i de olika verksamheterna. En medarbetarenkät har genomförts. Resultaten kommer att redovisas i februari. Samtliga befattningar inom förvaltningsledningen är i dag tillsatta. Konsekvenser Den föreslagna politiska organisationen bygger på nuvarande organisation. Inrättande av en Myndighetsnämnd kommer att minska kommunstyrelses arbetsbelastning och möjliggöra att ledamöterna får en djupare kunskap inom de områden som Myndighetsnämnden ska hantera, detsamma gäller Individnämnden. Möjligheten att i kommunfullmäktige tillsätta beredningar utvecklas. Fokus måste läggas på att tydliggöra och kommunicera styrmodellen, såväl inom politiken som inom förvaltningen. Såväl politik och förvaltning behöver avsätta resurser på ett samlat värdegrundsarbete. Slutsats Den utvecklade alternativa politiska organisation som föreslås ger förutsättningar för bättre styrning och tydligare ansvarsfördelning. Tidigare uttalat syfte, att genom förbättrad helhetssyn få en bättre styrning av kommunen, kvarstår. Förslagen innebär att ambitionen att stärka kommunfullmäktiges roll nås. Beslutsunderlag Enkätsammanställningar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

137 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 12(12) Uppföljning, rapport av Agneta Jansson PM, reflektioner kring enkäten av Per Fontin, Lärande&Utveckling Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

138 Vansbro kommun 24 Kommunstyrelsen Protokoll KS 210 Ärende KS 2014/232 Lokal serviceplan Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att anta av kommunstyrelsen beslutad lokal serviceplan att anta reviderad bilaga sammanställning av servicen inom Vansbro kommun. Ärendet Vansbro kommun har en lokal serviceplan som utgör en bilaga till utvecklings och översiktsplanen. Serviceplanen ska årligen revideras. Detta gjordes senast Beslut om den reviderade serviceplanen togs då av kommunstyrelsen, den borde också ha tagits av kommunfullmäktige. En revidering av den sammanställning av service som ingår har nu gjorts. Serviceplanen i sin helhet bör bli föremål för översyn i samband med att revidering görs av utveckiings- och översiktsplanen. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att anta av kommunstyrelsen beslutad lokal serviceplan att anta reviderad bilaga sammanställning av servicen inom Vansbro kommun. Torsten Larsson (Kd) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Sammanställning av servicen inom Vansbro kommun, Tjänsteutlåtande, ljldragsbestyrkande

139

140

141 LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen

142 1. Sammanfattning Syftet med denna plan är att skapa hållbara servicelösningar i de olika kommundelarna/bygrupperna. Lösningarna ska utgå från de varierande förutsättningar som finns. Planen har arbetats fram i samarbete mellan de olika bygrupperna, kommunbygderådet och kommunala representanter. Den är en breddning och vidareutveckling av den tidigare lokala serviceplanen Planen innehåller en lokal/kommunal strategi med ny planeringsmodell i ett helhetstänkande som utgår från de olika kommundelarnas behov. Utvecklingsinsatser inom olika områden finns med angivande av åtgärder. Nya initiativ och idéer med otraditionella samverkanslösningar kan komma under programtiden, vilket leder till att planen ständigt behöver omarbetas och kompletteras. Årlig uppföljning och utvärdering är därför en förutsättning. Serviceplanen ingår som ett delunderlag i kommunens översiktsplan. 2. Uppdraget På uppdrag av regeringen har länsstyrelserna fått uppdrag att upprätta 4-åriga regionala utvecklingsprogram för service som skall ligga till grund för en utveckling av servicen i länen och vara den förmedlande länken mellan lokal, regional och nationell nivå. Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP) för perioden är en plan för hur olika aktörer i länet bör arbeta med servicefrågorna fram till Vansbros lokala serviceplan är en fortsättning och vidareutveckling av tidigare serviceplan Ambitionen är att den skall vara mer omfattande och gälla all kommersiell och offentlig service på landsbygden. Servicen anses viktig för att skapa förutsättningar för inflyttning och motverka utflyttning. Nya framtida idéer och samverkanlösningar kan bli aktuella under planperioden. 3. Övergripande mål Det övergripande målet med serviceplanen är att bevara och skapa nya hållbara servicelösningar i de olika kommundelarna, som utgår från de lokalt varierande förutsättningar som finns i varje kommundel/bygrupp.

143 4. Syfte och arbetssätt Syftet med denna plan är att i bred samverkan utarbeta ett grundservicepaket anpassat efter lokala förhållanden En god servicenivå i Vansbro kommun. Samarbete har skett över sektorsgränser, nivåer, geografiska områden för bevarande av befintlig service, men också för att diskutera nya samordnade, platsspecifika, otraditionella servicelösningar. Under planens framarbetande har inrättande av s.k. lokala servicepunkter påbörjats i de olika kommundelarna, se avsnitt 8. Planen beskriver kommunens viljeinriktning för vad som bedöms vara erforderlig, god servicenivå. Den är samtidigt en handlingsplan för händelser, etableringar eller nedläggningar av olika typer av service. 5. Befintliga, prioriterade och nya lösningar för service Befintlig service i de olika kommundelarna år 2012 redovisas i sammanställning, bilaga 1. I särskilda kolumner redovisas i samma bilaga servicen 2013 samt om det är en privat eller offentlig utförare Om något förändrats under löpande år företas justering så att bilagan ständigt är aktuell. 6. Problembeskrivning Kommuner och landsting tvingas ständigt göra avvägningar mellan den ekonomiska situationen och välfärdsfrågorna. Ska en liten byskola få finnas kvar trots att befolkningsunderlaget är litet? Hur ska sjukvården bäst organiseras för att möta de ekonomiska kraven? Vilken omfattning ska det vara på den fysiska infrastrukturen? Dessa frågor är också sammanlänkande med den kommersiella servicens omfattning. En butik i bygden kan innebära att befolkningen ökar och byskolan består eller vice versa. Inflyttning till bygden är även beroende av service, i förstahand skola och lanthandel som anses vara navet i en by. Det gäller även att hitta alternativa strukturer i utvecklings-/näringslivsfrågor. Ansvaret för att boende även i små bygder/orter ska ha tillgång till en för bygden rimlig service måste delas mellan kommunen och de lokalt berörda. Många olikartade, otraditionella lösningar kan etableras om man har en samsyn och samordning med ansvar. Det är ytterst viktigt att ha helhetstänkande och förstärkt samverkan mellan lokalbefolkning, föreningsliv, det lokala näringslivet och kommunens egna verksamheter.

144 7. Partnerskap I propositionen om en regional utvecklingspolitik konstateras att det är av stor betydelse att hänsyn tas till lokalt varierande förutsättningar och de samlade resurser som finns för att utveckla lokalt anpassade servicelösningar. Innehållet i den lokala serviceplanen bör förankras i brett partnerskap. Planen och partnerskapet är ett uttryck för organiserad samverkan mellan aktörer med betydelse för utvecklingen av servicen. I denna plan har representanter för lokalbefolkning, lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd och kommun deltagit vid arbetsmöten och kommundelsträffar. 8. Lokala servicepunkter Att inrätta en lokal servicepunkt är ett sätt att arbeta för utökad behovsanpassad service på landsbygden i därför avsedda lokaler. Servicepunktens innehåll styrs av varje bygds behov och kan därför ha olika innehåll. Teknisk utrustning med digital service är viktig. I glest bebyggda områden med långsträckt geografiskt område med flera byar är en mobil servicepunkt nödvändig. Den behovsstyrda servicen skall kunna utökas fortlöpande, framförallt med myndigheter på olika nivåer. 9. Lokal strategi För att uppnå mål och syfte i denna plan gäller följande strategi: - regelbundna kontakter mellan kommunbygderåd och kommunledning rörande servicefrågor - förberedande samverkan över traditionella verksamhetsgränser i kommunen när faktiska risker för nedläggning eller liknande uppstår - konkret samverkan mellan kommunen/kommunbygderådet/företrädare för den aktuella bygdens allmänintressen - utredningar och förslag gällande servicefrågor skall innehålla relevanta konsekvensbeskrivningar hur medborgarna påverkas ekonomiskt, socialt och miljömässigt - gemensam uppföljning av serviceplanen efter varje årsskifte - i samverkan behandla årliga grundservicenivåer anpassade efter lokala förhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. 10. Insatser/Åtgärder Ansvarig: - Uppstår faktiska risker för nedläggning/omändring av någon service som angivits i planen skall samverkan omedelbart inledas för gemensam dialog om möjliga lösningar. Detta skall ske innan kommunens handläggare påbörjar underlagsskrivningar för kommunalt beslut Ks - 1 ggr/år i särskilda samverkansmöten diskutera och följa upp kommersiell och offentlig service. Vid speciella händelser skall extra möten sammankallas för att lösa situationen Ks

145 - Information och fortbildning för politiker och ledande tjänstemän om planens syfte och arbetssätt - Uppföljning med dialogträffar i de olika kommundelarna för att hämta in nya idéer och lösningar Ks Kbr - Skapa förutsättningar för att underlätta för lokal upphandling Ks - Utveckla samverkanformer/blandformer för start av verksamheter mellan kommun-landsting-företag-organisationer-ideella krafter - Integrera serviceförsörjningsfrågorna i den kommunala översiktsplaneringen Kbr Ks - Information om planen i de olika kommundelarna Kbr 10. Grundservicenivå för 2013 Rimlig service är anpassad efter lokala förhållanden i de olika kommundelarna. Behandlas och uppdateras för varje år i samband med uppföljning och utvärdering av närmast föregående år Sammanställning bilaga 1 till planen.

146 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE LOKAL SERVICEPLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/232 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Lokal serviceplan Rekommendation till beslut att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta av kommunstyrelsen beslutad lokal serviceplan exkluderande bilagan sammanställning av servicen inom Vansbro kommun att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reviderad bilaga sammanställning av servicen inom Vansbro kommun Sammanfattning Vansbro kommun har en lokal serviceplan som utgör en bilaga till utvecklings- och översiktsplanen. Serviceplanen ska årligen revideras. Detta gjordes senast Beslut om den reviderade serviceplanen togs då av kommunstyrelsen, den borde också ha tagits av kommunfullmäktige. En revidering av den sammanställning av service som ingår har nu gjorts. Serviceplanen i sin helhet bör bli föremål för översyn i samband med att revidering görs av utvecklings- och översiktsplanen. Bakgrund Kommunen har ett ansvar för att upprätthålla en rimlig tillgänglighet till service av olika slag för alla invånare. Som ett led i detta har Vansbro kommun utarbetat en lokal serviceplan, denna utgör en bilaga till den utvecklings- och översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige Det övergripande målet är att skapa nya hållbara servicelösningar på landsbygden, och att dessa utgår från de varierande förutsättningar som finns i varje kommundel. Serviceplanen ska årligen uppdateras och finnas med som en bilaga till översiktsplanen. Planen är dels en viljeinriktning, dels en handlingsplan. Arbetet med serviceplanen sker i nära samverkan med Kommunbygderådet antog kommunstyrelsen, 31, en reviderad serviceplan för åren Den reviderade serviceplanen har ej behandlats av kommunfullmäktige. Den nu aktuella planen borde revideras under Dock finns det anledning att avvakta med arbetet. Dels bör serviceplanen också framgent ha en tydlig koppling till Vansbro kommuns utvecklings- och översiktsplan vilken ska revideras varje Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

147 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE LOKAL SERVICEPLAN mandatperiod och där det arbetet kan förmodas inledas i början av Dels har på länsnivå utarbetats ett nytt regionalt serviceprogram och det är viktigt att de regionala ambitionerna också avspeglas i den lokala serviceplanen. Den sammanställning av servicen inom Vansbro kommun som ingår i serviceplanen har dock uppdaterats i samverkan med Kommunbygderådet och denna del bör antas. Beslutsunderlag Sammanställning av servicen inom Vansbro kommun (2014/232) Lokal serviceplan för Vansbro kommun (2012/223 nr 25) Beslutet expedieras till : Kommunbygderådet, Mary Bäck, Opsaheden 21, ÄPPEPLBO Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

148 Vansbro kommun 25 Kommunstyrelsen Protokoll KS 211 Ärende KS 20 14/495 Arvodesberedning, val av ledamöter Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att vid kommunfullmäktiges sammanträde i september utse ledamöter i arvodesberedningen. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 30, att tillsätta en arvodesberedning med uppdrag att inför konimande mandatperiod föreslå ett reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun inkluderande Stiftelsen Vansbrohem. Arvodesberedningen ska bestå av en representant per parti representerat i fullmäktige. Ordförande och vice ordfo rande ska utses. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att vid kommunfullmäktiges sammanträde i september utse ledamöter i arvodesberedningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerare Utdragsbestyrkande

149 TJÄNSTEUTLÅTANDE ARVODESBEREDNING 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/495 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Arvodesberedning, val av ledamöter Rekommendation till beslut att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att till ledamöter i arvodesberedningen utse att att till ordförande utse till vice ordförande utse Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 30, att tillsätta en arvodesberedning med uppdrag att inför kommande mandatperiod föreslå ett reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun inkluderande Stiftelsen Vansbrohem. Arvodesberedningen ska bestå av en representant per parti representerat i fullmäktige. Ordförande och vice ordförande ska utses. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 30, att tillsätta en arvodesberedning med uppdrag att, utifrån den organisation som kommunfullmäktige beslutar, föreslå ett reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun inkluderande Stiftelsen Vansbrohem. Vidare att arvodesberedningen ska bestå av en representant per parti representerat i fullmäktige. Frågan har ej kunnat hanteras vidare då frågan om politisk organisation för kommande mandatperiod bordlades av kommunstyrelsen , 97. Ordförande och vice ordförande i beredningen ska utses bland partirepresentanterna. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

150 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 217 Ärende KS 20 14/303 Omtördelning investerngsbudget 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att omfo rdela 500 tkr av 2015 års investeringsmedel för Söderåsens äldreboende till Ärendet 1 kommunfullmäktiges investeringsplan för åren finns tkr avsatta 2015 för Söderåsens äldreboende avseende projektering odyl. 1 samband med lokaigruppens arbete har vissa underlag utarbetats under 2014 avseende kommande projektering, dessa kostnader Uppgår till ca 500 tkr. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att onifo rdela 500 tkr av 2015 års investeringsmedel för Söderåsens äldreboende till BesI utsunderlag Tjänsteutlåtande, JusLerire Utdragsbestyrkaride

151 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/303 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Omfördelning investeringsbudget 2015 Rekommendation till beslut Att omfördela 500 tkr av 2015 års investeringsmedel för Söderåsens äldreboende till 2014 Sammanfattning I kommunfullmäktiges investeringsplan för åren finns tkr avsatta 2015 för Söderåsens äldreboende avseende projektering odyl. I samband med lokalgruppens arbete har vissa underlag utarbetats under 2014 avseende kommande projektering, dessa kostnader uppgår till ca 500 tkr. Slutsats Investeringskostnaderna är obugeterade för 2014 och därför föreslås att 500 tkr av de totalt tkr som finns för 2015 omfördelas till Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Investeringsmedel från 2015 II Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

152 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll KS 218 Ärende KS 2014/307 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, årsredovisning 2013 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att godkänna sarnordningsförbundets årsredovisning för att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendet Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har överlämnat årsredovisning för år Samordningsförbundets resultat uppgår till kronor (2012: kr). Kommentarer till resultatet redovisas i årsredovisningen. Enligt Lag (2003:12 10) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska styrelsen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:6 14) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt förbundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och revisorerna. Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har upprättat en årsredovisning per Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas revisorer har gett Pwc i uppdrag all granska årsredovisningen för perioden 1januari -31 december Den sarnmantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Revisorerna har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsordningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardutformning. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Juserare - Utdragsbestyrkande

153 Protokoll Bes luis underlag 1. att godkänna samordningsförbundets årsredovisning för att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret kommunfullmäktige besluta Utskottet styrning och ekonomi föteslår kommunstyrelsen föreslå Förslag till beslut Kommunstyrelsen Justerare Uidragsbestvrkande Tjänsteutlåtande, Finsam revisionsberättelse 2013 Finsam revisionsrapport 2013 Finsam årsredovisning 2013 kommun Vansbro 36

154 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/307 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, årsredovisning 2013 Rekommendation till beslut Att godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2013 Att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 Sammanfattning Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har överlämnat årsredovisning för år Samordningsförbundets resultat uppgår till kronor (2012: kr). Kommentarer till resultatet redovisas i årsredovisningen. Enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska styrelsen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt förbundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och revisorerna. Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har upprättat en årsredovisning per Samordningsförbundet Finsarn Västerdalarnas revisorer har gett Pwc i uppdrag all granska årsredovisningen för perioden 1 januari 31 december Den sammantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Revisorerna har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsordningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardutformning ÅR Finsam Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se