Tjänsteskrivelse Vår referens. Gunnar Bergström Utredningssekreterare. STK

Transkript

1

2 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet av betänkandet Med rätt att delta - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Svar senast 30 september 2013 STK Sammanfattning Arbetsmarknadsdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig betänkandet Med rätt att delta - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69), vilket är slutbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen). Utredningens förslag syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen inrättar ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, en introduktionsgaranti. Stadskontoret ställer sig övervägande positiv till utredningens olika förslag som syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Särskilt positivt är att kvinnors behov lyfts fram och säkerställs. Stadskontoret ställer sig dock frågande om det egentligen behövs inrättas ytterligare ett arbetsmarknadspolitiskt program och varför olika program finns för olika målgrupper. Varför kan gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare inte omfattas av etableringslagen? Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att för kommunen avge yttrande till arbetsmarknadsdepartementet i enlighet med upprättat förslag. Beslutsunderlag Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet av betänkandet Med rätt att delta - nyanlända kvinoor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Svar senast 30 september 2013 SOU 2012:69 G-Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande Beslutsplanering

3 KS Fördelningsmöte Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen (7) Ärendet Arbetsmarknadsdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig betänkandet Med rätt att delta - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69), vilket är slutbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen). Utredningens uppdrag och förslag i korthet Utredningens uppdrag har varit att analysera och fördjupa kunskapen om nyanlända utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Utredningen gavs även i uppdrag att kartlägga nyanlända kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning, vilket har redovisats i del-betänkandet Förmån och fälla nyanländas uttag av föräldrapenning (SOU 2012:9). Med utgångspunkt från analysen ska utredningen lämna förslag om åtgärder som behöver vidtas för att öka kvinnors och anhöriginvandrares arbetskraftsdeltagande och påskynda deras etablering på arbetsmarknaden. Utifrån analysen sammanfattar utredningen följande fem utgångpunkter vilka ligger till grund för utredningens förslag och bedömningar om åtgärder som kan öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Individens behov ska avgöra vilket stöd som erbjuds Tidiga insatser är centralt Etableringsperioden en investering för att aktivt kunna delta i arbets- och samhällsliv Insatser och incitament på lika villkor för kvinnor och män Effektiva insatser med hög kvalitet förutsätter samverkan Utredningens förslag syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. De är inriktade mot att fler nyanlända kvinnor och män tidigt anmäler sig som arbetssökande, att fler tidigt erbjuds att delta i insatser som kan underlätta etableringen i arbetslivet, samt att nyanlända ska få tillgång till mer relevanta insatser som i högre grad möter deras individuella behov. Åtgärderna bidrar sammantaget till en effektivare etableringsprocess där särskilt nyanlända kvinnors förutsättningar att delta i arbetskraften ökar. Introduktionsgarantin för nyanlända anhöriginvandrare Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen inrättar ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, en introduktionsgaranti. Programmets innehåll ska utformas i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen och med utgångspunkt i den enskildas behov av insatser som kan stärka ställningen på arbetsmarknaden. Sfi och arbetsförberedande insatser ska ingå för alla, och behov av utbildning ska beaktas genom förberedande insatser i form av t.ex. kommunal vuxenutbildning. Aktiviteterna ska som huvudregel motsvara verksamhet på heltid. Vid deltagande i introduktionsgarantin utgår ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Kompetenshöjande insatser

4 Enligt utredningens bedömning bör etableringsplanerna i betydligt större utsträckning än i dag omfatta studier inom den kommunala vuxenutbildningen. Utredningen föreslår åtgärder som förstärker nyanländas förutsättningar att parallellt med arbetsförberedande insatser delta i kompetenshöjande insatser. Eftersom kvinnor i regel har något kortare utbildningsbakgrund än män gynnar åtgärderna särskilt nyanlända kvinnors möjligheter att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen ska få rätt att ingå överenskommelse med en kommun om anordnande av insatser för nyanlända invandrare utan att det ska behöva föregås av ett upphandlings-förfarande. Kursplanen för kurs A och B på studieväg 1 i sfi ska tillföras praktiskt orienterade delkurser i ett begränsat antal ämnen för att ge korttidsutbildade grundläggande kunskaper i kombination med språkinlärningen. Ersättningen till kommuner som tar emot flyktingar ska höjas med kronor för vuxna för att möjliggöra ökat språkstöd genom modersmålsstödjare inom studieväg 1 på sfi i syfte att stärka kvalitet och effektivitet i undervisningen. Nyanlända invandrare ska ges möjlighet att delta i förberedande insatser i form av sex månaders kurs vid folkhögskola där sfi, baskunskaper och orienterande och arbetsförberedande insatser ska ingå. 3 (7) Incitament och stöd för både kvinnor och män Försörjningsstöd under de första åren i landet ökar risken att fastna i ett långvarigt bidragsberoende. Både individualiserade ersättningar och individuellt utformade jobbstimulanser bör därför eftersträvas. Kommunen kan stimulera till ökat deltagande genom att konsekvent kalla både kvinnan och mannen i en familj till alla samtal om familjens ekonomiska situation, samt rikta aktiveringskrav och erbjudande om kvalificerande insatser till både kvinnan och mannen i familjer som har behov av ekonomiskt bistånd. Handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. En nyanländ kvinna som är inskriven hos Arbetsförmedlingen får vänta längre tid på att anvisas till en insats om hon har barn under sex år och om hon har en utrikes född make. Motsvarande samband saknas för nyanlända män. Arbetsförmedlingen bör därför genomföra ett kompetensutvecklingsprogram om normer och föreställningar kopplade till kön och etnicitet. Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor Nyanlända som inleder sin tid i Sverige med att vårda barn riskerar en utdragen och mindre effektiv etablering. Det är därför viktigt att hemmavarande småbarnsföräldrar ges möjligheter att delta i insatser både under och efter föräldraledigheten. Arbetsförmedlingen bör i sina föreskrifter tydliggöra hur arbetsförmedlare ska arbeta för att kontinuiteteten inte förloras för nyanlända som gör avbrott i etableringsplanen respektive i introduktionsgarantin för vård av barn. En nyanländ person som deltar på minst 75 procent av heltid på grund av vård av barn med föräldrapenning ska kunna få förlängd tid med etableringsplan med ytterligare högst åtta månader. Motsvarande möjlighet till förlängning ska även finnas i introduktionsgarantin. En tvåårig försöksverksamhet ska bedrivas inom öppna för-skolor, där nyanlända föräldrar ska ges möjlighet till språkinlärning, kunskap om samhället och planering för framti-

5 den. Skolverket får i uppdrag att besluta om och fördela bidrag till olika verksamheter. Föräldraförsäkringen bör ändras så att möjligheterna till föräldrapenning för äldre förskolebarn begränsas. Försörjningsstöd bör inte beviljas till familjer som valt att avstå från att söka arbete och delta i insatser för vård av barn med vårdnadsbidrag. 4 (7) Stärkt kontakt mellan nyanlända och aktörer som kan erbjuda stöd för etablering Nyanlända utanför flyktingmottagandet nås inte alltid av Arbetsförmedlingens och kommunens traditionella informationskanaler. För att erbjudande om sfi och annat stöd för etableringen ska nå fram behöver informationen förbättras. Kommunerna kan genom uppsökande arbete på arenor där nyanlända befinner sig, exempelvis mödravårdscentral, barnavårdscentral och skola, i ökad utsträckning nå hemmavarande kommuninvånare. Nyanlända ska redan i samband med beskedet om uppehållstillstånd få information om möjligheter till stöd och insatser för att etablera sig i det svenska arbets- och samhällslivet. Migrationsverket ges i uppdrag att utforma en lättfattlig, tryckt information. Utökad uppföljning och analys För att följa upp i vilken grad insatserna för att stödja nyanländas etablering bidrar till att stärka målgruppens aktiva deltagande i samhällslivet föreslår utredningen att ett forskningsinstitut ges i uppdrag att vart fjärde år följa upp detta. Uppföljningen ska i baseras på intervjuundersökningar i kombination med register-uppgifter. Utredningen föreslår även att Länsstyrelserna gör en kartläggning av nyanlända föräldrars behov av föräldrastöd, samt bedöma i vilken utsträckning de föräldrastödsprogram som bedrivs av kommuner, landsting och ideella organisationer möter de nyanländas behov. Utifrån kartläggningen ska Länsstyrelserna ta fram råd för hur föräldrastödsprogram för nyanlända föräldrar bör utformas. Ekonomiska konsekvenser Ett ökat arbetsutbud har en betydande positiv nettoeffekt på den offentliga sektorns finanser. På några års sikt förväntas utredningens förslag leda till ökad sysselsättning bland nyanlända kvinnor och övriga anhöriginvandrare. Utredningens skattningar visar på ett starkt samband mellan att tidigt delta i arbetsförberedande insatser och sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter invandringen. För kommunernas del innebär utredningens förslag minskade utgifter för försörjningsstöd samt en stärkt finansiering för att möta behoven av språkstöd inom sfi bland dem som tas emot som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga. Stadskontorets överväganden Stadskontoret ställer sig övervägande positiv till utredningens olika förslag som syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Särskilt positivt är att kvinnors behov lyfts fram och säkerställs. Förslagen i utredningen är en tydlig indikation på att den första tiden som bosatt i nytt land är att beakta som en investeringsperiod ur såväl samhällets som den enskildes perspektiv, i syfte att finna förutsättningar för varaktig försörjningsmöjlighet och delaktighet i arbets- och samhällsliv. Förslagen omfattar såväl insatser som ekonomisk ersättning som bidrar till försörjning och tydliggör även förväntningarna på att etablera sig, introducera sig, i landet. Parallella insatser möjliggör förkortad tid i arbetslöshet och skapar förutsättningar för sammanhang och tydlig riktning i den avsedda kompetensutvecklingen.

6 Stadskontoret ställer sig dock frågande om det egentligen behövs inrättas ytterligare ett arbetsmarknadspolitiskt program och varför olika program finns för olika målgrupper. Varför kan gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare inte omfattas av etableringslagen? 5 (7) Stadskontoret har valt att kommentera de olika förslagen under respektive rubrik i utredningen. Kommenterarna är ett samråd mellan avdelning för integration och arbetsmarknad, avdelning för individ och familjeomsorg, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö inom serviceförvaltningen samt Invandrarservice inom sociala resursförvaltningen. 7.2 Introduktionsgarantin för nyanlända invandrare Det är positivt att gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare uppmärksammas och att det kommer en introduktionsgaranti. Samtidigt måste understrykas vikten av att alla grupper behandlas lika. Utredningens förslag innebär en särlösning för en grupp av arbetssökande. Eftersträvansvärt måste vara att minska antalet särlösningar för olika grupper av arbetssökande och möjliggöra parallella insatser och en grundläggande individuell ersättningsform för arbetssökande i allmänhet vid aktivitet/planering som syftar till att stärka förutsättningarna för arbete eller reguljära studier. Försörjningsstödet har sedan länge förlorat sin roll som kortvarig försörjning och det finns behov av förändringar som ger arbetslösa tillgång till aktiva insatser från Arbetsförmedlingen och ersättning från de generella socialförsäkringssystemet. Detta är också något som kommunstyrelsens belyst i samband med yttrande kring Jobbstimulansen (Ds2012:26).) Beträffande introduktionsgarantin är det viktigt att betona att kartläggningen av individens behov samordnas, i den utsträckning det är möjligt, mellan de olika berörda myndigheterna för att undvika att en individ och samma individ går igenom liknande/parallella processer men hos olika myndigheter. 7.3 Förbättrad tillgång till relevanta utbildnings- och kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade Kombinationer av insatser är viktiga för att skynda på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Praktik för personer på låga språknivåer kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen, men det är inte alltid så. Praktik för personer med lägre språknivå leder sällan till någon fastare förankring på arbetsmarknaden. Dels behöver de språkliga färdigheterna och andra grundkunskaper byggas på ytterligare för att man ska kunna möta arbetsmarknadens krav, dels måsta man bredda synen på relevanta praktikplatser. Idag begränsas de ofta till traditionella yrkesområden istället för att man tillvaratar möjligheterna inom de nya yrken som följer av samhällsutvecklingen Ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna Förslaget att det i regelverket tydliggörs att Arbetsförmedlingen får ingå överenskommelser med en kommun om anordnande av insatser eller aktiviteter för nyanlända invandrare utan att överenskommelsen föregås av ett upphandlingsförfarande är bra. Det skapar bättre förutsättningar för mer långsiktig och utvecklad samverkan. En förstärkt samverkan är angelägen men det måste då betonas att det krävs en ömsesidighet i detta. Alltför ofta har en part ett tydligt uppdrag att samverka medan motsvarande inte finns hos motparten. Samverkande aktörer måste också ha kunskap om och visa respekt för varandras skilda regelverk, vilket inte alltid är fallet Komplettera studieväg 1 i sfi med baskunskaper

7 Många av eleverna i sfi, inte minst i de lägre kurserna, har utöver språkinlärningen också behov av att bygga på sina baskunskaper inom andra områden. Delar av det som tas upp i betänkandet, t.ex. förmågan att läsa en tidtabell, ingår emellertid redan idag i kursplanen för sfi och andra praktiska övningar används som ett medel för att nå språkmål och kunskapskrav. Regelverket för vuxenutbildningens olika skolformer betonar kravet på att dessa ska kunna kombineras och det finns egentligen inget tydligt argument för att man inom sfi skulle bygga upp en parallell struktur som överensstämmer med sådant som inryms i t.ex. kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Sfi kan istället kombineras med kurser/delkurser eller orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning. 6 (7) Förslaget att Arbetsförmedlingen i större utsträckning skulle täcka behovet av grundläggande baskunskaper genom upphandling av förberedande insatser är än mer tveksamt än att kursplanen för studieväg 1 i sfi kompletteras med baskunskaper. Det skulle innebära att dubbla utbildningssystem, med skilda huvudmän, byggs upp, vilket är ineffektivt sett ur ett resursperspektiv. Störst problem skulle det troligtvis medföra i mindre kommuner där antalet nyanlända med behov av utbildningsinsatserna är litet. Att splittra denna grupp på flera aktörer vore negativt för utvecklingen av utbildningsinsatserna Ersättning till kommuner för utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi Förslaget om en höjning av ersättningen till kommunerna för att finansiera ett utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi är positivt. Språkstöd på modersmålet kan effektivisera inlärningsprocessen för personer med svaga svenskkunskaper på ett förtjänstfullt sätt. Det är emellertid viktigt med en tydlig allokering av den extra ersättningen så att den faktiskt används för det den avsedd för Komvux och folkhögskolor viktiga för kompetensuppbyggnaden Arbetsförmedlingen utnyttjar idag det offentliga skolväsendets möjligheter för nyanländas kompetensutveckling i alltför liten utsträckning. Detta trots att man i många kommuner lägger sig vinn om att utveckla verksamheten och försöker möta individuella utbildningsbehov. Det är därför positivt om en förändring sker så att utbildningsinsatser inom kommunal vuxenutbildning blir mer frekvent förekommande i de etableringsplaner som upprättas Studier vid folkhögskola som ett alternativ till komplettering av grundkunskaper inom komvux Även utbildning inom folkhögskola bör kunna vara en viktig del i etableringsplanerna och de nyanländas kompetensutveckling. Utbildningstiden, sex månader, är emellertid alltför begränsad för att inrymma samtliga de delar som förslås ingå i utbildningspaketet. Det är också tveksamt om folkhögskolornas utbildningsinsatser ska finansieras genom bidrag från Arbetsförmedlingen. På samma sätt som kommunerna möjliggör för nyanlända med etableringsplan att delta i ordinarie kommunal vuxenutbildning, borde fler nyanlända kunna delta i folkhögskolornas ordinarie utbildningar. Folkhögskolorna arbetar redan idag delvis med målgruppen genom sfi i folkhögskola, för vilken kommunerna är betalningsskyldiga. Att ange kontaktytor genom internatboende som ett argument för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan känns främmande. Det verkar osannolikt att intresset för ett halvårs internatförlagda folkhögskolestudier skulle vara utbrett Familjebaserade ersättningar leder till lägre arbetskraftsdeltagande bland kvinnor

8 Stadskontoret delar utredningens bedömning kring att individuell och generell ersättningsform skapar incitament för deltagande i svenska för invandrare och arbetsföreberedande insatser som syftar till att underlätta arbetsmarknadsetableringen. Det är bra med en individuell ersättning som inte är behovsprövad utan kopplad till aktivitet och planering mot arbetsmarknaden. 7 (7) Individuella ersättningar är positivt då det skapar förutsättningar till försörjning och incitament för deltagande. Kommunstyrelsen har i yttrande om Långtidsutredningen (KS-KOM ) under rubrik Ersättning till arbetslösa uppmärksammat detta: Kommunstyrelsen delar utredningens uppfattning att arbetslösa inte bör få ersättning i form av behovsprövat försörjningsstöd. Det är rimligt att fler arbetslösa får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det är också rimligt att behålla grundstrukturen i nuvarande system och ge de som inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen rätt att ingå i ett garantiprogram efter tre månader samt att höja grundersättningen även för de som inte uppfyller arbetsvillkoret. Dessa insatser bedöms kunna öka individens möjligheter att få arbete, renodla ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna samt frigöra tid för socialtjänsten att arbeta med de som är i behov av stödinsatser. Utredningen framhåller vikten av att i kommunernas arbete med ekonomiskt bistånd konsekvent kalla både kvinnan och mannen till alla samtal som handlar om familjens ekonomiska situation. I arbetet med ekonomiskt bistånd ska en individuell handlingsplan upprättas för båda personerna i hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd i Malmö stad. I förslaget till nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Malmö stad förtydligas detta och likaså vikten av kontinuerliga uppföljningar. 8.5 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna De beräknade minskade kostnaderna för kommunerna avseende försörjningsstöd bedöms rimliga. Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd bör minska något till följd av individuell ersättning och för de hushåll som är i behov av försörjningsstöd minskar behovet med samma summa aktivitetsstöd erhålls. Ansvariga Jesper Theander Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

9 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (4) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet av betänkandet Med rätt att delta - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på a r- betsmarknaden (SOU 2012:69) Svar senast 30 september 2013 Dnr A2012/3434/IU Kommunstyrelsen har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kommunstyrelsen ställer sig övervägande positiv till utredningens olika förslag som syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Särskilt positivt är att kvinnors behov lyfts fram och säkerställs. Kommunstyrelsen delar utredningens bedömning kring att individuell och generell ersättningsform skapar incitament för deltagande i svenska för invandrare och arbetsföreberedande in-satser som syftar till att underlätta arbetsmarknadsetableringen. Det är bra med en individuell ersättning som inte är behovsprövad utan kopplad till aktivitet och planering mot arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen ställer sig dock frågande om det egentligen behövs inrättas ytterligare ett arbetsmarknadspolitiskt program och varför olika program finns för olika målgrupper. Varför kan gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare inte omfattas av etableringslagen? Yttrande Kommunstyrelsen ställer sig övervägande positiv till utredningens olika förslag som syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. Särskilt positivt är att kvinnors behov lyfts fram och säkerställs. Förslagen i utredningen är en tydlig indikation på att den första tiden som bosatt i nytt land är att beakta som en investeringsperiod ur såväl samhällets som den enskildes perspektiv, i syfte att finna förutsättningar för varaktig försörjningsmöjlighet och delaktighet i arbets- och samhällsliv. Förslagen omfattar såväl insatser som ekonomisk ersättning som bidrar till försörjning och tydliggör även förväntningarna på att etablera sig, introducera sig, i landet. Parallella insatser möjliggör förkortad tid i arbetslöshet och skapar förutsättningar för sammanhang och tydlig riktning i den avsedda kompetensutvecklingen.

10 Kommunstyrelsen ställer sig dock frågande om det egentligen behövs inrättas ytterligare ett arbetsmarknadspolitiskt program och varför olika program finns för olika målgrupper. Varför kan gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare inte omfattas av etableringslagen? 2 (4) Kommunstyrelsen har valt att kommentera de olika förslagen under respektive rubrik i utredningen. 7.2 Introduktionsgarantin för nyanlända invandrare Det är positivt att gruppen nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare uppmärksammas och att det kommer en introduktionsgaranti. Samtidigt måste understrykas vikten av att alla grupper behandlas lika. Utredningens förslag innebär en särlösning för en grupp av arbetssökande. Eftersträvansvärt måste vara att minska antalet särlösningar för olika grupper av arbetssökande och möjliggöra parallella insatser och en grundläggande individuell ersättningsform för arbetssökande i allmänhet vid aktivitet/planering som syftar till att stärka förutsättningarna för arbete eller reguljära studier. Försörjningsstödet har sedan länge förlorat sin roll som kortvarig försörjning och det finns behov av förändringar som ger arbetslösa tillgång till aktiva insatser från Arbetsförmedlingen och ersättning från de generella socialförsäkringssystemet. Beträffande introduktionsgarantin är det viktigt att betona att kartläggningen av individens behov samordnas, i den utsträckning det är möjligt, mellan de olika berörda myndigheterna för att undvika att en individ och samma individ går igenom liknande/parallella processer men hos olika myndigheter. 7.3 Förbättrad tillgång till relevanta utbildnings- och kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade Kombinationer av insatser är viktiga för att skynda på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Praktik för personer på låga språknivåer kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen, men det är inte alltid så. Praktik för personer med lägre språknivå leder sällan till någon fastare förankring på arbetsmarknaden. Dels behöver de språkliga färdigheterna och andra grundkunskaper byggas på ytterligare för att man ska kunna möta arbetsmarknadens krav, dels måsta man bredda synen på relevanta praktikplatser. Idag begränsas de ofta till traditionella yrkesområden istället för att man tillvaratar möjligheterna inom de nya yrken som följer av samhällsutvecklingen Ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna Förslaget att det i regelverket tydliggörs att Arbetsförmedlingen får ingå överenskommelser med en kommun om anordnande av insatser eller aktiviteter för nyanlända invandrare utan att överenskommelsen föregås av ett upphandlingsförfarande är bra. Det skapar bättre förutsättningar för mer långsiktig och utvecklad samverkan. En förstärkt samverkan är angelägen men det måste då betonas att det krävs en ömsesidighet i detta. Alltför ofta har en part ett tydligt uppdrag att samverka medan motsvarande inte finns hos motparten. Samverkande ak-

11 törer måste också ha kunskap om och visa respekt för varandras skilda regelverk, vilket inte alltid är fallet. 3 (4) Komplettera studieväg 1 i sfi med baskunskaper Många av eleverna i sfi, inte minst i de lägre kurserna, har utöver språkinlärningen också behov av att bygga på sina baskunskaper inom andra områden. Delar av det som tas upp i betänkandet, t.ex. förmågan att läsa en tidtabell, ingår emellertid redan idag i kursplanen för sfi och andra praktiska övningar används som ett medel för att nå språkmål och kunskapskrav. Regelverket för vuxenutbildningens olika skolformer betonar kravet på att dessa ska kunna kombineras och det finns egentligen inget tydligt argument för att man inom sfi skulle bygga upp en parallell struktur som överensstämmer med sådant som inryms i t.ex. kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Sfi kan istället kombineras med kurser/delkurser eller orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning. Förslaget att Arbetsförmedlingen i större utsträckning skulle täcka behovet av grundläggande baskunskaper genom upphandling av förberedande insatser är än mer tveksamt än att kursplanen för studieväg 1 i sfi kompletteras med baskunskaper. Det skulle innebära att dubbla utbildningssystem, med skilda huvudmän, byggs upp, vilket är ineffektivt sett ur ett resursperspektiv. Störst problem skulle det troligtvis medföra i mindre kommuner där antalet nyanlända med behov av utbildningsinsatserna är litet. Att splittra denna grupp på flera aktörer vore negativt för utvecklingen av utbildningsinsatserna Ersättning till kommuner för utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi Förslaget om en höjning av ersättningen till kommunerna för att finansiera ett utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi är positivt. Språkstöd på modersmålet kan effektivisera inlärningsprocessen för personer med svaga svenskkunskaper på ett förtjänstfullt sätt. Det är emellertid viktigt med en tydlig allokering av den extra ersättningen så att den faktiskt används för det den avsedd för Komvux och folkhögskolor viktiga för kompetensuppbyggnaden Arbetsförmedlingen utnyttjar idag det offentliga skolväsendets möjligheter för nyanländas kompetensutveckling i alltför liten utsträckning. Detta trots att man i många kommuner lägger sig vinn om att utveckla verksamheten och försöker möta individuella utbildningsbehov. Det är därför positivt om en förändring sker så att utbildningsinsatser inom kommunal vuxenutbildning blir mer frekvent förekommande i de etableringsplaner som upprättas Studier vid folkhögskola som ett alternativ till komplettering av grundkunskaper inom komvux Även utbildning inom folkhögskola bör kunna vara en viktig del i etableringsplanerna och de nyanländas kompetensutveckling. Utbildningstiden, sex månader, är emellertid alltför begränsad för att inrymma samtliga de delar som förslås ingå i utbildningspaketet. Det är också tveksamt om folkhögskolornas utbildningsinsatser ska finansieras genom bidrag från Arbetsförmedlingen. På samma sätt som kommunerna möjliggör för nyanlända med etableringsplan att delta i ordinarie kommunal vuxenutbildning, borde fler nyanlända kunna delta i

12 folkhögskolornas ordinarie utbildningar. Folkhögskolorna arbetar redan idag delvis med målgruppen genom sfi i folkhögskola, för vilken kommunerna är betalningsskyldiga. Att ange kontaktytor genom internatboende som ett argument för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan känns främmande. Det verkar osannolikt att intresset för ett halvårs internatförlagda folkhögskolestudier skulle vara utbrett. 4 (4) Familjebaserade ersättningar leder till lägre arbetskraftsdeltagande bland kvinnor Kommunstyrelsen delar utredningens bedömning kring att individuell och generell ersättningsform skapar incitament för deltagande i svenska för invandrare och arbetsföreberedande insatser som syftar till att underlätta arbetsmarknadsetableringen. Det är bra med en individuell ersättning som inte är behovsprövad utan kopplad till aktivitet och planering mot arbetsmarknaden. Individuella ersättningar är positivt då det skapar förutsättningar till försörjning och incitament för deltagande. Det är kommunstyrelsens uppfattning att arbetslösa inte bör få ersättning i form av behovsprövat försörjningsstöd. Det är rimligt att fler arbetslösa får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det är också rimligt att behålla grundstrukturen i nuvarande system och ge de som inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen rätt att ingå i ett garantiprogram efter tre månader samt att höja grundersättningen även för de som inte uppfyller arbetsvillkoret. Dessa insatser bedöms kunna öka individens möjligheter att få arbete, renodla ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna samt frigöra tid för socialtjänsten att arbeta med de som är i behov av stödinsatser. Utredningen framhåller vikten av att i kommunernas arbete med ekonomiskt bistånd konsekvent kalla både kvinnan och mannen till alla samtal som handlar om familjens ekonomiska situation. I arbetet med ekonomiskt bistånd ska en individuell handlingsplan upprättas för båda personerna i hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd i Malmö stad. I ett förslag till nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Malmö stad förtydligas detta och likaså vikten av kontinuerliga uppföljningar. 8.5 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna De beräknade minskade kostnaderna för kommunerna avseende försörjningsstöd bedöms rimliga. Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd bör minska något till följd av individuell ersättning och för de hushåll som är i behov av försörjningsstöd minskar behovet med samma summa aktivitetsstöd erhålls. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring

13

14

15

16

17 Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden Slutbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen) Stockholm 2012 SOU 2012:69

18 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Omslag: Elanders Sverige AB. Fotograf omslagsbild: Johan Larkander. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2012 ISBN ISSN X

19 Till statsrådet Erik Ullenhag Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (dir. 2011:88). Statsrådet med ansvar för integrationsfrågor Erik Ullenhag förordnade samma dag departementsrådet Elin Landell att vara särskild utredare. Direktiven för utredningen framgår av bilaga 1 i betänkandet. Utredningen har antagit namnet AKKA-utredningen (A 2011:06). I utredningens uppdrag ingick att kartlägga nyanlända utrikes födda kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning. Denna del av uppdraget avrapporterades den 7 mars 2012 i delbetänkandet Förmån och fälla nyanländas uttag av föräldrapenning (SOU 2012:9). Uppdraget i sin helhet avrapporteras i och med detta slutbetänkande. Den 8 november 2011 förordnades följande experter att ingå i utredningen: verksamhetschefen Jan Almqvist, forskaren Pernilla Andersson Joona, kanslirådet Erika Ekström, strategen Göran Ferm, kanslirådet Karin Frank, departementssekreteraren Maria Lidström, utredaren Karin Perols, departementssekreteraren Jan Schierbeck, utredaren Kristina Sibbmark, departementssekreteraren Magnus Sjöström samt ämnesrådet Lars Wittenmark. Den 28 augusti entledigades Pernilla Andersson Joona. I hennes ställe tillförordnades forskaren Gülay Ozcan och forskaren Magnus Rödin. Som sekreterare i utredningen anställdes seniorkonsulten Kajsa Rosén fr.o.m. den 13 oktober 2011 och departementssekreteraren Anna Envall fr.o.m. den 2 januari På utredningens uppdrag har fil.dr. Susan Niknami och fil.dr. Hans Grönqvist, båda verksamma forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, bidragit med analyser av arbetskraftsdeltagande, inkomster och etableringsmönster baserade på registerbearbetningar från STATIV och LISA (se kap 2, 3 och 5 samt bilaga 2 i

20 betänkandet). Jur.kand. Sara Kullgren har utarbetat utredningens författningsförslag. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69). Stockholm i oktober 2012 Elin Landell Kajsa Rosén Anna Envall