LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR EFTER HJÄRTINFARKT

Transkript

1 Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR EFTER HJÄRTINFARKT ANNA MANNEKLINT MARIA OSCARSSON Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1303 Sjuksköterskeprogrammet 180p Mars 2010 Handledare Catrin Berglund-Johansson Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona

2 LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR EFTER HJÄRTINFARKT ANNA MANNEKLINT MARIA OSCARSSON Manneklint, A., & Oscarsson, M. Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Examensarbete i vårdvetenskap 15 högskolepoäng. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, Sammanfattning Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys. Fem kategorier framkom; sociala faktorer, vårdgivande faktorer, kroppsliga faktorer, omgivningsfaktorer och känslomässiga faktorer. Dessa faktorer påverkade individens uppfattning kring livsstilsförändringar. Huruvida de uppfattades vara underlättande eller försvårande faktorer är individuellt. Sjuksköterskan bör i mötet med individen se till det individuella för att kunna stödja individen på bästa sätt i livsstilsförändringsarbetet. Nyckelord: Hjärtinfarkt, livsstilsförändring, motivation, socialt stöd, vårdgivande stöd.

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Hjärtinfarkt... 1 Riskfaktorer... 2 Tiden efter hjärtinfarkt... 2 Livsstilsförändringar... 3 Sjuksköterskans roll... 4 SYFTE... 6 METOD... 6 Urval... 6 Analys... 7 Etik... 8 RESULTAT... 8 Sociala faktorer... 9 Vårdgivande faktorer Tillgänglighet och bemötande Ge information Kroppsliga faktorer Omgivningsfaktorer Känslomässiga faktorer Begränsningar och tillfredsställande av behov Viljan att leva Tillbaka till det normala DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 Artikelsökning BILAGA 2 Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning BILAGA 3 Artikelöversikt BILAGA 4 Exempel på analysförfarande... 37

4 INLEDNING Hjärtinfarktspatienter utgör en stor patientgrupp i den svenska hälso- och sjukvården och finns representerade i många av vårdens olika verksamheter. Under vår sjuksköterskeutbildning har vi fått kunskap om livsstilsfaktorers starka samband med att drabbas av hjärtinfarkt, samt vikten av att förändra livsstil för att minska risken för ytterligare hjärtinfarkter. Vi tror att det krävs insikt om hur livsstilsförändringar uppfattas utifrån den drabbade individens perspektiv för att vi som sjukvårdspersonal på bästa sätt ska kunna hjälpa och stötta individen till att förändra sin livsstil. Därför vill vi med denna litteraturstudie belysa hur individer som genomgått hjärtinfarkt uppfattar genomförandet av livsstilsförändringar och vad som kan vara underlättade eller försvårande faktorer till dessa. BAKGRUND Hjärtinfarkt En hjärtsjukdom kan medföra stora konsekvenser för en individs liv och hälsa och kan innebära en begränsad ny livssituation (Haugland, Hansen & Areklett, 2006). Människan har genom sin kropp tillgång till livet, då livet levs i och genom kroppen. Varje kroppslig förändring, exempelvis en allvarlig sjukdom, medför att tillgången till livet och världen förändras (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2007). Hjärtinfarkt är för många av dem som drabbas en mycket traumatisk händelse och påverkar välbefinnandet under en lång period (Bennett & Connell, 1999). Runt om i världen uppskattas hjärt- och kärlsjukdomar utgöra den största orsaken till dödlighet och förtida död (Yusuf et al., 2004). Hjärt- och kärlsjukdom är enligt Socialstyrelsen (2009) den vanligaste dödsorsaken i Sverige och motsvarade år 2005 nästan hälften av alla dödsfall i landet. Orsaken beror i många av dessa fall på att individen insjuknat i hjärtinfarkt (Ibid.). De senaste två decennierna har risken för att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men även insjuknandet har minskat något. Trots att dödligheten av hjärtinfarkt har sjunkit löper männen idag betydligt högre risk att avlida till följd av en hjärtinfarkt i jämförelse med kvinnorna (Socialstyrelsen, 2009). Dödligheten ökar med stigande ålder. Vid åttioårsåldern och däröver avlider drygt hälften av de individer som insjuknar i hjärtinfarkt (Persson & Stagmo, 2008). Huvudorsaken till att fler individer överlever sin hjärtinfarkt tros vara utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder (Socialstyrelsen, 2009). De individer som överlever en hjärtinfarkt måste försöka hantera de konsekvenser som sjukdomen för med sig såsom symtom, behandlingar, livsstilsförändringar och en oviss framtid (Al-Hassan & Sagr, 2002). Individerna erfar en osäker livssituation och de är i stort behov av stöd och hjälp från omgivningen (Ostergaard Jensen & Petersson, 2003). 1

5 Hjärtinfarkt beskrivs av Haugland et al. (2006) uppstå när ett kranskärl eller kranskärlsförgrening täpps igen varpå syrebrist uppkommer i en del av hjärtmuskeln som därmed dör. Hjärtcellerna kräver ständig tillgång på syrerikt blod och blodförsörjningen sker genom hjärtats kranskärl (Shier, Butler & Lewis, 2006). Vanligen beror tilltäppningen på en blodpropp som bildats av att ett aterosklerotiskt plack lossnat från kärlväggen (Haugland et al., 2006). En stor andel av patienterna som avlider av en hjärtinfarkt gör det på grund av att det tar för lång tid innan de kommer under behandling (Persson & Stagmo, 2008). Vanligt förekommande symtom vid en hjärtinfarkt är bröstsmärtor, smärta i ena eller båda armarna, dyspné, smärta som strålar upp mot halsen, kallsvettighet och ångest. Även trötthet och illamående kan förekomma (Wallentin, 2005). Symtomen för en akut hjärtinfarkt skiljer sig mellan könen (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008) och kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt insjuknar ofta några år senare än män (DeVon, Ryan, Ochs & Shapiro, 2008). Kvinnor upplever ibland endast diffusa svårtolkade symtom som obehag i bröstet, trötthet och andfåddhet (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008) eller andra symtom som skiljer sig från mannens traditionella symtombild (DeVon et al., 2008). Kvinnors svårtolkade symtom kan vara anledningen till att de väntar längre tid med att uppsöka sjukvård (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Riskfaktorer Med riskfaktorer menas de faktorer som när de finns närvarande hos en individ gör att denne har större risk att utveckla en sjukdom som exempelvis hjärtinfarkt (Timmins & Kaliszer, 2003). Risken för att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med antalet riskfaktorer som individen har (Yusuf et al., 2004). Riskfaktorerna till hjärtinfarkt kan delas in i icke påverkbara faktorer såsom ålder, kön, genetiskt arv och påverkbara faktorer, som höga blodfetter, rökning, diabetes mellitus typ 2, högt blodtryck, övervikt, fysisk inaktivitet etc. (Čulić, 2007). Riskfaktorernas betydelse för hjärtinfarkt är större bland yngre och medelålders individer än bland äldre. Kvinnornas senare insjuknande i hjärtinfarkt tros bero på att männen har större mängd riskfaktorer vid tidigare ålder jämfört med kvinnorna (Anand et al., 2008). Den viktigaste enskilda riskfaktorn till hjärtinfarkt är rökning (Yusuf et al., 2004; Ericson & Ericson, 2008). Nikotinet stimulerar till ökad puls och stigande blodtryck, som leder till att artärväggen förtjockas och att blodtrycket höjs ytterligare. Detta förvärrar aterosklerosutvecklingen (Ericson & Ericson, 2008). Det finns även psykosociala riskfaktorer till utvecklandet av ateroskleros och kritiska hjärtproblem. Dessa delas in i känslomässiga faktorer och kroniska stressorer (Rozanski, Blumenthal, Davidson, Saab & Kubzansky, 2005). De känslomässiga faktorerna inkluderar sjukdomar som depression och ångestsjukdomar, men även ilska. De kroniska stressorerna inkluderar faktorer som lågt socialt stöd, låg socioekonomisk status, stress i arbetet, problem i äktenskapet och att vårda en sjuk eller handikappad livskamrat (Ibid.). Tiden efter hjärtinfarkt En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen (Hildingh, Fridlund & Lidell, 2006). Tiden efter en hjärtinfarkt är viktig för individen och dess anhöriga. Ofta är det en period kantad av osäkerhet, oro och många frågor. Många individer 2

6 upplever tidpunkten då de lämnar sjukhuset och tiden strax därefter som den jobbigaste perioden (Ostergaard Jensen & Petersson, 2003). För många individer som genomgått hjärtinfarkt krävs livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter (Ericson & Ericson, 2008). Det är viktigt att individen känner att han/hon kan få det stöd som krävs för att kunna gå vidare efter sjukdomen. Därför erbjuds i stort sett alla svenska individer som haft hjärtinfarkt och deras anhöriga att få delta i ett hjärtrehabiliteringsprogram, en så kallad hjärtskola. Hjärtskolorna är vanligen utformade som möten där deltagarna träffas en gång i veckan. I många fall är det sjuksköterskor, läkare och sjukgymnaster som leder träffarna. Syftet med hjärtskolor är att öka kunskapen om hjärtsjukdomar och att få deltagarna motiverade till att göra nödvändiga livsstilsförändringar. Svenska studier visar att deltagande i hjärtskolor ger positiva resultat i livsstilsförändringsarbetet (Bellman, Hambraeus, Lindbäck & Lindahl, 2009). Fridlund (2002) beskriver hur hjärtrehabiliteringen består av tre olika faser. Rehabiliteringen inleds med den individuella vården som individen får på sjukhuset och fokuserar på information och fysisk mobilisering. Efter utskrivning från sjukhuset övergår rehabiliteringen till att ske på gruppnivå med fokus på undervisning och stöd till livsstilsförändringar. Rehabiliteringen fortsätter sedan genom att bestå av fortsatt stöd på gruppnivå och individuell uppföljning (Ibid.). Eftervårdstiden blir lättare för individen om det finns klara riktlinjer från läkare och sjuksköterskor om hur individen ska ta hand om sig på bästa sätt. Riktlinjerna hjälper individen att bättre förstå sin sjukdom och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande (Mayou, Welstand & Tyndel, 2005). Livsstilsförändringar Nationalencyklopedin (2010) beskriver livsstil som en term vilken betecknar beteendemönster bestämda av individuella egenskaper, motiv och värderingar. Enligt Pellmer och Wramner (2009) utgör livsstilen en del av en individs levnadsvanor och reflekterar hur individen lever utifrån sin livssituation. Individens livsstil är således inte till fullo ett eget val utan beror på erfarenheter, socialt samspel, val av levnadsvanor, individens självkänsla och samhällets hälsofrämjande stöd. Till levnadsvanor som är betydelsefulla för livsstilen och hälsan räknas bland annat mat-, alkohol-, tobaksvanor, narkotikamissbruk, fysisk aktivitet och inaktivitet (Ibid.). Vissa riskfaktorer till hjärtinfarkt är nära förknippade med livsstilen (Čulić, 2007). För att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter är det därför av stor vikt för många individer att förändra sin livsstil för att minska de påverkbara riskfaktorerna (Persson & Stagmo, 2008). För individer som haft hjärtinfarkt kan det exempelvis innebära förändringar av mat-, tobaks-, motionsvanor (Lin, Tsai, Lin & Tsay, 2010) och att minska stressen i vardagen (Rozanski et al., 2005). Genomförandet av livsstilsförändringar uppfattas av många individer som jobbigt och som ett evigt kämpande mellan hälsosamma och ohälsosamma beslut (Jallinoja, Pajari & Absetz, 2008). Den transteoretiska modellen för förändring som skapats av Prochaska och DiClemente är en beskrivning av den utveckling som individer genomgår när de försöker genomföra en avsiktlig förändring i sina liv (Barth & Näsholm, 2009). Denna modell menar att en beteendeförändring sker 3

7 gradvis i fem steg, där varje steg motsvarar hur redo individen är att genomföra förändringen (Duran, 2003). Det första steget är före begrundan där individen inte upplever att det är viktigt med en förändring av sitt beteende inom den närmsta framtiden. I detta steg är individen ofta omedveten om sitt problem (Prochaska & Norcross, 2001). Nästa steg är begrundan där individen börjar fundera på att göra en förändring inom ett halvår. Det är ofta ett steg som är förknippat med mycket kluvenhet hos individen (Prochaska, 2008). Förberedelse är det tredje steget och inträffar då en individ inser att fördelarna med förändringen överväger nackdelarna (Duran, 2003). I detta steg har individen för avsikt att påbörja förändringen inom en månad och har ofta en plan för hur förändringen ska genomföras (Prochaska, 2008). De fjärde och femte stegen består av handling och stabiliserings och upprätthållande. I handlingsfasen förändrar individen sitt beteende vilket kräver mycket tid och energi. Det är även det steget som är mest synligt och märkbart för omgivningen (Prochaska & Norcross, 2001). Stabiliserings och upprätthållandefasen är det steg då individen arbetar för att bibehålla förändringen och undvika återfall (Prochaska, 2008). Modellen är dynamisk och processen är inte linjär, många förändringar till en förbättrad hälsa kräver många cykler genom modellen innan förändringen är hållbar (Duran, 2003). Vid återfall kan individen hamna tillbaka i första steget av processen eller förflyttas ett eller ett par steg tillbaka (Barth & Näsholm, 2009). Främst är det i förberedelse och handlingsfasen som individen är mest benägen att komma framåt eller gå bakåt i sitt förändringsarbete, beroende på vilken hjälp individen får. Övriga faser är mer stabila (Prochaska, 2008). Passer och Smith (2003) beskriver motivation som en process som påverkar riktningen, uthålligheten och framåtandan i ett målorienterat beteende. Enligt Barth och Näsholm (2009) är den transteoretiska modellen för förändring nära sammankopplad med motiverande samtal. Motiverande samtal är ett sätt där vårdgivaren frammanar individens egen motivation till att göra förändringar i beteenden för att individen ska uppnå bättre hälsa. Det innebär att vårdgivaren ger en vägledning till individen (Rollnick, Miller & Butler, 2009). Motiverande samtal används som professionell behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rehabiliteringsverksamhet och i hälsofrämjande och behandlande arbete (Barth & Näsholm, 2009). Det är viktigt att vårdgivaren visar respekt för individens autonomi. För att motiverande samtal ska vara ett bra sätt att få individen att genomföra till exempel livsstilsförändringar krävs det ett ömsesidigt och bra samarbete mellan vårdgivaren och individen. Vårdgivaren måste lyssna på individen med empati och få individen att känna att han/hon har makt över sitt eget liv. Vid motiverande samtal strävar vårdgivaren efter att framkalla vad individen redan har; egen motivation och egna resurser för förändring (Rollnick et al., 2009). Sjuksköterskans roll Sjuksköterskan ska i sitt arbete ha ett etiskt förhållningssätt, bygga arbetet på vetenskap och beprövad erfarenhet och följa de författningar och riktlinjer som är gällande. Detta gäller oavsett i vilken vårdform eller inom vilket område sjuksköterskan är verksam (Socialstyrelsen, 2005). En övergripande kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor har framtagits av Socialstyrelsen (2005), vilken har för avsikt att tydliggöra sjuksköterskans 4

8 profession och utövande av yrket. Det som ska prägla alla yrkets kompetensområden är helhetssynen och det etiska förhållningssättet. Kompetensbeskrivningen tydliggör den kompetens en legitimerad sjuksköterska ska ha inom omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning, samt ledarskap (Ibid.). Utöver Socialstyrelsens kompetensbeskrivning har International Council of Nurses (ICN) tagit fram en etisk kod för sjuksköterskor att grunda sitt arbete på. ICN beskriver att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Sjuksköterskan är viktig för att hjälpa individen att nå målet med att genomföra livsstilsförändringar (Coyle, 2009). Fridlund (2002) beskriver sjuksköterskans roll i hjärtrehabiliteringsarbete som spindeln i nätet där hon finns nära individen men samtidigt har ett organisationsansvar för att samordna vården med andra sjukvårdsprofessioner. Sjuksköterskan ska även fungera som ett stöd och rådgivare till individen som insjuknat i hjärtinfarkt och dennes närstående, samt förmedla kunskap och information. Sjuksköterskan måste se individen bakom sjukdomen och se till de individuella behoven (Ibid.). Studiens teoretiska referensram har grundat sig på Dorothea Orems omvårdnadsteori där patientens egenvård är i fokus. Orem beskriver egenvård som de aktiviteter som individen själv tar initiativ till och utförs för hennes egen skull för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande (Orem, 2001, s. 43). Egenvården är en medveten handling som utförs utifrån ett känt behov. Centrala begrepp i Orems omvårdnadsteori är egenvårdsbehov och egenvårdskapacitet. Patienterna anses ha olika behov av egenvård och förmåga att utföra dessa. Det finns olika typer av egenvårdsbehov, dels de som Orem menar är de universella, vilka är gemensamma för alla människor genom hela livet, men också egenvårdsbehov knutna till en persons utveckling och egenvårdsbehov som relaterar till hälsoproblem (Orem, 2001). Egenvårdskapaciteten är de resurser en individ har för att kunna identifiera, fatta beslut om och tillgodose de egenvårdsbehov som finns närvarande. Egenvårdskapaciteten anser Orem påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, psykosociala förhållanden, hälsotillstånd och kunskap. Omvårdnaden ses som ersättning av den egenvård som individen är i behov av men inte kan utföra själv när egenvårdsbehovet är större än egenvårdskapaciteten. Enligt Orem är sjuksköterskors omvårdnadskapacitet beroende av deras kunskap och förmåga att ge varje individ omvårdnad på individnivå. Sjuksköterskans roll är enligt Orem att ge uppmuntran, råd och stöd för att hjälpa patienten till fungerande egenvård där målet är att individen ska bli så självständig som möjligt genom att egenvårdskapaciteten ökar. Sjuksköterskans uppgift är således att hjälpa individen att uppnå sina egenvårdskrav genom att kompensera individens brister (Ibid.). Vid en hjärtinfarkt uppkommer egenvårdsbehov som är relaterade till de konsekvenser som hjärtinfarkten för med sig på individens hälsa, men också behov av egenvård för att förebygga ytterligare hjärtinfarkter, exempelvis genom livsstilsförändringar. Individens egenvårdskapacitet är därmed utifrån Orems synsätt avgörande för hur individen kan genomföra dessa. Olika faktorer i omgivningen bör därmed kunna påverka hur en individ som genomgått en hjärtinfarkt lyckas att genomföra livsstilsförändringar, beroende på om dessa faktorer ökar eller minskar individens egenvårdskapacitet. 5

9 SYFTE Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar eller försvårar individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. METOD Avsikten med studien var att belysa faktorer som individer uppfattar vara underlättande eller försvårande gällande livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt, varför studien valdes att göras kvalitativ. Enligt Olsson & Sörensen (2007) försöker studier med kvalitativa metoder att finna kategorier, beskrivningar eller modeller som kan beskriva fenomen eller sammanhang i omvärlden eller individens livsvärld. Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) beskriver de kvalitativa metodernas syfte som holistiskt där helheter studeras och inte variabler. Ofta är ord det bästa sättet att beskriva fenomen rörande individers upplevelser, uppfattningar och erfarenheter. Därmed är intervjuer, dokument, dagböcker etc. en lämplig datainsamlingsmetod (Ibid.). Föreliggande studie genomfördes som en litteraturstudie, vilket innebär att skapa en översikt inom ett visst vetenskapligt område genom redan skrivna artiklar som granskats och värderats (Friberg, 2006). Åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. En översikt av artiklarna ses i bilaga 3. Analysen som ligger till grund för resultatet är inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Urval Sökning genomfördes i databaserna Cinahl, ELIN@Blekinge och Medline (via sökmotorn PubMed). Cinahl valdes eftersom databasen innehåller artiklar från alla omvårdnadstidskrifter på engelska (Willman et al., 2006) och denna studie ligger inom det vårdvetenskapliga området. Databasen ELIN@Blekinge valdes därför att den använts mycket under utbildningens gång och gett användbara vetenskapliga artiklar. Medline uppdateras dagligen och omfattar ungefär 95 % av den medicinska litteraturen där även omvårdnadstidskrifter ingår (Ibid.). Eftersom Medline innehåller denna stora mängd av vetenskapliga artiklar ansågs databasen vara lämplig vid artikelsökningen. Sökorden som användes var myocardial infarction, lifestyle changes, motivation, behavior changes samt qualitative eftersom kvalitativa artiklar eftersträvades. Sökorden kombinerades med den booleska söktermen AND. Inklusionskriterier för sökningarna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, publicerade tidigast år 2000 för att undvika ett inaktuellt resultat, samt finnas tillgängliga i fulltext. Vid sökningen i Cinahl valdes även att artiklarna skulle vara peer-reviewed, vilket innebar att artikeln blivit granskad av expertis innan publicering (Willman et al., 2006). Även manuell sökning gjordes i Cinahl efter 6

10 fem artiklar hittade i referenslistor i andra artiklar och tidigare kandidatuppsatser inom samma ämnesområde. Sökningarna i databaserna gjordes vid två tillfällen för att undersöka om fler artiklar som svarade till syftet blivit tillgängliga i databaserna. För sökvägar, se bilaga 1. Målsättningen var att finna artiklar med undersökningar gjorda i Sverige för att få ett resultat som speglar de svenska hjärtinfarktspatienternas synsätt på vad som underlättar eller försvårar vid livsstilsförändringar. Det framkom inte tillräckligt många artiklar med svenska studier varpå Västeuropa istället valdes som avgränsning. Totalt valdes 23 kvalitativa artiklar ut för en första granskning grundat på artikelns titel och abstract. Denna första granskning innebar att artiklarnas resultatdel lästes igenom och artiklarnas relevans i förhållande till föreliggande studies syfte bedömdes. De tio artiklar som svarade bäst på studiens syfte analyserades efter protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa artiklar enligt Willman et al. (2006) där studiernas syfte, urval, analysmetod och resultat granskas. Genom kvalitetsbedömningen kunde artiklarna klassas till att ha bra, dålig eller medel vetenskaplig kvalitet. För att författarna skulle bedöma en artikel till att ha bra vetenskaplig kvalitet krävdes att studiens syfte, urval, analysmetod och resultat var tydligt och relevant beskrivet samt att etiska överväganden redovisats. Protokoll för kvalitetsgranskningen visas i bilaga 2. Grundat på kvalitetsgranskningen valdes åtta artiklar ut för vidare analys. Sju av artiklarna ansågs vara av bra kvalitet och en av medel kvalitet då etiska överväganden saknades. För översikt av de analyserade artiklarna, se bilaga 3. Analys Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning av tillvägagångssättet vid kvalitativ innehållsanalys. Artiklarna lästes igenom flera gånger först var och en för sig, sedan tillsammans. Artiklarna diskuterades författarna emellan för att skapa en övergripande förståelse för texten och undvika feltolkning av dess innebörd. Den text i artiklarnas resultatdel som motsvarade studiens syfte delades in i meningsenheter, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) är ord, meningar eller paragrafer som innehåller aspekter som genom deras innehåll och kontext relaterar till varandra. Meningsenheterna markerades genom att texten ströks under och författarna diskuterade igenom huruvida de markerade meningsenheterna stämde överens mot syftet i studien och om någon eventuell meningsenhet från artiklarna hade utelämnats. De utvalda meningsenheterna fördes sedan in i ett datadokument. Meningsenheterna kondenserades för att sedan kodas, vilket innebar att meningsenheterna kortades ner men essensen behölls och sedan fick en kod utifrån dess innebörd (Ibid.). Vid kondenseringen översattes först de olika meningsenheterna. Författarna diskuterade vad som var kärnan i de olika enheterna och kortade därefter ner meningsenheternas textmassa utan att förlora essensen. Utifrån meningsenheternas innehåll och budskap fick varje meningsenhet en beskrivande kod. Koderna användes sedan för att skapa kategorier och eventuella subkategorier. För att få en översikt över hur de olika koderna hängde samman skrevs de olika koderna på papperslappar som genom diskussion mellan författarna sorterades efter innehållet och bildade kategorier. De olika kategorierna fick en färgkod varpå meningsenheterna markerades i 7

11 artiklarna med kategorins färg. Författarna läste åter igenom artiklarna och diskuterade huruvida de olika meningsenheterna platsade in i de olika kategorierna eller ej och om kategorin borde delas in i subkategorier. Fem kategorier med subkategorier framkom vilka utgör studiens resultat. Innehållsanalysen är en manifest analys vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att analysen är textnära och grundar sig på vad som faktiskt står. Analysen har därför ej haft för avsikt att göra tolkningar och beröra underliggande aspekter, vilket är fallet vid en latent analys (Ibid.). Exempel på analysförfarandet, se bilaga 4. Etik Målsättningen var att analysen endast skulle göras på artiklar vars studier genomgått en etisk prövning. En av artiklarna innehöll ingen information om etiskt resonemang men valdes ändå att ha med i analysen då artikeln utgör en del av en större studie vilken har genomgått etisk granskning och blivit godkänd. Föreliggande studies resultat bygger således på studier där etiken kring undersökningen tagits i beaktande och detta förutsätts vara gjort på ett korrekt sätt. RESULTAT Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med subkategorier som kan verka underlättande eller försvårande på individens livsstilsförändringar. Kategorierna med subkategorier visas i figur 1. Sociala faktorer Vårdgivande faktorer Tillgänglighet och bemötande Faktorer som kan underlätta/försvåra individens livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt Kroppsliga faktorer Omgivningsfaktorer Ge information Begränsningar och tillfredsställande av behov Känslomässiga faktorer Viljan att leva Tillbaka till det normala Figur 1. 8

12 Sociala faktorer I denna kategori framkom behovet av stöd från det sociala nätverket för att underlätta till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Således uppfattas det sociala stödet som negativt om det övergår till överbeskydd. Brist på socialt stöd gör det svårare att genomföra livsstilsförändringar. Efter en hjärtinfarkt befinner sig de drabbade individerna ofta som mest tio dagar på sjukhus vilket innebär att utmaningen att genomföra livsstilsförändringar sker främst utanför sjukhuset, varpå stort stöd från omgivningen krävs (Condon & McCarthy, 2006). Stöd från individens sociala nätverk ansågs utgöra en underlättande faktor i samband med livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt (Bergman & Berterö, 2001; Bergman & Berterö, 2003; Condon & McCarthy, 2006; Gregory, Bostock & Backett-Milburn, 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008; Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren & Bergdahl, 2005). Det sociala stödet kom från familjen, vänner, arbetsgivaren och arbetskollegor och fungerade som en buffert som gav kraft att kämpa vidare med att återfå hälsa (Bergman & Berterö, 2001). Det sociala nätverket kunde delta aktivt i livsstilsförändringen eller bidrog med positiva och stöttande attityder vilket kunde uttryckas fysiskt eller verbalt. Flertalet livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt underlättades om familjen anpassade sig efter individens behov, uppmuntrade till förändring och påminde på ett positivt sätt (Kärner et al., 2005). Livsstilsförändringar underlättades genom anpassning av arbetsförhållandena (Ibid.). Vid återgång till arbetet är det av stor vikt att arbetsgivare och kollegor samarbetar och ger sitt stöd för att individen ska kunna anpassa sig till den nya rollen med andra eller lättare arbetsuppgifter. Det är viktigt att individen känner sig accepterad även om denne orkar mindre än innan hjärtinfarkten (Bergman & Berterö, 2003). Medpatienter utgjorde en viktig del i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt då individerna ansåg att det var viktigt att få träffa andra som gått igenom samma sak och kunna känna igen sig själv i andras upplevelser (Bergman & Berterö, 2003; Gregory et al., 2006). Även om det sociala stödet utgjorde en underlättande faktor i livsstilsförändringsarbetet efter hjärtinfarkten uttryckte flertalet av individerna att det sociala stödet kunde bli negativt när individen kände sig överbeskyddad (Bergman & Berterö, 2003; Condon & McCarthy, 2006; Gregory et al., 2006). Detta överbeskydd uppfattades ofta som för mycket varpå individerna kände frustration och ibland gjorde tvärt emot vad de anhöriga ansåg var lämpligt vilket kunde ge spänningar inom familjen (Condon & McCarthy, 2006). Många av de kvinnor som genomgått hjärtinfarkt i studien av Gregory et al. (2006) uttryckte att de kände sig obekväma med att överlåta vissa hushållssysslor till andra familjemedlemmar eftersom de tyckte att de borde utföra dessa själva. De råd som ges till individen av kärlek kan istället för den avsedda ha motsatt effekt då det ökar sjukdomskänslan istället för att underlätta individens liv (Bergman & Berterö, 2003). yes, I am not allowed to carry anything or heave anything, I am not allowed such kind of stuff do you manage that, are you going to do that today I take it as a little bit overprotective (Bergman & Berterö, 2003, s. 307). 9

13 För individerna var det viktigt att kunna delta i sociala aktiviteter och känna att de behövdes och var användbara i samhället, men på deras villkor (Kristofferzon et al., 2008). Flera individer lyckades komma i god fysisk form efter hjärtinfarkten genom att delta i gruppaktiviteter (Bergman & Berterö, 2003). Livsstilsförändringarna påverkade dock individernas sociala liv då vissa sociala aktiviteter som värderades högt fick avstås på grund av livsstilsförändringarna (Condon & McCarthy, 2006). När en individ inte kan delta i sociala aktiviteter kan det leda till depression vilken kan bidra till återgång till gamla vanor (Ibid.). The one time I am in trouble is when I would be drinking I would be carving for a cigarette I haven t gone down (to the pub) in the last few nights because I was under severe pressure cigarette wise but is mainly for the company that I go. (Condon & McCarthy, 2006, s. 41). Svårigheter till att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten utgjordes vid avsaknad av socialt stöd (Kristofferzon et al., 2008; Kärner et al., 2005). När det sociala nätverket inte deltog i förändringen, saknade eller hade dåligt engagemang orsakade detta en konflikt mellan de egna prioriteringarna och de åsikter som för dem viktiga personer hade (Kärner et al., 2005). Individerna kände krav från släktingar som saknade förståelse för att de inte orkade med så mycket som de kunnat innan. Människor utanför familjen som brydde sig om individen gav oftast praktisk stöttning utan att lägga för stora krav på denne (Kristofferzon et al., 2008). Vårdgivande faktorer I denna kategori framkom behovet av stöd från sjukvårdspersonal för att kunna lyckas med att genomföra livsstilsförändringar. En viktig del av det professionella stödet är information till individer som genomgått en hjärtinfarkt. Kunskap kring hjärtinfarkten och de olika livsstilsfaktorernas inverkan verkar positivt till livsstilsförändringar. Dock är det viktigt att individanpassa informationen och att ej ge motsägelsefulla budskap. Tillgänglighet och bemötande Efter att ha drabbats av hjärtinfarkt ansågs ett fungerande professionellt stöd underlättande vid genomförandet av livsstilsförändringar (Bergman & Berterö, 2001; Bergman & Berterö, 2003; Gregory et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Kärner et al., 2005). Lättillgänglighet till sjukvården uppfattades som betryggande (Bergman & Berterö, 2001; Condon & McCarthy, 2006) och vetskapen om att det gick att nå kompetent personal via telefon ingav säkerhet i den nya situationen (Bergman & Berterö, 2001). Individerna i studien av Gregory et al. (2006) uttryckte ett behov av lättare tillgång till information, stöttning och uppföljning med särskild betoning på uppmuntran istället för diagnosen. Uppfattningen av att personalen hade mycket kunskap ingav känsla av säkerhet (Bergman & Berterö, 2003). Sjuksköterskorna framhölls som mycket uppskattade då de gav kontinuitet, säkerhet och praktisk hjälp (Kristofferzon et al., 2008). Dock påpekades att sjukvårdpersonal endast stod för akademiska kunskaper kring hjärtinfarkter och saknade den känslomässiga erfarenheten och förståelsen varpå stöd från medpatienter utgjorde ett viktigt komplement (Bergman & Berterö, 2003). 10

14 Individer som deltog i rehabiliteringsprogram kände stort stöd från rehabiliteringsteamet och andra deltagare, särskilt vid program som varade under ett års tid (Kristofferzon et al., 2008). Rådgivning från sjukvården gällande förändringar av matvanor upplevdes ha en god inverkan på individens intention till förändring (Kärner et al., 2005). Vissa av individerna önskade att någon med auktoritet utanför familjen skulle kontrollera att de följde de medicinska råd de fått (Gregory et al., 2006). Eftersom sjukhuset investerade mycket resurser på hjärtinfarktspatienterna kände de sig skyldiga att ta tag i sin egen del av rehabiliteringen (Bergman & Berterö, 2001). it is a motivation also well, if you demand a lot of resources, people want you to recover and become health, you do not want to spoil it the following week (Bergman & Berterö, 2001, s.738). De individer som kände brist på professionellt stöd efter sin hjärtinfarkt saknade främst att bli sedda som individer och tagna på allvar. Brist på stöd gav känslor av ensamhet och att vara övergiven vilket ökade osäkerheten i situationen. De behövde få ett individuellt stöd där individens perspektiv togs i beaktning för att kunna delta i sin hälsoprocess efter hjärtinfarkten (Johansson, Dahlberg & Ekebergh, 2003). Vissa individer såg enbart kontakten med sjukhuspersonalen som en informationskälla och inte som en källa till stöd till långvariga livsstilsförändringar efter en genomgången hjärtinfarkt (Condon & McCarthy, 2006). Den attityd sjukvårdspersonalen bemöter individen som drabbats av hjärtinfarkt med är av stor vikt. Grunden till individens förtroende till sjukvården är att bli vänligt bemött, sedd som en människa och bli trodd på. När personalen uppfattas som nonchalerande och ointresserade uppstår en känsla av osäkerhet hos individen och de verkar ha svårare att förstå kopplingen mellan livsstil och sjukdom (Bergman & Berterö, 2003). Ge information Kunskap kring hjärtsjukdomar utgjorde en förutsättning till lyckade livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Bergman & Berterö, 2001). Individerna uttryckte ett behov av mer kunskap om sina symtom, känslor, hjärtats tillstånd, behandling och rehabilitering (Kristofferzon et al., 2008). Pekpinnar och förbud gjorde ingen nytta, istället bör sjukvårdspersonal ge lämplig information (Bergman & Berterö, 2001). Även om stress var den faktorn som individerna oftast påstod ligga bakom hjärtinfarkten hade de dålig kunskap om stresshantering i vardagen (Condon & McCarthy, 2006). Kunskap om hur mediciner, rökstopp och fysisk aktivitet kan påverka hjärtinfarkten verkar underlättande till livsstilsförändringar och att fortsätta med dessa (Kärner et al., 2005). Det är betydelsefullt att förstå varför rökning är ohälsosamt och hur det påverkar hälsan om livsstilsförändringarna ska lyckas (Bergman & Berterö, 2001). Individens egen insikt underlättar 11

15 genomförandet av livsstilsförändringar och att fortsätta med dessa (Kärner et al., 2005). Enligt Condon och McCarthy (2006) uppnås fullt ansvarstagande för livsstilsförändring då individen själv kan identifiera vad i livsstilen som behöver förändras. Individerna försökte att genomföra för många förändringar samtidigt efter hjärtinfarkten, vilket långsiktigt blev orealistiskt. Sjukvårdspersonalen bör informera om att det är bättre att genomföra en förändring innan nästa påbörjas (Condon & McCarthy, 2006). I thought I needed a little bit of change for sure, first of all I must give up the cigarettes and maybe not work such long hours, take things a little easier, sleep a little bit longer than usual, watch my weight and exercise more (pause) what a task, it is not easy (Condon & McCarthy, 2006, s. 41). Individerna behövde även information om att det kunde ha förvärrande effekt att försöka överstiga de rekommendationer om fysisk aktivitet de fick, då vissa individer i viljan att återgå till ett normalt liv ansträngde sig mer än lämpligt (Condon & McCarthy, 2006). Strax efter hjärtinfarkten var individernas förståelse rörande hjärtinfarkten starkt influerad av den information som gavs av sjukvårdspersonal. Livsstilsförändringar uppfattades dock vara sammanlänkat med rehabilitering och inte förknippat med långsiktig prevention mot ytterligare hjärtinfarkter (Wiles & Kinmonth, 2001). Informationen som gavs uppfattades av vissa individer som generaliserande och som allt för många saker man inte får göra. Denna typ av information i kombination med en existentiell press resulterade i att kvinnorna i studien blev passiva och inte visste hur de skulle klara av sina liv. Individanpassad information önskades (Johansson et al., 2003). Flera ansåg att det var svårt att komma ihåg, var svårt att ta in allt, att det var för mycket information eller att informationen var motsägelsefull (Gregory et al., 2006). You get contradictory advice. On the one hand you are told that you shouldn t be putting too much strain. Then, I wanted to go and do some work, like manual work in a timber yard, not a problem, he [GP] said. Just carry on as normal. That was a bit confusing. Mixed messages. (Gregory et al., 2006, s. 222). Konflikt kunde uppstå mellan den information som givits av sjukvårdspersonal och individens egna erfarenheter gällande kopplingen mellan livsstil och hjärtinfarkt. Detta gav brist på motivation till att genomföra livsstilsförändringar. Informanterna refererade till personer de kände som trots ohälsosam livsstil blev gamla med bibehållen hälsa och de som hade en hälsosam livsstil men dött i förtid (Wiles & Kinmonth, 2001). När individen i rehabiliteringsperioden efter hjärtinfarkten hade accepterat sin diagnos var denne motiverad till att ta ansvar för att genomföra livsstilsförändringar (Condon & McCarthy, 2006). They say big people get heart attacks and thin people don t. Well, J. was thin as a rake and a fast walker, he went to B&Q on a Saturday night- and he just dropped dead. He hadn t had any trouble before. (Wiles & Kinmonth, 2001, s. 165). 12

16 Kroppsliga faktorer Denna kategori belyser hur kroppsliga faktorer kan verka både underlättande och försvårande till att genomföra livsstilsförändringar för dem som genomgått hjärtinfarkt. Individerna kände mer trötthet, andfåddhet och bröstsmärta efter hjärtinfarkten än innan (Kristofferzon et al., 2008). Efter hjärtinfarkten förlorade kroppen sin styrka och vitalitet varpå hushållsarbete och kortare promenader var svåra att klara av (Johansson et al., 2003). Kärner et al. (2005) beskriver att somatiska symtom kan utgöra en motivationsfaktor till att förändra sin livsstil. Även indirekta signaler, som provresultat som visar på förbättrad eller försämrad hälsa kan ge ökad motivation till beteendeförändringar (Ibid.). För vissa individer utgjorde dock de somatiska signalerna efter hjärtinfarkten hinder till hälsosamma beteendeförändringar. Det kunde exempelvis vara fysisk oförmåga eller medicineringens biverkningar (Kärner et al., 2005). Vissa män kände sig negligerade, värdelösa och ängsliga över framtiden på grund av sina fysiska svagheter (Kristofferzon et al., 2008). Vissa avstod från fysiska aktiviteter där symtom gjorde sig påminda eftersom de var rädda för att få ytterligare hjärtinfarkter (Bergman & Berterö, 2003; Gregory et al., 2006; Kärner et al., 2005). Vissa individer ansåg att livsstilsförändringarna ej gjorde någon nytta därför att de kände att deras hjärta blivit så skadat att det aldrig skulle kunna återhämta sig. De ansåg att ytterligare hjärtinfarkter var nära förestående och att de väntade på att dö (Wiles & Kinmonth, 2001). Flera uppfattade chocken över att ha fått hjärtinfarkt som den största motivationen att ta tillvara på råden som de fick, men att motivationen minskade med tiden (Gregory et al., 2006). När hälsan inte uppfattades vara under ett direkt hot kände individerna svårigheter att känna sig tillräckligt motiverade för att kunna genomföra förändringar i sin etablerade livsstil (Wiles & Kinmonth, 2001). I m over it now, back to normal. I m, afraid I ve slipped back over my old ways with my diet. It s hard to keep going once you re over it. (Wiles & Kinmonth, 2001, s. 165). Omgivningsfaktorer Denna kategori beskriver hur individens miljö och omgivning kan inverka på livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten. Kärner et al. (2005) beskriver hur individerna uttryckte att närhet och lätt tillgänglighet till träningsanläggningar var avgörande för att börja träna och fortsätta med den fysiska aktiviteten. Anpassning till restriktioner, exempelvis vid sjukhusvård och på arbetsplatsen underlättar rökstopp. Beteendeförändringar underlättades genom positiva förändringar i arbetssituationen eller genom de sociala säkerhetssystemen, exempelvis sjukskrivning eller pensionering. Detta gav en lättnad då de krav individen kände minskade och känslan av kontroll ökade (Ibid.). Den konkreta kontext där individen befinner sig påverkar huruvida genomförandet av livsstilsförändringar uppfattas underlättande eller försvårande (Kärner et al., 2005). 13

17 Känslomässiga faktorer Kategorin beskriver hur känslor och sjukdomsupplevelser kan inverka på genomförandet av livsstilsförändringar. Livsstilsförändringarna som bör genomföras efter att ha genomgått en hjärtinfarkt kan uppfattas som begränsande och tillfredsställande av behov kan anses viktigare än livsstilsförändringar. Viljan att fortsätta leva utgör en stor drivkraft till att genomföra livsstilsförändringar. Strävan efter att kunna åtgå till det normala livet igen efter en hjärtinfarkt är stor och kan utgöra en underlättande faktor till livsstilsförändringar, men konflikter mellan att å ena sidan leva normalt och å andra sidan kämpa med livsstilsförändringar kan uppstå varpå det kan uppfattas som en försvårande faktor. Begränsningar och tillfredsställande av behov Kvinnliga individer berättade att de efter hjärtinfarkten gjort förändringar i kosten såsom hälsosammare och regelbundna matvanor och några av dem hade gått ner i vikt. Dock kunde en strikt diet medföra känslor av att vara bunden i begränsningar (Kristofferzon et al., 2008). En kvinna berättade att trots att hon hade problem med förhöjda blodfetter och kolesterol kunde hon äta en hel fet chokladkaka för att få guldkant på livet (Bergman & Berterö, 2001). Uppfattning om att vara begränsad på grund av livsstilsförändringar som främjar hälsa hade en negativ effekt på genomförandet av dessa (Kärner et al., 2005). Tidsperspektivet var ofta sett som något försvårande vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Det uppfattades mycket svårt att ändra en vana som man hade haft i årtionden (Kärner et al., 2005). Förändringar gällande dieten uppfattades många gånger som svåra att klara av, ofta berodde det på tidsbrist eller slentrian (Bergman & Berterö, 2001). Individerna uttryckte en motvillighet till att förändra sin livsstil då de kände att en ohälsosam livsstil hade positiva sidor samt när de ansåg att deras sjukdom var av mindre betydelse (Kärner et al., 2005). Bland de individer i studien av Kristofferzon et al. (2008) som slutade röka efter sin hjärtinfarkt var alla motiverade, men en del hade fortfarande ett stort sug efter cigaretter. Det beskrevs av vissa individer att längtan efter cigaretter gjorde att de blev oroliga för börja röka igen, vilket minskade deras välbefinnande (Ibid.). even when I m in a airplane on a charter, naturally you can t smoke on the flight but it s usually OK when I know that later I ll be able to smoke, right? that s made it easier to refrain a day or two I can manage that fine, but then to imagine not smoking at all, that s still hard to accept (Kristofferzon et al., 2008, s. 369). Vissa individer kände att de inte kunde bryta gamla vanor då de ej kunde stå emot det starka suget. Särskilt i vissa sociala sammanhang fanns frestelser som blev till fallgropar. Även psykiska bekymmer kunde utgöra ett behov av tröst vilket kunde innebära försvårande omständigheter till livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Behovet av att vila, känna sig avslappnad och att tillfredsställa behov uttrycktes ibland viktigare än att genomföra hälsosamma livsstilsförändringar efter en genomgången hjärtinfarkt (Ibid.). 14

18 Viljan att leva Individerna upplevde de första dagarna efter hjärtinfarkten chock och tvivel över att ha haft en hjärtinfarkt och faktiskt överlevt (Wiles & Kinmonth, 2001). Många hade haft uppfattningen att hjärtinfarkt innebar en omedelbar död för den som drabbats (Condon & McCarthy, 2006). Överlevnad sågs som en viktig faktor till motivation till livsstilsförändringar (Ibid.). Individerna beskrev hur de kände att de hade fått en andra chans (Condon & McCarthy, 2006; Kristofferzon et al., 2008) och att de hade haft tur som överlevt hjärtinfarkten (Condon & McCarthy, 2006). I think that I was just lucky, some would tell you that I was extremely lucky so I will just have to make the most of it (Condon & McCarthy, 2006, s. 39). Hjärtinfarkten påminde om att livet är skört och begränsat (Bergman & Berterö, 2003; Johansson et al., 2003). Hjärtinfarkten gav osäkerhet av att inte kunna lita på sin kropp och för många av individerna fanns dagligen oron för om kroppen kommer att svika dem eller ej (Johansson et al., 2003). Hjärtinfarkten ingav ett annat perspektiv på livet och framtiden, där det skulle finnas plats för rekreation och njutning (Bergman & Berterö, 2001). Vissa kvinnor var arga på sig själva för att ha åsidosatt sina egna behov under flera år (Kristofferzon et al., 2008). Konfrontationen med döden påverkade individerna till att ta kontroll över sina egna liv (Bergman & Berterö, 2003). Efter hjärtinfarkten började individerna att prioritera sig själva och släppa på sådant de tidigare sett som nödvändigheter (Kristofferzon et al., 2008). Flera individer påtalade att livet inte ska skyndas igenom och att de i framtiden inte skulle låta arbetet ha en så framträdande roll i livet som det tidigare haft (Bergman & Berterö, 2001). Känslan av sårbarhet för att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter bidrog till att långsiktiga livsstilsförändringar ansågs vara viktiga att genomföra i förebyggande syfte (Wiles & Kinmonth, 2001). Efter att ha omvärderat livet uppfattades livsstilsförändringar vara lättare att genomföra (Kärner et al., 2005). En del av individerna uttryckte en önskan om att leva så pass länge att de kunde umgås med sina barn och se sina barnbarn växa upp (Kristofferzon et al., 2008). Många tankar kretsade kring ytterligare hjärtinfarkter, osäkerheten kring framtiden och tankar om att det kommer aldrig att bli som förut (Bergman & Berterö, 2003). Hjärtinfarkten påverkade hela individens liv. Döden var inte längre avlägsen utan allt kan plötsligt ta slut (Johansson et al., 2003). Viljan att leva livet tillsammans med nära och kära framkallade aktiva beslut om att försöka undvika ytterligare hjärtinfarkter så gott de kunde (Ibid.). Viljan att leva är stark som aldrig förr, men efter hjärtinfarkten är livet svårare att leva (Johansson et al., 2003). Hjärtinfarkten innebar för individerna mycket oro och livsstilsförändringar var svårare att genomföra än de förväntat sig, dock såg de hoppfullt på framtiden (Condon & McCarthy, 2006). Tillbaka till det normala Individerna var angelägna om att lämna den traumatiska händelsen med hjärtinfarkten bakom sig och koncentrera sig på att återgå till ett normalt liv 15

19 (Condon & McCarthy, 2006). Behovet att återgå till det normala utgjorde en stor motiverande faktor även om det var svårare än vad de hade förväntat att genomföra livsstilsförändringarna (Ibid.). Johansson et al. (2003) beskriver att det var viktigt för individerna att återfå ett normalt förhållningssätt till sin kropp och att kunna hitta tillbaka till individens ideal av ett normalt liv. En del individer kände att det uppstod en konflikt mellan att å ena sidan försöka förstå och följa de råd de fått för att undvika ytterligare hjärtinfarkter, samtidigt som de försökte att leva ett normalt liv vilket ansågs innebära att lägga sjukdomen bakom sig (Gregory et al., 2006). Vissa individer uttryckte rädsla för att fastna i sjukdomen vilket resulterade i att de önskade att gå tillbaka till fulltidsarbete på en gång och fortsätta som det var innan hjärtinfarkten (Kristofferzon, 2008). working half-time, then you get stuck will try [to work] as usual if it works, it works, can t get stuck into being sick either drive you mad in the end (Kristofferzon et al., 2008, s. 371). De arbetslösa individerna i studien av Kristofferzon et al. (2008) var trötta på att gå hemma, kände sig stressade och utanför samhället. De längtade efter att få ett jobb eftersom det sågs som en bekräftelse på att ha hälsa och att vara tillbaka till en normal vardag (Ibid.). Vissa individer menade att de efter att ha gått tillbaka till jobbet efter sin hjärtinfarkt inte längre hade tid till att genomföra livsstilsförändringar (Gregory et al., 2006). DISKUSSION Metoddiskussion Eftersom syftet med studien var att belysa olika faktorers inverkan på individens livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt, valdes en kvalitativ metod. För att undvika det tidskrävande arbetet en empirisk studie för med sig valdes istället en litteraturstudie för att svara på studiens syfte. Valet av litteraturstudie innebär även att ett större antal individers uppfattningar har kunnat studeras i förhållande till den skala en empirisk studie på kandidatnivå med tio veckors tidsram skulle ha kunnat göra. Den systematiska sökning som gjordes hade kunnat ge andra artiklar om andra sökord, sökordskombinationer och databaser använts och därmed ett annorlunda resultat. Hade avgränsningen gällande åldern på de artiklar som togs ut till analys sett annorlunda ut är det möjligt att ett annat resultat fåtts då artikelutbudet varit ett annat. Avgränsningen på att artiklarna som mest fick vara tio år gamla valdes dock för att inte få ett inaktuellt resultat. Emellertid kan de artiklar som är publicerade inom denna tidsram innehålla inaktuella resultat i förhållande till vad samma studie skulle gett idag, varpå aktualiteten i denna studies resultat kan ifrågasättas. Den samlade bedömningen av resultatet i föreliggande studie är ändå att resultatet kan ses som aktuellt. Målsättningen var att utföra studiens analys på svenska artiklar för att belysa svenska individers uppfattning gällande livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. 16

20 Dock framkom inte tillräckligt många svenska studier som svarade till syftet för att kunna utgöra grunden till analysen. Eftersom levnadsförhållanden, sjukvårdssystem och livsstil ser olika ut runt om i världen valdes en avgränsning till Västeuropa eftersom de ansågs ligga närmast det svenska levnadssättet och samhällsstruktur. Flertalet artiklar som svarat på studiens syfte har därför valts bort då de inte stämde överens med studiens avgränsning. Innan artiklarna valdes ut till analys kvalitetsgranskades de enligt Willman et al. (2006). Eftersom kvalitetsgranskningen är en subjektiv bedömning hade andra författare kunnat bedöma den vetenskapliga kvaliteten i de granskade artiklarna annorlunda och därmed fått en annan uppsättning av artiklar till analysen. Av de åtta analyserade artiklarna är fem stycken svenska. Två av studierna är gjorda i Storbritannien, en artikel är från England och en från Skottland. Slutligen är en artikel från Irland. Resultatet kan därför inte ses som en översikt över svenska individers uppfattning, utan som en samlad bild över hur individer från Sverige, Storbritannien och Irland kan uppfatta livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Inget hänsynstagande har tagits till studiernas deltagares ålder eller kön vilket troligen har påverkat resultatet. Det sammanlagda antalet individer som studerats i de utvalda artiklarna är 216. Av dessa är 79 kvinnor ( 37 %) och 137 män ( 63 %), detta kan innebära att vårt resultat i större grad beskriver männens åsikter. Av de svenska artiklarna i resultatet hade två artiklar samma författarkonstellation, Bergman och Berterö. Eftersom artiklarna bygger på två olika studier med olika deltagare valdes båda dessa artiklar att ha med. Ursprungligen skulle även två artiklar av Kristofferzon, Löfmark och Carlsson analyseras, men en artikel valdes bort då artiklarna baserades på samma studie och i avseende till föreliggande studies syfte innehöll samma resultat. Den artikel som mest utförligt svarade på denna studies syfte valdes. Eftersom artiklarna som analyserats i studien var skrivna på engelska föreligger risk för felaktig översättning och tolkning i analysen. För att minimera denna risk har artiklarnas innehåll och meningsenheternas innebörd diskuterats mellan författarna med hjälp av engelsk-svenskt lexikon för att fånga upp nyanser i språket. Förtydligande citat har ej översatts för att inte riskera felaktig översättning. Studien har varit avsedd som manifest, ändock föreligger risk att tolkningar på det som är bakomliggande text har gjorts omedvetet och därför påverkat resultatet. Hade valet av meningsenheter, kodningen och den slutliga kategoriseringen sett annorlunda ut hade resultatet möjligen presenterats på annat sätt. Resultatdiskussion Studien belyser det som utifrån individens perspektiv kan uppfattas som underlättande och försvårande vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Resultatet visade på flertalet faktorer som påverkade uppfattningen av livsstilsförändringarna och åskådliggjordes genom fem kategorier; sociala faktorer, vårdgivande faktorer, kroppsliga faktorer, omgivningsfaktorer och känslomässiga faktorer. Somliga faktorer kunde både vara underlättande och försvårande. 17