Manual tili räkenskaper för jordbruket och skogsbruket EAA/EAF 97 (Rev. 1.1)

Transkript

1 < > < \3 OS < O o Manual tili räkenskaper för jordbruket och skogsbruket EAA/EAF 97 (Rev. 1.1).««j&& EUROPEISKA KOMMISSIONEN ΑΜΝΕ 5 Jordbruk och fiske

2 vår uppgift är att ge Europeiska unionen en statistiktjänst av hög kvalitet. Eurostats serier - ett erbjudande anpassat till alla användares behov. Serierna täcker följande nio ämnesområden: 3 gä «1 Allmän statistik 2 Ekonomi 3 Befolkning och samhälle 4 Industri, handel och tjänster '^_ 6 Utrikeshandel 7 Transporter 8 Miljö och energi 9 Forskning och utveckling 5 Jordbruk och fiske Diagram Kommentarer l===] Kartar Pressmeddelanden: Eurostat publicerar varje år omkring 100 pressmeddelanden i samband med att ny statistik släpps. Pressmeddelandena innehåller nyckelstatistik om EU, dess medlemsländer och andra länder. De skrivs i journalistisk stil och är kostnadsfria. Så snart de publiceras läggs de också ut på Internet. Statistik i fokus: Denna serie ges regelbundet ut av Eurostat och den innehåller aktuella sammanfattningar av de främsta resultaten från statistikundersökningar, studier och analyser. Den publiceras i de nio ämnesområdena och varje nummer omfattar ca 10 sidor. Eurostat ger årligen ut omkring 200 nummer i serien Statistics in Focus. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Nyckeltal: Denna serie innehåller de främsta indikatorerna nom ett ämnesområde eller en bestämd del av ett ämnesområde. Den ges ut som behändiga häften på upp till 100 sidor som mest. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Panorama över Europeiska unionen: I denna serie beskrivs de kännetecknande dragen och utvecklingen nom flera olika branscher eller en viss specifik bransch. Publikationerna innehåller ca 200 sidor analyser, tabeller, diagram m.m. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Metoder och klassifikationer är avsedda för specialister som vill veta mer om de metoder och klassifikationer som används nom ett visst ämnesområde, en del av ett ämnesområde eller en bransch. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Detaljerade tabeller är avsedda för specialister. De Innehåller en del eller all statistik som sammanställs inom ett visst ämnesområde, en del av ett ämnesområde eller en bransch. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Studier och undersökningar innehåller sammanfattningar av resultaten från europeiska statistikundersökningar och forskning. De är avsedda för specialister. Man kan antingen beställa enstaka nummer eller prenumerera. Kataloger ger snabb tillgång till kortfattad information om Eurostats publikationer och tjänster. De är gratis och omfattar även Eurostat Mini-Guide - ett urval av Eurostats publikationer och tjänster (uppdateras 1-2 ggr per år) - och Statistical references - ett nyhetsbrev om Eurostats senaste publikationer och tjänster (utkommer en gång i kvartalet). Innehåll yy Format Papper Html PDF Papper PDF Papper Html PDF Papper CD-ROM PDF Papper CD-ROM PDF Papper CD-ROM PDF Papper CD-ROM PDF Papper PDF

3 < > < O o o (Ν Manual tili räkenskaper för jordbruket och skogsbruket EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN

4 Omedelbar åtkomst till harmoniserad statistik Eurostats datashopar:) tillgodoser dina specifika behov av statistik För att kunna erbjuda så många personer som möjligt statistik av hög kvalitet har Eurostat inrättat ett omfattande europeiskt nätverk av datashopar.(') Datashoparna tillhandahåller ett brett sortiment av skräddarsydda tjänster: informationssökningar som utförs omedelbart av en stab av experter på europeisk statistik snabba och anpassade svar som utformas på grundval av de angivna sökbehoven och de avsedda användningsområdena ett sortiment av olika format beroende på vilken typ av information som söks. Förfrågningar om information kan ske per telefon, telefax, brev eller e-post. (') Se förteckningen över Eurostats datashopar längst bak i publikationen. Internet 0 de viktigaste nyheterna i fråga om EU-statistik Euro-indikatorer. Över 100 indikatorer avseende euroområdet. Harmoniserade, jämförbara och kostnadsfria. Om Eurostat. Vad EU:s statistikkontor gör och hur det arbetar. Produkter och databaser. En utförlig redovisning av vad Eurostat kan erbjuda. Indikatorer avseende Europeiska unionen. Konvergenskriterierna, räntekurvor för ecu- /euroobligationer samt andra grundläggande indikatorer avseende Europeiska unionen. Pressmeddelanden: Direktåtkomst till alla Eurostats pressmeddelanden. För mer information: (Eurostats hemsida) http: Mwww.europa.eu.int Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska gemenskapemas statistikkontor, 2001 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2001 Printed in Luxembourg TRYCKT PA ICKE KLORBLEKT PAPPER

5 EUROSTAT L-2920 Luxembourg Tfn (+352) Telex COMEUR LU 3423 Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles Tfn (+32-2) Eurostat är EU:s statistikkontor. Dess uppgift är att förse EU med europeisk statistik som går att jämföra länder emellan och regioner emellan. Eurostat sammanställer statistik från EU:s medlemsländer och ser till att den blir jämförbar. Eurostat har infört ett program för publikationer och tjänster vars syfte är att se till att den stora mängd statistik som finns görs tillgänglig för breda grupper av intresserade användare och att användarna får hjälp att begagna sig av statistiken på ett bra sätt. I programmet görs en tydlig åtskillnad mellan allmänna användare och specialister och följaktligen har det införts olika serier för de olika användargrupperna. Serierna "pressmeddelanden", "statistik i fokus", "panorama över Europeiska unionen", "nyckeltal" och "kataloger" vänder sig till allmänna användare. De ger direkt den mest väsentliga informationen via analyser, tabeller, diagram och kartor. Serierna "metoder och klassifikationer", "detaljerade tabeller" och "studier och undersökningar" lämpar sig för specialister som är beredda att lägga ner lite extra tid på att analysera och använda den mycket detaljrika informationen. Alla Eurostats produkter tillhandahålls via vårt nätverk av datashopar och via de försäljningskontor som är knutna till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Det finns datashopar i elva av EU:s femton medlemsländer och dessutom i Schweiz, Norge och USA. Där kan man få hjälp med allt från enkla utdrag ur databaser till skräddarsydda undersökningar i olika källor. Informationen kan fås på papper och/eller i elektronisk form (via e-post, på diskett eller på cd-rom). Som en del i det nya programmet har Eurostat byggt ut sin webbplats. Där finns ett brett spektrum av online-information om Eurostats publikationer och tjänster, nyhetsbrev, kataloger, online-publikationer samt indikatorer avseende euroområdet. Y. Franchet Generaldirektör

6

7 =7Δ INNEHALLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 7 I. ALLMÄN STRUKTUR 9 A. INLEDNING 9 B. BASENHETEN OCH BRANSCHEN JORDBRUK Basenheten Branschen jordbruk Ej särskiljbara sekundära eke jordbruksaktiviteter 12 C. MÄTNING AV PRODUKTIONEN 15 D. KONTOSYSTEM Kontosystemet i ENS Kontosystemet i EAA/EAF 16 E. SAMMANSTÄLLNING AV EAA OCH EAF Uppgiftskällor och beräkningsmetoder Uppställning och överföring av EAA och EAF 20 a) Uppställning av produktionskontot i EAA och EAF 20 b) Jordbruk 20 c) Skogsbruk 21 d) Överföring av EAA:s och EAF:s uppgifter 21 F. KLASSIFIKATIONEN Allmänt Definition av jordbrukets respektive skogsbrukets karakteristiska aktiviteter Definition av jordbrukets karakteristiska enheter Noter gällande vissa positioner 24 a) Grupp 01.1 'Växtodling" 24 b) Grupp 01.2 "Djurskötsel" 26 c) Grupp 01.4 "Service till jordbruk utom veterinärverksamhet" 26 d) Grupp 01.5 "Jakt och viltvård samt service i anslutning härtill" 29 e) Skogsbruk Skillnader mellan branschens omfattning i EAA/EAF och jordbruk/skogsbruk i nationalräkenskaperna 29 II. PRODUKTTRANSAKTIONER 31 A. ALLMÄNNA REGLER Referensperiod Enheter 31 a) Kvantiteter 31 b) Priser 31 c) Värden Bokföringstidpunkt 31 a) Produktion 32 b) Insatsförbrukning 33 c) Fast bruttoinvestering 34 d) Lagerinvestering 34

8 m Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1 ) Β. PRODUKTION Produktionsbegreppet i ENS 1995 och EAA Allmänt Jordbrukets produktion: kvantiteter 36 a) Bruttoproduktion 36 b) Förluster 37 c) Användbar produktion 37 d) Ingångslager 37 e) Disponibla tillgångar totalt 38 f) Konsumtion nom enheten 38 g) Producenternas bearbetning 39 h) Egen slutlig konsumtion 40 i) Försäljning 40 j) Egenregiproduktion av fasta realkapitalvaror 41 k) Utgående lager 41 I) Användning totalt 42 m) Lagerinvestering 42 n) Jordbrukets produktion Produktion från ej särskiljbara sekundära eke jordbruksaktiviteter Jordbrukets produktion Värdering av produktionen 44 C. INSATSFÖRBRUKNING Definition Insatsförbrukningens poster 46 a) Utsäde och förökningsmaterial 46 b) Energi; smörjmedel 46 c) Gödnings och jordförbättringsmedel 46 d) Växtskyddsmedel och bekämpningsmedel 46 e) Veterinärkostnader 46 f) Djurfoder 46 g) Underhåll av utrustning 47 h) Underhåll av byggnader 47 i) Jordbrukstjänster 47 j) Andra varor och tjänster 47 k) Poster som inte hör till insatsförbrukning Värdering av insatsförbrukning 49 D. BRUTTOINVESTERING Fast bruttoinvestering 50 a) Definition 50 b) Påpekanden när det gäller den totala nationella ekonomin 51 c) Ägarbyteskriteriet 51 d) Förvärv 52 e) Avyttring 52 f) Värdering av fasta bruttoinvesteringar 53 g) Kostnader i samband med ägarbyte 53 h) Fasta bruttoinvesteringar och förändringar i tillgångars värde 54 i) Element som ingår i fasta bruttoinvesteringar 54 j) Planteringar 55 k) "Djur klassificerade" som fasta tillgångar 57 I) Materiella och immateriella fasta tillgångar (exkl. jordbrukstillgångar): 59 m) Markförbättringar 60 n) Kostnader i samband med ägarbyte av icke producerade tillgångar 60 o) Varor och tjänster som inte ingår i fasta bruttoinvesteringar: 60

9 Innehallsförteckning 2. Lagerinvestering 61 a) Definition av lager och lagerinvestering 61 b) Tidpunkt för bokföring och värdering av lagerinvestering 62 c) Lagerinvesteringar gällande djur och animaliska produkter 63 d) Lagerinvesteringar gällande säsongsprodukter 63 e) Lagerinvesteringar gällande vin (från druvor som producerats nom samma företag) Bokföring av djur i form av "fast bruttoinvestering" eller "lagerinvestering" 65 a) Definition 65 b) Bokföring av import av djur 66 c) Bokföring av försäljning av djur mellan jordbruksenheter 66 d) Icke-jordbruksdjur 66 III. OMFÖRDELNINGSTRANSAKTIONER OCH ANDRA FLÖDEN 69 A. DEFINITION 69 B. ALLMÄNNA REGLER Referensperioden Enheter Bokföringstidpunkt för omfördelningstransaktioner 69 a) Löner och kollektiva avgifter 70 b) Produktionsskatter och produktionssubventioner 70 c) Kapitalinkomst 70 d) Kapitaltransfereringar Allmänna kommentarer till förädlingsvärdet 70 C. LÖNER OCH KOLLEKTIVA AVGIFTER 70 D. SKATTER PA PRODUKTION OCH IMPORT Produktskatter Övriga produktionsskatter 74 E. SUBVENTIONER Produktsubventioner 75 a) Subventioner av jordbruksprodukter som betalas till jordbruksproducenter: 76 b) Subventioner av jordbruksprodukter som betalas till andra ekonomiska aktörer: Övriga produktionssubventioner 77 a) Olika slags bidragstagare 77 b) Syftet med övriga produktionssubventioner 78 c) Betalningskriterium 78 d) Marknadsreglerande organ 81 F. KAPITALINKOMST Definition Ränta Arrenden (av mark och av mineralfyndigheter) Kapitalinkomst tillräknad försäkringstagarna (ingår inte i EAA/EAF) 83 G. KAPITALTRANSFERERINGAR Investeringsbidrag Andra kapitaltransfereringar 85 H. KAPITALFÖRSLITNING 85

10 m Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) IV. INDIKATORER PA JORDBRUKETS INKOMST 89 A. DEFINITION ΡΑ INKOMST OCH SALDOPOSTER 89 B. BEHANDLING AV INKOMST FRÄN ENHETER ORGANISERADE I FÖRETAGSFORM 90 C. DEFINITION PA INDIKATORER PÄ JORDBRUKETS INKOMSTER 92 D. AGGREGERING AV INKOMSTINDIKATORERNA FÖR EUROPEISKA UNIONEN 92 E. DEFLATERING AV INKOMSTINDIKATORERNA 93 V. VÄRDERING AV RÄKENSKAPERNA FÖR JORDBRUKET OCH SKOGSBRUKET TILL FASTA PRISER 95 A. PRIS OCH VOLYMMATT 95 B. PRINCIPER OCH METODER FÖR ATT SAMMANSTÄLLA EAA/EAF I FASTA PRISER Val av indexformler Basår Framläggning av serier utifrån ett referensår Beräkning av förädlingsvärde i fasta priser Uppdelning av skatter och subventioner på produktion i volym och priskomponenter 99 VI. ENHETSVÄRDESSTATISTIK ÖVER JORDBRUKSPRODUKTER 101 A. SYFTET MED ENHETSVÄRDESSTATISTIK 101 B. ENHETSVÄRDENAS SÄRDRAG 101 VII. REGIONALA RÄKENSKAPER FÖR JORDBRUKET (RAA) 103 A. ALLMÄNNA PRINCIPER Inledning Det regionala territoriet Basenhet vid sammanställningen av regionala räkenskaper för jordbruket Metoder för uppställning av regionala räkenskaper för jordbruket Begreppen hemvist och territorium Jordbruket och karakteristiska enheter 105 B. PRODUKTTRANSAKTIONER Produktionen 105 a) Mätning av produktionen 105 b) Värdering av produktionen Insatsförbrukning 106 a) Allmänna regler 106 b) Värdering av insatsförbrukning Bruttoinvesteringar 106 a) Fasta bruttoinvesteringar 106 b) Lagerinvesteringar 107 C. ANDRA TRANSAKTIONER OCH INKOMSTAGGREGAT Allmänna regler Förädlingsvärde 107 a) Allmänna regler 107 b) Värdering av förädlingsvärdet Kapitalförslitning Subventioner Driftsöverskott Jordbrukets företagsinkomst: allmänna beräkningsregler 108

11 Innehallsförteckning LEE D. ÖVERSIKT ÖVER GENOMFÖRANDET Inledning Att definiera jordbruket i en region Att mäta jordbruksproduktionen Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter Insatsförbrukning Sammanfattning av skillnaderna mellan de viktigaste aggregaten beräknade enligt EAA:s nuvarande metodik och tidigare metodik (och därmed i enlighet med RAA) 112 BILAGA I.A. 113 LISTA ÖVER AKTIVITETER SOM ÄR KARAKTERISTISKA FÖR JORDBRUK SAMT JORDBRUKSRELATERADE PRODUKTER I EAA 113 BILAGA I.B. 122 JORDBRUKETS INSATSFÖRBRUKNING 122 BILAGA I.C. 125 JORDBRUKETS FASTA BRUTTOINVESTERINGAR 125 BILAGA H.A. 127 LISTA ÖVER AKTIVITETER SOM ÄR KARAKTERISTISKA FÖR SKOGSBRUK SAMT SKOGSBRUKSRELATERADE PRODUKTER I EAF 127 BILAGA N.B. 129 SKOGSBRUKETS INSATSFÖRBRUKNING 129 BILAGA U.C. 131 SKOGSBRUKETS FASTA BRUTTOINVESTERINGAR 131 BILAGA III. 133 SAMMANSTÄLLNINGSTABELLER FÖR JORDBRUKETS RÄKENSKAPER 133 BILAGA IV. 143 SAMMANSTÄLLNINGSTABELLER FÖR SKOGSBRUKETS RÄKENSKAPER 143 BILAGA V. 147 TABELL FÖR ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER AVSEENDE JORDBRUKETS RÄKENSKAPER 147 BILAGA VI. 155 TABELL FÖR ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER AVSEENDE SKOGSBRUKETS RÄKENSKAPER 155 BILAGA VII. 161 DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA I FÖRHÅLLANDE TILL MANUALEN TILL EAA OCH EAF FRÅN BILAGA VIII. 165 FÖRLUSTBEGREPPET INOM JORDBRUKET 165 BILAGA IX. 169 BEHANDLING AV MERVÄRDESSKATTER (MOMS) 169 BILAGA X. 171 SKILLNADER MELLAN EAA/EAF OCH ENS BILAGA XI. 173 FÖRHÅLLANDET MELLAN RÄKENSKAPERNA FÖR JORDBRUKET OCH SKOGSBRUKET OCH NATIONALRÄKENSKAPERNA 173 ALFABETISKT REGISTER 179

12

13 m FÖRORD 1. Eurostat (Europeiska gemenskapernas statistikkontor) har publicerat räkenskaper för jordbruket sedan Under de första åren var begrepp, definitioner och bokföringsregler inte enhetliga och det var först 1969 som de sex ursprungliga medlemsstaterna började använda sig av Europasystemet för integrerad ekonomisk redovisning (ENS) ( 1 ) som bas för beräkningarna när det gäller perioden 1963 och framåt. År 1969 kompletterades Economie Accounts for Agriculture (EAA) med Economic Accounts for Forestry (EAF), som redan från början baserades på ENS. 2. Eftersom de begrepp, principer och bokföringsregler som fastställs i ENS endast ger en allmäh ram för den totala ekonomin och inte några särskilda riktlinjer för varje enskilt område, var det nödvändigt att dessa utvidgades till att täcka även jordbrukets och skogsbrukets särskilda behov. Detta gjordes första gången 1969 i två arbetsdokument från Eurostats kommitté för jordbruksstatistik, arbetsgruppen för jordbruksräkenskaper ( 2 ) Under de följande åren kompletterades dessa med jämna mellanrum. Det fortlöpande arbetet inom arbetsgruppen för jordbruksräkenskaper gjorde det möjligt att utveckla en gemensam metodik för alla medlemsstater. Målet var att utarbeta en enhetlig, praktisk och lättöverskådlig manual för sammanställning och användning av EAA och EAF. En sådan manual publicerades första gången 1989( 3 ). 3. Revideringen av nationalräkenskapssystemet System of National Accounts (SNA) 1995( 4 ) samt den nödvändiga anpassningen till jord och skogsbrukets ekonomiska och strukturella utveckling medförde genomgripande förändringar i EAA:s och EAF:s grundläggande metodik. Dessa förändringar utarbetades av en särskild grupp som inrättats för detta ändamål och godkändes därefter formellt av arbetsgruppen för jordbruksräkenskaper. Vid genomgången av den grundläggande metodiken måste två till synes oförenliga krav tillgodoses. Å ena sidan måste metodiken överensstämma med ENS 1995 för att EAA och EAF skulle kunna harmoniseras såväl inbördes mellan medlemsstaterna som med nationalräkenskapernas centrala struktur å andra sidan måste det finnas möjligheter att genomföra de nödvändiga förändringarna. Dessa överväganden har präglat arbetet med denna manual. Förutom begrepp, principer och grundläggande regler för sammanställning av räkenskaperna redogörs här även för eventuella anpassningar till jord och skogsbrukets speciella förhållanden. Manualen innehåller också vissa mer specifika metodförändringar, som godkänts av arbetsgruppen för jordbruksräkenskaper sedan (') Europeiska gemenskapemas statistikkontor. Europasystemet för integrerad ekonomisk redovisning ENS, andra utgåvan, Luxemburg Γ) Europeiska gemenskapemas statistikkontor, Economic Accounts for Agriculture: Explanatory Notes to the Tables, dok. F/LG.19. samt Economic Accounts for Forestry: Explanatory Notes to the Tables, dok. F/LG/20. ( 3 ) Europeiska gemenskapemas istatistikkontor, Manual on the Economic Accounts for Agriculture and Forestry, ämnesområde 5, serie E, Luxemburg 1989 (samt Addendum, 1992). C) Europeiska gemenskapemas statistikkontor, Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 1995, Luxemburg 1996.

14

15 im I. ALLMÄN STRUKTUR A. INLEDNING För att ett nationalräkenskapssystem skall kunna ligga till grund för analyser, prognoser och politiska åtgärder måste det ge en så systematisk, jämförbar och fullständig bild av den ekonomiska verksamheten som möjligt. Detta innebär att den mängd olika ekonomiska transaktioner och enheter som ingår i systemet skall klassificeras efter allmänna kriterier och redovisas klart och tydligt i ett sammanhängande system av räkenskaper och tabeller Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) har utarbetats på grundval av FN:s reviderade System of National Accounts (SNA 93)( 5 )för att tillgodose EU:s särskilda behov. I ENS fastställs enhetliga begrepp, definitioner, bokföringsregler och nomenklaturer som skall användas av EU:s medlemsstater Ett lands ekonomi motsvarar summan av de aktiviteter som genomförs av ett mycket stort antal enheter. Dessa enheter ägnar sig åt en mängd olika transaktioner gällande produktion, finansiering, försäkring, omfördelning och konsumtion. De enheter och grupper av enheter som behandlas inom ramen för ett nationellt räkenskapssystem måste definieras med hjälp av de ekonomiska modeller som tillämpas i undersökningen. I ENS 1995 använder man sig av tre slags enheter och två olika sätt att underindela samhällsekonomin För att analysera flöden gällande inkomster, kapital, finansiella transaktioner och tillgångar är det väsentligt att man väljer enheter som gör det möjligt att studera beteendesamband mellan de ekonomiska aktörerna (institutionella enheter). För att analysera produktionsprocessen är det betydelsefullt att man väljer enheter som påvisar förhållanden av teknisk-ekonomisk karaktär (lokala verksamhetsenheter och homogena produktionsenheter) Detta innebär att ekonomin kan delas upp på två olika sätt: (i) (ii) I institutionella sektorer och undersektorer, bestående av grupper av institutionella enheter. I branscher, bestående av grupper av lokala verksamhetsenheter (bransch) eller homogena produktionsenheter (homogen bransch) Eftersom huvudsyftet med EAA och EAF är att analysera produktionsprocessen och de primära inkomster som den genererar, har de utarbetats med branschbegreppet som grund EAA och EAF utgör satelliträkenskaper som tillför ytterligare information, där de begrepp som används har anpassats till de särskilda förhållandena inom branscherna jordbruk och skogsbruk. Även om satelliträkenskapernas struktur till stor del följer nationalräkenskapernas centrala ram, skall de sammanställas enligt egna regler och metoder Förutom att få en beskrivning av jordbrukets produktionsprocess och de inkomster denna genererar kan det vara intressant att mäta jordbrukshushàllens disponibla inkomstf 6 ). Vid sidan av de inkomster som jordbruksaktiviteten genererar kan jordbrukshushållen ha andra inkomstkällor (kapitalinkomst, sociala transfereringar etc). Dessa båda inkomstslag - inkomst som genereras av jordbruksverksamhet respektive jordbrukshushållens disponibla inkomst - mäts med två vitt skilda målsättningar, vilket innebär att det krävs två helt olika metoder för att dela in ekonomin. Den första metoden, som gäller EAA, grundas på produktionsenheter, definierade ( 5 ) Sysfem of National Accounts, Utgiven i samarbete mellan FN, Internationella valutafonden, Europeiska gemenskapemas kommission, OECD och Världsbanken. ( 6 ) Se Eurostat (1995) Manual of total income of agrioultural households (Rev.1 ), ämnesområde 5, serie E, Luxemburg.

16 Wh Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) utifrån bransch, medan den andra metoden grundas på hushåll (dvs. institutionella enheter), där den huvudsakliga inkomstkällan är fristående jordbruksverksamhet( 7 ). B. BASENHETEN OCH BRANSCHEN JORDBRUK 1. Basenheten För att analysera de flöden som uppkommer under produktionsprocessen och i användningen av varor och tjänster är det nödvändigt att välja enheter som understryker relationer av teknisktekonomiskt slag. Detta krav betyder som regel att institutionella enheter måste delas upp i mindre och mer homogena enheter med avseende på typ av produktion. Lokala verksamhetsenheter avser att uppfylla detta krav såsom en första och verklighetsorienterad ansats (ENS 1995, ) ( 8 ) Den lokala verksamhetsenheten definieras som den del av en branschenhet som motsvarar en lokal enhet. Branschenheten grupperar alla de delar av en institutionell enhet, i dess egenskap av producent, som bidrar till utförandet av en aktivitet på undergruppsnivå (4 siffror) i NACE Rev.1 (näringsgrensindelning som används som referensindelning, se ) och som svarar mot en eller flera operationella underindelningar av den institutionella enheten. Den institutionella enhetens informationssystem måste för varje lokal verksamhetsenhet vara kapabelt att uppge eller beräkna åtminstone produktionsvärde, insatsförbrukning, löner och kollektiva avgifter, driftsöverskott liksom sysselsättning och fast bruttoinvestering (ENS 1995, ) En lokal verksamhetsenhet kan motsvara en institutionell enhet som producent eller vara en del av en institutionell enhet; däremot kan den aldrig tillhöra två olika institutionella enheter. Eftersom de flesta institutionella enheter som producerar varor och tjänster i praktiken ägnar sig åt flera olika aktiviteter samtidigt (en primär aktivitet och en eller flera sekundära aktiviteter), kan de underindelas i samma antal lokala branschenheter. Däremot kan inte hjälpaktiviteterna (inköp, försäljning, marknadsföring, bokföring, transport, lagring, underhåll etc; se ) leda till att en lokal verksamhetsenhet bildas I princip skall det registreras lika många lokala verksamhetsenheter som det finns sekundära aktiviteter, men det kan hända att det inte finns tillräckligt med statistiska uppgifter (bokföringsmaterial) för att man skall kunna särskilja alla eller delar av en lokal verksamhetsenhets sekundära aktiviteter från den primära aktiviteten. Detta innebär att en lokal verksamhetsenhet kan utöva en eller flera sekundära aktiviteter parallellt med sin primära aktivitet (ENS 1995, ) En aktivitet kan sägas äga rum när sådana resurser som utrustning, arbetskraft, tillverkningsteknik, informationsnätverk och produkter kombineras, vilket leder till skapandet av specifika varor och tjänster. En aktivitet karakteriseras av en insats av produkter (varor och tjänster), en produktionsprocess och produktion av produkter (ENS 1995, ). Den primära aktiviteten vid en lokal verksamhetsenhet är den aktivitet vars förädlingsvärde överstiger det för varje annan aktivitet som bedrivs inom samma enhet. Klassificeringen av den primära aktiviteten bestäms på grundval av ( 7 ) FAO har insett att det finns olika analysbehov och rekommenderar därför att man använder sig av tre typer av enheter som basenheter när det gäller de ekonomiska räkenskaperna för livsmedelsproduktion och jordbruk: institutionella enheter (inklusive hushåll), "establishments" (motsvarande lokala verksamhetsenheter i ENS) samt produkter, i enlighet med rekommendationen I SNA (se FAO (1996) System of Economic Accounts for Food and Agriculture, FN, Rom). ( 8 ) Det bör framhållas att även om ENS i första hand behandlar lokala verksamhetsenheter, så är det den homogena produktionsenheten som lämpar sig bäst för en analys av produktionsprocessen. Denna enhet används för nput-output-analys, eftersom den motsvarar exakt en typ av aktivitet. De Institutionella enheterna delas upp i samma antal homogena produktionsenheter som det finns aktiviteter (frånsett hjälpaktiviteter). Genom att man grupperar dessa homogena produktionsenheter kan ekonomin delas in i "rena" (homogena) branscher. Homogena produktionsenheter kan vanligen inte observeras direkt. De homogena branschemas räkenskaper kan därför inte sammanställas genom gruppering av homogena produktionsenheter. I ENS behandlas en metod för att sammanställa dessa räkenskaper. Denna metod innebär att sekundärprodukter och branschemas respektive kostnader allokeras till lämpliga homogena branscher (ENS, ). 10

17 Kapitel I - Allmän Struktur NACE Rev.1, först på den högsta nivån i klassifikationen och därefter på mer detaljerade nivåer (ENS 1995, 3.10.). 2. Branschen jordbruk Genom att gruppera alla lokala verksamhetsenheter som ägnar sig åt samma typ av aktivitet får man en bransch. På så sätt kan ekonomin delas upp i olika branscher. Dessa branscher klassificeras efter de grupperade enheternas primära aktivitet. På den mest detaljerade klassifikationsnivån består en bransch av alla lokala verksamhetsenheter som ingår i en enskild undergrupp (4 siffror) enligt NACE Rev.1 och som därför ägnar sig åt samma aktivitet såsom den definieras i NACE Rev Även om branschen jordbruk tidigare har definierats som en grupp av homogena produktionsenheter för jordbruk, har man nu valt den lokala verksamhetsenheten som basenhet för beskrivningen i EAA och EAF. Detta gjordes av två skäl: dels ansåg man att EAA skulle ge en bättre bild av jordbrukets ekonomiska verklighet om man tog hänsyn till vissa sekundära ickejordbruksaktiviteter som inte kan särskiljas från jordbruksenheternas samlade produktionsaktiviteter, dels skulle detta innebära att EAA alltjämt hölls i överensstämmelse med nationalräkenskapernas centrala struktur. Detta innebär en övergång från ett analytiskt synsätt, baserat på begreppen homogen produktionsenhet och homogen bransch, till ett statistiskt synsätt, grundat på begreppen lokal verksamhetsenhet och bransch Med ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter avses aktiviteter vars kostnader inte kan skiljas från den egentliga jordbruksaktiviteten. Det rör sig bl.a. om bearbetning av jordbruksprodukter på gården, skogsbruk, skogsavverkning, turism etc. Detta innebär alltså att jordbrukets produktion härrör från två typer av aktiviteter: (i) (ii) Jordbruksaktiviteter som utförs av jordbruksenheter (i form av primära eller sekundära aktiviteter). Sekundära icke-jordbruksaktiviteter som utförs av jordbruksenheter Jordbruksföretaget är den enhet som för närvarande används vid statistiska undersökningar av jordbruket (skattningar, undersökningar gällande jordbruksföretagens struktur) och det är också den lokala verksamhetsenhet som lämpar sig bäst för jordbruket (även om denna också bör inbegripa en del andra enheter som vin- eller olivodlingskooperativ, enheter som utför entreprenadarbeten etc). Det bör ändå framhållas att den mängd olika jordbruksaktiviteter som kan utföras på jordbruksföretag gör dessa till en särskild kategori av lokala verksamhetsenheter. En strikt tillämpning av ENS-regeln om enheter och deras gruppering skulle nämligen leda till att jordbruksföretaget delades upp i flera olika lokala verksamhetsenheter i de fall då samma företag utför flera aktiviteter på undergruppsnivå - 4 siffror - i NACE Rev.1. Att man använder jordbruksföretaget som den lokala verksamhetsenheten för jordbruket, både inom nationalräkenskaperna och EAA, grundas på ett statistiskt synsätt Jordbrukets konton är därför nästan identiska med jordbruksföretagens konton (produktionskontot samt kontot för inkomstbildning). För att undanröja eventuella missförstånd bör det framhållas att jord- och skogsbrukets konton inte kan likställas med kontona för de företag där jordbruk är den primära aktiviteten. För det första omfattar de inte alla dessa företags icke-jordbruksaktiviteter (aktiviteter som kan särskiljas från jordbruksaktiviteter har inte medräknats). För det andra omfattar de även jordbruksaktiviteter som utförs av företag vars primära aktivitet gäller något annat än jordbruk. Att jordbruksföretaget används som basenhet för EAA påverkar därför inte det faktum att jordbruksräkenskaperna är räkenskaper för branschen jordbruk Eftersom en bransch består av en grupp en/ieiersom ägnar sig åt samma, eller liknande, slag av. aktivitet, är EAA:s definition av branschen jordbruk ett resultat av de aktiviteter och enheter som har fastslagits vara karakteristiska för denna bransch. Valet av aktiviteter och enheter som är karakteristiska för jordbruket kan leda till vissa skillnader mellan EAA:s och nationalräkenskapernas jordbrukskonton (se , när det gäller EAF se ). 11

18 Wh Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) Med branschen jordbruk avses den grupp av alla lokala verksamhetsenheter som utövar följande ekonomiska aktiviteter (se för en mer ingående definition av branschen jordbruk): Odling av jordbruksväxter, köks-, prydnads- och plantskoleväxter samt frukt, bär, nötter, kryddväxter m.m. (inkl. framställning av vin och olivolja från druvor och oliver ur egen odling). Djurskötsel. Växtodling i kombination med djurskötsel. Service till jordbruk. Jakt och viltvård samt service i anslutning härtill Vid sidan av jordbruksföretagen kan följande enheter anses vara karakteristiska för jordbruket: producentgrupper (t.ex. kooperativ) som framställer vin och olivolja samt specialiserade enheter som tillhandahåller maskiner, materiel och personal för entreprenadarbeten inom jordbruket Specialiserade.enheter som tillhandahåller maskiner, materiel och personal för entreprenadarbeten inom jordbruksproduktionen (det kan röra sig om affärsdrivande företag som åtar sig entreprenadarbeten eller jordbruksföretag som utför tjänster på samma sätt som entreprenörer) anses ingå i jordbruket. En snävare tolkning är att dessa enheter skall uppfylla följande kriterier för att räknas till jordbruket: de skall utföra arbeten som a) ingår i jordbrukets produktionsprocess, b) är kopplade till produktionen av jordbruksprodukter, c) vanligtvis utförs av jordbruksföretag och d) i realiteten helt och hållet utförs av de specialiserade enheter som tillhandahåller maskiner, materiel och personal Om det ovannämnda arbetet inte genomgående utförs av specialiserade enheter (t.ex. om jordbruksföretaget hyr maskiner, men använder egen arbetskraft), skall denna aktivitet redovisas under huvudgrupp 71 i NACE Rev.1 ("Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk"). I så fall skall de belopp som jordbruksföretagen betalat till dessa entreprenadföretag bokföras som "Andra varor och tjänster" under rubriken "Insatsförbrukning" (se 2.48.) Eftersom syftet med EAA är att mäta, beskriva och analysera den inkomstbildning som uppstår genom ekonomisk aktivitet gällande jordbruk - vilket i EU:s medlemsstater nästan uteslutande är en marknadsinriktad aktivitet - har man beslutat att inte inbegripa enheter som endast framställer för egen slutlig konsumtion, t.ex. husbehovsodling och hobbyuppfödning. Sådana "små" enheter skall bokföras endast om de överstiger den minimitröskel som tillämpas i undersökningen om jordbruksföretagens struktur. En högre tröskel kan användas om detta kan motiveras. Det skall emellertid noteras att jordbruksproduktion för egen slutlig konsumtion måste redovisas i EAA när det är fråga om jordbruksföretag vars storlek överstiger minimitröskeln. 3. Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter I och med att den lokala verksamhetsenheten används som basenhet för jordbruket leder detta till att även sekundära icke-jordbruksaktiviteter bokförs i de fall då dessa inte kan särskiljas från den primära jordbruksaktiviteten Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter som utövas av lokala verksamhetsenheter inom jordbruket definieras som aktiviteter med nära koppling till jordbruksproduktionen, för vilka uppgifter om produktion, insatsförbrukning, löner och kollektiva avgifter, antal anställda samt fasta bruttoinvesteringar inte kan särskiljas från den primära jordbruksaktiviteten under den statistiska observationsperioden Sekundära icke-jordbruksaktiviteter utmärks av följande huvuddrag: Produktionen från dessa ej särskiljbara aktiviteter måste vara avsedd för försäljning eller byteshandel (under bokföringsperioden eller också senare efter lagring), för producentens egen slutliga konsumtion eller för in natura-betalning (omfattar även naturalön till anställda). 12

19 Kapitel I - Allmän Struktur Έ2\ Det får inte röra sig om hjälpaktiviteter. Med hjälpaktivitet avses en stödaktivitet som utförs inom företaget för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att utföra de primära eller sekundära aktiviteterna (t.ex. försäljning, marknadsföring, lagring, transport för egen räkning etc.) (se ENS 1995, och 3.13., samt SNA 93, ). Hjälpaktiviteter karakteriseras av att de skapar produkter som vanligen återfinns som insats i nästan alla slag av producerande verksamhet. Av konvention får de inte omfatta aktiviteter som gäller fast bruttoinvestering i icke-jordbruksprodukter (som byggnader eller maskiner) för egen räkning. Produktion för egen slutlig konsumtion anses vara en avgränsad aktivitet och skall bokföras som produktion från en viss lokal verksamhetsenhet. Bostadstjänster som erbjuds anställda som naturalön skall redovisas på liknande sätt (dessa bokförs som naturalön på kontot för inkomstbildning). Aktiviteterna måste vara karakteristiska för jordbruksföretag, vilket Innebär att dess ekonomiska betydelse skall vara signifikant för ett betydande antal företag. "Jordbruksverksamhet som utförs mot lön eller inom ramen för ett kontrakt" anses inte vara någon icke-jordbruksaktivitet, eftersom det är en aktivitet som är karakteristisk för jordbruket (jordbrukstjänster) Endast den del av en viss sekundär icke-jordbruksaktivitet som inte kan särskiljas skall bokföras. Detta innebär att samma icke-jordbruksaktivitet skall räknas till jordbruket om den inte kan särskiljas från den primära jordbruksaktivitet som utövas av en lokal verksamhetsenhet inom jordbruket, men däremot utelämnas om den kan särskiljas från den primära jordbruksaktiviteten. De sekundära aktiviteterna ger i så fall upphov till en lokal verksamhetsenhet utanför jordbruket. Bestämningskriteriet för ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter är i allmänhet Inte produktens egenskaper, utan snarare aktiviteten i sig( 9 ). Turisttjänster som tillhandahålls av jordbruksföretag skall t.ex. endast bokföras när de inte kan särskiljas från själva jordbruksaktiviteten. Detta kommer antagligen inte längre att vara fallet när tjänsterna ökar i betydelse. Vilka icke-jordbruksprodukter som skall bokföras under jordbrukets produktion kan i stället variera beroende på "tid och rum" Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter kan delas upp i två huvudkategorier: Aktiviteter som utgör en förlängning av själva jordbruksaktiviteten där man också använder sig av jordbruksprodukter. Sådana aktiviteter förekommer i de flesta av EU:s medlemsstater. En typisk aktivitet i denna grupp är bearbetning av jordbruksprodukter: Bearbetning av jordbruksprodukter. bearbetning av mjölk till smör, grädde, ost, yoghurt och andra mjölkprodukter bearbetning av frukt och grönsaker till juice, konserver, marmelad, alkoholhaltiga drycker och andra produkter bearbetning av druvor, druvmust och vin till alkoholhaltiga produkter (mousserande vin som champagne, alkoholhaltiga drycker som konjak etc.) spinning/flätning av vegetabiliska material/textilfibrer/ull bearbetning av kött till paté, gåsleverpastej och andra beredda köttvaror bearbetning av andra jordbruksprodukter Sortering och paketering av jordbruksprodukter, t.ex. ägg och potatis. ( 9 ) Vissa sekundära aktiviteter anses alltid kunna avgränsas från själva jordbruksaktiviteten, t.ex. fastighetsförmedling. 13

20 TWA Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) Aktiviteter där man använder sig av jordbruksföretaget och dess produktionsmedel (utrustning, anläggningar, byggnader, arbetskraft). Dessa aktiviteter omfattar bl.a. följande: Landsbygdsturism - camping, restaurang-, hotell- och annan logiverksamhet etc. Gårdsbutiker - detaljhandel med produkter som inte härrör från jordbruksföretaget. Direktförsäljning av obehandlade eller bearbetade jordbruksprodukter bokförs under produktionen av dessa produkter. Sport och fritidsverksamhet på landet - marken utnyttjas för en viss verksamhet som golf, ridning, jakt, fiske etc Tjänster för tredje mans räkning - t.ex. uthyrning och reparation av jordbruksmaskiner samt bevattningsprojekt, jordbruksrådgivning, lagring av produkter, underhåll av ekonomibyggnader, handelstjänster gällande jordbruksprodukter, transport av jordbruksprodukter etc. Dessa tjänster skall endast bokföras som sekundära aktiviteter om de utförs för tredje mans räkning. Om de utförs för egen räkning, räknas de som hjälpaktiviteter, vilket inte bokförs i räkenskaperna (se ). Landskapsvård - klippning av gräs och häckar, snöröjning samt anläggning, plantering och underhåll av grönytor etc. Fiskodling. Övriga aktiviteter där man använder sig av jordbrukets mark och produktionsmedel Listan över sekundära icke-jordbruksaktiviteter är emellertid endast avsedd som vägledning och kan inte tillämpas i alla länder. Varje land skall i stället ställa samman en egen lista över ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter på grundval av jordbrukets särdrag i det egna landet. Denna lista skall utarbetas i samarbete med de myndigheter som ansvarar för nationalräkenskaperna för att säkerställa att EAA överensstämmer med de konton för jordbruket och icke-jordbruksaktiviteter som har ställts samman för nationalräkenskaperna (så att ingen aktivitet utelämnas eller redovisas dubbelt) De sekundära jordbruksaktiviteter som utförs av eke-jordbruksenheter kan anses vara av marginell betydelse och värderas av konvention som noll. I själva verket förutsätter man att uppgifterna gällande jordbruksproduktion som utförs av en icke-jordbruksenhet alltid kan särskiljas, p.g.a. jordbruksprodukternas respektive produktionsmedlens egenart samt de uppgiftskällor och metoder som används för att utarbeta den slutliga EAA (se kapitel I, avsnitt E samt kapitel II, avsnitt B och C). För att EAA skall kunna baseras på branschbegreppet måste produktionen av alla jordbruksprodukter mätas, med undantag av de produkter som är ett resultat av sekundär aktivitet som utförs av lokala verksamhetsenheter utanför jordbruket. Eftersom dessa av konvention värderas som noll bokförs hela jordbruksproduktionen (med undantag av produktion från husbehovsodling och hobbyuppfödning, se 1.16.). Samma regler gäller för skogsbruksaktiviteter i EAF Icke-jordbruksvaror och -tjänster som tillhandahålls av jordbruksföretag skall endast bokföras i EAA om de är ett resultat av en ej särskiljbar sekundär aktivitet. Om enheter exempelvis omfattar flera vertikalt integrerade produktionsprocesser (t.ex. företag som slaktar, bereder och vakuumförpackar fjäderfä, företag som sorterar, tvättar och paketerar potatis eller andra grönsaker, företag som sorterar, behandlar och säljer utsäde; kooperativ som erbjuder lagringsutrymme och försäljningsassistans etc), omfattar jordbruk endast den del av verksamheten som rör jordbruksproduktion, i enlighet med definitionen under punkt och , samt ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter. 14

21 Kapitel I - Allmän Struktur 'm C. MÄTNING AV PRODUKTIONEN Med branschens produktion avses enligt ENS 1995 det samlade värdet av alla produkter som producerats av branschens samtliga enheter under den aktuella räkenskapsperioden, med undantag av de varor och tjänster som produceras och förbrukas av samma enhet under denna räkenskapsperiod. Mätningen av jordbruksproduktionen baseras( 10 ) på denna ENS-regel, med en viss justering eftersom en del av jordbruksproduktionen förbrukas inom jordbruksenheterna (se ). I EAA utgör därför jordbruksproduktionen summan av produktionen från branschens samtliga enheter (med undantag av den produktion som förbrukas inom samma enhet), plus den produktion som används som insatsförbrukning av samma enhet, under förutsättning att denna produktion gäller iva olika basverksamheter (t.ex. vegetabiliska produkter som är avsedda som djurfoder) och att den uppfyller vissa kriterier (enligt definitionen under ) ENS-regeln har anpassats p.g.a. jordbrukets egenart: Den andel av produktionen som används som nsatsförbrukning av samma enhet är större i jordbruket än i andra ekonomiska sektorer. Jordbruksföretaget omfattar en rad olika jordbruksaktiviteter som är nära kopplade till varandra (en aktivitet kan vara förutsättning för eller förlängning av en annan aktivitet, t.ex. produktion av spannmål och djurfoder som är avsedda att användas vid djuruppfödning, men det finns också en nära koppling när det gäller användningen av produktionsfaktorer som utrustning och maskiner). Utan att på något sätt ifrågasätta jordbruksföretagets ställning som lokal verksamhetsenhet kan man konstatera att dess heterogena sammansättning i hög grad gör det till ett särfall jämfört med ekonomins övriga lokala verksamhetsenheter (se 1.12.). Syftet med att dela upp ekonomin i olika branscher är bl.a. att räkenskaperna skall ge en bild av flödena inom produktionsprocessen: skapande, transformation, handelsutbyte och transfereringar av ekonomiska värden. Att mäta endast den produktion som "lämnar" företaget skulle aldrig ha gett någon rättvisande bild av de olika aktiviteter som utförs av ett jordbruksföretag Denna anpassning av ENS-regeln innebär att vissa produkter måste särbehandlas. Det gäller t.ex. jordbruksprodukter som är avsedda att användas som djurfoder på jordbruksföretaget, druvor och oliver avsedda för produktion av vin respektive olivolja samt jordbruksprodukter som används som nsatsförbrukning i samband med ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter Särbehandling krävs också när det gäller jordbruksföretagens inbördes handel med levande djur samt import av levande djur, eftersom de betraktas som varor i arbete. Detta behandlas mer utförligt i kapitel II. KONTOSYSTEM 1. Kontosystemet i ENS EAA och EAF är uppbyggda kring ett system av sammanhängande konton. I ENS 1995 omfattas det fullständiga kontosystemet av löpande konton, kapitalbildningskonton och balansräkningar. Med hjälp av dessa olika konton är det möjligt att bokföra transaktioner och andra flöden gällande C ) Mätningen av produktionen grundades tidigare på begreppet "det nationella jordbruksföretaget", ett enda fiktivt jordbruksföretag som utgjorde den samlade jordbruksproduktionen i en nationell ekonomi, där produktionen från branschen jordbruk utgör summan av alla produkter som lämnar det nationella jordbruksföretaget. Detta begrepp övergavs senare för att man ville förbättra i) den ekonomiska analysen av jordbrukets räkenskaper (tekniska koefficienter och förädlingsvärde), ii) samstämmigheten mellan produktionskontot samt kontot för inkomstbildning, iii) möjligheterna att jämföra tekniska koefficienter och förädlingsvärde när det gäller olika undersektorer och medlemsstater, samt iv) samstämmigheten med ENS och dess principer. 15

22 m Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) vissa aspekter av det ekonomiska kretsloppet (t.ex. produktion) i ett ordnat system. Dessa transaktioner sträcker sig från inkomstbildning, via kapitalbildning i form av tillgångar, till fördelning och omfördelning. De resulterande saidoposterna kan sedan användas som aggregat för att mäta den ekonomiska verksamheten Löpande konton behandlar bildande, fördelning och omfördelning av inkomsterna och hur dessa används i form av slutlig konsumtion. Vidare kan man här beräkna sparandet, vilket är en viktig faktor vid kapitalbildningen. Kapitalbildningskonton analyserar de olika komponenterna i förändringarna av tillgångar och skulder hos olika enheter och gör att man kan beräkna förändringar i nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångar och skulder). Balansräkningar visar totala tillgångar och skulder hos de olika enheterna vid början och slutet av bokföringsperioden, såväl som deras nettoförmögenhet. Flödena för varje tillgångs- eller skuldpost som har redovisats i kapitalbildningskontona uppträder igen i förändringarna i balansräkningskontona (ENS 1995, 8.04.) Detta fullständiga system av konton gäller endast för institutionella enheter, sektorer och undersektorer. Enligt ENS 1995 är det inte någon mening att ställa samman en fullständig uppsättning konton för en lokal verksamhetsenhet eller bransch, eftersom en sådan enhet vanligtvis inte kan äga varor eller tillgångar för egen del eller ha kapacitet att göra in- eller utbetalningar. 2. Kontosystemet i EAA/EAF Eftersom EAA och EAF har baserats på branschbegreppet, bör kontosystemet i ENS 1995 begränsas till att omfatta de löpande kontonas båda första konton produktionskontot kontot för inkomstbildning Saidoposter är här förädlingsvärde respektive driftsöverskott (se tabellerna 1 och 2 nedan) Med tanke på jordbrukets och skogsbrukets egenart anses det ändå vara möjligt att ställa upp andra konton - åtminstone delvis - om flödena gällande dessa branscher entydigt kan föras till dem. Det rör sig om följande konton (se tabellerna 3 och 4 nedan): kontot för företagsinkomst (ett av de löpande kontona) kapitalkontot (ett av kapitalbildningskontona) För närvarande överväger man om kontosystemet eventuellt skall utvidgas till att omfatta vissa poster (flöden) i kontot "andra förändringar i tillgångarna" under kapitalbildningskontona (dvs. vissa poster i kontot "andra volymförändringar i tillgångarna" och omvärderingskontot) samt balansräkningarna. Detta är något som kan komma att bli aktuellt i framtiden På grundval av tabeller och kontostruktur i ENS 1995 kan kontosystemet i EAA och EAF beskrivas enligt följande. Detta är emellertid inte den uppställning som skall användas för överföring av uppgifter (se bilagorna V. och VI.). 16

23 Kapitel I - Allmän Struktur m Löpande konton Tabell 1: Produktionskonto Användning P.2 Insatsförbrukning B.1b Förädlingsvärde brutto K.1 Kapitalförslitning B.in Förädlingsvärde netto Tillgång P.1 Produktion 100 Tabell 2: Konto för inkomstbildning Användning D.1 Löner och kollektiva avgifter D.29. D.39. Övriga produktionsskatter Övriga produktionssubventioner B.2n/ Driftsöverskott netto/sammansatt B.3n förvärvsinkomst netto Tillgång B.1n Förädlingsvärde netto 40 Tabell 3: Konto för företagsinkomst Användning Tillgång D.4 Kapitalinkomst 10 B.2/ B.3n Driftsöverskott netto/sammansatt förvärvsinkomst netto 35 D.41. D.45. Ränta Arrenden 5 5 D.4 Kapitalinkomst D.41. D.42. D.43. D.44. D.45. Ränta Inkomst från bolag Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet Kapitalinkomst tillräknad försäkringstagarna Markarrenden och anrenden av mineraltillgångar B.4n Företagsinkomst netto 26 17

24 [m Manual till EAA/EAF 97 (Rev. 1.1) B. Kapitalbildningskonton Tabell 4: Kapitalkonto Förändringar i tillgångar B.10.1 Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar Förändringar i skulder och nettoförmögenhet B.8n Sparande netto D.9 D.92 D.99 D.9 D.91 D.99 Mottagna kapitaltransfereringar Investeringsbidrag Andra kapitaltransfereringar Betalade kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar P.51 P.511 P.511a P.511b P.511C P.511d P.511e Fast bruttoinvestering Anskaffning minus avyttring av materiella fasta tillgångar Fast bruttoinvestering i planteringar Fast bruttoinvestering ι djurbesättningar Fast bruttoinvestering inventarier Fast bruttoinvestering i Fast bruttoinvestering i ekonomibyggnader i maskiner och transportmedel 100 P.51 if Fast bruttoinvestering i andra anläggningar, med undantag av markförbättringar (andra byggnader, anläggningar etc.) P.512 Anskaffning minus avyttring av 10 immateriella fasta tillgångar (datorprogramvara etc.) P.513 ökning av värdet av icke finansiella 5 P.513a icke producerade tillgångar Markförbättringar 4 P.513b Kostnader i samband med förvärv av äganderätt till mark och patent (produktionsrättigheter) B.10.1 Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar K.1 Kapitalförslitning P.52 Förändringar i lagerinvestering 10 5 P.53 Anskaffning minus avyttring av värdeföremål K.2 Anskaffning minus avyttring av ickefinansiella icke-producerade tillgångar K.21 Anskaffning minus avyttring av marie och andra materiella icke-producerade tillgångar K.22 Anskaffning minus avyttring av immateriella icke-producerade tillgångar (produktionsrättigheter etc.) B:9 Finansiellt sparande (+)/nettoupplåning Η 18