KS-rummet, Kl

Transkript

1 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Blad Plats och tid KS-rummet, Kl Beslutande Jan-Erik Steen (s), ordförande Göran Johansson (v), vice ordförande Angelica Beyer (s) Mats Nilsson (s) Mia Andersson (mp) Nils Vinteus (c) Helena Eriksson (c) Ulrika Åsåker (m) Margareta Arthursson (kd) Lars-Evert Dahlberg (kd), Övriga deltagare Lars-Evert Dahlberg (kd), ersättare Karin Åberg, föredragande Per Wikström, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Mats Nilsson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Per Wikström Ordförande Justerande Jan-Erik Steen Mats Nilsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Förvaltningskansliet Per Wikström Datum för anslags nedtagande Utdragsbestyrkande

2 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för olovlig frånvaro, Bilaga 1 Ärendebeskrivning Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning (Skollagen 3 kap. 13 ). Tillsynen över att skolplikten fullgörs är delegerat till rektor. Som stöd för rektors myndighetsutövning har ett förslag till handlingsplan upprättats. Förslaget är MBL-förhandlat Förslag till beslut Presidiet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta förslaget till Handlingsplan för olovlig frånvaro. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera förslaget till handlingsplan för att precisera tidsangivelse för de åtgärder som beskrivs i planen. Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 Handlingsplan vid olovlig frånvaro Utbildningen i grundskolan är obligatorisk (Skollagen 3 kap.). Kravet på att eleven ska delta i skolarbetet finns för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen. Det är också en förutsättning för att lärarens ska kunna göra en riktig och rättvis bedömning av elevens kunskaper. All frånvaro som inte beror på sjukdom eller beviljad ledighet betraktas som olovlig. Olovlig frånvaro från undervisningen kan vara tecken på ohälsa, brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller lärare, oro eller missförhållanden i hemmet, alkohol- eller drogmissbruk, psykisk eller fysisk sjukdom. Att kontakta vårdnadshavare för omyndiga elever om frånvaron är en del av skolans ansvar för att komma tillrätta med olovlig frånvaro. Vid frånvaro kontrollerar berörd mentor om eleven sjukanmälts eller har annan giltig orsak till frånvaro. Vid ogiltig frånvaro kontaktas hemmet snarast. Efter tre dagars oanmäld frånvaro eller tre tillfällen med oanmäld frånvaro kallar mentor elev och vårdnadshavare till samtal. Mentor upprättar tillsammans med elev och vårdnadshavare ett åtgärdsprogram med tidsbestämd återkoppling och tid för nytt möte. Infinner sig inte vårdnadshavare till möte skickar rektor ett brev till vårdnadshavarna och erinrar om skolplikt enligt Skollagen 3 kap 1 samt vårdnadshavares ansvar 3 kap i skollagen. Vid fortsatt frånvaro kallar rektor/biträdande rektor till elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram upprättas. Vid fortsatt oanmäld frånvaro, trots åtgärdsprogram, görs anmälan till socialförvaltningen. Mentor skriver anmälan tillsammans med rektor/biträdande rektor. Vårdnadshavaren informeras. Fortsätter den oanmälda frånvaron trots vidtagna åtgärder anmäls ärendet till barnoch utbildningsnämnden. Rektor gör anmälan som åtföljs av dokumentation av hur ärendet har hanterats. Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om ett ev. vitesförläggande (Skollagen 3 kap, 16 ), (delegationsordning 5:10). Postadress: Barn- och utbildningsförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: Fax: E - post: bun@sater.se Hemsida:

4 Skolplikt Vad innebär skolplikt? Alla barn i åldern 7 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i grundskolan. Det kallas för skolplikt och innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar. Vårdnadshavarens skyldighet Politikerna i Sveriges riksdag har bestämt i skollagen att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan. Som förälder har man ett tydligt ansvar för att barnet får sin utbildning och inte håller barnet hemma, eller av olika anledningar inte ser till att barnet kommer till skolan. Kommunens skyldighet I skollagen står det också att kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande och vårdnadshavaren inte anmält frånvaron. Otillåten frånvaro anmäls Rektorn måste lämna en anmälan till barn- och utbildningsnämnden om en elev har mycket otillåten frånvaro. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa elev och vårdnadshavare. Otillåten frånvaro är skolk eller att eleven är frånvarande utan att ha sökt ledigt. Risk för penningböter (vitesföreläggande) Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavaren inte har gjort sitt för att barnet går i skolan kan barn- och utbildningsnämnden förelägga föräldern att ta sitt ansvar. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på andra sätt, t.ex. genom samtal med föräldrar, stödåtgärder eller anmälan till socialtjänsten. Utdömande och indrivning av vite Om vårdnadshavaren trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos länsrätten att vitet ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka räkning till föräldern. Länsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala böter. Domstolen kräver in pengarna. Postadress: Barn- och utbildningsförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: Fax: E - post: bun@sater.se Hemsida:

5 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden Driftsbudget ungdomsverksamheten 2010, Bilaga 2 & 3 Ärendebeskrivning Förslag till driftsbudget för ungdomsverksamheten Förslaget är MBL-förhandlat Förslag till beslut Presidiet föreslår barn- och utbildningsnämnden att fastställa redovisat förslag till budget för ungdomsverksamheten enligt bilaga 2 och 3. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa redovisat förslag till budget för ungdomsverksamheten enligt bilaga 2 och 3. Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Reviderad Budget Hösten 09 BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 BUN exkl fritid Diff Budgetram för BUN förslag Budgetram för Ungdomsverksaförslag RAMAR Differens SUMMA TOTALT varav kontroll 1 = friskolor/fskkl/fh kontroll 2 vux = med nya beräkn.regler Förtroendevalda elever förskoleklass 7 5 Övergripande verksamhet s:a inklusive buffert fritidshem Ungdomsverksamhet interkommunalt kontroll 3 = med nya beräkn.regler, inkl minskad intäkt särsk Säters Förskoleområde elever Gustafs-St Skedvi Förskoleområde förskolan Tornet Grundsärskola skolskjutsar Elevhälsan Enskild regi Klockarskolans rektorsområde exklusive förskolepeng per barn och år Säters Skolområde exklusive familjedaghemspeng Gustafs-St Skedvi Skolområde per barn och år med lokalkostn Vuxenutbildning för bo-peng och 3-åringar i stb Kulturskolan finns i ramen 1

7 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 Beräkningsgrunder Budgetram för BUN av KF skola ht 10 minus 2/10 Budgetram för UNGD HUS av KF fsk/fdh helår 6,0 Säter fdh 7,2 tj RAMAR Gu+StS 4+4 tj Differens fh helår 17/19 6 SUMMA TOTALT Utlagda tjänster skola ht 09 = vt 10 kontroll = vt 10 ht 10 Klockarskolan 27,96 23, Förtroendevalda Säter 21,08 20,66 Gustafs 13,82 14, Administration Stora Skedvi 8,85 8,61 *Administration Utlagda tjänster fsk/fdh/fskl kl/fh *Buffert Ht *Vaktmästare-bilar Fsk Säter 34,7 34,7 *Kommunal friskvård Fsk Gustafs 26,5 26,7 *Utvecklingsarbete Fsk St Skedvi 12,0 12,5 *Skolutvecklingsgruppen *Datautveckling Fdh Säter 7,0 7,2 *PODB Fdh Gustafs 4,0 4,0 *Rektorsutbildning Fdh St Skedvi 4,0 4,0 *Ledningsgrupp *Krupp Fsk kl Säter 2,0 2,21 *Skyddsombud Fsk kl Gustafs 1,66 1,92 Fsk kl St Skedvi 0,75 0, HPB,Hälsoprofilbedömning Fh Säter 8,95 10, Ungdomsverksamhet Fh Gustafs 7,49 7,96 *Stöd till föreningar Fh St Skedvi 4,0 3,50 *Ungdomens Hus *Vilja våga vara ung

8 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 Barn/elever Klockarskolan BARNOMSORG KG-PG Enbacka Barnomsorg gemensamma kostnader St Skedvi Gemens resurs Bo Förskola Bo-avg Fsk Säter Maxtaxa Fdh Säter Beräkn löneökn Fsk Gustafs Hyra, städ mm FdhFdh Gustafs Frist verks Fsk St Skedvi Kostverksamhet Fdh St Skedvi Familjedaghem Bo-avg Maxtaxa Fskkl Säter Beräkn löneökn Fskkl Gustafs Hyra, städ mm Fsk kl St Skedvi Kostverksamhet Säters Förskoleområde Fh Säter Administration Fh Gustafs Förskola Fh St Skedvi Familjedaghem Gustafs-Stora Skedvi Förskoleområde Administration Förskola Familjedaghem

9 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET GRUNDSÄRSKOLA *Administration Hyra, städ, kap *Fortbildning *Kostverksamhet *Skolskjutsverksamhet *Integrerad undervisning *Undervisning grundsärskola *Syv *Interkommunal ersättning *Hälsovård särskola GRUNDSKOLA Förskoleklass *Gemensam verks *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Friskola Skolformsövergripande aktiviteter Skolformsövergr aktiviteter *Gemensam verks *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Lärarlyftet *Kapitalkostnad *Kostverksamhet *Skolskjutsverks *Interkom ers-friskola IT i skolan

10 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET Fritidshem *Gemensam verks *Bo-avg *Maxtaxa *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Kostverksamhet *Interkom ers-friskola Elevhälsan *Administration *Hyra, städ *Sv A Hälsovård förskoleklass Skolhälsovård Läs i Säter Kuratorsverksamhet Fältdel förskola Fältdel grundskola Kendagruppen Fogdegruppen Klockarskolans Högstadium Administration Klockarskolan Syo-verksamhet Säters Skolområde Administration Förskoleklass Grundskola Fritidshem Gustafs-Stora Skedvi Skolområde Administration Förskoleklass Grundskola Fritidshem

11 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET Vuxenutbildning *Skolformsöverg akt *Hyra, städ, kap *Fortbildning *Syv *Särvux Grundläggande vuxenutb Gymnasial vuxenutb Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Kulturskolan *Administration *Musikskoleavg *Hyra, städ, kap *Drama *Fortbildning *Undervisning *Undervisning grundskola *Läromedel

12 Behovskalkyl ungdomsverksamhet 2010 Ekonomisk behovskalkyl inför faställande av preliminära ramar Tusentals kronor Utfall Prognos Behov Behov Behov Utfall/beräknat ingångsvärde Kostnadsökningar befintlig verksamhet Oförändrad verksamhet inom given ny ram 296 Vilja våga vara ung i Säter -17 Summa kostnadsökningar Behov inkl kostnadsökningar Volymförändringar Summa volymförändringar Behov inkl volymförändringar Nya behov Summa nya behov Behov totalt

13 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden Driftsbudget, barn- och utbildning 2010, Bilaga 2, 4-6 Ärendebeskrivning Förslag till driftsbudget för barn- och utbildning år Förslaget är MBL-förhandlat. Lärarförbundet, LR och Kommunal förklarar sig oeniga med arbetsgivarens förslag. Skrivelser från de fackliga organisationerna samt skrivelse från förälder delges nämnden. Förslag till beslut Presidiet föreslår barn- och utbildningsnämnden att fastställa redovisat förslag till driftsbudget för barn- och utbildning år 2010 enligt bilaga 2 och 4-6. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa redovisat förslag till driftsbudget för barn- och utbildning år 2010 enligt bilaga 2 och 4-6. Reservation Ulrika Åsåker, Nils Vinteus, Margareta Arthursson och Lars-Evert Dahlberg reserverar sig mot beslutet med anledning av att kommunen erhållit extra statsbidrag som man anser bör användas till att förstärka barn- och utbildningsnämndens verksamhet, samt att en fördjupad konsekvensanalys av Kulturskolans frivilliga verksamhet saknas. Justerande sign Utdragsbestyrkande

14 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Reviderad Budget Hösten 09 BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 BUN exkl fritid Diff Budgetram för BUN förslag Budgetram för Ungdomsverksaförslag RAMAR Differens SUMMA TOTALT varav kontroll 1 = friskolor/fskkl/fh kontroll 2 vux = med nya beräkn.regler Förtroendevalda elever förskoleklass 7 5 Övergripande verksamhet s:a inklusive buffert fritidshem Ungdomsverksamhet interkommunalt kontroll 3 = med nya beräkn.regler, inkl minskad intäkt särsk Säters Förskoleområde elever Gustafs-St Skedvi Förskoleområde förskolan Tornet Grundsärskola skolskjutsar Elevhälsan Enskild regi Klockarskolans rektorsområde exklusive förskolepeng per barn och år Säters Skolområde exklusive familjedaghemspeng Gustafs-St Skedvi Skolområde per barn och år med lokalkostn Vuxenutbildning för bo-peng och 3-åringar i stb Kulturskolan finns i ramen 1

15 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 Beräkningsgrunder Budgetram för BUN av KF skola ht 10 minus 2/10 Budgetram för UNGD HUS av KF fsk/fdh helår 6,0 Säter fdh 7,2 tj RAMAR Gu+StS 4+4 tj Differens fh helår 17/19 6 SUMMA TOTALT Utlagda tjänster skola ht 09 = vt 10 kontroll = vt 10 ht 10 Klockarskolan 27,96 23, Förtroendevalda Säter 21,08 20,66 Gustafs 13,82 14, Administration Stora Skedvi 8,85 8,61 *Administration Utlagda tjänster fsk/fdh/fskl kl/fh *Buffert Ht *Vaktmästare-bilar Fsk Säter 34,7 34,7 *Kommunal friskvård Fsk Gustafs 26,5 26,7 *Utvecklingsarbete Fsk St Skedvi 12,0 12,5 *Skolutvecklingsgruppen *Datautveckling Fdh Säter 7,0 7,2 *PODB Fdh Gustafs 4,0 4,0 *Rektorsutbildning Fdh St Skedvi 4,0 4,0 *Ledningsgrupp *Krupp Fsk kl Säter 2,0 2,21 *Skyddsombud Fsk kl Gustafs 1,66 1,92 Fsk kl St Skedvi 0,75 0, HPB,Hälsoprofilbedömning Fh Säter 8,95 10, Ungdomsverksamhet Fh Gustafs 7,49 7,96 *Stöd till föreningar Fh St Skedvi 4,0 3,50 *Ungdomens Hus *Vilja våga vara ung

16 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 Barn/elever Klockarskolan BARNOMSORG KG-PG Enbacka Barnomsorg gemensamma kostnader St Skedvi Gemens resurs Bo Förskola Bo-avg Fsk Säter Maxtaxa Fdh Säter Beräkn löneökn Fsk Gustafs Hyra, städ mm FdhFdh Gustafs Frist verks Fsk St Skedvi Kostverksamhet Fdh St Skedvi Familjedaghem Bo-avg Maxtaxa Fskkl Säter Beräkn löneökn Fskkl Gustafs Hyra, städ mm Fsk kl St Skedvi Kostverksamhet Säters Förskoleområde Fh Säter Administration Fh Gustafs Förskola Fh St Skedvi Familjedaghem Gustafs-Stora Skedvi Förskoleområde Administration Förskola Familjedaghem

17 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET GRUNDSÄRSKOLA *Administration Hyra, städ, kap *Fortbildning *Kostverksamhet *Skolskjutsverksamhet *Integrerad undervisning *Undervisning grundsärskola *Syv *Interkommunal ersättning *Hälsovård särskola GRUNDSKOLA Förskoleklass *Gemensam verks *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Friskola Skolformsövergripande aktiviteter Skolformsövergr aktiviteter *Gemensam verks *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Lärarlyftet *Kapitalkostnad *Kostverksamhet *Skolskjutsverks *Interkom ers-friskola IT i skolan

18 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET Fritidshem *Gemensam verks *Bo-avg *Maxtaxa *Hyra, städ, kap *Ber löneökn *Kostverksamhet *Interkom ers-friskola Elevhälsan *Administration *Hyra, städ *Sv A Hälsovård förskoleklass Skolhälsovård Läs i Säter Kuratorsverksamhet Fältdel förskola Fältdel grundskola Kendagruppen Fogdegruppen Klockarskolans Högstadium Administration Klockarskolan Syo-verksamhet Säters Skolområde Administration Förskoleklass Grundskola Fritidshem Gustafs-Stora Skedvi Skolområde Administration Förskoleklass Grundskola Fritidshem

19 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Budget BUDGET 2009 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET Vuxenutbildning *Skolformsöverg akt *Hyra, städ, kap *Fortbildning *Syv *Särvux Grundläggande vuxenutb Gymnasial vuxenutb Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Kulturskolan *Administration *Musikskoleavg *Hyra, städ, kap *Drama *Fortbildning *Undervisning *Undervisning grundskola *Läromedel

20 Behovskalkyl barn- och utbildning 2010 Ekonomisk behovskalkyl inför faställande av preliminära ramar Tusentals kronor Utfall Prognos Behov Behov Behov RAM KF november RAMAR KF juni Utfall/beräknat ingångsvärde Kostnadsökningar befintlig verksamhet Minskningar i budget mot ny ram Förändringar av beräkningsgrunder för verksamheterna *förskola/fdh -500 *skola -375 *fritidshem -750 Assisten elevhälsan -100 Vuxenutbildningstatsbidrag -200 Kulturskolan -100 Outnyttjad buffert -11 Beräknade förändringar för 2009 Ökade bo-avgifter -400 Kooperativet Tornet upphört -333 Skolskjutskostnadsökning särskolan 100 Interkommunal ersättning särskolan 390 Fristående förskoleklass -18 Fristående fritidshem -190 Interkommunal ersättning grundskola fler elever ht 700 Kulturskolan -50 Vuxenutbildningen 120 Fritidshemsverksamhet 30 Förskleklass 19 Grundskola 731 Resterande buffert -310 Resterande buffert -91 Hyresförändring Städförändring 74 Kostförändring 148 Skolskjutsar, grund och särsk 100 Bo-avgifter, fler barn ökad intäkt -400 Avskrivningar-Räntor 172 Förtroendevalda 15 Summa kostnadsförändringar Summa kostnader RAM KF juni Differens mot ram juni Behov inkl kostnadsökningar

21 Behovskalkyl barn- och utbildning 2010 Volymförändringar Grundskoleverksamhet barn/elev fsk kl +16, grundsk -70, frit hem +37 med fullt genomförd normförändr från 1.1 för fsk klass och frith hem och för grundsk från 1.7 Förskoleverksamhet barn +10 med fullt genomförd normförändr fr Interkommunal ersättning, grundskolan 21 st nya beräkn regler Skolpeng, nya beräkningsregler, skola, fsk kl, fritids 716 nya beräkn regler 6 st + Fortbildning -35 Läromedel/förbrukning -220 Summa volymförändringar Behov inkl volymförändringar Nya behov Modersmålsundervisning 300 Modersmålsstöd i förskolan 100 Mottagning av nyanlända elever Barnomsorgspeng 180 Allmän förskola 3-åringar 300 Vikarier, grundskolan 800 Vikarier förskolan Förskolelyftet 250 Summa nya behov Behov totalt Differens mot given ram i juni 6 561

22 Ramavstämning barn- och utbildning Behov totalt Preliminär ram Differens ram - behov Förslag för att komma ner i ram helår Förskola A Maxtaxa, en nivå, för förskola och annan pedagogisk omsorg 200 B Avgift under inskolning till förskola och annan pedagogisk omsorg 63 C Vikariemedel förskola D Barnomsorgspeng 180 E Förändrat beräkningstal för personaltäthet fritidshemmen 18/20 istället för 17/ (minskat inför 2010 jmf 2009 från 15/17) F Förändrat beräkningstal för personaltäthet grundskolan Fyra tiondelar minskning d.v.s. 6,9/7, (lå 2008/2009 7,5/7,8) G Vikariemedel grundskola 800 H Mottagning av nyanlända elever I Lärarlyftet 50 Vuxenutbildning J Gymnasial vuxenutbildning Elevhälsa K Sociala kompetenser 1 tj L Elevassistenttjänst, integrerad undervisning särskola 0,56 tj 180 M Kulturskola höjda avgifter frivillig undervisning (Fler elever + 40 elever under ht 2009) Avgiftshöjning terminsavgift fr 700 till 900 kr 240 elever 100 Avgiftshöjning syskonavgift fr 200 till 500 kr 30 elever 18 Höjning av instrumenthyra från 100 kr till 200 kr 10 N Minskning 0,5 tjänst förskola-skola 200 O Organisationsöversyn (Skolledartjänst, SYV+ övr adm; assistenttjänster m.fl. tjänst) Summa förslag för att komma ner i ram Kontroll differens - summa förslag Sida 1 av 2

23 Ramavstämning barn- och utbildning 2010 Åtgärder för att minska nettokostnaderna med ytterligare 0,5 % 818 P Förskolelyftet 118 Kulturskola Q Ytterligare tjänst förskola-skola/ frivillig undervisning 200 R Lärarlyftet 50 S Procentuellt avdrag fördelat per enhet 450 Åtgärder som prioriteras vid en ökning av ram med ytterligare 0,5 % 818 T Ändrad personaltäthet grundskolan 818 Sida 2 av 2

24 Konsekvensbeskrivning, budget 2010 Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN

25 Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRD: FÖRÄNDRAT BERÄKNINGSTAL FÖR PERSONALTÄTHET FÖRSKOLAN ÅTGÄRDER FÖR ATT KOMMA NER I RAMBUDGET... 8 A. ÅTGÄRD: MAXTAXA, EN NIVÅ, FÖR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK OMSORG... 8 B. ÅTGÄRD: AVGIFT UNDER INSKOLNING TILL FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK OMSORG... 9 C. ÅTGÄRD: VIKARIEMEDEL FÖRSKOLA D. ÅTGÄRD: BARNOMSORGSPENG E. ÅTGÄRD: FÖRÄNDRAT BERÄKNINGSTAL, PERSONALTÄTHET FRITIDSHEMMEN F. ÅTGÄRD: FÖRÄNDRAT BERÄKNINGSTAL, PERSONALTÄTHET GRUNDSKOLAN G. ÅTGÄRD: VIKARIEMEDEL GRUNDSKOLA H. ÅTGÄRD: MOTTAGNING AV NYANLÄNDA ELEVER I. ÅTGÄRD: LÄRARLYFTET J. ÅTGÄRD: VUXENUTBILDNING, GYMNASIAL VUXENUTBILDNING K. ÅTGÄRD: ELEVHÄLSA, SOCIALA KOMPETENSER L. ÅTGÄRD: ELEVHÄLSA M. ÅTGÄRD: KULTURSKOLA HÖJDA AVGIFTER FRIVILLIG UNDERVISNING N. ÅTGÄRD: KULTURSKOLA, MINSKNING 0,5 TJÄNST FÖRSKOLA SKOLA O. ÅTGÄRD: ORGANISATIONSÖVERSYN ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NETTOKOSTNADERNA MED YTTERLIGARE 0,5 % P. ÅTGÄRD: FÖRSKOLELYFTET Q. ÅTGÄRD: KULTURSKOLA R. ÅTGÄRD: LÄRARLYFTET S. ÅTGÄRD: PROCENTUELLT AVDRAG FÖRDELAT PER ENHET ÅTGÄRDER SOM PRIORITERAS VID EN ÖKNING AV RAM MED YTTERLIGARE 0,5 % T. ÅTGÄRD: FÖRÄNDRAT BERÄKNINGSTAL, PERSONALTÄTHET GRUNDSKOLAN

26 Inledning Sammanfattning av konsekvensbeskrivning, budget 2010 för Barn- och utbildningsnämnden. Åtgärd: Minskning av ram BUN ram 2010 BUN behov inklusive volymförändringar BUN behov totalt(inkl nya behov) Differens mot given ram i juni kr kr kr kr Då behoven är större än tilldelad ram ska Barn- och utbildningsnämnden föreslå åtgärder för att nå tilldelad ram. Förslagen till åtgärder skall täcka hela differensen. Bedömd ekonomisk effekt: kr. Omfattning av åtgärden: KF Ursprunglig ram kr KF Reviderad ram kr KF Ram kr BUN Barn- och utbildningsnämnden beslutar: att uppdra åt förvaltning och rektorer att inför höstterminen 2009 vidta åtgärder för att anpassa verksamheten utifrån den av kommunfullmäktige beslutade nya ramen för Åtgärderna som vidtas ska ha effekt också att inför läsåret 2009/2010 påbörja arbetet med att minska personaltätheten med inriktningen att - personaltätheten inom förskolan minskas från 5,5 till 6,0 barn/personal - personaltätheten inom skolbarnsomsorgen minskas från 15 och 17 barn per personal till 17 0ch 19 barn/personal - lärartätheten inom grundskolan minskas med 2 tiondelar Med anledning av beslut i BUN har beräkningen inför 2010 gjorts utifrån ovanstående beräkningstal för personaltäthet. Förskolan och fritidshemmen ändrar beräkningstalet från 1 januari Grundskolan gör mindre justeringar under vårterminen, från och med höstterminen 2010 gäller det nya beräkningstalet fullt ut. Övriga beräkningar är gjorda utifrån känt barn- och elevantal i kommunens verksamhet samt i andra kommuners och fristående verksamheter. Den framtida prognosen baseras på 120 födda barn per år. Hänsyn tas till andra kostnadsökningar enligt kommunens beräkningsmodell för budet. Dessutom beskrivs nya behov i form av t.ex. lagstadgad verksamhet. Konsekvenser och genomförande: Konsekvensen av förskolans ändrade beräkningstal redovisas under rubriken Åtgärd: Förändrat beräkningstal för personaltäthet förskolan, sid 5, nedan. 3

27 Övriga konsekvenser och förslag på genomförandeperspektiv av budgetförändringen redovisas nedan under rubrik 1, Åtgärder för att komma ner i rambudget, nedan. Ytterligare förslag till åtgärder Utöver kravet att redovisa åtgärder för att nå tilldelad budgetram har barn- och utbildningsnämnden ett krav att också redovisa åtgärder för att minska nettokostnaderna med ytterligare 0,5 %, samt att redovisa åtgärder som prioriteras vid en ökning av ram med ytterligare 0,5 %. Detta redovisar under rubrik 2, Åtgärder för att minska nettokostnaderna med ytterligare 0,5 %, sidan 24, samt under rubrik 3, Åtgärder som prioriteras vid en ökning av ram med ytterligare 0,5 %, 28, nedan. 4

28 Åtgärd: Förändrat beräkningstal för personaltäthet förskolan Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 51, att inför läsåret 2009/2010 påbörja arbetet med att minska personaltätheten med inriktningen att personaltätheten inom förskolan minskas från 5,5 till 6,0 barn/personal. Bedömd ekonomisk effekt: Genom en minskning av personaltätheten från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare beräknas åtgärden innebära en kostnadsminskning motsvarande ca kr. Omfattning av åtgärden: Beräkningstal för personaltäthet 2009 är 5,5 barn per årsarbetare. Åtgärden innebär en höjning från 5,5 barn per årsarbetare till 6,0. Under 2009 kan en viss minskning av personaltätheten göras genom att vikariat inte tillsätts, att tjänster inte återbesätts då personal slutar, att personal är tjänstledig av olika orsaker. Inga uppsägningar genomförs, eftersom behovet av platser kommer att öka Fr.o.m. januari 2010: En minskning av personaltätheten från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare innebär att ca 7 tjänster färre än beräknat behövs. Konsekvenser: För att hantera en minskad personaltäthet kommer förskolan att samordna verksamheten mellan avdelningar och personalgrupper. Man kommer att samordna öppningar och stängningar och hjälpas åt vid sjukfrånvaro och andra ledigheter. Samordning av öppettider kan innebära att öppettider för vissa avdelningar förändras. Man kommer också att bli striktare kring barnets närvarotider. Det är vårdnadshavares arbets- eller studietid, plus restid, som ligger till grund för barnets vistelsetid. En striktare hantering av barns närvarotider och förändringar i var barnen ska lämnas och hämtas kan komma att påverka brukarnas upplevelse av den service förskolan erbjuder. För att minska det antal barn som finns på förskolan samtidigt kan schemat för barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar (dessa barn har rätt till förskoleplats 15 timmar i veckan, 525 timmar/år) komma att styras så att barnen kommer att tilldelas förmiddags- eller eftermiddagsplats. Detsamma gäller de barn som enbart utnyttjar rätten till allmän förskola (gäller barn utan ytterligare omsorgsbehov). Förändringen innebär också att dessa barn inte kommer att erbjudas att äta lunch. Erfarenhet från andra kommuner visar att föräldrar upplever denna förändring som en försämring av den service förskolan erbjuder och som en kvalitativ försämring för familjens situation. En kunskapsöversikt som Skolverket tagit fram (2001) visar att riktmärket för en gruppstorlek om ca 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. Man lyfter även fram att de yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd har behov av att ingå i mindre grupper än så för att få sina behov tillgodosedda. Läroplanen framhåller att barngruppen ska ses som en viktig del i barns utveckling och lärande. För att en grupp ska fungera positivt måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. Till det viktigaste hör att gruppen har en lämplig sammansättning och storlek. Dessa krav ställs också i skollagen. Vad som är lämpligt ska sättas i relation till förskolans uppdrag.

29 Det bör påpekas att låg personaltäthet och stora grupper har negativa effekter framför allt när det gäller de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Om de yngsta barnen utsätts för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna. För de yngsta barnen försvåras samspelet med de vuxna i för stora grupper och det är framför allt identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som tar mest skada. Barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större eftersom en generellt god kvalitet ofta är den bästa insatsen för många barn. I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar. Även barn med annat modersmål än svenska är beroende av täta vuxenkontakter för sin språkutveckling. Barnens närvarotider påverkar den pedagogiska verksamheten på flera sätt. Grupprocesserna påverkas om en del barn regelmässigt deltar under kortare tid än andra och därigenom ges minskade möjligheter att lära känna varandra. Många barn med olika närvarotider kan också påverka planeringen och genomförandet av aktiviteter som temaarbete eller utevistelse. Generellt är grupper där barnens närvarotider varierar och/eller där många barn har oregelbundna närvarotider mer personalkrävande än andra. En stor del av barnens normer och värden grundläggs i samspelet med de andra barnen och barngruppen erbjuder därför förskolan rikliga möjligheter att tillämpa värdegrunden i praktiken. I en grupp som är för stor i förhållande till personalstyrkan riskerar dock de positiva effekterna av att vistas i en barngrupp att bytas i sin motsats. I en lagom stor grupp kan varje barn skapa relationer till de andra barnen och vara delaktig i det som händer. Är gruppen för stor har barnen svårt att överblicka relationerna och känslan av anonymitet och otrygghet ökar. Höga ljudnivåer och stress är andra negativa effekter som uppstår i för stora barngrupper och som inverkar på hur barn mår, lär och utvecklas. En ökning av barngruppernas stolek innebär mindre yta per barn. I vissa lokaler är det redan idag för få toaletter. Klädfacken räcker ej till, likaså torkmöjligheterna för barnens kläder. Fler barn i samma lokal gör att ljudnivån stiger. Den arbetsmiljöundersökning som genomförts i samverkan med BUN s skyddskommitté, våren 2009, visar att personalen inom förskolan upplever att man har svårt att hinna med det man har krav på dig att göra. En ytterligare minskning av personaltätheten antas leda till försämrade förutsättningar för personalen att hinna med man har krav på sig att göra. Åtgärden medför vidare att personalens tid prioriteras för det direkta barngruppsarbetet vilket innebär att personalens utrymme för planering minskar. I skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan framgår att kvaliteten i förskolan handlar om verksamhetens förutsättningar, hur det pedagogiska arbetet genomförs samt med vilken måluppfyllelse uppdraget i läroplanen utförs. Att arbeta i arbetslag förutsätter att man utvecklar gemensamma värderingar och en samsyn på barns utveckling och lärande utifrån uppsatta mål. För att lyckas med detta krävs stöd och gemensam tid för att reflektera över sitt arbete och hur det kan utvecklas. Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet anpassas till att barn är olika. Det kräver att personalen omprövar och förändrar verksamheten utifrån de barn som deltar och fortlöpande diskuterar och reflekterar kring verksamhetens organisation, innehåll och arbetssätt. Det är också viktigt att personalen reflekterar kring sitt eget förhållningssätt till barnen, föräldrarna och varandra och hur detta på olika sätt kan påverka barnen. I detta sammanhang är utrymme för planering och gemensam reflektion kring arbetet väsentligt, liksom möjligheterna till 6

30 kompetensutveckling i arbetslaget. För att bibehålla och utveckla kvaliteten i förskolan behöver kommunen arbeta aktivt med kompetensutveckling och andra personalutvecklande åtgärder. Inte minst viktigt är detta när verksamheterna utsätts för förändringar. Då antalet barn inom förskolan ökar 2010 bedöms att inga uppsägningar behöva genomföras. Genomförandeperspektiv: Åtgärden inleds under hösten 2009 genom att vikariat inte tillsätts och att tjänster inte återbesätts. Krävs uppsägningar för att minska personaltätheten tar det längre tid för åtgärden att få effekt. Åtgärden får full effekt 2010 genom att fler barn då kan tas in i befintlig organisation. 7

31 1. Åtgärder för att komma ner i rambudget A. Åtgärd: Maxtaxa, en nivå, för förskola och annan pedagogisk omsorg Bedömd ekonomisk effekt: Åtgärden beräknas ge en ökad intäkt motsvarande kr. Omfattning av åtgärden: Nuvarande taxa för barnomsorg innehåller två intervall, ett för omsorg upp till 15 timmar i veckan (2,5 % av skattepliktig inkomst) och ett för omsorgstid över 15 timmar i veckan (3 % av skattepliktig inkomst). Åtgärden innebär att taxan förändras från två till ett intervall, 3 % av skattepliktig inkomst. Konsekvenser: Konsekvensen av åtgärden kan komma att upplevas som en försämring av den privata ekonomin för berörda föräldrar. Åtgärden kan också innebära att flera barn får längre vistelsetid eftersom incitamentet för att hålla nere omsorgstiden förändras. Genomförandeperspektiv: Åtgärden kan genomföras från den 1 januari 2010 vilket innebär helårseffekt. 8

32 B. Åtgärd: Avgift under inskolning till förskola och annan pedagogisk omsorg Bedömd ekonomisk effekt: Åtgärden beräknas ge ca kr Omfattning av åtgärden: Åtgärden innebär att föräldrar får betala avgift från första dagen av barnets inskolning vid förskola och annan pedagogisk omsorg (familjedaghem). I dagsläget är inskolningen avgiftsfri. Konsekvenser: Konsekvensen av åtgärden kan komma att upplevas som en försämring av den privata ekonomin för berörda föräldrar. Genomförandeperspektiv: Åtgärden kan genomföras från den 1 januari 2010 vilket innebär helårseffekt. 9

33 C. Åtgärd: Vikariemedel förskola Bedömd ekonomisk effekt: Åtgärden innebär en kostnadsökning motsvarande kr. Omfattning av åtgärden: De budgeterade medlen för vikarier i förskolan täcker inte de verkliga kostnaderna. Som en följd av detta måste vikarier bekostas genom omprioriteringar inom befintlig budget. Konsekvenser: Konsekvensen av utebliven finansiering av åtgärden innebär en ytterligare minskning av beräkningstalet för personaltätheten inom förskolan, konsekvens av en minskning av personaltätheten redovisas under rubrik Åtgärd: Förändrat beräkningstal för personaltäthet förskolan, sid. 5 ovan. Genomförandeperspektiv: Åtgärden förväntas ge helårseffekt. 10

34 D. Åtgärd: Barnomsorgspeng Riksdagen har fattat beslut om att införa barnomsorgspeng och fri etableringsrätt för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i form av förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg från och med 1 juli Enligt 2 a kap. 13 skollagen ska enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i form av förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter ansökan godkännas av den kommun där verksamheten bedrivs om verksamheten har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de krav som anges i 2 a kap. 3 skollagen. Bedömd ekonomisk effekt: Ett antagande är att barnomsorgspengen medför en kostnadsökning motsvarande kr för år Omfattning av åtgärden: Det är inte möjligt att exakt beräkna kostnaden för en barnomsorgspeng. Konsekvenserna är avhängiga vilka ställningstaganden som görs av föräldrar till barn i åldern 1 5 år samt hur många som avser starta fristående barnomsorgsverksamhet i kommunen. Ersättningen ska bestämmas efter samma grunder som Säters kommun tillämpar vid fördelningen av resurser till den egna motsvarande verksamheten. Konsekvenser: Lagändringarna innebär sammanfattningsvis att det införs en skyldighet för en kommun att ta emot ett barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Det införs en rätt till ersättning för den kommun som tar emot ett barn från en annan kommun. Kommunens tillstånd till enskild verksamhet ersätts med ett godkännande. Det införs ett krav på godkännande även för pedagogisk omsorg och det blir en skyldighet för kommunen att ge bidrag till verksamhet som fått godkännande. Ovanstående innebär att en förälder fritt kan välja i vilken kommun eller privat driven verksamhet man vill ha sin barnomsorg. Säters kommun är skyldig att lämna bidrag för denna verksamhet motsvarande kostnaden för den egna verksamheten. Möjlighet finns för enskild anordnare att erbjuda barnomsorg i enskild regi, under förutsättning att vissa grundläggande krav uppfylls. Detta gäller förskoleverksamhet, fritidshemsverksamhet samt pedagogisk omsorg. Genomförandeperspektiv: Reglerna gäller från 1 juli Åtgärden är därför på helårseffekt

35 E. Åtgärd: Förändrat beräkningstal, personaltäthet fritidshemmen Bedömd ekonomisk effekt: Åtgärden träder i kraft vid årsskiftet 2009/2010 och beräknas medföra en kostnadsminskning kr. Omfattning av åtgärden: Ytterligare sänkning av beräkningstalet för personaltäthet från 17/19 till 18/20. Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 51, att inför läsåret 2009/2010 påbörja arbetet med att minska personaltätheten med inriktningen att beräkningstalet för personaltätheten inom skolbarnsomsorgen minskas från 15 till 17 barn per årsarbetare för åldersgruppen 6-9 år och från 17 barn till 19 barn per årsarbetare för åldersgruppen år. Denna förändring innebar en kostnadsminskning på ca kr för Jämfört med 2009 har då beräkningstalet för personaltäthet inom fritidshemmen totalt minskats från 15 till 18 barn per årsarbetare för åldersgruppen 6-9 år och från 17 barn till 20 barn per årsarbetare för åldersgruppen år. Konsekvenser: I skollagen fastställs att barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek och att verksamheten skall utgå från varje barns behov. Läroplanen tydliggör ansvaret för varje enskilt barns utveckling och lärande. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barnets självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra barn och vuxna. I en grupp som är för stor i förhållande till personalstyrkan riskerar dock de positiva effekterna av att vistas i en grupp att bytas till sin motsats. Konsekvenser av för stora barngrupper kan vara att samspelet mellan vuxna och barn och mellan barn påverkas negativt med stress och hög ljudnivå som en effekt. När gruppen blir för stor är dessutom relationer svåra att överblicka och det kan bidra till en känsla av anonymitet och otrygghet. Aggressivt beteende eller andra negativa yttringar kan därigenom få utrymme. Det är därför viktigt att gruppens sammansättning och storlek möjliggör ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan barnet och gruppen. Barngruppens storlek kan vara avgörande för barns säkerhet när det gäller möjligheten för personalen att ha överblick och kontakt med barnen. Barn i behov av särskilt stöd och barn som ännu inte behärskar det svenska språket gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. Arbetsbrist kan komma att uppstå motsvarande två tjänster. Genomförandeperspektiv: För åtgärden gäller helårseffekt motsvarande kr. 12