Transkript

1

2

3

4

5

6 Från: Arkivnämnden Skickat: den 5 juni :46 Till: Folkhögskoleförvaltningen FB; info@agnesbergsfhsk.se; hsnk; Naturbrukskansliet FB; Patientnämnden FB; info@gso.se; info@opera.se; info@regionteatervast.se; info@sahlgrenskaic.com; info@vastsverige.com; vasttrafik@vasttrafik.se; Västfastigheter; Sonja Gillving; kollektivtrafik; Rutger Gram; RH rattighet.kansli; Maria Hessman; info.miljö; stressmedicin[; gunnar.ahlborg@vgregion.intraepost.goteborg.se; PV Primarvarden; Regionkansliet; Gbg Ruts; revision; Servicenämnden; Lasarett Alingsås; ANS ans; Cecilia Wahlén; Habiliteringochhälsa; Info KulturiVäst FB; Kungälvs Sjukhus; Frölundaspecialistsjukhus; NU Nusjukv kansli; Universitetssjukhuset Sahlgrenska; SkasDiariet; Säs; vastarvet; folktandvården info; Info_post Ämne: Arkivnämndens beslut om Riktlinjer till arkivreglemente för Västra Götalandsregionen Bifogade filer: Protokollsutdrag_Riktlinjer till arkivreglemente för VGR.pdf; Riktlinjer till arkivreglemente för VGR_ pdf Till personal i Västra Götalandsregionen som ansvarar för eller arbetar med informationshantering t.ex. arkivansvariga, arkivarier, arkivredogörare, registratorer och IT-ansvariga. Regionarkivet meddelade under 2013 att man, med anledning av arbetet med att effektivisera och standardisera myndigheternas informationsredovisning, tillfälligt stoppade handläggningen av myndigheternas dokumenthanteringsplaner. Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad beslutade om Riktlinjer till arkivreglemente för Västra Götalandsregionen avseende redovisning och gallring av allmänna handlingar, se bifogade pdf-filer. Riktlinjerna syftar till att: Fastställa att myndigheterna i Västra Götalandsregionen ska övergå till en processorienterad informationsredovisning och regler för detta Beskriva hur den nya redovisningsmodellen ska tillämpas på arkivreglementets 7 om Arkivbeskrivning, arkivförteckning och dokumenthanteringsplan Beskriva tillämpningen av arkivreglementets 8 om Gallring Regionarkivet kommer under september 2015 att, med anledning av riktlinjerna, erbjuda informationsträffar. En officiell inbjudan kommer att skickas ut inom kort. Har ni frågor med anledning av riktlinjerna så kan ni kontakta arkivarierna: Bodil Fredriksson tel: eller bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se My Jansson tel: eller my.jansson@arkivnamnden.goteborg.se Andreas Segerberg eller andreas.segerberg@arkivnamnden.goteborg.se

7 Mats Buskas Avdelningschef Tillsyn och Rådgivning Tel: eller

8

9 Dnr 185/15 72 Riktlinjer beslutade av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad den 27 maj 2015 Riktlinjer till arkivreglemente för Västra Götalandsregionen avseende redovisning och gallring av allmänna handlingar Inledning Sedan den 23 februari 1999 gäller arkivreglemente för Västra Götalandsregionen, beslutat av regionfullmäktige. Med stöd i arkivlagen (1990:782) reglerar arkivreglementet myndigheternas arkivvård, bl.a. hur handlingar ska framställas, organiseras, redovisas, gallras, förvaras, skyddas och överlämnas. I fullmäktigebeslutet fastslogs även att Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad (arkivmyndigheten) får utfärda de riktlinjer som behövs för en god arkivvård i Västra Götalandsregionen. Regionarkivet har utfärdat särskilda tillämpningsanvisningar och handledningar rörande vissa delar av arkivvården. Några samlade riktlinjer som direkt kopplar till arkivreglementet har däremot inte tagits fram. Dessa riktlinjer syftar till att: Fastställa att Regionens myndigheter ska övergå till en processorienterad redovisning av information som utgår från myndigheternas verksamheter Fastställa regler för processorienterad informationsredovisning Beskriva hur den processorienterade informationsredovisningen ska tillämpas på arkivreglementets 7 om Arkivbeskrivning, arkivförteckning, dokumenthanteringsplan Beskriva tillämpningen av arkivreglementets 8 om Gallring Förutom en övergripande förklaring till den nya informationsredovisningens funktion och omfattning innehåller riktlinjerna referat av och anvisningar rörande 7 och 8 i arkivreglementet. Riktlinjerna visar på så sätt kopplingen till arkivreglementet och de två paragrafer som är relevanta. För implementeringen av riktlinjerna kommer en övergångstid att gälla. Upprättandet av processorienterad informationsredovisning kommer att ske stegvis under en treårsperiod. Eftersom det finns stora vinster med det nya sättet att redovisa information rekommenderas ändå myndigheterna att börja sin planering för införandet så snart som möjligt. Arkivmyndighet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad Regionarkivet Box 2154, GÖTEBORG Besök: Otterhällegatan 5 Tel: Fax: E-post: arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se

10 2 (9) Informationsredovisningg Den samlade redovisningen av v en myndighets arkiv (arkivbeskrivning och arkivför- arkiv- teckning) kallas enligt arkivförfattningarna för arkivredovisning. I nu gällande reglemente finns en bestämmelse om hur arkivredovis ningen ska utformas. Denna utgår från en metod som har använts inom svensk arkivverksamhet sedan 1903 (all- männa arkivschemat). Riksarkivets föreskrifter för enn verksamhetsbaserad arkivredovisning RA-FS 2008:4 innebär i korthet att statliga myndigheters handlingarr ska klassificeras och förtecknas efter processerna i myndighete ernas egen verksamhet. HandlingarnH na knyts på så s vis tydligt till myndighetens uppdrag och verksamhet. Regionarkivett anser att denna modell för verksamhetsbaseradd arkivredovisning numera utgör vedertagen praxis inom det offentliga arkivväsendet. I riktlinjerna används begreppet information synonymtt med allmänna handlingar och arkiv. Genom att använda begreppet informationsredovisning iställett för arkivredovisning vill Regionarkivet tydliggöra att den nya redovisnings smodellen inte bara ska användas vid arkivering, utan att den även ska användas för den dagliga informationshanteringen. Enligt 7 arkivreglementet ska arkivbeskrivning och arkivförteckning följa vederta- gen praxis inom det offentliga arkivväsendet och, om inte annat följer av riktlinjer utfärdade av arkivmyndigheten, de allmänna råd (motsv) som utfärdas av Riksarkivet. Den nya informationsredovisningen innebär att myndigheter inomm Västra Götalands- myndighetens verksamhet. Klassificeringsstrukturen ska s ersätta den gamla för- teckningsplanen (allmänna arkivschemat) och är även avsedd att användas för klassifi- regionen ska ta fram en klassificeringsstruktur dvs. enn struktur som ska representera cering och registrering i alla former av informationsredovisningslösningar. Informationsredovisningenss funktion och omfattning Myndigheten ska upprätta en informationsredovisningg som gör det möjligt att: - förstå sambanden mellan verksamhet och handlingar - överblicka handlingsbeståndet - söka och taa fram handlingar - hantera och förvalta handlingar Informationsredovisningen skaa omfatta myndighetenss hela handlingsbestånd oberoende av medium. Om en myndighets verksamhet är uppdelad på flera arkivbil- dare ges varje arkivbildare normalt en egen informationsredovisning. Informationsredovisningen skaa bestå av uppgifter somm ska kunna presenteras som: - en klassificeringsstruktur (med processbeskrivningar) - en arkivbeskrivning - en dokumenthanteringsplan (med hanteringsanvisningar) - en arkivförteckning (för bevarandehandlingar) Till informationsredovisningenn ska knytas uppgifter om o hur informationsredovis- ningen ska användas. Uppgifter som kan behöva förklaras är t.ex. uppgifter om in- vid formationsredovisningens utformning, standarder och metoder somm har använts utarbetandet, och förklaring f avv använda symboler och koder. Informationsredovisningen skaa hållas aktuell genom att a den uppdateras fortlöpande.

11 3 (9) Klassificeringsstruktur Myndigheten ska utarbeta en klassificeringsstruktur som representerar den egna verk- samheten. Klassificeringsstrukturen ska användas för klassificering av handlingar vid upprät- enligt 5 kap.1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). tande av dokumenthanteringsplan, arkivförteckning och o diarieplan vid registrering Klassificeringsstrukturen ska vara hierarkiskt-systematiskt uppbyggd. Den översta nivån i klassificeringsstrukturen ska representera myndighetens verksamhetsområden, och den nedersta nivån verksamhetens processer. Klassificeringsstrukturen fårr omfatta flera nivåer t.ex. mellannivåer som utgörs av processgrupper. I klassificeringsstrukturen ska verksamhetsområden ges följande ordning: - styrande verksamheter - stödjande verksamhete er - kärnverksamheter Följande uppgifter ska anges om klassificeringsstrukturen: - myndighetens namn - klassificeringsstrukturens versionsnummer - tidpunkt när klassificeringsstrukturen tas i bruk - tidpunkt när klassificeringsstrukturen avslutass Följande uppgifter ska anges om strukturenheterna påå samtliga nivåer: - beteckning på strukturenheten - namn på strukturenheten Strukturenhetens beteckning ska bildas genom numerisk punktnotation. När en ny klassificeringsstruktur utarbetats ska den godkännas avv Regionarkivet innan den fastställs av berörd myndighet. För en nytillkommen strukturenhet ska följande uppgifter anges: beteckning och namn tidpunkt när strukturenheten tas i bruk myndighetens beslut När en strukturenhet avslutas ska tidpunkten för detta anges. Samtliga processer som avsätter handlingar ska finnas representerade i klassificerings- strukturen. Ändringar av strukturenheterna Vid ändringar i verksamheten får strukturenheter läggas till eller avslutas. Gamla och nya strukturenheter ska relateras till varandra. En beteckning får inte återanvän- das inom samma struktur. Vid genomgripande förändringar av myndighetens verksamhet, eller när klassificeringsstrukturen riskerar att bli oöverskådlig på p grund av v ändringar, ska den avslutas och en ny tas i bruk. Vid byte av klassificeringsstruktur ska strukturen- heter som hör samman genom att de ersätter varandra vid behov relateras till varandra.

12 4 (9) Processbeskrivningar Samtliga processer som representeras i klassificeringsstrukturen ska beskrivas grafiskt eller i text. Det skaa framgå av processbeskrivningen vad som initierar och avslutar en process samt vilka aktiviteter som vanligtvis ingår i processen. I de fall myndigheten arbetar i en processs som är gemensam med annan myndighet ellerr enskild skaa detta framgå. Processbeskrivningen får utelämnas om det ärr uppenbart att den intee behövs för förståelsen av processen eller dess samband med det handlingsslag som bildas. Arkivbeskrivning enligt 7 arkivreglementet Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv i en arkivbeskrivning. Arkivbeskrivningen ska visa myndighetens arbetsuppgifter och h organisation, förändringar häri som är av betydelse ur arkivsynpunkt samt arkivvårdens organisation, principer för bevarande och gallringsbeslut. Övergångsbestämmelser Kravet att upprättaa klassificeringsstrukturr finns inte i nuvarande arkivreglemente och innebär alltså ett nytt krav på myndigheterna. Senast vid 2016 års utgång ska s myn- digheterna ha upprättat en myndighetsspecifik klassificeringsstruktur. Nya processorienterade klassificeringsstrukturer, som beslutats i enlighet med riktlinjerna, ska ersätta tidigare processorienterade klassificeringsstrukturer som inte uppfyller riktlinjernas krav ochh som inte är godkända av Regionarkivet. Risken finns annars att myndigheterna klassificerar information enligt två olika strukturerr som är av samma modell. 7 Arkivbeskrivning, arkivförteckning och dokumenthan- teringsplan Arkivbeskrivningens form och innehåll Det finns en överlappning mellan kraven på arkivbeskrivning enligt 6 arkivlagen och mellan krav påå beskrivningg av en myndighets allmänna handlingar enligtt 4 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Genom att upprätta en arkivbeskrivning som ska bestå av nedanståendee uppgifter kan även kraven enligt OSL uppfyllas. Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar framgår av klassificeringsstrukturens processbeskrivningar. Om myndighetenm n har en beslutad klassificeringsstruktur enligt Regionarkivets riktlinjerr ska arkivbeskrivningenn hänvisa till denna. Se nedann under rubriken sambandet mellan myndighetenss arbetsuppgifter och viktigare handlingarr och ärendeslag. Arkivbeskrivningen ska bestå av följande uppgifter omm myndigheten: - myndighetens namn - myndighetens tillkomst och eventuellt upphörande - myndighetens organisation, verksamhet och historik - bestämmelser för myndighetens verksamhet - sambandet mellan myndighetens arbetsuppgif fter och viktigare handlingar och ärendeslag - planering och styrningg av arkivbildningen

13 5 (9) Varje myndighet ska upprätta en dokumenthanteringsplan. Dokumenthanteringsplanen ska uppta myndigheten ns aktuella handlingar samt innehålla uppgift om handlingarnas benämningng och om gallringfrister. Dokumenthanteringsplanens form och innehåll Myndigheten ska fastställa f hurr allmänna handlingar ska hanteras. Dessa uppgifter ska kunna presenteras som s en dokumenthanteringsplan. Dokumenthanteringsplanen ärr ett redskap för myndigheten att utarbeta enhetliga dokumenterade rutiner samt för att skapa och bibehålla den ordning och sökbarhet som förutsätts i såväl offentlighets- och sekretesslagenn som arkivlagen. Dokumenthanteringsplanen utgör en del i myndighetens informationsredovisning och ska struktureras utifrån beslutad klassificeringsstruktur. Informationen sätts på så vis in i sitt sammanhang. Samtliga processer med de handlingstyph per som ingår ska tas med i dokumenthanteringsplanen. Varje myndighet ska upprätta en dokumenthanteringsplan för denn egna verksam- kan om- heten enligt Regionarkivets anvisningar. Det innebär att en myndighet inte fattas av en gemensam dokumenthanteringsplan för enn grupp av myndigheterr med liknande uppdrag och verksamhet. Eftersom gallringsbeslut i Regionen inte ska fattas i form av en dokumenthanterings- (jfr plan behöver planen inte beslutas eller på annat sätt godkännas avv Regionarkivet gallringsbeslut nedan). Myndigheten ska för varje handlingstypp dokumentera den praktiska tillämpningen av Regionarkivets bevarande-- och gallringsbeslut. Detta görs i dokumenthanteringsplanen. bevarande och gallringg sökingångar till arkivet och myndighetens handlingsbestånd inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan fåå använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från ellerr lämnar tilll andra samt hur och när dettaa sker myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter arkiv som myndigheten n förvarar arkiv som överlämnats till arkivmyndighet eller till annann myndighett arkivverksamhetens organisation och ansvar vem hos myndigheten som kan lämna närmaree upplysningar om myndighet- ens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter När uppgifter i arkivbeskrivningen har blivit inaktuella eller nya uppgifter tillkom- om- mit ska en ny version av arkivbeskrivningen upprättas. Övergångsbestämmelser Kravet på arkivbeskrivning finns redan i arkivlagen och i arkivreglementet och fattas endast indirekt av övergångsbestämmelserna. Dokumenthanteringsplan enligt 7 arkivreglementet

14 6 (9) Dokumenthanteringsplanen ska omfatta följande uppgifter (kolumner): - namn och beteckning på verksamhetsområde - namn och beteckning på process/handlingsslagg - namn på processens handlingstyper - bevarande/gallring - beslut* - registrering/sortering - förvaring - arkivmedium - sekretess - anmärkning * Hänvisning till enligt e vilkett beslut handlingen bevaras eller gallras, eller om ingen informationsvärdering ännu har gjorts för handlingstypen. Dokumenthanteringsplanen ska fastställass av myndigheten. Myndigheten ska varje år kontrollera att dokumenthan nteringsplanen är uppdaterad och att den faktiskt följs. Övergångsbestämmelser Kravet på dokumenthanteringsplan finns redan i arkivreglementet. Senast vid 2017 års utgång ska myndigheternaa ha upprättat en myndighetsspecifik processorienterad dokumenthanteringsplan. Arkivförteckning enligt 7 arkivreglementet Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv i en arkivförteckning. Arkivförteckningen är en systematiskt uppställd redovisning av v arkivets innehåll. l. Arkivförteckningen ska utformas så att den kan användas som sökmedel i arkivet och som instrument för kontroll av arkivet. Arkivförteckningens form och innehåll Redovisning av handlingsslag och handlingstyper i arkivförteckningen Följande uppgifter ska anges om handlingsslag och handlingstyper: - namn och beteckning på verksamhetsområde - namn och beteckning på handlingsslaget/processen - namn på ingående handlingstyper som ska bevaras - typ av förvaringsenhet - sekretess Om en handlingstyp utgörs avv sammanställningar ur en databas ska följande uppgifter anges: typer av uppgifter som ingår i handlingstypenn samband med andra handlingstyper i vilken eller vilka databaser handlingstypen ingår samband med dokumentation över systemet eller systemenn

15 7 (9) Redovisning av förvaringsenheter Följande uppgifter ska anges på förvaringsenheterna: - myndighetens/arkivbildarens namn - namn på handlingsslagg eller handlingstyp - beteckning på förvaringsenheten - typ av förvaringsenhet - förvaringsenhetens omfattning - förvaringsenhetens fysiska placering Klassificeringsstruktur, handlingsslag och förvaringsenheter ska relateras till varandra över tiden. Uppgifterna ska kunna presenteras samlat. Arkivförteckningenn ska varje år kompletteras med de handlingar som arkiverats under året. Övergångsbestämmelser Kravet på arkivförteckning finns redan i arkivlagen och i arkivreglementet. Redan påbörjade arkivförteckningar enligt tidigare regler som myndigheterna har får man fortsätta att föra. När man avslutar den ska enn ny informationsredovisning utformas efter dessa riktlinjer. Alla regionens myndigheter bör haa gått över till att redovisa sina allmänna handlingar enligt dessa riktlinjer senast vidd 2018 års utgång. 8 Gallring Gallringsbeslut enligt 8 arkivreglementetet Såvida ej annat är föreskrivet i lag eller förordning beslutar myndighet i samråd med arkivmyndigheten om gallring av handlingar i sitt t arkiv. Arkivmyndigheten får besluta om gallring i de fall en och samma verksamhet bedrivs av flera myndigheter. Gallringsbeslut fattas normalt i form av en dokumenthanteringsplan, men vid behov kan gallringsbeslut även fattasas för enskilda handlingsslag. Gallringsframställans och gallringsbeslutets form och innehåll Gallring Arkivlagstiftningens huvudregel är att allmänna handlingar ska bevaras, men den medger ändå att information får gallras under förutsättning att den inte längre behövs för att tillgodose arkivlagens bevarandemål avseende rätten r att ta del av allmänna handlingar samt behovet av information för rättskipningen, förvaltningen och forskningen. Med gallring avses förstöring av allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar i enlighet med på förhand fastställda kriterier. Som gallring räknas även åtgärder som ger upphov till: - förlust av betydelsebära ande data (informationsförlust), - förlust av möjliga sammanställningar - förlust av sökmöjligheter - förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet

16 8 (9) Motiven för att gallra allmännaa handlingar hos en myndighet är i många fall de be- sparingar av hanterings- och förvaringskostnader som det kan innebära, men gall- ringen är även ett sätt s att göra arkiven mer överskådliga och på såå vis också mer lät- tillgängliga. För att en myndighet ska kunna gallra allmänna handlingar krävss det att det finns stöd för detta i en författning. f Det finns inte någon lagg eller förordning som säger s att allmänna handlingar hos myndigheter i Regionen ska gallras. Därför kan handlingar endast gallras med stöd av beslut som fattats av arkivmyndigheten, som genom arkivreglementet fått bemyndigande att besluta om gallring av allmänna handlingar hos Regionens myndigheter. Framställningar om gallring Det är myndighetens ansvar att fortlöpande se över möjligheternaa till gallring. Om en myndighet efter bedömning anser att det finnss handlingarr i verksamheten som bör gallras, ska en framställan om gallring göras till t Regionarkivet. En framställan om att få gallraa ska alltid föregås av en gallringsutredning i vilken myndigheten bl.a. gör en bedömning av handlingarna as informations- och bevarandevärde utifrån arkivlagens bevarandemål. Dokumenthanteringsplanen ska inte utgöra grund för gallringbeslutet då den så vik- föreslåss tiga beskrivningen av handlingarna och motiveringen till varför en viss gallringsfrist saknas. En gallringsframställan måste vara väl förankrad inomm den egna myndighetenn innan den lämnas till Regionarkivet. Gallringsframställan ska innehålla: - Kontaktuppgifter - Beskrivning av de handlingar man önskar gallra - Beskrivning av den verksamhet (verksamhetsområden ochh processer) i vilken handlingarna har inkommit eller upprättats - Motivering och förslagg till gallringfrister Gallringsbeslut När Regionarkivet tagit emot myndighetens gallringsframställan n granskas förslaget. Om granskningen inte föranleder några nvändningar mot myndighetens förslag fattar Regionarkivet ett bevarande- och gallringsbeslut. Därefter ska myndigheten dokumentera tillämpningen avv beslutet i den egna verksamheten.. Detta görs som regel i myndighetens dokumenthanteringsplan. Regionarkivet utfärdar två typer av bevarande- och gallringsbeslut: - Generella gäller de flesta eller samtliga myndigheter i Regionen, och initie- och initieras av myndigheterna ras av Regionarkivet - Myndighetsspecifika gäller en enda eller ett fåtal myndigheter i Regionen, Generella bevarande- och gallringsbeslut omfattar handlingar/uppgifter som: - tillkommerr i myndigheternas styrande och stödjande verksamheter och är gemensamma för de flesta eller samtliga myndigheter i Regionen - ingår i Regiongemensamma IT-system

17 9 (9) Myndighetsspecifika bevarande- och gallringsbeslut omfattar handlingar/uppgifter som: - är unika i en e myndighets kärnverksamhet ellerr i de fall myndigheten har sär- bedrivs av flera f myndigheter skilda behov - tillkommerr i myndigheternas kärnverksamhett där samma a typ av verksamhet Verkställande av gallringbeslut När gallring har beslutats är det myndighetens ansvarr att verkställa gallringen på fö- och reskrivet sätt. Fram till dess gäller i stort sett samma krav k på sökbarhet, säkerhet förvaring som för handlingar som ska bevaras. Vid gallring ska ett protokoll föras över de handlingarr som har förstörts och det eller de gallringsbeslut som s man stöder sig på. Protokollet ska undertecknas av arkivansvarig. Övergångsbestämmelser Kravet på gallringsprotokoll finns inte i nuvarande arkivreglemente och innebär ett nytt krav på myndigheterna. Gallringsprotokoll ska upprättas för handlingar som gallras fr.o.m Kravet på gallringsbeslut finnss redan i arkivlagen och i arkivreglementet. Samtliga befintligaa dokumenthanteringsplaner/gallringsbeslut somm fastställtss enligt tidigare regler upphävs fr.o.m Beslutade dokumenthanteringsplaner och gallringsbeslutt får dock fortsätta att användas på handlingar h som tillkommit före Myndigheternas framställningar om gallring ska följa de nya riktlinjerna fr.o.m Gallringsframställningar som inkommer till Regionarkivet före hand- på läggs enligt den gamla modellen. Sådana gallringsbesl lut får dock endast tillämpas handlingar som tillkommit före även om beslutet tass efter detta datum enligt den äldre modellen.

18 Ti^r VÄSTRA ^ GÖTALANDSREGIONEN 1(6) Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, Protokoll Protokoll frän MBL-grupp, hälso- och sjukvärdsnämnderna Göteborg och Västra Tid: Datum, kl. 09:00-11:00, Fiats; Barken, Regionens Hus, Lillhagsparken 5, Göteborg Närvarande Marie Erickson SAGO Ylva Rastrup SAGO Marie Oberg Flood Värdförbundet Elisabeth Flygare Värdförbundet Eva-Kristina Välemyr Vision Per-Olof Olofsson Koncernkontoret, Avdelning hälso- och sjukvärd, ordförande Annika Wahlstedt Koncemkontoret, nämndekonom, 1 Gunnel Linder Sjöberg Koncemkontoret, planeringsledare, 7 Vid Protokolle! Sekreterare: Irma Viljanen, Koricemkon cemkontoret Datum och ort för justering Den 12/ i Göteborg Underskrifter Ordförande: För SAGO: Marie Erickson För Kommunal: För Värdförbundet: Mane Obeps Flood För Vision: Eva-Kristina Välemyr

19 TS^VÄSTRA 2(6) ^ GÖTALANDSREGIONEN Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, Tillkommande ärende - Tecknande av kontrakt for att bedriva värdverksamhet inom Värdval Rehab med Backa Rehab AB, Backa Rehab Angered, HSNG Tecknande av kontrakt inom VG Primärvärd med PubMed AB avseende Värdcentralen Östra Göteborg, HSNG Awikelser inom Primärvärden MBL 19, information 1 Delärsrapport mars 2015 hsng , hsnv Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Information om delärsrapport mars 2015 for hälso- och sjukvärdsnämndema Västra och Göteborg. Skillnad mellan nämndema kan noteras under perioden. Värdval Rehab innebär ökade kostnader i HSNG och i HSNV. Hantering av riskfordelning är inte klart i dagens läge. Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema anmärker att eftersom VG PV inte längre hanteras vid Hälso- och sjukvärdsnämndemas MBL-grupp tappar personalorganisationema viktig information. Personalorganisationema ställer även frägan: vad menas med "digital kontakt läkare" i prestationsredovisningen, delärsrapport 2015, vad det stär for? Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema. Med "digital kontakt läkare" i prestationsredovisningen, delärsrapport 2015 menar man "gamla" registreringar av telefonkontakter, mailkontakter, mm.

20 TCTVÄSTRA 3 (6) Y GÖTALANDSREGIONEN Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, Tecknande av kontrakt för att bedriva värdverksamhet inom Värdval Rehab mellan Backa Rehab AB, Backa Rehab Angered och Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet HSN G Kontrakt för att bedriva värdverksamhet inom Värdval Rehab kommer att tecknas mellan Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd och Backa Rehab AB avseende rehabenheten Backa Rehab Angered. Planerad driftstart tidigast Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema understryker vikten av att samtliga tjänster inom rehabenheten är bemannade med behörig personal. Tillgängligheten är ett observandum när man öppnar nya verksamheter inom Värdval Rehab. Det räder personalbrist inom värdyrken och det kommer att vara färre och farre som jobbar pä vaije Ställepä grund av rekryteringssvärigheter, vilket leder till att rehabenhetema blir konkurrenter och konkurrerar ut varandra när det gäller bemanning och en del av dem blir tvungna att stänga. Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema. 3 Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam Inom Värdval Rehab - Backa Rehab AB, Backa Rehab Kvlllebäcken Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknats till protokollet. Sammanfattning av ärendet HSN G Kontrakt för att bedriva värdverksamhet inom Värdval Rehab kommer att tecknas mellan Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd och Backa Rehab AB avseende Neuroteam vid Backa Rehab Kvillebäcken. Planerad driftstart Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats.

21 Ti^VÄSTRA 4(6) ^ GÖTALANDSREGIONEN Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema understryker vikten av att samtliga tjänster inom rehabenheten är bemannade med behörig personal. Tillgängligheten är ett observandum när man öppnar nya verksamheter inom Värdval Rehab. Det räder personalbrist inom värdyrken och det kommer att vara färre och farre som jobbar pä vaije Ställe pä grund av rekryteringssvärigheter, vilket leder till att rehabenhetema blir konkurrenter och konkurrerar ut varandra när det gäller bemanning och en del av dem blir tvungna att stänga. Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema. 4 Tecknande av Kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Värdval Rahab - Närhälsan Frölunda Rehabmottagning Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknats till protokollet. Sammanfattning av ärendet HSN G Kontrakt för att bedriva värdverksamhet inom Värdval Rehab kommer att tecknas mellan Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd och Närhälsan avseende neuroteam vid Närhälsan Frölunda Rehabmottagning. Planerad driftstart Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema understryker vikten av att samtliga tjänster inom rehabenheten är bemannade med behörig personal. Tillgängligheten är ett observandum när man öppnar nya verksamheter inom Värdval Rehab. Det räder personalbrist inom värdyrken och det kommer att vara färre och farre som jobbar pä vaije Ställepä grund av rekryteringssvärigheter, vilket leder till att rehabenhetema blir konkurrenter och konkurrerar ut varandra när det gäller bemanning och en del av dem blir tvungna att stänga. Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema. 5 Tecknande av kontrakt inom VG Primärvärd med PubMed AB avseende Värdcentralen Östra Göteborg hsng Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknas till protokollet.

22 TCfVÄSTRA 5 (6) Y GÖTALANDSREGIONEN Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, Sammanfattning av ärendet Kompletterande information till den information som lämnades vid MBL lämnas vid dagen möte. Lokalen for verksamheten uppfyller inte mattet för närvarande. Driftstart kommer att senareläggas. Ärendet kommer upp i nämnden Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema understryker vikten av att samtliga tjänster inom värdenheten är bemannade med behörig personal. Tillgängligheten är ett observandum när man öppnar nya värdcentraler. Det räder personalbrist inom värdyrken och det kommer att vara förre och farre som jobbar pä vaije Ställe pä grund av rekryteringssvärigheter vilket leder till att värdenhetema blir konkurrenter och konkurrerar ut varandra när det gäller bemanning och en del av dem blir tvungna att stänga. Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema. 6 Multimodala teamet i Mölniycke Inför 2016 hsn v(hsn ) Förhandlingsresultat Informationen har mottagits och antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Ärendet handlar om Multimodala teamet i Mölniycke inför 2016, omden befintliga överenskommelsen under perioden mellan dävarande HSN 7 och Närhälsan ska förlängas eller inte. Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationerna Personalorganisationema anser att det är alltid olyckligt säväl ur patientemas som bemanningssynpunkt när man splittrar ett fxmgerande team som har arbetat upp kompetensen pä en värdenhet. Svar frän arbetsgivaren Arbetsgivaren noterar synpunktema.

23 TCf Y VÄSTRA 6 f6) GÖTALANDSREGIONEN ^ ^ Protokoll frän MBL-gruppen HSN Göteborg och Västra, MBL 11, förhandling 7 Inrättande av Barnahus i Södra ÄIvsborg (HSN , HSN ) hsn v i Förhandlingsresultat Arendet har förhandlats och förhandlingen avslutas i enighet. Sammanfattning av ärendet Barnahus som sedan tidigare finns i samtliga omräden i västra Götaland kommer även att inrättas i Södra ÄIvsborg. Alingsäs och Lerum ingär i upptagningsomrädet. Kostnadema delas mellan kommunen och regionen. Enligt planen ska verksamheten vid Barnahus ÄIvsborg i Boras komma i gang den 1 oktober Förhandlingsunderlag Underlag läggs ut pä MBL-gruppen projektplats. Protokollsanteckning frän personalorganisationema Personalorganisationema ser samarbetet mellan kommunen och regionen positivt. Barn ska inte behöva ha mänga olika kontakter med verksamheter och personer utan endast behöva komma till ett Ställe där miljön är anpassad efter deras behov. Övriga frägor och beslut: 1. Sammanträdestider för MBL under hösten 2015: , kl :00 (Obs! tiden är preliminär, om inte denna tid blir av träffas HSN G och V:s MBL-grupp ons den 26/8, kl 09:00-11:30) , kl 09:00-13: , kl 09:00-13:00 - information ÖK (Obs! längre tid vid behov) , kl 09:00-13:00 - förhandling ÖK (Obs! längre tid vid behov) , kl 09:00-13:00 2. Fräga frän Personalorganisationema: Hur kan personalorganisationema anmäla awikelser inom Primärvärden? Vem tar emot dessa anmälningar? Svar frän arbetsgivaren Awikelser när det gäller primärvärd kan vid behov anmälas till Hakan Hilmer, enhetschef Primärvärd.

24 1 (5) Mötesanteckningar Gemensamma presidieöverläggningar (GPÖ) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälsooch sjukvårdsstyrelsen måndag den 25 maj 2015 Plats: Lokal Framtiden, Regionens Hus, Vänersborg Tid: 09:15 12:25 Ledamöter Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält (M) Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christin Andersson (S) Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (FP) Angelica Lundgren Bielinski Kenneth Borgmalm (S) Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt (M) Cecilia Andersson (C) Hanne Jensen (S) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord (MP) Anne-Lie Sundling (KD) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla Druve Jansson (C) Eva-Lott Gram (KD) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (FP) Tony Johansson (MP) Jim Aleberg (S) ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande ordförande förste vice ordförande ordförande förste vice ordförande ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande Övriga närvarande Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg, avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Carina Hansson, processansvarig Anna Karlsson, processansvarig Jan Blomqvist, processansvarig Agneta Nilsson Hörnlund, processansvarig Ben Norman, nämndsekreterare Annette Fogels, utvecklingsledare punkt 4 Susanne Lundell, utvecklingsledare punkt 4 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

25 Mötesanteckningar gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (5) Tobias Nilsson, strateg punkt 5 Maria Grip, utvecklingsledare punkt 5 Carina Åström, politisk sekreterare (S) 9:15-11:45

26 Mötesanteckningar gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (5) Punkt 1 Krav- och kvalitetsboken 2016 Jonas Andersson (FP) Jonas Andersson (FP) presenterar arbetet med revideringen av Krav- och kvalitetsboken inför Presentation bifogas, se bilaga 1. Bland annat har VG primärvård undersökt kvalitetsindikationer, läkarmedverkan och mest sjuka äldre, psykisk ohälsa och kvälls- och helgöppna mottagningar. Vårdval Rehab har undersökt samverkan, grupper, samlokalisering med LOF samt översyn av ersättningsnivåer. Punkt 2 Budget 2016 Jonas Andersson (FP) Jonas Andersson (FP) presenterar förutsättningarna inför budget Presentation bifogas, se bilaga 2. En majoritet av partier i regionfullmäktige står bakom budgetförslaget 2016 som innehåller bl.a. tre prioriterade mål för : Psykisk ohälsa ska minska Patientens ställning ska stärkas Verksamheter ska prestera bättre än genomsnitt i nationella register De ekonomiska förutsättningarna innebär bland annat att 75 mnkr går till HSS och området psykiatri och psykisk ohälsa, 200 mnkr till HSN i en generell ramökning och 75 mnkr för kvalitet och patientsäkerhet beroende på om statsbidraget för behandling av hepatit C betalas ut eller inte. Det finns fortfarande poster som ligger på HSS som borde ligga på HSN:s budget. Punkt 3 Delårsbokslutet per mars 2015 Jan Blomqvist, processansvarig Processansvarig Jan Blomqvist presenterar delårsbokslut per mars Presentation bifogas, se bilaga 3. Bokslutet tas fram per den 31 mars och 31 augusti varje år där augustibokslutet är mer omfattande. Periodresultatet för början på 2015 är på 76,5 mnkr med en budgetavvikelse på + 11,0 mnkr.

27 Mötesanteckningar gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (5) HSN N och HSN V har negativa budgetavvikelser vilket ger en nettosumma för all HSN på 11,0 mnkr. Prognosen ligger på knappt -40 mnkr men är avhängig Vårdval Rehabs resultat. Punkt 4 Information kring regelverket avseende Asyl-sökande Annette Fogels & Susanne Lundell, Asylenheten Annette Fogels & Susanne Lundell från Asylenheten presenterar verksamhetens hemsida Asylsökande barn under 18 år har t.ex. rätt till samma hälso- och sjukvård som de folkbokförda barnen. När det gäller vuxna asylsökande så har de rätt till vård som inte kan anstås. Den mall som används för asylsökande barn är utförlig och sex sidor lång, dock är det viktigt att göra en bedömning när man har patienten på plats. Punkt 5 Hälso- och sjukvårdsavtalet, Regionen och kommunerna i VGR Tobias Nilsson & Maria Grip Tobias Nilsson, ledningsstöd från koncernstab hälso- och sjukvård redovisar regionens remissvar på Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, projekt om akutvårdskedjan samt SKL:s projekt Flippen om primärvården. Presentation bifogas, se bilaga 4. Maria Grip, koncernstab hälso- och sjukvård, jobbar med ärendesamordning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Nuvarande hälso- och sjukvårdsavtalen mellan region och kommuner är förlängda ett år fram till mars Det politiska samrådsorganet mellan VästKoms styrelse och VGR (SRO) avhandlar och rekommenderar huvudmännen i frågor som rör alla kommuner och Västra Götalandsregionen. Maria Grip berättar om ny struktur för samverkan i Västra Götaland som sker på länsnivå och inte på delregional nivå. Det är bra om GPÖ i framtiden diskuterar hur det ska se ut på länsnivå. Presentation finns, se bilaga 5.

28 Mötesanteckningar gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (5) Punkt 6 Vidarkliniken Carina Hansson & Ulla Bäckekihl Processansvarig Carina Hansson presenterar att Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har upphandlat Vidarkliniken å hela regionens vägnar. Det är cirka 135 patienter från VGR som har vårdats på Vidarklinken vilket innebär en ökning jämfört med tidigare år. Majoriteten av patienterna kommer från Göteborg men 32 av regionens kommuner är representerade. Presentation finns, se bilaga 5. Regionjurist Ulla Bäckekihl berättar om att också Stockholm landstings och Region Östergötland har avtalet med Vidarkliniken. Båda de avtalen medger att utomlänspatienter får komma till Vidarkliniken vilket är möjligt i och med den nya patientlagen. Punkt 7 Byte av tid för värdskap GPÖ södra nämnden Christina Brandt (M) HSNÖ ansvarar för nästa GPÖ istället för HSNS den 28 augusti. Extra ärenden Konduktiv pedagogik Johan Fält (M) Information om anklagelser mot tjänstemän som beskyllts för att ljuga angående avtalen om konduktiv pedagogik. Det finns ingen grund för detta och tjänstemännen har nämndens fulla förtroende. HSNG har beslutat om att ett förfrågningsunderlag om konduktiv pedagogik.

29 Revidering av KoK böcker inför 2016

30 VG Primärvård 1) Kvalitetsindikationer 2) Läkarmedverkan och mest sjuka äldre 3) Psykisk ohälsa 4) Kvälls och helgöppna mottagningar

31 Kvalitetsindikatorer 3% av den samlade ersättningen Minskning av antalet uppföljningsindikatorer (idag 151) Minskning av antalet målrelaterade indikatorer 37 > 34

32 Läkarmedverkan, mest sjuka äldre Pågår mycket annat som behöver lösas inför 2017 En VC får behandlingsansvar för alla patienter på ett korttidsboende Ingen förändring av samordningsansvaret 2016

33 Psykisk ohälsa Tydligare skrivning i KoK om VC:s kompetens kring psykisk ohälsa/sjd Fortsatta ekonomiska incitament för psykolog Fortsatt satsning på PTP Samlat grepp kring första linjen kring psykisk ohälsa inför 2017

34 Kvälls och helgöppna mottagningar Förbättrad och liktydig information till vårdgivarna Översyn av webbokningssystemet för sjukhusen och 1177 Möjlighet att under året införa frivilligt utökat jouruppdrag Kategori 1: listade, 12 timmar helg + DSK dagtid Kategori 2: listade, 8 timmar helg Försöksverksamhet med Primärvårdslinje på SU/barnsjukhuset Stimulera ett ökat öppethållande 45+? Möjliggöra ett mindre öppethållande 45?

35 Övrigt Anpassning till den nya patientlagen Samverkan; rehabenheter, dietistkompetens Diplomerad tobaksavvänjare krävs Rätt att begära in uppgifter för publicering på exv 1177 Tidpunkten för att acceptera/förkasta nya villkor?

36

37 1) Samverkan 2) Grupper 3) Samlokalisering med LOF 4) Översyn ersättningsnivåer Vårdval Rehab

38 Samverkan och Grupper Samverka med andra vårdgivare oavsett driftform Dokumentera samverkan Gruppbesök och Avancerat gruppbesök ersätts med Gruppbaserad behandling och Gruppbaserad patientutbildning

39 Samlokalisering Godkänd leverantör inom Vårdval Rehab får inte tillhandahålla uppdraget på samma utbudspunkt där vårdgivare (fysioterapeut) som ersätts enligt lag om ersättning för fysioterapi är verksam. Godkänd leverantör får inte organisera verksamhet inom Vårdval Rehab på sådant sätt att risk för sammanblandning uppstår med verksamhet enligt LOF och FOF.

40 Ersättningsnivåer Kostnadsutveckling ett par miljoner högre per månad än vad som var beräknat före införandet av vårdval rehab Kostnadsutvecklingen 7 8 miljoner högre per månad än vad HSN fick i uppdrag att budgetera i planeringsdirektiven i juni 2014 Kostnadsutvecklingen miljoner högre per månad än vad HSN verkligen har budgeterat i sina budgetar 2015

41 Ersättningsnivåer Några mindre justeringar för att rätta till felaktigheter Ändrad tilläggsvikt vid första besök från 1,0 till 0,5 Minskad ersättning per kontaktpoäng från 420 till 400 kronor Översyn av takkonstruktion?

42 Tre prioriterade mål för : Budget 2016 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Patientens ställning inom hälso och sjukvården ska stärkas. Samtliga verksamheter inom hälso och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser.

43 Tre prioriterade mål för : Budget 2016 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Förbättra tillgängligheten inom barn och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa

44 Budget 2016 Nio fokusområden för 2016: Patientens ställning inom hälso och sjukvården ska stärkas. Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan

45 Budget 2016 Nio fokusområden för 2016: Samtliga verksamheter inom hälso och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem

46 Budget 2016 Ekonomiska förutsättningar: 75 mnkr till området psykiatri och psykisk ohälsa (HSS) 50 mnkr till området akutvårdkedjan (HSS) 75 mnkr för kvalitet och patientsäkerhet (HSS) 73 mnkr för diverse; dietister, IVPA, PS arbetet, Skandion, VGPV (HSS) 200 mnkr till HSN som generell ramökning (HSN) 49 mnkr återtas från HSN enligt plan i 2015 års budget (HSN)

47 Delårsbokslut mars 2015

48 Delårsbokslut Periodresultat Budgetavvikelse -76,5 mnkr +11,0 mnkr

49 Delårsbokslut Budgetavvikelse Prognos Prognos vv rehab HSN Norr -5,7-6,1-2,0 HSN Väster -24,0-27,0-27,0 HSN Göteborg 23,5 0,0-39,0 HSN Söder 5,6-8,1-13,5 HSN Öster 11,6 2,5-9,8 Summa 11,0-38,7-91,3

50 Delårsbokslut HSS Budgetavvikelse +88 mnkr Prognos +60 mnkr

51 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, akutprojekt & flippen GPÖ HSS/HSN Tobias Nilsson, Ph.D. Ledningsstöd, Koncernstab Hälso och sjukvård

52 VGR remissvar på Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Akutvårdskedjan (akuten+fasta läkare på akuten) HSS 100 miljoner Flippen SKL projekt kring primärvården 1 2 3

53 1 Direktiv: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (2014:17) Ge förslag för en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas Utredningen om betalningsansvarslagen

54 VG of st Utredningen om betalningsansvarslagen

55 A Förslag: obligatoriska samverkansöverenskommelser Huvudmännen ska avtala om samverkan runt utskrivningsklara patienter (rutiner kring planeringsarbetet, informationsöverföring, fristdagar, belopp, m.m.). Mål med överenskommelsen ska vara att väntetiderna ska hållas så korta som möjligt. Samverkan ska fungera så bra att parterna kan avskaffa betalningsansvaret. Lagen omfattar alla som behöver fortsatt vård eller omsorg efter utskrivning men LRV-patienter undantas. Ekonomiska incitament behövs även framgent. Backup - lösning i lagen om antal fristdagar och belopp om man inte kommer överens Utredningen om betalningsansvarslagen

56 Förslag: nationell back up-lösning om huvudmännen inte kan komma överens 3 fristdagar innan betalningsansvarets inträde (kalenderdagar) från underrättelse att patienten bedömts som utskrivningsklar Lika för alla ingen särbehandling av psykiatrin Vi har utgått från ca /dygn prisgenomsnitt för dygnsvård alla kategorier. B Utredningen om betalningsansvarslagen

57 Förslag: förutsättningar för betalningsansvarets inträde Slutenvården ska ha skickat ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter inskrivning, inskrivningsmeddelandet ska bl.a. innehålla uppgift om beräknad utskrivningsdag Den fasta vårdkontakten ska ha skickat kallelse till samordnad individuell planering (SIP) inom tre dagar efter underrättelse om utskrivningsklar B Utredningen om betalningsansvarslagen

58 Betalning ansvaret int om patiente kvar i sluten Måste ha kallat till SI Betalningsansvaret enligt utredningens förslag B Underrättelse att pat. är utskrivningsklar före kl Slutenvård Kommun Öppenvård Betalningsansvaret inträder OM - inskrivningsmeddelande har skickats och - fast vårdkontakt kallat till SIP Utredningen om betalningsansvarslagen

59 VGR remissvar - reflektioner Positiva men mycket återstår även efter ny lagstiftning för bättre utskrivningar Positivt mer fokus på fast vårdkontakt i PV. Q: om pat. Avstår? Stora krav ställs på PV (SIP). Psykiatrin likställs med övrig SLV bra! Back-up lösning (3 dagar givet vissa villkor, rimligt) Införande halvåret 2016 tidigt (IS/IT, arbetssätt etc.). => därför överenskommelse Nytt HS-avtal, nya former m.m. Helt/delvis samsyn VGR och kommuner Remissvar senast 30 juni 2015

60 2 Akutvårdskedjan (akuten+fasta läkare på akuten) HSS 100 miljoner GrönBlå budget för 2015:

61 Total vistelsetid vid akutmottagning (TVT) Andel (%) besök där patientens vistelsetid var högst 4 timmar. 90% 80% 70% 60% 50% 66% 55% 60% 65% 59% 51% 59% 40% 30% 20% 10% 0% AL KS NU SkaS SU SÄS TOT okt % 53% 63% 72% 60% 52% 61% nov % 49% 66% 70% 63% 53% 63% dec % 47% 58% 68% 62% 50% 60% jan % 55% 60% 65% 59% 51% 59%

62 Diskussion med förvaltningscheferna: 1. Varje sjukhus tar fram en handlingsplan med åtgärder där sjukhusets åtagande för att förbättra akutvårdskedjan är tydligt samt anger hur uppföljningen av åtagandet ska ske (total genomloppstid förordades som mått) 2. Medlen fördelas schablonmässigt till sjukhusen utifrån volymen på besök på akutmottagningarna. Samma fördelning under hela planperioden 3. Minst 30 procent av medlen används till skapa fasta läkartjänster på akutmottagningarna för att påbörja systematisk uppbyggnad av akutläkarfunktion vid alla akutmottagningar 4. Sjukvårdsdirektören tillsätter en arbetsgrupp för ska ta fram ett konkret förslag till hur ett gemensamt regionalt akutläkarkoncept ska utformas i VGR. Mats Dahl föreslås leda denna grupp $ Akutläkare

63 Delmål som förvaltningarna definierat & kontaktpersoner Total vistelsetid (TVT) på akuten inom 4 timmar Sept. - Dec 2015 Jan Apr 2016 Sept. Dec 2016 Jan Apr 2017 Sept. Dec 2017 Jan Apr 2018 Sept. Dec 2018 Kontaktpersoner (namn=ingång på förvaltningen) NU SKAS SÄS Alingsås Kungälv SU Östra Magnus Kronvall (områdeschef) SU SU Sahlgrenska Mölndal SU barn 65% 70% 60% 70% 52% 61% 51% 65% 78% 70% 75% 65% 75% 55% 66% 57% 69% 80% 75% 77% 70% 80% 60% 75% 70% 78% 84% 80% 80% 75% 85% 65% 80% 77% 82% 86% 85% 85% 80% 90% 75% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 85% 80% Hans Halén (v chef) Fredric Sahlin (ö läkare) Monica Hjelmgren (vchef ) 90% 90% Christina Nyström (vchef) Mats Dahl (vchef) Tobias Carlsson, sektionschef Kristine Rygge, sektionschef Anders Jönsson, sektionschef Lotta Sellén,

64 Fortsatta processen: Arbetsgrupper med förvaltningarna (v-chef e.dyl) KLG styrgrupp Diskussion HSS Diskussion HSN? Diskussion GPÖ?

65 Mål: Flippen i primärvården - ett innovationsprojekt från SKL Att testa hur man genom innovativa arbetsformer kan möta människors behov av hälsa på ett bättre sätt än tidigare. Deltagare: Vårdcentraler och ledningar som har en stark önskan att utmana rådande vårdsystem och som vill utveckla nya arbetssätt. Idé: Att utgå från det som är viktigt för patienterna och därefter utforma vårdens insatser, t.ex. hitta nya sätt att använda befintliga kompetenser hos patienter, vårdpersonal och övriga samhällsaktörer. Hur: Varje sjukvårdsregion kan nominera en vårdcentral, offentligt eller privat driven, som vill vända upp och ner på verksamheten och ta fram och prova helt nya arbetssätt utifrån befolkningens behov. Denna primärvårdsenhet blir i nästa steg en viktig aktör för att sprida lärdomar inom regionen. 3

66 Ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och VGR? GPÖ

67 Process Stödstruktur för samverkan på länsnivå i Västra Götaland, mycket utifrån statliga krav, sedan Utvärderades hösten Slutsats: nödvändig men svårgripbar. Genom dialog med delregional vårdsamverkan ta fram förslag för att göra strukturen mindre svårgripbar.

68 Generella synpunkter från vårdsamverkan Nyttan och nödvändigheten behöver beskrivas och tydliggöras Gör en ny struktur enklare! Det är inte en ledningsstruktur Starkare koppling till vårdsamverkan Kommunikation!

69 Vår slutsats: Stärkt koppling mellan LiSA och delregional vårdsamverkan. Avtal och överenskommelser mellan VGR och VGK i annat forum. Koncernkontoret och VästKom sorterar. Befintliga grupper som t.ex. SITIV och Ledningsråd hjälpmedel sorterar inte in i den nya länsstrukturen. Bättre kommunikation och information.

70 Presenterat för LiSA. Kommunkollektivet behöver mer tid. Ev. förändringar till hösten. Utredningsuppdrag kring äldre och barn och unga. VGR börjar titta på kommunikationsfrågorna.

71

72 Vidarkliniken GPÖ 24/5 2015

73 Uppföljning Under 2014 har 135 patienter från VGR vårdats på Vidarkliniken Ökning jämfört med tidigare år Genomsnittlig vårdtid 19,8 dygn Totalt 2683 vårddygn Majoriteten av patienterna kommer från Göteborg, men 32 av regionens kommuner är representerade. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

74 Vårdtyper Cancerrehab/vård 22% Långvariga/somatiska sjukdomar 18% Palliativ vård 5% Smärttillstånd 37% Stressrelaterade tillstånd 18% ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

75 Könsuppdelad statistik Under 2013 vårdades 100 kvinnor och 12 män Under 2014 vårdades 127 kvinnor och 8 män ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

76 Remisser Remitteringen till Vidarkliniken är fortsatt hög Under 2014 erhölls ca 200 remisser till slutenvården Under första kvartalet 2015 har ca 75 remisser inkommit ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

77 Ekonomisk ram Den ekonomiska ramen för avtalet är kr Ersättningen under 2014 uppgick till 9,3 mnkr(2013 7,9 mnkr). Med nuvarande vårdtid på ca 20 dygn/patient kan ca 130 patienter vårdas under året Sjukhuset har kapacitet att ta emot fler patienter ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

78 Avtal Avtalstiden är 1 januari december Avtalet är förlängt till och med 31 december Optionen innebär att avtalets tak kan ökas med maximalt 1 mnkr per avtalsår. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

79 ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99 1 (3) Policy Datum Diarienummer RS RHK RS Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: Till regionfullmäktige Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter syftar till att stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och respekteras. De ska få ett mer jämlikt handlingsutrymme. Förtroendevalda, chefer och medarbetare ska kunna leva upp till de krav som ställs på Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare. Policyn är en ram för de regiongemensamma handlingsplaner och strategier som konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. 1 Bakgrund och centrala begrepp De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. Det innebär ett ansvar för det offentliga att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter 1 Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

100 2 (3) De internationella konventioner som antagits av Sverige är grunden för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 2 Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: 1. Rättighetsbärarens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Rättighetsbäraren har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Rättighetsbäraren ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån ickediskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. De beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som rättighetsbäraren får kopplas till och styrs utifrån de mänskliga rättigheterna. 2. Västra Götalandsregionen ska erbjuda rättighetsbärare, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med rättighetsbäraren, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Rättighetsbäraren ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individens förutsättningar. Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas. 3. Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om deras rättigheter inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska också ge rättighetsbäraren information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. 3 Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 2 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 3 Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer.

101 3 (3) 4. De mänskliga rättigheterna gäller för alla och särskilda insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar är en utgångspunkt i detta arbete. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 4 I mötet med Västra Götalandsregionen har individen rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Rättighetsbäraren har också själv rätt att avgöra vilka personer som är närstående. I de fall individen har ställföreträdare 5 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt involvera både individen och ställföreträdaren Förtroendevalda och chefer har ett särskilt ansvar att säkerställa och följa upp kunskapen om mänskliga rättigheter i verksamheten. Rättighetsbäraren ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Västra Götalandsregionens uppföljning uppmärksammar mänskliga rättigheter. Det innebär också att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter följs upp gentemot individer, grupper och föreningar. Ansvar och genomförande Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Samverkan med andra aktörer i samhället är en del i arbetet. Policyn konkretiseras genom regiongemensamma handlingsplaner och strategier. Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. Process och beslut Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter har tagits fram genom dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder samt föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Policyn har gått ut på remiss dels internt inom Västra Götalandsregionen, dels till länets kommunalförbund och dels till civilsamhället. Policyn antogs i regionstyrelsen 5 maj och regionfullmäktige den 8 juni Andra faktorer som behöver beaktas lyfts i de internationella konventionstexterna, som exempelvis politisk eller annan åskådning och nationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14). 5 Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare. 6 Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande.

102

103 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/Avdelning Verksamhetsuppföljning Handläggare: Peter Tellberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande 1. Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska under mandatperioden genomföras i enlighet med det förslag som redovisas i tjänsteutlåtandet. 2. Delårsrapporter ska föreläggas regionstyrelsen och regionfullmäktige efter 31 mars, 30 juni och 30 september från och med Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande 1. Den rapportering som följer av regionfullmäktiges beslut om styrande dokument, ska i huvudsak ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen svarade den 25 mars 2014 på en revisionsrapport om hur styrelsen utövat sin uppsiktsplikt. Beslutet innehöll ett uppdrag till regiondirektören att genomföra olika aktiviteter som avsåg regionkansliet och som syftade till att stärka regionstyrelsens förmåga att utöva uppsikt. Uppsiktsplikten praktiseras genom en rad olika insatser och rutiner där en utvecklad rapportering, presidiemöten och särskilda riktade insatser särskilt kan nämnas. Rapporteringen ska ge en allsidig belysning av verksamhetens situation utifrån fastställda kriterier. Koncernkontoret redovisar nu förslag till kompletteringar av formerna för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska bedrivas. Fördjupad beskrivning av ärendet Lagkrav och styrdokument I kommunallagen anges att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

104 Datum Diarienummer RS (4) Regionstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i juridiska former som avses i kommunallagen 3 kap 16a-18 b (bolag och stiftelser) samt kommunalförbund som landstinget är medlem i. I regionstyrelsens reglemente redogörs i ett särskilt avsnitt för regionstyrelsens uppsikt över och övergripande samordning av Västra Götalandsregionens samlade verksamhet och vad som ingår i regionstyrelsens övergripande styrfunktion. Regionstyrelsens behov av uppsiktsaktiviteter varierar över tid både vad gäller inriktning och form. De aktiviteter som redovisas nedan är en plan för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska utövas under mandatperioden. Planens fokus ligger på helårs- och delårsrapporterna samt på möten mellan företrädare för regionstyrelsen och olika verksamheter. Regionstyrelsen har beslutat om riktlinjer för intern kontroll. Riktlinjerna anger att den interna kontrollen, grundad på riskanalyser, ska ge rimlig säkerhet i bedömningen av om verksamheten fullgör de uppdrag den har och når sina mål inom ramen för de regler och riktlinjer som fullmäktige beslutat. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att skapa en organisation för den interna kontrollen i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen har också ansvaret för att förvissa sig om att nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god. Förslag till utveckling av regionstyrelsens uppsiktsplikt 1. Delårsrapporter med årsprognos för koncernen är viktiga instrument för regionstyrelsens att utöva sin uppsiktsplikt. För att förbättra regionstyrelsens möjligheter att agera under verksamhetsåret ska delårsrapporter med delårsbokslut upprättas per den 31 mars, 30 juni och 30 september. Mars- och junirapporten inriktas mot nämndens verksamhetsmässiga och ekonomiska ställning. Rapportering av regionfullmäktiges mål och fokusområde sker i septemberrapporten och i årsredovisningen. Septemberrapporten sammanställs av koncernkontoret och lämnas med förslag direkt till regionstyrelsen utan behandling av respektive nämnd eller styrelse. Septemberrapporten kommer med beslutad budget och planeringsförutsättningar ge underlag för bedömning och beslut om regionens skattedebitering för kommande verksamhetsår. 2. I syfte att förbättra överblick och att samordna de administrativa rutinerna ska, den rapportering till regionstyrelsen som följer av regionfullmäktiges beslut om budget och om andra regiongemensamma styrande dokument (såsom måldokument, policyer och planer), ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Regiondirektören beslutar om undantag från denna princip. I förslag som lämnas till regionfullmäktige inför beslut om styrande dokument ska denna ordning gälla. 3. Regionstyrelsens arbetsformer ska kontinuerligt utvecklas. Regionstyrelsens presidium ska i slutet av arbetsåret ta initiativ till ett möte för reflektion och värdering av vilken information som koncernkontoret ska tillhandahålla med anledning av styrelsens uppsiktsplikt. Vid detta tillfälle ska också innebörden av och

105 Datum Diarienummer RS (4) ansvaret för uppsiktsplikten lyftas fram. 4. Sammanträdesdagar för regionstyrelsen och regionfullmäktige ska läggas in med hänsyn till behandlingen av delårsrapporter och årsredovisningen. 5. Överläggningar mellan presidierna för regionstyrelsen och olika nämnder och styrelser är en viktig del av uppsiktsarbetet. Vid varje möte med regionstyrelsen ska presidiet lämna en rapport från de senaste genomförda överläggningarna. Dessa rapporter dokumenteras kortfattat i protokollet för att säkerställa transparens och för att ge möjlighet för ej närvarande ledamöter att hålla sig informerade. 6. Ägarutskottet presidium ska regelbundet träffa utförarstyrelser från hälso- och sjukvården och inom tillväxt och utvecklingsområdet. (Hälso- och sjukvårdsstyrelsens presidium träffar minst två gånger per år presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna.) 7. Regionstyrelsen tillhandhåller från och med 15 april 2015 tjänstemannastöd till regionstyrelsen, nio nämnder, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kommittéer och beredningar. Därför ska regionstyrelsen årligen ha dialog med berörda för att utvärdera, dimensionera och ge inriktning för tjänstemannastödet. 8. Regionstyrelsen ska upprätta en plan för intern kontroll baserad på en riskanalys. Regionstyrelsens plan ska omfatta uppdraget som samordnande organ för regionens samtliga verksamheter, uppsiktsansvaret och ansvaret som nämnd för koncernkontoret. 9. Regionstyrelsens internrevisorer har uppdraget att följa upp att arbetet med intern kontroll utvecklas i enlighet med beslutade riktlinjer och rapportera en gång per år till regionstyrelsen. 10. Regionstyrelsens presidium ska med anledning av uppsiktsplikten ta initiativ till att regionstyrelsen ges fördjupad information om en viss verksamhet eller viss frågeställning. 11. En stående punkt på regionstyrelsens dagordning är regiondirektörens rapport. En kortfattad dokumentation görs i protokollet. 12. Controllingverksamheten ska fortsatt utvecklas. Från och med 2014 omfattas samtliga verksamheter. Bedömda risker och verksamhetens ställning avgör omfattningen och frekvensen. Resultatet från controllingverksamheten ska ge regionstyrelsen möjlighet till fördjupad information där så efterfrågas. En sammanfattande bedömning lämnas i delårsrapporterna för koncernen. Som en del av controllverksamheten ska regiondirektören genomföra förvaltningsdialoger med tjänstemannaledningen för de verksamheter som omfattas av förtätad rapportering/controlling. 13. Koncernkontoret ska månatligen producera Snabbfakta om max tio utvalda verksamheter. Snabbfakta innehåller övergripande information om verksamhetens

106 Datum Diarienummer RS (4) status, ekonomi, personal och en kort kommentar från förvaltningarna/bolagen. Ekonomidirektören beslutar, baserat på en risk- och väsentlighetsanalys, om vilka tio verksamheter som ska belysas genom publikationen Snabbfakta. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 14. Koncernkontoret ska månatligen producera Månadsfakta som ger en ekonomisk och personalmässig bild utifrån ett koncernperspektiv och en verksamhetsmässig fördjupning inom hälso- och sjukvården. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 15. Regionstyrelsen ska ges bättre möjlighet att ta del av kompletterande underlag genom länkar till den rapportering som förvaltningarna och bolagen gör till koncernkontoret. Genomförande av beslut Regiondirektören ges i uppdrag att genomföra de aktiviteter som föreslås. Arbetet kommer att bedrivas sammanhållet med kompetens från olika områden. Beredning Ärendet har beretts inom koncernkontoret och innehåller i huvudsak vad som framkommit i diskussioner i ägarutskottet och vad som regionstyrelsen svarade med anledning av den granskning som de förtroendevalda revisorerna genomförde av regionstyrelsens uppsiktsplikt (daterad 11 dec 2013). Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Regiondirektör för genomförande Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer för kännedom

107

108 1 (2) Riktlinje Datum Diarienummer RS Internationellt engagemang Riktlinje för medarbetare i Västra Götalandsregionen Inledning För att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara en kunskapskraftig och hållbar organisation över tid krävs att det finns förutsättningar för medarbetare att kunna engagera sig internationellt. VGR är i en ökande grad beroende av sin omvärld och av goda relationer med länder såväl innanför EU som utanför EU. Därför är det viktigt att VGR verkar på en internationell arena, såväl genom att bidra med som för att inhämta kompetens. Det ömsesidiga utbytet ska stödja och utveckla befintliga verksamheter och generera mervärde för organisationen och individen. Internationellt engagemang kan handla om: Internationellt utbyte ömsesidig behållning mellan aktörer. Internationellt utvecklingsarbete medarbetare använder sin kompetens i ett sammanhang där det inte nödvändigtvis sker ett ömsesidigt utbyte, t.ex. volontärarbete. Samarbete med andra regioner genom avtal. Projekt som ger konkret utbyte och mervärde inom prioriterade områden. Omvärldsbevakning och möjligheter att påverka avser framförallt inom EU och inom ramen för redan etablerade former. Riktlinjen är vägledande och ska främja en gemensam syn på och stödja en generös hållning för internationellt engagemang. Västra Götalandsregionens hållning VGR har en generös hållning till medarbetare som vill engagera sig internationellt. Allt internationellt engagemang ska stödja VGRs internationella policy och verka för att utveckla fastställda avtal och samarbeten internationellt. Det internationella engagemanget ska föras på arenor där det finns möjlighet att påverka och vara med i sammanhang som är positiva för VGR. VGR ser det som positivt att ett brett internationellt engagemang leder till en ökad internationalisering av våra verksamheter. För att detta ska vara möjligt behöver vi systematiserat ta hand om medarbetarens erfarenheter och kunskap när de kommer tillbaka. Ansvaret för det ligger på respektive förvaltning och den chef som beviljat tjänstgöringen utomlands. Respektive förvaltning ansvarar för planering och eventuell finansiering av det internationella arbetet. Det ska ske i linje med inriktningarna i de styrande strategiska dokumenten kring internationellt engagemang och stämma överens med de värderingar som i övrigt gäller i VGR, till exempel jämställdhet och arbetsmiljö.

109 2 (2) Tiden för tjänstgöringen utomlands bestäms för varje uppdrag. För vissa uppdrag finns det nationella riktlinjer att ta hänsyn till. All form av internationellt engagemang där VGR antingen står som uppdragsgivare eller beviljar tjänstledigt för medarbetare ska rymmas inom ramen för den planerade verksamheten samt harmonisera med de mål som verksamheten ska uppnå. Förväntningar och villkor för dig som medarbetare I kontakterna är du en ambassadör och agerar utifrån VGR som en organisation. Internationellt engagemang ska ses som en del av din individuella kompetensutveckling. Villkoren vid internationellt engagemang skiljer sig åt beroende på om det sker i tjänsten eller om du är tjänstledig under tiden. o När ett internationellt uppdrag sker inom ramen för anställningen i VGR gäller samma villkor enligt anställningsavtal och kollektivavtal som vid vanlig anställning, om inget annat särskilt har överenskommits. Särskilda fall kan handla om att du har tecknat avtal med en annan uppdragsgivare. o När du åker till områden där det råder särskilda omständigheter av säkerhetsskäl, är arbetsgivaren skyldig att göra en risk- och konsekvensbedömning av rådande arbetssituation. I de fall det finns nationella riktlinjer att ta hänsyn till ska VGR följa dessa och förvissa sig om att du är väl informerad om dessa. Exempelvis kan det handla om karantän vid hemkomst, vaccination osv. När tjänstgöringen utomlands sker helt utanför anställningen och du är tjänstledig gäller inte VGRs anställningsvillkor för dig. Tjänstledighet Tjänstledighet beviljas av respektive förvaltning enligt överenskommen beslutsordning. Rätten till tjänstledighet bedöms från fall till fall. Vid bedömningen om du kan beviljas tjänstledigt behöver arbetsgivaren ta hänsyn till flera faktorer: Tjänstledighetens omfattning. Syftet med tjänstgöringen utomlands, t.ex. vikten av att personal från Sverige bidrar vid kriser och katastrofer. Möjligheten att bemanna verksamheten i VGR. Ett internationellt engagemang behöver inte alltid innebära att du tjänstgör utomlands, utan definitionen inbegriper även aktiviteter och arbetsområden där du finns kvar i Sverige men arbetar med arbetsområden av internationell karaktär.

110

111

112

113

114

115

116

117 Västra Götalandsregionen 1 (6) Justerat Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Bordlagt HSS Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Rose-Marie Nyborg Telefon: E-post: rose-marie.nyborg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Revidering och utveckling av VG Primärvård inför 2016 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer upprättad krav- och kvalitetsbok med tillhörande bilagor som anger förutsättningar inklusive ersättningsnivåer för att bedriva vårdcentral inom vårdval VG Primärvård från och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra förslag om vidareutveckling av VG Primärvård enligt lämnat förslag. Sammanfattning av ärendet Reviderad krav och kvalitetsbok, med tillhörande bilagor för vårdval vårdcentral, VG Primärvård, gäller från och med 1 januari Fördjupad beskrivning av ärendet Vårdval vårdcentral, VG Primärvård (VG Pv), infördes 1 oktober Sedan 2011 har förfrågningsunderlaget, krav- och kvalitetsboken, reviderats årligen. I samband med beslut om krav- och kvalitetsbok 2015 togs även beslut om vidareutveckling av vårdval VG Primärvård genom översyn av utvalda områden inför Förutom en generell revidering med uppdatering och förtydligande av texter har fördjupad översyn skett på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören inom områdena åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom, läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård och mest sjuka äldre samt åtagande för kvälls- och helgöppna mottagningar. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

118 Datum (6) Diarienummer HS En fortsatt utredning av utbudsstrukturen för kvälls- och helgöppna mottagningar tillsattes med utgångspunkt av regionstyrelsens beslut om utvecklingen av närsjukvårdscentrum samt regionstyrelsens beslut om regiongemensam produktionsplanering. I samband med att regionfullmäktige fastställde krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård 2015 fick regionstyrelsen i uppdrag att se över åtagande om psykisk hälsa i krav- och kvalitetsboken och ekonomiska incitament för att säkerställa tillgång till psykolog och övriga kompetenser från och med Redovisning av förslag Förslag om justeringar i krav- och kvalitetsbok 2016 Vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom En utredning har genomförts med genomlysning av befintliga styrdokument för vårdcentralers åtagande gällande psykisk ohälsa/sjukdom inklusive kartläggning av nuvarande kompetenser på vårdcentralerna och en bedömning av eventuellt gap mellan åtagande och tillgång till kompetens. Resultaten av utredningen redovisas i rapport (bilaga 2). En tydligare skrivning i krav- och kvalitetsboken om vilken kompetens vårdcentralen ska ha för att utföra åtagandet inom området psykisk ohälsa/sjukdom föreslås. Vidare föreslås fortsatta ekonomiska incitament för legitimerad psykolog på vårdcentral och fortsatt satsning på praktisk tjänstgöring för psykologer, PTP. Modell för åtagandet kvälls- och helgöppna mottagningar Uppdragets syfte: Säkerställa en god tillgänglighet kvällar och helger i VG Primärvård Minska inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar Anpassa utbudsstrukturen för primärvårdens verksamhet på kvällar och helger till regionens utveckling av närsjukvårdscentra och akutmottagningar. Med utgångspunkt av ovan givna uppdrag föreslås: Införande av ett utökat frivilligt åtagande kvällar och helger uppdelat i två kategorier. Närmare beskrivning se rapport (bilaga 3). Det utökade frivilliga uppdraget är ett alternativ för vårdcentralerna till nuvarande åtagande kvällar och helger enligt krav- och kvalitetsboken. Modellen föreslås införas succesivt vid de sjukhus/platser som regionen bedömer som mest angelägna och vid de tidpunkter som regionen anger. Ett införande av modellen föreslås inledningsvis vid SU/Mölndal, SKAS/Skövde och Kungälvs sjukhus. En utvärdering av dessa föreslås innan fler beslut om införande tas. Läkarmedverkan kommunal hälso- och sjukvård och mest sjuka äldre Till kommunala korttidsboenden utses en vårdcentral med behandlingsansvar för patienterna där. Ansvaret fördelas inom närområdesplanen och särskild ersättning införs för uppdraget.

119 Datum (6) Diarienummer HS Uppföljnings- och kvalitetsindikatorer Indikatorer med målrelaterad ersättning beskrivs i krav- och kvalitetsboken, övriga indikatorer visas framöver på VG Primärvårds webbplats. Översyn av målrelaterade indikatorer har genomförts i syfte att flytta ersättning från registrering till kvalitet. Sex målrelaterade indikatorer utgår och tre befintliga indikatorer får ersättning Ersättningar och kostnadsansvar Förtydligande att den ersättningsmodell som beskrivs i krav- och kvalitetsboken avser vård av invånare i Västra Götaland för alla personer som inte tillhör denna grupp finns andra regelverk. Förtydligande att ACG beräknas utifrån diagnoser registrerade inom VG Primärvård och motsvarande verksamhet. Ersättningen per poäng för ålder och kön samt för vårdtyngd höjs från 292 kronor till 297 kronor per poäng. Målrelaterad ersättning för täckningsgrad höjs från 3 kronor till 3,20 kronor per poäng. Sex kvalitetsindikatorer stryks som målrelaterade - tre indikatorer tillkommer som målrelaterade två målrelaterade indikatorer omformuleras ändrad viktning => totalt 27 kvalitetspoäng. Målrelaterad ersättning för kvalitet höjs från 1 krona till 1,25 kronor per poäng, merparten till följd av minskat antal indikatorer och kvalitetspoäng Ny ersättning för behandlingsansvar för patienter på korttidsboende kronor per plats och år. Ersättning för ST-läkare i allmänmedicin under primärvårdstjänstgöring sänks från kronor till kronor per månad. Ersättning för Strama-arbetet läggs in i krav- och kvalitetsboken engångsbelopp om kronor samt 2,50 kronor per poäng för ålder och kön vid genomfört uppdrag. Under vårdgivarnas kostnadsansvar tillägg om högre besöksersättning vid besök på mottagning med frivilligt utökat jouruppdrag. Övriga områden Anpassning efter Patientlag 2014:821 Invånare från andra landsting/regionen kan göra vårdval i Västra Götalandsregionen. Regler för val av vårdcentral, kapitel 4 och bilaga 4:1, skrivs om i sin helhet. Möjlighet till tillfälligt listningsstopp tas bort. Samverkan Samordnad individuell plan (SIP) införs som krav enligt gemensamma riktlinjer för kommunerna i Västra Götaland och VGR. Krav på samverkan med rehabenhet i patientutbildning enligt regionala medicinska riktlinjer. Samverkan kring hälsoundersökningar av asylsökande ingår i närområdesansvaret.

120 Datum (6) Diarienummer HS Samordningsansvarig vårdcentral ska ta emot kassation av läkemedel från kommunala läkemedelsförråd. Bemanning och kompetens, fortbildningsuppdraget och utbildningsuppdraget Vårdcentralen ska ha tillgång till diplomerad tobaksavvänjare Övriga justeringar Vårdcentralen är tvungen att byta underleverantör på Västra Götalandsregionens anmodan, om de saknar kompetens eller har samarbetssvårigheter. Västra Götalandsregionen kan komma att begära in uppgifter om vårdcentralerna för publicering på t.ex När regional funktion för dietistkompetens på primärvårdsnivå finns ska vårdcentralen samverka med denna Förslag om fortsatt utredning och annan hantering I samband med översyn av krav- och kvalitetsboken inför 2016 framkommer områden som vidare behöver utredas. Det finns även områden som handlar om primärvårdens utveckling som inte löses genom ett förfrågningsunderlag utan kan kräva strukturella eller organisatoriska lösningar. Modell för åtagande kvälls- och helgöppna mottagningar Med anledning av den speciella situation som finns vid barnsjukhuset SU/DSBUS föreslås en försöksverksamhet där med en s.k. primärvårdslinje bestående av allmänläkare och distriktssköterska på akutmottagningen. Förutsättningarna för försöksverksamheten bör utredas vidare. En samlad översyn med förslag om förbättringar av den information som ges till invånare om vart man ska vända sig vid behov av vård/vårdkontakt. Budskap och information behöver vara enhetlig oavsett om den kommer från vårdcentral, sjukhus eller Översyn av det webbokningssystem som sjukhusen och 1177 använder för bokning av tider på vårdcentraler och kvälls- och helgöppna mottagningar. Läkarmedverkan kommunal hälso- och sjukvård och mest sjuka äldre Uppdrag om att utreda möjligheter att inom ramen för VG Primärvård införa mobil hemsjukvårdsläkare enligt Västra Skaraborgsmodellen hänskjuts till krav- och kvalitetsbok Erfarenheter från pågående utvecklingsprojekt inväntas. Nedan redovisas områden som nominerats för fortsatt utredning i samband med den större översyn som gjordes inför krav- och kvalitetsbok 2015 och som kvarstår att utreda.

121 Datum (6) Diarienummer HS Åtagande utöver basåtagande Se över möjlighet till lösningar med tilläggsuppdrag och/eller certifiering för vissa områden. Exempel på möjliga områden för detta kan vara äldrevård, vård av funktionsnedsatta och i väntan på ambulans. Fortbildningsuppdraget och FoU Samlad regional funktion för att säkerställa fortbildning inom primärvården. Funktionen avser fortbildning kopplad till implementering av nationella och regionala medicinska riktlinjer, regionala handlingsplaner och beslut et cetera. (Det vill säga inte lokalt initierad fortbildning.) Syftet är att till följd av regionala beslut säkra att alla invånare får tillgång till vård av samma kvalitet. Utredning som belyser frågor kring FoU i primärvård och tydliggör rollfördelning och ansvar mellan vårdcentralerna och FoU-enheterna. Utveckling av särskild ersättning för forskningsuppdraget. Ersättning och kostnadsansvar Vidareutveckling av kostnadsvikterna för ACG. IS/IT Fortsatt arbete med att kunna erbjuda programpaket med samtliga kravställda IT-stöd inom VG Pv. Gemensamt journalsystem även för privata vårdgivare är önskvärt. Frågan är dock komplicerad med många inblandade parter och fortsatt arbete krävs. Beredning Rapporter från utredningarna har löpande stämts av med hälso- och sjukvårdsstyrelsens referensgrupp och beredningsgrupp till hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp med representanter från tidigare HSA, tidigare HSNK, regionens sjukhus, Närhälsan, PrimÖR (branschråd för privata vårdgivare i VG Primärvård) samt Göteborgs universitet. I de fördjupade utredningarna har arbetsgrupper tillsatts med representanter från tidigare vårdvalsenheten, HSA och HSNK. Vårdgivarrepresentanter har ingått i referensgrupper till arbetsgrupperna. Vid behov har även andra sakkunniga adjungerats. Dialogforum (mötesforum mellan tidigare Vårdvalsenheten och representanter för offentliga och privata vårdgivare i VG Primärvård) har utgjort referensgrupp för vårdgivarna. Avstämningar har skett en gång med hälso- och sjukvårdsstyrelsens brukarsamverkan och två gånger med RS fackliga referensgrupp. I arbetet med justeringarna i krav- och kvalitetsbok 2015 har avsnitt uppdaterats genom avstämning med Patientnämndernas kansli, centrala barnhälsovårdsenheten, smittskyddsenheten samt kunskapscentrum för jämlik vård med flera regionövergripande funktioner. Översynen av texter om verksamhetsgranskning och medicinsk revision har skett i samarbete med regionens juridiska enhet.

122 Datum (6) Diarienummer HS Förslag till krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård har förhandlats enligt 11 MBL Denna förhandling slutade i oenighet och gick till central förhandling. Protokollsanteckningar från denna förhandling finns som bilaga 4. Ärendet förhandlades enligt 14 MBL. Förhandlingen avslutades i enighet. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef Bilaga 1. Krav- och Kvalitetsbok VG Primärvård med tillhörande bilagor gällande från och med 1 januari Rapport Vårdcentraler åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom 3. Rapport Modell för åtagande kvälls- och helgöppna mottagningar 4. Protokoll med tillhörande bilagor från MBL Skrivelse samt yrkande från SSR (med tillhörande bilaga) angående Kravoch kvalitetsboken Beslutet skickas till Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämnderna Primärvårdsstyrelsen Kvalitetsstyrning, uppföljning och avtal, Enhet Primärvård för förmedling till vårdgivare i VG Primärvård

123 Vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom Leveransrapport steg 1 och 2 Katarina Orrbeck, Vårdvalsenheten Viktoria Flodihn, Prové AB 3

124 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Projektbeskrivning METOD Dokumentgranskning Intervju med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Omvärldsanalys Dialog med brukare Kompetenskartläggning Kompetensförsörjning Vårddata RESULTAT Dokumentgranskning Intervju med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Omvärldsanalys Kompetenskartläggning Kompetensförsörjning Vårddata GAP-analys BILAGOR

125 Sammanfattning Våren 2014 fick Regionstyrelsen i uppdrag att se över åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom i Krav- och kvalitetsbok och ekonomiska incitament för att säkerställa tillgång till psykolog och övriga kompetenser inom psykisk ohälsa från Utifrån detta fick Vårdvalsenheten uppdraget att se över vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter i dagens åtagande samt definiera vilken kompetens som behövs för att uppfylla åtagandet. Uppdraget innefattar genomgång av relevanta dokument, främst regionala medicinska riktlinjer, som beskriver åtagandet för psykisk ohälsa/sjukdom på vårdcentraler inom VG Primärvård. Utifrån detta definieras vilken kompetens som behövs på en vårdcentral för att uppfylla åtagandet. Detta ställs sedan i relation till befintlig kompetens på vårdcentralerna för att finna eventuellt gap mellan önskvärd kompetens och nuvarande situation. Därefter formuleras text till Krav- och kvalitetsbok Om önskvärt läge inte kan nås inför 2016 tas också en handlingsplan på längre sikt fram. Texten till Krav- och kvalitetsboken och handlingsplanen ingår i uppdragets sista steg och omfattas inte av denna rapport. För dokumentgranskningen har en grupp medicinskt sakkunniga varit ansvarig. Resultatet av genomgången visar att flera kompetenser inom psykisk ohälsa/sjukdom behövs på en vårdcentral. Den visar också att det finns åtaganden som innebär behov av psykolog. För att uppfylla uppdragets syfte har också en gruppintervju genomförts med representanter för hälso- och sjukvårdsnämndens kansli och en minde omvärldsanalys har gjorts. Kartläggningen av befintlig kompetens på vårdcentralerna har gjorts utifrån en enkät om bemanning som hälso- och sjukvårdsnämndens kansli skickade ut sommaren För att även få en bild av KBT- och IPT-kompetens ställdes kompletterande frågor om det. Resultatet av kartläggningen visar att 124 av de 196 vårdcentraler som besvarade frågorna har tillgång till psykolog. Av vårdcentralerna som inte har psykolog har 47 stycken tillgång till psykoterapeut. 16 vårdcentraler har varken psykolog eller psykoterapeut men däremot personal med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT. En kartläggning av kompetens per kommun visar att variationerna är stora när det gäller kompetens, både avseende art och omfattning. Inom uppdraget har också kompetensförsörjningen idag och på längre sikt studerats. Tyvärr har det inom projektets tidsram dock bara gått att få fram uppgifter för vårdcentralerna inom Närhälsan. Kartläggningen visar på svårigheter att rekrytera psykologer till delregionerna Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg medan det är lättare i Göteborgsområdet. Rekryteringsläget avseende psykoterapeuter är bättre i samtliga delregioner. 6

126 Inledning Bakgrund 1 oktober 2009 infördes Vårdval VG Primärvård (VG Pv) i Västra Götalandsregionen. Förutsättningar och villkor för att bedriva vårdverksamhet inom VG Pv anges i ett förfrågningsunderlag, Krav- och kvalitetsbok (KoK). Inför revideringen av KoK 2015 tillsattes åtta delprojekt. Ett av dessa avsåg vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom. I mars 2014 levererade detta delprojekt sin slutrapport. Politiken önskade en fortsatt utredning, framförallt avseende kompetenskrav, och ville därför att en större översyn av vårdcentralernas uppdrag för psykisk ohälsa/sjukdom skulle göras. Utifrån slutrapporten formulerades att vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa behöver tydliggöras. Regionstyrelsen fick i uppdrag att omgående se över åtagande om psykisk hälsa i Krav- och kvalitetsboken och ekonomiska incitament för att säkerställa tillgång till psykolog och övriga kompetenser från och med Projektbeskrivning Behov Uppdraget syftar till att se över vårdcentralernas åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter samt se över vilken kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet. Uppdraget innefattar en genomgång av befintliga dokument, framförallt regionala medicinska riktlinjer, som behandlar området psykisk ohälsa/sjukdom för att utifrån dessa definiera vårdcentralernas åtagande samt vilken kompetens som behövs på vårdcentralen för att klara åtagandet. Vidare ska åtagandet ställas i relation till befintlig kompetens på vårdcentralerna för att därefter identifiera eventuellt gap mellan krav på kompetens och nuvarande situation. Med detta som grund utformas en övergripande handlingsplan med aktiviteter för att ta sig från nuläget till det önskade. Mål När projektet är genomfört råder följande situation: Det är klarlagt om vårdcentralers åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom är tydligt och eventuella brister har identifierats. Det finns ett förslag på vilka krav på kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom som vårdcentraler ska uppfylla. Det finns en beskrivning av befintlig kompetens på vårdcentraler inom området psykisk ohälsa/sjukdom. Det finns en analys av gapet mellan vårdcentralers befintliga kompetens och kraven på kompetens inom området psykisk ohälsa/sjukdom. Det finns förslag till text till KoK 2016 samt förslag till handlingsplan. 7

127 Omfattning På en övergripande nivå omfattar projektet tre steg: VGR Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa Jun Sem Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Steg 1: Kartläggning o beskrivning av vårdcentralers åtagande Steg 2: Kartläggning av krav på kompetens o kompetensbehov Steg 3: Förankring, beredning och handlingsplan för lösningar Leveranser Steg 1: Beskrivning av vårdcentralens åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom utifrån frågeställningar såsom: o Hur tydligt är åtagandet beskrivet idag? Ger det tillräcklig vägledning? o Finns det otydligheter i beskrivningen av åtagandet och i så fall, i vad består de? Finns det utrymme för tolkningar? Sammanställning av hur andra landsting/regioner (till exempel Stockholm och Skåne) löst vårdcentralers åtagande inom området psykisk ohälsa/sjukdom. Detaljplan för steg 2. Steg 2: Kartläggning av vårdcentralers befintliga kompetens inom området psykisk ohälsa/- sjukdom, utifrån frågeställningar såsom: o Finns det skillnader på kompetens mellan olika vårdcentraler och mellan olika geografiska områden? o Vilken/vilka professioner är inblandande och i vilken omfattning? Beskrivning av de krav på kompetens inom området psykisk ohälsa/sjukdom som finns på vårdcentraler att uppfylla, utifrån frågeställningar såsom: o Vilka kompetenser krävs för att motsvara åtagandet? o Vad säger befintliga dokument om vilka kompetenser som behövs? o Vilka olika synpunkter finns om vilka kompetenser som behövs? En analys av gapet mellan befintlig kompetens (nuläge) och de krav som ställs på kompetens inom området psykisk ohälsa/sjukdom (önskat läge). Beskrivning av tillgång till de yrkesgrupper för vilka man identifierat att det finns behov av. Konsekvensbeskrivning och handlingsplan för lösningsförslagen. Detaljplan för steg 3. Denna leveransrapport beskriver resultatet av steg 1 och 2, som tillsammans uppfyller de fyra första punkterna i målbeskrivningen. 8

128 Metod Nedan beskrivs metoderna som använts för att uppfylla uppdragets syfte. Dokumentgranskning För att definiera vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom har ett antal relevanta dokument, framförallt regionala medicinska riktlinjer (RMR), granskats av en grupp sakkunniga. Dokumentgranskningen har genomförts vid arbetsmöten med följande personer: Margareta Berzén, specialist i allmänmedicin, Vårdvalsenheten Stephan Ehlers, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Kunskapscentrum för psykisk hälsa Lise-Lotte Risö-Bergerlind, specialist i allmänpsykiatri, Kunskapscentrum för psykisk hälsa Rose-Marie Nyborg, chef för Vårdvalsenheten Fyra arbetsmöten har genomförts med syftet att som underlag för förändringar i KoK 2016 samla in synpunkter på ett antal dokuments beskrivning av vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter i dokumenten samt identifiera vilken kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet. Det första arbetsmötet resulterade i en sammanställning av hur åtagandet är beskrivet idag, vilka otydligheter som finns, vilka krav på kompetens som ställs för att uppfylla åtagandet samt vilken/vilka yrkesroller som innehar denna kompetens genom sin grundutbildning. Under de två följande mötena justerades sammanställningen som sedan utgjorde underlag för vidare bearbetning och analys av projektledningen. Vid det avslutande arbetsmötet redovisade projektledningen sina slutsatser. Följande dokument har granskats: RMR Ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Medicinsk riktlinje Depression hos vuxna RMR Utmattningssyndrom RMR Ätstörningar RMR Utredning och uppföljning vid demenssjukdom RMR Sömnstörning Följande dokument har beaktats: Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri, Regionalt vårdprogram Utmattningssyndrom Krav- och kvalitetsbok

129 Intervju med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli För att uppfylla uppdragets syfte har också en gruppintervju genomförts med följande deltagare från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK): Mikael Ingsberg, HSNK Mariestad, Mats Möller, HSNK Uddevalla samt Per-Olof Olofsson, HSNK Göteborg. Anki Schutz, HSNK Borås, deltog inte vid gruppintervjun men har tagit del av intervjumaterialet och fått möjlighet att komplettera med sin bild. Syftet med intervjun var att få HSNKs synpunkter på vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa och den kompetens som åtagandet kräver. Frågeställningarna som diskuterades var: Hur tycker du att vårdcentralernas åtagande är formulerat idag i KoK? Hur tycker du att vårdcentralerna efterlever åtagandet idag? o Var finns problemen? o Vad fungerar bra? o Är den kompetens som finns idag på vårdcentralerna tillräcklig? o Om det saknas kompetens, i så fall vilken? o Vad anser du vara en rimlig nivå på kompetenskrav? o Vad tycker du skulle behöva förändras i kraven på åtagandet? Sammanställningen av intervjuresultatet skickades till deltagarna som fick möjlighet att återkomma med justeringar. Resultatet presenterades också vid ytterligare ett mötestillfälle med utsedd HSNK-representant och det gavs återigen möjlighet till justeringar. Omvärldsanalys Syftet med omvärldsanalysen var att få en bild av hur andra landsting/regioner har löst frågorna kring vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa, för att kunna identifiera likheter och olikheter i lösningar jämfört med VGR. För omvärldsanalysen valdes Region Skåne och Stockholms läns landsting (SLL). Förfrågningsunderlagen för dessa landsting/regioner studerades och telefonintervjuer genomfördes med Liv Remitz, Region Skåne, och Gertrud Wahlund, SLL. Frågeställningarna som diskuterades i intervjuerna var: Vill du kort beskriva hur ni idag reglerar åtagandet för psykisk ohälsa i ert förfrågningsunderlag. Hur tänkte ni när ni valde att formulera er som ni gjort? Hur fungerar skrivningen i förfrågningsunderlaget? Var ligger styrkan/fördelarna i hur ni har valt att utrycka kraven? Finns några problem med beskrivningen? I så fall, vad består de i? Hur resonerar ni kring krav på psykolog på vårdcentral? Hur tänker ni kring eventuella justeringar i förfrågningsunderlaget? Intervjuresultatet dokumenterades och skickades till respondenterna som fick möjlighet att återkomma med justeringar. Materialet utgjorde sedan underlag för sammanställning och analys av projektledningen. 10

130 Dialog med brukare Syftet med en dialog med brukare var att få information om deras uppfattningar om vårdcentralers omhändertagande av personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Det visade sig svårare än vi trott att få tag på deltagare till en diskussion och av de två personer som anmälde sitt intresse lämnade den ena sent återbud. Diskussionen kom därför att föras med enbart en person. Vi menar att detta ger ett för litet underlag för en rättvisande bild av brukares uppfattningar och väljer därför att inte redovisa diskussionen i denna rapport. Vi uppfattar inte heller att något anmärkningsvärt, som kan påverka vår slutliga bedömning, framkom i diskussionen. Kompetenskartläggning För att kunna se eventuella skillnader mellan de krav på kompetens inom området psykisk ohälsa/sjukdom som KoK ställer och nuläget avseende kompetens på vårdcentalerna gjordes en kompetenskartläggning. Utgångspunkten var att kartlägga befintlig kompetens utifrån kraven i KoK 2015: Personal som tillhandahåller psykoterapeutiska insatser ska vara: legitimerad psykolog eller psykoterapeut med KBT-inriktning legitimerad psykolog eller psykoterapeut med annan inriktning men med kompetens att arbeta med KBT-metoder eller IPT behandlare som har en adekvat utbildning som till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvarar en steg 1-utbildning. Kontinuerlig handledning krävs. För kartläggningen kunde projektet nyttja den enkät som HSNK skickat ut till vårdcentralerna inför avtalsuppföljningen. Enkäten innefattar bland annat frågeställningar kring vårdcentralers uppfyllande av kraven i KoK och olika yrkesgruppers tjänstgöringsgrad. Enkäten skickades ut före sommaren 2014 och svaren inkom under oktober. Område uppföljning och analys bistod med att sammanställa statistik över de frågor i enkäten som behandlar psykisk ohälsa/sjukdom och yrkesgrupper som arbetar inom detta område. I syfte att fånga personal med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT skickades följande kompletterande frågor till vårdcentralerna: Hur stor tjänstgöringsgrad har vårdcentralen avseende personal med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT motsvarande steg 1-utbildning? (Med tjänstgöringsgrad avses personal som aktivt arbetar med behandling av patienter med psykisk ohälsa och är steg 1-utbildade, inte personal som har utbildningen med har andra arbetsuppgifter på vårdcentralen.) Vilken grundutbildning har personerna i fråga 1? Resultatet av utvalda frågor i kompetensenkäten samt svaren på de kompletterande frågorna utgjorde underlag för sammanställning och nulägesanalys av projektledningen. 11

131 Kompetensförsörjning En heltäckande beskrivning av kompetensförsörjningen rörande psykisk ohälsa/sjukdom nu och i ett längre perspektiv är ett underlag som ger förutsättningar att i projektets steg 3 utforma en realistisk handlingsplan för hur och i vilken takt de lösningsförslag som läggs fram ska kunna implementeras. HR-strategiska avdelningen inom VGR arbetar årligen fram en kompetensförsörjningsplan som bland annat beskriver tillgången på psykologer, psykoterapeuter och kuratorer i de olika delarna av VGR. Vid kartläggningen får vårdcentralerna inom Närhälsan ange tillgången till resurser idag och vad man ser att behovet är i ett femårsperspektiv. Projektet har tagit del av kompetensförsörjningsplan Vårdcentalerna har gjort bedömningen utifrån följande kriterier: God balans Utbudet är större än efterfrågan Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheten är oberoende av inhyrd personal Knapp balans Utbudet motsvarar efterfrågan, utan marginal. Det är möjligt, men inte lätt, att rekrytera personal med rätt kompetens. Verksamheten använder inhyrd personal som undantag. Tydlig obalans Utbudet är lägre än efterfrågan. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Då det endast är de offentliga vårdcentralerna som innefattas i Kompetensförsörjningsplan 2015, har projektet ställt motsvarande frågor om kompetensförsörjning till de privata vårdcentralerna. Svaren har dock inte inkommit inom tidsramen för projektets steg 2 och ingår därför inte i denna rapport. Sammanställningen av de privata vårdcentralernas kompetensförsörjning kommer därför förhoppningsvis att ingå som en inledande del i steg 3. I denna rapport bygger alltså GAP-analysen i avsnitt 4.7 enbart på kompetensförsörjningsplanen för Närhälsans vårdcentraler. Vårddata För att få en bild av vad psykologer och psykoterapeuter utför på vårdcentralerna har uppgifter hämtats ur regionens vårddatabas Vega. Uppgifterna har tagits fram av Sara Ribacke, Område Analys och uppföljning. De diagnoser som eftersökts är F10-F99 (psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar) och G47 (sömnstörning) i ICD-10-SE som är en klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. 12

132 Resultat Dokumentgranskning Metoden som använts för dokumentgranskningen beskrivs i kapitel X, Metod. Vi vill dock påminna om att granskningen innebär en subjektiv bedömning av dem som utfört den. RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri OBS Förslag, ej beslutad Denna riktlinje är av övergripande karaktär avseende ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri, det vill säga den är inte diagnosspecifik som flera av de andra riktlinjerna i denna dokumentgranskning. De olika riktlinjerna ska givetvis harmoniera med varandra men om så ändå inte är fallet är de diagnosspecifika riktlinjerna överordnade. Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig med undantag av definitionen av grundläggande råd och stöd. Åtagandet för vårdcentralerna innefattar bedömning i form av identifiering av symtom, bedömning av svårigheter och insatsbehov samt att uppmärksamma psykosociala problem. Riktlinjen beskriver också primärvårdens ansvar per nio symtomgrupper. För att uppfylla åtagandet behövs kompetens för att skilja normala variationer i symtom och beteende från symtom och beteende som signalerar psykisk ohälsa. För detta behövs allmänläkare och psykolog. Vidare behövs kompetens för att ge grundläggande råd och stöd till ungdomar och föräldrar vid lindrig psykisk ohälsa samt korttids samtalsbehandling vid lindrig depression och/eller ångest. För korttids samtalsbehandling behövs KBT-/IPT-kompetens. RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Även denna riktlinje är av övergripande karaktär på samma sätt som beskrivits för ansvarsfördelning mellan BUP och primärvård ovan. Dokumentet uppfattas som otydligt avseende att suicidala patienter ska till specialistpsykiatrin. Behandling av patienter med posttraumatiskt stressyndrom uppfattas också som otydligt beskrivet. Åtagandet innefattar upptäckt och bedömning av psykiatriska tillstånd hos patienter som söker sig till primärvården. Primärvården har huvudansvar för ett antal specificerade vårdgrupper, till exempel demens, generaliserad ångest, lindriga personlighetsstörningar samt missbruk exklusive narkotika. För att uppfylla åtagandet behövs medicinsk kompetens, psykologisk och neuropsykologisk kompetens samt kompetens inom KBT eller IPT samt motiverande samtalsmetodik. För detta behövs allmänläkare och psykolog samt personal med kompetens inom KBT eller IPT och motiverande samtal. Riktlinjen betonar vikten av samverkan kring patienter med sammansatt problematik i enlighet med konsultationsmodellen. MR Depression hos vuxna Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig, men med något vaga formuleringar i vissa fall. 13

133 Primärvårdens ansvar gäller lindrig och medelsvår depression och omfattar diagnostik, behandling och uppföljning. För att uppfylla åtagandet behövs kompetens för bedömning av samsjuklighet/differentialdiagnostik, uppföljning av läkemedel samt KBT eller IPT. Differentialdiagnostik utförs av allmänläkare och kan även utföras av psykolog avseende annan psykisk ohälsa än depression. För behandlingen behövs allmänläkare, psykolog, sjuksköterska samt personal med KBTeller IPT-kompetens. RMR Utmattningssyndrom (UMS) Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig. Åtagandet innefattar bedömning/utredning i form av till exempel identifiering av stressorer och kardinalsymtom. Beskrivningen av åtagandet innefattar också åtgärder såsom råd kring levnadsvanor och fysisk aktivitet, stödjande samtal med mera. För att uppfylla åtagandet behövs kompetens avseende somatisk utredning, bedömning av kognitiv funktionsförmåga, neuropsykiatrisk utredning samt KBT och IPT. För att bedöma den kognitiva funktionsförmågan behövs psykolog. För behandlingen behövs allmänläkare, psykolog och personal med KBT- eller IPT-kompetens. RMR Ätstörningar Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig. Åtagandet innefattar upptäckt av patienter i riskzon, somatisk samt psykiatrisk värdering, behandling av patienter med lindriga symtom samt eftervård. För att uppfylla åtagandet behövs personal med kompetens avseende somatisk, psykiatrisk och psykologisk värdering samt stödjande samtal. Allmänläkaren gör den somatiska och psykiatriska värderingen. Den psykologiska värderingen kan också göras av psykolog. Behandling och uppföljning görs av allmänläkare samt psykolog eller personal med KBTeller IPT-kompetens och sjuksköterska. RMR Utredning och uppföljning vid demenssjukdom Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig, men med något vaga formuleringar i vissa fall. Åtagandet omfattar basalutredning, behandling och uppföljning av demenssjukdom. För att uppfylla åtagandet behövs allmänläkare och psykolog samt sjuksköterska med vidareutbildning i demens. Riktlinjen betonar vikten av kommunikation mellan primärvård och kommun. RMR Sömnstörning Beskrivningen av vårdcentralernas åtagande i detta dokument uppfattas som tydlig. Åtagandet innefattar behandling av sömnsvårigheter såsom sömnhygieniska råd och farmakologisk behandling. För att uppfylla åtagandet behövs allmänläkare samt personal med utbildning i sömnskola. 14

134 Sammanfattning dokumentgranskning Av de sju dokument som granskats ovan bedöms tre vara helt tydliga i formuleringarna av vårdcentralers åtagande. Två dokument bedöms som tydliga men med något vaga formuleringar (Depression hos vuxna och Demenssjukdom). De två riktlinjer som beskriver ansvarsfördelning bedöms som mer otydliga och då med avseende på beskrivningen av en specifik åtgärd eller behandlingen av en viss diagnosgrupp. Beträffande kompetens konstateras att åtagandet så som det är beskrivet i RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvårdvård och BUP samt RMR Utmattningssyndrom, Depression hos vuxna och Ätstörningar kräver psykologkompetens. KBT-/IPT-kompetens på vårdcentral behövs enligt de flesta av riktlinjerna. Intervju med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Nedanstående sammanställning återger diskussionerna från gruppintervjun med HSNK. Metoden för detta finns beskriven i avsnitt 3.2. Som vid alla intervjuer påminner vi om att det delvis innebär subjektiva uppfattningar, åsikter et cetera från intervjupersonerna. Formuleringen av åtagandet och kompetenskrav i Krav- och kvalitetsboken Själva formuleringen av vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom i KoK-boken uppfattas som tydlig. Problemen uppstår när de dokument som KoK hänvisar till inte är tillräckligt tydliga och därför ger för stort tolkningsutrymme. Otydligheten i beskrivningarna hänger ofta samman med att dokumenten inte är uppdaterade. HSNK betonar vikten av att ha befolkningens behov i fokus när krav på kompetens beskrivs. Kompetensbeskrivningen uppfattas inte vara helt tydlig i KoK-boken idag. KoK är dock beställarens dokument och det borde därför räcka att beskriva vad vårdcentralerna ska göra, inte hur eller vilken yrkesroll som krävs för uppgiften. I just fallet med psykisk ohälsa/sjukdom menar man ändå att det är viktigt med en tydlig beskrivning av vilken kompetens som krävs för åtagandet. Man menar också att det bör ställas kapacitetskrav. Vårdcentralernas kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom HSNK anser att det är rimligt att ställa krav på psykologkompetens på vårdcentralerna. Man framhåller vikten av att hitta alternativa lösningar och tillvägagångssätt för att uppfylla det kravet. Psykolog har mycket att tillföra på vårdcentralen, men behöver samtidigt behöver yrkesgruppen öka produktiviteten. Psykolog på vårdcentral bör också i högre utsträckning nyttjas för att bredda andra yrkesrollers kompetens, till exempel via handledning. Även om det krävs steg 2-utbildning för att kunna ge fullvärdig psykoterapi, anser HSNK att steg 1-utbildad personal är en rimlig nivå att kräva i dagsläget. Kravet på kompetens i KoK har bidragit till att personal med steg 1-utbildning ökat. Man bör i större utsträckning följa upp hur handledningen för dem som gått utbildningen fungerar. HSNKs uppfattning är att det saknas tillräcklig kompetens på vårdcentralerna för att klara kraven i KoK för målgruppen barn och ungdom. Man lyfter vikten av vårdcentralernas samverkan kring denna målgrupp med bland annat skolhälsovården. Ett sätt att förstärka verksamheten kring barn och ungdom kan vara att bedriva familjecentralsverksamhet även högre upp i åldrarna när skolhälsovården tar över. För att hantera målgruppen barn och ungdom anser HSNK att det krävs psykologkompetens på vårdcentraler samt att andra personalkategorier har viss kompetens kring målgruppen, till exempel barn- och ungdomssjuksköterskor. 15

135 Vårdcentralernas möjlighet till ett fullgott omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa följer enligt HSNK tillgången på allmänläkare. Även för denna målgrupp behövs dock personal med psykologisk kompetens. Beroende och missbruk lyfts som en del inom området psykisk ohälsa som kommer att ställa ytterligare krav på kompetens inom primärvården. Vårdcentralernas efterlevnad av åtagandet Enligt HSNK har både primärvården och specialistvården svårt att leva upp till sitt uppdrag rörande psykisk ohälsa/sjukdom. Gränsdragningen idag gör att mycket faller på primärvården, som dessutom ofta upplever att de inte har tillräcklig kompetens inom området. Åtagandet kring barn och ungdom nämns som särskilt svårt. Missbruks- och beroendevården är också problematisk bland annat på grund av att ytterligare en part är inblandad i form av kommunerna, vilket ställer höga krav på tydlighet i gränssnitt. Enligt HSNK är det svårt att generellt bedöma hur väl vårdcentraler klarar efterlevnaden av kraven, vilket också gör det svårt att sätta in sanktioner. Det finns få indikatorer som mäter psykisk ohälsa och de resultat som redovisats är inte så goda. Uppföljningen av åtagandet kring psykisk ohälsa har idag en tendens att nedprioriteras till förmån för annan uppföljning. Man lyfter behovet av att utöka och förbättra uppföljningen både avseende resultatet av behandling av psykisk ohälsa på individnivå och uppföljning av vårdcentralers totala efterlevnad inom området. Som ett led i att öka vårdcentralernas motivation till att erbjuda psykoterapeutisk behandling anser HSNK att det finns behov av att se över ersättningsmodellen. 16

136 Omvärldsanalys Metoden som har använts för omvärldsanalysen beskrivs i avsnitt 3.3. Förfrågningsunderlag i Stockholms läns landsting och Region Skåne Enligt Region Skånes förfrågningsunderlag, Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdcentral i Hälsoval Skåne, ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till patienter med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Exempel ges på vad detta kan innefatta (lätta/- medelsvåra depressioner, ångestsyndrom, beroendesjukdomar med mera). Basal funktionsbedömning ska kunna utföras och psykologiska behandlingar ska ha karaktär av korttidsterapi. Avseende kompetens specificeras endast att vårdgivaren ska tillhandahålla kompetens för psykosocialt stöd. (Förutom grundkrav på bemanning av vårdcentralen som gäller generellt.) Enligt förfrågningsunderlaget ska vårdgivaren särskilt uppmärksamma psykisk ohälsa hos unga vuxna. Som tilläggsuppdrag kan vårdgivare också bedriva mottagning för unga vuxna i fördjupad samverkan med kommunala verksamheter. Mottagningen syftar till att minska den psykiska ohälsan hos unga vuxna (vanligen år), minska sjukskrivningarna och öka sysselsättningsgraden. För att erhålla ersättning för tilläggsuppdraget finns ett antal krav specificerade. Bland dessa finns krav på kompetens som innefattar legitimerad psykoterapeut/legitimerad psykolog och/eller legitimerad läkare med specialistkompetens i psykiatri. Vårdcentral som ingår i mottagning för unga vuxna erhåller kronor per månad. Ett komplement till vårdcentralens åtagande för patienter i arbetsför ålder med lätta/medelsvåra depressioner, ångest och stress är behandling med KBT eller IPT vid verksamhet med avtal för KBT inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Vårdcentralen beslutar om behandling med KBT/IPT och remiss ska utfärdas av läkare. 1 april 2014 infördes dessutom Vårdval Psykoterapi i Region Skåne. Detta vårdval innebär möjlighet till fördjupad psykoterapi med KBT/PDT för vuxna patienter med mer komplex problematik och som därmed är i behov av längre behandling. Förfrågningsunderlaget för Stockholms läns landsting (SLL), Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, innehåller ett avsnitt om psykosociala insatser som anges vara en del i första linjens hälso- och sjukvård när det gäller psykisk ohälsa och missbruk. Den hälso- och sjukvård som avses omfattar främst patienter med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och patienter i behov av krisstöd. Insatserna ska inte kräva vuxenpsykiatrins eller barn- och ungdomspsykiatrins specialistkompetens. Personal som utför psykosociala insatser ska enligt förfrågningsunderlaget vara socionom med lägst basutbildning i psykoterapi, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med lägst basutbildning i psykoterapi. 17

137 I SLL finns också tilläggsavtal om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Avtalet är ett tillägg till avtal om husläkarverksamhet eller avtal om barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård. Vårdtjänsten omfattar barn och ungdomar mellan 0 och 17 år med symtom på psykisk ohälsa och som riskerar att utveckla psykisk sjukdom. Inom tilläggsuppdraget ska vårdgivaren utföra minst 400 patientbesök per år. Bedömning, diagnostik och insatser kan ske i samverkan mellan olika yrkeskategorier så att den samlade kompetensen blir så bred som möjligt. Vid verksamheten ska finnas minst en legitimerad psykolog med minst två års dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete med barn och ungdomar. Därutöver kan verksamheten bemannas med socionom med lägst basutbildning i psykoterapi. Läkare och sjuksköterska ska vara knuten till verksamheten via huvuduppdraget (husläkarverksamhet eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning). Läkare ska vara specialist i pediatrik eller allmänmedicin eller ST-läkare i pediatrik. Sjuksköterska ska ha specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller vara distriktssköterska. Intervjuer med representanter från SLL och Region Skåne I Region Skåne har man generellt uppfattningen att för stor detaljreglering kan innebära ett förfrågningsunderlag som inte riktigt passar för någon. Med en friare reglering ökar möjligheterna att anpassa lösningen utifrån lokala förutsättningar. Detta gäller också för området psykisk ohälsa/sjukdom. Den breda beskrivningen i förfrågningsunderlaget uppfattas fungera bra och beskrivs som en tillitsmodell. Det som sedan eventuellt inte fungerar framkommer i uppföljningen och hanteras då. Region Skåne lägger stor vikt vid uppföljning. Vid dialogbesök var 18:e månad tillfrågas verksamhetscheferna om bland annat resurser och kompetens. Enheterna kan se nyttan av att ha resurser och kompetens för psykisk ohälsa. Erbjuder man inte psykosociala insatser i tillräcklig omfattning påverkas tillgängligheten till andra besök. Man ser alltså nyttan av att ha avsatt resurser för psykisk ohälsa. Bara ett fåtal vårdcentraler har ansökt om tilläggsåtagandet unga vuxna. Dock har ansökningarna gjorts i just de områden där man ser störst behov. Tilläggsåtagandet var från början ett tidsbegränsat projekt men då man såg att det hade ett stort värde har det nu permanentats. Vårdval psykoterapi är välanvänt och har fått ganska bra utvärderingar i form av att patienterna upplever bättre livskvalitet efter behandling. I förfrågningsunderlaget beskrivs inte vilka kompetenser som krävs för åtagandet om psykisk ohälsa/sjukdom. Beställaren har snarare velat beskriva innehållet i uppdraget och sedan är det vårdgivarens uppgift att utifrån lokala förutsättningar lösa hur och med vilken kompetens det ska göras. Alltför stark styrning tror man kan hämma kreativiteten. Samtidigt framförs att psykologen har en mycket viktig roll vid till exempel bedömning av vårdnivå och vårdinnehåll men trots detta har man alltså inte specificerat i förfrågningsunderlaget att det ska finnas psykolog på vårdcentral. Det avslutande rådet från Region Skåne är att följa upp mer och bättre istället för att reglera hårdare. Även i SLL har man ett brett formulerat uppdrag kring psykisk ohälsa/sjukdom och ser en styrka i detta, framförallt för att förutsättningarna skiljer så mycket mellan olika kommuner och stadsdelar. SLL har idag inget krav på psykolog på vårdcentral och inte heller på KBT-utbildad personal. Första linjens ansvar innebär att man behöver KBT-kompetens. Det är en bra behandlingsform som fungerar även när man är ensam på en vårdcentral och som passar för korta insatser (tre till fyra samtal). Kanske kan man ställa krav på att det företrädesvis är psykolog som ska väljas vid nyanställning eller att målet ska vara minst en psykolog vid varje vårdcentral? 18

138 När det gäller tilläggsuppdraget barn och unga med psykisk ohälsa finns idag cirka tio husläkarmottagningar och fem barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med uppdraget. Man tror att det är bra med tilläggsuppdrag på detta område. Det är svårt att få tillgång till barnpsykologer och vårdcentraler ger sig inte på detta område själva det behövs en riktad första linje. Sammanfattning omvärldsanalys Både förfrågningsunderlaget för Region Skåne och för SLL får anses relativt brett och övergripande beskrivet när det gäller vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom. Intervjupersonerna betonar också vikten av att undvika detaljreglering. I SLLs förfrågningsunderlag finns specificerat vilken utbildning personal som utför psykosociala insatser ska ha som lägst. Region Skånes förfrågningsunderlag anger endast att vårdgivaren ska tillhandahålla kompetens för psykosocialt stöd. I Region Skåne och SLL finns tilläggsåtagande med inriktning på psykisk ohälsa hos unga vuxna respektive barn och unga. För dessa åtaganden finns krav på kompetens specificerat. I SLL omfattar kraven bland annat psykolog. Region Skåne har också sedan våren 2013 vårdval för psykoterapi. 19

139 Kompetenskartläggning Professioner/kompetens som kartlagts är psykolog, psykoterapeut och personal med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT. Personal med KBT- eller IPT-kompetens avser här personer med annan grundutbildning än psykolog eller psykoterapeut, till exempel sjuksköterska. Kartläggningen har gjorts per hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) och per kommun. Vårdcentralers tillgång till professioner inom psykisk ohälsa/sjukdom Diagrammet visar att 124 av 196 vårdcentraler har tillgång till psykolog. Av de vårdcentraler som inte har psykolog återfinns 13 inom Göteborgs HSN, 18 inom Norra, 7 inom Södra, 13 inom Västra och 20 inom Östra HSN. Av de vårdcentraler som inte har psykolog har 47 tillgång till psykoterapeut. 16 vårdcentraler har varken tillgång till psykolog eller psykoterapeut, men däremot till personal med KBT- eller IPT-kompetens. Diagrammet visar att tre vårdcentraler inte har någon av de tre kompetenserna samt att tre vårdcentraler använder extern psykologkompetens. 20

140 Total tjänstgöringsgrad i % per listade patienter, kommun Diagrammet visar tjänstgöringsgrad i procent per listade patienter för professionerna psykolog, psykoterapeut samt personal med KBT- eller IPT-kompetens inom respektive kommun. Kommunerna har valt lösningar med olika kombinationer av kompetens, där 15 har tillgång till samtliga kompetenser. 36 av 49 kommuner har tillgång till psykolog. De 13 kommuner som idag inte har tillgång till psykolog är Essunga, Gullspång, Herrljunga, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tidaholm, Tranemo, Töreboda och Åmål. 6 av dessa kommuner tillhör Östra HSN, 3 tillhör Norra, 3 Södra och 1 Västra HSN. De kommuner som visar sig ha en hög tjänstgöringsgrad i procent totalt har också hög andel personal med KBT- eller IPT-kompetens. 26 kommuner har tillgång till både psykolog och psykoterapeut. 35 kommuner har tillgång till psykoterapeut. 37 kommuner har satsat på att ha personal med KBT-eller IPT-kompetens. Ingen kommun saknar helt kompetens inom området psykisk ohälsa/sjukdom. 21

141 Total tjänstgöringsgrad i procent per listade patienter, HSN Diagrammet visar tjänstgöringsgrad i procent per listade för professionerna psykolog, psykoterapeut samt personal med KBT- eller IPT-kompetens inom regionens fem HSN. Östra HSN har högst total tjänstgöringsgrad för professionerna med cknappt 250 procent per listade, medan Södra, Västra och Göteborgs HSN har knappt 150 procent och Norra drygt 150 procent. Göteborgs HSN har den högsta tjänstgöringsgraden för psykologer, medan Norra och Östra har lägst. Den höga totala andelen för Norra och Östra HSN beror i stället på hög andel personal med KBT- eller IPT-kompetens. 22

142 Kompetensförsörjning Som framgått i metodavsnittet avser sammanställningen över kompetensförsörjning endast vårdcentralerna inom Närhälsan. Vårdcentralerna har gjort bedömningen enligt nedanstående kriterier: God balans Grön Utbudet är större än efterfrågan Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheten är oberoende av inhyrd personal Knapp balans Gul Utbudet motsvarar efterfrågan, utan marginal. Det är möjligt, men inte lätt, att rekrytera personal med rätt kompetens. Verksamheten använder inhyrd personal som undantag. Tydlig obalans Röd Utbudet är lägre än efterfrågan. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Yrkesgrupp Psykolog Psykoterapeut Kurator GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år Idag 5 år Idag 5 år Idag 5 år Kompetensförsörjningsplanen för 2014 visar att tillgången till psykoterapeut och kurator är i god balans idag och om fem år i samtliga delregioner. Avseende psykologer är balansen god i Göteborgsregionen men i knapp balans i övriga delregioner. 23

143 Vårddata Kommande diagram visar diagnoser genomförda av psykologer respektive psykoterapeuter under Uppgifterna är hämtade ur regionens vårddatabas Vega. Totalt antal diagnoser för psykologer var respektive för psykoterapeuter. Följande 18 diagnoser utgör av totalt diagnoser under Koder diagnoser F32: Depressesiv episod F320: Lindrig depressiv episod F321: Medelsvår depressiv episod F329: Depressiv episod, ospecificerad F331: Recidiverande depression, medelsvår episod F339: Recidiverande depression, ospecificerad F401: Social fobi F410: Paniksyndrom F411: Generaliserat ångestsymtom F412: Blandade ångest- och depressionstillstånd F419: Ångesttillstånd, ospecificerat F419P: Annat ångesttillstånd F430: Akut stressreaktion F431: Posttraumatiskt stressyndrom F438: Andra specificerade reaktioner på svår stress F438A: Utmattningssyndrom F 439: Reaktion på svår stess, osepcificerad F439P: Annan stressreaktion 24

144 Mest frekventa diagnoser för psykologer respektive psykoterapeuter, 2014 Urval: Psykologer över 1000 diagnoser Psykoterapeuter över 200 diagnoser Diagrammet visar att diagnoserna F419 Ångesttillstånd, ospecificerat, F 439 Reaktion på svår stress, ospecificerad samt Depressiv episod, ospecificerad är de mest frekventa diagnoserna för både psykolog och psykoterapeut. Diagnosen F331 Recidiverande depression, medelsvår episod är frekvent för psykologer, men hanteras i mindre omfattning av psykoterapeuter. Antal vårdkontakter för psykologer och psykoterapeuter, 2014 Antal vårdkontakter för psykologer och psykoterapeuter per patienter,

145 Diagrammet visar att i Göteborgs HSN och Västra HSN har psykologer flest antal vårdkontakter per patienter. Vad gäller psykoterapeuter förekommer flest vårdkontakter inom Södra HSN och Västra HSN. Västra HSN har störst antal vårdkontakter totalt på strax under 700 per patienter, medan Norra och Östra HSN har lägst antal på strax under 400 per GAP-analys Dokumentgranskningen visar att alla kompetenser (psykolog, psykoterapeut, behandlare med påbyggnadsutbildning i KBT/IPT) behövs på en vårdcentral och att kombinationen av olika kompetenser ofta är mycket värdefull. Dock finns det vissa åtaganden i de medicinska riktlinjerna som bara en psykolog har kompetens för att utföra. Som exempel kan nämnas den medicinska riktlinjen Depression hos vuxna enligt vilken kompetens för bedömning av samsjuklighet/differentialdiagnostik behövs, vilket enbart kan utföras av psykolog. Därmed är det inte sagt att en psykolog är mest lämplig för att utföra samtliga åtaganden. När bedömningen är gjord och diagnos är ställd kan i många fall andra kompetenser än psykolog, som psykoterapeut eller personal med påbyggnadsutbildning i KBT/IPT, vara lämpliga i behandlingen. Kompetenskartläggningen visar att alla vårdcentraler i VGR inte har tillgång till psykolog, vilket enligt dokumentgranskningen krävs för att klara samtliga åtaganden inom området psykisk ohälsa/sjukdom. Endast knappt 20 vårdcentraler har idag samtliga kompetenser i form av psykolog, psykoterapeut samt personal med påbyggnadsutbildning i KBT/IPT. Kartläggningen visar att det i 13 av Västra Götalands 49 kommuner inte finns tillgång till psykolog på någon vårdcentral inom kommunen. En av dessa har dock avtal med en psykolog inom kommunen. Om alla vårdcentraler inte kan ha tillgång till psykolog skulle en lösning kunna vara att patienter med behov av denna personalkategori väljer en vårdcentral där den finns. I de fall där psykolog på vårdcentral saknas i hela kommunen blir dock denna lösning svårare för patienten. Samtidigt visar kompetensförsörjningsplanen att rekryteringsläget för psykologer inom delregionerna Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad idag och om fem år är i knapp balans, vilket betyder att det inte är lätt att rekrytera psykologer till de vårdcentraler och kommuner där det saknas. 26

146 I 9 av de 13 kommuner som saknar psykolog finns istället tillgång till psykoterapeut och i samtliga finns tillgång till personal med påbyggnadsutbildning i KBT/IPT. Enligt kompetensförsörjningsplanen är också rekryteringsläget lättare avseende psykoterapeuter jämfört med psykologer. De vårddata som tagits fram om diagnoser registrerade på psykolog och psykoterapeut visar att många diagnoser hanteras av båda dessa yrkeskategorier. 27

147 Bilagor Bilaga Namn Utgåva, datum 1 Sammanställning dokumentgranskning, arbetsmaterial

148 Vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom Avslutande rapport För arbetsgruppen, Katarina Orrbeck 29

149 1. Inledning 1.1 Bakgrund Efter revideringen av Krav- och kvalitetsbok (KoK) för VG Primärvård (VG Pv) 2015 önskades en fortsatt utredning om vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa och sjukdom, framförallt avseende kompetenskrav. Regionstyrelsen fick därför i uppdrag att omgående se över åtagande om psykisk ohälsa i KoK och ekonomiska incitament för att säkerställa tillgång till psykolog och övriga kompetenser från och med Uppdrag, syfte och mål Utifrån Regionstyrelsens uppdrag formulerades en uppdragshandling från hälso- och sjukvårdsdirektören med syftet att se över vårdcentralernas åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter samt se över vilken kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet. Målet är att arbetet ska leda fram till att: Det är klarlagt om vårdcentralers åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom är tydligt och eventuella brister har identifierats. Det finns ett förslag på vilka krav på kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom som vårdcentraler ska uppfylla. Det finns en beskrivning av befintlig kompetens på vårdcentraler inom psykisk ohälsa- /sjukdom. Det finns en analys av gapet mellan vårdcentralers befintliga kompetens och kraven på kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom. Det finns förslag till text i KoK 2016 samt förslag till handlingsplan. De fyra första punkterna ovan ingår i kartläggningsdelen av arbetet (steg 1 och 2) och har avrapporterats i januari 2015 i delrapporten Vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom. Leveransrapport steg 1 och 2. För en helhet av arbetet behöver delrapporten och den avslutande rapporten läsas tillsammans. 1.3 Organisation För arbetet med förslag till KoK 2016 och handlingsplan (punkt 5 ovan) tillsattes en arbetsgrupp bestående av: Tomas Bremholm, HSA/Vårdvalsenheten Mats Möller, HSNK Katarina Orrbeck, HSA/Vårdvalsenheten Förslagen har stämts av i en referensgrupp där förutom personerna i arbetsgruppen också ingått: Agneta Hamilton, representant för privata vårdgivare inom VG Pv 31

150 Gudny Sveinsdottir, representant för Närhälsan För kartläggningsdelen av arbetet (steg 1 och 2) fanns också en styrgrupp bestående av: Staffan Cavefors, HSA/områdeschef Vårdmodeller och tillgänglighet Rose-Marie Nyborg, HSA/chef Vårdvalsenheten I övrigt ingår arbetet med psykisk ohälsa/sjukdom som ett delprojekt i den större processen med KoK 2016 och avstämning har då skett i de forum som är aktuella där. 32

151 2. Förslag till Krav- och kvalitetsbok Kompetenskrav Förslagen om kompetenskrav avseende psykisk ohälsa/sjukdom i KoK 2016 baseras i stor utsträckning på kartläggningsarbetet som nämnts ovan och som finns beskrivet i delrapporten. Utifrån genomgången av vårdcentralernas åtagande för psykisk ohälsa enligt regionala medicinska riktlinjer formuleras att följande kompetens behöver finnas på vårdcentral: Vårdcentralen ska, i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs, tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. Detta innebär kompetens i psykologisk/psykiatrisk diagnostik (ICD10 och/eller DSM-5) inklusive screeningutredning vid misstänkta störningar inom autism- och neuropsykiatriska spektra samt psykologisk/kognitiv funktionsbedömning. Det ska finnas personal med kompetens att genomföra psykologisk korttidsbehandling enligt KBT eller IPT som motsvarar minst grundläggande kompetens. Därutöver ska personalen ha grundläggande kännedom om försäkringsmedicinska riktlinjer. I praktiken bör kraven på kompetens ovan innebära att vårdcentral som inte har tillgång till legitimerad psykolog istället behöver ha tillgång till legitimerad psykoterapeut eller psykiatriker. Att kompetensen ska finnas i samma lokaler som vårdcentralens övriga verksamhet gynnar såväl patienterna som personalen. Patienten behöver inte uppsöka en annan mottagning och personalen har lättare att få till stånd ett teamarbete. Samtidigt öppnar skrivningen tillhandahålla för möjligheten att flera vårdcentraler kan dela på kompetens, till exempel på en psykolog. 2.2 Kapacitetskrav Ett vanligt sätt att uttrycka kapacitetskrav är heltidstjänst per antal listade patienter. Arbetsgruppen har övervägt detta men funnit det svårt att hitta ett sådant tal för kompetensen som beskrivs ovan. Bland annat för att det handlar om två funktioner, dels psykologens/motsvarandes arbete med diagnosticering, utredning et cetera och dels KBT-/IPT-behandling som inte kräver denna kompetens. Ett annat alternativ kan vara att beskriva kapacitet i form av tillgänglighet. Vårdgarantin innebär att patienten ska få bedömning i primärvården inom sju dagar och gäller för alla yrkeskategorier. Beträffande psykisk ohälsa är det dock viktigt att även behandlingen påbörjas inom rimlig tid. Arbetsgruppen har då diskuterat om ett kapacitetskrav kan vara att behandlingsstart ska ske inom ett visst antal veckor. Inte heller detta är dock helt enkelt. Bland annat finns risken att tröskeln för att som patient komma ifråga för behandling höjs och/eller att behandlingsserierna förkortas. Vårt förslag blir således att det inte införs något kapacitetskrav i KoK Vi menar dessutom att förslagen ovan om kompetenskrav är en skärpning jämfört med idag och att det kan 33

152 vara tillräckligt för En skrivning i KoK om att kompetens i erforderlig omfattning ska finnas på vårdcentralen kan ändå vara bra att komplettera med. Uppföljning och utvärdering under 2016 får sedan ligga till grund för eventuellt nytt ställningstagande inför Övrigt Ekonomiska incitament för legitimerad psykolog på vårdcentral fortsätter Även satsningen på PTP-psykologer fortsätter. Detta ligger väl i linje med vårt förslag om kompetenskrav som ändå måste ses som en styrning mot psykolog på vårdcentral. 34

153 Modell för åtagandet kvälls- och helgöppna mottagningar i VG Primärvård Utredning inför Krav- och kvalitetsbok 2016

154 Rapport Modell för åtagandet kvälls- och helgöppna mottagningar i VG Primärvård Sammanfattning Vårdval VG Primärvård infördes den 1 oktober 2009 i Västra Götalandsregionen. Redan efter de inledande åren av införandet av vårdvalet har framförts kritik framför allt från regionens akutsjukhus mot att öppethållandet i VG Primärvård är otillräckligt och då främst under helgerna vilket påverkar patientflödet till sjukhusens akutmottagningar. Antalet besök i VG Primärvård har minskat de senaste åren, såväl dagtid som kvällar och helger, samtidigt som besöken till sjukhusens akutmottagningar ökat. Inför revideringen 2016 av krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård uppdrog hälso- och sjukvårdsdirektören åt en arbetsgrupp att ta fram ett förslag till modell för åtagandet kvällar och helger inom VG Primärvård som säkerställer en god tillgänglighet kvällar och helger, minskar inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar samt möjliggör för regionen att styra lokaliseringen av primärvårdens jourcentraler. Utredningsarbetet skulle i första hand inriktas på en modell liknande den som tillämpas i region Skåne med anpassning till de förutsättningar som gäller i Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen föreslår en principmodell med ett frivilligt utökat jouruppdrag uppdelat i två kategorier; ett större utökat jouruppdrag (kategori 1) och ett mindre utökat jouruppdrag (kategori 2). Det frivilliga utökade jouruppdraget är ett alternativ för vårdcentralerna till nuvarande jouruppdrag enligt krav- och kvalitetsboken. Kategori 1. Ett större utökat uppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade - Öppethållande: o Vardagar minst fem timmar efter klockan o Lördagar/söndagar/helgdagar minst 12 timmar - Mottagningen ska vara lokaliserad i anslutning/närheten till en akutmottagning vid de sjukhus regionen fastställer. Med närhet menas i det här sammanhanget gångavstånd från akutmottagningen. - Bemanning av primärtriagen vid sjukhusets akutmottagning med distriktssköterska under minst ovanstående tider samt dagtid minst 8 timmar. - I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer Kategori 2. Ett mindre utökat uppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade 2

155 - Öppethållande: o Vardagar minst fem timmar efter klockan o Lördagar/söndagar/helgdagar minst 8 timmar o Mottagningen ska vara lokaliserad vid plats/område som regionen fastställer o I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer Arbetsgruppen föreslår att modellen införs successivt vid de sjukhus/platser som regionen bedömer som mest angelägna samt vid de tidpunkter regionen anger. Arbetsgruppen föreslår också en utredning om en försöksverksamhet med en primärvårdslinje, bestående av allmänläkare och distriktssköterska, på barnakuten vid SU/DSBUS. Detta motiveras av den speciella situationen vid akutmottagningen med en mycket stor andel barn dagtid, kvällar och helger som bör tas omhand av primärvården. 3

156 INNEHÅLL Sammanfattning 1. Bakgrund och uppdrag 2. Nuvarande jourverksamhet i VG Primärvård 3. Besöksstatistik Framtida utbudsstruktur för jourverksamheten i VG Primärvård 5. Hälsoval Skåne 6. Styrning mot en framtida utbudsstruktur för primärvårdens jourverksamhet inom ramen för nuvarande regelsystem i VG Primärvård och LOV. 6.1 Jämförelser mellan Västra Götaland och Skåne 6.2 Anpassningar till förutsättningar i VGR 6.3 Principmodell för jourverksamheten i VG Primärvård 7. Alternativa modeller 8. Överväganden 9. Förslag 4

157 1. Bakgrund och uppdrag Bakgrund Vårdval VG Primärvård infördes den 1 oktober 2009 i Västra Götalandsregionen (VGR). Förutsättningar och villkor för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård anges i en Krav- och kvalitetsbok (KoK) som revideras årligen. I Krav- och kvalitetsboken anges bl.a. vårdcentralernas ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso- och sjukvård även kvällar och helger i form av kvälls- och helgöppna mottagningar. Där anges också minsta öppethållandetider för mottagningarna. Allteftersom vårdvalet införts har framför allt från flera sjukhus i regionen framförts kritik mot att öppethållandet i VG Primärvård är otillräckligt och då främst under helgerna vilket påverkar patientinflödet till sjukhusens akutmottagningar. Inför revideringen av KoK 2015 tillsattes en arbetsgrupp för att göra en översyn av vårdcentralernas åtagande kvällar och helger. Arbetsgruppen föreslog bland annat att kravet på vårdcentralernas tillgänglighet skulle öka från nuvarande krav på minst 6 timmar till minst 8 timmar lördag/helg på minst en kvällsoch helgöppen mottagning inom fastställda samverkansområden. Samtidigt föreslog arbetsgruppen att förändringar i utbudstrukturen för åtagande kvällar och helger skulle utredas vidare. I en sådan utredning skulle bland annat beaktas regionstyrelsens beslut om utvecklingen av närsjukvårdscentrum samt regionstyrelsens beslut om regiongemensam produktionsplanering. I avvaktan på en sådan utredning av utbudstrukturen för åtagandet kvällar och helger i VG Primärvård gjordes inga förändringar i kraven på öppethållande i KoK Istället uppdrog hälso- och sjukvårdsdirektören i en uppdragshandling daterad åt en arbetsgrupp att ta fram en modell för åtagande kvällar och helger inom VG Primärvård inför beslut om detta i KoK Uppdrag Uppdraget syftar till att Säkerställa en god tillgänglighet kvällar och helger i VG Primärvård Minska inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar Anpassa utbudsstrukturen för primärvårdens verksamhet på kvällar och helger till regionens utveckling av närsjukvårdscentra och akutmottagningar Utredningsarbetet ska utgå från tillämpliga delar i regionstyrelsens beslut om utvecklingen av närsjukvårdscentrum samt om gemensam produktionsplanering. I det sistnämnda beslutet uppdrar regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsutskottet att utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra lokaliseringen av jourverksamheten. 5

158 Utredningsarbetet ska i första hand inriktas på att utarbeta en modell som utgår från principen om ett frivilligt utökat uppdrag för vårdcentralerna ( Skånemodellen ) med anpassning till de förutsättningar som gäller i VGR. Arbetsorganisation Projektägare: Arbetsgrupp: Rose-Marie Nyborg, HSA Hans Johanson, projektledare, HSA Christel Sager Lund, HSA Katarina Orrbeck, HSA Referensgrupp: Agneta Hamilton, PrimÖr (representant privata vårdgivare VGPv) Ann-Katrin Schutz, HSNK Jan Carlström, HSA Jarl Torgerson, HSA Kate Abrahamsson, SU Mats Dahl, Kungälvs sjukhus Torbjörn Erneholm, Närhälsan (representant off vårdgivare VGPv) Arbetsgruppen har underhand diskuterat och stämt av utredningsarbetet med referensgruppen vid 6 gemensamma möten. Utredningsarbetet har även redovisats för Dialogforum för VG Primärvård vid två tillfällen och för beredningsgruppen till HSA:s ledningsgrupp vid två tillfällen. 2. Nuvarande jourverksamhet i VG Primärvård Uppdraget kvällar och helger enligt Krav- och kvalitetsbok I Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård anges att vårdcentralerna har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso-och sjukvård även utanför vårdcentralens ordinarie 45 timmars öppethållande vardagar. Kvälls- och helgöppen mottagning ska vara öppen alla vardagar till minst kl och lördagar, söndagar och helgdagar under minst sex timmar. Åtagandet kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler verksamma inom fastställda samverkansområden. Under öppethållandet ska på kvälls- och helgöppna mottagningar minst finnas tillgång för akuta insatser av läkare och sjuksköterska. På helger ska även finnas tillgång för sjuksköterskeinsatser för planerade åtgärder. Mottagningarna ska under öppethållandet vara tillgängliga per telefon och för direktbesök. 6

159 I den följande texten används begreppet jourcentral synonymt med kvälls- och helgöppna mottagningar för primärvårdsverksamhet. Befintliga jourcentraler (antal 28) 7

160 Synpunkter från vårdgivarna på nuvarande jourverksamhet Synpunkter på den nuvarande jourverksamheten i VG Primärvård har under utredningsarbetet inhämtats från olika håll. Dessa har inhämtats dels genom en enkät som skickats till verksamhetscheferna för samtliga jourcentraler inom VG Primärvård, dels genom besök vid jourcentraler och vårdcentraler samt från företrädare för primärvård, sjukhus och HSNK som ingått i en referensgrupp knuten till utredningsarbetet. Synpunkterna varierar men från vårdgivarna inom VG Primärvård anser man att nuvarande jourverksamhet i huvudsak fungerar ganska bra med undantag från vissa områden där framför allt samverkan mellan offentliga och privata vårdgivare fungerar dåligt. Samtidigt framförs kritik mot att nuvarande utbudstruktur och krav på öppethållande är onödigt resurskrävande. Det anses också vara alltför stora skillnader i kostnader för vårdgivarnas jouråtagande beroende på lokaliseringsort och hur stort patientunderlaget är. Detta är särskilt tungt för vårdcentraler som verkar i mindre tätbefolkade områden. Vidare framförs kritik mot indelningen i nuvarande samverkansområden som i en del fall inte följer invånarnas naturliga besöksströmmar. Från sjukhusen framförs kritik mot primärvårdens öppethållande vilket påverkar inflödet av patienter till sjukhusens akutmottagningar. Framför allt anser sjukhusen att primärvårdens öppethållande på lördagar och helger är otillräckligt. Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder en diametral skillnad i den problembild som primärvården ger uttryck för jämfört med den problembild sjukhusen ger när det gäller primärvårdens jourverksamhet och belastningen av primärvårdspatienter på sjukhusens akutmottagningar. Tillgänglighet Tillgängligheten till primärvården förbättrades kraftigt de första åren efter införandet av VG Primärvård. Det gällde såväl dagtid som på kvällar och helger. De senaste två åren har emellertid tillgängligheten till vårdcentralerna och de kvälls- och helgöppna mottagningarna försämrats märkbart. Flera av jourcentralerna uppges vara fullbokade redan vid öppnandet på kvällen. Totalt har antalet besök på primärvårdens jourcentraler minskat. Samtidigt kan konstateras att inflödet till sjukhusens akutmottagningar ökar (se tabell nedan). Generellt har telefontillgängligheten dagtid till vårdcentralerna försämrats de senaste åren. Flera vårdcentraler har lagt ner sina s.k. drop-in mottagningar och erbjuder i stället några akuttider dagtid som ska bokas per telefon. Detta kan ha medfört att patienterna i högre utsträckning åker till sjukhusens akutmottagningar i stället för till sin vårdcentral/jourcentral. Sjukhusens akutmottagningar liksom sjukvårdsrådgivningen har möjlighet att via ett webbokningssystem boka tider på vårdcentralerna och jourcentralerna men denna möjlighet utnyttjas endast i mycket begränsad omfattning på grund av olika orsaker. Bland annat uppges att flera tycker att systemet är krångligt, att användarna har dålig kunskap om hur systemet ska användas samt att de bokningsbara tiderna som vårdcentralerna anger redan är upptagna. Informationen till invånarna om vart man ska vända sig vid behov av vård/vårdkontakt är ett viktigt instrument för att påverka patientströmmarna till rätt vårdnivå. Nuvarande information har stora brister i detta avseende. Det gäller såväl regionens information till invånarna som de olika vårdgivarnas information på sina hemsidor m.m. 8

161 3. Besöksstatistik Tabell: Läkarbesök jourcentraler VG Primärvård och akutmottagningar Ökningen av inflödet till sjukhusens akutmottagningar gäller regionens samtliga akutsjukhus över hela perioden De största procentuella ökningarna över perioden har skett vid SKAS/Skövde samt SU/Östra och SU/Sahlgrenska. Under 2014 ökade antalet läkarbesök (ej inskrivningsbesök) på sjukhusens akutmottagningar med sammanlagt besök (5 %). De största ökningarna skedde då på SU/DSBUS och SKAS/Skövde medan däremot besöken minskade på SU/Östra och NU/NÄL. Barnakuten på SU/DSBUS hade den största ökningen läkarbesök av samtliga akutsjukhus på kvällar och helger under 2014 (11 % kvällar och 11 % helger). Antalet läkarbesök kvällar och helger i VG Primärvård minskade under perioden med besök (-10 %). Under 2014 minskade besöken med (-4 %). Detta kan förklaras av färre utbudspunkter och till en del också av minskat öppethållande. En annan förklaring kan vara att man vid införandet av VGPv fokuserade starkt på tillgänglighet. I Göteborg minskade antalet jourcentraler under från sex till fyra. Totalt minskade antalet läkarbesök kvällar och lördagar/helger i VG Primärvård i Göteborg (inkl Primärvårdsakuten Mölndal) under 2014 med Under samma tid ökade antalet läkarbesök (ej inskrivningsbesök) till SU:s fyra akutmottagningar med sammanlagt En arbetsgrupp inom HSA:s analysenhet har redovisat en uppföljning och analys av akutflöden till regionens akutsjukhus för perioden I denna redovisas bland annat en sammanställning över andelen invånare i olika åldersgrupper som gjort minst 1 besök på akutmottagning jämfört med andelen invånare som gjort minst 1 besök på jourcentral i VG Primärvård. Av sammanställningen framgår att det över perioden har skett en förskjutning från jourcentral till akutmottagning av andelen barn 0-6 år som besökt jourcentral respektive akutmottagning Andelen barn 0-6 år besök jourcentral primärvård 38 % 30 % Andelen barn 0-6 år besök akutmottagning sjukhus 30 % 34 % 9

162 4. Framtida utbudsstruktur för jourverksamheten i VG Primärvård - förändring Vid en förändring av nuvarande utbudsstruktur för jourcentraler i VG Primärvård bör eftersträvas en optimal struktur som säkrar invånarnas behov av tillgång till primärvård kvällar och helger och som är anpassad till regionens utveckling av sjukhusstrukturen med uppbyggnaden av olika närsjukvårds-/specialistsjukvårdscentrum. En sådan förändring bör utgå från följande kriterier: - Lokaliseringen av vissa större jourcentraler bör ske i anslutning till akutsjukhusens akutmottagningar i syfte att styra patienterna till rätt vårdnivå - Lokaliseringen av andra jourcentraler ska i tillämpliga delar anpassas till regionens uppbyggnad av närsjukvårdscentrum/specialistsjukvårdscentrum - Incitament för att styra primärvårdspatienter till dagtid - Tillgodose att regionens invånare har rimliga avstånd till jourcentraler i primärvården - Fritt val för patienterna att välja jourcentral oavsett vilken vårdcentral patienterna valt i vårdvalet De krav som gäller innehåll och kompetens för jourcentraler i VG Primärvård i dag bör även gälla i en framtida utbudstruktur. På mottagningarna ska under öppethållandet minst finnas tillgång för akuta insatser av läkare och sjuksköterska. På helger ska även finnas tillgång för sjuksköterskeinsatser för planerade åtgärder. Mottagningarna ska under öppethållandet vara tillgängliga per telefon och för direktbesök. Läkare på jourcentraler ska bemannas av specialist i allmänmedicin eller annan specialistläkare med erfarenhet av primärvård eller STläkare i allmänmedicin. Behovet av jourverksamhet i primärvården skiljer sig mellan olika delar av regionen vad gäller såväl omfattning och innehåll som lokalisering. I utredningsarbetet har vi identifierat tre nivåer för primärvårdens jourverksamhet. Nivå 1. Till denna nivå räknas större jourcentraler med upptagningsområde på mer än ca invånare och som ska vara lokaliserade i nära anslutning till akutmottagningarna vid regionens akutsjukhus. Dessa mottagningar bör ha öppet på vardagskvällar till minst klockan 22 samt timmar på lördagar, söndagar och helgdagar. Mottagningarna ska samverka med akutmottagningarna för att styra patienterna till rätt vårdnivå. Nivå 2. I denna nivå ingår medelstora eller större jourcentraler med upptagningsområden på ca invånare eller fler. Dessa mottagningar bör i möjligaste mån lokaliseras till eller i närheten av regionens specialistsjukvårdscentrum/närsjukvårdscentrum. Mottagningar bör ha ett öppethållande på vardagskvällar till minst klockan 22 samt 8-10 timmar på lördagar, söndagar och helger. Nivå 3. I denna nivå ingår mindre jourcentraler med upptagningsområden på invånare och med ett avstånd på minst 5-6 mil till närmaste jourcentral enligt nivå 1 eller 2 ovan. För dessa mindre mottagningar bör det vara tillräckligt med ett öppethållande med 4-6 timmar på lördagar, söndagar och helgdagar. Däremot bedöms att dessa mottagningar inte behöver ha öppet kvällstid på vardagar. 10

163 5. Hälsoval Skåne Utredningsarbetet ska enligt uppdragshandlingen i första hand inriktas på en modell som utgår från ett frivilligt utökat uppdrag enligt Skånemodellen men med anpassning till de förutsättningar som gäller i VGR. I Hälsoval Skåne har vårdcentralerna ansvar för att tillse att de på vårdcentralen förtecknade medborgarnas behov av öppenvård akut blir tillgodosett även utanför kontorstid. Med öppenvård akut menas att senast inom 24 timmar ska bedömning och eventuell behandling kunna ske. Uppdraget kan tillgodoses genom samverkan mellan flera vårdcentraler i en kvälls- och helgöppen mottagning (KHM). Frivilligt utökat uppdrag Från och med år 2014 kan vårdcentralerna i Hälsoval Skåne alternativt ta ett utökat uppdrag för kvälls- och helgöppen mottagning i två nivåer. Det större utökade akutuppdraget: - Ingående vårdcentraler har tillsammans mer än förtecknade - Minst ha öppet vardagar klockan , samt helger/helgdagar klockan Mottagningen ska vara lokaliserad i omedelbar anslutning till sjukhusets akutmottagning - Bemanning av akutmottagningens primärtriage med distriktssköterska under minst ovanstående tider. Det mindre utökade uppdraget: - Ingående vårdcentraler har tillsammans mer än förtecknade - Minst öppet vardagar klockan , samt helger/helgdagar klockan Ersättning för utökat akutuppdrag - Det större utökade akutuppdraget genererar en ersättning till sammanslagningen med kr per månad (from 2015) - Det mindre utökade akutuppdraget genererar en ersättning till sammanslagningen med kr per månad (from 2015) Om en vårdcentral inom Hälsoval Skåne tar emot en patient som är förtecknad på annan vårdcentral inom Hälsoval Skåne och om besöket görs vardagar mellan klockan och 22.00, eller under lördag/söndag/helgdag, erhåller vårdcentralen en besöksersättning på kronor (år 2015) under förutsättning att det är ett läkarbesök eller besök hos sjuksköterska. Motsvarande belopp blir en kostnad för den vårdcentral där patienten är förtecknad. Etableringar Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det 7 kvälls- och helgöppna mottagningar (KHM) i Hälsoval Skåne som åtagit sig ett utökat akutuppdrag. 11

164 Det större utökade akutuppdraget: - KHM vid SUS/Malmö - KHM vid SUS/Lund - KHM vid Helsingborgs sjukhus Det mindre utökade akutuppdraget: - KHM i Hässleholm (i anslutning till lokalsjukhuset) - KHM i Ängelholm (i anslutning till lokalsjukhuset) - KHM i Kristianstad (planeras för det större utökade akutuppdraget i anslutning till akutsjukhuset) - KHM I Eslöv (fristående från sjukhus) Framgångsfaktorer Etableringar har skett succesivt under 2014 med början i april. Erfarenheterna och underlag för besöksstatistik mm är av förklarliga skäl begränsade med tanke på den relativt korta tid som de utökade uppdragen funnits. Enligt de kontakter som arbetsgruppen haft med företrädare för såväl Hälsoval Skåne som utförare inom primärvård och sjukhus i Skåne är erfarenheterna hittills mycket positiva. Detta vidimerades också vid det studiebesök arbetsgruppen gjorde vid SUS/Malmö och SUS/Lund i november De framgångsfaktorer som varit viktiga för införandet av de utökade akutuppdragen för kvälls- och helgöppna mottagningar i Hälsoval Skåne är bl.a. - Bra samverkan mellan offentliga och privata vårdgivare i Hälsoval Skåne - Gemensam triagehandbok öppen akutvård för sjukhus, primärvård och Hög ersättning per besök (läkare, sjuksköterska) för patienter förtecknade på annan vårdcentral och motsvarande avdrag ( straffavgift ) för vårdcentraler där patienten är förtecknad - Förhållandevis hög ersättning för täckningsgrad (har finansierat en sjuksköterska från primärvården vid akutmottagningens primärtriage även dagtid vid vissa akutsjukhus). 6. Styrning mot en framtida utbudsstruktur för primärvårdens jourverksamhet inom ramen för nuvarande regelsystem i VG Primärvård och LOV 6.1. Jämförelser mellan Västra Götaland och Skåne Geografi och befolkning Yta (kkm) Avstånd(mil) Befolknings- Täthet N-S / V-Ö mängd inv/kkm VGR /

165 Skåne / Ovanstående tabell visar på stora skillnader när det gäller den geografiska ytan, avstånden och befolkningstätheten mellan Västra Götaland och Skåne. Av den totala folkmängden i Västra Götaland är ca hälften bosatta i Göteborgsområdet, d.v.s. Göteborgs stad med kranskommuner. I Skåne bor ca 35 % av befolkningen Malmö/Lundområdet. Västra Götaland har betydligt fler glesbygdsområden än Skåne. Av Västra Götalands 49 kommuner är det 13 kommuner som har färre än invånare varav 4 kommuner har färre än invånare. Av Skånes 33 kommuner är det 2 kommuner som har färre än invånare och ingen som har färre än invånare. Grunduppdraget för kvälls- och helgöppna mottagningar i VG Primärvård kontra Hälsoval Skåne. Kraven på utförarna att tillgodose att vårdsökande har tillgång till hälso-och sjukvård även kvällar och helger är olika i VG Primärvård och Hälsoval Skåne. Till skillnad mot VG primärvård ställs i Hälsoval Skåne inga krav på öppethållande eller tider för öppethållande kvällar och helger. Vid eventuell samverkan mellan vårdcentraler i en kvälls- och helgöppen mottagning anges inga samverkansområden utan det är det upp till vårdgivarna att avgöra vilken/vilka vårdcentraler man vill samverka med. Ekonomisk styrning I VG Primärvård har varje vårdcentral kostnadsansvar för besök som de personer som har sitt vårdval vid vårdcentralen gör vid andra vårdcentraler samt kvälls- och helgöppna mottagningar inom VG Primärvård. Kostnaden per besök är för läkarbesök 500 kronor och för besök hos andra yrkeskategorier 300 kronor. Detta gäller oavsett om besöket görs på dagtid eller jourtid (kvällar/helger). När en vårdcentral inom VG Primärvård utför hälso- och sjukvårdstjänster för invånare som valt en annan vårdcentral ger det en intäkt enligt samma prislista. I Hälsoval Skåne betalar vårdcentralen 300 kronor till Uppdragsgivaren för förtecknade medborgares besök dagtid vid annan vårdcentral i Hälsoval Skåne oavsett vårdgivarkategori. Om besöket sker mellan klockan till 22.00, eller under lördag, söndag eller helgdag är kostnaden för vårdcentralen kr per besök om det är ett läkarbesök eller besök hos sjuksköterska. Den vårdcentral eller kvälls- och helgöppen mottagning som tar emot en patient som är förtecknad på en annan vårdcentral inom Hälsoval Skåne erhåller motsvarande ersättning. Den förhöjda kostnaden/besöksersättningen kvällar och helger är en starkt bidragande orsak för vårdcentralerna i Hälsoval Skåne att medverka i de utökade akutuppdragen En annan skillnad i ersättningssystemen mellan VG Primärvård och Hälsoval Skåne gäller täckningsgraden där Hälsoval Skåne har en större utväxling än VG Primärvård, dvs en ökning av täckningsgraden ger en förhållandevis högre ersättning i Hälsoval Skåne. Detta har bl.a. visat sig vara ett incitament för vårdcentralerna att medverka i primärtriagen vid sjukhusens akutmottagningar dagtid i det större utökade akutuppdraget. 13

166 Sjukhusstruktur Även sjukhusstrukturen, både till antal och innehåll, skiljer sig mellan VGR och Region Skåne. I Skåne finns 10 sjukhus varav 4 akutsjukhus och 6 lokalsjukhus. I VGR finns 18 sjukhus/sjukhusbyggnader varav 8 för närvarande klassas som akutsjukhus. Två av akutsjukhusen är inriktade på vissa målgrupper, nämligen SU/DSBUS som är inriktat mot barn och ungdomar och SU/Mölndal som har särskild inriktning på ortopedpatienter. Övriga sjukhus, dvs de 10 sjukhus som inte klassas som akutsjukhus, varierar i storlek och innehåll. Flera av de mindre sjukhusen (lokalsjukhus) har ingen sluten vård utan endast begränsad öppenvårdsverksamhet. I VGR pågår för närvarande ett strukturutvecklingsprojekt i syfte att bygga upp olika typer av närsjukvårdscentrum/specialistsjukvårdscentrum i anslutning till flera av regionens lokalsjukhus Anpassning till förutsättningar i VGR De skilda förutsättningar som finns för VGR respektive Region Skåne gör att det inte går att kopiera Skånemodellen i sin helhet utan en anpassning måste i så fall göras till de förutsättningar och förhållanden som gäller för VGR och VG Primärvård. En utgångspunkt för utformningen av en modell för kvälls- och helgöppna mottagningar i VGR är Regionstyrelsens beslut från 2013 att regionen ska styra lokaliseringen av jourverksamheten i VG Primärvård samt att uppbyggnaden av närsjukvårdscentrum ska beaktas i tillämpliga delar. Frivilligt åtagande En fråga är om regionens styrning av lokaliseringen av jourverksamheten i VG Primärvård kan ske genom ett frivilligt utökat uppdrag enligt modell Skåne eller om det måste ske på ett annat sett, t.ex. genom ett obligatoriskt krav på alla vårdcentraler i VG Primärvård att anpassa sina kvälls- och helgöppna mottagningar till en av regionen fastställd utbudsstruktur. Ett frivilligt utökat uppdrag kan vara ett alternativ till nuvarande grunduppdrag för vårdcentralernas jourverksamhet i VG Primärvård enligt KoK-boken. Det innebär att de vårdcentraler, som åtar sig ett frivilligt utökat uppdrag, också har uppfyllt grunduppdraget och vice versa att för de vårdcentraler som inte går med i ett frivilligt utökat uppdrag gäller nuvarande grunduppdraget enligt Krav- och kvalitetsboken. Ett frivilligt åtagande kan ske inom ramen för nuvarande regelsystem för VG Primärvård om åtagandet är känt och öppet för alla vårdcentraler i VG Primärvård att medverka i. Ett införande av ett obligatoriskt krav för vårdcentralerna i VG Primärvård att lokalisera sina mottagningar till utbudspunkter som regionen fastställer skulle däremot medföra relativt stora förändringar i de villkor och förutsättningar som gäller för vårdcentralerna i VG Primärvård idag. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka. Det är också tveksamt om en sådan förändring är förenlig med lagen om valfrihet (LOV) som bl.a. anger att det är vårdgivarna som ska avgöra sin lokalisering. En risk med frivilligt åtagande kan vara att inga eller bara ett fåtal av vårdcentralerna åtar sig ett utökat uppdrag och att regionen därmed inte får en utbudsstruktur för primärvårdens 14

167 jourverksamhet som harmonierar med regionen sjukvårdsstruktur i övrigt, t.ex. akutsjukhusen och lokalsjukhusen/närsjukvårdcentrum. Å andra sidan har regionen alltid möjlighet att uppdra åt den egna organisationen som ingår i VG Primärvård att åta sig ett frivilligt utökat uppdrag och samtidigt inbjuda andra aktörer att medverka och därigenom styra lokaliseringen för den primärvård som drivs i egen regi. I villkoren för ett frivilligt utökat uppdrag inom VG Primärvård kan ställas krav på storlek (t.ex. antal listade), lokalisering och uppdragets innehåll. Regionen kan också påverka vårdgivarnas intresse för att medverka i ett frivilligt utökat uppdrag med ekonomiska incitament. Ett frivilligt utökat uppdrag kan begränsas till att gälla lokalisering till platser som regionen anger, t.ex. några eller alla akutsjukhus eller något/några av regionens andra sjukhus. Ett frivilligt utökat uppdrag behöver inte heller ha exakt samma innehåll på alla platser utan kan variera, t.ex. kan en lokalisering till ett visst sjukhus innehålla krav på att även bedriva en jourfilial med helgöppen mottagning på annan ort, t.ex. vid ett mindre lokalsjukhus. Vidare behöver en modell med frivilligt utökade uppdrag inte införas i hela regionen samtidigt utan kan ske successivt med början på de orter/platser som regionen anser mest angelägna och ekonomiskt motiverade. Samverkansområden I ett frivilligt utökat uppdrag ska inte behövas några begränsningar i form av samverkansområden utan det är upp till vårdcentralerna att samverka oavsett vårdcentralens lokalisering. För de vårdcentraler som inte medverkar i ett frivilligt utökat uppdrag gäller dock nuvarande grunduppdrag för jourverksamheten med fastställda samverkansområden Principmodell för jourverksamheten i VG Primärvård Som ett alternativ till nuvarande jouruppdrag för vårdcentralerna i VG Primärvård föreslås en modell med ett frivilligt utökat jouruppdrag för kvälls- och helgöppna mottagningar. Liksom i Skåne föreslås att ett sådant uppdrag kan indelas i två huvudkategorier: Ett större utökat jouruppdrag (kategori 1) och ett mindre utökat jouruppdrag (kategori 2) Kategori 1. Ett större utökat jouruppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade - Öppethållande: o Vardagar minst fem timmar efter klockan o Lördagar/söndagar/helgdagar minst 12 timmar - Mottagningen ska vara lokaliserad i anslutning/närheten till en akutmottagning vid de sjukhus regionen fastställer. Med närhet menas i det här sammanhanget gångavstånd från akutmottagningen. - Bemanning av primärtriagen vid sjukhusets akutmottagning med distriktssköterska under minst ovanstående tider samt dagtid minst 8 timmar. - I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer 15

168 Kategori 2. Ett mindre utökat jouruppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade - Öppethållande: o Vardagar minst fem timmar efter klockan o Lördagar/söndagar/helgdagar minst 8 timmar o Mottagningen ska vara lokaliserad vid plats/område som regionen fastställer o I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer Ersättning/ekonomiska incitament Den extra ersättning som utgår för de utökade uppdragen bör baseras på principen om att ersättningen ska motsvara de merkostnader som de utökade uppdragen medför för de samverkande vårdcentralerna. För det större utökade uppdraget enligt kategori 1 bör utgå en ersättning från regionen till de samverkande vårdcentralerna på sammanlagt xxx 1 kronor per månad. Denna ersättning beräknas motsvara merkostnaderna för ett ökat öppethållande på helgerna från 6 timmar till 12 timmar samt ökade kostnader för bemanning med distriktsköterska i akutmottagningens primärtriage. Om det i uppdraget även ingår att bedriva en eller flera helgöppna jourfilialer utgår ytterligare ersättning per månad och jourfilial. För det mindre utökade uppdraget enligt kategori 2 bör utgå en ersättning från regionen till de samverkande vårdcentralerna på sammanlagt xxx 2 kr per månad vilket beräknas motsvara merkostnaderna för ökat öppethållande på helgerna från nuvarande 6 timmar till 8 timmar. Om det i uppdraget även ingår att bedriva en eller flera helgöppna jourfilialer utgår ytterligare ersättning per månad och jourfilial. Ersättning och kostnadsansvar vid besök Om en kvälls- och helgöppen mottagning enligt kategori 1 eller 2 tar emot besök från personer som är listad vid annan vårdcentral än de som samverkar i den kvälls-och helgöppna mottagningen görs ett förhöjt avdrag på den vårdcentral där patienten är listad och motsvarande ersättning tillfaller den kvälls- och helgöppna mottagningen. Kostnadsavdraget respektive ersättningen för dessa besök föreslås vara dubbla beloppet mot vad som gäller dagtid, d.v.s. - Läkarbesök kronor - Besök hos sjuksköterska 600 kronor En fullskalig tillämpning av föreslagna principmodellen med ett frivilligt utökat uppdrag enligt kategori 1 och 2 i en framtida utbudsstruktur skulle innebära 8 kvälls- och helgöppna mottagningar med det större utökade uppdraget enligt kategori 1 och 4-5 kvälls- och 1 Uppgift om ersättning anges i samband med beslut om införande. 2 Uppgift om ersättning anges i samband med beslut om införande. 16

169 helgöppna mottagningar med det mindre utökade uppdraget enligt kategori 2. Därtill kommer ett antal helgöppna jourfilialer (ca 3-4). Genomförande Nuvarande utbudsstruktur anses fungera relativ väl på flera håll och behovet av utökade jouruppdrag ser olika ut i regionen. Flertalet av aktörerna inom VG Primärvård anser jourverksamheten numera funnits sina former och är nöjda med nuvarande regelsystem. Kritiken mot det nuvarande systemet kommer främst från flera av akutsjukhusen som anser att alltför många patienter kommer till sjukhusens akutmottagningar som istället borde tas om hand av primärvården För närvarande synes det inte finnas behov eller motiv för ett fullskaligt genomförande av principmodellen i hela regionen. Ett genomförande bör istället ske successivt med början vid något eller några sjukhus/platser som bedöms som mest angelägna. När det gäller att minska inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar synes behovet i dagsläget vara störst vid barnakuten/dsbus, Mölndals sjukhus samt Skövde sjukhus. Om etablering vid något/några av dessa sjukhus/platser eller eventuellt annat sjukhus faller väl ut kan beslut tas om en fortsatt utökning i ett senare skede. 7. Alternativa modeller I den referensgrupp som varit knuten till utredningen har diskuterats olika alternativ för att lösa några av de problem som förknippas med primärvårdens tillgänglighet. Dessa har då fokuserats på att minska inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar samt att säkerställa primärvårdens tillgänglighet kvällar och helger. Ett sådant alternativ kan vara att placera distriktssköterskor från primärvården på sjukhusens akutmottagningar dagtid samt kvällar och helger med uppgift att medverka i akutmottagningarnas primärtriage. Efter bedömning av patientens behov av vård kan distriktssköterskan hänvisa till eller boka tid hos aktuell vårdcentral eller kvälls- och helgmottagning. Distriktssköterskan kan också på plats utföra enklare medicinska åtgärder. För att en sådan lösning ska kunna minska inflödet till akutmottagningarna krävs samtidigt att öppethållandet på primärvårdens kvälls- och helgöppna mottagningar ökar framför allt på helgerna. Bemanningen av distriktssköterska på akutmottagningen kan lösas på olika sätt, antingen genom någon form av uppdrag till vårdcentraler inom VG Primärvård inom vissa områden eller genom ett riktat uppdrag till regionens Beställd primärvård. I det senare fallet skulle en sådan beställning kunna vara en utökning av sjukvårdsrådgivningens uppgifter. Ett annat alternativ som diskuterats är inrättande av en primärvårdslinje på sjukhusens akutmottagningar. En sådan lösning liknar den som prövats på Mölndals sjukhus akutmottagning (Akutsjukvård på Rätt Vårdnivå). Primärvårdslinjen skulle bestå av allmänläkare och distriktssköterska och vara bemannad dagtid samt kvällar och helger. Ansvaret för bemanningen av primärvårdslinjen ska i detta alternativ ingå i uppdraget för vårdcentralerna i VG Primärvård. Detta skulle kunna ske genom ett frivilligt tilläggsuppdrag 17

170 för vårdcentraler inom ett visst område. Distriktssköterskan skulle medverka i akutmottagningens primärtriage med att bedöma och hänvisa patienter till rätt vårdnivå. I de fall det är primärvårdspatienter som av olika skäl inte kan eller bör hänvisas till vårdcentral eller kvälls-och helgöppen mottagning tas dessa omhand av akutmottagningens primärvårdslinje. Om de patienter som tas omhand av primärvårdslinjen på akutmottagningen är listade på annan vårdcentral än den eller de vårdcentraler som har uppdraget att bemanna och driva primärvårdslinjen betalar vårdcentralen där patienten är listad en avgift per besök till VGR. Avgiften används för att finansiera kostnaderna för primärvårdslinjen. Ett problem, som bl.a. visat sig i projektet Akutsjukvård på rätt vårdnivå på Mölndals sjukhus är svårigheten att bemanna primärvårdslinjen med allmänläkare. En orsak till detta är den brist på allmänläkare som för närvarande råder. När det gäller kvälls- och helgöppna mottagningar i VG Primärvård ställs inga absoluta krav på bemanning med läkare som är specialist i allmänmedicin. Dessa mottagningar kan istället bemannas med annan specialistläkare med erfarenhet av primärvård eller med ST-läkare i allmänmedicin. Detsamma bör gälla primärvårdslinjen på en akutmottagning. En tanke som förts fram är att bemanna primärvårdslinjen med ST-läkare i allmänmedicin som gör sin specialisttjänstgöring på sjukhusen. 8. Överväganden Enligt de direktiv arbetsgruppen haft att utgå ifrån ska arbetsgruppen ta fram ett förslag till modell för åtagande kvällar och helger inom VG Primärvård som säkerställer en god tillgänglighet kvällar och helger i VG Primärvård, minskar inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar samt möjliggör för regionen att styra lokaliseringen av primärvårdens jourverksamhet så att denna kan anpassas till regionens utveckling av närsjukvårdscentrum och akutmottagningar. De alternativ som skisseras ovan med distriktssköterska i akutmottagningarnas primärtriage samt en primärvårdslinje med primärvårdsläkare på akutmottagningarna bör kunna uppfylla syftet att minska inflödet av primärvårdspatienter till akutmottagningarna. Om det också kombineras med ett krav på ökat öppethållande på helgerna på de kvälls- och helgöppna mottagningarna, t.ex. ett krav på minst 8-10 timmars helgöppet på minst en eller två mottagningar inom respektive samordningsområde, så bör detta bidra till att även säkerställa tillgängligheten kvällar och helger i VG Primärvård. Dessa alternativ uppfyller dock inte kravet att regionen ska kunna styra lokaliseringen av kvälls- och helgöppna mottagningar i primärvården. Den principmodell som redovisats ovan, och som är en anpassning av Skånemodellen till de förhållanden och förutsättningar som gäller i VGR, bör däremot kunna tillgodose kraven såväl på regionens styrning av lokaliseringen av kvälls- och helgöppna mottagningar som på ökad tillgänglighet kvällar och helger samt att minska inflödet av primärvårdspatienter på akutmottagningarna. Modellen kan tillämpas vid de sjukhus eller platser som regioner anger och införas successivt med beaktande av angelägenhetsgrad och de olika förutsättningar som gäller i regionen. 18

171 En risk med modellen kan visserligen vara att ingen eller inte tillräckligt många vårdcentraler vill åta sig ett frivilligt utökat jouruppdrag och att regionen därför inte får den utbudsstruktur som eftersträvas. Denna risk kan bland annat motverkas genom regionens möjligheter att som ägare påverka den egna primärvårdsorganisationen som storleksmässigt uppfyller kraven på de flesta av de platser som kan bli aktuella för de utökade jouruppdragen. En annan risk, teoretisk, kan vara att alla vårdcentraler inom ett större område samverkar i ett frivilligt utökat jouruppdrag enligt t.ex. kategori 1 och att det därför inte blir någon ytterligare jourcentral inom området tvärtemot vad regionen vill ha. Denna risk kan motverkas genom att det ingår i det utökade uppdraget att bedriva en eller flera jourfilialer vid vissa platser. Dessutom har regionen även i detta fall möjligheter att påverka den egna organisationen och dess lokalisering. Ytterligare en risk är den nuvarande bristen på specialister i allmänmedicin. I principmodellen ställs emellertid inga krav på att jourcentralerna måste vara bemannade med specialist i allmänmedicin utan dessa mottagningar kan även bemannas med andra specialister med erfarenhet av primärvård samt ST-läkare i allmänmedicin. Enligt vad som framkommit hittills i utredningsarbetet synes inflödet av primärvårdspatienter vara allra störst på akutmottagningarna vid SU/DSBUS och SU/Mölndal samt SKAS/Skövde. På barnakuten vid SU/DSBUS, som har hela Storgöteborg som upptagningsområde, uppskattas att ca 50 % av de barn och ungdomar som kommer till akutmottagningen istället skulle kunna tas omhand i primärvården. Detta gäller såväl dagtid som kvällar, lördagar och helger. På akutmottagningen vid SU/Mölndal, som inom ortopedi har hela Storgöteborg som upptagningsområde, uppskattas att ca 80 % av de ortopedpatienter som kommer ( gående ) till akutmottagningen kan bedömas av primärvården. För att minska inflödet av patienter till sjukhusens akutmottagningar borde ett införande av principmodellen med ett större utökat jouruppdrag för primärvården enligt kategori 1 starta i anslutning till något eller några av dessa sjukhus. Varken SU/Östra inklusive SU/DSBUS eller SKAS/Skövde har i dagsläget någon jourmottagning för primärvård lokaliserad inom sjukhusområdet. Närmaste jourcentral för SU/Östra/DSBUS är Gamlestadens jourcentral. För sjukhuset SKAS/Skövde är närmaste jourcentral lokaliserad i gemensamma lokaler vid vårdcentralerna Billingen och Norrmalm, ca 3,7 km från sjukhuset. Inom sjukhusområdet SU/Mölndal har däremot primärvården sedan en längre tid en jourcentral där flera både offentliga och privata vårdcentraler i VG Primärvård samverkar. Dessutom har på sjukhusets akutmottagning under tiden mars 2013 och februari 2014 pågått ett projekt Akutsjukvård på Rätt Vårdnivå med en primärvårdslinje med allmänmedicinsk personal inne på akutmottagningen. Därför bör det finnas goda förutsättningar för införa och pröva ett större utökat jouruppdrag för primärvården enligt kategori 1 på SU/Mölndal. Även vid Kungälvs sjukhus har primärvården sedan länge en jourcentral som är lokaliserad i samma byggnad som sjukhusets akutmottagning och där offentliga och privata vårdcentraler i VG Primärvård samverkar. Kungälvs sjukhus har efter beslut i regionstyrelsen fått en utökad roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet. Mot bakgrund av den samverkan som är etablerad mellan vårdgivarna inom området samt sjukhusets utökade 19

172 akutuppdrag bedöms förutsättningarna vara goda för att införa och pröva ett större utökat jouruppdrag för primärvården enligt kategori 1 även vid Kungälvs sjukhus. Förutsättningarna för att lokalisera en primärvårdsjourcentral vid SU/DSBUS skiljer sig i vissa avseenden ifrån vad som gäller för regionens övriga akutsjukhus. DSBUS är ett barnoch ungdomssjukhus beläget inom samma sjukhusområde som SU/Östra. En lokalisering av en jourcentral med ett större utökat jouruppdrag för primärvården enligt kategori 1 i anslutning till eller i närheten av DSBUS akutmottagning bör rimligtvis inte avgränsas till att enbart ta emot barn och ungdomar utan bör även kunna ta emot vuxna som besöker akutmottagningen vid SU/Östra. För att lösa de specifika problemen för barnakuten med ett stort inflöde av barn och ungdomar som bör tas hand om i primärvården kan en bättre lösning vara att inrätta en primärvårdslinje inne på barnakuten vardagar dagtid och kvällar samt helger. Enligt nuvarande KoK-bok finns möjligheten för regionen att på försök pröva en sådan lösning. Övrigt Oavsett vilken modell eller lösning som väljs är det framför allt inom två områden förbättringar behöver göras för att patienterna ska kunna omhändertas på rätt vårdnivå. Det ena handlar om att förbättra informationen till regionens invånare om vart man ska vända sig vid behov av vård. Det gäller dels den övergripande information som regionen ger till invånarna, dels vårdcentralernas och sjukhusens information till vårdsökarna via websidor och dylikt. Det andra området handlar om IT-stödet till vårdgivarna för bokning av tider för patienterna. Det nuvarande webbaserade bokningssystemet borde kunna användas i större omfattning och vara ett aktivt hjälpmedel för att styra patienterna till rätt vårdnivå. Fortfarande upplevs på flera håll en del praktiska problem som försvårar användningen. En del av problemen ligger på vårdcentralerna som inte tillhandahåller bokningstider i den omfattning som krävs. Andra problem hänger samman med användningen av systemet som av en del upplevs som krångligt. Vidare behöver ansvaret för och organisationen kring systemet tydliggöras. Även patienternas möjligheter att boka tid på vårdcenralerna via nätet behöver förbättras. Genom förbättrad information och ökad kunskap om vart man ska vända sig samt genom bättre IT-stöd för bokning ökar möjligheterna för patienterna att omhändertas på rätt vårdnivå. 9. Förslag Mot bakgrund av ovanstående föreslår arbetsgruppen följande. 1) Krav- och kvalitetsboken 2016 I Krav- och kvalitetsboken (kap 2.4.1) skrivs in en text om att regionen kan komma att från och med 2016 successivt införa ett frivilligt utökat jouruppdrag för vårdcentralerna i VG Primärvård enligt redovisad principmodell ett större utökat jouruppdrag (kategori 1) och ett mindre utökat jouruppdrag (kategori 2) vid tidpunkt och plats som regionen fastställer. De frivilligt utökade jouruppdragen kommer att vara ett alternativ till nuvarande jouruppdrag vid kvälls- och helgöppen mottagning i VG Primärvård. 20

173 I Krav- och kvalitetsboken, kap 6.3.1, görs följande tillägg: Om patientens besök görs vid en kvälls- och helgöppen mottagning med ett frivilligt utökat jouruppdrag enligt kategori 1 eller kategori 2 är kostnaden kronor per läkarbesök och 600 kronor per besök hos sjuksköterska. När en kvälls- och helgöppen mottagning enligt kategori 1 eller 2 tar emot en patient som valt en annan vårdcentral än de som samverkar i den kvälls- och helgöppna mottagningen ger detta en intäkt med kronor per läkarbesök och 600 kronor per besök hos sjuksköterska. 2) Införande av frivilligt utökat jouruppdrag Under förutsättning att lämpliga lokaler kan ställas till förfogande föreslås att en tillämpning av ett frivilligt utökat jouruppdrag enligt kategori 1 påbörjas vid SU/Mölndal, SKAS/Skövde och Kungälvs sjukhus och att en utvärdering görs av dessa innan beslut tas om ytterligare införande. 3) Försöksverksamhet primärvårdslinje på barnakuten SU/DSBUS Med hänsyn till den speciella situation som gäller för barnakuten på SU/DSBUS mycket hög andel barn (ca 50 %) som bör tas hand om i primärvården såväl dagtid vardagar som kvällar och helger föreslås en försöksverksamhet med en primärvårdslinje inne på akutmottagningen bemannad av allmänläkare och distriktsköterska. Läkarbemanningen kan även utgöras av ST-läkare i allmänmedicin. Finansieringen av primärvårdslinjen skulle kunna ske, helt eller delvis, genom att de vårdcentraler vars patienter tas omhand av primärvårdslinjen får ett kostnadsavdrag motsvarande det som gäller när vårdcentralens patienter gör besök vid andra vårdcentraler eller kvälls- och helgöppna mottagningar. Enligt Krav- och kvalitetsboken 2015 har Västra Götalandsregionen rätt att genom politiska beslut bedriva regionala försöksprojekt i syfte att utveckla VG Primärvård. Innan beslut fattas om en försöksverksamhet vid akutmottagningen på SU/DSBUS behöver frågan utredas ytterligare, bland annat ansvaret för drift och bemanning, finansieringen och överensstämmelse med LOV. 4) Information till invånarna En samlad översyn med förslag till förbättringar bör göras av den information som lämnas till invånarna om vart man ska vända sig vid behov av vård/vårdkontakt. Det gäller såväl den information som regionen ger till invånarna som den information vårdgivarna ger till patienterna. Budskap och information måste också vara samma oavsett om de kommer från vårdcentralerna, sjukhusen eller ) IT-webbokning En översyn behöver även göras avseende det webbaserade bokningssystemet som sjukhusen och 1177 idag utnyttjar. För arbetsgruppen Hans Johanson Projektledare, HSA 21

174 1 (4) Protokoll Protokoll från regionstyrelsens MBL-grupp den 8 juni 2015 gällande 342 Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård och 343 Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab Tid: Plats: Biosalongen, Residenset, Vänersborg Fackliga representanter Eva Andersson, Saco Christina Sjöberg, Saco Abdol Vazae, Fysioterapeuterna Stig Roos, SSR Gunilla Petersson Bergström, Psykologföreningen Annika Westergård, Psykologföreningen Marita Tenggren, Vårdförbundet Anne Karin Grande Höglund, Vårdförbundet Ricardo Amio, Kommunal Monica Malmkvist, Kommunal Ingegerd Hermansson, Vision Camilla Schûler, Vision Inga-Maja Nilsson Björling, Ledarna Arbetsgivarrepresentanter Ann-Sofi Lodin, Johan Flarup, Marina Olsson, Rose-Marie Nyborg, Lena Karlsson, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

175 Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, (4) Utses att justera För Saco För Vision För Kommunal För Ledarna För Vårdförbundet För Fysioterapeuterna För SSR För Psykologföreningen Ordförande Sekreterare Eva Andersson Ingegerd Hermansson Ricardo Amio Inga-Maja Nilsson Björling Marita Tenggren Abdol Vazae Stig Roos Gunilla Petersson Bergström Ann-Sofi Lodin, Karin Andersson

176 3 (4) Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård 11 MBL, Rose-Marie Nyborg Föredragande redogör för en sammanfattning av de förändringar som arbetsgivaren önskar göra till KOK boken. Psykologföreningen ifrågasätter vad som menas med motsvarande kompetens och menar att en legitimerad psykoterapeut inte kan jämställas med en legitimerad psykolog när det gäller utredningar och bedömningar då endast psykologer har kompetens att utföra dessa arbetsuppgifter. Arbetsgivaren svarar att det är regionala medicinska riktlinjer som styr detta och inte KOK boken. Psykologföreningen ifrågasätter vad som menas med meningen på sid 15 psykologers produktivitet måste höjas. De fackliga organisationerna bifogar en tvärfacklig protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 1. SSR bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 2. Psykologföreningen bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 3. Förhandlingen avslutas i oenighet Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab 11 MBL, Lena Karlsson Föredragande redogör för revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab. Revideringen handlar om justeringar snarare än nya förslag. De fackliga organisationerna lyfter att det är olyckligt att förändring sker innan utvärdering har skett av den viktade ersättningen. Fysioterapeuterna bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 5.

177 4 (4) Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, Ledarna ställer sig bakom yttrandena från Fysioterapeuterna och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förhandlingen avslutas i oenighet

178 Regionstyrelsens MBL-grupp 8 juni 2015 Tvärfacklig protokollsanteckning 11 Revidering KoK-bok 2016 för VG Primärvård Personalorganisationerna är oeniga med arbetsgivaren avseende revidering av Krav- och Kvalitetsboken för VG Primärvård på följande grunder: - dagens arbetsbelastning är redan för hög med höga sjukskrivningstal som följd. De föreslagna revideringarna, med ökade åtaganden och ökad bemanning utanför vårdcentralens öppettider, utan motsvarande ökning av personalen ökar arbetsbördan ytterligare. Ersättning utgår, men för flera yrkesgrupper hjälper inte detta, då det inte är möjligt att rekrytera personal under rådande arbetsvillkor - personalorganisationerna ställer sig tveksamma till om den tänkta avlastningen av sjukhusens akutmottagningar når den förväntade effekten - KoK-boken är fortsatt alltför detaljstyrd - ekonomiska sanktioner kan genomföras utan att varning utgår dessförinnan

179 Avseende den nu föreslagna revideringen, avsnitt 2.10 KOK-bok för vårdvalet inom primärvård i Västra Götalandsregionen anför vi följande. Vi vitsordar krav på att vårdenhet ska kunna tillhandahålla Psykolog eller annan Legitimerad personal med motsvarande kompetens som ligger inom ramen för Primärvårdsnivån, så som den är beskriven, och att insats från sådan personal ska erbjudas i vårdenhetens lokaler. Däremot finner vi det ologiskt att medföljande stimulansbidrag enbart avser Psykolog. Med reservation från att ha fått felaktig information, kan detta bidrag också få undanträngningseffekt av annan kompetens, då det förefaller vara som så att bidrag utgår, även om Psykolog redan finns att tillgå vid enheten, så som den föreslagna regleringen reglerar. Vi anser alltså att om det ska finnas ett stimulansbidrag, ska detta utgå vid anställning av all personal som anses uppfylla kriteriet. Mycket av den psykiska ohälsa som ligger inom Primärvårdsnivån har sin grund i psykosocial problematik, där man då bör överväga om samtalsstödet ska ges i form av psykoterapi, korttidsbehandling eller i form av krisstöd/samtalsstöd som tar fokus på individen i sitt sammanhang, psykosocialt samtalsstöd. Den senare formen för samtalsstöd ligger väl inom ramen för det kompetensområde som Kurator med vidareutbildning i någon av riktningarna KB,T IPT på grundläggande nivå, förfogar över. Vi anser att regleringen i KOK-bok är för svag för att befrämja ett sådant arbetssätt. Frågan om utredning och behandlingsmetod anser vi ska avgöras i teamsamverkan mellan enhetens läkare och den personal som ansvarar för samtalsstödet i sig, för att på så sätt säkerställa patientens hela problematik. Men hänvisning till ovan förklarar vi oss oeniga avseende; att stimulansbidrag enbart omfattar Psykolog. I tjänsteutlåtandet slås fast att man inför denna version av KOK-bok ska se över stimulansmedel för Psykolog och övriga kompetenser inom området, psykisk ohälsa och omhändertagande. För övriga kompetenser finns alltså inget förslag. Om det ska finnas kvar anser vi att det ska omfatta alla personal som uppfyller kriteriet, ska finnas tillgänglig i enhetens lokaler. Samt att enhet som redan har/kan erbjuda kontakt med sådan personal, ej kan erhålla ytterligare stimulansbidrag. att form för psykosocialt omhändertagande/samtalsstöd är allt för vagt formulerat, vilket kan komma tränga undan sådan kompetens. Så som kravet är ställt i denna version så slås fast att krav är korttidsterapi enligt angivna inriktningar, vilket alltså inte egentligen tillför något ytterligare mot föregående version, åtagandet som är reglerat blir det samma. Man lägger istället fokus på yrkesgrupp, trotts att tillgänglig forskning visar att det saknas evidens för att man kan knyta utfall av psykoterapi och samtalsstöd till någon specifik grundprofession.

180 Evidensläget är det motsatta, studier visar entydigt att det inte går att koppla utfall av psykoterapi/samtalsstöd till terapeutens grundutbildning. Däremot är grundprofessionerna Psykolog och Socionom mycket viktiga i teamsamverkan inom enheten och mellan enheter, för att få en så allsidig bedömning som möjligt och ett bredare utbud av samtalsstöd. Detta perspektiv på omhändertagande anser vi saknas helt i reglering i denna punkt, men finns beskriven i tidigare avsnitt i denna version av KOK-bok, då är det synd att just ett sådant arbetssätt inte erhåller någon stimulans. Akademikerförbundet, SSR Stig Roos Facklig sekreterare.

181 Uppföljning av inlägg på MBL grupp Under nedan rubriker vill Sveriges Psykologförbund ha följande skrivning på sidan 33: 2 Förslag till Krav- och kvalitetsbok Kompetenskrav Vårdcentralen ska, i samma lokal som övrig verksamhet bedrivs, tillhandahålla utredning och bedömning av psykisk hälsa, samt genomföra psykologisk korttidsterapi. För psykologisk/psykiatrisk diagnostik (ICD10 och/eller DSM-5) inklusive screeningutredningar vid misstänkta störningar inom autism- och neuropsykiatriska spektra samt psykologisk/kognitiv funktionsbedömning krävs psykolog. Det ska finnas personal med kompetens att genomföra psykologisk korttidsbehandling enligt KBT eller IPT som motsvarar grundläggande psykoterapeutisk kompetens. Med vänliga hälsningar! Gunilla Petersson Bergström Annika Westergård Psykolog/leg psykoterapeut Psykolog/spec klin psykologi Ordförande V ordförande Psykologföreningen i Västra Götalandsregionen Vuxenhabiliteringen Närhälsan Mellerud Borås tel 033/ tel mobil 070/

182 Bilaga 14 Medbestämmandelagen, förhandling Vid förhandling avseende revidering av Krav och Kvalitetsbok, KOK-bok, för Vårdval primärvård i Västra götalandsregionen med giltighet från 2016, förklarade sig förbundet oenig med arbetsgivaren avseende regleringen under punkt 2.10, se bilaga inlämnad vid 11 förhandlingen. Utöver vad som då anfördes mot regleringen gör förbundet följande förtydligande samt föreslår en förtydligande ytterligare reglering. I underlaget Vårdcentralens uppdrag avseende psykisk ohälsa och löpande text i KOK-bok framgår regionens ambition att varje vårdcentral ska kunna erbjuda de patienter som behöver sådan bedömning, kontakt med psykolog eller annan legitimerad personal med motsvarande kompetens, och så vidare. I underlaget ovan framgår också att det är viktigt att övriga kompetenser för omhändertagande av ohälsotillstånd inom området psykisk ohälsa finns att tillgå vid vårdcentralen. Vi uppfattar alltså att reglering om psykolog eller annan legitimerad personal inte avser att ersätta andra yrkesgrupper/utmönstra dessa ur behandlingsutbudet, utan att regleringen i sig avser ett tillskott i utbudet, säkerställning av likvärdigt vårdutbud. I bilaga till 11 anför förbundet också att reglering under punkten ovan, avseende psykosocial bedömning och omhändertagande, är allt för vagt formulerad, vilket då medför risk för att utbudet av behandlingsalternativ vid vårdcentral enbart kommer bestå av psykoterapi i form av korttidsbehandling. En mycket stor del av de patienter som söker vårdkontakt uppvisar symptom på psykisk ohälsa, som till övervägande del har sin grund i psykosociala faktorer, där samtalsbehandling då ges under annan form än psykoterapi eller som komplement. Med hänsyn till ovan bedömer vi alltså att den nu föreslagna regleringen kommer få motsatt effekt i förhållande till vad som framgår i den dokumentation som anges ovan, att exempelvis Kurator kommer utmönstras vid många vårdcentraler, eftersom men inte kommer uppfatta att den kompetensen ingår i uppdraget. Efter införande av Vårdval har flera offentligt drivna VC ersatt Kurator med annan grundprofession, som har kompletterat denna med grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, man har då resonerat som så att man har kvar samma utbud, att Psykolog eller sjuksköterska då kan göra samma arbetsuppgifter som Kurator.

183 Därför kan det vara av värde att ta del av Socialstyrelsen redogörelsetext avseende Kurator i hälso och sjukvården som sammanställdes på uppdrag av regeringen 2014 i samband med utredning och förslag/ställningstagande om införande av legitimation för Kurator i hälso och sjukvården. Bifogas utdrag, se bilaga Det förs också bland yrkesgrupper och även hos arbetsgivaren diskussion om att det föreligger ett samband mellan verktyg och kunskap att kunna säkerställa diagnos avseende psykopatologi/kognitiva störningar och förmåga att bedriva samtalsbehandling på så sätt att det skulle föreligga någon kvalitativ skillnad beroende på grundprofession. Så är inte fallet. Det finns ingen forskning inom området som ger någon som helst evidens för detta, utan snarare i så fall tvärtom i så fall, det går inte att koppla vare sig kvalitativa skillnader eller utfall av samtalsbehandling till någon specifik yrkesgrupp och ej heller till behandlarens kunskap och verktyg för bedömning, se ovan Bilägger sammanställning forskningsrapport Holmqvist med flera, beställd av Primärvården Östergötland. Yrkande/Förslag till beslut: Att stimulansbidrag utgår vid anställning av samtliga kompetenser som uppfyller kriteriet, psykolog eller annan legitimerad personal med motsvarande kompetens. samt att VC enbart kan erhålla sådant om kompetensen inte redan finns att tillgå, så som framgår av den föreslagna regleringen. Alternativt anser vi att bidraget bör utgå, eftersom det annars får undanträngningseffekter av annan kompetens, det är ju ändå ett fastslaget krav som gäller som förutsättning. Att det även införs krav på att VC ska kunna erbjuda kontakt med Kurator när ett sådant behov föreligger Ovan avgivna förslag innebär sannolikt att enheter med färre listade patienter (från de minsta till de med antal som inte medger mer än en heltidspersonal för åtagandet ) sannolikt behöver samarbeta, dela på resurserna genom att personal tjänstgör vid mer än en enhet, vilket i sig skulle vara positivt både för teamarbetet men också direkt för enhetens patienter. Stig Roos Facklig sekreterare Akademikerförbundet, SSR

184 Denna text nedan består uteslutande av citat hämtade från Socialstyrelsens utredning om införande av legitimation för Kurator inom hälso och sjukvården. Den beskriver väl rollen. Utredningen har artikelnummer , Citat; Kuratorn har ett direkt patientansvar och ger stöd och behandling. Kuratorns arbete är väsentligt för att säkra att sociala faktorer som kan ha avgörande betydelse för diagnos och behandling samt att patientens hela situation belyses. Kuratorns insatser bidrar till att sociala problem inte riskerar att bli medikaliserade. Den sociala utredningen är viktig i sig, är en betydelsefull del i många diagnoser och utgör ofta underlag för remisser eller intyg. Kuratorn kan även självständigt skriva remisser, intyg eller utlåtanden. Kuratorns uppdrag Kuratorns uppdrag beskrivs i en aktuell bok om socialt arbete i hälso- och sjukvård på följande sätt: att göra patienten medveten om hans eller hennes egna resurser och möjligheter att påverka sin egen situation att stärka patienten i att hantera påfrestningar att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att patientens livs-situation utvecklas så gynnsamt som möjligt att informera patienten och vårdpersonal om samhällets stödsystem och resurser som kan motverka eller minska social problematik vid ohälsa och sjukdom. Förutom det direkta patientarbetet ingår också i uppdraget att: bevaka att social problematik uppmärksammas vid diagnostisering och behandling samt att sådan problematik inte medikaliseras ge stöd och information till patientens anhöriga och närstående samt särskilt uppmärksamma och beakta om patienten har barn medvetandegöra och utbilda de medicinska professionerna och vårdgivare om den sociala situationens betydelse för den medicinska behandlingens resultat. Kuratorskåren är välutbildad. Ca 80 procent av kuratorerna inom den offentliga hälso- och sjukvården har en kvalificerad vidareutbildning på avancerad nivå. Tidigare nämnda enkät till kuratorer inom privat finansierad hälso- och sjukvård pekar i samma riktning. 21 personer (78 procent) uppgav att de har en vidareutbildning på högskolenivå utöver grundutbildningen. Utbildning på avancerad nivå ska enligt högskolesystemet bygga på och fördjupa de kunskaper, färdigheter och förmågor som studenterna fått på grundnivån. 13 procent av kuratorerna inom den offentliga hälso- och sjuk-vården har en magisterexamen och därmed ytterligare minst 30 högskole-poäng (hp) förutom sin grundutbildning. Nästan 60 procent har grundläggande psykoterapiutbildning, steg 1, som motsvarar hp. Denna utbildning innebär att kuratorn kan bedriva psykoterapi under handledning av en legitimerad psykoterapeut. Åtta procent av

185 kuratorerna är legitimerade psykoterapeuter och har förutom grundexamen ytterligare 90 hp. Generellt om socialt arbete Det finns komponenter i det professionella sociala arbetet som är gemen-samma i de flesta välfärdssektorer, som skola, hälso- och sjukvård, social-tjänst och kriminalvård. Att se individen i sitt sammanhang och att utgå från en helhetssyn är utmärkande för allt socialt arbete. Att ha kunskap om hur det är att leva i utsatthet och vilka faktorer som påverkar att människor hamnar i utsatthet är också utmärkande för socionomen. Hon eller han måste oftast kunna arbeta med en kombination av olika metoder och arbetssätt, som råd, stöd och insikts- och motivationsskapande metoder, oavsett verksamhet. Socionomyrket är unikt i att integrera det professionella sociala arbetet med goda kunskaper i juridik och om samhällets stödsystem samt färdigheter att tillämpa detta. Att samarbeta med individen och hans eller hennes närstående, inom den egna organisationen och tillsammans med andra verksamheter är andra utmärkande drag. Socionomen har oftast en samordnande funktion mellan myndigheter och organisationer. Socialt arbete inom hälso- och sjukvården har sin grund i kunskapssynen och människosynen inom ämnet socialt arbete och bedrivs i en verksamhet som rör människors ohälsa eller risk för ohälsa. Det styrs av hälso och sjukvårdslagens mål att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Specifikt för socialt arbete inom hälso och sjukvården är det medicinska sammanhanget och närvaron av sjukdom och död, som ofta väcker existentiella frågor. Kuratorer inom hälso och sjukvård arbetar i en verksamhet där de övriga professionerna i huvudsak har ett medicinskt fokus. Kuratorn är den enda professionen som har en samhällsvetenskaplig grund för sin utbildning. I socialt arbete inom hälso och sjukvård ingår att vara en brygga mellan det biomedicinska och sociala perspektivet. Förutom den socionomspecifika kompetensen är det därför nödvändigt att kuratorer har tillräcklig kunskap om och kan orientera sig i begrepp och tänkesätt från den biomedicinska traditionen. Psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård Begreppet psykosocialt arbete används ofta för att beskriva kuratorns sociala arbete inom hälsooch sjukvård. Skälet till detta är enligt flera forskare att psykosocial tydligare anger att arbetet handlar om att stödja och behandla patientens sociala och mentala situation. Ett annat skäl är enligt samma forskare att socialt arbete inom hälso- och sjukvård i första hand rör arbete på individnivå. I viss utsträckning är arbetet inriktat på grupper, men i väldigt liten grad på samhällsnivå. Arbetet omfattar individens sociala situation och hur patienten hanterar denna tankemässigt och känslomässigt samt hur patienten agerar utifrån den givna situationen. Psykosocialt arbete inom hälso och sjukvården innebär att stärka individers möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar genom stöd och behandling individuellt och/eller i grupp. Det innebär också att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att patientens livssituation utvecklas gynnsamt. I arbetet ingår också stöd till närstående.

186 Utredning och bedömning Kuratorns arbete tillsammans med patienten inleds med en social utredning, en så kallad social anamnes. Syftet är att kuratorn ska få en uppfattning om patientens sociala situation för att kunna bedöma behovet av insatser. I utredningen ingår i regel följande aspekter: familj, föräldraskap, nätverk, boende, ekonomi, arbete och fritidsintressen samt eventuellt stöd från samhället. Dessutom ingår aspekter om hälsa och sjukdom: diagnos och tidigare sjukdom, uppfattning av den egna hälsan, traumatiska händelser, suicidrisk, tidigare vårderfarenheter, nuvarande problem eller frågeställning och förväntningar på behandlingen. Kuratorn använder evidensbaserade bedömningsinstrument och skattningsskalor som är anpassade till olika diagnoser eller problemställningar. Den sociala utredningen och bedömningen är ofta en del av en diagnos och/eller underlag för remisser eller intyg. Genom att patientens sociala situation tydliggörs kan fakta komma fram som förklarar patientens oro, psykiska hälsa med mera. Ibland kan den sociala utredningen förklara de sjukdomssymtom som patienten sökt vård för. Kuratorn gör en bedömning av vilka insatser som kan vara lämpliga och när i tiden de bör ske. Tillsammans med patienten gör kuratorn en behandlingsplan. I denna kan kuratorn kombinera praktiska sociala insatser, stöd och behandling samt information, hänvisning, rådgivning med mera utifrån patientens behov, aktuella situation och förmåga. Sociala insatser En del i behandlingen kan vara att kuratorn utifrån patientens behov, situation och förmåga ger direkt stöd genom sociala insatser. Det kan vara stöd i föräldraskapet, kontakt med socialtjänsten, Försäkringskassan, arbetsförmedling, arbetsgivare, färdtjänst, försäkringsbolag, patientnämnd med mera. Inom ramen för sociala insatser ryms också hjälp med intyg och remisser. Det kan också vara konkret hjälp att söka ekonomiskt stöd av olika slag. Psykosocialt stöd och behandling Det psykosociala stödet och behandlingsarbetet består av krishantering och bearbetning av sjukdomsbesked, dödsfall, traumatisk händelse eller liknande. Det kan också vara stöd och behandling under pågående medicinsk behandling eller under pågående rehabilitering. Kuratorn arbetar med olika former av samtalsstöd, beroende på om det handlar om krisstöd,

187 motivation, insikt och bearbetning, stöd eller information. Kuratorn använder sig av flera olika teori och evidensbaserade samtalsmetoder beroende på patientens situation, behov och förmåga, så kallad eklektisk metodanvändning. Slut citat; Akademikerförbundet,SSR Stig Roos Facklig sekreterare

188 Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård Förfrågningsunderlag enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom VG Primärvård Gällande från och med 1 januari 2016

189 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Fler exemplar kan beställas hos: Adress- och distributionscentrum Regionens Hus Mariestad

190 Innehåll INLEDNING... 1 Värdegrund... 1 Krav- och kvalitetsboken... 2 Begrepp ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE Godkännande Kvalificeringskrav på sökande Återkallelse av godkännandet Beslutsgång och handläggningstid Förfarande om ansökan inte godkänns Avstämning inför driftstart UPPDRAGET Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Vårdåtagande Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap Samverkan Närområdesansvar Barnhälsovård Utbildningsuppdrag Forsknings- och utvecklingsuppdrag Bemanning och kompetens Primärvårdsuppdrag som ej ingår i åtagandet ALLMÄNNA VILLKOR Läkemedel Läkemedelsnära produkter Hjälpmedel... 25

191 3.4 Medicinsk diagnostik Lokaler Utrustning Tolk Information och marknadsföring Informationsmöten och samråd Katastrofmedicinsk beredskap och planering Smittskydd Vårdhygien Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Miljö Personal och ledning Underleverantörer Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Försäkringar, ansvar och åligganden REGLER FÖR VAL AV VÅRDCENTRAL UPPFÖLJNING Datainsamling Målrelaterad ersättning Återkoppling till vårdcentral Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val Västra Götalandsregionens uppföljning Verksamhetsgranskning/medicinsk revision ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR... 35

192 6.1 Ersättningsmodell för vårdcentralernas uppdrag Patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Avstämningstidpunkt och leverans av indata INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT) IT-stöd och IT-relaterade krav Förberedelser för eventuella framtida krav KONTRAKT Parter Förändrad lokaliseringspunkt Förutsättningar Kontraktstid Tolkningsordning Fakturering och betalningsvillkor Meddelarfrihet Arbetsgivaransvar Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Ekonomiska sanktioner Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Ansökan om utträde ur kontraktet Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Tvist Undertecknande BILAGA 2:1 SAMVERKANSOMRÅDEN OCH LÄKARE I BEREDSKAP Samverkansområden BILAGA 2:2 FRIVILLIGT UTÖKAT JOURUPPDRAG BILAGA 4:1 REGELVERK FÖR INVÅNARNAS VAL AV VÅRDCENTRAL I VG PRIMÄRVÅRD.. 57

193

194 Inledning Regionfullmäktige beslutade att införa vårdval enligt lag om valfrihetssystem (LOV) för primärvården i Västra Götaland från och med 1 oktober Regionfullmäktige fastställde också det förfrågningsunderlag med tillhörande bilagor som kallas Krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken anger förutsättningar för att bli godkänd och för att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens Primärvård, kallad VG Primärvård. Krav- och kvalitetsboken utgår från idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård med syfte att: stärka invånarnas ställning och inflytande över vården öka invånarnas förtroende för primärvården möta framtida utveckling samt styra på kvalitet såväl i de medicinska insatserna som avseende tillgänglighet, service och bemötande Sedan VG Primärvård infördes utvecklas modellen kontinuerligt. Denna version av Krav- och kvalitetsboken gäller från och med 1 januari Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människor. VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska tillhandahållas utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården erbjuda kontinuitet, vara välkomnande, lättillgänglig och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Information ska ges utifrån patientens villkor och anpassas till hens individuella förutsättningar. Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. VG Primärvård ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet av hälso- och sjukvård. En av de grundläggande värderingar som svensk hälso- och sjukvård har att förhålla sig till kan sammanfattas i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Där står att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I detta avsnitt redogörs för vad detta mål innebär i praktiken och även vilka andra konventioner, stadgar och riktlinjer som ligger till grund för värdegrunden. Sverige har ratificerat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) vilket innebär att vi erkänner den mänskliga rättighet det innebär för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, accepterad och ges med god kvalitet. Hög kvalitet finns i sin tur beskriven i Socialstyrelsens definition av God Vård. Det innebär att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att vården ska ges i rimlig tid. Att vården ska vara jämlik innebär att den ska vara tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen, oavsett bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, sexuell läggning, social ställning, utbildningsgrad eller ålder. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet. 1

195 Leverantörens skyldigheter enligt detta förfrågningsunderlag kommer att tolkas enligt de förväntningar som följer av denna värdegrund. Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare måste uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas samt hur uppföljning ska ske. För detaljerad information och förtydliganden till Krav- och kvalitetsboken se VG Primärvårds webbplats: Begrepp Med vårdcentral avses en funktionell enhet som tillhandahåller vård enligt Krav- och kvalitetsboken. I vårdcentral inkluderas även filial och avtal med underleverantörer. Med sökande avses den som ansöker om att få delta i valfrihetssystemet för vårdcentral VG Primärvård. Med leverantör avses den som har kontrakt/bedriver vårdcentral inom VG Primärvård. En leverantör kan bedriva vård vid flera vårdcentraler. Västra Götalandsregionen är uppdragsgivare och tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Kravoch kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet VG Primärvård. 2

196 1. Ansökan om godkännande För att en vårdgivare ska kunna bedriva vård inom VG Primärvård ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Ansökan om godkännande och kontrakt ska tecknas för varje vårdcentral. Den sökande ska uppnå följande krav för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Den sökande ansöker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem på VG Primärvårds webbplats: eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på: Godkännande Den sökande får bedriva vård vid en angiven vårdcentral inom VG Primärvård under förutsättning att den sökande godkänns av Västra Götalandsregionen. I ansökan ska anges i vilken kommun eller stadsdel i Göteborg den sökande avser att etablera sig. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivaren. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. I kontraktet anges de ekonomiska villkoren samt uppdragstiden och vårdcentralens lokalisering. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos den sökande eller eventuellt moderbolag till den sökande ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att granska på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen Ekonomisk ställning Den sökande ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget. Den sökande ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning huruvida den sökande ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån den sökandes finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om den sökande är: registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister registrerad för innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk sökande gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras från Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret 3

197 Kreditupplysning från Upplysningscentralen UC AB eller annat kreditupplysningsföretag Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Sökande som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Sökande som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Västra Götalandsregionen äger rätt att från den sökande begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren Verksamhetens bedrivande Den sökande ska till sin ansökan redovisa hur den sökande avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna den sökandes ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att den sökande inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att den sökande kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som den sökande har med Västra Götalandsregionen Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas IT-relaterade krav Den sökande ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Den sökande ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken. 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en sökande enligt 7 kap 1 LOV som: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 4

198 i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en sökande på följande grunder: den sökande har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka den sökandes förmåga att bedriva verksamheten den sökande kan inte redovisa att den sökande har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras en eller flera företrädare för den sökande har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för den sökande har direkt eller indirekt tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i den sökandes agerande sagt upp i förtid eller inte förlängts den sökande eller företrädare för den sökande har haft upprepade - nu inbetalda - skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som den sökande eller företrädare har i annat uppdrag företrädare för leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om den sökande är en juridisk person får den sökande uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att den sökande inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en vårdcentral om den sökande inte uppfyller villkoren för att bedriva vårdcentralen innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Den sökande ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel man avser etablera en vårdcentral. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om den sökande uppfyller de ställda krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till den sökande inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Godkännandet av en vårdcentral gäller i fyra (4) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna den sökande kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt det, vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget. 5

199 1.5.1 Överprövning Sökande som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsrätten i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse bör delges Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om leverantören anses ha förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i vårdcentralens lokaler. Leverantören ska delta i detta möte. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Västra Götalandsregionen äger rätt till ersättning från leverantören för kostnader Västra Götalandsregionen haft till följd av leverantörens brister. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar för och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 6

200 2. Uppdraget Vårdcentraler med avtal i VG Primärvård ska vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendefull primärvård förutsätter en god medicinsk kvalitet och säkerhet, hög tillgänglighet och kontinuitet, ett gott bemötande på lika villkor till alla samt en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov. Vårdcentralen ska utan avgränsningar vad gäller såväl fysiska som psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper, efter professionell bedömning, tillgodose/svara för individers behov av medicinsk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande, habiliterande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. Vårdcentralen ska integrera ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt i alla kontakter och i all vård och behandling samt verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete mellan olika personalkategorier såväl inom som utom vårdcentralen för att erbjuda adekvata utrednings-, behandlings-, habiliterings- och rehabiliteringsalternativ. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående upplever vården som en helhet Gällande konventioner, lagar, föreskrifter och förordningar för hälso- och sjukvård ska följas. Vårdcentralen ska följa nationella och av regionen fastställda riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram. 1 Vårdcentralen ska samverka med andra vårdgivare, samhällsaktörer och myndigheter och medverka i utvecklingen av behandlingsrutiner och vårdprogram. Uppdraget ska genomföras vid vårdcentralen eller i lokaler nära angränsande till vårdcentralen. Merparten av vårdcentralens besök ska utföras på den adress som står i avtalet. En mindre del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Kvälls- och helgöppen mottagning kan bedrivas på annan adress i de fall då mottagningen tillhandahålls genom samverkan med annan vårdcentral. Västra Götalandsregionen kan tillfälligt bevilja vårdcentralen att ha filial inom den kommun/stadsdel som vårdcentralen finns, under förutsättning att patienterna inte har tillgång till vård på nära håll från annan vårdcentral. Lokaliseringen av filial ska regleras i kontraktet. Som filial betraktas en utlokaliserad mindre del av verksamheten, inkluderande läkarmottagning, som är till nytta för huvudenhetens listade patienter. Det gäller framför allt i områden där avstånd för resor är stora och där kommunikationerna är glesa. En filial får inte användas för att kringgå konkurrensreglerna inom VG Primärvård. I uppdraget ingår: allmänmedicinsk verksamhet inklusive: hälsofrämjande och förebyggande insatser åtagande om psykisk och somatisk ohälsa och sjukdomar medicinsk fotvård läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård samverkan närområdesansvar kvälls- och helgöppna mottagningar samt läkare i beredskap barnhälsovård utbildningsplatser och handledning 1 7

201 utvecklingsarbete och FoU 2.1. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Vårdcentralen ska följa regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. Råd och metoder ska dokumenteras och följas upp. Vårdcentralen ska även följa regionala handlingsplaner, beslutsstöd m.m. relevanta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vårdcentralen ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdesplanering i lokalt folkhälsoråd i kommun/stadsdel eller i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter. Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet ska beskrivas i närområdesplanen. Vårdcentralen ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Vårdcentralen ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer Vårdåtagande Uppdraget omfattar planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering, rehabilitering samt uppföljning för de individer som valt vårdcentralen. Ansvaret omfattar både somatisk och psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning inom primärvårdsnivån. Vårdcentralen har ansvar för bedömning och behandling av sjukdomstillstånd på primärvårdsnivå som kräver omedelbart medicinskt omhändertagande och vård som inte kan anstå för alla individer som vänder sig till vårdcentralen eller befinner sig i dess närhet oavsett om patienten är ansluten till vårdcentralen eller inte. Detta ansvar gäller även medicinsk bedömning och eventuell behandling och vägledning då polis, social myndighet eller ambulanspersonal så begär samt att konstatera dödsfall och att undersöka/utfärda intyg angående patient inför psykiatrisk tvångsvård enligt gällande lagar och föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård och missbruksvård. I vårdcentralens uppdrag ingår också att utfärda intyg/utlåtanden relaterat till vårdåtagandet samt att konstatera dödsfall utanför sjukhus och utfärda dödsbevis. Vårdcentralen ansvarar för att eventuell obduktion utförs och dödsorsaksintyg utfärdas för listade patienter som avlidit utanför sjukhus. Vid okänd identitet eller misstänkt onaturlig död ska ärendet överlämnas till polismyndighet. Vårdcentralen har skyldighet att ge vård till invånare från andra landsting/regioner på samma villkor som till invånare i Västra Götaland enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård, enligt regiongemensamma riktlinjer samt för invånare som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). 8

202 Uppdraget omfattar även individer: som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Västra Götalandsregionen. som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Tillgänglighet Vårdcentralen ska ha mottagningsverksamhet minst 45 timmar per vecka, alla vardagar under året för såväl akuta som planerade insatser. Vårdcentralen har även ansvar för att vårdsökande har tillgång till primärvård utöver 45 timmars öppettider genom kvälls- och helgöppna mottagningar. Patienter ska erbjudas besök hos läkare inom högst sju dagar för bedömning av nya medicinska problem vid oväntad eller kraftig förändring av tidigare känt hälsoproblem, samt vid utebliven behandlingseffekt efter nyligen insatt behandling. Även för övriga yrkeskategorier, såsom sjuksköterska, socionom/psykolog eller annan yrkesgrupp, ska besök erbjudas inom sju dagar utifrån nämnda medicinska kriterier/bedömningar. Vårdcentralen ska vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök, under hela öppethållandet. Vårdcentralens öppethållande ska anpassas till anslutna patienters behov. Vårdcentralen ska erbjuda hög tillgänglighet och kontinuitet i vårdkontakterna. En fast vårdkontakt/läkarkontakt ska kunna erbjudas. Vårdcentralen ska vara lyhörd inför patientens behov och önskemål om tid för vård. Vårdcentralen har ett patientansvar dygnet runt. Vårdgarantier som Västra Götalandsregionen fastställer ska tillämpas av vårdcentralen liksom Västra Götalandsregionens regler för att såväl remittera som ta emot patienter. Vid de tider då vårdcentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge aktuell information om öppettider vid vårdcentralen och vid kvälls- och helgöppna mottagningen samt informera om 1177 Vårdguiden på telefon (Sjukvårdsrådgivningen) och till 1177 Vårdguiden på webben Vårdcentralen ska för invånarna tillhandahålla 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter) och minst tillhandahålla följande ärendetyper: av-/omboka tid beställa tid förnya recept Vårdcentralen ska tillhandahålla bokningsbara tider som 1177 Vårdguiden på telefon och sjukhusens akutmottagningar kan använda för bokning av patientbesök på vårdcentralen och kvälls- och helgöppna mottagningar. Samordnad vårdprocess Vårdcentralen ska medverka till en väl samordnad vårdprocess när patienten har behov av annan kompetens än den som vårdcentralen kan erbjuda. Västra Götalandsregionen avser skapa en regional funktion för att tillhandahålla dietistkompetens på primärvårdsnivå. När sådan finns ska vårdcentralen samverka med denna funktion. 9

203 För de som behöver eller vill ska det vara möjligt att inom vårdcentralen välja en fast vårdkontakt, vilken kan vara läkare eller annan vårdpersonal. När patient har behov av samordning mellan olika vårdgivare eller kräver insatser från flera vårdgivare ska en gemensam vårdplanering ske. 2 Vårdcentralen ska ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliteringsprocess eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma planer. Dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen ska finnas. Vårdcentralen ska ha en försäkringsmedicinskt ansvarig läkare. Vårdcentralen ska samverka med rehabenhet, oavsett driftsform och/eller kommunala gränser, kring patientutbildning enligt regionala riktlinjer alternativt nationella riktlinjer i de fall regionala riktlinjer saknas. Begreppet patientutbildning syftar på gruppbaserad patientutbildning för patienter med kroniska sjukdomar eller deras anhöriga. 3 Hembesök Då enskild patients sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen eller då åtgärd och bedömning motiverar besök i hemmet ska vårdcentralen erbjuda hembesök. Detta gäller framför allt prioriterade patientgrupper som till exempel individer med sammansatt sjukdomsbild, nedsatt autonomi samt barn och äldre. Omhändertagande på rätt vårdnivå ska eftersträvas. Besök i hemmet ska erbjudas till de patienter som är anslutna till vårdcentralen och bor inom dess närområde. 4 För övriga anslutna erbjuds vård i hemmet i mån av möjlighet för vårdcentralen. Distriktssköterska ska vid behov göra hembesök enligt gällande ansvarsgränser mellan primärvård och kommun. 5 Läkemedelsgenomgång Fördjupad läkemedelsgenomgång översyn av patientens läkemedelsbehandling ska genomföras enligt av Västra Götalandsregionen fastställda Medicinska Riktlinjer Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse för patienter som är 75 år eller äldre, 6 minst en gång per år för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska även utföras för patienter, oavsett ålder, där det finns misstanke om läkemedelsrelaterade problem. Efter fördjupad läkemedelsgenomgång ska resultat, medicinlista och planerad uppföljning dokumenteras i journaltext med av Västra Götalandsregionen definierad åtgärdskod. Medicinsk fotvård Vårdcentralen ska tillhandahålla medicinsk fotvård där indikation för detta finns, för de sjukdomstillstånd enheten har behandlingsansvar för, om inte regionala överenskommelser föreskriver något annat. Denna ska ges samordnat med övrig vård, stöd, behandling och rehabilitering som patienten har behov av. Remittering till medicinsk fotvård ska ske enligt fastlagda regionala riktlinjer. 7 2 Samordnad Vård- och Omsorgsplanering Närområde definieras som kommun eller stadsdel (Göteborg) 5 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland:

204 Kroniskt sjuka och personer med sammansatta vårdbehov Verksamheten ska organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. 8 9 Verksamheten ska arbeta aktivt med att identifiera personer med risk för stort vård- och omsorgsbehov, med syfte att förebygga sjukdom och funktionsnedsättning hos dessa. En fast vårdkontakt och läkare med samordnat patient- och läkemedelsansvar ska erbjudas personer i dessa målgrupper. En individuell vårdplan ska upprättas tillsammans med patient/närstående och berörda vårdgivare för att skapa trygghet och tydlighet kring vårdinsatserna. God tillgänglighet och kontinuitet ska tillförsäkras målgrupperna och patienterna ska erbjudas råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård, individuellt och/eller i grupp Psykisk ohälsa, sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Vårdcentralernas åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. Vårdcentralerna ska tillämpa gällande riktlinjer i regionen, som anger ansvarsfördelning mellan primär- och specialistsjukvård 10 och kommunen samt överenskommelser om arbetsfördelning och samverkan. Vårdcentralen ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. 11 Vårdgivaren har ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende. Uppdraget omfattar tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk ska ges både medicinskt och psykologiskt och behandling av somatiska och psykiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård ingår i uppdraget. Diagnostik och behandling ska ske i samverkan mellan olika yrkeskategorier och medicinska, psykologiska och sociala aspekter ska beaktas i vården. Patientens individuella behov av psykologisk och medicinsk behandling ska tillgodoses. Basal funktionsbedömning ska kunna utföras. Individuella vårdplaner ska upprättas då insatser ges från flera vårdgivare. Psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella/- regionala riktlinjer samt rehabiliteringsgarantin Asylsökande med flera Vårdcentralen ska erbjuda hälso- och sjukvård enligt regionens beslutade regler, riktlinjer och rutiner avseende asylsökande med flera, som finns samlade under Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Regional handlingsplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri 11 Västbus reviderade riktlinjer Rehabiliteringsgarantin

205 2.3 Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Vårdcentralen ska ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården enligt gällande avtal mellan regionen och kommunerna Ansvaret gäller personer med hemsjukvård i ordinärt boende, i särskilt boende samt i bostäder med särskild service och dagliga verksamheter (biståndsbedömd). Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård och insatserna ska ha föregåtts av en vårdplanering. Uppdraget omfattar den hemsjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver slutenvård, avancerad hemsjukvård (jämställd med slutenvård) eller täcks av annan huvudman. Patientansvarig läkare ska erbjuda hembesök hos patienter inskrivna i hemsjukvård minst en gång årligen. Vårdcentralen har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter såväl i ordinärt boende som i kommunala boendeenheter och ska tillsammans med kommunen upprätta avtal om läkarmedverkan. Gemensam uppföljning av avtalet, såväl avseende patient- som samordningsansvar, ska genomföras årligen och vid begäran inlämnas till Västra Götalandsregionen. Vårdcentralen ska utse namngiven ansvarig läkare för patienten. Vid flytt till särskilt boende gäller fortsatt individens fria vårdval. I de fall individen gör ett nytt vårdval ska avlämnande och mottagande vårdcentral ansvara för en god informationsöverföring. Patientansvar I uppdraget ingår att: utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt tillhandahålla basala palliativa insatser och vård i livets slutskede 16 utföra regelbundna genomgångar av hälsotillstånd, minst en gång per år patienten ska erbjudas hembesök av behandlande läkare när behov föreligger och planerat besök minst en gång per år utföra fördjupad läkemedelsgenomgång enligt av Västra Götalandsregionen fastställd medicinsk riktlinje snarast efter registrering i hemsjukvård eller inflyttning till boende och därefter minst en gång per år ge medicinsk konsultation till kommunens sjuksköterskor vårdcentral/läkare ska vara tillgänglig per direkttelefon för kommunens sjuksköterskor på överenskomna tider och vid akuta situationer ge individuellt anpassad information, råd och stöd till patient och närstående ge patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal medverka vid upprättande, revidering och uppföljning av individuella vårdplaner medverka i samordnad vårdplanering, SVPL, i samband med utskrivning från sjukhus (enligt Samordnad vårdplanering SVPL, gemensam rutin i Västra Götaland) 17 Behandlingsansvar på korttidsboende På korttidsboenden har en vårdcentral behandlingsansvar för alla patienter under deras vistelsetid på boendet, oavsett på vilken vårdcentral patienten har sitt vårdval. Vårdcentralerna i närområdet kommer överens i närområdesplanen om vem av dem som har behandlingsansvar på respektive korttidsboende. 14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland: 15 Ramavtal om Västra Götalandsregionens läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård: 16 Socialstyrelsen: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

206 Vårdcentral där patienten har sitt vårdval och behandlingsansvarig vårdcentral ska tillsammans säkerställa att vårdkedjan för patienten fungerar. Behandlingsansvarig vårdcentral har ansvar för läkemedelsförskrivning, medicinsk service med mera och kostnaderna för detta - under patientens vistelsetid på korttidsboendet. Vårdcentralen där patienten har sitt vårdval ska ta över läkemedelsansvaret senast tre veckor efter att patientens skrivits ut från korttidsboendet. Samordningsansvar Vårdcentralen ansvarar gemensamt med övriga vårdcentraler i kommun/stadsdel för att boendeenheter, daglig verksamhet och hemsjukvård i ordinärt boende har en samordningsansvarig läkare. Vårdcentral med samordningsansvar ska informera aktuella kommunala boenden om samordningsansvarets innehåll. Samordningsansvaret innebär inte något patientansvar. Patientansvaret åvilar alltid vårdcentralen där patienten har sitt vårdval. I uppdraget ingår att: ansvara för råd och stöd till personalen i övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor medverka i framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner samt vara behjälplig i uppföljning av avvikelser vara ledningen för den kommunala verksamheten behjälplig i planering av verksamhetsförlagd medicinsk fortbildning kasserade läkemedel från kommunalt akutläkemedelsförråd ska tas emot 2.4. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap Kvälls- och helgöppen mottagning Vårdcentralen har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso- och sjukvård även utanför vårdcentralens ordinarie 45 timmars öppethållande (vardagar). Tillgång ska minst finnas för akuta insatser av läkare och sjuksköterska på kvälls- och helgöppen mottagning. På helger ska även tillgång finnas till sjuksköterskeinsatser för planerade insatser. Under öppethållande ska mottagningen vara tillgänglig per telefon och för direktbesök. Kvälls- och helgöppen mottagning ska vara öppen alla vardagar till minst klockan och lördagar, söndagar och helgdagar under minst sex timmar vardera. Åtagandet kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler verksamma inom fastställda samverkansområden enligt bilaga 2:1. Samverkan kan även ske med vårdcentraler inom angränsande samverkansområden efter godkännande av Västra Götalandsregionen. I syfte att minska inflödet av primärvårdspatienter under kvällar och helger till sjukhusens akutmottagningar kan Västra Götalandsregionen under avtalsperioden bedriva försöksprojekt för att pröva olika samverkansformer mellan VG Primärvård och någon/några av regionens sjukhus. Regionen kan under kontraktsperioden komma att successivt införa ett frivilligt utökat jouruppdrag för vårdcentralerna i VG Primärvård uppdelat på två kategorier enligt bilaga 2:2 vid tidpunkt och plats som regionen fastställer. De frivilligt utökade jouruppdragen kommer att vara ett alternativ till nuvarande jouruppdrag vid kvälls- och helgöppen mottagning i VG Primärvård. Primärvårdsbesök natt Västra Götalandsregionen tillhandahåller utbudsstruktur för besök av primärvårdspatienter nattetid (mellan klockan och 07.00). 13

207 2.4.2 Läkare i beredskap Vårdcentralen har ansvar för läkare i beredskap under hela dygnet. I ansvaret ingår: akuta besök efter medicinsk bedömning och utifrån medicinska behov för patienter inskrivna i kommunala hälso- och sjukvården att konstatera dödsfall utanför sjukhus och utfärda dödsbevis samt kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta. Läkare som konstaterar dödsfall ska kontakta den vårdcentral där patienten varit listad för utfärdande av dödsorsaksintyg. Om okänd identitet eller misstänkt onaturlig död ska ärendet överlämnas till polismyndighet att genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av psykiatrisk tvångsvård enligt gällande lagar och föreskrifter. Tjänstgörande läkare kan vid behov begära polishandräckning konsultationer till kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, sjukvårdsrådgivningen och socialtjänst i akuta patientärenden Uppdraget för läkare i beredskap ska utföras i samverkan mellan samtliga vårdcentraler inom fastställt samverkansområde enligt bilaga 2:1. Samverkan kan även ske med vårdcentraler inom angränsande områden efter godkännande av Västra Götalandsregionen Plan för kvälls- och helgöppen mottagning samt läkare i beredskap Vårdcentralen ska i en plan redovisa hur åtagandet löses. Mottagningens öppettider, bemanningsplan, eventuell samverkan inklusive sjuksköterskemottagning på helger ska redovisas. Det ska framgå vem som är huvudansvarig för verksamheten samt adress om det är annan än för ordinarie verksamhet. Planen ska upprättas och kontinuerligt uppdateras samt godkännas av Västra Götalandsregionen. 2.5 Samverkan Samverkan kring patienten Vårdcentralen ska tidigt samverka med berörda och/eller av patienten valda vårdaktörer oavsett driftsform. Vårdcentralen ska dessutom samverka med myndigheter, samordningsförbund, organisationer och övriga engagerade personer i patientens vård så att vården uppfattas som en helhet när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av vårdgivaren. Försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering ska integreras i vården och samordnas. Vårdcentralen ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Vårdcentralen ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård, tandvård och/eller andra berörda aktörer. Samordnad individuell plan (SIP) För patienter som har behov av insatser från både Västra Götalandsregionen och kommunen ska vårdcentralen initiera och/eller medverka till att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Planen ska upprättas om någon av huvudmännen bedömer att den behövs för att patienten ska få sina behov tillgodosedda, förutsatt att den enskilde samtycker till att planen upprättas. Initiativ till SIP kan också tas av den enskilde och hans/hennes närstående. Vid upprättande av SIP ska de gemensamma riktlinjer som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Västkom följas. Upprättande av SIP ska registreras med KVÅ-kod XU

208 Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Vårdcentralen ska känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra huvudmän. Vårdcentralen ska aktivt delta eller låta sig representeras i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdcentralen ska aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvården i samverkan med kommuner/stadsdelar och sjukhus samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i närområdet eller har betydelse för samverkan inom närområdet. Vårdcentralen ska delta eller låta sig representeras i regionala, delregionala och lokala samverkans-/utvecklingsgrupper som har betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper fastställs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vårdcentralen ska medverka i katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap med sjukhus och kommuner samt medverka i, alternativt följa, arbetet i samverkansgrupper för smittskyddsverksamhet, säkerhetsstrategisk verksamhet, Regionala Strama, STI och regionens läkemedelsorganisation. 2.6 Närområdesansvar Vårdcentralen har, tillsammans med övriga vårdcentraler inom VG Primärvård, ett gemensamt närområdesansvar. Med närområde avses den kommun eller stadsdel där vårdcentralen är lokaliserad. En gemensam närområdesplan ska upprättas och upprätthållas, enligt Västra Götalandsregionens anvisningar, där ansvarsfördelningen mellan vårdcentralerna avseende gemensamma åtaganden tydligt framgår. En kontaktperson för närområdesplanen ska utses. Mallen för närområdesplanen finns på VG Primärvårds webbplats. Planen ska godkännas av Västra Götalandsregionen inför verksamhetsstart. Förändringar i planen ska snarast meddelas och godkännas av Västra Götalandsregionen. Då en ny vårdcentral startar föreligger en skyldighet för dem som har etableringar inom området att revidera planen i samverkan med den nya vårdcentralen. Om vårdcentral i närområdet upphör ska övriga vårdcentraler omgående revidera planen. Gemensamma åtaganden inom närområdesplan: 1) Kommunal hälso- och sjukvård Utse samordningsansvarig läkare till kommunala boendeenheter. Utse behandlingsansvarig vårdcentral till kommunala korttidsboenden. 2) Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete Samverka med kommunen och andra aktörer i närområdet, att svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoråd eller motsvarande med prioriterade arbetsgrupper. 3) POSOM-gruppen Psykiskt Och Socialt Omhändertagande Upprätta plan för medverkan vid olyckor och katastrofer och representera primärvården i närområdet i ledningsgruppen. 4) Medverkan i samverkans- och utvecklingsforum i närområdet 15

209 Samverkan lokalt eller delregionalt med kommun/stadsdel, övrig primärvård, länssjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, samordningsförbund med flera aktörer. Den samverkan som finns inom Västra Götalandsregionen och kommun/stadsdel och andra myndigheter ska säkras och utvecklas. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper anges av Västra Götalandsregionen. Hur vårdcentralerna deltar eller låter sig representeras ska preciseras i närområdesplanen. 5) Barnhälsovård Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kring barn med särskilda behov. Samverka med öppna förskolor och allmänna förskolor i närområdet om bland annat stöd i föräldraskap, hygienfrågor, smittskyddsfrågor och social eller utvecklingsmässig problematik. En plan för detta arbete ska presenteras. 6) Familjecentral Redovisa plan för samverkan och ansvarsgränser mellan vårdcentraler och kommun/stadsdel inom ramen för familjecentral. Samverkansavtal om familjecentral. 7) Hälsoundersökningar av asylsökande med flera. 18 Hälsoundersökningar av asylsökande med flera kan lösas genom samverkan inom närområdet. 2.7 Barnhälsovård Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att främja fysisk, psykisk och social hälsa, förebygga ohälsa och tidigt uppmärksamma och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnavårdscentralen ska bedrivas i nära samverkan med andra vårdgivare, myndigheter, huvudmän och frivilligorganisationer. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentraler eller som del av familjecentral. Barnhälsovården ska arbeta i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Västra Götalands barnhälsovård ska utformas enligt följande styrdokument. Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 2014, Socialstyrelsens författningar om barnvaccinationer Barnhälsovårdens nationella program samt övriga råd och anvisningar i Rikshandbok för barnhälsovård 19 Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC (dec 2014) 20 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (aug 2007) 21 Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland Rikshandboken - Barnhälsovård 20 Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 21 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 16

210 Centrala barnhälsovårdsenheternas råd och anvisningar Barnhälsovården har ansvar för Barnhälsovården ska: följa lokala/regionala överenskommelser för ansvarsfördelning mellan mödrahälsovård, förlossning, BB-verksamhet och barnhälsovård utföra hälsoundersökningar och vaccinationer enligt nationella program och regionala riktlinjer från centrala barnhälsovården erbjuda alla familjer, oavsett var de bor, tidigt hembesök, senast inom 14 dagar efter hemkomst samt i övrigt enligt nationella programmet. Adoptivbarn, flyktingbarn, barn placerade i familjehem och familjer med särskilda behov ska också erbjudas hembesök. Nyinflyttade ska bjudas in till BVC och erbjudas hembesök efter behov förmedla kunskap om barns utveckling och behov, amning, god kost, skadeprevention, egenvård och vanliga sjukdomar hos barn främja ett jämställt föräldraskap samt erbjuda alla nyblivna föräldrar stöd individuellt och i grupp bedriva ett systematiskt arbete gällande hälsosam livsstil vilket inkluderar att ge alla föräldrar information om rökningens och alkoholens skadeverkningar utifrån barns utveckling och perspektiv samverka med mödrahälsovård och vårdcentralens övriga verksamhet i alkoholförebyggande insatser och riskbruksarbete samt psykisk ohälsa bedöma moderns stämningsläge enligt EPDS-metoden och ge stöd enligt programmet för Post partum depression 22. Annan evidensbaserad metod kan användas efter godkännande av centralt barnhälsovårdsteam ge anpassat psykosocialt stöd samt förmedla stöd och andra behandlingsinsatser till familjer med särskilda behov, exempelvis barn med funktionsnedsättning och föräldrar med missbruksproblem I syfte att upprätthålla en god kvalitet ska barnavårdscentralen ha minst 25 nyfödda barn per år. Sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård ska, för att upprätthålla kompetens och färdighet, arbeta minst halvtid och inte ha färre än 25 nyfödda barn per år. Läkaren ska inte se färre än 25 nyfödda barn per år. Vid bristande underlag (endast i glesbygd) kan centrala barnhälsovårdsenheten bevilja dispens från minimiantalet nyfödda per år. Barnhälsovårdsuppdraget kan utföras i samverkan med andra vårdgivare. Vårdcentralen har ansvar för barnhälsovård för barn anslutna till vårdcentralen fram till dess kommunens elevhälsa tar över. Om barnavårdscentralen tar emot ett barn som har sitt vårdval på en annan vårdcentral ska inskrivningsblankett fyllas i och undertecknas av föräldrarna. Kopia av blanketten ska snarast sändas till den vårdcentral där barnet har sitt vårdval och BVC-journal ska rekvireras Barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) BVC, som inte har specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin i ordinarie läkarbesättning, ska samverka med lokal barnmedicinverksamhet/länssjukvård, för att möjliggöra barnmedicinsk konsult två-tre gånger per termin, beroende på behov. 22 Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS 17

211 2.7.3 Central barnhälsovårdsenhet Central barnhälsovårdsenhet består av barnhälsovårdsöverläkare, sjuksköterska med verksamhetsutvecklaruppdrag, psykolog, dietist, logoped och andra erforderliga kompetenser. Den centrala enhetens uppgifter beskrivs i verksamhetsbeskrivningen och är riktad till alla verksamheter, som bedriver barnhälsovård på offentligt uppdrag. Barnhälsovårdsöverläkaren har ett tillsynsansvar vad gäller uppföljning av kvalitet och kompetens hos barnavårdscentralerna. Personal på barnavårdscentralerna ska i sin dagliga verksamhet samverka med den centrala barnhälsovårdsenheten, följa de riktlinjer och rekommendationer som tas fram, delta i utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering Tillgänglighet Barnavårdscentralen ska vara tillgänglig för besök och telefonkontakt alla vardagar. Då BVCsjuksköterskan inte har möjlighet att svara, eller ringa tillbaka, ska samtalen länkas till vårdcentralens övriga telefonservice. Föräldragrupper ska även erbjudas kvällstid Lokaler Verksamheten ska vara förlagd till ändamålsenliga lokaler särskilt avsedda för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet samt ha tillgång till lokal lämpad för föräldragrupper Vårdkedja mödrahälsovård - barnhälsovård I syfte att ge familjen kontinuitet och trygghet ska verksamheten delta i arbetet med att utveckla och upprätthålla rutiner för samarbete mellan mödrahälsovård, förlossningsvård, nyföddhetsvård och barnhälsovård i enlighet med centrala barnhälsovårdsenhetens riktlinjer (till exempel informationsöverföringsblankett, information vid riskbruk/missbruk) Samverkan med kommuner och andra professioner Barnavårdscentralen ska samverka med andra vårdgivare, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda barn och föräldrar ett lättillgängligt stöd i närområdet. Barnavårdscentralen ska bland annat samverka kring stöd i föräldraskap, hälsofrämjande och förebyggande insatser, frågor om social eller utvecklingsmässig problematik och tidig upptäckt av ohälsa hos barn. Barn och familjer i behov av ökat stöd och barn som far illa ska tidigt kunna uppmärksammas och erbjudas stöd samt vid behov lotsas till adekvat instans. När det gäller barn i förskola ingår även ansvaret att samverka i frågor om hygien och smittskydd samt miljöförhållanden i förskolan. På individuell nivå ska barnavårdscentralen samverka med de vårdverksamheter och samhällsfunktioner som barnet och familjen har behov av. Ansvarsfördelning mellan vårdcentraler vid samverkan inom närområdet beskrivs i närområdesplanen. Barnavårdscentralen ska ha en dokumenterad plan med bland annat former och rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän, exempelvis socialtjänst, förskola och elevhälsa Familjecentral Familjecentral där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samverkar och är samlokaliserade, erbjuder ett lättillgängligt stöd för barn och föräldrar. Familjecentralens mål med verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation 18

212 främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar. Genom sin samlade kompetens kan familjecentralen tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av utökat stöd och erbjuda detta. Familjecentralen är dessutom en mötesplats genom öppna förskolan, med mål att stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Vårdcentraler ska medverka i befintlig familjecentral samt vid planering och nyetablering av familjecentral i närområdet. Det ska finnas minst en vårdcentralenhet som har hela sitt BVCuppdrag på familjecentralen. Finns fler än en vårdcentral i närområdet ska samverkan om familjecentral ske inom ramen för närområdesansvaret. Samverkan mellan berörda vårdcentraler ska beskrivas i närområdesplanen liksom BVC:s ansvar. Ett samverkansavtal avseende familjecentral tecknas mellan vårdcentral/erna, mödrahälsovård och kommun/stadsdel för att säkra samverkan, långsiktighet, kontinuitet och kvalitet. Avtalet reglerar verksamhetens ledningsstruktur, innehåll, respektive parts ansvarsområde och finansiering av gemensamma resurser Utbildningsuppdrag Grund-, allmän- och specialistutbildning Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Vårdcentralen ska medverka i Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid vårdcentralen. Utbildningsplatser i VG Primärvård kan omfatta: studerande på omvårdnadsprogram studerande på yrkeshögskolor studerande på högskolor och universitet läkare under Allmäntjänstgöring (AT) i primärvård läkare under Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin (ST) läkare under Specialiseringstjänstgöring i annan specialitet vårdpersonal inklusive läkare med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring psykologer under praktisk tjänstgöring (PTP) Vårdcentralen ska för att vara fullt godkänd som utbildningsvårdcentral uppfylla fastställda kvalitetskriterier för utbildningsvårdcentral och tillhandahålla utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid vårdcentralen. Vårdcentral kan bedömas vara delvis godkänd eller icke godkänd som utbildningsvårdcentral. Vårdcentralen har ansvar för att de krav som ställs på utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet, högskolor, gymnasieskolor och yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. Utförlig information kring Utbildningsuppdrag för Verksamhetsförlagd Utbildning (VFU) och Utbildningsuppdrag för läkares grund-, allmän- och specialiseringstjänstgöring anges på VG Primärvårds webbplats. Kvalitet och uppföljning Studierektor bedömer om vårdcentralerna uppfyller VG Primärvårds kvalitetskriterier för utbildningsvårdcentral samt ansvarar för uppföljning. 19

213 För utbildningar på universitet, högskolor, gymnasier och yrkeshögskolor ska krav på utbildningsplatser och handledare följa de avtal som gäller mellan regionen och respektive utbildningsanordnare. Uppföljning och granskning av utbildningens kvalitet ska ske i enlighet med nationella föreskrifter och av Västra Götalandsregionen fastställda modeller. Handledning I vårdcentralens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare ska ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Från gäller krav enligt handledarmodellen i RGS-avtalet för handledare VFU Studierektorsorganisation För att säkra utbildningskvaliteten i VG Primärvård finns en regiongemensam studierektorsenhet, med uppgift att verka gentemot alla vårdcentraler oavsett driftsform och geografisk lokalisering inom VG Primärvård. Studierektorerna utgör obligatoriskt stöd för vårdcentralerna i deras utbildningsuppdrag och vårdcentralen ska aktivt samverka med medarbetare och studierektorer i studierektorsenheten AT-läkare och ST-läkare i allmänmedicin För utbildning av AT-läkare och ST-läkare krävs att vårdcentralen är bemannad med minst två specialister i allmänmedicin. Handledare ska ha handledarutbildning och dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård. För ST-läkare ska studierektor tillsammans med handledare och verksamhetschef intyga uppnådd specialistkompetens i allmänmedicin. Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen ska hålla hög kvalitet oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Tillsättningen ska stimulera till fördelning i hela regionen och långsiktig kompetensförsörjning. För att vårdcentralen ska erhålla ersättning för ST-läkare av Västra Götalandsregionen krävs att vårdcentralen är godkänd som utbildningsvårdcentral för läkare, att ST-utbildningen följer uppgjord utbildningsplan och att vårdcentralen kvalificerat sig genom att också delta i utbildning av läkarstudenter och AT-läkare. Placering av AT-läkare under primärvårdspraktik görs av AT-studierektor i dialog med vårdcentraler som är godkända utbildningsvårdcentraler för läkare. Vårdcentraler verksamma inom VG Primärvård har en skyldighet att tillfälligt ta emot ST-läkare anställda vid annan vårdcentral, i de fall där ST-läkare inte kan erhålla den breda utbildning som krävs för specialistkompetens på egna vårdcentralen PTP-psykologer För psykologers utbildning under PTP krävs att vårdcentralen är bemannad med minst en legitimerad psykolog. PTP-psykologer anställs på utbildningsvårdcentralen och ingår i ett regionalt PTP-program med möjlighet till studierektorsstöd. 20

214 2.9 Forsknings- och utvecklingsuppdrag Primärvårdens åtagande är kompetensmässigt brett och utvecklas ständigt. Det finns en tydlig koppling mellan FoU och utbildning. Genom stora kontaktytor och kontinuitet i patientkontakter och uppföljning erbjuder primärvården unika forskningsmöjligheter. I Västra Götalandsregionen finns FoU-enheter som samordnar och stödjer FoU inom av regionen finansierad primärvård. Dessa ska ha en nära koppling till primärvårdens verksamheter, universitet, högskolor samt till andra FoU-verksamheter. Vårdcentralen ska samverka med FoU-enheter för primärvård och stimulera medarbetarna till forsknings- och utvecklingsarbete och skapa möjligheter för dem som vill bedriva FoU-verksamhet. Medarbetare på enheten ska medverka i övergripande processinriktat kvalitetsarbete som bedrivs inom Västra Götalandsregionen Bemanning och kompetens Vårdenheten ansvarar för att all personal på vårdenheten har adekvat kompetens, legitimation och specialistkompetens där så erfordras och att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård enligt hela uppdraget. Specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård, ska vara i tjänst under hela öppettiden minst 45 timmar. Legitimerad läkare ska finnas på plats på vårdcentralen under hela öppethållandet. Övrig tid ska en tydlig hänvisning finnas till annan vårdgivare på primärvårdsnivå. Minst hälften av specialistläkarna ska vara specialister i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet gällande hela den verksamhet som ingår i uppdraget. Läkare i beredskap och läkare på kvälls- och helgöppen mottagning kan bemannas med annan specialistläkare med erfarenhet av primärvård eller ST-läkare i allmänmedicin med adekvat kompetens godkänd av handledare och studierektor. Samtliga läkare ska ha god kunskap om försäkringsmedicin. Minst en läkare på vårdenheten ska ha kunskap som motsvarar innehåll i utbildning i fördjupad försäkringsmedicin anordnad av Västra Götalandsregionen, universitet, Försäkringskassan eller annan utbildningsanordnare. Hälso- och sjukvårdsrådgivning som innebär hög grad av självständighet ska ges av sjuksköterska med dokumenterad erfarenhet av mottagningsverksamhet i primärvård. Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter ska vara specialistutbildad distriktssköterska. Patienter med de kroniska sjukdomarna diabetes och astma/ KOL ska erbjudas insatser av sjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom dessa områden motsvarande minst 15 högskolepoäng. Vid riktade insatser till patienter med andra kroniska sjukdomar är det önskvärt att sjuksköterska har relevant påbyggnadsutbildning inom området. Utbildning i vuxenpedagogik 7,5 högskolepoäng krävs för att tillhandahålla gruppbaserad patientutbildning för patienter med diabetes. Vårdcentralen ska tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. Detta innebär kompetens i psykologisk/psykiatrisk diagnostik (ICD10 och/eller DSM- 5) inklusive screeningutredning vid misstänkta störningar inom autism- och neuropsykiatriska spektra samt psykologisk/kognitiv funktionsbedömning. Det ska finnas personal med kompetens att genomföra psykologisk korttidsbehandling enligt KBT eller IPT som motsvarar minst grundläggande kompetens. 21

215 Därutöver ska personalen ha grundläggande kännedom om försäkringsmedicinska riktlinjer. Kompetensen ovan ska finnas i erforderlig omfattning på vårdcentralen. Medicinsk fotvård ska utföras av personal som genomgått gymnasieskolans 3-åriga omvårdnadsprogram och utbildning till medicinsk fotvårdsterapeut. Därutöver krävs godkänd påbyggnadsutbildning i diabetesfotvård. Fotterapeut med lång dokumenterad erfarenhet av medicinsk fotvård och diabetes kan ges dispens. Vårdcentralen ska ha tillgång till personal med utbildning diplomerad tobaksavvänjare. Sjuksköterska på BVC ska vara specialistutbildad inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller distriktssköterska. Läkare på BVC ska vara specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av pediatrik och barnhälsovård eller specialist i pediatrik. Utöver ovanstående ska vårdcentralen ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget. Lägsta omvårdnadskompetens är undersköterska. Vårdcentralen ska redovisa bemanning och nyckelkompetenser på det sätt Västra Götalandsregionen begär. Kontaktpersoner Vårdcentralen ska utse kontaktperson till: Regionala Stramaenheten (läkare) Västra Götalandsregionens läkemedelsorganisation Västra Götalandsregionens smittskyddsverksamhet Fortbildning Verksamhetschefen har ansvar för fortbildning och att handlingsplan för kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetensutveckling finns på vårdcentralen. Verksamhetschefen har ansvar för att: enheten och alla dess medarbetare utvecklar och upprätthåller adekvat kompetens för uppdragets utförande enheten och alla dess medarbetare tillämpar nya vårdprogram och andra medicinska riktlinjer som fastställts regionalt och nationellt enheten deltar i utbildning som anordnas av Västra Götalandsregionen fortbildning planeras utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov all personal ska fortbildas kontinuerligt genomgångna fortbildningsaktiviteter dokumenteras och uppvisas vid uppföljning 2.11 Primärvårdsuppdrag som ej ingår i åtagandet Inom Västra Götalandsregionen finns primärvårdsverksamhet som inte ingår i VG Primärvårds åtagande, utan tillhandahålls via vårdöverenskommelser/avtal. Exempel på sådana verksamheter är: mödrahälsovård/reproduktiv hälsa ungdomsmottagningar arbetsterapi och sjukgymnastik dietister logopeder centrala barnhälsovårds- och mödrahälsovårdsvårdsenheter samt psykologenheter för mödrabarnhälsovård definierade regiongemensamma uppdrag studierektorsenhet 22

216 23 sjukvårdsrådgivning forsknings- och utvecklingsenheter

217 3. Allmänna villkor 3.1 Läkemedel Vid förskrivning av läkemedel ska vårdcentralen följa Västra Götalandsregionens läkemedelsrekommendationer och medicinska riktlinjer samt rekommendationer från Regionala Strama. Vårdcentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer avseende särskilda landstingssubventioner, exempelvis preventivmedelssubventionen för unga kvinnor. Läkemedelsbehandlingen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdcentralen svarar för de läkemedel som behövs i verksamheten. Kvälls- och helgöppna mottagningar ska kunna tillhandahålla jourdoser till patienterna enligt anvisningar från koncernstab hälso- och sjukvård, enhet läkemedel och hjälpmedel, tills dess att patienten har möjlighet att hämta ut sitt ordinarie läkemedel på ett apotek. Vårdcentralen ska samarbeta med och tillhandahålla kontaktperson i läkemedelsfrågor till Västra Götalandsregionens läkemedelsorganisation. Vårdcentralen ska även ha beredskap för att delta i regionens läkemedelsorganisations arbete. Västra Götalandsregionen tillhandahåller producentobunden information och system för analys och uppföljning. Vårdcentralen förbinder sig att vid förskrivning av läkemedel och sådana läkemedelsnära produkter som förskrivs från apotek ange förskrivarkod och arbetsplatskod på receptblanketten både i klartext och i streckkodsformat, som är läsbart av apoteken. Vårdcentralen ska i sitt journalsystem införa datoriserade förskrivarstöd såsom SIL, Pascal, markering av rekommenderade läkemedel och liknande tjänster efter hand som de tillgängliggörs av regionen. Vårdcentralen ansvarar för kassation av läkemedel från det egna läkemedelsförrådet och från de kommunala akutläkemedelsförråden och att detta görs på ett miljömässigt korrekt sätt. Västra Götalandsregionen har anslutit sig till de överenskommelser som träffats mellan SKL och Läkemedelsindustriföreningen angående dels samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården dels kliniska prövningar. Vårdcentralen ansvarar för att dessa följs Stramaarbete Vårdcentralen ska ha kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, sin följsamhet till behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och antibiotikaförskrivning samt utse kontaktläkare som samverkar med och tillsammans med verksamhetschef återrapporterar till Regionala Strama inom dessa områden. Återrapporteringen ska ske årligen i form av en särskild självdeklaration, i enlighet med Regionala Stramas riktlinjer. Särskild ersättning kommer att utgå för utfört stramaarbete i enlighet med anvisningar från Regionala Strama. 3.2 Läkemedelsnära produkter Med läkemedelsnära produkter avses produkter och tillbehör som används inom områdena blåsoch tarmfunktionsstörning (inkontinens), diabetes, stomi och livsmedel för särskilda näringsändamål (Särnär Barn och Vuxna). 23 Produkterna tangerar läkemedel eller personliga hjälpmedel men tillhör inte någon av dessa produktgrupper. 23 Centrum för läkemedelsnära produkter 24

218 Inom områdena blås- och tarmfunktionsstörning (inkontinens), diabetes och stomi finns handböcker som klargör kompetenskrav, förskrivnings- och kostnadsansvar i vårdkedjan. Handböckerna är fastställda av regionen och kommunerna. 24 Grundprincipen för förskrivning av läkemedelsnära produkter inom Västra Götaland är att den vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvar för patienten också har förskrivnings- och kostnadsansvar för produkterna. I Västra Götaland är Särnär (livsmedel för särskilda näringsändamål för barn och vuxna) ett samlingsbegrepp för nutritionsprodukter och sondmatningstillbehör, inklusive nutritionspumpar till personer med behov av nutritionsstöd. Förskrivningsbart upphandlat sortiment i Västra Götaland finns under Sortiment på CLP:s webbsida. 25 Inkontinensprodukter, stomiprodukter och diabetshjälpmedel förskrivs enligt upphandlat sortiment i Västra Götaland som finns under Sortiment på CLP:s webbplats Hjälpmedel Vårdcentralen har ansvar för att förskriva hjälpmedel vid medicinsk behandling. Vårdcentralen ska följa Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. 27 Vårdcentralen ska följa anvisningar och överenskommelser gällande kostnadsansvar för hjälpmedel samt följa kompletterande riktlinjer som förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Primärvårdens hjälpmedelsenhet administrerar hjälpmedelskostnader för Västra Götalandsregionens primärvård. Vårdcentralens verksamhetschef utser förskrivare, ansvarar för förskrivares kompetens och ska föra register över vårdcentralens förskrivare. Vårdgivarens respektive förskrivarens ansvar beskrivs i riktlinjerna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Vårdcentralen ska följa det samverkansavtal för försörjning av personliga hjälpmedel som Västra Götalands 49 kommuner samt Västra Götalandsregionen tecknat med Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland samt de rutiner och anvisningar som finns gällande hjälpmedelsförsörjningen. 28 Alla beställningar av hjälpmedel ska ske i IT-stödet websesam. Enstaka undantag framgår av lokala rutiner. 3.4 Medicinsk diagnostik Vårdcentralen ska svara för att de diagnostiska undersökningar som behövs inom primärvårdens åtagande genomförs. De laboratorier för medicinsk diagnostik som vårdcentralen anlitar ska vara ackrediterade. Vårdcentraler som utför egna laboratorieanalyser ska delta i EQUALIS-program. De mikrobiologiska laboratorier som anlitas ska bistå med resistensdata utifrån Regionala Stramas riktlinjer. Vårdcentralen ansvarar för att bild- och funktionsmedicin anlitas vid medicinsk indikation. Bilder, remisstext och röntgensvar ska lagras i Västra Götalandsregionens Bild- och funktionsregister (BFR). 24 Beställningsrutiner och handlingsböcker 25 Särnär 26 Stomi 27 Hjälpmedel i Västra Götaland 28 Hjälpmedel i Västra Götaland 25

219 Västra Götalandsregionen äger rätt att granska vårdcentralens nyttjande av medicinsk diagnostik. 3.5 Lokaler Vårdcentralens lokaler ska vara tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Vårdcentralen ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. 31 Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typ av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 3.6 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. De ska bland annat uppfylla vårdens krav avseende rengöring och desinfektion. 32 Vårdgivaren ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på vårdcentralen erhåller erforderlig fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll, samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerad i ett inventariesystem för medicintekniska produkter, där även dokumentation av service ska ske. Avvikelser avseende MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.7 Tolk Vårdcentralen ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket i den utsträckning som krävs för att kunna ge och tillgodogöra sig information som behövs för en säker och god vård. Vid behov av språktolk kan Tolkförmedling Väst anlitas. 33 Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. 3.8 Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen ansvarar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom och Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. Vårdcentralen ansvarar för att: följa Västra Götalandsregionens riktlinjer för information och marknadsföring inom VG Primärvård och Vårdval Rehab Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 30 Svensk Förening för Vårdhygien Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering Vårdhygieniska krav inför upphandling av medicinsktekniska produkter och hjälpmedel samt möbler, textilier och inredning

220 information till invånare, patienter och närstående är lättillgänglig och lättförståelig och kan tillhandahållas i anpassade former. Informationen ska bland annat innehålla uppgifter om öppettider och tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdcentraler då den egna vårdcentralen är stängd försäkra sig om att patienten är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen ha rutiner för information till patienter om vård och besöksgarantier informera samverkansparter och andra intressenter om sin verksamhet den egna webbplatsen innehåller länkar till uppdatera sina uppgifter i KIV (Katalog i Väst), eftersom dessa ligger till grund för information om vårdutbudet ska visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen på det sätt som Västra Götalandsregionen anger 35 all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer marknadsföringslagen Samråd med god framförhållning ska ske med Västra Götalandsregionen inför informations- och marknadsföringsinsatser Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, t ex när en vårdcentral upphör och nya vårdcentraler tillkommer kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd vårdcentral. Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård. 3.9 Informationsmöten och samråd Vårdcentralen ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionens ledning eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och leverantören ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. Leverantören ska informera Västra Götalandsregionen om förhållanden som kan bedömas vara av vikt för fullföljandet av uppdraget såsom beslut av Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Lex Maria-avgöranden samt ärenden från Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Katastrofmedicinsk beredskap och planering Vårdcentralen ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap och regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för Västra Götalandsregionen. 36 Vårdcentralens katastrofmedicinska plan ska vara anpassad till den regionala katastrofmedicinska planen och följa den mall som finns för primärvård. Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Planen ska finnas hos vårdcentralen och den utrustning som är tilldelad ska finnas tillgänglig. Såväl plan som utrustning ska vara känd och inövad av enhetens personal. Vårdcentralen är skyldig att vid katastrof-, kris- och epidemiläge följa direktiv ställda av Västra Götalandsregionens katastrofmedicinska organisation för utförande av tjänsterna. Vårdcentralen är också skyldig att delta i utbildning, träning och övning i samverkan med andra leverantörer, sjukhus och kommuner. Vårdcentralen ska även medverka i eller noga följa Kris- och katastrofmedicinsk beredskap 27

221 ledningsorganisationen samt medverka vid organiserade övningar i sådan omfattning att vårdcentralen kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Krishanteringsorganisation Vårdcentralen ska ha en krishanteringsorganisation anpassad till Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen (Dnr RSK ). 37 I planen finns det angivet vilka aktiviteter och åtgärder vårdcentralen ska bedriva före, under och efter en kris. Vid förfrågan ska verksamheten kunna redovisa sin krishanteringsplan utifrån ett före-, under- och efterperspektiv till Västra Götalandsregionen Smittskydd Vårdcentralen har ansvar för samverkan med Smittskydd Västra Götaland, vilket innebär att det ska finnas en kontaktperson, läkare eller sjuksköterska, till regionens smittskyddsläkare. Vidare ansvarar vårdcentralen och kvälls- och helgöppen mottagning med deras behandlande läkare för de invånare som valt vårdcentralen, men även personer som besöker vårdcentralen med misstänkt eller bekräftad sjukdom enligt Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255). Behandlande läkares skyldighet enligt smittskyddslagen (2004:168) omfattar således: provtagning och undersökning om en person bär eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom att utan dröjsmål anmäla misstänkt eller konstaterad allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom till smittskyddsläkaren via det datorbaserade systemet Sminet enligt de föreskrifter som Smittskydd Västra Götaland anger att initiera och ansvara för smittspårning vid smittspårningspliktig sjukdom att ge individuellt utformade förhållningsregler till patienten med allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning och försäkra sig om att patienten förstått dessa att erbjuda den vård och behandling som behövs för att förebygga eller minska risken för smittspridning till den som bär på en allmänfarlig sjukdom att anmäla till smittskyddsläkaren om att en patient bryter mot förhållningsreglerna eller innebär en smittrisk för andra människor Provtagning för allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen ska sändas för analys till av regionen anvisade laboratorier. Vårdcentralen/kvälls- och helgöppen mottagning ska vid misstanke på utbrott av smittsam sjukdom utan dröjsmål kontakta Smittskydd Västra Götaland och vid höjd beredskap följa direktiv ställda av Västra Götalandsregionen för utförande av tjänsterna. Detta innefattar även vid utbrott av smittsamma sjukdomar på de förskolor som omfattas av närområdesansvaret och på äldreboenden som finns inom närområdet. För kompetensutveckling ska vårdcentralen medverka i utbildningar arrangerade av Smittskydd Västra Götaland samt noga följa direktiv inom smittskyddsområdet Vårdhygien Vårdcentralen ska samverka med regionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdcentralen ska följa regionala riktlinjer 38 och utforma lokala rutiner i samverkan med vårdhygienisk expertis. Vårdcentralen ska följa respektive vårdhygienenhets rutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. En dialog förutsätts med berörd vårdhygienisk enhet. 37 Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 38 Patientsäkerhetsplan 28

222 Vårdcentralen ska tillgodose att all vårdpersonal har grundläggande kunskap, fortbildas kontinuerligt och följa gällande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner. 39 Vårdcentralen ska arbeta med Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard omarbetad för primärvård Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdcentralen ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Vårdcentralen ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens egna riktlinjer och policys som berör detta avtal följs. Övergripande dokument som till exempel av regionfullmäktige beslutade riktlinjer och gällande budget, dokument om patientens rättigheter, patientavgifter med mera finns på Västra Götalandsregionens webbplats: Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Vårdcentralen ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvården eller miljöcertifierade enligt ISO (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran Personal och ledning Vårdcentralen ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska Leverantören meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Vårdcentralen har skyldighet att teckna kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Vårdcentralen ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Vårdcentralen ansvarar för att all personal inklusive underleverantörer med patientkontakt ska ha för yrket nödvändiga kunskaper i svenska språket i enlighet med den nivå som anges av Socialstyrelsen vid ansökan om legitimation för personer utbildade i annat land. 41 För personal utan dokumentation av rätt språknivå kan dispens beviljas under högst två år, om nödvändiga kunskaper i svenska språket finns, men lägst från språknivå B2 enligt europeiska språkskalan. Vårdcentralen ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi och förordning (1994:1120) 39 Vårdhygien i Västra Götaland Socialstyrelsen - Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i annat land 29

223 om ersättning för fysioterapi eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid vårdcentralen och utför tjänster enligt detta kontrakt Underleverantörer Vårdcentralen äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Leverantör med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Vårdcentralen ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som vårdcentralen ansvarar för egen verksamhet. Vårdcentralen ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja sitt åtagande i enlighet med uppdragsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, utan endast med vårdcentralen. Vårdcentralen är skyldig att på Västra Götalandsregionens anmodan utan dröjsmål byta ut underleverantör eller personal tillhandahållen av underleverantör, som Västra Götalandsregionen anser sakna erforderlig kompetens för åtagandet eller som har samarbetssvårigheter. Eventuellt sådant utbyte av underleverantör/personal berättigar inte vårdcentralen till ersättning för eventuella merkostnader Patientenkäter Inom Nationell Patientenkät (NPE) mäts både läkar- och sjuksköterskebesöken årligen gemensamt inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Enkäterna är i första hand utformade för att fånga patienternas erfarenheter av vården och syftet är att ge ett bra underlag till förbättringsarbete på vårdcentralerna. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som vårdcentralen planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Mätningarnas resultat publiceras på och Sekretess Vårdcentralen ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Vårdcentralen ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Vårdcentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. 42 Vårdcentralen ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan vårdcentral som lämnar vård till patienten. Utlämnande vårdcentral äger inte rätt till 42 Med patientjournal avses handlingar och anteckningar som upprättas i samband med patientvård, oavsett vilka media de lagras på. 30

224 ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med gällande regelverk avseende utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Vårdcentralen ska använda ett elektroniskt journalsystem och följa de anvisningar Västra Götalandsregionen kan komma att ge avseende sammanhållen journalföring. Vårdcentralen svarar för att journalföring sker i enlighet med tillämpliga regelverk och på ett sätt som möjliggör för Västra Götalandsregionen att genomföra granskning i enlighet med 5.6 i Krav- och kvalitetsboken. Vårdcentralens journalföring ska ske i separat huvudjournal, vilken inte får användas för andra verksamheter. Vid kontraktets upphörande samråder Arkivmyndigheten (Regionarkivet) och vårdcentralen om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Vårdcentralen ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Vårdcentralen svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. Patientjournaler som förs enligt detta kontrakt ska vara tydligt separerade från andra kontrakt/verksamheter Sjukresor Vårdcentralen tillhandahåller information om reglerna för sjukresa samt utfärdar erforderliga intyg för sjukresa. Vårdcentralen ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Vårdcentralen ska aktivt bistå Patientnämnden i utredningar av enskilda patientärenden. Vårdcentralen ska på ett systematiskt sätt tillvarata Patientnämndens iakttagelser i det interna kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Vårdcentralen ska ha kunskap om och informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Skriftligt informationsmaterial om Patientnämndens verksamhet ska finnas tillgängligt i väntrum Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Vårdcentralen är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Vårdgivaren ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Vårdcentralen har fullt ansvar för sitt åtagande enligt förfrågningsunderlaget och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Vårdcentralen åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Vårdcentralens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som vårdcentralen tecknat. Vårdcentralen ska från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 31

225 4. Regler för val av vårdcentral Invånarnas fria val av vårdcentral sker genom att invånarna väljer den vårdcentral de vill tillhöra. I princip ska alla invånare som är folkbokförda inom Västra Götaland vara anslutna till någon vårdcentral. I första hand ska eftersträvas att invånarna gör ett eget aktivt val. De invånare som inte själva gör ett aktivt val ansluts till närmaste vårdcentral, ett så kallat ickevalsalternativ. Den vårdcentral som inom samma kommun är geografiskt närmast belägen invånarens folkbokföringsadress är invånarens ickevalsalternativ till dess att eget vårdval genomförts. När föräldrar väljer vårdcentral för sitt barn innebär valet även val av BVC. De individer som väljer en vårdcentral anmäler detta direkt till vårdcentralen eller via etjänst som Västra Götalandsregionen tillhandahåller invånare för val av vårdcentral via Vårdcentralen ska utan dröjsmål registrera samtliga individer som önskar välja vårdcentralen. Registreringen ska ske i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Västra Götalandsregionen ansvarar för invånares anslutning till vårdcentral via ickevalsalternativet. 43 Vårdcentralen har inte rätt att neka någon invånare folkbokförd i Västra Götaland eller annat landsting att välja vårdcentralen eller att sätta något tak för hur många som får ansluta sig till vårdcentralen. Det finns ingen begränsning av hur många val en invånare får göra per år. Vårdcentralen är skyldig att ta över vårdansvaret för de invånare som väljer att byta vårdcentral. Då Västra Götalandsregionen godkänt ny ägare av bolag med kontrakt i VG Primärvård ankommer det på den nya ägaren att lämna information till anslutna invånare. Om kontrakt med en vårdcentral upphör tillser Västra Götalandsregionen att de som valt vårdcentralen, tills annat vårdval genomförs, får sitt vårdval på den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress enligt Västra Götalandsregionens regelverk för ickevalsalternativ som baseras på närhetsprincipen. Bilaga 4:1 Regelverk för invånarnas val av vårdcentral i VG Primärvård. 43 Beskrivning av regelverk för ickevalsalternativ enl. närhetsprincipen finns på VG Primärvårds webbplats 32

226 5. Uppföljning En bärande tanke med VG Primärvård är att i hög grad fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Uppföljningen syftar till att bidra till utvecklingen av primärvården i Västra Götaland. Den ska visa om vårdcentralen uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska återkopplas till vårdcentralerna som stöd i verksamheternas eget förbättringsarbete, som underlag för avtalsuppföljning och som vägledning för patientens val. Uppföljningens innehåll kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Västra Götalandsregionen äger rätt att komplettera/ändra i indikatorerna under avtalets gång. För definitioner och beskrivningar av indikatorer hänvisas till VG Primärvårds webbplats. 5.1 Datainsamling Data för uppföljning hämtas från nationella och regionala register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär. Vårdcentralen ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av VG Primärvård, uppföljning av invånarnas vårdkonsumtion samt till nationell uppföljning. Uppgifter levereras i form av datafiler enligt fastställda specifikationer eller på annat av Västra Götalandsregionen anvisat sätt, t ex genom direktinmatning via ett webbformulär. Vaccinering mot influensa bör registreras i Svevac. Uppgifter om inkomna och besvarade telefonsamtal ska hämtas från datoriserat telefonisystem. Detaljerade specifikationer, innefattande även innehåll i form av gällande kodifiering, finns att hämta på VG Primärvårds webbplats. 5.2 Målrelaterad ersättning Några av indikatorerna ligger till grund för den målrelaterade ersättningen. Se vidare avsnitt Målrelaterad ersättning för kvalitet. 5.3 Återkoppling till vårdcentral Indikatorer ska återkopplas till vårdcentralerna som stöd i verksamheternas eget förbättringsarbete. Indikatorerna enligt förteckning på VG Primärvårds webbplats görs tillgängliga i ett webbaserat system. Systemet ger möjlighet till jämförelser mellan vårdcentraler och möjlighet att följa indikatorernas utveckling över tid. 5.4 Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val Västra Götalandsregionen avser att begära in och öppet redovisa uppgifter för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av vårdcentral. Uppgifter kommer att redovisas för alla vårdcentraler inom VG Primärvård med möjlighet att göra jämförelser mellan vårdcentraler. 5.5 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. 33

227 I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Leverantören ska vid anmodan från Västra Götalandsregionen snarast delge Västra Götalandsregionen de uppgifter som efterfrågas. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantörer och vårdcentraler uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen bör, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med vårdcentralen. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 5.6 Verksamhetsgranskning/medicinsk revision Medicinsk revision innebär att granska vårdcentralerna med avseende på medicinsk kvalitet, service och säker vård. Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsgranskningar. Granskning kan utföras med olika syften: säkerställa att vårdcentralen fullföljer sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och att patienten får bästa möjliga vård göra jämförande studier mellan vårdcentraler studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer göra de kontroller som behövs för att bedöma om vårdcentralens fakturering sker på ett korrekt sätt eller av andra skäl Granskning kan ske såväl genom planerade som genom ej aviserade besök på vårdcentralen. Vårdcentralen ska lojalt medverka vid sådan granskning. Vårdcentralen ska kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra granskningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av patientjournaler, rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos leverantören varvid vårdcentralen ska tillse att personalen utan inskränkningar kan besvara granskarnas/revisorernas frågor. På begäran från Västra Götalandsregionen ska vårdcentralen tillhandahålla granskarna/revisorerna direktuppkoppling mot vårdcentralens databaser (inkluderande men inte begränsat till journalsystem och patientjournaler). Vårdcentralen ska också tillse att granskarna/revisorerna kan utföra granskningen under den tid som begärs och i avskildhet och ska därvid tillhandahålla lämpligt utrymme för granskarna/revisorerna liksom övriga faciliteter som granskarna/revisorerna begär. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en verksamhetsgranskning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Verksamhetsgranskningen leds i första hand av Västra Götalandsregionens medicinska revisionsenhet. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsgranskningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att vid tidpunkt som Västra Götalandsregionen bedömer lämplig överlämna och kommunicera rapporten med vårdcentralen. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av granskningarna. 34

228 6. Ersättning och kostnadsansvar I VG Primärvård gäller samma regelverk och ersättning för samtliga vårdcentraler, oavsett driftsform. Vårdcentralerna får ersättning enligt den modell som beskrivs i avsnitt 6.1. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Vårdcentralernas kostnadsansvar beskrivs övergripande i avsnitt 6.3. Kapitlet innehåller även kortfattad information om hantering av patientavgifter (avsnitt 6.2) samt om avstämningstidpunkt för ersättningsberäkning och vikten av leverans av korrekt indata (avsnitt 6.4). För mer information hänvisas i alla delar till VG Primärvårds webbplats. 6.1 Ersättningsmodell för vårdcentralernas uppdrag I VG Primärvård tillämpas samma ersättningsmodell för samtliga vårdcentraler. För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift på ersättningen till de privata vårdcentralerna. 44 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för VG Primärvård ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Väsentliga förändringar i ersättningsmodellen eller i resurstilldelningen ska meddelas vårdcentralerna senast sex månader före ikraftträdandet. Ersättningsmodell och -nivå fastställs inför varje år av Regionfullmäktige. Ersättningsmodellen för VG Primärvård avser vård av personer folkbokförda i Västra Götaland och består av följande delar: 45 1) primärvårdspengen, vilken följer invånarens val av vårdcentral och baseras på antalet vårdvalspoäng vilka beräknas utifrån ålder och kön respektive vårdtyngd 2) målrelaterad ersättning för vårdcentralens täckningsgrad och uppfyllelse av angivna kvalitetsindikatorer 3) särskild ersättning för vårdcentralens geografiska och socioekonomiska förutsättningar 4) särskild ersättning när tolk har anlitats 5) ersättning för eventuella särskilda uppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i det följande. Vid besök gjorda av utlandssvenskar och utländska medborgare får vårdcentralen den ersättning som utbetalas från Försäkringskassan Vid besök gjorda av asylsökande ersätts vårdcentralen enligt särskilt regelverk från enheten för Asyl- och flyktingfrågor. Särskilda riktade statsbidrag och regionala satsningar kan tillkomma, enligt samma regelverk i hela Västra Götaland. Även uppdrag i form av pilotprojekt kan tillkomma. Det finns därutöver ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget. 44 Detta beräknas i nuläget motsvarande påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom VG Primärvård. 45 Momskompensation till de privata vårdcentralerna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 46 Socialstyrelsen - Vård av personer från andra länder. 47 Så länge Försäkringskassan hävdar att fakturering ska ske från myndigheten har fakturerande part rätt att ta ut en administrativ avgift om maximalt 160 kronor per besök innan ersättningen förmedlas till vårdcentral. 35

229 I tabell nedan sammanfattas ersättningsdelar enligt punkt 1-4, med angiven ersättningsnivå per månad Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2016 Ersättning för ålder och kön Totalt ca poäng 297,- kr per poäng Ersättning för vårdtyngd Poäng för ålder och kön gånger ACG-vikt 297,- kr per poäng Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Procentenhet TG >50% och <=80% gånger antal poäng för ålder och kön 3,20 kr per % -enhet TG >50% och <= 80 % och poäng Målrelaterad ersättning för kvalitet Angivna kvalitetsindikatorer, deras målnivåer och inbördes viktning gånger antal poäng för ålder och kön 1,25 kr per poäng vid full måluppfyllelse Ersättning för socioekonomi Antal CNI-poäng för vårdcentraler med faktor > 2,5 per listad invånare gånger antal poäng för ålder och kön för dessa enheter 67 kr per CNI >2,5 per listad invånare och poäng Ersättning för geografi Antal geografiska poäng för vårdcentraler med faktor >9 gånger antal poäng för ålder och kön för dessa enheter Totalt tkr Tolkersättning Antal tillfällen när tolk har anlitats kr per tolktillfälle när auktoriserad språktolk har anlitats i patientrelaterat arbete 250 kr per besök med annan tolk Primärvårdspengens viktning Nästan 85 procent av den totala ersättningen för uppdraget utgår genom en primärvårdspeng som följer invånarens val av vårdcentral och baseras på antalet vårdvalspoäng, vilka beräknas utifrån ålder och kön respektive vårdtyngd. Den inbördes viktningen är 50 procent för ålder och kön och resterande 50 procent för vårdtyngd Ersättning för ålder och kön Ersättning för ålder och kön utgår för det antal listningspoäng som de invånare som har valt vårdcentralen genererar. Antalet listningspoäng beräknas med utgångspunkt i gällande viktlista, vilken baseras på kön och ålder i 1-årsintervall 48. Viktlistan innebär att befolkningen i Västra Götaland år 2016 totalt genererar i genomsnitt cirka listningspoäng. Ersättningen per poäng uppgår till 297,- kronor per månad Ersättning för vårdtyngd Ersättningen för vårdtyngd baseras på den ACG-vikt som de invånare som har sitt vårdval vid vårdcentralen bär med sig. Denna ska spegla deras samlade sjuklighet. Varje månad beräknas relativ ACG casemix per vårdcentral. Underlag för beräkningen är samtliga diagnoser som har registrerats under en tidsperiod om 15 månader och som redovisats till Västra Götalandsregionen på anvisat sätt av offentligt finansierade aktörer som bedriver vård inom det uppdrag som VG Primärvård innefattar. Senast kända vårdval avgör vilken vårdcentral som får tillgodoräkna sig en individs diagnoser. I viktningen används sammanvägda kostnadsvikter från vårdcentraler inom 48 Gällande viktlista finns på VG Primärvårds webbplats. 36

230 VG Primärvård. Samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård ska vid anmodan leverera information om kostnad per patient (KPP), enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen. ACG-viktningen är relativ, vilket innebär att genomsnittlig vårdtyngd i Västra Götaland vid varje mättillfälle uppgår till 1,00, oavsett hur den faktiska vårdtyngden utvecklas. Ersättning för vårdtyngd utgår för det antal poäng som genereras i viktlistan för ålder och kön. Befolkningen i Västra Götaland beräknas år 2016 generera i genomsnitt cirka ACG-poäng. Ersättningen per poäng uppgår till 297,- kronor per månad Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för täckningsgrad innebär att vårdcentralens ersättning ökar om de personer som har sitt vårdval på vårdcentralen gör en större andel av sina öppenvårdsbesök inom sådan verksamhet som vårdcentralen har kostnadsansvar för. Täckningsgraden beräknas varje månad utifrån de öppenvårdsbesök som skett under sex månader. Ersättningen kopplas till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng, och utgår med 3,20 kronor per poäng och månad för varje procentenhet som vårdcentralens täckningsgrad, enligt definition nedan, överstiger 50 procent till en maximal nivå om 80 procent. Täckningsgraden beräknas enligt följande definition: Täljaren = de listade invånarnas alla besök (hos alla yrkeskategorier som inte exkluderas nedan) vid/hos: Vårdcentraler inom VG Primärvård inklusive jouråtagandet kvälls- och helgöppen mottagning Privata vårdgivare med vårdavtal som motsvarar åtagandet inom VG Primärvård Specialister i allmänmedicin ersatta enligt lagen om läkarvårdsersättning Primärvård, motsvarande åtagandet inom VG Primärvård, i andra landsting och regioner Underleverantörer till vårdcentraler inom VG Primärvård Nämnaren = de listade invånarnas alla besök, hos alla yrkeskategorier som inte exkluderas nedan, hos samtliga offentligt finansierade vårdgivare i Sverige, det vill säga: Alla i täljaren Alla övriga offentliga och privata vårdgivare inom Västra Götalandsregionen, exklusive besök på riks- och regionsjukvårdsnivå, inskrivningsbesök samt registrerade besök enligt Socialstyrelsens lista över dagsjukvård baserad på Nord-DRG O Öppen länssjukvård i andra län, med samma undantag som i punkten ovan I beräkning av täckningsgrad värderas samtliga enskilda besök på mottagning, oavsett yrkeskategori, till 1. Vid gruppbesök motsvarar varje deltagande patient 0,2 besök, och ett hembesök för sjukvård uppräknas till 5. Telefonkontakt med läkare inom VG Primärvård motsvarar 0,3 besök. På sikt kan också vårdkontakt via elektronisk kommunikation komma att inkluderas i beräkningen. Besök som sker hos fysioterapeut, arbetsterapeut, audionom, logoped, ortoptist, dietist, tandläkare och pedagog, samt besök vid MVC och ungdomsmottagning ingår varken i täljare eller i nämnare. Hälsoundersökningar (med undantag av BVC), intyg, och vaccinationer som inte betecknas som sjukvård ingår heller inte vid beräkning av täckningsgraden. Besök för provtagning redovisas inte till Västra Götalandsregionen och ingår inte i täckningsgraden Målrelaterad ersättning för kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet kan utgå för 34 kvalitetsindikatorer. 49 För dessa tillämpas ett gemensamt regelverk, vilket innebär att varje indikator har en poängvikt, vilken markerar dess 49 En detaljerad beskrivning finns på VG Primärvårds webbplats. 37

231 betydelse relativt de övriga. Tillsammans kan dessa indikatorer generera 27,0 kvalitetspoäng. För flertalet indikatorer har två måltal fastställts. En undre gräns under vilken ingen ersättning faller ut och en övre gräns som ger maximal ersättning och över vilken ingen ytterligare ersättning ges. Ersättningen kopplas till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng. Utbetalning planeras ske varje månad baserad på senast tillgängliga utfall. Vid full måluppfyllelse uppgår ersättningen till 1.25 krona per kvalitetspoäng och listningspoäng per månad. Statliga satsningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer. Villkor för detta förmedlas i informationsbrev och/eller på VG Primärvårds webbplats. Grupp Kortnamn Ersättningsgränser (%) Poäng Diabetes Registrering NDR ,0 Registrering blodtryck ,5 Registrering rökning ,5 Registrering HbA1c ,5 Registrering LDL-kolesterol ,5 Registrering albuminuri ,5 Mål för HbA1c ,5 Mål för LDL-kolesterol ,0 Hypertoni Läsbar uppgift om rökning ,5 Läsbar uppgift om längd och vikt ,25 Läsbar uppgift om systoliskt och diastoliskt blodtryck ,5 Läsbar uppgift om lipider ,5 Läsbar uppgift om midjeomfång ,5 Mål för blodtryck ,0 Ischemisk Läsbar uppgift om rökning ,5 hjärtsjukdom Läsbar uppgift om längd och vikt ,5 Läsbar uppgift om systoliskt och diastoliskt blodtryck ,5 Läsbar uppgift om LDL-kolesterol ,5 Läsbar uppgift om midjeomfång ,5 Mål för blodtryck ,0 Mål för LDL ,0 Kol Läsbar uppgift om rökning ,0 Läsbar uppgift om längd och vikt ,0 Läsbar uppgift om spirometri ,0 Astma Läsbar uppgift om rökning ,5 Psykisk Andel listade individer med psykisk ohälsa där ohälsa AUDIT registrerats ,0 Äldre Hembesök av samtliga besök personer 75 år och äldre ,0 Övrigt Deltagande i kvalitetsregister utöver NDR Ja/nej 0,75 + övriga indikatorer Läkemedel Fördjupad läkemedelsgenomgång andel patienter 75 år och äldre listade på VC där läkemedelsavstämning har genomförts under ett år ,5 Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor > 18 år ,5 Olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre ,0 Patient- Andel patienter som upplever tiden till besök erfarenheter 50 acceptabel ,5 Andel patienter som vid senaste besök träffat samma läkare som de brukar träffa ,0 Genomsnitt av sex andra mått på förtroende ,5 50 Patientenkät 2015 kommer att vara en förkortad version av tidigare enkäter. Frågorna är vid beslut av krav- och kvalitetsbok 2016 ännu inte slutligt definierade, vilket innebär att ersättningsindikatorerna kan komma att justeras. 38

232 De målrelaterade kvalitetsindikatorerna har tonvikt på registrering, i syfte att stödja fortsatt utveckling mot fler tillförlitliga resultatmått. Vårdgivarna inom VG Primärvård ska medge att Västra Götalandsregionen får hämta data från relevanta kvalitetsregister för bedömning av måluppfyllelse, där respektive register bedömer att detta kan ske utan integritetsintrång. Kvalitetsindikatorerna revideras årligen, vilket kan innebära att vissa indikatorer upphör och andra kan tillkomma Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för socioekonomi utgår till vårdcentraler med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care Need Index). Detta index är framtaget för svensk primärvård och innehåller följande variabler och viktning; Andelen ensamboende äldre (>65 år) 6,15 Andelen arbetslösa eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Andelen födda utomlands 51 5,72 Andelen ensamstående föräldrar (Barn 0-17 år) 4,19 Andelen lågutbildad arbetskraft (25-64 år) 3,97 Andelen barn under 5 år 3,23 Andelen inflyttningar senaste året 4,19 Varje månad skickas aktuell vårdvalsfil till SCB för beräkning av CNI per vårdcentral. Ersättning utgår till vårdcentraler vars CNI per listad invånare överstiger 2,5. Ersättningen relateras till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng, och utgår under år 2016 med 67 kronor per poäng och månad Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för geografi utgår från respektive vårdcentrals geografiska belägenhet, vilken värderas utifrån dess avstånd till närmaste sjukhus med medicinsk akutmottagning, avstånd till närmaste större ort, befolkningstäthet i den kommun där vårdcentralen är belägen samt huruvida vårdcentralen är belägen på en ö utan bro till fastlandet. Maximalt utfall är 22 poäng (6 poäng vardera för de tre förstnämnda faktorerna och 4 ö-poäng). Ersättning för geografi utbetalas varje månad med ett fastställt belopp, vilket fördelas till vårdcentraler med fler än 9 poäng, och relateras till respektive vårdcentrals storlek genom antalet listningspoäng. Totalt kommer 101,4 mnkr (8 450 tkr per månad) att fördelas genom denna faktor under Tolkersättning Ersättning utgår när tolk 53 har anlitats i patientrelaterat arbete för att kompensera vårdcentralen för tolkkostnad samt för den mertid som uppkommer. Ersättning utgår med: kronor per tolktillfälle när auktoriserad eller godkänd språktolk anlitas 250 kronor per besök där tolkning har utförts utan att vårdcentralen belastats med någon kostnad för tolken. Det gäller exempelvis när tolk, med vilken Västra Götalandsregionen har avtal, anlitas åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade eller talskadade personer. Om auktoriserad eller godkänd språktolk inte finns att tillgå kan denna ersättning också utgå vid besök där annan 51 I Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 52 Beräkningen sker enligt formel om CNI >2,5: (CNI 2,5) x vårdcentralens listningspoäng x En tolk är en person som översätter kommunikation som sker mellan andra personer 39

233 anställd vid vårdcentralen än den som vårdar patienten eller, i undantagsfall, närstående har agerat tolk Särskild ersättning för åtagande inom närområdesansvaret Det finns särskilda åtaganden för vilka vårdcentralen och uppdragsgivaren kan träffa särskilt avtal. Dessa åtaganden är till sin natur unika och ersättning av dem förutsätter alltid manuell hantering. Särskilda åtaganden inom närområdesansvaret omfattar familjecentraler, samordningsansvar i kommunal hälso- och sjukvård samt behandlingsansvar för patienter på korttidsboende. Familjecentraler Särskild ersättning kan utgå om avtal tecknats avseende familjecentral som innebär att öppen förskola, MVC, BVC och socialtjänst samverkar under ett tak och att verksamheten har en förebyggande inriktning. En årlig merkostnadsersättning om 198 tkr ( kr per månad) utgår till vårdcentraler som medverkar i sådan familjecentral med sin BVC-verksamhet. En extra ersättning om 150 tkr utgår det första verksamhetsåret efter familjecentralens etablering. Angivna belopp gäller per familjecentral. Om flera vårdcentraler samverkar kring en familjecentral delas beloppet mellan dessa. Samordningsansvar i kommunal hälso- och sjukvård I närområdesplanen ska framgå vilken vårdcentral som åtar sig detta uppdrag inom kommunal hälso- och sjukvård. Uppdraget beskrivs närmare under underrubrik Samordningsansvar i avsnitt 2.3 och omfattar bland annat tecknande av lokalt avtal med respektive kommun eller stadsdel samt att vara samordningsansvarig läkarkontakt åt kommunen eller stadsdelen. Ersättningen för uppdraget är kronor per plats i kommunala boendeenheter och år. Antalet platser stäms av inför varje år. Om antalet platser skulle förändras väsentligt under året kan vårdcentralen och Västra Götalandsregionen komma överens om en justering av volymberäkningen. Behandlingsansvar för patienter på korttidsboende I närområdesplanen ska framgå vilken vårdcentral som åtar sig detta uppdrag, vilket beskrivs närmare under underrubrik Behandlingsansvar på korttidsboende i avsnitt 2.3. Ersättningen för uppdraget är kronor per plats i korttidsboende och år. Antalet platser stäms av inför varje år. Om antalet platser skulle förändras väsentligt under året kan vårdcentralen och Västra Götalandsregionen komma överens om en justering av volymberäkningen Särskild ersättning för åtagande inom utbildningsuppdraget I det uppdrag som samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård åtar sig ingår att bidra till Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för personalförsörjning. Detta uppdrag beskrivs närmare i avsnitt 2.8. Åtagandet finansieras i huvudsak inom ovan beskriven ersättningsmodell, men för några delar kan särskild ersättning utgå. En grundförutsättning för särskild ersättning är att vårdcentralen har blivit bedömd av Västra Götalandsregionens studierektorer enligt regionalt fastställda kriterier och blivit godkänd som utbildningsvårdcentral. Godkänd utbildningsvårdcentral kan få ersättning enligt följande: a) ersättning med schablonbelopp per anställd ST-läkare i allmänmedicin och månad. Ersättning utgår med ett belopp under den period då ST-läkaren gör sidotjänstgöring 54 och med ett lägre 54 Ersättning utgår under maximalt 20 månader utökad ersättningsperiod kan beviljas i undantagsfall. 40

234 belopp för övrig tid. 55 Ersättning i områden 56 med svårigheter att tillsätta ST-tjänster är något högre än schablonbeloppen. b) ersättning med schablonbelopp för utlandsutbildade ST-läkare i allmänmedicin som inte gjort AT i Sverige 57 c) ersättning med schablonbelopp då bashandledare av studenter i vårdutbildning genomgår utvalda utbildningar med godkänt resultat d) ersättning med schablonbelopp då personal handleder läkare under kompletterande tjänstgöring samt studenter eller elever, inklusive läkarstudenter under grundutbildning Följande ersättningsnivåer gäller år 2016 för ST-läkare (enligt punkt a) ovan): kr per månad och heltidsanställd ST-läkare i allmänmedicin under primärvårdstjänstgöring kr per månad och heltidsanställd ST-läkare i sidotjänstgöring kr i tillägg per månad och heltidsanställd ST-läkare i allmänmedicin vid placering inom de områden som omfattas av extra stöd. Övriga ersättningsnivåer fastställs i särskild ordning och publiceras på VG Primärvårds webbplats Särskild ersättning för deltagande i vissa regionövergripande grupper Särskild ersättning kan utgå för deltagande i vissa, särskilt angivna, regionövergripande grupper av strategisk karaktär 59 till de vårdcentraler där representanter 60 för VG Primärvård är anställda. Ersättning utgår med ett fast belopp per månad beroende på den arbetsinsats som uppdraget beräknas fordra. Mycket stor arbetsinsats (Nivå 1) ger ersättning med kr per månad Medelstor arbetsinsats (Nivå 2) ger ersättning med kr per månad Stor arbetsinsats (Nivå 3) ger ersättning med kr per månad Vilka grupper som avses och vilken nivå de bedöms tillhöra finns på VG Primärvårds webbplats. Ordförandeskap i någon av där nämnda grupper medför att ersättningen höjs med kr per månad Särskild ersättning för tillgång till psykolog Västra Götalandsregionen avser framöver att ställa krav på vårdcentralerna att tillhandahålla psykolog för de patienter som har behov av psykologinsatser inom primärvårdsnivån. För att ge stöd till de vårdcentraler som förbereder inför detta krav genom att knyta till sig psykologkompetens kan särskild ersättning utgå för tillgång till psykolog. Följande ersättningsnivåer gäller år 2016: kr vid tillgång till psykolog, per heltidsanställning eller motsvarande och månad kr i tillägg per psykolog motsvarande heltidsanställning och månad vid placering vid vårdcentraler inom de områden som omfattas av extra stöd Ersättning utgår under maximalt 45 månader utökad ersättningsperiod kan beviljas i undantagsfall 56 Vilka dessa är finns på VG Primärvårds webbplats. 57 Ersättning utgår under maximalt 12 månader 58 Ersättning utgår för maximalt fem samtidigt anställda ST-läkare per vårdcentral 59 Inga koncerninterna eller tillfälliga grupper kan komma ifråga för denna ersättning, 60 I uppdraget ingår att kommunicera de frågor som avhandlas och de beslut som fattas till samtliga vårdcentraler. 61 Vilka dessa är finns på VG Primärvårds webbplats. 41

235 Särskild ersättning för Strama-arbete Strama-arbetet syftar till att minska onödig antibiotikaförskrivning i Västra Götaland. Ersättning utgår till vårdcentraler som verkar för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppen vård. För att ersättning ska utgå krävs att: En kontinuerligt verksam kontaktläkare för Regionala Strama finns på vårdcentralen. Vårdcentralens chef i samarbete med kontaktläkaren redovisar hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivits innefattande samtliga personalkategorier, inte enbart läkarkollektivet. Samtliga förskrivare har erhållit sin individuella förskrivning av antibiotika ställt i relation till hela vårdcentralens förskrivning. Förskrivningen ska diskuteras vid reflekterande möte på vårdcentralen och då ställas i relation till aktuella behandlingsriktlinjer utifrån falldiskussioner. Dokumentation ska lämnas i anvisad form till Regionala Strama. Ersättning utbetalas till de vårdcentraler som uppfyller kraven med ett engångsbelopp om kr samt 2,50 kr per listningspoäng. Ersättningen utbetalas vid ett tillfälle och avser hela året. 6.2 Patientavgift Vårdcentralen ska av patienter ta ut avgift för sjukvård och hälsovård enligt de regler och med de belopp som Västra Götalandsregionen beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår i Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok. 62 Följsamheten till denna är grundläggande för att regionens patienter ska behandlas lika. Nedanstående tabell sammanfattar vilka patientavgifter som ska tillämpas inom VG Primärvård Vald vårdcentral 64 Annan vårdcentral 65 Läkarbesök på mottagning kr 300 kr Hembesök, läkare 200 kr 300 kr Sjukvårdande behandling hos exempelvis sjuksköterska, kurator eller psykolog samt så kallad mellanliggande provtagning 50 kr 100 kr 62 Länk för användare som befinner sig utanför VGR:s nätverk: Inloggningskod behövs för att få behörighet till dokumentet. Länk för användare som befinner sig inom VGR:s nätverk: Saknas inloggningskod, vänd dig till din kontaktperson på Västra Götalandsregionen. 63 Patientavgifter för primärvård utanför åtagandet fastställs i särskild ordning. 64 Personer med skyddade personuppgifter samt personer inskrivna på särskilt boende inklusive korttidsboende debiteras alltid som för besök på vald vårdcentral. Om läkare träffar flera patienter på särskilt boende/korttidsboende vid samma tillfälle ska avgift tas ut som vid besök på mottagning. 65 Patienter folkbokförda i annat län ska betala samma patientavgift som gäller för patienter folkbokförda i Västra Götaland. Vad gäller vård av personer från andra länder hänvisas till kapitel 6.1, patientavgiftshandboken. 66 Samma patientavgift gäller för läkarbesök oavsett vilken specialitet mottagande läkare har, under förutsättning att vårdcentralen påtagit sig ansvaret för den verksamhet som läkaren bedriver, genom anställning eller genom ett avtal som reglerar uppdrag och kostnadsansvar. Om en läkare med annan specialitet än allmänmedicin tillfälligt är placerad på vårdcentralen och de besök han eller hon gör blir registrerade någon annanstans än på vårdcentralen utgår samma patientavgift som om besöket skett inom länssjukvården. 42

236 Hälsovård, t.ex. vaccination, hälsoundersökning och intyg Se patientavgiftshandboken. Endast patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Patientavgifter som vårdcentralerna ska ta in för sjukvård avräknas mot de ersättningar som utgår. Detta gäller med undantag av patientavgift vid mellanliggande provtagning. Vårdcentralen ersätts inte för uteblivna patientintäkter till exempel om patienten låter bli att betala avgift enligt Västra Götalandsregionens avgiftsregler. Vårdcentralen har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift. Sådan kan komma ifråga enligt den regel som innebär att en patient som vid planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid innan behandlingen påbörjas äger rätt att återkräva erlagd patientavgift (30-minutersregeln). 6.3 Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en vårdcentral förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de invånare som har valt vårdcentralen. Den ska täcka kostnader för drift av den egna vårdcentralen, inklusive bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler, läkemedel, medicinsk diagnostik samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 67. Den omfattar också kostnader för vård som de invånare som har valt vårdcentralen får hos andra offentligt finansierade aktörer som bedriver vård inom det uppdrag som VG Primärvård innebär. I vissa fall förmedlas kostnadsansvaret med hjälp av schabloner. Ekonomisk reglering av vissa kostnadsposter sker genom avdrag i IT-stöd för ersättning till vårdcentraler inom VG Primärvård. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För vårdcentralerna inom VG Primärvård innebär detta att vårdcentralen i princip har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån. Detta gäller om annat inte angivits särskilt. Grunden för all förskrivning och beställning är det behandlingsansvar vårdcentralen har för patienten. I några fall baseras kostnadsansvaret på den fördelning som har angivits i samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Besök hos andra vårdgivare Varje vårdcentral har kostnadsansvar för verksamhet vid den egna vårdcentralen och dess underleverantörer, men också för besök som de personer som har sitt vårdval vid vårdcentralen gör: vid andra vårdcentraler samt kvälls- och helgöppna mottagningar inom VG Primärvård hos vårdgivare med vårdavtal gällande insatser som ingår i vårdcentralens uppdrag hos specialist i allmänmedicin som bedriver verksamhet enligt nationella taxan 70 hos vårdgivare i andra landsting, för insatser som ingår i vårdcentralens uppdrag För dessa besök tillämpas en regiongemensam prislista enligt nedan. När en vårdcentral tecknar avtal med underleverantörer kan det innehålla andra nivåer och former för ersättning. 67 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta vårdcentralerna med någon kostnad för detta Vårdcentralernas kostnadsansvar inkluderar inte transport av avlidna. 70 Vårdcentralens kostnadsansvar maximeras till fyra besök per invånare och år. 43

237 Kostnaden per besök (vid läkarbesök inklusive schablon för läkemedel och medicinsk diagnostik) fastställs för år 2016 till: Läkarbesök Besök hos andra yrkeskategorier inom uppdraget kr 300 kr Om hembesök utförs av personal från annan vårdcentral än den där patienten har sitt vårdval utgår ett tillägg med 250 kronor. Om besök sker under juni, juli och augusti utgår ett tillägg om 500 kronor när besöket görs av en person som har sitt vårdval vid en vårdcentral i en annan kommun än den där besöket sker. Om patientens besök görs vid en kvälls- och helgöppen mottagning med ett frivilligt utökat jouruppdrag enligt kategori 1 eller 2 som regionen fastställt är kostnaden kr per läkarbesök och 600 kr per besök hos sjuksköterska. När en vårdcentral inom VG Primärvård utför hälso- och sjukvårdstjänster för invånare som valt en annan vårdcentral ger det en intäkt enligt samma prislista. Detsamma gäller för besök som görs av personer med skyddade adressuppgifter eller patienter bosatta i annat landsting än Västra Götalandsregionen Läkemedel Vårdcentralerna svarar för de läkemedel som behövs i verksamheten och har kostnadsansvar för de läkemedel som används eller förskrivs där, inklusive kostnader för dosdispenseringstjänsten. 74 Läkemedelsrecept är giltiga i ett år och kostnaden faller ut när läkemedlet hämtas ut från ett apotek. Varje vårdcentral i VG Primärvård får en ny, unik arbetsplatskod vid verksamhetsstart och belastas med kostnader för de läkemedel som förskrivs på denna kod. En schablonersättning för läkemedel ingår i den ersättning för läkarbesök som anges i avsnitt Läkemedelsnära produkter Till läkemedelsnära produkter hör inkontinens-, nutritions-, stomi- och diabetesprodukter. Vårdcentralerna ska förskriva dessa produkter enligt gällande regelverk när behov föreligger. Vårdcentralerna har kostnadsansvar för de läkemedelsnära produkter som de använder eller förskriver. I kostnadsansvaret ingår, i förekommande fall, distribution av nämnda produkter. Området beskrivs något mer i detalj i avsnitt 3.2. Kostnadsansvaret gäller tills vidare inte livsmedel för särskilda näringsändamål (Särnär) Medicinsk diagnostik Vårdcentralerna ska svara för att de diagnostiska undersökningar som behövs inom primärvårdens åtagande genomförs. Extern provtagning som ryms inom primärvårdens kompetens ingår, för 71 När det, vid besök hos BVC-sköterska, förekommer vaccination enligt nationellt fastställt vaccinationsprogram har mottagande vårdcentral rätt att fakturera den vårdcentral där barnet har sitt vårdval vid närmast följande månadsskifte självkostnad för vaccinet. 72 Vårdcentral på ö utan bro eller bilfärjeförbindelse får sommartillägg även för besök av person som har sitt vårdval vid annan vårdcentral inom samma kommun. För jourmottagning gäller avgränsningen samtliga kommuner där det finns någon samverkande vårdcentral. 73 Avser endast besök vid vårdcentral inom VG Primärvård. 74 Detta gäller med undantag av läkemedel förskrivna till patienter som är folkbokförda utanför Västra Götaland, då fakturan går till hemlandstinget. 44

238 listade invånare, i vårdcentralernas uppdrag. Varje vårdcentral har kostnadsansvar för alla typer av medicinsk diagnostik som vårdcentralen har begärt. En schablonersättning för medicinsk diagnostik ingår i den ersättning för läkarbesök som anges i avsnitt Personliga hjälpmedel och behandlingshjälpmedel enligt Hjälpmedelshandboken Förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning orsakade av somatiska eller psykiska besvär sker enligt gällande regelverk, det vill säga riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Vårdcentralen förskriver sådana hjälpmedel genom så kallad förtroendeförskrivning, vilken bygger på att kostnadsansvarig part har godkänt förskrivningen och att den sker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar. Under förutsättning att nämnda regelverk följs har vårdcentralerna tills vidare inte kostnadsansvar för dessa hjälpmedel. 6.4 Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Regleringen baseras på samtliga vid avstämningstidpunkten registrerade vårdval. För beräkning av de patientavgifter som vårdcentralen borde ha tagit in sker avstämning mot registrerade vårdval varje dag. Avstämning för beräkning av ersättning samt avdrag och tillägg för besök hos andra vårdgivare sker enligt av Västra Götalandsregionen fastställd tidplan. Det är den vårdcentral där invånaren har sitt vårdval vid avstämningstidpunkten som får hela månadens ersättning och har kostnadsansvar för besök gjorda hos andra vårdgivare inom åtagandet tidigare under månaden. Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från vårdcentraler inom VG Primärvård. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. Systemet för inrapportering bygger i stor utsträckning på förtroende för vårdcentralens integritet och noggrannhet och vårdcentralen ska lojalt fullgöra sina skyldigheter i detta avseende. Det är av yttersta vikt för förtroendet mellan parterna, liksom för kontraktets fortlevnad, att Västra Götalandsregionen får korrekt indata från vårdcentralen. 45

239 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav Vårdcentralen ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. Vårdcentralen ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stöden i linje med vad som framgår nedan, med den nationella IT-strategin och den utveckling av IS/IT som Västra Götalandsregionen genomför. Vårdcentralen ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration All kommunikation avseende IT-funktioner ska ske på ett säkert sätt. Vårdcentralen ska vara ansluten till Sjunet. Åtkomst till IT-funktioner från Västra Götalandsregionen sker genom Sjunet Vårdcentralen ska ha aktuella befolkningsuppgifter avseende de patienter som erhåller vård inom vårdcentralen Vårdcentralen ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkningar och uppföljning enligt av Västra Götalandsregionen upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan IT-stödet för vårdval och ersättning kräver Silverlight-plugin till din webbläsare VG Primärvårds krav på obligatoriska IT-tjänster och funktioner Samtliga obligatoriska IT-stöd och tjänster kommer att succesivt implementeras i Regionportalen för att vårdcentralerna ska få åtkomst till funktionerna med endast en inloggning. För åtkomst till Regionportalen krävs stark autentisering av användaren med ett SITHS-certifikat Vårdcentralen ska: använda sig av Västra Götalandsregionens IT-stöd för leverans av data, administration av medborgarnas vårdval och vårdersättningar ansluta sig till och nyttja Västra Götalandsregionens IT-stöd för samordnad vårdplanering kunna ansluta sig till och nyttja det av Västra Götalandsregionen tillhandahållna rådgivningsstödet RGS Webb. nyttja en webbtidbok enligt Västra Götalandsregionens anvisningar, för att underlätta för Sjukvårdsrådgivningen och akutmottagningarna inom Västra Götalandsregionens sjukhus för att boka tid vid vårdcentralen tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera uppgifter om vårdcentralen och dess personal genom anslutning till Västra Götalandsregionens referenskatalog - Katalog I Väst (KIV). För att vårdcentralen ska kunna använda sig av Västra Götalandsregionens säkerhetslösningar samt andra nationella tjänster överförs uppgifterna om vårdcentraler med registrerad personal i Katalog I Väst per automatik till HSA-katalogen. Vårdcentralen kan därefter anskaffa etjänstekort (SITHS-kort) för att kunna nyttja de tjänster och IT-stöd som kräver stark autentisering anskaffa etjänstekort (SITHS-kort) för att kunna nyttja de tjänster och IT-stöd som kräver stark autentisering enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen nyttja samt göra patientdata från sina ITstöd (journalsystem med mera) tillgängliga för den nationella patientöversikten (NPÖ) enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen lämna data till och nyttja det IT-stöd Västra Götalandsregionen utvecklar för en regiongemensam hantering av högkostnadsskydd för öppen hälso- och sjukvård samt frikort ansluta sig till och nyttja det IT-stöd som utvecklas för elektroniska medicinska underlag mellan vården och Försäkringskassan 46

240 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav Vid implementering av nya IS/IT-stöd och funktioner ska vårdcentralen vara beredd att ansluta sig till nya IT-tjänster som utvecklas i Västra Götalandsregionen. Information om formerna för anslutning till en viss tjänst kommer att initieras till vårdcentralen när tjänsten finns tillgänglig ansluta sig till och följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg enligt de regelverk och den standard som Västra Götalandsregionen sätter upp. Det innebär att ansluta sig till de lösningar som utvecklas nationellt i takt med att de färdigställs och kan tas i bruk Västra Götalandsregionen kan i ett senare skede komma att erbjuda alla vårdcentraler i VG Primärvård att använder ett IT-stöd för journal- och patientadministration med en gemensam konfiguration. Västra Götalandsregionen står då för drift och support av journalsystemet. Det kan komma att omfatta även olika stödsystem samt att vårdcentralen lagrar sina data i en gemensam databas. 47

241 8. Kontrakt 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org. nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org. nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av vårdenhet, namn och adress, nedan kallad Vårdenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel Tel: xxx-xx xx xx Fax: xxx- xx xx xx e-post: xx NN Titel Tel: xxx-xx xx xx Fax: xxx-xx xx xx e-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e- post. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. Verksamheten ska vidare bedrivas lojalt i enlighet med detta kontrakt och dess underliggande intentioner samt med beaktande av det förtroende för Leverantören som utgör en fundamental förutsättning för kontraktets ingående och bestånd. 2 Förändrad lokaliseringspunkt Förändrad lokaliseringspunkt än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. 3 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Verksamheten ska vidare bedrivas lojalt i enlighet med detta kontrakt och dess underliggande intentioner samt med beaktande av det förtroende för Leverantören som utgör en fundamental förutsättning för kontraktets ingående och bestånd. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid vårdenheten enligt innehållet i Krav- och kvalitetsboken. Kontraktet omfattar samtliga delar i Krav- och kvalitetsboken, inklusive men inte begränsat till: 1) Ansökan om godkännande 2) Uppdraget 3) Allmänna villkor 4) Regler för val av vårdcentral 48

242 5) Uppföljning 6) Ersättning och kostnadsansvar 7) Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 8) Kontrakt Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parterna. Västra Götalandsregionen har rätt att genom politiska beslut bedriva regionala försöksprojekt i syfte att utveckla VG Primärvård. Annan verksamhet som Leverantören bedriver utanför ramen för kontraktet ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte inkräktar på vården av eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av kontraktet. Leverantören ansvarar för att verksamheten enligt kontraktet hålls åtskild från annan verksamhet som Leverantören eller annan vårdgivare utför vid eller i anslutning till vårdenheten samt att redovisning av intäkter och kostnader sker på ett korrekt sätt. 4 Kontraktstid Kontraktet gäller från (datum månad år) till och med (datum månad år). För de fall avtalet inte har sagts upp av någon part skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut förlängs avtalet med två år i taget med tolv månaders uppsägning. Regler för förtida upphörande finns i Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i kontraktet med bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. Krav- och kvalitetsboken inklusive bilagor 4. skriftlig och undertecknad ansökan 6 Fakturering och betalningsvillkor Ersättningen till leverantörer i VG Primärvård kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från leverantörerna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 49

243 7 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som kan vara av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. Leverantören får vidare inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till Västra Götalandsregionen om allvarliga missförhållanden, som kan vara av betydelse för kontraktets uppfyllelse, i verksamheten. 8 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningarna enligt 3 i detta kontrakt alltjämt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om de ändrade ägarförhållandena. 10 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören. Om leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott kan en skriftlig anmaning om rättelse meddelas. Om Leverantören inte åtgärdar avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tidsfristen äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen kräva av leverantören ekonomisk sanktion även om avtalsbrottet åtgärdas. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: Leverantören utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten Leverantören utför inte verksamheten i avtalad omfattning Leverantören saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande Leverantören uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens Leverantören följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter Leverantören medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 5.6 Krav- och kvalitetsboken Leverantören har utformat sin verksamhet så att verksamhetsrevision enligt 5.6 inte kan genomföras på sätt som Västra Götalandsregionen begär 50

244 Leverantören följer inte intentionerna i 3.8 Information och marknadsföring i Krav- och kvalitetsboken lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till erhållen ersättning, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet samt övriga relevanta omständigheter. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. Denna bestämmelse inskränker på intet vis rätten till andra påföljder enligt lag eller avtal. Västra Götalandsregionen äger således rätt att bland annat säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 11 i kontraktet. 11 Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt till förtida upphörande om Leverantören i något avseende brister i sina åligganden enligt detta kontrakt och rättelse inte sker inom 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer rubbar Västra Götalandsregionens anseende eller bedömer rubbar förtroendet för Leverantören och Leverantören inte upphör med det och vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftlig anmodan från Västra Götalandsregionen har en verksamhetschef eller annan person vid mottagningen som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott inom ramen för sin yrkesutövning eller dömts för annat brott ägnat att allvarligt rubba Västra Götalandsregionens förtroende för Leverantörens förmåga eller personliga lämplighet att fullfölja kontraktet och Leverantören inte vidtar erforderliga åtgärder för att skilja vederbörande från uppdrag som berör detta kontrakt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter som är av relevans för kontraktets fullgörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt med omedelbar verkan om Leverantören i väsentligt hänseende brister i sina åligganden. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att omedelbart säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer är så allvarligt förtroendeskadande att det enligt Västra Götalandsregionen inte är skäligt att kontraktsrelationen ska fortgå saknar de tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget inte lojalt medverkar till granskning av verksamheten i enlighet med 5.6 i Krav- och kvalitetsboken Därtill har Västra Götalandsregionen möjlighet att säga upp kontraktet med omedelbar verkan om någon av de omständigheter som anges i 7 kapitlet 1 lag om valfrihetssystem föreligger. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast 30 dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar inte åtgärder enligt 10 i detta kontrakt. 51

245 Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. Begäran om förtida upphörande av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 12 Ansökan om utträde ur kontraktet Om Leverantören vill lösa in sitt kontrakt i förtid får denne bära de kostnader som detta innebär, bland annat för utomlänsbesök, läkemedel, informationskostnader och ny områdesindelning. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur kontraktet och vid vilken tidpunkt verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör förlorar Leverantören rätten till krav på eventuella ännu inte utbetalade målrelaterade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. 13 Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. Vid eventuellt brott mot detta kontrakt är den part som har brutit mot kontraktet skadeståndsskyldig enligt allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 14 Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Detta kontrakt jämte bilagor utgör parternas hela avtal med avseende på det uppdrag som Leverantören härigenom har åtagit sig. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Oaktat ovanstående har Västra Götalandsregionen rätt att, genom politiskt beslut och på nedan följande villkor, ensidigt ändra villkoren i Krav- och kvalitetsboken. Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Krav- och kvalitetsboken informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om 52

246 Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 90 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (det vill säga det år som följer efter att 90-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla månadsskiftet 12 månader efter utgången av 90-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Krav- och kvalitetsboken i sin lydelse före senast gjorda ändringar. 15 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i svensk domstol med Vänersborgs tingsrätt som första instans. 16 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Kontraktet undertecknas av behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 53

247 Bilaga 2:1 Samverkansområden och läkare i beredskap Samverkansområden Varje vårdcentral har enligt Krav- och kvalitetsboken, punkt 2.4 ansvar för kvälls- och helgöppna mottagningar och läkare i beredskap. Det ska finnas minst en utbudspunkt inom fastställda samverkansområden, se nedan. Ansvaret kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler. Eventuell dispens kan ges efter dialog med Västra Götalandsregionen för samverkan över dessa samverkansområdens geografiska gränser exempelvis på grund av patientströmmar eller befolkningsunderlag. Samverkansområde 1: Norra Bohuslän Kommuner: Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum Samverkansområde 2: Dalsland Kommuner: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål Samverkansområde 3: Trestad Kommuner: Lilla Edet, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg Samverkansområde 4: Mellersta Bohuslän Kommuner: Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Samverkansområde 5: Göteborg - Centrum Väster, Hisingen och Nordöstra Stadsdelar: SDN Askim-Frölunda-Högsbo, SDN Centrum, SDN Majorna-Linné, SDN Västra Göteborg, SDN Östra Göteborg, SDN Norra Hisingen, SDN Lundby, SDN Västra Hisingen, SDN Angered, SDN Örgryte-Härlanda 54

248 Samverkansområde 6: Mitten Älvsborg Kommuner: Alingsås, Herrljunga, Lerum, Vårgårda Samverkansområde 7: Södra Bohuslän Kommuner: Härryda, Mölndal, Partille Samverkansområde 8: Sjuhärad Kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Samverkansområde 9: Västra Skaraborg Kommuner: Essunga, Falköping, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara, Vara Samverkansområde 10: Östra Skaraborg Kommuner: Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda 55

249 Bilaga 2:2 Frivilligt utökat jouruppdrag Regionen kan under kontraktsperioden komma att successivt införa ett frivilligt utökat jouruppdrag för vårdcentralerna i VG Primärvård enligt nedanstående principmodell ett större utökat jouruppdrag (kategori 1) och ett mindre utökat jouruppdrag (kategori 2) vid tidpunkt och plats som regionen fastställer. De frivilligt utökade jouruppdragen kommer att vara ett alternativ till nuvarande jouruppdrag vid kvälls- och helgöppen mottagning i VG Primärvård. Kategori 1. Ett större utökat jouruppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade - Öppethållande: Vardagar minst fem timmar efter klockan Lördagar/söndagar/helgdagar minst 12 timmar - Mottagningen ska vara lokaliserad i anslutning/närheten till en akutmottagning vid de sjukhus regionen fastställer. Med närhet menas i det här sammanhanget gångavstånd från akutmottagningen. - Bemanning av primärtriagen vid sjukhusets akutmottagning med distriktssköterska under minst ovanstående tider samt dagtid minst åtta timmar. - I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer Kategori 2. Ett mindre utökat jouruppdrag - Ingående samverkande vårdcentraler ska tillsammans ha minst listade - Öppethållande: Vardagar minst fem timmar efter klockan Lördagar/söndagar/helgdagar minst åtta timmar Mottagningen ska vara lokaliserad vid plats/område som regionen fastställer I förekommande fall bemanning av helgöppen jourfilial vid plats/område som regionen fastställer 56

250 Bilaga 4:1 Regelverk för invånarnas val av vårdcentral i VG Primärvård Invånarnas rätt till vårdval VG Primärvård bygger på den enskilde invånarens egna val av vårdcentral. Ett val av en vårdcentral gäller till dess att ett nytt val görs. Leverantörer godkända i VG Primärvård har inte rätt att neka invånare anslutning till enheten. Alla invånare folkbokförda i Sverige har rätt att göra vårdval på vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. Valet av vårdcentral ska ses som en överenskommelse mellan invånare och leverantören där båda parter har ett intresse av att resultatet blir så bra som möjligt och att det utvecklas en bra relation. Genom invånarens val åtar sig leverantören vårdansvaret för invånaren enligt de villkor som gäller för uppdraget. Leverantören åtar sig också att ge invånaren en möjlighet att på vårdcentralen välja en fast vårdkontakt/läkarkontakt. Invånare genomför valet via internet 75 eller blankett utformad av Västra Götalandsregionen. Blankett erhålls genom kontakt med den vårdcentral som invånaren ämnar välja. Det finns ingen begränsning av hur många omval en invånare får göra per år. Eget vårdval kan göras från det att invånaren fyllt 16 år. För barn upp till 16 års ålder väljer förälder/vårdnadshavare vårdcentral. Invånarens val av vårdcentral och leverantörens ansvar för invånaren börjar gälla dagen efter valet genomförts på internet eller blankett registrerats i vårdvalssystemet av leverantören. Barn under sex år och nyadopterade barn ska ges möjlighet att via förälder/vårdnadshavare välja vårdcentral. Vårdcentralen ska utan dröjsmål ta emot dessa barn. Vårdval kan dock ske först när folkbokföringsuppgift finns registrerad. Valet av vårdcentral innebär också val av den BVC som den valda vårdcentralen själv tillhandahåller eller samarbetar med. Ickevalsalternativ Till Västra Götaland nyinflyttade samt nyfödda invånare som inte ännu gjort ett eget val tilldelas automatiskt en vårdcentral, benämnt ickevalsalternativ. Den vårdcentral som inom samma kommun är geografiskt närmast belägen invånarens folkbokföringsadress är invånarens ickevalsalternativ till dess att eget val av vårdcentral genomförs. Ickevalsalternativ har samma status och är jämförbart med eget val av vårdcentral. 76 Om annan vårdcentral vid ett senare tillfälle etablerar sig närmare invånarens folkbokföringsadress görs ingen omflyttning av invånare som har sitt vårdval på annan vårdcentral. Den nya leverantören blir genom närhetsprincipen ickevalsalternativ till nyinflyttade i Västra Götalandsregionen samt nyfödda. Då kontrakt upphör ska de invånare som har sitt vårdval på vårdcentralen i god tid innan upphörandet erhålla information om detta. I samband med upphörandet erbjuds de invånare som har sitt vårdval på vårdcentralen ett vårdval enligt närhetsprincipen, till dess att ett nytt eget vårdval genomförs Beskrivning hur Västra Götalandsregionen beräknar vårdcentralernas geografiska områden (ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen) finns på VG Primärvårds webbplats. 57

251 Rätt till besök på annan vårdcentral än den valda En invånare har alltid rätt att få sin vård på en annan vårdcentral än den valda. Invånare som omfattas av skyddade adressuppgifter, familjehemsplacerade barn samt asylsökande har alltid rätt till enskilda besök. Familjehemsplacerade barn ska också kunna erhålla BVC på annan vårdcentral än den valda. Invånare som listat sig på vårdcentralen får inte ges företräde utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som invånaren har. Handläggning av invånarnas vårdval Vårdcentralen ska tillhandahålla personlig vårdvalsblankett för invånare som önskar välja den egna vårdcentralen. Blanketten finns att skriva ut i vårdvalssystemet. När invånaren skrivit under vårdvalsblanketten ska leverantören omgående registrera denna i vårdvalssystemet så att invånarens vårdval genomförs. Vårdvalet gäller från dagen efter registrering skett i vårdvalssystemet. Ett vårdval ska föranledas av att invånaren tar kontakt med vårdcentralen. Leverantören får inte använda vårdvalssystemet och dess möjligheter att skriva ut vårdvalsblanketter och adresslistor till marknadsföring av den egna enheten, t.ex. riktade brevutskick innehållande vårdvalsblankett. Endast personliga blanketter utskrivna genom vårdvalssystemet tillåts. Alla blanketter är personliga. Det går inte att skriva flera namn på en blankett. Varje invånare måste skriva under sin egen personliga blankett. (En invånare kan t.ex. inte skriva sina barns namn på samma blankett. Barnen måste få egna blanketter som förälder/vårdnadshavare skriver under.) Invånarens underskrift ska alltid finnas på blanketten innan registrering av denna får ske i vårdvalssystemet. Alla blanketter som är undertecknade och registrerade ska löpande skickas in till Västra Götalandsregionen (minst en gång per kalendermånad). Följande adress ska användas: Vårdval Sjukhusarkivet Södra Älvsborgs sjukhus Borås Invånare som väljer vårdcentral via internet administreras av Västra Götalandsregionen. Vårdval via internet gäller dagen efter valet genomförts. 58

252

253 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 10 Västra Götalandsregionen RCC väst Handläggare: Bo Hallin, Jarl Torgerson Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården i Västra Götalandsregionen användning av statliga medel 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom redovisat förslag till användning av statliga medel 2015 för införande av standardiserade vårdförlopp. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma med redovisning av hur de statliga medlen har använts i regionen. Sammanfattning av ärendet Av de statliga medel som finns för att korta väntetiderna i cancervården genom att för införa standardiserade vårdförlopp disponerar Västra Götalandsregionen ca 69 mnkr under för insatser som underlättar införandet av de standardiserade vårdförloppen. Medlen kommer i huvudsak att användas till att etablera stödjande strukturer för arbetet, genomföra prioriterade kompetensförsörjningsåtgärder och för etablera system för att mäta nödvändiga ledtider. Fördjupad beskrivning av ärendet Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna i cancervården och minska de regionala skillnaderna. En överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp i cancervården för att stödja arbetet med kortare väntetider. Satsningen finansieras med cirka 500 mnkr per år under de fyra åren. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt i mars 2015 att Västra Götalandsregionen (VGR) ska delta i det nationella projektet och att fastställa en handlingsplan för införandet av fem nationella vårdförlopp i cancervården I handlingsplanen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

254 Datum (3) Diarienummer HS anges bland annat att de standardiserade vårdförloppen implementeras genom hälso- och sjukvårdens linjeorganisation, det vill säga genom cheferna i hälsooch sjukvårdsförvaltningarna och de privata vårdgivarna och deras organisationer. Hälso- och sjukvårdsdirektören har uppdragit till RCC väst att samordna arbetet med införandet av de standardiserade vårdförloppen i VGR. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt vidare i mars 2015 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till användning av de statliga medlen för införande av standardiserade vårdförlopp. Regeringen beslöt i april 2015 att tilldela Västra Götalandsregionen 34,7 mnkr för ovan nämnda handlingsplan. Om regeringen godkänner den redovisning om införande av de standardiserade vårdförloppen 2015, som regionen ska lämna till socialdepartementet senast den 1 november i år, så tillkommer ytterligare lika mycket medel före årets slut. Det här redovisade förslaget till användning av de statliga medlen utgår från att VGR sammanlagt kan disponera 69,4 mnkr 2015 för insatser som underlättar införandet av de standardiserade vårdförloppen. Förslaget innebär att de statliga medlen 2015 används till följande aktiviteter: Etablera stödjande strukturer i form av vårdförloppskoordinatorer, lokala processledare, förbokade tider till bild- och funktionsmedicin samt första behandling och anpassade svarstider från patologin. För detta ändamål föreslås ca 40 mnkr användas. Genomföra prioriterade kompetensförsörjningsåtgärder i form av nya STläkare, specialistläkare och biomedicinska analytiker inom patologi samt nya ST-läkare och specialistläkare inom radiologi. För dessa åtgärder föreslås ca 24 mnkr användas. Här föreslås en fortsatt ägarfinansiering med samma summa 2016 och att kompetensförsörjningsåtgärderna ingår i vårdöverenskommelserna från Etablera system för att mäta nödvändiga ledtider, dels en kortsiktig lösning som ska fungera från hösten 2015 och dels att utreda en mer långsiktig lösning. Till dessa åtgärder föreslås 3 mnkr avsättas. Resterande medel ca 2 mnkr föreslås reserveras huvudsakligen för planerad utbildning för vårdförloppskoordinatorer och genomförande av lärandeseminarier för aktuella vårdförlopp under hösten Målsättningen är att införa de fem aktuella vårdförloppen i klinisk praxis från den 1 september En fortlöpande uppföljning av införandet av de standardiserade vårdförloppen kommer att ske under RCC väst får i uppdrag att gemensamt med sjukhusledningarna följa upp användningen och effekterna av de statliga medlen i respektive vårdförlopp. Sjukhusledningarna ska ta fram det underlag som behövs för uppföljningen. Resultaten av uppföljningen återkopplas till styrgruppen för införandet, koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt socialdepartementet.

255 Datum (3) Diarienummer HS Beredning Förslaget till användning av de statliga medlen 2015 har utarbetats av RCC väst och en projektgrupp med representanter för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, patientföreträdare och representanter för privat primärvård och sjukhusvård i VGR. Ärendet har beretts av RCC väst, koncernstab hälso- och sjukvård och koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Nils Conradi Chef Regionalt Cancercentrum Väst Skickas till Ann Söderström Nils Conradi Bo Hallin Jarl Torgerson

256

257 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 3 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Anna-Pia Lindeberg Telefon: E-post: anna-pia.lindeberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Godkännande av ansökan om tilläggsuppdrag neuroteam inom Vårdval Rehab i Göteborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ansökan från Backa Rehab Kvillebäcken, Göteborg (dnr HS ) om att bedriva tilläggsuppdrag neuroteam vid redan godkänd rehabmottagning enligt Vårdval Rehab. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 11 februari 2014 att införa vårdvalsmodellen Vårdval Rehab för primärvården i Västra Götalandsregionen från och med den 1 september Annonseringen med inbjudan till vårdgivare att inkomma med ansökan om att ingå i Vårdval Rehab gjordes den 14 februari. Annonsering är en så kallad löpande annonsering utan slutdatum enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Under april 2015 har en ansökan om godkännande för tilläggsuppdrag neuroteam inkommit till Vårdval Rehab från Backa Rehab AB (org.nr ). Ansökan avser start av neuroteam vid Backa Rehab Kvillebäcken (dnr HS ) i Göteborg. Rehabmottagningen är sedan tidigare godkänd i Vårdval Rehab. Ansökan har granskats utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab samt krav som anges i anvisningar för ansökan. Ansökan om tilläggsuppdrag neuroteam vid Backa Rehab Kvillebäcken (dnr HS ), föreslås bli godkänd. Beredning Ansökan har granskats av enheten för primärvård inom koncernstab hälso- och sjukvård utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab samt Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

258 Datum (2) Diarienummer HS de krav som anges i anvisningar för ansökan till Vårdval Rehab. Resultat av granskning av ansökan redovisas i bifogade protokoll (bilaga 1). Koncernstab hälso- och Sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga 1. Granskningsprotokoll Skickas till Leena Ekberg, avdelningschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, Håkan Hilmér, enhetschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, Anna-Pia Lindeberg, utvecklingsledare Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, f v b

259 Från: Christina Karlsson Skickat: den 24 juni :30 Till: AL Alingsåsstyrelse; Anders Ahlström; Anette Johansson; Ann Borgström; Anneli Ekh; Cecilia Wahlén; Diarium Göteborg Regionenshus; Diarium Mariestad Regionenshus; Diarium Vänersborg Regionenshus; Eva Gullberg; Folkhögskoleförvaltningen FB; Gun Bergstedt; Henrik Hermansson; HSN FB; Info KulturiVäst FB; Inger Milsta Olsson; Jennie Rosario Jevinger; Katarina Grudén Dahlin; Katarina Jannesson; Katrin Urbäck; kollektivtrafik; Kristina Gerebro; Lisbeth Jinnestål Fernow; Maria Hessman; Nina Sekund; NU Nusjukv kansli; Patientnämnden FB; Per Olov Magnusson; Pernilla Thorvald; personalutskottet.hr-strategiska; Peter Holmberg; PV Primarvarden; Regionstyrelsen; revision; RH kanslienhetenskovde; Rutger Gram; Servicenämnden; sjukhusdirektör.su; Sonja Gillving; Säs; Vania Costa Timback; vastarvet Ämne: Ny rutin för intern kontroll Bifogade filer: Följebrev, intern kontroll, förvaltningar.pdf; Rutin VGR, intern kontroll pdf Hej Här kommer ny rutin för intern kontroll, fastställd av regiondirektören till samtliga förvaltningar. Bifogade handlingar: Följebrev Rutin för intern kontroll På följande sida finns mer att ta del av: intranet.vgregion.se/internkontroll Hälsning Christina Karlsson Utvecklingsledare Intern utveckling och utredning Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: E-post:

260

261

262 1 (10) Rutin Diarienummer RS Fastställd av regiondirektören Rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen

263 Rutin intern kontroll 2 (10) Innehåll Inledning Styrdokument för intern kontroll Säkerhets- och kontrollkultur Organisation för intern kontroll i VGR Ansvar och uppgifter för regionstyrelsen/koncernkontoret Ansvar och uppgifter för nämnder/styrelser Beskrivning av arbetssätt Kontrollmiljö Riskanalys Riskhantering åtgärder Plan för intern kontroll Information kommunikation Uppföljning och tillsyn Allmän handling/sekretess... 10

264 Rutin intern kontroll 3 (10) Inledning Enligt kommunallagen ska varje nämnd och styrelse se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ytterst handlar det om att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål och de krav som ställs. Följande utgångspunkter gäller för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen: Intern kontroll är en naturlig del av hela styrningen och ledningen. Intern kontroll omfattar hela verksamheten/alla perspektiv. Intern kontroll är ett redskap för att ständigt förbättra verksamheten. En god säkerhets- och kontrollkultur skapas genom en tydlig och aktiv ledning samt medvetna och delaktiga medarbetare. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att skapa en organisation för den interna kontrollen i Västra Götalandsregionen, VGR, och beslutade våren 2014 om riktlinjer för arbetet. Denna rutin kompletterar regionstyrelsens riktlinjer (RS ) och ger vägledning för nämnder/styrelser och dess förvaltningar. Koncernkontoret har en samordnande och stödjande roll. 1 Styrdokument för intern kontroll Det yttersta ansvaret för att den interna kontrollen fungerar ligger på de förtroendevalda. Kommunallagen anger att nämnder/styrelser ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna/styrelserna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. De ska också förvissa sig om uppdrag genomförs och återrapporteras. Definition av intern kontroll I regionstyrelsens riktlinjer definieras intern kontroll så här: Den interna kontrollen är en naturlig del i arbetet med styrning och ledning av verksamheten. Den handlar om att inom rimliga gränser säkerställa att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt regler och riktlinjer följs rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig risker i verksamheten fångas upp och hanteras eller förebyggs. Denna definition används som utgångspunkt för att tolka och beskriva vad som ska göras. Styrdokument med koppling till intern kontroll Utöver kommunallagen behandlar flera andra lagar och statliga författningar frågor om riskanalys/kontroll. Inom till exempel säkerhetsarbetet betonas det skyddsvärda och det som kan hota det skyddsvärda. Arbetet med att hitta och åtgärda risker samt genomföra kontroller har samma övergripande syfte, att bidra till att förbättra verksamheten och säkerställa att målen kan nås. En samordning

265 Rutin intern kontroll 4 (10) av arbetssätt bör prövas på alla nivåer för att skapa en gemensam syn samt underlätta arbetet med intern kontroll inom VGR:s verksamheter. 2 Säkerhets- och kontrollkultur I riktlinjen för intern kontroll står att säkerhetskultur handlar om de attityder till risker som en organisation och dess anställda har. En god säkerhets- och kontrollkultur finns när alla är uppmärksamma, vaksamma och tänker förbyggande. Det finns förståelse för att riskanalyser, kontroller och uppföljning behövs och betydelsen av att vara delaktig i detta arbete. Den interna kontrollen är ett redskap för att ständigt förbättra verksamheten. Sättet att tänka och arbeta är i många delar lika, oberoende av om arbetet bedrivs utifrån till exempel patientsäkerhet, säkerhet, ekonomi, arbetsmiljö eller kompetens, även om det också finns olikheter. Som exempel kan nämnas hur god säkerhetskultur beskrivs i Regional strategi för säkerhetsarbetet En god säkerhetskultur handlar alltid om att rapportera när något blir fel, när oönskad händelse inträffar eller när oväntade resultat uppstår. En god säkerhetskultur handlar om organisationens och den enskildes förmåga att lära av fel, misstag och av oönskade händelser som inträffat. Ledningens engagemang är nödvändig för att åstadkomma och upprätthålla en god säkerhetskultur Ett sätt att förbättra säkerhetskulturen är att mäta den, vidta åtgärder och mäta den igen. 3 Organisation för intern kontroll i VGR Att arbeta med intern kontroll är en naturlig del i arbetet med styrning och ledning av verksamheten. Det betyder att den ska vara en väl integrerad del av den löpande verksamheten. Arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll enligt VGR:s riktlinjer ska därför följa tidplanen för arbetet med budget och uppföljning i respektive verksamhet. Intern kontroll är en del av ledningssystemet för koncernen Västra Götalandsregionen. 3.1 Ansvar och uppgifter för regionstyrelsen/koncernkontoret Här redovisas vad som står i riktlinjen samt kompletterande rutin. Riktlinjen anger: Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att skapa en organisation för den interna kontrollen i VGR. Regionstyrelsen ska också förvissa sig om att nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god och utvärdera VGR:s samlade system för intern kontroll med utgångspunkt från deras rapportering.

266 Rutin intern kontroll 5 (10) Rutin: Koncernkontoret har en samordnande och stödjande roll och ansvarar för att information och stödmaterial finns tillgängligt för verksamheterna och erbjuder utbildning och stöd utifrån verksamheternas behov. Den interna kontrollen ingår i ledningssystemet för koncernen och koncernkontoret samordnar arbetet med intern kontroll med övriga insatser som har inriktning mot riskanalyser och åtgärder/kontroller, till exempel inom patientsäkerhet, säkerhet, ekonomi, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Nämndernas/styrelsernas arbete med intern kontroll följs upp löpande genom ordinarie controllingmöten 1 med respektive verksamhet. Rapportering till regionstyrelsen ska ske, när det behövs i särskilda ärenden, i samband med regiondirektörens löpande information till regionstyrelsen. Koncernkontoret gör en genomgång av nämndernas/styrelsernas planer för intern kontroll varje år. En genomgång sker också av revisorskollegiets revisionsrapporter med avseende på intern kontroll/styrning och ledning varje år för att ta tillvara det som uppmärksammas i granskningar. En samlad uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder redovisas till regionstyrelsen. De internrevisorer som regionstyrelsen utsett följer i sitt uppdrag hur arbetet med intern kontroll utvecklas vad gäller regionstyrelsens eget arbete. 3.2 Ansvar och uppgifter för nämnder/styrelser Här redovisas vad som står i riktlinjen samt kompletterande rutin. Riktlinjen anger: Nämnderna/styrelserna ska inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk, upprätta en organisation för och att anta regler och rutiner för den interna kontrollen. Förvaltningschef /VD har inom nämndens/styrelsens verksamhetsområde ansvar för att lokala regler och rutiner upprättas samt att löpande rapportera till nämnd/ styrelse om hur arbetet med den interna kontrollen fungerar. Risk- och väsentlighetsanalys ska genomföras av varje nämnd/styrelse utifrån verksamhetens samlade uppdrag (reglemente, mål och uppdrag). Nämnden/styrelsen ska fastställa riskanalysen i samband med budgetarbetet. Varje nämnd/ styrelse ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Av planen ska framgå vad som ska granskas under året och när respektive granskning ska rapporteras till nämnden. 1 Koncernkontorets möte med respektive förvaltningsledning kring verksamhet, ekonomi, personal med mera.

267 Rutin intern kontroll 6 (10) Varje nämnd/styrelse är skyldig att följa upp den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och rapportera till regionstyrelsen. Nämnder/styrelser ska dokumentera gjorda riskanalyser, planer och åtgärder. Rutin: VGR:s verksamheter är av olika omfattning och arbetar inom skilda områden. Varje nämnd/styrelse behöver därför ha möjlighet att anpassa arbetet med intern kontroll, men på ett sådant sätt att det uppfyller såväl kommunallagens krav som VGR:s egna riktlinjer och rutiner. Nedanstående gäller samtliga nämnder/styrelser: Arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll ska följa tidplanen för arbetet med budget och uppföljning i respektive verksamhet. Plan för intern kontroll ska fastställas i samband med att nämnden/styrelsen fastställer sin detaljbudget. Planen ska skickas in till regionstyrelsen. En plan för intern kontroll ska minst innehålla följande område Kontrollområde (vilken verksamhet/process?) Kontrollmoment (det som ska kontrolleras) Ansvarig för att utföra kontrollen (den som ska utföra kontrollen) Metod för kontrollen.(omfattningen på uppföljning hur/ när görs kontroll?) Till vem rapportering av genomförd kontroll ska ske och när Förvaltningschef är ansvarig men kan utse vilken funktion/tjänsteman som är samordningsansvarig och kontaktperson gentemot koncernkontoret i frågor om intern kontroll. Vid koncernkontorets ordinarie controllingmöten med respektive verksamhet ska verksamheten lyfta om det finns risker eller åtgärder utifrån intern kontroll som behöver uppmärksammas på regiongemensam nivå. I övrigt gäller ordinarie uppföljningsrutiner för nämndens/styrelsens uppdrag och mål. Särskilda, allvarliga risker som uppmärksammas ska alltid redovisas direkt till regiondirektören. Rapportering till regionstyrelsen görs vid behov, i samband med regiondirektörens löpande information. 4 Beskrivning av arbetssätt 4.1 Kontrollmiljö Att dokumentera sin kontrollmiljö är det första viktiga steget för att arbeta med intern kontroll. Med kontrollmiljö avses den verksamhet som kontrolleras och förutsättningarna för att kontrollera.

268 Rutin intern kontroll 7 (10) Verksamheten har säkert redan en dokumenterad ledningsstruktur. Kontrollera att den beskriver följande frågor. Om inte fyll på det som är relevant för att förstå verksamheten ur ett kontrollperspektiv. Vilka mål och uppdrag har verksamheten? I vilken miljö finns verksamheten (fysiskt, kulturellt, organisation, ansvarsfördelning/befogenheter, kompetens med mera)? Vilka lagar, författningar och regionövergripande styrdokument är de viktigaste för att styra verksamheten? Vilka beroenden finns till andra verksamheter? Vilka är de viktigaste verksamhetsegna rutiner, riktlinjer som finns? Vilka övriga, specifika, unika faktorer påverkar? Hur kan måluppfyllelsen mätas? 4.2 Riskanalys Enligt riktlinjerna för intern kontroll ska riskanalys göras varje år i anslutning till arbetet med att ta fram planen för intern kontroll, det vill säga i samband med arbetet med detaljbudget. Nedan redogörs för hur en riskanalys kan genomföras. För att förenkla för verksamheten eftersträvas att arbetet ska kunna ske på ett likartat sätt, oberoende av vilket krav som styr att riskanalysen ska göras (patientsäkerhet, säkerhet, ekonomi, arbetsmiljö, kompetens med mera). Arbetet med riskanalys ska kunna anpassas till organisationen. Varje organisation behöver hitta sitt sätt att anpassa och organisera arbetet utifrån storlek och verksamhetsinnehåll. Generellt gäller följande för att nå resultat: Förvaltningsledningen deltar direkt eller stödjer att arbetet sker. Olika kompetenser/ representanter från olika sakområden/olika nivåer deltar för att fånga olika typer av risker. De förtroendevalda är i något skede/på något sätt delaktiga i arbetet med att ta fram riskanalys. Riskanalyser ska göras inom flera områden, till exempel inom säkerhetsarbetet, patientsäkerhet eller arbetsmiljö. De riskanalyser och kontroller som görs utifrån annan lagstiftning/ andra styrande dokument är självklara och värdefulla underlag i arbetet med intern kontroll. Många kontroller sker i det löpande arbetet, till exempel inom lönehantering, fakturering och utbetalning. Här gäller det att säkerställa att det är relevanta kontroller som utförs. Gå igenom resultatet av befintliga kontroller och avvikelsesystem med mera som underlag för att bedöma hot/risker och för att bedöma om befintliga kontroller är relevanta och effektiva. Saknas kontroller eller förekommer onödiga kontroller? Vid behov av en mer detaljerad riskanalys fordras delaktiga medarbetare med ingående kunskap om den verksamhetsprocess som ska gås igenom.

269 Rutin intern kontroll 8 (10) Riskanalys görs med fördel ur flera perspektiv samtidigt, till exempel vid en förändring inom hälso- och sjukvård, där risker för patientsäkerhet, arbetsmiljö och yttre faktorer kan vägas samman. För hälso- och sjukvård finns en kompletterande regional riktlinje för riskanalys. Identifiera risker För att identifiera risker/hot så kan det vara en fördel att strukturera verksamheten för att fånga helheten. För att tänka igenom vilka olika risker som kan förekomma kan de till exempel delas in i strategiska risker, verksamhetsrisker, finansiella risker och legala risker. Om det finns dokumenterade underlag för riskanalysen (till exempel genomförda händelseanalyser inom liknande processer) kan dessa göras tillgängliga och användas i riskanalysarbetet. Oberoende av hur arbetet görs är det viktigt att alla inblandade har ett öppet sinne och att uppmuntra kreativitet och ett kritiskt synsätt. Pröva gärna att vända på resonemanget genom att fråga Vilka är våra kritiska framgångsfaktorer?. Värdera och prioritera risker Riskbedömning När riskbedömning ska göras kan följande frågor hjälpa till: Vad kan hända? Beskriv det som skulle kunna inträffa Vad blir konsekvenserna? Beskriv troliga konsekvenser om det skulle inträffa. Bedöm hur allvarlig konsekvensen blir. Hur sannolikt är det? Bedöm hur sannolikt det är att det inträffar. Riskmatriser är värdefulla hjälpmedel för riskbedömning och i första hand ska följande etablerade modeller i VGR användas: Riskmatris/bedömningskriterier för det systematiska säkerhetsarbetet i VGR. Det finns i dokumentet Regional riskanalysmodell på intra.vgregion.se/sakerhet under fliken Verktygslåda i högerkolumnen. Riskmatris för patientsäkerhet, se Handbok - Riskanalys och händelseanalys. Den finns på under fliken Patientsäkerhetsplan/Verktyg och metoder/händelse-och riskanalys/riskanalys. OBS: Riskmatrisen är ett hjälpmedel och måste användas med omdöme. Riskmatrisens värden ska endast ses som vägledande och en sammanfattande bedömning behöver alltid göras. Identifiera bakomliggande orsaker För att kunna vidta åtgärder är det viktigt att kartlägga och förstå vad som orsakar risken. En fördjupad analys kan behöva göras. Besvara frågan om varför/vad som kan orsaka den oönskade händelsen. 4.3 Riskhantering åtgärder Uppmärksammas risker som behöver åtgärdas ska dessa föras in i en åtgärdsplan. Ange vad som ska göras, vem som är ansvarig och tidsplan för arbetet. En genomförd åtgärd släcker en risk och förflyttar den från en icke acceptabel nivå till en acceptabel nivå.

270 Rutin intern kontroll 9 (10) En risk kan hanteras antingen genom att minska sannolikheten för att den inträffar eller minska konsekvensen om den inträffar. Kan inget av detta göras kan risken ändå hanteras genom att öka beredskapen för att hantera dess konsekvenser. Mall för åtgärdsplan finns på intra.vgregion.se/internkontroll. Respektive nämnd/styrelse kan anpassa åtgärdsplaneringen utifrån egna behov/krav. 4.4 Plan för intern kontroll I planen för intern kontroll redovisas de särskilda kontrollmoment som ska göras under året (inte att förväxla med alla de kontroller som utförs löpande i olika verksamhetsprocesser). Planen grundar sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten och på genomförd riskanalys. Det innebär att planen för intern kontroll kan innehålla kontrollmoment som behövs utifrån de risker som uppmärksammats i riskanalysen kontrollmoment som behövs utifrån en bedömning att extra kontroll är nödvändig för arbetsuppgiften/processen oberoende av om uppgiften i sig bedöms fungera väl och med god kontroll. Planen ska fokusera på områden där man bedömer att utökade kontroller behövs. (I avsnitt 4.2 beskrivs hur väsentliga risker tas fram genom riskanalys) Mall för plan för intern kontroll finns på intra.vgregion.se/internkontroll. Respektive nämnd/styrelse kan anpassa planen utifrån egna behov/krav. Planen för intern kontroll ska minst innehålla följande områden: Kontrollområde (vilken verksamhet/process?) Kontrollmoment (det som ska kontrolleras) Ansvarig för att utföra kontrollen (den som ska utföra kontrollen) Metod för kontrollen.(omfattningen på uppföljning hur/ när görs kontroll?) Till vem rapportering av genomförd kontroll ska ske och när 4.5 Information kommunikation En väl fungerade kommunikation är grundläggande för att intern styrning och kontroll ska fungera. Mål och styrande dokument ska vara kända i organisationen och vara lätt tillgängliga. Information om avvikelser, brister, uppföljningar och förslag till förbättringar ska nå rätt instanser. Det ska vara lätt att anmäla fel, brister och förslag. I tillämpliga fall ska det regiongemensamma systemet för avvikelserapportering användas. Informationskanaler ska vara kända och uppdaterade. Det ska vara lätt att söka kunskap. Arbetet med intern styrning och kontroll ska vara känt.

271 Rutin intern kontroll 10 (10) 4.6 Uppföljning och tillsyn Varje nämnd/styrelse ska säkerställa att arbetet med den interna kontrollen inom den egna nämnden/styrelsen är tillräcklig. Se avsnitt 3.2. Regionstyrelsen ska följa upp att nämndernas/styrelsernas arbete med intern kontroll är tillräcklig. Se avsnitt 3.1. De kriterier som kommer att användas av regionstyrelsen vid uppföljningen av nämndernas/styrelsernas arbete med intern kontroll kommer att tas fram och redovisas. Genom revisorskollegiets granskningar och revisionsrapporter får organisationen en extern uppföljning av hur verksamheten i stort fungerar. Den ska tas tillvara i det övergripande förbättringsarbetet kring intern styrning och kontroll. 4.7 Allmän handling/sekretess Handlingar som tas fram i arbetet med intern kontroll (riskanalyser, åtgärdsplaner, plan för intern kontroll, uppföljningar) kommer sannolikt att omfattas av reglerna om allmän handling i tryckfrihetsförordningen (TF). Om någon begär ut en handling, till exempel en riskanalys, får den som har handlingen först bedöma om det är fråga om en allmän handling (föreligger handlingen i sitt definitiva skick jfr 2 kap TF) och om så är fallet ska handlingen genast lämnas ut såvida inte handlingen omfattas av någon bestämmelse i offentlighet och sekretesslagen. Om handlingen inte lämnas ut ska den som har begärt att få ta del av handlingen få en upplysning om att denne kan få ett överklagbart beslut.

272

273

274

275

276

277

278 Västra Götalandsregionen 1 (5) Justerat Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Tomas Andersson Telefon: E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Revidering och utveckling av Vårdval Rehab inför 2016 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer upprättad krav- och kvalitetsbok med tillhörande bilagor som anger förutsättningar inklusive ersättningsnivåer för att bedriva rehabenhet inom Vårdval Rehab från och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra förslag om vidareutveckling av Vårdval Rehab enligt lämnat förslag. Sammanfattning av ärendet Reviderad krav och kvalitetsbok för Vårdval Rehab gäller från och med 1 januari Fördjupad beskrivning av ärendet Vårdval Rehab infördes 1 september I samband med beslutet att införa Vårdval Rehab gavs hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att fortsatt bedriva utrednings- och utvecklingsarbete av vårdvalsmodellen Vårdval Rehab och det regelverk som beskrivs i krav- och kvalitetsboken. En generell revidering med uppdatering och förtydligande av texter har gjorts samt en fördjupad översyn inom områdena: 1) Kvalitets- och uppföljningsindikatorer inklusive indikatorer för målrelaterad ersättning 2) Ersättning och kostnadsansvar 3) Gruppbaserad patientutbildning och behandling 4) Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Nedan följer förslag till förändringar i krav- och kvalitetsbok 2016 samt områden som kräver fortsatt utredning. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

279 Datum (5) Diarienummer HS Redovisning av förslag Förslag till förtydligande samt utveckling av Krav- och kvalitetsbok 2016 Kvalitets- och uppföljningsindikatorer Indikatorer med målrelaterad ersättning beskrivs i krav- och kvalitetsboken, övriga indikatorer finns publicerade på Vårdval Rehabs webbplats. 59 indikatorer har tagits fram för uppföljning, varav 5 är kopplade till målrelaterad ersättning. 39 stycken är relaterade till nationella eller regionala medicinska riktlinjer alternativ REK-listan, FYSS. Justerad indikator för målrelaterad ersättning för BoA-registrering. Ersättning och kostnadsansvar En betydande andel av den ersättning som utgår för genomfört uppdrag inom Vårdval Rehab baseras på viktade vårdkontakter. En ersättningsmodell som i så hög grad fokuserar produktion riskerar bidra med incitament till ökade volymer vilka i sin tur kan medföra ökade kostnader. Inför 2016 föreslås följande justeringar: Teambesök (en patient möter flera yrkeskategorier samtidigt) får vikt 3,0 Gruppteambesök (flera patienter möter samtidigt flera yrkeskategorier) får vikt 0,8 per deltagande patient Ändrad tilläggsvikt för förstabesök inom 365 dagar från 1,0 till 0,5 Ändrad ålder för tilläggsvikt vid yngre patient från 10 år till 12 år Ersättning per kontaktpoäng ändras från 420 kronor till 400 kronor Inarbetning av tillämpningsbeslut avseende tröskel (3,0) och ersättning per CNI-poäng (65 kronor) Gruppbaserad patientutbildning och behandling Begreppen Gruppbesök och Avancerade gruppbesök ersätts med Gruppbaserad behandling samt Gruppbaserad patientutbildning Förtydligande avseende innehåll och omfattning av gruppbaserad behandling och gruppbaserad patientutbildning Förtydligande att rehabenheten ska erbjuda gruppbaserad patientutbildning och gruppbaserad behandling. Samverkan Förtydligande om att rehabenhet ska samverka med berörda och/eller av patienten valda vårdaktörer oavsett driftform Förtydligande om att rehabenhet ska upprätta dokumenterade rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för uppdragets utförande Krav på samverkan med vårdcentral/er kring patientutbildning enligt regionala riktlinjer alternativt nationella riktlinjer i de fall regionala riktlinjer saknas.

280 Datum (5) Diarienummer HS Övriga områden Neuroteam Förtydligande avseende gränssnitt mellan tilläggsuppdrag och basåtagande Förtydligande om att vidareutbildning om 15 högskolepoäng inom neurologi avser efter avslutad grundutbildning Förtydliganden av regler kring volymkrav. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande metoder Förtydligande av rehabenhetens uppföljningsansvar vid förskrivning av FaR Anpassning enligt Patientlag 2014:821 Invånare från andra landsting/regionen kan göra vårdval i VGR. Anpassning till konkurrensverkets beslut RS Justering av text kring lokalisation i förhållande till fysioterapeuter verksamma enligt lag om ersättning för fysioterapi 1993:1652 och förordning om ersättning för fysioterapi 1994:1120 Övriga justeringar Generell översyn, uppdatering och förtydligande av formuleringar, begrepp och termer i syfte att skapa större enhetlighet och få större samstämmighet med krav- och kvalitetsbok VG Primärvård samt den nationella termbanken. Rehabenheten ska byta underleverantör på Västra Götalandsregionens anmodan, om de saknar kompetens eller har samarbetssvårigheter Västra Götalandsregionen kan komma att begära in uppgifter om rehabenheterna för publicering på t.ex Förslag om fortsatt utredning och annan hantering I samband med översyn av krav- och kvalitetsboken inför 2016 framkommer områden som vidare behöver utredas. Det finns även områden som handlar om primärvårdens utveckling som inte löses genom ett förfrågningsunderlag utan kan kräva strukturella eller organisatoriska lösningar. Psykisk ohälsa/sjukdom En utredning har genomförts i syfte att utreda hur ett gott omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa på primärvårdsnivå uppnås. Utredningen föreslår ett förtydligande gällande samverkan mellan rehabenhet och vårdcentral för att säkra adekvata behandlingsinsatser för patienter med komplex problematik. Resultatet visar på att det inom ramen för Vårdval Rehab är för tidigt att avgöra om patienter med psykisk ohälsa får sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda. Eventuella förändringar i vårdvalsmodellen avseende denna patientgrupp kräver fortsatt utredning och utvärdering under en längre period.

281 Datum (5) Diarienummer HS Neuroteam Utredning som belyser om patienter med behov av enbart logopedinsatser på primärvårdsnivå ska omhändertas via Vårdval Rehabs neuroteam. Ersättning och kostnadsansvar För att stimulera rehabilitering som påverkar patienternas funktionsförmåga på önskat sätt borde grunden i ersättningsmodellen vara ersättning per vårdepisod, där ersättningen varierar med diagnos samt utveckling av patientens funktionsoch aktivitetsförmåga. En sådan modell förutsätter indata som idag inte samlas in på ett likvärdigt och heltäckande sätt i Västra Götalandsregionen. När erforderlig indata kan inhämtas behöver ett uppdrag ges att utveckla och genomföra ett beskrivningssystem för rehabiliteringsverksamhet, vilket väger in funktions- och aktivitetsförmåga. Indikatorer och uppföljning Ytterligare utveckling av indikatorer som följer rehabiliteringsinsatser och behandlingsresultat inom ramen för Vårdval Rehab. IS/IT Fortsatt utveckling av ett webbaserat IT-verktyg som ger rehabenheterna möjlighet att följa och jämföra sina resultat med andra enheter i regionen. Fortsatt arbete för att publicera ett urval av indikatorer på 1177 Vårdguiden. Åtagande utöver basåtagande Införande av certifiering och profilering omnämns i krav- och kvalitetsboken. Detta har inte hunnit utredas till krav- och kvalitetsbok Beredning Utvecklingsarbetet har i huvudsak genomförts inom tidigare vårdvalsenheten med avstämningar och kunskapsinhämtning från tidigare hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborgs Universitet och vårdgivare. Vid behov har andra sakkunniga adjungerats. Löpande avstämning har skett med HSS referensgrupp samt beredningsgrupp till hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp med representanter från HSA, HSNK, regionens sjukhus, Närhälsan, PrimÖR Rehab samt Göteborgs universitet. Dialogforum har utgjort referensgrupp för vårdgivarna. Avstämning har skett en gång med HSS:s brukarsamverkan och två gånger med regionstyrelsens fackliga referensgrupp.

282 Datum (5) Diarienummer HS I arbetet med justeringarna i krav- och kvalitetsbok 2016 har synpunkter också inhämtats från bland annat enheten för läkemedel och hjälpmedel, primärvårdens hjälpmedelsenhet, patientnämndernas kansli, primärvårdens FoU-enhet, samt kunskapscentrum för jämlik vård. Översynen av texter om - och medicinsk revision har skett i samarbete med VGR:s juridiska enhet. Förslag till krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab 2016 har förhandlats enligt 11 MBL. Förhandlingen avslutades i oenighet. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef Bilaga 1. Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab med tillhörande bilagor gällande från och med 1 januari Protokoll från regionstyrelsens MBL-grupp den 8 juni , med tillhörande bilagor, gällande Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab Beslutet skickas till Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämnderna Primärvårdsstyrelsen Kvalitetsstyrning, uppföljning och avtal, enhet primärvård för förmedling till vårdgivare i Vårdval Rehab

283 1 (4) Protokoll Protokoll från regionstyrelsens MBL-grupp den 8 juni 2015 gällande 342 Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård och 343 Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab Tid: Plats: Biosalongen, Residenset, Vänersborg Fackliga representanter Eva Andersson, Saco Christina Sjöberg, Saco Abdol Vazae, Fysioterapeuterna Stig Roos, SSR Gunilla Petersson Bergström, Psykologföreningen Annika Westergård, Psykologföreningen Marita Tenggren, Vårdförbundet Anne Karin Grande Höglund, Vårdförbundet Ricardo Amio, Kommunal Monica Malmkvist, Kommunal Ingegerd Hermansson, Vision Camilla Schûler, Vision Inga-Maja Nilsson Björling, Ledarna Arbetsgivarrepresentanter Ann-Sofi Lodin, Johan Flarup, Marina Olsson, Rose-Marie Nyborg, Lena Karlsson, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

284 Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, (4) Utses att justera För Saco För Vision För Kommunal För Ledarna För Vårdförbundet För Fysioterapeuterna För SSR För Psykologföreningen Ordförande Sekreterare Eva Andersson Ingegerd Hermansson Ricardo Amio Inga-Maja Nilsson Björling Marita Tenggren Abdol Vazae Stig Roos Gunilla Petersson Bergström Ann-Sofi Lodin, Karin Andersson

285 3 (4) Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård 11 MBL, Rose-Marie Nyborg Föredragande redogör för en sammanfattning av de förändringar som arbetsgivaren önskar göra till KOK boken. Psykologföreningen ifrågasätter vad som menas med motsvarande kompetens och menar att en legitimerad psykoterapeut inte kan jämställas med en legitimerad psykolog när det gäller utredningar och bedömningar då endast psykologer har kompetens att utföra dessa arbetsuppgifter. Arbetsgivaren svarar att det är regionala medicinska riktlinjer som styr detta och inte KOK boken. Psykologföreningen ifrågasätter vad som menas med meningen på sid 15 psykologers produktivitet måste höjas. De fackliga organisationerna bifogar en tvärfacklig protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 1. SSR bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 2. Psykologföreningen bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 3. Förhandlingen avslutas i oenighet Revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab 11 MBL, Lena Karlsson Föredragande redogör för revidering av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab. Revideringen handlar om justeringar snarare än nya förslag. De fackliga organisationerna lyfter att det är olyckligt att förändring sker innan utvärdering har skett av den viktade ersättningen. Fysioterapeuterna bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter bifogar en protokollsanteckning till protokollet. Bilaga 5.

286 4 (4) Protokoll från Regionstyrelsens MBL-grupp, Ledarna ställer sig bakom yttrandena från Fysioterapeuterna och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förhandlingen avslutas i oenighet

287 Fysioterapeuternas inlaga MBL 11 förhandling angående nedsättning av ersättningsnivåer vårdval Rehab Förbundets inställning Fysioterapeuternas anser att förslaget och det fattade beslutet vilar på alltför svag faktagrund och måste betraktas som en ren matematisk omfördelning av ekonomin utan föregående förankringsprocess. Förslaget tar inte hänsyn till regionens skyldigheter enligt Hälso- och sjukvårdslagen vad gäller utbudsfrågan och säkerställande av vårdkedjor och arbetsmiljöansvaret. Regionen har inte gett vårdintressenter med avtal, de egendrivna verksamheterna och berörda förbund den insyn och delaktighet som krävs för att i samverkan söka finna hållbara. Data- och faktainsamling med vidhörande analys saknas helt i beslutsunderlaget avseende de risker och effekter som kan förväntas uppstå. Förslaget saknar också handlingsplan för hur negativa effekter och risker skall hanteras om de uppstår. Under hösten beskrev våra medlemmar att många jobbade mycket övertid och att det inte gavs utrymme till någon vidareutbildning, kurser, semester eller andra ledigheter p.g.a. arbetsgivarens oro att inte gå runt ekonomiskt. Arbetstempot beskrevs av många som orimligt högt och som ohållbart i längden. De flesta enheter har klarat av ekonomin bra men har svårare att klara 7-dagarsregeln eftersom antalet patient ökat då det har funnits ett uppdämt behov av rehabilitering på många orter. Fysioterapeuterna anser att genomförandet kommer att leda till allvarliga negativa konsekvenser gällande arbetsmiljö och ekonomi för alla enheter men särskild för mindre enheter på landsbygden. Vi anser också att förslaget är kontraproduktivt för arbetsmiljön och även för att klara allt fler och svårare patientfall i den öppna vården på primärvårdsnivå. Förslaget riskerar att stoppa nödvändig utveckling för att uppnå målen enligt visionen i valfriheten. Konsekvenser av förslaget om sänkning av ersättningsnivåer i vårdvalet Vi ser att beslutet i dess förlängning kommer att få allvarliga konsekvenser för invånarna. De vi i detta skede identifierat anges nedan. Fysioterapeuterna Postadress Box 3196, Stockholm Besöksadress Vasagatan 48 Telefon E-post kansli@fysioterapeuterna.se Webbadress Bankgiro Plusgiro

288 Sida 2/3 Konsekvenser ur ett patientperspektiv: Kan leda till minskade utbud mot invånarna då viljan att starta verksamheter eller driva verksamheter enligt angivna förutsättningar för Vårdval Rehab minskar. Att nationella, regionala och lokala riktlinjer avseende rehabilitering i fungerande vårdkedjor inte kan efterlevas. Ökade patientsäkerhetsrisker då förslaget innehåller en styrfunktion som stimulerar ett ökat patientflöde för bibehållen ekonomisk nivå. Fler behandlingstillfällen för enskild individ. Ojämlik rehabilitering beroende på var man bor i regionen pga otillräcklig anpassning av regelverket. Konsekvenser ur ett verksamhetsperspektiv Den nu beslutade sänkningen gällande ersättning av Vårdval Rehab med dess angivna nivåer kommer därför att förvärra de konsekvenser för arbetsmiljö som redan uppstått till följd av villkoren för ersättning. Istället för uppräkning blir det nu en sänkning av ersättningen. Ökad arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö med ökad risk för felbehandling som följd. Avstannad utveckling avseende satsningar på nödvändiga investeringar och kompetensutveckling. Avstannad implementering av nya och mer effektiva undersöknings- och behandlingsmetoder grundade i modern forskning. Det blir svårare att tillämpa nationella riktlinjer för olika åkommor. Det ekonomiska beslutet kommer att leda till fler vårdbesök och längre behandlingsserier då beslutet styr mot andra arbets- och förhållningssätt i vårdsituationen. Verksamheterna kommer i större utsträckning att tvinga behandlande fysioterapeuter att strikt hålla tiden enligt gällande ersättningsnivå vid varje behandlingstillfälle. Ett ökat flöde och antal besök blir det enda som gör att den ekonomiska omfattningen kan bibehållas i verksamheterna. Fysioterapeuterna Postadress Box 3196, Stockholm Besöksadress Vasagatan 48 Telefon E-post kansli@fysioterapeuterna.se Webbadress Bankgiro Plusgiro

289 Sida 3/3 Synpunkter inför framtiden en god dialog med sakkunniga ger bättre underlag för framtida åtgärder Fysioterapeuterna anser att regionen bör föra en tätare dialog med förbundets representanter och göra dem mer delaktiga i utredningar inför beslut om åtgärder för en ekonomi i balans. Fysioterapeuterna är övertygade om att en satsning och bättre utnyttjande av fysioterapeutisk kompetens är en del av lösningen för att motverka sjukskrivningar och däremot få en bättre ekonomi i balans. Detta skulle säkerställa att eftervårdrehabilitering till följd av skada/sjukdom och utskrivning efter sjukhusvistelse fungerar samt att akuttider finns för att minska nyttjandet av vård vid fel vårdinstans. Vi anser att det behövs en gedigen analys bl.a. utifrån följande: Hänvisningssystem och samverkan där patienter styrs mot rätt vårdkompetens enligt gällande forskning. Se exempelvis Lena Nordemans forskning avseende patienter med problem från rörelseapparaten (skelett, leder muskler, ligament, rygg- och nackbesvär etc). Sökmönster i det fria vårdsökandet. Möjligheten till likvärdig vård oavsett var man bor i regionen. Diagnos/funktionsdiagnos vilka insatser görs och vilket resultat uppnås? Genomlysning av om givna vårdinsatser görs av rätt kompetens med rätt inriktning och på rätt vårdnivå. Genomlysning av om huvudmannen i sin planerings- och ledningsansvar har en organisering av vården som innefattar fungerande vårdkedjor som säkerställer ett utbud med nödvändiga rehabiliteringsinriktningar. Detta för att vårdutbudet till invånarna ska följa fastställda nationella, regionala och lokala riktlinjer vid olika diagnoser i öppenvård. En garanti för att ersättningsnivån inte kan sänkas bör införas Se över totala kostnaden för primärvården. Fysioterapeuterna Postadress Box 3196, Stockholm Besöksadress Vasagatan 48 Telefon E-post kansli@fysioterapeuterna.se Webbadress Bankgiro Plusgiro

290 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters inlaga MBL 11 förhandling angående nedsättning av ersättningsnivåer i vårdval Rehab Förbundets inställning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter anser att förslaget till förändrad/sänkt ekonomisk ersättning inte grundar sig på en analys av det verkliga behovet av rehabilitering på primärvårdsnivå, utan enbart är en sänkning och en omfördelning av redan tilldelade medel. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter anser att ett genomförande av förslaget kommer att leda till allvarliga negativa konsekvenser gällande arbetsmiljö och ekonomi för alla enheter, med särskilt för mindre enheter på landsbygden. Det kommer på många håll att bli (är redan idag) omöjligt att rekrytera personal med erforderlig kompetens för att bedriva rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. Det är redan idag svårt att erbjuda medborgarna likvärdig rehabilitering oavsett var i regionen man bor. Det saknas en analys av de risker och effekter för medborgare och medarbetare som kan förväntas uppstå vid en förändring. Förslaget saknar också en handlingsplan för hur negativa effekter och risker skall hanteras om de uppstår. Konsekvenser för verksamheten Tillströmningen av patienter har varit god sedan vårdvalet infördes och många medarbetare har arbetat övertid för att möta behovet och för att kunna hålla tillgänglighet inom 7 dagar. Ersättningsmodellen med viktade vårdkontakter ger inte tillräcklig ersättning för de insatser som arbetsterapeuter utför i sin profession, och upplevs som ett stort stress- och orosmoment för medarbetarna. Det saknas en säker och bra uppföljning av arbetsterapeutiska behandlingsinsatser. Det nya journalsystemet, Asynja Vishp, som används inom Närhälsan, erbjuder inte den hjälp med verksamhetsuppföljning som behövs för att kunna utvecklas och möta framtiden. Vårdval Rehab infördes och har i dagsläget varit igång i 9 månader, alltför kort tid för att utvärdera effekter och förändra i ersättningsmodellen. Konsekvenser för patienterna Svårighet att rekrytera personal till rehabenheter på mindre orter medför ett minskat utbud och ojämlik tillgång till rehabilitering. 1

291 Ersättningssystemet stimulerar till fler återbesök, vilket inte alltid är av godo för patienten, telefonuppföljningar t ex lönar sig inte. Ökad arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö medför en ökad risk för felbehandling som följd. Konsekvenser för medarbetarna Många medarbetare känner idag en stor frustration över sin arbetsbelastning, som trots alla ansträngningar, inte ger tillräcklig ekonomisk ersättning till enheterna. Många upplever en arbetsrelaterad ohälsa. Ersättningsmodellens konsekvenser för arbetsterapeuter är den direkta orsaken till att kompetenta medarbetare väljer att lämna primärvården för annat arbete, man varken orkar eller vill arbeta med vetskapen om att trots alla ansträngningar så räcker det inte. Hos andra arbetsgivare erbjuds man en lugnare arbetstakt och på köpet en högre lön! Det är numera svårt att rekrytera kompetenta nya arbetsterapeuter till flera orter och rehabenheter i regionen. Föreliggande förslag, med en sänkning av ersättningen från 420 till 400 kr per kontaktpoäng, är ett katastrofalt hot mot en redan ansträngd arbetsmiljö och riskerar att redan trötta medarbetare tappar förtroendet för Västra Götalandsregionen som uppdragsgivare och arbetsgivare. Desillusionerade och omotiverade medarbetare är det sista verksamheterna behöver! Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter yrkar på följande Höjd/alternativt bibehållen (420 kr) ersättningsnivå per kontaktpoäng Tillförlitliga och användarvänliga IT-system som stöttar verksamhetsuppföljning Utveckling av kvalitetsindikatorer som kopplar diagnos till funktionsoch aktivitetsförmåga före och efter intervention Fortsatt arbete med tydliga gränssnitt primärvård/kommun/hälsa&habilitering/sjukhus-specialistnivå 2