PROTOKOLL Fritidsnämnden

Transkript

1 sid 1 av 19 Plats och tid: Årydssalen, klockan 13:15 15:25, ájournering 14:35-14:50 Beslutande: Andreas Saleskog Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M), t.o.m. 21 Siri Näslund Ledamot (S) Anna Kälvestam Ledamot (M) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Per Atmander Ledamot (MP) Tjänstgörande ersättare: Närvarande ersättare: Övriga: Christer Martinsson (S) tjg för Vakant (S) Emma Mattsson (S) tjg för Mikael Erdtman (S) Mohamed Albuhaisi (L) tjg för Artur Hulu (M) tjg för Henrik Häggblad Magnus Sandgren (C) (M) fr.o.m. 22 Artur Hulu (M) 20-21, Magnus Arvidsson (M) 20-32, Gertrud Solding (SD) 20-32, Thomas Johansson (S) 20-32, Gun Hedlund (MP) Förvaltningschef Daniel Wäppling 20-32, gatu- och parkchef Marie Louise Svensson Wickström 20-25, fritids- och simhallschef Thomas Nilsson 20-32, ekonom Lisbeth Sunesson 20-21, distriktsidrottschef Blekinge Idrottsförbund Patrik Nilsson 20, idrottskonsulent SISU Per- Henric Lindersson 20, sekreterare Christina Svensson Utses att justera: Christer Martinsson Paragrafer: Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Justerande Christina Svensson Andreas Saleskog Christer Martinsson

2 sid 2 av 19 Anslag/Bevis Organ: Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift:

3 Innehållsförteckning sid 3 av Information från SISU idrottsutbildarna / s ekonomi - information / Redovisning av arbetsmiljö, fritidsnämndens ansvarsområde 2016/ Yttrande över samråd om detaljplan för Mörrum 67:74 och del av Mörrum 67:1 m.fl i Mörrum 2016/ Yttrande över samråd om detaljplan för Asarum 1:4 och 1:13 (Asarums centrum) 2016/ Förslag till Karlshamns - Tag bort björnlokorna i en permanent 2016/ Iordningställande av fler utomhusbanor för tennis 2015/ Ändring taxa i AAK-hallen 2014/ Lönebidrag Högadals IS 2016/ Information från presidiet / Handlingar för kännedom - mars / Beslutsuppföljning mars / Förvaltningschefen informerar /... 19

4 sid 4 av Information från SISU idrottsutbildarna / s beslut att godkänna informationen Distriktsidrottschef Patrik Nilsson från Blekinge Idrottsförbund och idrottskonsulent Per- Henric Lindersson från SISU idrottsutbildarna informerar om sin verksamhet och de bidrag som föreningar har möjlighet att söka. Under våren 2016 kommer följande projekt genomföras Rökfria idrottsmiljöer Satsning på värdegrundsarbetet Utbildning krishantering i föreningar

5 sid 5 av s ekonomi - information / s beslut att godkänna informationen Ekonom Lisbeth Sunesson informerar om fritidsnämndens förvaltning och ekonomi samt bakgrunden till redovisningarna.

6 sid 6 av Redovisning av arbetsmiljö, fritidsnämndens ansvarsområde 2016/837 s beslut att godkänna redovisningen Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning enligt gemensamt fastställda parametrar 1-6 för Karlshamns 1. Sjukfrånvaron 2015 statistik per nämnd redovisas Total genomsnittlig sjukfrånvaro för hela samhällsbyggnadsförvaltningen ligger på 19,1 dagar/anställd. Jfr med hela ens 24,2. Under 2015 skedde en minskning på samhällsbyggnad med 1,3 dag/anställd, vilket i omfattning motsvarar drygt en årsarbetare. En anledning till minskningen är att ett flertal rehabiliteringar av långtidssjuka avslutades under Korttidsfrånvaron ökar dock och samhällsbyggnad fortsätter att aktivt arbeta för att minska sjukfrånvaron. 2. Företagshälsovårdens insatser 2015 Den årliga volymen är enligt avtalet med Avonova totalt 4000 timmar. Utfallet på resursutnyttjandet för 2015 är fördelat: a) rehabilitering 43 % b) förebyggande 41 % c) löpande 16 %. Fördelningen är ungefär densamma som under Under 2014 skedde en ökning på rehabiliteringstjänster och en minskning på förebyggande arbete vilket kan bero på utvecklingen i sjukfrånvaro. Behovet av timmar för beteendevetare ökar och inför 2016 hade resurserna överskridits med 300 timmar och förvaltningarna har uppmanats till restriktivitet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2015 nyttjat 7 % av de totala timmarna till olika former av stödinsatser. 3. Arbetsskador sammanställning redovisas Antalet arbetsskador har under de senaste sex åren varierat mellan st. 4. Tillbud Arbetsplatserna ansvarar för att åtgärder görs utifrån de tillbud som anmäls. Arbetsgivaren upplever att det lämnas in få rapporter. Facken och arbetsgivaren påminner kontinuerligt medarbetarna om värdet i att anmäla. 5. AHA-enkäten Medarbetarna har fått resultaten återkopplade, arbetsplatserna har analyserat sina resultatet och arbetet med att upprätta handlingsplaner är i gång på flertalet arbetsplatser. 6. Skyddsronder/arbetsmiljöronder

7 sid 7 av 19 Inga anmärkningsvärda arbetsmiljöproblem har framkommit vid de som hittills genomförts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Personalhandläggare Berith Håkansson Kommunstyrelsen Ekonomikontoret Ekonom Lisbeth Sunesson

8 sid 8 av Yttrande över samråd om detaljplan för Mörrum 67:74 och del av Mörrum 67:1 m.fl i Mörrum 2016/833 s beslut att anta yttrandet som nämndens eget Ansökan om planläggning av fastigheterna Mörrum 67:74 och del av Mörrum 67:1 m.fl. avser att möjliggöra för en utökning av byggrätten och verksamheten för fastigheten Mörrum 67:74. Planen syftar även till att möjliggöra för privata fastighetsägare att utöka sin tomtmark och att utreda möjligheten till bostäder och vård på fastigheten Mörrum 67:1. Parkenheten vill att de naturvärden som finns i området i form av grövre ekar ska beaktas. Utifrån denna ståndpunkt, ställer sig Parkenheten positiva till de föreslagna planangivelserna. Naturvärdena skyddas genom att markområdet i plan avsätts som prickad mark (marken får ej förses med byggnad). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Utredningsingenjör Linnéa Persson Fritids- och simhallschef Thomas Nilsson

9 sid 9 av Yttrande över samråd om detaljplan för Asarum 1:4 och 1:13 (Asarums centrum) 2016/834 s beslut att anta yttrandet som nämndens eget Detaljplanen avser att möjliggöra för en central knutpunkt i Asarum och plats för till exempel ett torg och att nya byggnader upprättas. Berörda fastigheter är Asarum 1:4, 1:81, 4:5, 43:1, 1:13, 1:15, 1:31, 1:33, 1:45, 1:46, 1:86, 1:89, 1:92, 1:116, 2:96, 5:9, 6:14, 14:6 samt 42:3. Parkenheten anser att det i anslutning till Prästgårdsalléns norra trädrad bör avsättas en sammanhängande yta, där ingrepp och åverkan ovan eller i mark endast får ske i yttersta nödfall. Dessa ingrepp ska då ske i samråd med och under kontinuerlig tillsyn av behörig tjänsteman från Parkenheten. Ytan som avses, breder ut sig längs med nämnda trädrad samt sträcker sig fem meter norrut från den närliggande fastighetsgränsen räknat det vill säga den gräns där det i dags läge finns ett stängsel. Se bilaga 1. I övrigt kommer önskemål och ansökningar om schakt eller likvärdiga ingrepp i al mark i eller i anslutning till Prästgårdsallén, hänvisas till och behandlas utifrån gällande grävbestämmelser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Parkingenjör Dan Pålsson Fritids- och simhallschef Thomas Nilsson

10 sid 10 av Förslag till Karlshamns - Tag bort björnlokorna i en permanent 2016/49 s beslut att ge förvaltningschefen i uppdrag att fortsätta med nuvarande skötselåtgärd att ge förvaltningschefen i uppdrag att upprätta en skötselplan och samråda med berörda fastighetsägare Jätteloka Det finns flera arter storväxta lokor i Sverige, bl. a. jätteloka (jättebjörnloka), Heracleum mantegazzianum och den mindre björnlokan, Heracleum sibiricum. Jättelokan är en invasiv art i Sverige, medan björnlokan är naturligt förekommande. Båda innehåller furokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning, vilket kan leda till kraftig hudirritation, rodnad eller brännblåsor. I det aktuella området gäller det jättelokan, som blommar i juli-augusti. De vita blommorna sitter i flockar, som kan bli en halv meter i diameter. Jättelokan är flerårig och producerar tusentals frön (vanligen st) från varje planta, vilka kan överleva många år (minst 5 år) i marken innan de gror vid gynnsamma förhållanden. Jättelokan är en främmande art som etablerat sig i Sverige och saknar därför några naturliga fiender i naturen. Detta innebär att den har lätt att föröka sig och att den tränger ut annan växtlighet genom sina höga, täta bestånd. Utbredningen av jätteloka i det aktuella området är stor. Området har till största delen en våtmarksliknande karaktär, är fuktigt till blöt och består huvudsakligen av organogena jordarter med låg bärighet. Området kräver därför en manuell skötsel, ofta med hjälp av röjsåg, vilken är försedd med klinga för att begränsa stänk av växtsaft. Skötsel av området har genomförts på detta sätt flera gånger per år i tre år. En mindre yta i områdets norra del är något torrare och utgörs av en gräsyta, vilken klipps regelbundet. Bestämmelser Bekämpning av jättelokan regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jättelokan, med stöd av förordning (2006:817) om växtskydd m.m.. I författningen föreskrivs att en eller länsstyrelse i samråd med kan upprätta en bekämpningsplan för jättelokan. När en bekämpningsplan finns kan länsstyrelsen fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att bekämpa växten. Europaparlamentets och rådets förordning om invasiva arter, vilken trädde i kraft den 1 januari Möjliga bekämpningsmetoder Mekanisk bekämpning (slåtter eller liknande och jordbearbetning) bör påbörjas så tidigt som möjligt under våren och därefter pågå under några år tills det är säkert att fröbanken i marken är utarmad och inga nya plantor växer upp.

11 sid 11 av 19 Slåtter eller liknande Det bästa sättet att bekämpa ett fåtal plantor av jättelokan är att kapa av stjälken under tillväxtpunkten, minst 10 cm under markytan eller gräva upp plantan. Slåtter eller liknande, som slår av stjälken ovan markytan dödar inte plantan, men kan vara nödvändigt som inledande bekämpning vid etablerade bestånd. Plantorna slås med fördel när de när de är på väg att blomma, eftersom plantorna då förlorar mest energi. Jättelokan måste slås ett flertal gånger per år då den sätter nödskott. Det är viktigt att slåtter eller liknande görs innan plantorna går i frö, då en enda planta kan ge upphov till tusentals nya plantor under en säsong. Blommor och knoppar måste föras bort och brännas utan att riskera att fröa av sig. Bete Långvarigt, kontinuerligt bete, med främst får och/eller kor, kan tillsammans med slåtter eller liknande utrota jättelokan. Betesdjuren bör släppas på tidigt på säsongen när plantorna är späda eller efter slåtter eller liknande har genomförts. Äldre exemplar av växten ratas av betesdjuren. Jordbearbetning Upprepad jordbearbetning, genom t.ex. plöjning, kultivator eller jordfräs är mest lämplig i områden där jättelokan helt dominerar och som inte hyser någon värdefull natur. Kemisk bekämpning Kemisk bekämpning med glyfosfat och triclopyr bör så långt som möjligt undvikas. Vid större bestånd kan dock kemisk punktbekämpning, genom stämpling eller avstrykning vara nödvändig. Detta medför, rätt genomfört att preparatet hamnar på rätt ställe, med rätt mängd. Även kemisk bekämpning bör genomföras på våren, när jättelokorna är max cm. Behandlingen måste även här upprepas senare under våren samt längre fram på säsongen i kombination med att plantorna slås. Regler kring vilka preparat som får användas ska följas. Kemisk bekämpning måste utföras av personal med rätt behörighet. För att mekanisk eller kemisk bekämpning ska vara framgångsrik måste alla drabbade markägare inom området samverka. Enstaka åtgärder utan plan och samordning kommer inte att lyckas. Val av bekämpningsmetod Att kapa stjälken under markytan är inte ett alternativ i det aktuella fallet, då utbredningen av jättelokan i området är stor. Jordbearbetning går inte att genomföra i det aktuella området, då markförhållandena är fuktiga till blöta med stort inslag av organiskt material, som har dålig bärighet. Kemisk bekämpning bör inte utföras i området på grund av dess närhet till ytvatten. Betesdjur i närheten av tättbebyggt område kan ibland vara förenat med negativa åsikter hos de närboende, vilket ställer extra stora krav på djurhållaren. Dessutom krävs investeringar i form av stängsel m.m. Tillgången till betesdjur kan också vara ett problem. Min bedömning är att en bekämpningsplan bör upprättas för det aktuella området enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jättelokan. Detta bör göras tillsammans med berörda fastighetsägare och i samråd med Länsstyrelsen.

12 sid 12 av 19 Vidare gör jag bedömningen att den mest lämpliga bekämpningsmetoden i aktuellt område är kontinuerlig slåtter med lämpliga redskap, vilken genomförs under några år. Slåttern ska påbörjas på våren och därefter ytterligare några gånger under vår och sommar. Slåttern ska göras innan plantorna hinner fröa av sig. Om slåttern görs under blomning måste blommor och knoppar tas omhand och brännas utan att de hinner fröa av sig. Slåtter kan med fördel kombineras med betesdjur. Beslutet skickas till Förslagsställaren Förvaltningschef Daniel Wäppling Gatu- och parkchef Marie Louise Svensson Wickström Miljöingenjör Jesper Bergman

13 sid 13 av Iordningställande av fler utomhusbanor för tennis 2015/3716 s beslut att ge förvaltningschefen i uppdrag att årligen starta upp en grustennisbana i Mörrum, en i Svängsta samt en i Kollevik att driften fortlöpande ska skötas av respektive förening Karlshamns Tennisklubb har inkommit med en skrivelse avseende hjälp med iordningställande av sina utomhusbanor till normal standard. Initialt behöver de hjälp med iordningställande av 3 banor. Tidigare säsong har klubben fått hjälp av Karlshamns att renovera delar av banorna i Kollevik, vilket har gjorts väldigt framgångsrikt. Inför säsong 2014 fattade fritidsnämnden beslut att starta upp tennisbanorna i Kollevik istället för Mörrum (2013/ ). Karlshamns har hjälpt Karlshamns Tennisklubb att starta upp en bana i Kollevik både 2014 och 2015 samt att båda banorna i Mörrum har startats upp både 2014 och Vidare beslutade fritidsnämnden (2014/2527) att hjälpa Svängsta Tennisklubb att starta upp deras bana inför säsongen 2015 med motkravet att få statistik över nyttjandegraden under sommaren Under perioden juni-september 2015 nyttjades tennisbanorna i Mörrum och Svängsta 120 timmar per bana. Detta får ses som en hög nyttjandegrad som berikar och stimulerar till en aktiv fritid i Mörrum och Svängsta. Tennisbanorna i Kollevik nyttjas frekvent av föreningens ungdomar men hyrs även ut till privatpersoner. Fritidsenheten föreslår därför att starta en grustennisbana i Mörrum, en en i Svängsta samt en i Kollevik. Den fortlöpande driften av banorna sköts därefter av respektive förening (Karlshamns Tennisklubb, Svängsta Tennisklubb och Mörrums GoIS Fotbollsklubb). Kostnaden för att starta varje bana är ca kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Förvaltningschef Daniel Wäppling Ekonom Lisbeth Sunesson Karlshamns Tennisklubb Svängsta Tennisklubb Mörrums GoIS FK

14 sid 14 av Ändring taxa i AAK-hallen 2014/4111 s beslut att föreslå fullmäktige att ändra taxan i AAK-hallen till samma taxa som Vägga A- hallen för föreningar som faller under taxegrupp 1 Ett förslag har inkommit från Carlshamns Innebandyklubb -85, att man inför samma taxa i AAK-hallen som i Vägga A-hall. Hyrorna är i dagsläget: Vägga A-hall, 54 kr/timme, måndag-fredag samt 88 kr/timme lördag-söndag. AAK-hallen, 166 kr/timme måndag-söndag. Fritidsenheten ställer sig positiva till att föreningar som faller under taxeklass 1 betalar samma summa i AAK-hallen som i Vägga. Intäkter 2015 för Vägga A-hall kr. AAK-hallen kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Carlshamns Innebandyklubb -85 Fritids- och simhallschef Thomas Nilsson Ekonom Lisbeth Sunesson

15 sid 15 av Lönebidrag Högadals IS 2016/794 s beslut att Högdals IS beviljas bidrag till trygghetsanställning 75 % för anvisad person, enligt gällande normer, under dennes tid i föreningen att lönebidraget utgår från och med Högadals IS ansöker i skrivelse om bidrag till trygghetsanställning för anvisad person. Ansökan avser en 75 % tjänst. Fritidsenheten bedömer att det finns utrymme för att bevilja bidrag till en 75 % tjänst inom befintlig budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Högadals IS Ekonom Lisbeth Sunesson Föreningskonsulent Peter Larsson Assistent Susanne Håkansson

16 29 Information från presidiet / sid 16 av 19 s beslut att godkänna informationen Ordförande Andreas Saleskog (S) informerar från seminariumet Träffpunkt idrott i Göteborg.

17 sid 17 av Handlingar för kännedom - mars /28 s beslut att godkänna redovisningen Till fritidsnämnden redovisas inkomna och upprättade handlingar till och med

18 sid 18 av Beslutsuppföljning mars /28 s beslut att godkänna redovisningen Redovisning av beslutsuppföljning för fritidsnämnden t.o.m. mars Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med beslutsuppföljning. Beslutet skickas till Ordförande Andreas Saleskog (S) Förvaltningschef Daniel Wäppling Fritids- och simhallschef Thomas Nilsson Gatu- och parkchef Marie Louise Svensson Wickström Föreningskonsulent Peter Larsson

19 32 Förvaltningschefen informerar / sid 19 av 19 s beslut att godkänna informationen Förvaltningschef Daniel Wäppling informerar från fritidsnämndens verksamhetsområde samt om kommande projekt i förvaltningen.