ORIGO III KULTURENS KARTRITARE. Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer

Transkript

1 ORIGO III KULTURENS KARTRITARE Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer Världskulturmuseet Göteborg 24 maj 2006

2 INNEHÅLL Kulturens kartritare... 3 Seminarium... 5 Summering...11 Utvärderingsenkät...12 Deltagande organisationer

3 KULTURENS KARTRITARE I maj genomförde ORIGO sitt tredje seminarium på Världskulturmuseet i Göteborg. Responsen var stor och vi tvingades nästan tacka nej till intresserade deltagare. Men alla fick plats till slut, och det var uppenbart att förväntningarna och intresset skruvats upp efter förra träffen på Rydals museum. Ambitionen den här gången var att föra samman entreprenörer, riskkapitalister (!) och affärsutvecklare med konstnärer och kulturorganisationer. Hur bemöter ni den kulturföretagare som söker er hjälp? Vi ställde frågan till ett tiotal projektutvecklare, och fick skiftande svar. Den gamla frågan kring vad som skiljer den vanlige företagaren från kulturföretagaren är i högsta grad fortfarande aktuell. Vad har kulturföretagarna att vinna på att positionera sig inom den sociala ekonomin? Och vilket föremål har genom tiderna fått över patentansökningar? Det var några av frågorna som dryftades och som utvecklades under seminariet. Resonemangen finner ni dokumenterade av David Björklund i föreliggande rapport. I Västra Götaland finns en ambition från politiskt håll att ljussätta konstnärernas situation, se över nätverk och undersöka vilka framkomliga vägar som kan gynna en vidgad arbetsmarknad för det fria kulturlivet. Syftet med ORIGO är att utgöra ett komplement till de offentliga stödstrukturerna och förhoppningsvis bygga ett rum där man kan samla kunskap och diskutera frågor kring kulturföretagande och organisationsutveckling. Under tre seminarier har ORIGO lyssnat av argument från det fria kulturlivet, frilagt förutsättningarna för kulturpolitik och regional utveckling i Västra Götaland, undersökt inom vilka fält kulturorganisationerna arbetar, vilka resurser man förfogar över och slutligen mött den mer affärsdrivande sidan av kulturen. Vi kan konstatera att ORIGO kilar in sig mellan kulturpolitiken och tillväxtfrågorna, och kompletterar de stödstrukturer som finns genom att föra samman aktörer som arbetar med konst, utbildning, coachning, rådgivning och finansiering. Nätverket ORIGO är öppet för alla som vill delta i den här diskussionen och arbetet med att stärka den fria kulturens roll i Västra Götaland, på olika sätt, utifrån sina resurser. Väl mött på nästa ORIGO-seminarium våren 2007! Ylva Gustafsson, Kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen Simon Roos, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen

4 4

5 SEMINARIUM Introduktion: David Karlsson, moderator David Karlsson inledde med en personlig historia för att illustrera den utveckling av arbetslivet som lett fram till att allt fler människor i dag jobbar i gränssnittet mellan kultur, kommunikation, forskning och näringsliv. David Karlsson berättade om sin farfar som arbetade på en fabrik i Trollhättan som tillverkade tåg. Hans far utbildade sig på Chalmers och arbetade sedan med att utveckla flygplansmotorer. Själv får han betalt för att läsa, skriva, diskutera och medverka i olika seminarier. Samtidigt har fabriken där hans farfar arbetade nu har blivit hemvist för Film i Väst. Så har vi gått från att producera saker till att tillverka kunskap, upplevelser, bilder, tankar och åsikter och på det sättet blivit medlemmar av det som den amerikanske forskaren Richard Florida kallar den kreativa klassen, till vilken också konstnärer hör. David Karlsson påpekade att utifrån kulturskaparens perspektiv kan den här utvecklingen vara dubbeltydig. Något som han och Lotta Lekvall också skrivit om i rapporten Den ofrivillige företagaren som handlar om kulturarbetares syn på att driva företag. Det finns svårigheter och fallgropar i att se konstnären som entreprenör. Men det finns också möjligheter, om man tar till sig rätt saker och driver sin verksamhet på ett klokt och genomtänkt sätt. Konstnären kan lära av dem som är vana att arbeta med entreprenörskap och företagande. Samtidigt ska man komma ihåg att näringslivets stödorganisationer oftast inte är experter på konstnärens villkor, och att de stödsystem som finns för till exempel små, innovativa teknologiföretag ofta är illa anpassade för kulturföretag. David Karlsson betraktar ORIGO-seminariet som en möjlighet att reda ut en del frågetecken och överbrygga de missförstånd och kunskapsbrister som finns i samarbetet mellan kulturliv och de aktörer som på olika sätt stödjer utvecklingen av företagandet i Västra Götaland. Detta betyder inte att alla konstnärer ska bli företagare. Inte heller att kulturpolitiken ersätts med näringspolitik. Vad man däremot kan behöva påminnas om ibland är att viss kultur faktiskt också är en del av näringslivet och därför kan behöva något slags företagsstöd. David Karlsson

6 Kulturen i den sociala ekonomin: Füsun Uzuner, Kooperativ konsult, och Torkel Andersson, Regional utveckling Füsun Uzuner Torkel Andersson Kooperativ konsult, eller Coompanion som man heter från och med hösten 2006, sysslar med information, utbildning och rådgivning till företag i den så kallade sociala ekonomin, det vill säga företag som har medlemsnytta eller allmännytta, inte ekonomisk vinst, som första prioritering. Füsun Uzuner menade att kulturentreprenörer ofta är verksamma inom den sociala ekonomin, eftersom de i första hand är intresserade av att förverkliga en vision och inte av att starta och driva företag med vinstintresse. Det är vidare en sektor som lockar många unga människor, och den kan därför ses som en tillväxtsektor också av den anledningen. Även om Füsun Uzuner inte tvekar att säga att det fria kulturlivet är en betydande aktör inom den sociala ekonomin är det statistiska underlaget svagt. Det gäller inte bara kulturens bidrag, utan hela den sociala ekonomin. Hennes berättelse om hur hon letat sifferunderlag hos både SCB och Kulturrådet väckte munterhet, förvåning och oro. Hennes uppmaning var att om vi ska prata om kulturens värde, då bör vi också ha koll på siffrorna. Regionutvecklingssekretariatet arbetar med olika frågor som rör tillväxt och utveckling i Västra Götaland, till exempel näringslivsutveckling, kommunikationer, utbildning och forskning. Torkel Andersson började med att understryka att arbetet med regional utveckling har sin bas i regionens vision om det goda livet, där en av de bidragande faktorerna sägs vara ett rikt kulturliv. Regionutvecklingsnämnden har vidare slagit fast att den sociala ekonomin är en tillväxtbransch som skapar nya arbetstillfällen. Det finns alltså även ekonomiska skäl att arbeta med att utveckla kulturlivet i regionen. Torkel Andersson hänvisade till regionens webb för de som vill läsa på mer. Istället ville han under seminariet passa på att kort ta upp frågan om de problem som myndigheterna har när de vill möta den sociala ekonomin. Det är en heterogen samling föreningar, företag, organisationer och människor som också faller in under flera olika aktörers nätverk, plattformar och stödformer. Regional utveckling arbetar därför intensivt med att hitta metoder för att stötta den sociala ekonomin, till exempel genom att skapa nätverk, underlätta samverkan, informera, påverka, utbilda och hjälpa till med finansieringsfrågor. 6

7 Kulturcoachning i verkligheten: Paneldiskussion Medverkande: Carin Ramneskär, Almi, Tommy Skoog, BRG/Brewhouse, Benny Nygren, Nyföretagarcentrum, Torkel Andersson, Regional utveckling, Ingrid Bexell Hultén, Kooperativ konsult, Lotta Lekvall, Nätverkstan. Moderatorn David Karlsson startade diskussionen genom att fråga om kultursektorn är annorlunda än andra affärsområden och i så fall kräver andra typer av stödinsatser och villkor. Benny Nygren: Det jag har upplevt är att det kan vara svårt att få kulturarbetare att förstå att de måste ta affärsmässigt betalt och därmed ha en bra ekonomi för att kunna driva ett företag. Går inte företaget runt kan man inte driva det vidare. På det sättet skiljer sig kulturföretag inte från andra företag. Torkel Andersson: Kultur kan ju vara både bred och smal. Ibland kan det vara svårt att få in både det smala och det breda i systemet. Det är något som den offentliga byråkratin måste få ökad förståelse för. Lotta Lekvall Carin Ramneskär: Som kreditgivare måste vi ju veta att man kan betala tillbaka. Då måste vi diskutera begrepp som lönsamhet, men det märks att kulturarbetare är lite obekväma med det. Lotta Lekvall: Rapporten Den ofrivillige företagaren, som jag och David Karlsson skrivit, visar att det är stor skillnad mellan att driva företag i kultursektorn och på andra områden. Ett problematiskt område för konstnärer är till exempel marknadsföringen. Ska man vara affärsrådgivare åt ett kulturföretag måste man förstå kultursektorns villkor för att kunna ge bra råd. Ingrid Bexell Hultén: Jag tror att det ofta uppstår språkliga svårigheter när affärsrådgivare och kulturföretag ska tala med varandra. De stödsystem som finns är anpassade efter tillväxtföretag, och det är sällan kulturföretag är det. Vi på Kooperativ konsult är vana att prata med människor som inte har själva företaget som främsta drivkraft och på det sättet kan vi nog ha enklare att nå fram. Ingrid Bexell Hultén Tommy Skoog: I den dagliga verksamheten är det inte så stor skillnad på kulturentreprenörer och andra. Men när det gäller tillväxt blir det knepigt. En filmare vill ju inte växa. Han vill bara göra sitt projekt och försöker utifrån det hitta finansiering och samarbetspartners. Tommy Skoog 7

8 Publikfråga: Kommunallagen tillåter inte att man ger bidrag till enskilda personer, bara organisationer. Eftersom konstnärer ofta är enskilda aktörer blir det problem här. Hur ska man göra för att komma runt detta? Torkel Andersson: Det här är ett problem. Lösningen är att man försöker samarbeta i olika former, till exempel i en ekonomisk förening. Det kan nog vara bra även för det kreativa arbetet. Carin Ramneskär Lotta Lekvall: Man ska också komma ihåg att det är ett risktagande att starta eget företag. Det är viktigt för en rådgivare att våga ge rådet att man inte ska bli egenföretagare. Då kan till exempel en ekonomisk förening vara ett bättre alternativ. Carin Ramneskär: Vi har visserligen inga specifika metoder för kulturlivet, men vi har bra alternativ för småföretag generellt, till exempel olika typer av mjuka lån eller minilån som är en hjälp att komma igång. Lotta Lekvall: Samtidigt är det så, återigen, att kulturarbetare själva anser att de har annorlunda förutsättningar och annorlunda drivkrafter. Det här måste de som ska ge stöd ta hänsyn till, oavsett om kulturarbetarnas uppfattningar är korrekta eller inte. Det här är en jätteviktig fråga som man måste ta på allvar. Benny Nygren: Jag håller inte med. Vi ser alla företag på samma sätt. Grunden är att man måste kunna leva på företaget. Det måste finnas ekonomi i företaget. Det är det allt företagande handlar om. Benny Nygren

9 Entreprenörskap i kulturen: Ola Ekman, Handelshögskolan, riskkapitalist och serieentreprenör Man är inte misslyckad förrän man skyller på andra. Det är det mantra som Ola Ekman lever efter, och som han ville skicka med deltagarna i seminariet. Han har varit med och startat ett femtiotal företag och berättade med smittande entusiasm om konsten att göra verklighet av sina idéer. Han tog bland annat korkskruven som exempel på sin filosofi. Det finns olika patent på korkskruvar. Eller med andra ord: det finns olika sätt att lösa samma problem att få upp en kork ur en flaska. Frågan är då hur många lösningar det finns på det problem du brottas med i din vardag? Ola Ekmans svar är att det alltid finns åtminstone en lösning. För att lyckas måste man sätta igång, inte bara prata, och man måste våga göra fel. Ola Ekman Kultur i EU: Annika Strömberg, nationell expert på Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur Även om det inte finns någon kulturpolitik på EU-nivå har det nu öppnats en diskussion om frågan, menade Annika Strömberg, bland annat som ett sätt att marknadsföra EU bland befolkningarna i Europas medlemsländer. Sedan tidigare finns programmet Kultur 2000, som snart ersätts med Kultur Programmet står på två ben samarbete och kultur med syftet att skapa ett kitt mellan Europas länder och folk. I Kultur 2007 finns möjlighet att söka stöd för ettåriga och femåriga projekt. I det förra kunde man få upp till 2 miljoner SEK om året, i det senare upp till 5 miljoner SEK om året. Annika Strömberg berättade att svenska ansökningar anses vara väldigt bra. Många svenska projekt får också stöd. Därför borde svenskar söka pengar ännu oftare från EU. Annika Strömberg

10 ORIGO på webben: Håkan Henning, kulturportalen Kultur:Väst Håkan Henning Stöd till det fria kulturlivet kan också ges av Västra Götalandsregionens kulturportal där ORIGO under 2007 kommer att bygga upp en samlingspunkt för information, marknadsföring och kontaktarbete. Håkan Henning presenterade modeller för hur kulturlivet kan nå ut med sina verksamheter och skapa en plattform för idéer och arbeten. I en tid där projekten i högre grad baserar sig på samarbeten där man synliggör kompletterande kompetensområden, utgör webben en viktig del i kommunikationen inte enbart som en anslagstavla eller ett kalendarium. Kulturlivets organisationer finns redan idag representerade på Kultur:Väst. Man finns med i Kalendern där bland annat utställningar, evenemang presenteras. I Magasinet beskrivs kulturlivet i form av artiklar och reportage. Tanken innehåller debatt och insändare. Under rubriken Verkstad finns avdelningar som fungerar som plattformar för olika processer, arbeten och projekt inom kulturlivet. I Verkstadsdelen skulle det därför kunna fungera utmärkt med en avdelning som hanterar en av grundtankarna med ORIGO-projektet, en plattform för till exempel marknadsföring, idéutbyte och benchmarking. Det finns nu framtaget en demo för detta med arbetsnamnet Idéer och arbeten ( Namn: open Lösenord: source). Här finns en möjlighet för organisationerna att vara aktiva medskapare till innehållet. I avdelningen Katalog kan varje aktör skapa egna presentationssidor om sin verksamhet, sina tjänster och produkter och vad dessa kostar, en konkret marknadsföringsplats för regionens kulturliv. Denna katalog bygger på samma teknik och har en koppling till evenemangskalendariet som finns på Kultur:Väst. Under rubriken Arbeten kan man lägga in projektpresentationer, både pågående, genomförda och avbrutna enligt principen en inställd konsert är också en konsert. Vill man delta i ett rum för idéutbyte, kontakt, annonsering och diskussion kan man gå in under Ideer och vill man få hjälp med fortbildningar, finansiering, rådgivning eller ansökningsförfarande kan man gå in under Hjälp. Dessa rubriker är ännu (hösten 2006) arbetsnamn och kan komma att förändra sig under utvecklingsprocessen. ORIGO kommer naturligtvis att ha en övergripande informationssida men i huvudsak bygger konceptet på att man som kulturorganisation själv är aktiv och skapar innehållet. Kultur:Väst kan sedan göra vissa nedslag och lyfta fram specifika projekt eller metoder i reportageform. Alltså: Plattformen och tekniken finns på plats. Nu handlar det om att börja använda den!

11 Summering: David Karlsson David Karlsson menade att det finns en vag vilja till att modernisera den kulturella infrastrukturen i Sverige. Han hänvisade till amerikanskan Jane Jacobs som bland annat skrivit standarverket om amerikansk stadsplanering Den amerikanska storstadens liv och förfall. I den ser Jacobs komplexitet som något positivt. Det är komplexiteten som gör städer levande. Samtidigt betyder det att det ställs allt högre krav på administrationen. Den måste vara lyhörd för nyanser, mer flexibel, mer kompetent just för att hantera den större komplexiteten. På samma sätt måste det kulturpolitiska systemet utvecklas för att hantera en allt större komplexitet på kulturens och samhällets område. Mer konkret handlar det bland annat om att hitta rätt balans mellan konst och företagande. Det är förvisso en problematik man aldrig blir klar med. Var gränsen går mellan integritet och att sälja ut kan bara varje konstnär bestämma själv, menade David Karlsson. Som avrundning hänvisade han till något Bo Öhrström, Framtidens kultur, sa i samband med ett tidigare seminarium. På frågan om hur en miljö där konstnärliga produkter förvandlas till säljbara varor, på samma sätt som tekniska innovationer produktifieras, svarade han att det viktigaste är lyhördhet för skapandets integritet: Alla innovationer oavsett om de baserar sig på konstnärlig förmåga, snilleblixtar eller forskningsgenombrott har det gemensamt att de är ömtåliga plantor som riskerar att skadas vi för stark exponering av affärsmässighet. 11

12 Sammanställning av utvärderingsenkät 1 = nej, absolut inte 5 = ja, absolut 1. Upplever du att temat för seminariet har varit relevant för dig och din verksamhet? 1 0 % 2 7 % 3 20 % 4 37 % 5 36 % 2. Upplever du att valet av föreläsningar motsvarat temat på seminariet? 1 0 % 2 0 % 3 20 % 4 60 % 5 20 % 4. Vad anser du om organisationen under dagen? 1 0 % 2 0 % 3 3 % 4 30 % 5 67 % 5. Hur upplevde du minglet under eftermiddagen? 1 0 % 2 7 % 3 33 % 4 37 % 5 23 % 3. Vad anser du om informationen före och kring seminariet? 1 0 % 2 4 % 3 33 % 4 33 % 5 30 % 12

13 Vad har varit särskilt viktigt för dig under dagen? Ta fasta på budskapet från Rydal! Hjälpa deltagarna att hitta samarbetspartners. Informationen om ORIGO och Kultur:väst, bland annat hemsidan och den kalender som finns där. Filmen var ett bra inslag. Nya kontakter, strukturering av tankar. Nätverkandet, möjligheter att få rådgivning. Att seminarierna har varit öppna för frågor från publiken. Nätverkskontakter. Träffa aktörerna : få ansikten på vissa namn, knyta lite kontakter, få en kick framåt, bli inspirerad och få konkreta råd. Att få en inblick i ORIGO:s arbete. Minglet och EU Informationen om EU-ansökningarna. Kontakter under minglet. Minglet. Att regelbundet, samtidigt med tidigare deltagare, inspireras, läras, ta del, mötas och diskutera. Kafferasterna är viktiga. Inspiration. Knyta kontakter. Få med information till min organisation för fortsatt arbete och utveckling. Föreläsare bör hålla sina tider, annars blir de sega. Ola riskkapitalist som använder sina pengar till bra saker. Att inse att en modern handlingsplan måste till för att lyckas utveckla kulturen till att bli en del av en regional tillväxt. Den måste ta avstamp från de kulturverksammas verklighet (se Den ofrivillige företagaren); korta uppdrag och projektanställningar, brödjobb, konst som inte säljer sig självt; att konstnärer själva är producenter, där a-kassan ofta står i vägen för att våga släppa taget, därför att skyddsnätet i stort sett är obefintliga för den egne företagaren. Att först finna sitt levebröd kan leda till tillväxt på sikt. Jag efterlyser ett nätverk som jobbar med dessa frågor! Mingel. Att få lyssna och fundera över det jag informerats om. Mötet mellan oss aktörer och att få samla in fler intryck och erfarenheter kring kulturdiskussionen om att hitta mer resurser. Relevant, trevligt, professionellt, inspirerande. Jätteviktigt att lyfta detta tema! Bra med talare från andra branscher än kulturen! Olas inspirerande inlägg och informationen om EU:s program för Kultur Träffa människor, nya och gamla kontakter. Viktigt att höra andra synpunkter än de som kulturarbetare bullar upp. Viktigt och roligt att träffa olika aktörer inom olika områden! 13

14 Har du förslag på tema/inriktning för nästa träff eller andra synpunkter: En breddning av kulturbegreppet och kulturpolitiken. Att anlägga ett interkulturellt perspektiv. Två saker som kunde varit bättre: (1) Bord att skriva på (ont i ryggen efter en hel dag med skrivbok i knät), och (2) första föredraget av Kooperativ konsult. Oproffsigt att inte hålla tiden! Oproffsigt med 15 år gammal statistik. Annars ett bra föredrag! Något sömnig avslutning tyvärr men viktiga frågor! Går det att öka resurserna och anslagen till kulturen och då särskilt den fina (?) kulturen. Hur ser de bidragsgivande nämnderna på detta och kan vi påverka de politiska målen från ORIGO? Kulturen är ett brett begrepp. Hur få bildkonsten att finnas utan att konstnärerna behöver slita med allt annat än sitt eget skapande för att få mat på bordet? Boka in individuell coachning. Kanske mer personliga möten, ned till organisationsnivå. Mer mingel, såsom en mässa som det var. Att enmansföretag, projektanställda kulturarbetare informerar region, näringslivsutvecklare, kommunfolk med flera om hur deras verklighet ser ut. Seminariet var jättebra men de flesta kulturutövare skulle aldrig kunna söka EU-medel. Vi är för små. Diskussion bör tas om hur man kan hjälpa kulturarbetare att komma åt till exempel EU-medel från Kultur Behövs det en ny mellanplattform, mellan kulturutövare och EU som kan vara behjälplig. Vem kan förutom att administrera allt ta fram 5 procent av projektkostnaden. Att fånga faktor X. Att etablera kultur som an end to it self som inte behöver smyga i välfärdens skugga. Minglet var väl långt med tanke på hur pressat tidsschemat var för många av föreläsarna. Marknadsföring av kultur, särskilt inriktad på marknadsföring med stort genomslag med en liten budget, kreativa lösningar. Det låter viktigt att konsolidera och gå in i arbetet på en mer lokal nivå. Det finns stora skillnader på lokala små enheter inom regionens vida geografiska ram, exempelvis Dalsland, Skövde Götene, Tidaholmsområdet, Borås- Kinna-Knallebygden. Alla med speciella traditioner inom kulturområdet. Det finns fortfarande många fria grupper som gärna vill vara med på ORIGO-samtal men saknar information! För att skapa behov i samhället av konst och kultur behövs ett mycket viktigt långsiktigt koalitionsarbete bland barn och ungdom, vuxna och politiker. En slags träning i kvalitetsmedvetenhet. En gemensam bas för alla. Detta inbegriper väl förstås hela skolsystemet och nysatsning på humanistiska ämnen. Ny och bättre allmänbildning åt alla! 14

15 Deltagande organisationer: AF Kultur Allikateatern ALMI Företagspartner * Atalante Bohusgalleriet Bolaget Vardagsbilder Brewhouse * BRG/Brewhouse Dalslands Museum och Konsthall Danscentrum Väst Drivhuset * Europeiska Kommissionen Författarcentrum Väst GAC * Galleri Art On Galleri Konstepidemin Galleri Nordens Bilder Gotlands Kommun, Kulturavd. Göteborg Stad Kultur Göteborgs Universitet Handelshögskolan IFS * Innovatum InQbator www3.innovatum.se Institutet för scenkonst IRC Interkulturellt Resurscentrum * KKV Bohuslän Konst- och Kulturutveckling * Konstfrämjandet Konsthantverkscentrum Konstkusten/ Lokstallet Konstnärscentrum Väst Konstvandring i Dalsland Konstvandringen Södra Bohuslän Kontakta Produktion Kooperativ Konsult * Kooperativ Utveckling Fyrbodal KRO Halland KRO Väst Kultur och Näringsliv * Kultur Skåne Kulturrådet Kultursekretariatet KulturUngdom Kultur:Väst * KV Konstskola Litografiska Akademin Live Action Gothenburg Magasin 15 Masthuggsteatern MCV Musikcentrum Väst Medieverkstan Skaraborg Medieverkstäderna i Väst * Mirahfilm Musik i Väst Musikens Hus Mölndals kommun Not Quite Nyföretagarcentrum * Nätverkstan Kultur i Väst * OPEN Pangfilm Projekt Trappan * Regional Utveckling Regionutveckling, näringsliv Riksteatern Västra Götaland Röda Sten Sintra Konsthantverk Skådebanan Västra Götaland * Smyckegalleri Hnoss Stiftelsen Framtidens Kultur Studio Västsvensk Konservering Svenska Konstnärsförbundet Teater Jaguar Teater Kurage Teater Tamauer Teatercentrum Uppdragshuset * * Organisationer som deltog i minglet, svarade på frågor och informerade 15

16 Västra Götalandsregionen Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland Regionens Hus Box Uddevalla Besöksadress: Gamlestadsvägen 2-4, Hus B 13, Göteborg Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Bilder: Rolf Hallin/031-foto. Form: Mera text & form. Tryck: CELA Grafiska AB, Vänersborg. ORIGO bjuder in kulturorganisationer i syfte att skapa utbyte av idéer, uppmuntra samarbeten av olika slag, föra in ny kunskap till kulturlivet samt att profilera dess kompetenser och kreativa resurser i ett brett regionalt perspektiv. ORIGO drivs av Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland i samarbete med regionens kultursekretariat, Nätverkstan Kultur i Väst, Trappan, Kooperativ konsult och Skådebanan Kultur i arbetslivet. 16 ORIGO stöds av Kulturnämnden samt Regionutvecklingsnämnden