Rektors beslut om resursfördelning år 2010

Transkript

1 Rektors beslut om resursfördelning år 2010 (styrelser, institutioner och universitetsgemensamma funktioner) Del I Reviderad December 2009

2 Beslut Dnr: 5618/ Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Resursfördelning och uppdrag år 2010: Styrelser, institutioner och universitetsgemensamma funktioner 1. Inledning Konsistoriet har beslutat om övergripande uppdrag och resursramar för 2010 till styrelserna för forskning, forskarutbildning och utbildning samt avsättningar för vissa gemensamma lokaler, investeringar samt storleken för de universitetsgemensamma funktionerna. Beslutet finns i sin helhet på: Rektor har reviderat detta beslut gällande vissa poster, framför allt kopplat till den nya modellen för indirekta kostnader, se vidare bilaga 1. I bilaga 1 ges en siffermässig sammanfattning av beslutet. Den vidare fördelningen av KIs resurser inom styrelserna och till institutioner beslutas av rektor. Som underlag för detta har styrelserna inkommit med förslag till styrelsebudgetar och resursfördelning till program och institutioner. Vidare har biblioteket och universitetsförvaltningen inkommit med underlag för sina delar. Härutöver har rektor att ta ställning till storleken på basresurser vid institutioner utan ALF-medel. Vidare beslutar rektor om det belopp som respektive institution ska betala för de universitets- och fakultetsgemensamma funktionerna. Rektors beslut i dessa frågor bifogas. Se vidare avsnitt 4. Under januari 2010 publiceras uppgift om de månatliga belopp som kommer att fördelas tillsammans med en eventuellt reviderad resursfördelning. Postadress Besöksadress Telefon E-Post Solna Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

3 2 / 9 2. Att notera inför Verksamhetsplanering uppdrag till styrelser och institutioner Verksamhetsplanering möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten och är också en del av kvalitetsarbetet. KIs samtliga institutioner har fått i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner för 2010 samt verksamhetsberättelser för Detta skedde för första gången budgetåret From 2010 får nu också verksamhetsstyrelserna i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner. Styrelsernas verksamhetsplaner ska bidra till att presentera respektive styrelses mål och strategier på ett överskådligt sätt så att också uppföljning av verksamheten underlättas. Verksamhetsplan för 2010 ska lämnas senast 15 februari Verksamhetsplanen ska innehålla vision med övergripande mål för samt mål och aktiviteter för Anvisningar kommer att skickas ut i särskild ordning i början av december Mallar och anvisningar för institutionernas verksamhetsplaner/berättelser har gått ut under oktober. 2.2 Resursfördelning Pris- och löneomräkningen uppgår till 3,35 procent på grundutbildningsanslaget samt 3,33 procent på forskningsanslaget. Styrelserna får mer medel 2010 att fördela genom den satsning som staten gör enligt forsknings- och innovationspropositionen samt att KI erhållit fler utbildningsplatser. Delar av dessa medel är inte fördelade till institutionerna i detta beslut, utan fördelningen kommer att ske successivt genom särskilda beslut. Inom grundutbildningen kommer tilldelning efter utbildningsuppdrag ske utifrån prognostiserat utfall för 2010 och inte efter planering. Forskarbasen avskaffas. Medlen fördelas i stället efter forskningsaktivitet. Bibliometri införs som en parameter i aktivitetsfördelningen. Parametern nyinrättade docenturer avskaffas. Samtidigt ändras de olika parametrarnas inbördes andelar av den totala tilldelningen. Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. I och med detta införs forskningsanknytning där delar av forskningsmedlen fördelas efter utbildningsinsats. Strategiska institutionsmedel införs för att ge institutioner möjlighet till egna strategiska satsningar inom forskningen. Totalt tilldelningsbelopp efter forskningsaktivitet, forskningsanknytning samt strategiska institutionsmedel har uppräknats med 8,8 procent jämfört med tilldelningen efter aktivitet och forskarbas Forskarutbildningsstyrelsen fortsätter sin plan avseende omfördelning av de institutionsbundna medlen (5 milj kr/år) till KID-anslag (KI Doktorandanslag). För 2010 upphör de institutionsbundna medlen helt och övergår till KID-anslag.

4 3 / 9 Styrelserna vid KI tar från och med 2010 ett större ansvar för dimensionering och finansiering av det stöd som krävs för att styrelsens uppdrag skall kunna fullgöras. Detta görs genom att styrelserna avsätter medel till den fakultetsadministrativa delen inom KI. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi ingår inte i detta beslut, utan kommer att hanteras separat för Rektor kommer att följa effekterna av den löpande tilldelningen under året. 3. Förutsättningar för verksamheten år 2010 I bilaga till konsistoriebeslutet redovisas i korthet det allmänna innehållet i budgetpropositionen för KIs totala budget är fortsatt i ekonomisk balans. En viktig anledning är de åtgärder som vidtagits på institutionsnivå. KIs ledning vill återigen framhålla vikten av att institutioner och andra enheter noggrant planerar och följer upp sin verksamhet för att KI ska kunna fortsätta att ha en stark ekonomi. För såväl KI som helhet som för respektive institution är målet att myndighetskapitalet (balanserade kapitalet) bör uppgå till minst 5 procent av årets totala intäkter. Det överskrids bl a på grund av att det tar viss tid att genomföra de relativt stora forskningssatsningarna. I sammanhanget bör noteras att pris- och löneomräkningen på statsanslagen till 2010 (drygt 3,3 procent) är relativt stor eftersom den är beräknad med ett års eftersläpning. Kommande års pris- och löneomräkning kan därför förväntas bli betydligt lägre. Andra viktiga åtgärder från KIs ledning för att ha en stark ekonomi är följande: att avsätta medel från anslag och genom fundraising mm för att kunna göra olika strategiska satsningar bl a i infrastruktur att genom en tydlig aktivitets- och kvalitetsstyrd intern resursfördelning främja en effektiv användning av de direkta statsanslagen att samtliga verksamheter, såväl internt som externt finansierade ska stå för samtliga de kostnader de medför såväl direkta som indirekta. Med en ökad extern finansiering måste KI värna om de direkta statsanslagen så att de kan användas för basen i verksamheten: grundutbildning samt forskning och forskarutbildning på KIs egna villkor. I de fall en extern finansiär inte är beredd att stå för hela kostnaden har institutionen att själv finansiera den del som fattas alternativt att inte ta emot finansieringen. Ifråga om uppdragsverksamhet är det ett oavvisligt krav att uppdragsgivaren ska stå för samtliga kostnader inklusive lönekostnader för professorer m fl som deltar i projektet. Den nya modellen för indirekta kostnader (INDI) kommer att gälla från och med 2010.

5 4 / 9 4. Resursfördelningen I bilaga 2 till detta beslut redovisas en totalsammanställning över resursfördelningen för 2010 fördelad på institution. Beloppen inkluderar ersättning för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader samt hyresersättning. Observera att IT-avgiften inte ingår här, utan kostnaden per institution redovisas i samband med debiteringen av denna. Se vidare p 10. Debitering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader per institution för 2010 redovisas i bilaga 4. Den närmare resursfördelningen för år 2010 redovisas i särskilda bilagor. Under bilagorna resurser för forskning, forskarutbildning respektive utbildning finns också beskrivet hur fördelningarna på aktivitet mm görs. I det följande ges vissa kompletterande upplysningar. 5. Lönekostnader mm I särskilda budgetanvisningar från ekonomiavdelningen anges mer i detalj förutsättningarna för budgetering av lönekostnader mm 6. Internhyror För de verksamheter som disponerar ytor i KI-lokaler gäller KIs internhyressystem. I det ingår också timdebitering av gemensamma lärosalar. KIs föreskrifter om internhyror finns på Internhyressystem under: Internhyrespriset för kontor och laboratorier uppgår till kr/kvm samt för djurhus och vissa core faciliteter till kr/kvm för Se vidare om kvadratmeterpriser och timpriser för lärosalar för 2010 i konsistoriebeslutet. Respektive institution har tillgång till uppgift om hyresarea och kostnad via fastighetssystemet Facility. I övrigt hänvisas till respektive kontaktperson vid funktionen för lokalförsörjning vid Fastighetsavdelningen. Internhyressystemet innebär att berörda institutioner disponerar lokaldelen i de statliga anslagen för att kunna betala internhyrorna. På samma sätt disponerar institutionerna också avsättningarna för lokaler från de externa medlen. Anslagsfördelningen inbegriper således medel för internhyror för berörda verksamheter enligt nedan. Fördelningen av hyresersättningar framgår av bilaga 3.

6 5 / 9 Grundutbildning För grundutbildningen gäller från och med 2008 att pålägget för hyresmedel inte utgår med ett procentpåslag utan istället med ett enhetligt belopp per helårsplats med viss reduktion för institutioner med många håpar inom ett program. Härtill kommer påslag för hyresmedel (normalt 20 procent) på vissa övriga tilldelningar. Utöver detta utgår verksamhetsbidrag för speciallokaler och kurslaboratorier. För fördelningar under året gäller normalt påslag för lokaler med 20 procent. För HÅP-ersättningar gäller dock den enhetliga ersättningen enligt ovan. Forskning och forskarutbildning För tilldelningar från anslaget för forskningen och forskarutbildningen är för 2010 pålägget 72 procent på ordinarie tilldelning för forskningsaktivitet, forskningsanknytning och de strategiska institutionsmedlen. Detta är en procentuell minskning jämfört med 2009, men innebär i krontal en ökning då mer ordinarie medel fördelas ut via dessa fördelningsposter än tidigare år. Härtill kommer påslag för hyresmedel (normalt 20 procent) på vissa övriga tilldelningar. Utöver detta utgår verksamhetsbidrag för vissa speciallokaler såsom djurhus och core facilities. Se vidare nedan om djurhus. Den s k basersättningen ligger inte till grund för fördelning av hyresmedel eftersom den för berörda institutioner inte har en koppling till hyreskostnaderna. För djurhusen gäller att verksamhetsbidraget täcker hyreskostnaden fullt ut. Någon ersättning för hyreskostnaderna ska därför inte debiteras KI-interna användare. För fördelningar under året gäller att ett pålägg för hyror normalt ska göras med 20 procent. 7. Basersättning I de s k ALF-medlen ingår ersättning för vissa baskostnader för de institutioner som är belägna på sjukhusen. För att uppnå kostnadsneutralitet mellan dessa institutioner och övriga institutioner som inte erhåller detta stöd fördelas vissa medel som basersättning till den sistnämnda gruppen. Fördelningen sker dels i en speciell del för de institutioner som har djurhus (50 procent), dels en generell del för städning (25 procent) respektive underhåll, serviceavtal, reparationer mm (25 procent). I 2010 års belopp ingår pålägg som kompensation för de indirekta kostnaderna. Basersättningen per institution redovisas i detalj i bilaga 6 till detta beslut.

7 6 / 9 8. Medel för särskilda satsningar Liksom tidigare finns särskilda stiftelsemedel som gäller forskarutbildning och forskning. 9. Universitets- och fakultetsgemensamma funktioner En arbetsgrupp inom Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) har i samverkan med viktigare finansiärer utarbetat en ny modell för kalkylering och redovisning av indirekta kostnader. Syftet är att på ett enkelt, rättvisande och kostnadseffektivt sätt bidra till god intern styrning och kontroll vid universitet och högskolor. Modellen utgår från så kallad fullständig kostnadsfördelning som är ett grundläggande begrepp inom företagsekonomin. Den innebär att samtliga kostnader för en viss verksamhet skall redovisas och tydliggöras på denna, såväl direkta som indirekta. Den nya modellen innebär förändringar i resursfördelningen inom KI till Konsistoriet beslutar liksom tidigare om storleken på budgetramarna till styrelserna och de universitetsgemensamma funktionerna, men kostnaderna för de sistnämnda verksamheterna ska inte dras av före anslagsfördelningen utan följa med i fördelningen ut på kostnadsbärarna på institutionerna. Motsvarande gäller för de fakultets- och institutionsgemensamma kostnaderna. Detta innebär att de anslagsmedel som både styrelserna och institutionerna kommer att hantera inkluderar de gemensamma funktionerna. Som vägledning för styrelserna i budgetarbetet har konsistoriet beslutat om de belopp som motsvarar den del av de universitetsgemensamma funktionerna som faller på styrelserna och som är den ersättning institutionerna ska erhålla som bidrag för att kunna betala del av dessa funktioner med den nya modellen. Beloppen är beräknade utifrån de avsättningar som skulle ha gjorts om kostnaderna för de universitetsgemensamma funktionerna hade dragits av direkt enligt det tidigare systemet. Den externfinansierade verksamheten ska också stå för sin del av de gemensamma funktionerna. De universitetsgemensamma kostnaderna avser rektor, universitetsbibliotek och universitetsförvaltning inkl gemensamma åtaganden. Den delen som finansieras som indirekta kostnader på universitetsgemensam nivå uppgår till tkr uppdelat på tkr för grundutbildning och tkr för forskning/forskarutbildning. De indirekta kostnaderna på fakultetsnivå uppgår till tkr för grundutbildning och tkr för forskning/forskarutbildning.

8 7 / 9 De universitets- och fakultetsgemensamma kostnaderna per institution har beräknats med utgångspunkt i ett justerat kostnadsunderlag (kolumn G, bilaga 4). De belopp som respektive institution ska erlägga anges under INDI-faktura brutto att betala belopp för grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning. Därutöver beräknas den kompensation som varje institution har att betala/erhålla med hänsyn till de undantag som medgivits. Någon justering av fakturabeloppen sker således inte eftersom INDI-modellen har att redovisa de faktiska kostnaderna, såväl direkta som indirekta. Systemet med undantag tillämpas dock liksom hittills inom ramen för de totala belopp som fastställts för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Det innebär att undantag för en institution debiteras alla institutioner även den som medges undantag - i förhållande till kostnadsunderlaget. Beräkningarna redovisas brutto under rubriken Att betala/erhålla för kompensation undantag. Debitering/kreditering avseende undantag görs mot den ersättning för universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader som respektive institution erhåller i den ordinarie resursfördelningen varje månad ( tolftedelarna ). Beloppet anges under Netto undantag komp att betala (+)/erhålla (-). Observera att frågan om undantag kommer att utredas under De belopp som respektive institution ska betala för universitets- respektive fakultetsgemensamma kostnader framgår av bilaga 4 till detta beslut. I bilaga 5 framgår hur dessa belopp fördelas inom respektive funktion på universitetsoch fakultetsnivå. 10. IT-avgift Konsistoriet beslutade att en IT-avgift ska införas från och med 2006 enligt närmare beslut av rektor. Rektor beslutar att IT-avgiften för 2010 ska uppgå till kr per användare, vilket innebär att den är oförändrad jämfört med Som användare räknas anställda, forskarstuderande och till KI anknutna användare. Avgiften ska betalas av respektive institution, men också av biblioteket och universitetsförvaltningen. Avgiften för studenter betalas av styrelsen för utbildning och uppgår till tkr (4 430 tkr).

9 8 / Frågor Frågor kring resursfördelningen besvaras enligt följande: Särskilt grundutbildning: Karin Fürstenbach: Karin.Furstenbach@ki.se tel Särskilt forskning och forskarutbildning: Claes-Olov Fälth: Claes-Olov.Falth@ki.se tel Övergripande frågor N-F Ankarcrona: Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se tel Björn Norman: Bjorn.Norman@ki.se tel

10 9 / Beslut Rektor fastställer för 2010 om: styrelsernas budgetar enligt bilagor institutionsramar inklusive ersättning för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader samt hyresmedel fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader enligt bilaga fördelning av medel för universitetsgemensamma funktioner enligt bilaga att IT-avgiften per användare (anställda, forskarstuderande och anknuten personal) uppgår till kr, och att styrelsen för utbildning ska betala tkr för studenterna i grundutbildningen. Se vidare p. 10 ovan. att uppdra åt styrelsen för forskning att utvärdera effekten av införandet av bibliometri som en av fördelningsparametrarna i aktivitetsfördelning. Detta gäller särskilt effekten av kvantitet kontra kvalitet. Rektors beslut innebär inte någon förändring i förhållande till de förslag som styrelserna lämnat. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor i närvaro av universitetsdirektör Karin Röding efter föredragning av budgethandläggare Björn Norman. Närvarande därutöver var administrativ direktör Bengt Norrving, avdelningsdirektör Claes-Olov Fälth, budgetsamordnare Karin Fürstenbach och Medicinska föreningens ordförande Johanna Wunder. Samverkan har skett med de fackliga organisationerna. Harriet Wallberg-Henriksson Björn Norman Bilagor Bilaga 1 KIs finansiering och avsättningar 2010 Bilaga 2 Totalsammanställning över institutionsramar 2010 inkl ersättning för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader samt hyresmedel Bilaga 3 Sammanställning över hyresmedel 2010 Bilaga 4 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader per institution för 2010 Bilaga 5 Fördelning av medel för universitets- och fakultetsgemensamma funktioner 2010 Bilaga 6 Fördelning av basersättning 2010 Särskilda bilagor med styrelse- och institutionssidor mm.

11 Karolinska Institutet Beslut Bilaga 1 till rektors beslut Dnr 5618/ (avser revidering av konsistoriets beslut KIs budget samt resursfördelning till styrelser och univgemensamma ändamål år dnr 4654/ ) (tkr) Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Direkta Extern Summa Direkta Extern Summa statsanslag finansiering statsanslag finansiering Totalt Bruttointäkt Avgår ALF-anslag till Sthlms läns landsting Avgår förväntad differens till takbeloppet 1) Delsumma ( ) ( ) Avgår till kärnverksamhet *Rektors satsningar (inkl ers univgem kostn) 2) *Basersättn till främst preklin inst inkl ersättn univgem kostn 3) *Investeringar *Pensioner för läkare med kombtjänst *Omfördelning hyresmedel, internt KI *Veterinärfrågor inkl ersättn univgem kostn 4) Summa efter central fördelning till kärnverksamhet Budgetramar till styrelserna för Utbildning Forskning Forskarutb Totalt Därav beräknat för *Strategiska forskningsområden, därav för KI KTH och Umeå universitet *Hyresersättning till institutioner ) *Ersättn univgemens kostn till institutioner ) 6) ) Netto 2010 (exkl hyresers och univgemensamt) ) 8) ) Netto Budgetramar för universitetsgemensamma kostnader Grundutb Forskning/forskarutb Totalt -Universitetsförvaltning och rektor 9) Universitetsbibliotek 10) Vissa gemensamma hyreskostnader Totalt Anmärkning 1) Nya beräknar visar att KI kommer tkr under takbeloppet. Denna beräkning fanns inte med i konsistoriets beslut ) Rektors satsningar i kärnverksamhet har - jämfört med konsistoriets beslut - ökat genom omfördelning från grundutb med tkr och forskning/forskarutbildning med tkr. Omfördelningen har gjorts från "Ersättn univgemens kostn till institutioner" under styrelsernas budgetramar. För utbildning har också gjorts en mindre omfördelning från hyresersättning till institutioner. 3) Jämfört med konsistoriets beslut har basersättningen ökats med tkr för ersättning till berörda institutioner för universitetsgemensamma kostnader. Omfördelning har därvid gjorts från motsvarande budgetpost under styrelserna för forskning och forskarutbildning. 4) Del av veterinärverksamheten var inte med i konsistoriets beslut (7 134 tkr) och har nu i sin helhet budgeterats här inkl ersättning för universitetsgemensamma kostnader (1 908 tkr). Omfördelning av kostnader och intäkter har därvid också gjorts från Styrelsen för forskning med tkr. 5) Jämfört med konsistoriets beslut har ersättningen till institutioner för hyror minskats med tkr och för univgemens kostnader med tkr, totalt tkr, genom omfördelning till rektors satsningar i kärnverksamhet. Jmfr punkt 2 ovan. 6) Jämfört med konsistoriets beslut har ersättningen till institutioner för univgemens kostnader minskats med tkr för forskning och tkr för forskarutbildning genom omfördelning enl pkt ) Nettobeloppet är - jämfört med konsistoriets beslut - minskat med motsvarande den beräknade differensen mot takbeloppet. Se pkt 1). 8) Nettobeloppen till styrelserna för forskning och forskarutbildning motsvaras av de som angavs i konsistoriets beslut. Visserligen har beloppet för forskning minskats med tkr, men samtidigt har motsvarande kostnad lyfts av genom den omfördelning som gjorts för veterinärverksamheten. 9) Budgetramen har ökat med tkr för avgifter till Riksrevisionen (267 tkr grundutb, tkr forskn/forskarutb) vilka var obudgeterade i konsistoriets beslut. 10) Budgetramen har minskats med 480 tkr för hyror jämfört med konsistoriets beslut (120 tkr grundutb och 360 tkr på forskning/forskarutb).

12 rev DNR 5618/ Bilaga 2 Sammanfattning av institutionsramar inklusive ersättning för universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader samt hyresersättning, 2010 Ram Ram Ram Bas- Total- Institution GU Fo.utb forskn ersättn ram C1 Mikro- & tumörbiol, MTC C2 Med biokemi & biofysik C3 Fysiologi & farmakologi C4 Neurovetenskap C5 Cell- & molekylärbiologi C6 Inst för miljömedicin i C7 LIME C8 Med epid. & biostatistik K1 Mol medicin o kirurgi K2 Medicin, Mdii So K6 Kvin. & barns hälsa K7 Onkologi-patologi K8 Klin neurovetenskap K9 Folkhälsovetenskap k D1 KI vid DS H1 NVS H2 Biovetensk o näringslära H5 Laboratoriemedicin H7 Medicin, Hu H9 CLINTEC S1 Södersjukhuset OF Inst för odontologi Summa

13 rev DNR 5618/ Bilaga 3 Totalsammanställning över resursfördelning av hyresmedel till institutioner, bibliotek och universitetsförvaltning, 2010 (tkr) Ram Ram Total- Institution GU forskn ram C1 Mikro- & tumörbiol, MTC C2 Med biokemi & biofysik C3 Fysiologi & farmakologi C4 Neurovetenskap C5 Cell- & molekylärbiologi C6 Inst för miljömedicin i C7 LIME C8 Med epid. & biostatistik K6 Kvin. & barns hälsa, KS K7 Onkologi-patologi, Okl tl iks K8 Klin neurovetenskap, KS K9 Folkhälsovetenskap, KS H1 NVS, HS H2 Biovetensk o näringslära H5 Laboratoriemedicin, HS H9 CLINTEC, HS OF Inst för odontologi Summa institutioner i i Till styrelser för utbetalning t under löpande år Utbildningsstyrelsen Styrelsen för forskning Summa styrelse & inst

14 Bilaga 4 UF/Lk Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Tel Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader per institution för 2010 enligt INDI-modellen (beräkningen är gjord på perioden juli juni 2009) Grundutbildning (tkr) Tot kostnader Interna kostn Lokalkost- Avskrivn Delsumma Justering Kostnads- Grundutb INDI-faktura Undantag Att betala/erhålla för kompensation undantag (exkl lokalkostn) nader underlag 1) underlag brutto att betala Att betala Att betala Att erhålla Netto undantag Total- A B C D E = A-B-C-D F G = E+/-F Univgem Fakgem Summa H univ o fak för komp i komp för komp att beta- effekt kostnad kostnad gem kostn undantag undantag la (+)/erhålla(-) C1 MTC ,31% C2 MBB ,15% C3 Fysiologi & Fa ,64% C4 Neurovetensk ,25% C5 CMB ,72% C6 IMM ,14% C7 LIME ,58% C8 MEB ,28% K1 Molykylär med ,06% K2 Medicin - Soln ,35% K6 Kvinnors & ba ,02% K7 Onkologi & Pa ,97% K8 Klinisk neurov ,93% K9 Folkhälsovete ,96% D1 KI vid Dander ,59% H1 Nerurobio, Vå ,62% H2 Biovetenskap ,98% H5 Laboratorieme ,72% H7 Medicin - Hud ,47% H9 Clintec ,81% S1 KI vid Södersj ,24% OF Odontologi ,20% Summa grundut % ,74% 6,42% 31,16% 0 1) avser justering för uppdragsutbildning mm till 2010.

15 Bilaga 4 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader per institution för 2010 enligt INDI-modellen (beräkningen är gjord på perioden juli juni 2009) Forskning/Forskarutbildning (tkr) Tot kostnader Interna kostn Lokalkost- Avskrivn Delsumma Justering Kostnads- Forskn/Forskarutb INDI-faktura Undantag Att betala/erhålla för kompensation undantag (exkl lokalkostn) nader underlag 1) underlag brutto att betala Att betala Att betala Att erhålla Netto undantag Total- A B C D E = A-B-C-D F G = E+/-F Univgem Fakgem Summa H univ o fak för komp i komp för komp att beta- effekt kostnad kostnad gem kostn undantag undantag la (+)/erhålla(-) C1 MTC ,47% C2 MBB ,73% C3 Fysiologi & Fa ,87% C4 Neurovetensk ,58% C5 CMB ,62% C6 IMM ,27% C7 LIME ,09% C8 MEB ,32% K1 Molykylär med ,15% K2 Medicin - Soln ,70% K6 Kvinnors & ba ,24% K7 Onkologi & Pa ,72% K8 Klinisk neurov ,54% K9 Folkhälsovete ,22% D1 KI vid Dander ,94% H1 Nerurobio, Vå ,66% H2 Biovetenskap ,93% H5 Laboratorieme ,11% H7 Medicin - Hud ,03% H9 Clintec ,93% S1 KI vid Södersj ,35% OF Odontologi ,51% Summa fo/foutb % ,28% 1,43% 12,71% ) Avser justering för större verksamhetsförändringar mm till 2010 Tot kostnader 4*_69* Interna kostnader (exkl lokalkostn) Lokalkostn 50* Lokalkostnader, hyrda lokaler Avskrivningar 69*Avskrivningar och nedskrivningar

16 Bilaga 5a Budgetramar för universitetsgemensamma kostnader, beslutat av konsistoriet samt reviderat (se bilaga 1) Grundutb Forskning/forskarutb Totalt -Universitetsförvaltning och rektor Universitetsbibliotek Vissa gemensamma hyreskostnader Totalt Specifikation av universitetsgemensamma kostnader som finansieras genom pålägg på direkta kostnader = indirekta kostnader Kr År: 2010 Budget Ledning Utbildning- Ekonomipersonal Infrastruktur Bibliotek Nivå- Summa pålägg på forskning specifikt mm dir kostn GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO Bibliotek Ledningskansli /Rektor Adm projekt Informationsavdelningen Ekonomiavdelningen Personalavdelningen KI-gemensamma personalko Utbildningsavdelningen Forsknings- och forskarutbav Studentavdelningen IT-centrum Fastighetsavdelningen Övrigt Summa universitetsförvaltnin Gemensamma hyror Gemensamma investeringar Summa Totalt

17 Bilaga 5b Specifikation av fakultetsgemensamma kostnader (stödverksamhet) som finansieras genom pålägg på direkta kostnader Bil 5 B Kr Budget stödverksamheforskning Ledning Utbildning- Ekonomi- Infrastruktur Bibliotek Nivå- Summa personal specifikt mm totalt GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO GU FO Styrelsen för utbildning - uppdrag till univförv o bibliotek 1) övr stödverksamhet fakultet Summa Styrelsen för forskning - uppdrag till univförv o bibliotek 1) övr stödverksamhet fakultet Summa Styrelsen för forskarutbildning - uppdrag till univförv o bibliotek 1) övr stödverksamhet fakultet Summa Totalt Summa stödverks:

18 Basersättning Bilaga 6 Djurhuskostn Städning Övrigt 50% 25% 25% Fördelningsbelopp, tkr Påslag univ. Gemensamt, tkr Area Area exkl nov-09 Fördeln area Fördeln area Fördelning Ersättn Tilldelning djurhus djurhus Totalarea djurhus 1 exkl djurhus 2 exkl djurhus 2 univ. Gem 2010 C1 MTC C2 MBB C3 Fy/Fa C4 Neuro C5 CMB C6 IMM C7 LIME C8 MEB H2 Biov & när OF Odont H1-arb.terapi H1-sjukgymn H1-allmänmed H1-omvårdn H1 NVS H5-BMA m m H5 LABMED H9-podiatri H9-röntg.ssk H9-audionomer H9 CLINTEC K6-barnmorsk K6 KBH K7-rättsmed K7 OnkPat K8-optiker K8-personsk K8-psykoterapi K8 CNS K9-IHCAR K9-stressfo K9-adm K9 PHS Summa

19 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 Styrelsen för utbildning Till ledningsgruppen KI/SLL Resursfördelning för statsanslag budgetåret Inledning Konsistoriet beslutade den 8 oktober att ge Styrelsen för utbildning (US) i uppdrag, bland annat, att senast den 10 november 2009 till rektor inlämna förslag till resursfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år I det följande redogörs för US förslag, de förutsättningar som gällt och de ställningstaganden US gjort. Förslaget i sin helhet redovisas i siffror i sammanställning i bilaga 1. För varje program och för fristående kurser ges också en detaljerad redovisning i bilagor. Den totala ramen för statsanslag som US har att fördela för budgetåret 2010 är tkr 1. I ramen ingår medel för lokaler uppgående till tkr 2 samt ersättning för universitetsgemensamma kostnader till institutioner uppgående till tkr 3. US disponibla intäkt för 2010 är tkr. Inom denna ram har US i uppdrag att avsätta resurser för utbildningsverksamheten inom programnämnder och fristående kurser utarbeta förslag till utbildningsuppdrag och resursramar för de olika institutionerna avsätta resurser för verksamhet direkt under styrelsen avsätta resurser för tandvårdscentral, AT-prov för läkare samt verksamhetsförlagd utbildning för de utbildningar som inte omfattas av det regionala ALF-avtalet. 1 Ramen är korrigerad jämfört med konsistoriets beslut pga. att KI 2010 beräknas understiga takbeloppet (se 2.4, Förändring av antal helårsplatser). Enligt konsistoriebeslutet har US en totalram om tkr. 2 Jämfört med konsistoriets beslut har tilldelade hyresmedel minskat med tkr. 3 Jämfört med konsistoriets beslut har universitetsgemensamma kostnader minskat med tkr.

20 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 2. Förslag till beslut Styrelsen för utbildning beslutade vid sitt sammanträde den 6:e november 2009 att fastställa följande budgetförslag inför Vid samma möte beslutades om ramar för de FOUU-medel som disponeras av US och som redovisats i ett separat dokument till ledningsgruppen KI/SLL. 2.1 Verksamhet direkt under US Studentomsorg Mottagande av nya studenter, 100 tkr För enklare förtäring samt utdelning av profilprodukt i samband med rektors mottagande av nya studenter föreslås en avsättning på 100 tkr. Examenshögtid, 700 tkr För studerande på KIs masterprogram anordnas 2010 för första gången en gemensam examenshögtid. Exakta former är inte beslutade kring eftersom detta är en förändring jämfört med tidigare år. US arrangerar sedan ett antal år även en examenshögtid för studenter på grundnivå. Stöd till studentkåren samt studentombudsman, 850 tkr Vid halvårsskiftet 2010 avskaffas kårobligatoriet. Det innebär stora förändringar för studentkåren och enligt propositionen behöver universitet och högskolor ta ett större studiesocialt ansvar i samband med detta. Regeringen har även möjliggjort avsättningar inom statsanslaget för stöd till studentkårens verksamhet. US avsätter i sin budget 500 tkr för en studentombudsman samt reserverar ytterligare 350 tkr för eventuella framtida kostnader i samband med reformen. Stöd för studenter med funktionshinder, tkr Universitet och högskolor har, enligt regleringsbrevet, en skyldighet att i mån av behov avsätta 0,3 procent av anslag för grundutbildning för stöd till studenter med funktionshinder. För KI innebär det tkr år Kostnader som överstiger det beloppet kan delvis täckas av medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande. Vaccinationer, tkr Föreslagen avsättning bedöms vara tillräcklig för att ge KIs studenter ett gott skydd med hänsyn till de smittrisker de utsätts för under utbildningen. Neddragningen av tilldelningen jämfört med 2009 innebär ingen förändring av vaccinationsprogrammet utan är en konsekvens av att hela tilldelningen inte nyttjats tidigare år. Personskadeförsäkring för studenter, 100 tkr Den personskadeförsäkring som sedan den 1 juli år 2000 gäller för studenter vid de statliga universiteten motsvarar i princip en arbetstagares skydd vid arbetsskada. Kostnaden för år 2010 beräknas preliminärt till 100 tkr.

21 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 Rekrytering Breddad rekrytering, 270 tkr Genom information, studentstödjande verksamhet samt kompetensutveckling av personal har KI sedan 2002 arbetat för en breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter. KI samarbetar med Huddinge, Solna och Tensta gymnasier i syfte att tidigt väcka intresse bland ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk eller från studieovana miljöer för KIs utbildning och forskning. Rekrytering, 250 tkr För studieinformation i studentavdelningens regi avsätts 250 tkr. Medlen ska täcka kostnader för trycksaker samt rekryteringsprojekt så som skuggningar av studenter och gymnasiebesök. Internationalisering Internationalisering, tkr Den största delen av avsättningen avser medel för aktiviteter inom utbildningsprogrammens internationella verksamhet. Tilldelningen av medel till utbildningsprogrammen utgår från målen i KIs handlingsplan för internationalisering och beräknas med hjälp av nyckeltal. Inom avsättningen ryms också medel för gemensamma satsningar samt förberedelser inför införande av studieavgifter för studenter utanför EU. Sättet att hantera denna övergång är enligt US en viktig strategisk uppgift för KI. Klinisk utbildning CKU, tkr Centrum för klinisk utbildning, CKU, är en centrumbildning under US i samverkan med SLL. CKU är fortfarande under uppbyggnad, men har en väl utvecklad verksamhet. Centrumet består av fyra enheter, geografiskt fördelade över landstingsområdet, med var sin föreståndare. CKU har fyra ansvarsområden: interprofessionell utbildning, pedagogisk fortbildning av lärare, pedagogisk utveckling och hantering av kliniska utbildningsplatser tkr av de avsatta medlen fördelas efter separat överenskommelse mellan centret och US efter att förutsättningen för verksamheten samt nyttjande av medlen klargjorts. CKUs verksamhet finansieras förutom via ovanstående avsättning också via FOUU-budgeten (3 000 tkr). KTC KUA KUM, tkr För att förstärka den kliniska förankringen av och samverkan mellan olika vårdutbildningar finansierar US delar av verksamheten vid KTC, KUA och KUM. Dessa är lokaliserade vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge samt vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. US har arbetat med en översyn avseende uppdrag till och finansiering av verksamheterna vid KTC, KUA och KUM under 2009 och beslut kring detta kommer att fattas av US i särskild ord-

22 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 ning. Verksamheten finansieras förutom via ovanstående avsättning också via FOUU-budgeten (8 000 tkr). Standardiserade patienter, 250 tkr Vid Södersjukhuset har sedan 2001 ett program med standardiserade patienter, det vill säga personer som är tränade att simulera en patientroll, pågått. Detta blev 2007 en centrumbildning under US för användandet av standardiserade patienter i undervisningen. Målet är att skapa en verksamhet som kan bidra till att stödja studenters och lärares möjligheter till att träna och examinera i situationer som är komplexa och verklighetstrogna t.ex. avseende att lämna svåra patientbesked. Stöd till programmen för nyttjande av Simulatorcentrum, 300 tkr Under 2009 har 600 tkr avsatts i stöd till Simulatorcentrum som drivs i SLL:s regi. Efter en utvärdering av nyttjandegraden av verksamheten hos KIs utbildningsprogram har US omprövat sitt engagemang i verksamheten. Program och institutioner som önskar nyttja verksamheten får fr o m 2010 själva via helårsplatsersättningen bära kostnaden för besök vid centret. För att minska de ekonomiska hindren för detta avsätts 300 tkr som programmen kan söka från US för delfinansiering av besöken. Pedagogisk utbildning och utveckling Universitetsbiblioteket, tkr Avsättningen avser finansiering av informations- och kommunikationsteknologi som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisning och för förenklad utbildningsadministration. I avsättningen ingår också medel för licens- och programvaror för bl a lärplattformar. Den verksamhet som bedrivs på uppdrag av US omfattar framförallt internutbildning i form av kurser, workshops och seminarier samt handledning, men även användarstöd i användning av olika verktyg och hjälpmedel för anställda vid KI. I uppdraget ingår också ansvaret för språkverkstaden och medel för detta ingår i avsättningen. Institutionen för lärande, informatik, management och etik, tkr US stöd till LIME gäller dels centrum för medicinsk pedagogik CME, dels LIMEs verksamhet med anknytning till lärarutbildning och utvärdering. Inom anslaget ryms även en avsättning om 880 tkr för bl a gästlärare med inriktning mot likabehandlingsfrågor. Under första halvåret 2010 kommer en översyn av US uppdrag till LIME att genomföras. Medical Case Center, 750 tkr Medical Case Centre (MCC) har existerat som utvecklingscentrum sedan år 2003 och varit en centrumbildning under US sedan MCCs huvuduppdrag är att arbeta med utveckling av casebaserat lärande samt att ge stöd och utbildningar inom detta område till lärare inom KI. Centrets finansiering har löpt under tre år och 2010 är det sista året som US förbundit sig till finansiering. Baserat på den översyn av pedagogiska stödverksamheter som US gjort kommer ställningstagande att tas våren 2010 kring hur MCCs fortsatta verksamhet ska bedrivas.

23 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 Utbildningskongress, 500 tkr Utbildningskongressen riktar sig till KIs lärare och studenter. US anser att utbildningskongressen är ett viktigt forum för att sprida kunskap om den pedagogiska utveckling som sker. Med anledning av att 2010 är ett jubileumsår kommer utbildningskongressen att vara nationell. Strategisk professur, 500 tkr I och med den förlorade examensrätten för sjuksköterskeutbildningen har US vidtagit en rad åtgärder för att stärka utbildningens kvalitet och återfå examensrätten. En av dessa åtgärder är att ekonomiskt bidra till en strategisk professur inom omvårdnad. Åtagandet sträcker sig över tre år. Studentbarometer, 250 tkr I syfte att få fördjupad kunskap kring studentpopulationen och förbättra kvaliteten i utbildningen genomförs på nytt en studentbarometer 2009/2010. Programöverskridande kurser, 400 tkr När en programöverskridande kurs, i syfte att främja interprofessionellt lärande, är dyrare per student än den genomsnittliga ersättningen (per student) är för det enskilda programmet finansierar US mellanskillnaden. Detta för att det inte ska finnas ekonomiska hinder för de olika programmens studenter att delta i programöverskridande kurser. Utvärdering och kvalitetsutveckling Utbildnings- och utvecklingsprojekt, tkr För att stimulera initiativ och nytänkande när det gäller utbildning har US under ett antal år utlyst och fördelat tkr efter ansökan och sakkunnigprövning för genomförande av ett antal projekt, sk pedagogiska projektmedel. Pedagogiskt pris samt KIs pris för forskning i medicinsk pedagogik, 260 tkr För att stimulera lärare att göra goda insatser för pedagogisk utveckling utdelas ett för samtliga utbildningar gemensamt pedagogisk pris på 100 tkr. US har för KIs pris för forskning i medicinsk pedagogik åtagit sig att ansvara för priskommitténs kostnader samt arvoden för sakkunniga (DNR 3279/ ). För detta avsätts 160 tkr för år Licenser, programvaror och support, 800 tkr KI har licenser för programvarorna Urkund, SPSS/SAS, Websurvey och Infowebb. Urkund är ett program som kan upptäcka plagiat och ska användas exempelvis vid granskning av examensarbeten. SPSS är ett statistikprogram där US avsätter medel för att täcka kostnader för studenternas användning av programmet. Infowebb är ett program för kurs- och programwebbar och Websurvey är ett program för enkäter och utvärderingar.

24 Bilaga: Resursfördelning statsanslag år 2010 Förslag till fördelning DNR Datum Sida / 9 Övrigt Övergripande kostnader, tkr Avsättningen avser delfinansiering av de tjänster vid utbildningsavdelningen som arbetar direkt mot US. Inom ramen ingår även det nyinrättade programkansliet varför tkr motsvarar kostnader som tidigare låg inom programramarna. Docenturnämnden, 650 tkr För sakkunnigutlåtanden i samband med prövning av docentur föreslås en avsättning på 650 tkr. Dissektionsverksamhet, 250 tkr Kostnader för den organisation av omhändertagande av donerade kroppar som används inom anatomiundervisningen har stigit i en omfattning som gör att den schablonersättning som utgår för undervisningsuppdrag inte räcker för att finansiera verksamheten. Ett särskilt stöd har därför utgått sedan år IT-avgift, tkr US betalar en avgift avseende den del av kostnaderna för drift av gemensamma system och nät, e-post och tillhörande service som avser KIs studenter. För studenternas avgifter avsätter US tkr. Kopieringsavtal, 825 tkr Enligt avtal mellan utbildningsdepartementet och BONUS, en organisation som tillvaratar författares upphovsrättsliga intressen, debiteras universitet och högskolor för lärarnas rätt att kopiera material som används i undervisningen. En avsättning uppgående till 825 tkr beräknas täcka kostnaden under Avveckling av podiatriprogrammet, tkr Styrelsen beslutade att avveckla podiatriprogrammet. I samband med detta förväntas kostnader att uppstå för t ex extra kurstillfällen, ökad institutionskompensation för programdirektorn samt extra informationsinsatser till studenter och presumtiva arbetsgivare. KI 200 år, 100 tkr För aktiviteter i samband med KIs 200 års jubileum avsätter US 100 tkr. Översyn resursfördelning, 200 tkr Under 2009 har en översyn av resursfördelningen inletts som har lett till att US fattat beslut om dimensionering utifrån prognos samt direktavräkning (se punkt 2.4). Detta arbete beräknas fortsätta under 2010 och då i utökad omfattning varför 200 tkr avsätts för fortsatt reformarbete. Utveckling av utbildning inom företagshälsovård, 250 tkr KI har i samarbete med KTH och Socialdepartementet beslutat att utveckla utbildningar i företagshälsovård. US avsätter 250 tkr för finansiering av en del av utvecklingskostnaderna.