Bostadsförsörjningsplan Gotland

Transkript

1 Förslag Bostadsförsörjningsplan Gotland Ledningskontoret Stadsarkitektkontoret Tekniska förvaltningen Social- och omsorgsförvaltningen AB GotlandsHem Antagen av kommunfullmäktige , reviderad 2007-!!-!!

2 - 2 - FÖRORD Byggande, boende och en väl fungerande bostadsmarknad är centralt för en regions långsiktiga utveckling, såväl ut ett tillväxtperspektiv som ur ett socialt perspektiv. Bostadsbyggande och planeringsfrågor är därför ett högt prioriterat område inom Gotlands kommun. Huvudmålet är att vi skall öka befolkningen och då behövs bland annat en ökad tillgång till bra bostäder. Trots uppgången i bostadsbyggande de senaste åren råder ännu bostadsbrist. Det kommunala bostadsbolaget GotlandsHem pekar dock på att antalet sökande per lägenhet i Visby har halverats jämfört med 2005 och en viss minskning av kötiderna har märkts. Under perioden har c:a bostäder påbörjats och 2006 slog vi rekord i antal beviljade bygglov. För att möta upp mot efterfrågan krävs en fortsatt aktiv planering för bostadsbyggande både i Visby och på landsbygden. Kommunens eget bostadsbolag planerar nu flerbostadshus även utanför Visby vilket känns mycket positivt. Tillgången till mark och planlagda områden är viktigt i dialogen med entreprenörer och byggherrar. Framtida utbyggnad av Visby kommer i stort att ske söderut på före detta militärområdet. Den nya stadsdelen Visborg och Södra Hällarna är ett guldägg i korgen med framtida bostadsområden. Samtidigt är det viktigt att planeringen av andra områden inte stannar av i avvaktan på Hällarna och Visborg. På många håll runt om på Gotland planeras nu för olika former av seniorboenden. I det avseendet kan t ex kooperativ hyresrätt vara en mycket intressant boendeform att använda sig av. För att underlätta och stimulera byggande har ett flertal av de åtgärder som togs upp i tidigare bostadsförsörjningsplan genomförts eller påbörjats. Planläggning av nya områden och utbyggnad av infrastruktur för såväl flerbostadshus som småhus pågår såväl i Visby som utanför. En av de stora utmaningarna framöver är att klara utbyggnaden av VA-infrastrukturen. Eva Nypelius kommunstyrelsens ordförande

3 - 3 - INLEDNING Bostadsförsörjning berör många. Bostadsfrågorna har under de senaste åren engagerat till debatt och diskussion, såväl nationellt som regionalt. Denna bostadsförsörjningsplan skall förhoppningsvis kunna tjäna som underlag för den fortsatta samhällsplaneringen, stödja dialogen mellan kommunen och exploatörer/byggherrar och vara till hjälp i olika aktörers och intressenters agerande på den gotländska bostadsmarknaden, men också utgöra underlag för fortsatt debatt och diskussion. Den projektgrupp som arbetat med framtagande av planen har därför ansett det värdefullt att i ett dokument samla en del av de fakta som finns tillgängliga inom området och som kan utgöra utgångspunkt för fortsatta diskussioner rörande bostadsförsörjningen. Detta har medfört att dokumentet blivit relativt omfattande. Avsikten har inte varit att bostadsförsörjningsplanen skall styra var människor skall bosätta sig inriktningen i arbetet har varit att utifrån andra styrdokument, såsom Vision 2010, RUP m fl, eftersträva en balans i tillgång/behov av bostäder samt en kvalitativ utveckling av bostäder och bostadsmiljöer. Prognoser för utveckling liksom andra utgångspunkter som ligger till grund för kommunens agerande rörande bostadsförsörjningen finns redovisat i avsnitt 3, som avslutas med kommunala åtgärder för att påverka bostadsförsörjningen. I en sammanfattning i dokumentets inledning redovisas i mycket komprimerad form planens innehåll. För att underlätta användandet av planen som en faktabank finns en detaljerad innehållsförteckning. I bilagor har vissa frågor utvecklats vidare, och för den som själv vill gå till källan för att inhämta ytterligare information finns en referenslista. En ordlista förklarar vissa begrepp som används i dokumentet, exempelvis skillnad på småhus och villa. Faktainsamling har i huvudsak baserats på befintliga sammanställningar och redovisningar, vilket inneburit att utvecklingen av olika faktorer kan redovisas för olika tidsperioder. Eftersläpning i sammanställningar liksom att vissa sammanställningar inte görs årligen gör att vissa uppgifter snabbt kan kännas inaktuella och kan försvåra jämförelser. Planen antogs ursprungligen av kommunfullmäktige med beslut om revidering senast Planeringsperioden har samma längd som i föregående plan men förskjuts fyra år och har därför i revideringen avgränsats till Åtgärderna enligt avsnitt 3.7 bör återkommande följas upp. Redovisning av läget bör ske årligen i kommunens årsredovisning. LEDNINGSKONTORET Gotlands kommun

4 - 4 - Kommunal bostadsförsörjningsplan Innehåll Sid nr Förord 2 Inledning 3 Sammanfattning 7 1 BAKGRUND Uppdraget Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjningsplan Gotland ; uppföljning, revidering Bostadsmarknaden i Sverige Mål för bostadsförsörjningen Övergripande mål för ett hållbart samhälle Nationella mål för bostadsförsörjningen Kommunala mål för bostadsförsörjningen Kommunens möjligheter att påverka bostadsförsörjningen Nationella och internationella perspektiv på god boendemiljö Jämställdhets- och barnperspektivet i bostadsplaneringen Statens medverkan vid finansiering av bostadsbyggande Behov av miljöbedömning 18 2 HITTILLSVARANDE UTVECKLING OCH NULÄGE Befolknings- och näringslivsutveckling på Gotland Befolkning Näringsliv Bostadsbyggande på Gotland och i riket Bostadsanpassningsåtgärder Produktions- och boendekostnader Villor Flerbostadshus Hyresrätter Bostadsrätter Effekter av flyttkedjor, flyttmönster till och från samt inom Gotland Omvandling av fritidshus till permanentbostäder och det omvända Bostadssituationen på Gotland nuläge och behov Boendeformer Balans i tillgång/behov Hissar i flerbostadshus, tillgänglighet, trygghet Ordinärt boende Villor Bostadsrätter Hyresrätter 36

5 Bostäder för studenter/ungdomar och seniorer Studentbostäder Ungdomsbostäder Seniorbostäder Bostäder enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service Äldre personer (över 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med funktionshinder (under 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med långvariga och omfattande funktionshinder enligt LSS (alla åldrar) Personer med social problematik Flyktingar Byggnation av bostäder pågående och planerade Ordinärt boende Bostäder enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service Äldre personer (över 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med funktionshinder (under 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med långvariga och omfattande funktionshinder enligt LSS (alla åldrar) Personer med social problematik enligt socialtjänstlagen Mark- och planberedskap för bostadsbyggande Kommunägd mark, Visby Kommunägd mark, övriga tätorter Privatägd mark Bostadsförmedling / kösystem Ordinärt boende Särskilda boenden/bostäder med särskild service 45 3 UTVECKLING SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Bostadsplanering i ett vidare perspektiv Inomregional balans Ekologiskt hållbart byggande Kommunala påverkansområden för bostadsförsörjningen Kommunalt markinnehav (strategiska markförvärv) Fysisk planering (samordnad planering, planberedskap) Hög servicenivå/välfungerande rutiner i exploateringsärenden Utbyggd infrastruktur (bl a VA-anläggningar) Kommunal bostadsförmedling Kommunala borgensåtaganden Kommunens markpolitik Villatomter Flerbostadshus Villkorad markupplåtelse Eget byggande (främst särskilda boendeformer enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Anpassningsåtgärder enligt Lag om bostadsanpassningsbidrag/tillgänglighet till bostäder Ägardirektiv till kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem / kommunala uppdrag till AB Gotlandshem i enskilda frågor Ägardirektiv Beslut i enskilda frågor Strategisk lägenhetsreserv Tillgänglighet inom kollektivtrafiken Skapa förutsättningar för kustnära boende Arbeta för förändringar i regelverk som påverkar bostadsförsörjningen Befolknings- och näringslivsutveckling Befolkning Näringsliv 58

6 Behov av tillskott av bostäder: nuvarande (2007) samt tillkommande planeringsunderlag Bedömningsgrunder Ordinärt boende Villor Hyresrätter/bostadsrätter (inkl studentbostäder) Bostäder enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service Äldre personer (över 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med funktionshinder (under 65 år enligt socialtjänstlagen) Personer med långvariga och omfattande funktionshinder enligt LSS (alla åldrar) Personer med social problematik enligt socialtjänstlagen Flyktingar Seniorboende Åtgärder för att påverka bostadsförsörjningen på Gotland 65 Bilagor: Bilaga nr Referenslista 1 Ordlista definitioner, ordförklaringar 2 Tätorter på Gotland sammanställning 3 Bostadsanpassning utveckling , typ av åtgärder och kostnader Vägledande principer mm för avvägningar och bedömningar enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, sammanställning över särskilda boenden och bostäder enligt LSS 5 Regler och riktlinjer för bostadsförmedlingsverksamhet 6 Ägardirektiv för AB GotlandsHem 7 Ekologiskt hållbart byggande 8 Befolkningsutveckling prognoser 9 Bostadsplanering i Visby september 2007 karta över möjlig framtida byggnation 10

7 - 7 - SAMMANFATTNING Arbetet med planen Kommunernas skyldigheter Revidering av bostadsförsörjningsplan Bostadsmarknaden i Sverige Mål för bostadsförsörjningen Kommunernas möjligheter I den projektgrupp som utarbetat denna bostadsförsörjningsplan har ingått representanter för ledningskontoret (som också utövat projektledning), stadsarkitektkontoret, tekniska förvaltningen, social- och omsorgsförvaltningen och AB GotlandsHem. PBK (Plan- och bostadskommittén) har utgjort styrgrupp. Syftet har varit att kartlägga behov av och tillgång till bostäder samt föreslå åtgärder för att uppnå balans. Även kvalitativa aspekter på boendet har beaktats och ligger till grund för åtgärderna. Avsikten har inte varit att planen skall utgöra ett styrdokument för den inomregionala balansen. Arbetet har bedrivits utifrån kommunens skyldigheter och möjligheter att påverka bostadsmarknadsläget i kommunen. Den tilltagande bostadsbristen i vissa regioner under slutet av 90-talet föranledde staten att bl a utfärda en ny Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt denna skall riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förutom nämnda lag reglerar Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade kommunens åligganden avseende bostadsförsörjning, liksom Lag om bostadsanpassningsbidrag. I Plan- och bygglag med följdförfattningar ställs bl a krav på utformning av bostäder utifrån bl a tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kommunfullmäktige antog Bostadsförsörjningsplan Gotland Uppföljning av planen har kontinuerligt gjorts och avrapporterats i kommunens årsredovisning. Ett flertal av de åtgärder som beslutades om i planen har genomförts eller påbörjats och utifrån de förutsättningar som gällde vid planens antagande, och därav gjorda bedömningar om nybyggnadsbehov, har bostadsproduktionen under legat på en tillfredsställande nivå. Den svenska bostadsmarknaden är en marknad i obalans. Drygt 20 % av landets kommuner har överskott på bostäder, medan drygt 40 % uppger att de har bostadsbrist. 60 % av befolkningen i Sverige bor i kommuner med bostadsbrist. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar och barnfamiljer anses hårt drabbade av bostadsbristen. Den låga nivån på bostadsbyggandet under 90-talet har främst drabbat bostäder som upplåtes med hyresrätt. Enligt regeringsformen skall det särskilt åligga det allmänna att bl a trygga rätten till bostad och verka för en god levnadsmiljö. I Vision Gotland 2010 fastläggs målet att Gotland skall erbjuda sina invånare hög kvalitet i boende, och som en framgångsfaktor för att uppnå målen i kommunens styrkort anges att Trygga bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov Kommunernas möjligheter att påverka och styra byggandet är begränsat. Kommunerna kan dock påverka bostadsförsörjningen bl a genom en god plan- och markberedskap, men även markpolitiken i övrigt (prissättning, upplåtelseform, anvisningsförfarande) kan påverka bostadsproduktionen. En utbyggd infrastruktur (bl a VA) ger förutsättningar för bostadsbyggande. I planen beskrives totalt 15 olika påverkansområden. Kommunen äger också det allmännyttiga bostadsbolaget AB GotlandsHem och kan genom bolaget påverka bostadsförsörjningen.

8 - 8 - Statens medverkan i finansiering Befolkningsutveckling Byggnation på Gotland, bostadsanpassning Kostnader Boendesituationen på Gotland Bostadsförmedling Tillgänglighet Statens medverkan vid finansiering av bostadsproduktion har sett olika ut under olika perioder. Från den 1 januari 2007 har tidigare möjligheter till investeringsbidrag och investeringsstimulans upphört, och beslut har fattats om avveckling av räntebidrag. Bland stöd som finns (januari 2007) är kreditgaranti, skattereduktion och ränteavdrag för egnahemsägare. Ett investeringsstöd till särskilda boenden för äldre avses gälla perioden Gotlands folkmängd har under 70- och 80-talen ökat vilket dock vände till minskning en bit in på 90-talet. Befolkningsökningen har främst skett i Visby, men även vissa andra tätorter har visat på viss befolkningsökning. Inflyttade till Gotland från fastlandet och utlandet har under perioden fördelat sig ganska jämnt mellan bosättning i Visby och på övriga Gotland. Nedgång i befolkningstalet kan vara en följd av gjorda nerdragningar på arbetsmarknaden, vilket förhoppningsvis skall vända efter att beslutade ersättningsjobb har etablerats. Enligt gjord framskrivning av befolkningsutvecklingen till 2013 kan en svag ökning förväntas. Bostadsbyggandet på Gotland (liksom i övriga Sverige) var under 90-talet mycket lågt, och utgjordes då till stor del av s k kategoribostäder (studentbostäder, bostäder för särskilt boende). Från 2003 har dock en uppgång i nyproduktionen skett, och under perioden har c:a nya bostäder påbörjats. Genom bostadsanpassningsåtgärder ges möjlighet till kvarboende i ordinärt boende. Antalet beslut om bostadsanpassningsbidrag har under perioden stigit, den totala kostnaden för detta har varierat, medan genomsnittskostnaden per beslut har sjunkit under perioden. Priset på villor har under åren procentuellt stigit något mera på Gotland än i riket som helhet. Hyresutvecklingen inom AB GotlandsHem har följt den i riket och legat något under genomsnittshyran för det samlade beståndet fram till Medelvärdet för överlåtelsepriser för bostadsrätter har under perioden procentuellt stigit något mer på Gotland än i riket som helhet bodde 57 % av den gotländska befolkningen inom tätort och 43 % utanför (riket = 84 % resp 16 %). Enligt FoB 1990 fördelades bostadslägenheterna på Gotland utifrån upplåtelseform enligt följande (inom parentes = riket): äger huset 51 % (38), bostadsrätt 10 % (14), hyresrätt 30 % (38), övrigt 9 % (10). För Gotland som helhet har brist på bostäder inte bedömts föreligga förrän 2002, medan brist på bostäder i Visby har bedömts föreligga hela perioden För AB GotlandsHems lägenhetsbestånd inträffade en markant förändring runt halvårsskiftet 2001, varefter antalet outhyrda lägenheter varit mycket lågt eller 0. Den bostadsförmedling som bedrives av AB GotlandsHem skall enligt kommunstyrelsens direktiv bl a vara ett serviceorgan för bostadssökande och erbjuda sin förmedlingsservice även åt andra bostadsupplåtare. Kommunens riktlinjer för denna verksamhet har reviderats under Avsaknaden av hissar i flerbostadshus anges återkommande som ett problem, bl a avseende möjligheten till kvarboende i sin lägenhet och att kunna lämna villor eller större lägenheter för att flytta till en bekväm seniorbostad. Även tillgängligheten utanför byggnaden och inuti lägenheten har största betydelse för vilka grupper som kan utnyttja en lägenhet.

9 - 9 - Student-/ungdomsbostäder Bostäder enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS) Behov av tillskott inom ordinära bostadsbeståndet Högskolans utveckling påverkar inte bara behovet av studentbostäder, som f n (mars 2007) tycks vara tillgodosett % av studenterna beräknas vilja bo i ordinära hyres-/bostadsrätter. Förutom studenternas har även övriga ungdomars situation på bostadsmarknaden uppmärksammats. Med hänsyn till den nivå som hyran för närvarande hamnar på i nyproducerade hyresrätter torde effekter av flyttkedjor ha största betydelse för ungdomar som skall skaffa sin första egna bostad. Ingen kö finns för närvarande (april 2007) till särskilt boende, och något behov av utökat antal platser under planperioden bedöms inte föreligga (förutom pågående upphandling av särskilt boende om 30 platser i Burgsvik). Däremot finns särskilda boenden som har icke godtagbar standard och blockförhyrning av nyproducerade boenden kan komma att ske i bl a Katthammarsvik, Roma och Hemse. Behov finns också att under de närmaste åren få till stånd fullvärdiga lägenheter för gruppen vuxna med beroendeproblematik Några säkra metoder för att bedöma det egentliga behovet av tillskott av bostäder är inte kända. Ett antal faktorer ligger till grund för en sammanvägd bedömning av vilket behov kommunen skall utgå ifrån i den fortsatta planeringen, exempelvis avseende mark- och planberedskap samt utbyggnad av infrastrukturen. Med de osäkerheter som olika antaganden om utvecklingen inrymmer skall följande behov tjäna som underlag för kommunens planering: Boendeform Totalt Villor Hyres-/bostadsrätter (inkl studenter som väljer ordinärt boende samt flyktingar, hemlösa och andra grupper enligt SoL/LSS som kan lösas inom ordinära boendet) Planering för tot. ant. bostäder (ord. boende) En relativt ny boendeform är kooperativ hyresrätt, som kan lämpa sig för såväl seniorboende som för andra grupper. Pågående/ planerad byggnation, mark- och planberedskap Kända projekt (febr 2007) skulle kunna medföra påbörjande av c:a 800 bostäder inom det ordinära bostadsbeståndet under åren över hela Gotland. Av dessa är 600 lägenheter i flerbostadshus, vilka planeras i Visby medan resterande 200 i villor fördelas mellan Visby-Västerhejde (drygt 100) och övriga Gotland. Projekten har olika säkerhetsgrad och en rimlighetsbedömning pekar mot c:a 250 påbörjade bostäder per år. I Visby finns, utöver ovan kända projekt, ingen planberedskap för villor. För flerbostadshus finns planberedskap för 100-talet bostäder. Markberedskapen är efter kommunens förvärv av f d P18:s markområde tillfredsställande. Fortsatt planläggning erfordras därför under perioden. Permanentning av fritidshus kan få större betydelse för bostadsförsörjningen efter utbyggnad av allmänna VA-anläggningar i kustområden norr och söder om Visby, men även det omvända (omvandling av permanentbostäder till fritidsbostäder) liksom dubbelboende har betydelse för bostadsmarknaden.

10 Utanför Visby bedöms befintlig mark- och planberedskap täcka tillkommande efterfrågan på bostäder under planperioden. I Hemse bör dock planberedskapen för flerbostadshus förbättras. Åtgärder Aktualisering av planen Det kan finnas anledning att analysera frågor som kan upplevas som hinder eller av andra skäl behöver utvecklas för att stimulera nyproduktion och utveckla kvalitén inom bostadsförsörjningen. Åtgärder kommunen skall arbeta med för att eftersträva en balanserad och tillfredsställande bostadsförsörjning handlar om fysisk planering resurser arbetssätt planberedskap mark och exploatering policy för markanvisning mm infrastruktur utbyggnad VA-anläggningar god kollektivtrafik krav mot kommunen som byggherre krav mot exploatörer/byggherrar konsekvensbeskrivningar och ekologiska hänsyn villkor i samband med markanvisning regelverk och riktlinjer påverkan på nationella regler och bestämmelser studentboende boendegaranti antal studentbostäder seniorboende omvandling till seniorboende privata initiativ till seniorboende tillgänglighet samordning av tillgänglighetsfrågor enkelt avhjälpta hinder energieffektivisering åtgärder i det äldre bostadsbeståndet jämställdhet jämställdhet i planeringen särskilda boenden planering för bostäder enligt SoL och LSS hemlöshet strategier mot hemlöshet lägenhetsreserv storlek på ordinarie lägenhetsreserv finansiering av strategisk lägenhetsreserv Översyn/revidering av bostadsförsörjningsplanen skall ske vid behov, dock minst vart fjärde år, dvs senast Årlig lägesrapportering skall ske i kommunens årsredovisning.

11 BAKGRUND 1.1 Uppdraget Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunfullmäktige antog Bostadsförsörjningsplan Gotland , vilken skall ses över och revideras vart fjärde år. Arbetet med detta har bedrivits av en projektgrupp med PBK (Plan- och bostadskommittén) som styrgrupp. I projektgruppen har ingått representanter för ledningskontoret (som också utövat projektledning), stadsarkitektkontoret, tekniska förvaltningen, socialoch omsorgsförvaltningen och AB GotlandsHem. Syftet med Bostadsförsörjningsplan Gotland är: Att kartlägga behov av och tillgång till bostäder av olika kategorier på Gotland, samt att redovisa förslag till åtgärder för att balansera behov och tillgång. Utifrån syftet har arbetet varit inriktat på att beskriva och föreslå åtgärder rörande bostadsförsörjningen utifrån befintliga förhållanden och bedömd utveckling, med utgångspunkt från styrdokument som exempelvis Vision Gotland I Boverkets rapport Bostadsbyggandet i planeringen framhålles att planeringen för bostadsförsörjningen innefattar inte bara nyproduktion och kvantitativa aspekter. Det är i hög grad en fråga om att förvalta det befintliga beståndet och utveckla boendet i vid bemärkelse. Därför har även åtgärder som inte direkt ger effekt på balansen på bostadsmarknaden utan har en mer kvalitativ inriktning medtagits. Arbetet har bedrivits utifrån kommunens skyldigheter och möjligheter att påverka bostadsmarknadsläget i kommunen. Materialet skall fungera som ett underlag i dialogen mellan kommunen och byggherrar/exploatörer och som ett samordningsdokument i de kommunala planeringsprocesserna. Det är också förhoppningen att dokumentet skall vara en hjälp även för övriga aktörers och intressenters planering av åtgärder och insatser på bostadsområdet. 1.2 Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen Från och med 1 januari 2001 gäller Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt denna lag skall bland annat varje kommun planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Ett skäl till att kravet på bostadsplanering återkommer är bl a att flera kommuner tappat framförhållning i sin planering och att bostadsbristen gjort sig allt mer påmind i vissa kommuner. Hur kommunen skall bedriva sin bostadsförsörjningsplanering eller vad planeringen skall omfatta regleras inte. Efter en ändring i lagen, som trädde i kraft 1 april 2002, skall riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunerna är också skyldiga att anordna en bostadsförmedling om det behövs. Om så inte sker, trots att behovet finns, kan regeringen förelägga en kommun att ordna en bostadsförmedling. En kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut en köavgift av de bostadssökande. Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar kommunens åligganden avseende bostäder för olika grupper av människor med särskilda behov. Enligt socialtjänstlagen ska ansvarig facknämnds (motsv socialnämnd) medverkan i samhällsplaneringen särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Medverkan skall även syfta till att främja goda miljöer i kommunen och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn, ungdo-

12 mar, äldre, personer med olika funktionshinder och personer med social problematik Detta avser såväl bostäder i ordinärt boende som bostäder som beviljas med ett individuellt beslut enligt ovanstående speciallagstiftning. Sedan juli 2002 gäller nya bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service angående sanktionsavgift. Har kommunen inte verkställt en gynnande dom till enskild person enligt ovanstående lagstiftning skall länsstyrelsen ansöka hos länsrätten om att utdöma sanktionsavgift för kommunen. Det innebär att kommunen kan åläggas att betala en avgift om minst 10 tkr och högst 1 mnkr vid underlåtande att verkställa gynnande domar, exempelvis beslut om särskilt boende eller bostad med särskild service. Kommunerna skall från den 1 juli 2006 enligt en ändring i socialtjänstlagen rapportera till länsstyrelsen de gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen avser bl a biståndsbeslut till särskilda boendeformer. Kommunen kan med denna lagändring bli skyldig att betala en särskild avgift om biståndsbeslutet inte verkställts inom tre månader. Länsrätten beslutar om sanktionsavgiften efter ansökan från länsstyrelsen. Lag om bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. I Plan- och bygglag med följdförfattningar fastläggs att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, att mark- och vattenområden skall användas för de ändamål de är mest lämpade och att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bl a de boendes hälsa. Krav ställs på utformning av bostäder utifrån bl a tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Två statliga utredningar som pågått under berör kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen: Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) och Rättvisa och jämlika villkor på bostadsmarknaden (Ds 2006:9). 1.3 Bostadsförsörjningsplan Gotland ; uppföljning, revidering Kommunfullmäktige antog Bostadsförsörjningsplan Gotland Den arbetsgrupp som upprättade planen har två gånger per år gjort avstämning av främst de åtgärder som beslutades om enligt avsnitt 3.7: Åtgärder för att påverka bostadsförsörjningen på Gotland. Sammanfattning av denna avstämning jämte uppgifter om påbörjad bebyggelse under året har redovisats i kommunens årsredovisning. Uppföljning av bostadsförsörjningsläget i kommunen sker därutöver årligen i samband med Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Enligt antagen bostadsförsörjningsplan skall översyn/revidering av denna ske vid behov, dock minst vart fjärde år (d v s senast 2007). En analys av behovet gjordes under början av 2006 utifrån de förändringar i förutsättningarna som kunde bli en följd av P 18:s nedläggning och beslut om statliga omlokaliseringar av myndigheter mm. En redovisning av denna analys lämnades till Plan- och bostadskommittén (PBK) den 14 februari Behov av en omedelbar revidering bedömdes inte föreligga. Sammanfattningsvis kan konstateras att ett flertal av de åtgärder som beslutades om i planen har genomförts eller påbörjats. Utifrån de förutsättningar som gällde vid planens upprättande och de bedömningar av nybyggnadsbehov som då gjordes har bostadsproduktionen under perioden legat på en tillfredsställande nivå. Genomförd revidering 2007 har inneburit, förutom komplettering och uppdatering av faktaunderlag, att nya bedömningar gjorts beträffande behovet av olika kategorier bostäder utifrån gällande och kända förutsättningar.

13 Bostadsmarknaden i Sverige Den svenska bostadsmarknaden är en marknad i obalans. Drygt 20 % av landets kommuner har överskott på bostäder, medan drygt 40 % uppger att de har bostadsbrist. 60 % av befolkningen i Sverige bor i kommuner med bostadsbrist, 11 % i kommuner med överskott på bostäder. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar, barnfamiljer samt hushåll med höga krav på attraktivt läge är grupper som uppges drabbas. Det har, framförallt under 90-talet, byggts för lite, och nästan inga hyresrätter för hushåll med normala inkomster. Mellan 1991 och 2001 sjönk bostadsproduktionen med drygt lägenheter per år (från till ). Under samma period sjönk nyproduktionen av hyresrätter med 88 procent eller lägenheter per år. Under senare år har dock bostadsbyggandet ökat i stadig takt och sedan 1997 har antalet påbörjade bostäder ökat med 135 %. Prognoserna pekar mot en stagnation under 2007, och regeringens beslutade förändringar i det statliga investeringsstödet och avveckling av räntebidraget torde medföra en minskning i antalet påbörjade lägenheter, vilket främst torde drabba hyresrätterna. Statens och kommunernas engagemang och ansvar för bostadsbyggandet har varierat under åren. Under 90-talet minskades kommunernas möjligheter att påverka och styra byggandet, och bl a upphävdes den tidigare bostadsförsörjningslagen Bostäder skulle byggas och förvaltas på marknadens villkor. Byggandet skulle styras av utbud och efterfrågan, och finansieras av bankerna efter vanlig kreditprövning. Den tilltagande bostadsbristen i vissa regioner föranledde dock staten att i viss mån höja sitt engagemang i bostadsbyggandet, och den 14 december 2000 utfärdades en ny bostadsförsörjningslag. Under år 2005 och 2006 har de statliga utredningarna Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) respektive Rättvisa och jämlika villkor på bostadsmarknaden (Ds 2006:9) varit föremål för remissbehandling. Under 2007 har lagen om allmännyttiga bostadsföretag ändrats så att tillståndsplikten för exempelvis omvandling av allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter tagits bort. Allt fler unga människor lever under otrygga boendeformer och tvingas flytta ofta. Enligt en undersökning om vuxnas boende (Hyresgästföreningen 2003) bor cirka 16 % av alla ungdomar i åldersgruppen år i någon form av tillfällig bostad. Av dem som lämnat föräldrahemmet bor var femte hos kompisar, i andra eller tredje hand eller hyr ett rum. Statens bostadskreditnämnd (BKN) konstaterade i rapporten En egen härd (april 2005), som handlar om unga vuxnas etablering på bostadsmarkanden, att andelen ungdomar i åldersgruppen år som etablerat sig på bostadsmarknaden sjunkit kraftigt mellan åren Framförallt är det svårigheten att få en hyresrätt som ligger bakom den fallande graden av etablering på bostadsmarknaden. De flesta ungdomar vill ha en mindre hyresrätt med låg hyra men dessa lägenheter är attraktiva också för andra grupper. Avsaknad av kötid, kontakter eller en bostad man kan byta med samt begränsad betalningsförmåga innebär att unga hushåll trängs undan av andra hushåll. Äldres boende blir en allt viktigare fråga i samhällsplaneringen, till exempel hur äldres behov och önskemål ska tas till vara i bostadsförsörjningen. 1.5 Mål för bostadsförsörjningen Övergripande mål för ett hållbart samhälle Ett hållbart samhälle skall kunna tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I Sverige har begreppet hållbar utveckling tidigare ofta förknippats med miljöfrågor. I 1 kap 2 regeringsformen kan man läsa följande:

14 Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Begreppet har dock med tiden vidgats. Enligt Bruntlandskommissionens rapport Our Common Future från 1987 innebär hållbar utveckling att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Denna definition är numera den allt mer vedertagna och den definition som ligger till grund för inriktningen av arbetet mot hållbar utveckling i många delar av världen, så också i Sverige. Hållbar utveckling handlar med andra ord om att värna, nyttja och förvalta hela spektrat av mänskliga, sociala och fysiska resurser på ett långsiktigt hållbart sätt. I definitionen av hållbar utveckling ligger de så kallade ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna. För att nå en hållbar utveckling måste dessa dimensioner av tillvaron integreras i varandra. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en i vid bemärkelse god miljö. Målet att utveckla ett hållbart samhälle förutsätter ett aktivt, medvetet och långsiktigt arbete med att, i alla delar av samhället, arbeta för att nå målen för hållbarhet. Planering av markanvändning och bebyggelsens utveckling ska präglas av en helhetssyn som beaktar såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. EU har i Översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling Förnyad strategi (EU:s råd 10117/06:Bryssel) redovisat sju principer för hållbar utveckling. I regeringens skrivelse 2005/06:126 om Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling prioriteras på motsvarande sätt fyra utmaningar. En övergripande utmaning är att genom samhällsbyggande vidareutveckla goda livsvillkor. Två av utmaningarna i nationella strategin för hållbar utveckling handlar om att Bygga samhället hållbart och att Stimulera en god hälsa på lika villkor. Innebörden av dessa utmaningar utifrån perspektivet bostadsförsörjning kan sammanfattas så här: - Att förverkliga rätten till bostad för alla utan diskriminerande åtskillnad. - En god boendemiljö tillgänglighet för alla, - Bygg för boende och livsmiljö i ett sammanhang - Bostäder och bostadsområden ska vara fysiskt tillgängliga. - Ökad säkerhet mot våld och övergrepp i bostadsområden och offentliga miljöer Nationella mål för bostadsförsörjningen I Regeringsformen (1974:152) uttryckes rätten till bostad enligt följande ( 2): Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Riksdagen har beslutat om följande nationella mål (prop 2005/06:1), vilket också anges som utgångspunkt för resultatbeskrivning i budgetpropositionen 2006/07:1: Alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en

15 god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anges bl a att Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. I de av riksdagen uttalade delmålen tas bl a upp energianvändning mm i byggnader samt byggnaders påverkan på hälsan. Nationella handlingsplaner för äldrepolitiken respektive handikappolitiken beskrivs i bilaga Kommunala mål för bostadsförsörjningen I kommunens översiktsplan Vision Gotland 2010 ( ) har bl a följande mål fastlagts: Gotland ska erbjuda sina invånare och besökare hög kvalitet i boende, utbildning, arbete, miljö och service. Ytterligare mål och strategier ur Vision Gotland 2010 redovisas under avsnitt 3.2 Kommunfullmäktige har beslutat om styrkort för koncernen Gotland Som mål anges bl a : Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Som en framgångsfaktor för nämnda mål anges bl a: Trygga bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov. Regionala miljökvalitetsmål har, utifrån de nationella (se ovan under Nationella mål), i samverkan med kommunen utarbetats av länsstyrelsen, som också beslutat om antagande av dessa Dessa beaktas bl a vid upprättande av fysiska planer inom kommunen. 1.6 Kommunens möjligheter att påverka bostadsförsörjningen Som framgår under 1.4 ovan minskades kommunernas möjligheter att påverka och styra byggandet under 90-talet, då bl a den tidigare bostadsförsörjningslagen upphävdes Inom ramen för sitt ansvar har dock kommunerna på olika sätt möjlighet att påverka bostadsförsörjningen inom kommunen. Som exempel på områden där kommunen kan påverka byggandet/bostadsförsörjningen kan nämnas: Kommunalt markinnehav (strategiska markförvärv) Fysisk planering (samordnad planering, planberedskap) Hög servicenivå/välfungerande rutiner i exploateringsärenden Utbyggd infrastruktur (bl a VA-anläggningar) Kommunal bostadsförmedling Kommunala borgensåtaganden Kommunens markpolitik Villkorad markupplåtelse Kommunens eget byggande (främst särskilda boendeformer enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Anpassningsåtgärder enligt Lag om bostadsanpassningsbidrag/tillgänglighet till bostäder Ägardirektiv till kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem / kommunala uppdrag till AB GotlandsHem i enskilda frågor Finansiering av en strategisk lägenhetsreserv

16 Tillgänglighet inom kollektivtrafiken (för att ex.vis underlätta pendling mellan Visby och andra bostadsorter) Skapa förutsättningar för alternativa bostadslokaliseringar (områden med attraktivitet för olika grupper, ex.vis kustnära boende) Arbeta för förändringar i regelverk som påverkar bostadsförsörjningen De olika områdena belyses närmare under avsnitt Nationella och internationella perspektiv på god boendemiljö Ett flertal olika utredningar på nationell nivå har lyft fram olika angelägna aspekter att ta hänsyn till i planering av bostadsområden och bostadsförsörjning. Om vi beaktar att människor i alla åldrar har olika behov och förutsättningar ökar vi möjligheterna att klara sig själv, oberoende av ålder och funktionsförmåga. Tillgänglighet i bostäderna och deras närmiljö är en viktig faktor. En stad är mer än sina hus, Boverket 1999: I denna bok lyfts fram erfarenheter och kunskaper om vad som gör städer långsiktigt hållbara, trygga och hälsosamma att bo i och vackra och trivsamma att leva i. Bland annat beskrivs det sociala perspektivet på hållbar utveckling av städer och andra bebyggelsemiljöer för ett bra vardagsliv. Utformningen av bostäder och närmiljöer har olika betydelse i olika skeden av livet, ex.vis ungdomsåren, barnfamiljer, den yrkesverksamma tiden och personer med olika funktionshinder och behov av samhällets stöd. Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (Regeringens skrivelse 2005/06:126). Ett hållbart samhällsbyggande främjar människors välbefinnande samt fysisk och mental hälsa. Barn, äldre och personer med funktionshinder är ofta mer beroende än andra av grönområden i omedelbar närhet av bostaden. Hållbart samhällsbyggande innebär också ökad säkerhet mot våld och övergrepp i bostadsområden och offentliga miljöer genom säker planering av bl a gångstigar och bra belysning. En god boendemiljö kräver, både av nya bostadsområden och vid renovering av befintliga områden, god tillgänglighet. För att främja ungdomars inträde på bostadsmarknaden krävs mindre och billigare lägenheter. Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet presenterade under en föreläsning i oktober 2006, på temat Den hälsosamma staden ur teoretisk synvinkel, exempel på vad som karaktäriserar det goda bostadsområdet: Tillgänglighet, service, mötesplatser, blandad upplåtelseform. De boendes trivsel, trygghet, engagemang och inflytande ansågs också viktigt. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder AMBITION och ANSVAR, SOU 2006:100: Slutbetänkandet presenterades i december Ett av de strategiska områdena belyser behovet av bostad med särskild service. Utredarna anser att den vägledande principen när det gäller boendelösningar ska vara att det alltid är den enskildes behov och önskemål som styr insatsens utformning. Den enskilde ska själv vara delaktig i att välja var bostaden ligger och hur den ser ut. Det finns behov av fler bostäder med särskild service, antingen enligt LSS eller enligt SoL. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer, S 2006:03). Delegationen tillsattes under hösten Uppdraget är att följa och analysera behoven av utveckling av boende för äldre samt föreslå åtgärder för att stimulera utveckling av särskilda boendeformer för personer med omfattande omvårdnadsbehov och särskilt boende i en mellanform för personer med i första hand behov av trygghet och gemenskap. Uppdraget ska slutredovisas 31 december I nationella handlingsplanen för handikappolitiken 2000 Från patient till medborgare antogs målet för handikappolitiken om ett samhälle som gör det möjligt för människor med

17 funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet och att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer. Sverige har förbundit sig att följa FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. En av förutsättningarna för detta är att miljön är tillgänglig och användbar för alla. FN:s Agenda 21 deklaration. Vid miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992 poängterades i kapitel 25 att beslutande myndigheter måste samråda med ungdomsgrupper för att uppnå en hållbar ekonomisk och social utveckling. Regeringens proposition 2002/03:35, Mål för Folkhälsan betonar särskilt betydelsen av tillgång till en grön omgivning i det egna bostadsområdet. Barn, äldre och funktionshindrades behov av områden för rekreation nära det egna hemmet lyfts fram. Närmiljön har visat sig ha en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv eller inte. 1.8 Jämställdhets- och barnperspektivet i bostadsplaneringen Såsom återges under har riksdagen beslutat att Alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Jämställdhetsperspektivet skall beaktas, såväl under arbetet med framtagande av planer som rör boendemiljön som avseende planernas innehåll. Under framtagandet av planerna innebär det representation från båda könen i processen. Frågor som direkt påverkar grunden för jämlika förutsättningar i boendemiljön kan exempelvis handla om kommunikationer (kollektivtrafik, gång- och cykelvägar) och trygghetsfrågor. Hur bostadsområden lokaliseras i förhållande till nära anslutning av kollektivtrafiken och cykelbanor samt hur man underlättar framkomlighet med cykel till och från olika servicefunktioner, arbetsplatser och bostadsområden har betydelse i ett jämställdhetsperspektiv. Olika resvanestudier visar att kvinnor går, cyklar eller nyttjar kollektiva färdmedel i betydligt större utsträckning mellan, bostad, arbete, och service. Jämställdhet är också en maktfråga. Brottsförebyggande rådet rapport "Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet" (2002) pekar på att "det finns stora brottsförebyggande och trygghetsskapande vinster att hämta genom att beakta det brottsförebyggande perspektivet vid planering av nya områden. Hur ett område byggs och hur det förvaltas kan t ex påverka möjligheterna till goda sociala kontakter, vilket i sin tur underlättar den informella sociala kontrollen." Polismyndigheten i Stockholms län har tillsammans med Arkitekturhögskolorna vid KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg, HSB Bostad AB tagit initiativ till att ta fram ett dokument med råd och lösningar vid planering och byggande av bostäder BO TRYGGT 01. Förhoppningen är att starta en process för att förbättra och förändra den fysiska miljöns utformning så att vardagsbrottsligheten minskar. Materialet innehåller en checklista med förslag till åtgärder för att skapa trygga boendemiljöer. FN:s barnkonvention från 1989 om barns rättigheter innebär i princip att alla beslut på olika nivåer ska prövas utifrån barns bästa. Konventionen slår även fast att barn och ungdomar har rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem. FN:s barnkommitté har särskilt lyft fram samhällsplanering som ett område där barn måste få delta och påverka besluten.

18 Statens medverkan vid finansiering av bostadsbyggande Även statens (liksom kommunernas) engagemang i bostadsbyggandet har varierat kraftigt under åren. Ett viktigt styrmedel har varit, och är, statens medverkan på olika sätt i finansiering av byggandet. Regelverket för ekonomiskt stöd till bostadsbyggande förändras och anpassas utifrån vid varje tidpunkt rådande bostadsmarknadssituation och politisk inriktning. Från 1 januari 2007 har investeringsbidrag och investeringsstimulans upphört, och beslut om avveckling av räntebidrag har fattats. Bland de stöd som finns för närvarande (januari 2007) är: Kreditgaranti: Kreditgarantin är en försäkring för bostadslånet som långivare på den svenska kreditmarknaden kan köpa av Statens Bostadskreditnämnd (BKN). Garanti kan lämnas för lån till ny- eller ombyggnad. För lån efter 1997 berörs kommunerna normalt inte av borgensåtagande. Skattereduktion: Skattereduktion används som en form av nyproduktionsstöd genom att fastighetsskatten reduceras under 10 år (ingen fastighetsskatt under de första fem åren, halv fastighetsskatt följande fem år). Reduktionen utgår till fastighetsägaren oavsett upplåtelseform. Avdrag för utgiftsräntor: Möjligheten att göra avdrag för utgiftsräntor innebär att egnahemsägare kan göra avdrag för sina bostadslån. Statens Bostadskreditnämnd har efter regeringens uppdrag att utreda förbättringar av kreditgarantier på landsbygden redovisat förslag till sådana i rapporten Stöd till byggande av egnahem i glesbygd (februari 2006). Regeringen har inte tagit ställning till redovisade förslag. Ett investeringsstöd till särskilda boenden för äldre för att stimulera ny- och ombyggnader är tänkt att gälla under perioden med sammanlagt 2,5 miljarder kronor. Boverket och länsstyrelserna ansvarar för handläggning och beslut. Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer (S 2006:03) tillsattes under hösten 2006 med uppdrag att följa och analysera behoven av utveckling av boende för äldre samt föreslå åtgärder för att stimulera utveckling av särskilda boendeformer för personer med omfattande omvårdnadsbehov och särskilt boende i en mellanform för personer med i första hand behov av trygghet och gemenskap. Uppdraget ska slutredovisas 31 december Från den 1 juli 2007 kan kommuner utfärda hyresgaranti för hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnader för eget boende men av andra skäl har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Kommunerna har möjlighet att få statligt bidrag för denna garanti. Glesbygdsverket uppger (november 2006) att man planerar en översyn av rapporten om Bolån på landet (mars 2003). Sluttid för denna översyn kan dock inte anges Behov av miljöbedömning Bestämmelser om miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar finns i miljöbalkens kapitel 6. Bostadsförsörjningsplanen uppfyller två viktiga grundkrav för att träffas av bestämmelserna om miljöbedömningar för planer och program: dels att det finns ett lagkrav på planen (uttryckt som riktlinjer för bostadsförsörjningen), dels att den upprättas av kommunen. Ytterligare två krav skall dock vara uppfyllda för ett generellt krav på miljöbedömning: planen skall ange förutsättningar för tillstånd till verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön, och genomförandet ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utifrån Boverkets vägledning i frågan i rapporten Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen bedömes inte upprättad bostadsförsörjningsplan Gotland uppfylla uppställda kriterier för krav på miljöbedömning.

19 HITTILLSVARANDE UTVECKLING OCH NULÄGE 2.1. Befolknings- och näringslivsutveckling på Gotland Befolkning I förhållande till riket har Gotland de senare decennierna präglats av god följsamhet fram t o m början av 1990-talet. Därefter har Gotland, i likhet med stora delar av landet, kommit in i en nedåtgående utveckling med ökade skillnader mot framförallt Stockholm och andra storstadsområden som upplevt en snabb och kraftig befolkningstillväxt under senare år Befolkningsutveckling Gotland - Riket, Index 1970=100 /Datakälla: SCB/ Gotland Riket Gotland har under de senare decennierna följt rikets befolkningsutveckling t o m 1994 Befolkningen på Gotland uppgick december 2006 till Födelsetalet var 2006 fortsatt lågt, i nivå med föregående års (något över 500-strecket ). Det negativa födelsenettot (födda minus antal avlidna) förstärkte flyttunderskottet. Därmed blev 2006 det andra året med negativt flyttnetto på 2000-talet. Andelen som flyttade från/till utlandet uppvisade ett positivt netto, med cirka 150 personer inflyttande och 100-talet utflyttade. År Bef 31/12 Inflytt Utflytt Flyttnetto Födda Döda Föd.netto Tot netto Gotland har ett tydligt underskott av andelen befolkning i åldrarna år jämfört med riket i genomsnitt, och förändringen under den senaste tioårsperioden visar på en minskning av andelen befolkning i yngre åldrar. En ökning av befolkningen och en god balans i åldersstrukturen mellan yngre och äldre är en viktig del av målbilden för Gotlands utveckling och en förutsättning för ett gott utbud av service och en breddad arbetsmarknad på Gotland. För att uppnå målen för befolkningsutvecklingen krävs att antalet födda ökar samt framför allt att inflyttningsnettot åter blir (starkt) positivt.

20 En förklaring till att två år med positiva siffror för befolkningsutvecklingen nu avlösts av två negativa bör vara effekterna av nedläggningar inom främst försvar och elektronikindustri. Samtidigt vet vi att när konjunkturen i omvärlden (Stockholmsregionen som dominerande faktor) är mycket stark så utövar det en stor dragningskraft på andra regioner även om näringsliv och arbetsmarknad utvecklas positivt också i dessa. Nya jobb inom centrala verk och myndigheter till Gotland, väl på plats, kan förhoppningsvis hjälpa till att vända trenden i positiv riktning på några års sikt. I vidstående diagram kan jämföras Gotlands befolkning med rikets genomsnitt vad avser köns- och åldersfördelning. Skillnader som framträder är bl a att Gotland har underskott i åldersgrupperna 0-10 samt år, medan Gotlands andel i åldersgruppen10-20 samt över 50 år är större än rikets genomsnitt. Landsbygdens andel i procent av befolkningen på Gotland (Gotland minus Visby församling) har utvecklats enligt följande: ,1 60,8 60,9 60,9 60,8 60,7 60,6 Ett närmare studium av befolkningen, uppdelat på Visby, övriga tätorter och utanför tätort under åren visar följande utveckling: Visby Antal invånare/könsfördelning **) Förändr. i % Antal inv ,9 Förd. M/K % 47,2/52,8 47,0/53,0 47,3/52,7 47,0/53,0 47,0/53,0 -/+ Övriga Antal inv ,0 tätorter *) Förd. M/K % 49,7/50,3 49,1/50,9 49,1/50,9 49,2/50,8 48,9/51,1 -/+ Utanför Antal inv ,7 tätorter Förd. M/K % 52,1/47,9 51,7/48,3 51,7/48,3 51,6/48,4 51,4/48,6 -/+ Hela Antal inv ,4 Gotland Förd. M/K % 49,9/50,1 49,5/50,5 49,5/50,5 49,4/50,6 49,2/50,8 -/+ *) Definition av tätort se bilaga 2. Sammanställning av tätorter på Gotland se bilaga 3. **) Fördelning män/kvinnor, procent