Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 16 oktober 2014

Transkript

1 Mötesanteckningar (10) Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 16 oktober 2014 Närvarande: Ines Uusmann, ordförande (punkt 1-3) Marie Rosberg, Boverket K.A. Stefan Svensson, Socialdepartementet Marcus Ershammar, Sveriges Byggindustrier Peter Sundqvist, SABO Torsten Allvar, Lantmäteriet Elin Blume, Länsstyrelsen i Stockholms län Berndt Lundgren, KTH Ola Inghe, Naturvårdsverket Jonas Hagetoft, Hyresgästföreningen Anders Larsson, SLU Alnarp Eva Hägglund, Sveriges kommuner och landsting Marie Haldorson, SCB, ordförande (punkt 4-10) Kamala Krishnan, SCB Magnus Sjöström, SCB Viveka Palm, SCB Karin Hedeklint, SCB SCB Föredragande och ämnesexperter: Rein Billström, SCB Karin Joof, SCB Raitis Sedlenieks, SCB Johan Stålnacke, SCB Karin Hedeklint, SCB Jerker Moström; SCB Förhinder: Roger Gustavsson, Boverket Fredrik Isaksson, Sveriges Byggindustrier Marika Ström, Lantmäteriet Pernilla Nordström, Länsstyrelse Stockholms län Martin Lindvall, Fastighetsägarna i Sverige Kaisa Ben Daher, SCB 1. Inledning Ordförande hälsade välkommen och dagordningen fastställdes. Dagordningen för dagens möte godkänndes.

2 Mötesanteckningar (10) Kommentarer från föregående mötesanteckningar: SILC önskade man höra en presentation av. SCB ber att få återkomma med det till nästa möte. Rådet efterfrågar statistik över antalet sysselsatta i handelsområden, gärna med uppdelningen cityhandel respektive externhandel. SCB svarade att inom markandvändningsstatistiken har man tagit fram handelsområden, där man har ringat in geografisk avgränsade områden utifrån branschkoder på arbetsställen. De senaste siffrorna avser år Siffrorna uppdateras vart femte år, så någon gång efter år 2015 görs nästa uppdatering. I statistiken görs ingen skillnad på externhandel och cityhandel, men om det finns efterfrågan på det kan SCB ta med det i planeringen. SCB håller vidare kontakt med berörda som efterfrågar detta. 2. Bordet runt, presentation samt reflektioner på lägesrapporterna Naturvårdsverket Miljömålsberedningens remiss om mark- och vattenanvändning innehåller flera förslag som kan påverka datainsamlingen inom området markanvändning. Lantmäteriet Lantmäteriet påtalade att de inte är användare av statistiken i någon större omfattning, utan mer en underleverantör av data till SCB. Lantmäteriet har därför träffat SCB och diskuterat hur data används och hur det kan förbättras. På mötet deltog representanter från både markanvändning- och fastighetstatistik på SCB. Träffarna kommer att fortsätta. Dessutom deltar Lantmäteriet gärna i SCB:s arbete med ägoslagsklassificering. SCB:s arbete med ekosystemtjänster kan samordnas med Lantmäteriets arbete inom området grundläggande geodata med Sveriges kommuner och landsting. Samarbete mellan myndigheter är alltid till stor nytta. Lantmäteriet kommenterade föregående mötesanteckningar avseende Nationella vägdatabasen (NVDB) och cykelvägnätet. Statliga cykelvägar kan lätt läggas in i NVDB, men det är det upp till varje kommun att lägga in de kommunala cykelvägarna. Avseende grönytor i tätort kan parkförvaltningen i kommunerna ha data som kan användas som referensmaterial när SCB tar fram sin statistik.

3 Mötesanteckningar (10) Boverket En mängd uppdrag pågår, bland annat: * Utreda behov för bättre förutsättningar för ökat byggande av småhus. * Etableringsuppdrag: Underlätta etablering på bostadsmarknaden m h a hyresgarantier. * Undersöka flyttströmmar i samband med omfattande renoveringar. * Med hjälp av GIS kartlägga ny bebyggelse runt kollektivtrafiknätet och eventuellt ta fram bullerkartor. * Inhämta mer kunskap om Attefallshus, t ex var de byggs och om de byggs. Vad de används till är också intressant. Är det för boende? Lantmäteriet kommenterade att de i byggnadsregistret klassas som annan bebyggelse. Ska de registreras som bostadshus måste de få en adress av kommunen. Lantmäteriet kommenterade att de i byggnadsregistret klassas som byggnad och att ska tas med i registret om de är större än 15 kvm. Ändamålet ska anges för byggnad, ifall detta är bostad skall byggnaden adress-sättas, I övrigt kommer ändamålet komplementbyggnad att vara vanligt. SLU Alnarp Ser fram emot SCB:s statistik över grönytor/grönområden i tätorter. SLU påtalade att riksintresseutredningen var intressant för deras del, eftersom den visade att riksintressen inte är hinder för ny bebyggelse. Det blev en diskussion om urban sprawl (utbredning av urbana/hårdgjorda ytor) och den ökande mängden hårdgjorda ytor i Europa. Forskning har visat att det påverkar klimatet, när det naturliga systemet för avdunstning störs av för mycket hårdgjorda ytor. Det påverkar klimatet i norra Europa, inklusive delar av Sverige, genom att det blir mer regn i de delarna. Detta är mycket intressant för SLU, som nu efterfrågade siffror över hur mycket pengar kommuner lägger på hårdgörning av ytor, såsom asfaltering. Sveriges kommuner och landsting (SKL) meddelade att en genomgång av det görs vart femte år, då man tittar på kostnader vid utbyggnad. I Tyskland genomförs åtgärder för att minska urban sprawl, bl a genom att tomma lägenheter tas tillvara och nya grönytor skapas i urbana områden. Sverige jobbar inte strategiskt på det sättet. I miljömålsberedningen tar man dock upp skydd av åkermark, som kan vara en åtgärd mot urban sprawl. Samtidigt är urban sprawl ett problem endast i vissa delar av Sverige, då vi samtidigt har en utveckling mot avfolkning och utglesning i andra delar av landet. Länsstyrelsen Den årliga bostadsmarknadsenkäten skickas ut till kommunerna i november. Boverket gör enkäten och Länsstyrelsen sammanställer sedan statistiken. Enkäten visar kommunernas syn på bostadsmarknadsläget, bland annat finns statistik om antal bostäder som planeras. Länsstyrelserna analyserar sedan

4 Mötesanteckningar (10) denna enkät och tillsammans med statistik från SCB om faktiskt byggande samt annat material sammanställs 21 regionala bostadsmarknadsanalyser under våren. Frågan ställdes varför SCB:s statistik över påbörjande bostäder per kommun inte längre publiceras. SCB svarar att siffrorna tidigare fanns i Påbörjandebarometern som var i kartform och en excelfil fanns för att ladda ner källdata. Syftet med barometern var att uppmuntra kommunerna till inrapporteringen av data. Kommunerna kunde själva se hur stor andel av de planerade lägenheterna i kommunen som påbörjats och då vara mer motiverade att komplettera det som saknades. De som rapporterade tyckte dock inte att uppgifterna från BME stämde. Andelen påbörjade misstämde också mot det planerade. Övriga användare hade nytta av Barometern för att det var det enda stället siffror om påbörjande fanns gratis tillgängliga. Ska dessa siffror vara gratis ska det vara i Statistikdatabasen och inte bara i en excelfil. Ingen visade intresse av själva andelen påbörjade av planerade, utan bara av påbörjandesifforna. Finns intresse för själva barometern och inte bara att få fram påbörjandet på annat sätt, kan SCB lägga ut den igen. Länsstyrelsen svarar att de enbart är intresserade av att påbörjandestatistiken per kommun blir gratis. Själva barrometern i sig har vi ingen direkt nytta av. Länsstyrelsen vill ha mer information om hur de kan använda lägenhetsregistret. Man vill ha en skriftlig beskrivning av vilken statistik registret ger, uppdateringsfrekvens etc. Här är det främst bostadsbeståndet man har intresse av. Rådet efterfrågar statistik över byggrätter som planeras och utfallet av planerna. SCB ber att få återkomma i den frågan. En länk till statistik över bostadsbeståndet bifogades i en av de lägesrapporter som skickades ut innan mötet. En presentation hålls även under mötet. En länk till kvalitetsrapport för lägenhetsregistret skickas ut till användarrådet. Lantmäteriet meddelar att adressregistret eventuellt blir öppen data. Lantmäteriet meddelar att adressregistret är föremål för diskusison om att eventuellt bli öppen data. Beslutet ligger dock inte hos Lantmäteriet. Reglerna är dock hårdare för lägenhetsregistret. Hyresgästföreningen Vill gärna använda boendestatistik på ett liknande sätt som folk- och bostadsräkningen. Lägenhetsregistret blir då intressant för att kunna koppla ihop delar av detta. En sådan körning kan till en början göras på Stockholm, när det är möjligt. En utredning pågår för att nyansera och hitta andra aspekter av boendestatistiken, t ex Hur bor man egentligen på Östermalm? Är det bara stora och dyra lägenheter där? Statistik från SCB kommer att användas i studien.

5 Mötesanteckningar (10) Man ska även analysera upprustningar och ombyggnader, om man kan bo kvar eller tvingas flytta, kostnader mm. Man tycker att det som tas upp i lägesrapporterna från SCB gällande Nybyggnad och IKU är bra saker och viktigt för dem att de finns. Socialdepartementet Är en stor användare och beställare av statistiken, inom alla de ämnen som nämnts i SCB:s lägesrapporter. Gällande byggrätter: Det har tidigare varit en allmän bild att kommuner hindrar ökat byggande p.g.a. bristande planer. Men nu vet man att marknaden inte alltid utnyttjar sina byggrätter. Det finns olika skäl till det. Dels taktiska skäl, d.v.s. man tar inte ut allt på en gång, dels dålig matchning mellan kommunala planer och marknadens lönsamhet. En kommentar till den tidigare diskussionen om urban sprawl: Då småhusbyggandet länge har legat på en låg nivå, borde det tala emot en trend med ökad urbanisering/urban sprawl. Stora förhoppningar på lägenhetsregistret. Det är bra att det har kommit, även om det inte är helt perfekt än. Något man bekymras över är det stora antal som ej är bokförda. Statistiken därifrån visar idag endast folkbokförd befolkning, men det är ett stort antal som inte är folkbokförda och man kan inte helt se hur dessa bor. Man skulle behöva fånga in dessa. Det kan ge en bättre bild av exempelvis trångboddhet En reflektion från BV/EV: s lägesrapport: Endast 50 procent besvarade HEK:en. Är det rätt att publicera med ett sådant bortfall? SCB svarar att HEK publiceras i början av 2015 för sista gången. Sedan ersätts den av en registerbaserad statistik, bland annat för att man har ett så stort bortfall. Det man tyvärr förlorar är uppgifter om det faktiska boendet, som då ersätts av ett register. Fördelen med ett register är att man lättare kan plocka fram uppgifterna på kommunnivå. Skillnaderna i förändringen finns men man har inte sett dem som så stora. En beskrivning av alla skillnader kommer att finnas med i publiceringen. En fråga om undersökningen HUT: Varför tar SCB bort frågan om varor som är miljömärkta? SCB svarar att det har varit dålig svarsfrekvens på det. En liknande typ av fråga har missuppfattats och tas därför bort. KTH KTH undrar om totalträkningen av inkomststatistiken är baserad på bostadshushåll, samt vilken nivå SCB kommer att redovisa statistiken på? SCB svarar att statistiken ska publiceras på kommunnivå. Specialbeställningar på lägre nivåer kan göras.

6 Mötesanteckningar (10) Vad var resultatet vid SCB:s uppdrag åt Elforsk, vilket handlade om dammhaverier? SCB svarar att uppdraget bestod i att hitta en metod för att mäta konsekvenser vid dammhaveri, t ex befolkning och arbetsställen i drabbat område. Metoden kan nu användas av enskilda dammägare, när de ska ta fram riskanalyser med konsekvenser för sin verksamhet. Det finns inget bra sätt att hantera kvalitetshöjning av nya byggnader när man tar fram index. SCB svarar att man gör en stor översyn av detta. Diskussion med KTH pågår. Detta är ingen enkel fråga och samma kritik finns i alla länder. Det är svårt att få in tillräckligt med uppgifter till registret som ligger till grund för statistiken. SCB har fått kritik för det indextekniska och variablerna, men svarar att de har kommit en bit på vägen i att fatta ett beslut om vilken metod de skall använda i fortsättningen. Kostnaderna hänger inte alltid ihop med priset. BPI redovisar priser på det färdigställda huset för användare och inte kostnaderna för att bygga huset. Miljöklassningssystemen, kan det vara en bra variabel att ha med? SABO Fokus just nu är bygget av lägenheter fram till år Man har redan startat med kombohusen, där ramupphandlingar med medlemmarna kan avropa ett standardhus. Kombohus är vanliga trevåningshus, Kombo plus är lite större hus och Kombo mini är ett småhus för äldreboende, studenter etc. till lägre priser. Det finns därmed tre olika storlekar på standardhusen. Vinnaren av arkitekttävlingen för att hitta en standardmodell av kombohus kommer att utses i december I och med målet på de nya lägenheter behöver man se i vilka kommuner dessa behövs och vilka som kan ha råd att bo där. För detta behövs mycket statistik som underlag, t ex befolkningsprognoser och inkomststatistik. Rusta upp och bygga om befintliga hus kostar mycket. Något man därför har diskuterat är att börja använda det gamla ordet tillval igen, för att differentiera standarden och kunna ha en bättre hyra. Hur ska man använda marken på bästa sätt och koncentrera ny bebyggelse, för att underlätta fjärrvärme och vatten? Detta har man inte riktigt sett över, hur det kan ge konsekvenser på lång sikt. Detta skall man diskutera närmare. Byggindustrierna Gör nu en konjunkturprognos, som är den första sedan NR:s omklassificering. Temat för i år är byggande av infrastruktur kontra bostadsbyggande. I flera fall har byggandet av infrastruktur släpat efter byggandet av bostäder, t ex vid Friends arena i Stockholm.

7 Mötesanteckningar (10) I samband med detta jämför man statistik över bygglov för småhus med påbörjandet. Man har då sett att antalet bygglov är mycket högre än påbörjandet och ställer sig frågande till detta. På sista tiden har byggloven ökat brant mot siffrorna över påbörjade hus. Attefallshusen följs även här och intresse finns hur de hanteras. Sveriges Kommuner och Landsting Man har haft en politisk beredning om ökat bostadsbyggande, där man har diskuterat vad SKL tycker att de olika aktörerna bör göra. T ex behövs intentionsavtal mellan stat, kommun och byggherrar vid bygge av infrastruktur. En rapport som heter Delat ansvar finns på SKL:s hemsida. SKL påpekade återigen att kommunikationen kan förbättras mellan kommuner och SCB avseende statistik över markanvändning. SKL föreslog att SCB ska skicka boken Markanvändningen i Sverige till kommunerna, om det är möjligt. SKL ska anställa en ny person som ska jobba med bostadsfrågor. Eventuellt blir det den personen som kommer att delta i det här användarrådet. 3. Nästa möte Ines avgår som ordförande i rådet i och med detta möte. Tidpunkt för nästa möte bestäms när ny ordförande är utsedd. Preliminär tidpunkt för nästa möte är vecka 16, någon av dagarna april. 4. Information från SCB SCB har tagit fram en strategi för Strategin har fyra övergripande mål som beskriver vad vi ska göra och hur SCB ser på sin uppgift. Utifrån målen lägger SCB varje år till delmål för att uppnå målen. Strategin delades ut på mötet. Enheterna som jobbar med markanvändning och fastigheter/byggande gör en översyn av hur de publicerar sin statistik, i pdf-rapporter, statistikdatabasen på webben etc. SCB undrar om användarrådet har åsikter om hur SCB ska publicera sin statistik. Finns det behov av pdf-rapporter, excelfiler etc? Den här frågan kan återkomma för diskussion i rådet. Det pågår mycket internationellt arbete inom området kartor och fastigheter, med syftet att harmonisera data mellan länder och göra data mer tillgängligt för användare. SCB kommer bl.a. delta i en arbetsgrupp inom FN knuten till UN GGIM Europa (Global Geospatial Information Management), där Lantmäteriets GD är ordförande.

8 Mötesanteckningar (10) SCB har haft besök av Riksrevisionen, som granskar systemet för officiell statistik. Området byggande och fastigheter har ingått i granskningen. 5. Presentation om SCB:s webbplats (1:29:27) SCB presenterade sin webbsida och gav tips på hur man hittar både publicerad statistik och hur man går tillväga för att göra specialbeställningar. Användarrådet fick också se hur de kan hitta till andra statistikansvariga myndigheter, samt hur de hittar statistikansvariga kontaktpersoner i landets kommuner. En manual till Statistikdatabasen delades ut. Ett tips är att alltid gå via produktsidorna till den statistik som söks under Hitta statistik, där hittas då alltid namn på en kontaktperson som kan hjälpa vidare i frågor i den statistiken som efterfrågas. Ett annat tips är att prenumerera på nyheter från SCB sidan. SCB/Prenumerera-pa-nyheter/ För allmänna frågor eller hjälp vidare: SCB/Kontakta-oss/ Rådet påpekade att SCB kan bli bättre på att lägga upp fler exempel på olika specialbearbetningar. En fråga ställdes om statistikens kvalitet, den beskrivs i dokumentationen för varje produkt. För att få hjälp med Eurostats statistik ska man kontakta deras egen support. De har en svensktalande support. 6. Bostadsbeståndet Lägenhetsregistret används nu som källa när SCB tar fram statistik om bostadsbeståndet. I statistiken redovisas nu fyra huskategorier; småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder. Lägenheter belägna i övriga hus och en stor del av specialbostäderna redovisades tidigare som flerbostadshus. Specialbostäder som tidigare inte kunde särredovisas, t.ex. äldrebostäder och studentbostäder, redovisas nu separat. Statistik över bostadsbeståndet från lägenhetsregistret redovisas gratis på kommunnivå i Statistikdatabasen. Lägre nivå eller kombinerat med annan statistik finns på uppdragsbasis. Rein Billström gick igenom sådant som kan vara bra att känna till när man ska använda den nya statistiken om bostadsbeståndet. Intresset är stort att kunna följa de bostäder som finns i miljonprogramsområden. Tyvärr är miljonprogrammet (byggda lägenheter ) inte så lätt att se i tabellen som redovisar Byggnadsperiod eftersom redovisningen görs i 10-års-klasser.

9 Mötesanteckningar (10) I Fastighetstaxeringen är hus där hyran till 75 procent eller mer kommer från annat än hyresintäkter från bostäder klassificerade som övriga hus. I det nya bostadsbeståndet baserat på Lägenhetsregistret är det kommunen som definierar övriga hus i lägenhetsregistret och andra data som specialbostäder. Tydlig definition för övriga hus och specialbostäder finns. Internat för gymnasister, elevhem, utslussningslägenheter m.m. hamnar under övriga specialbostäder. Flyktingförläggningar är inte med alls. Vissa variabler finns inte med i lägenhetsregistret (ägarkategori, upplåtelseform och byggnadsår). Ägarkategori och byggnadsår matchas därför på från fastighetstaxeringsregistret. Från ägarkategori härleds sedan upplåtelseform. I och med detta redovisas t.ex. alla lägenheter ägda av bostadsrättföreningar som bostadsrätter oavsett om vissa hyrs ut. Kommuner som själva förvaltar lägenheter i allmännyttigt syfte räknas i SCB:s statistik som allmännyttiga (dessa är några få). Med småhus i redovisningen menas småhus med folkbokförd befolkning, övriga är fritidshus. Fritidshus finns med i Lägenhetsregistret, och SCB tar bort de som saknar folkbokförd befolkning i redovisningen. Fritidshus saknar en tydlig definition. Man får därför med även vanliga småhus som står tomma. Den typkod som Skattemyndigheten använder visar inte användningen och den kod som Skatteverket använder för fritidshus kommer att försvinna vid 2015 års fastighetstaxering. Hur Attefallshusen kommer att registreras i Lägenhetsregistret beror på kommunen. De kommer att läggas in som komplementbyggnad, men frågan är i vilken utstäckning de kommer att markeras med användning bostadsändamål och därigenom adressättas. 7. Statistik över kust, stränder och öar, samt bebyggd mark i strandskyddsläge Inom produkten Kust, stränder och öar besvaras frågorna: Hur lång kust och hur mycket strand har vi? Hur många öar, areal, befolkning, befolkningstäthet (folkbokförd)? Kuststräckan är linjen där hav möter land, samt de större öar i havsvatten, där öarna utgör större delen av en egen kommun, t ex Lidingö, Tjörn och Orust. Strand är inlandsvatten som möter land. Vatten som är smalare än 6 meter är inte med i beräkningen. Produkten Bebyggelsepåverkad kust och strand: I gamla byggnadsregistret fanns komplementsbyggnader tidigare inte med. Men nu är de med i beräkningen. Många fler byggnader hittas i och med komplementbyggnadstillägget.

10 Mötesanteckningar (10) SCB definierar en ö som ett landområde omslutet av vatten, utan storleksbegräsning. Det kan dock vara svårt att bedöma vad som är en ö. Några specialfall som visades av Karin Hedeklint och Johan Stålnacke var t.ex. pirar, Sotekanalen och Hisingen. Hemnet har en sökfunktion där SCB:s polygoner med öar har använts. Den 8 december kommer ny statistik över befolkning på öar. 8. Ägoslagsklassificering av mark. Utgår av tidsskäl, mejl skickas till alla i rådet och berörda. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor. 10. Avslutning Ordförande tackade alla och avslutade mötet. Vid protokollet Justeras Ines Uusmann