Anteckningar från mötet med Användarrådet för mark- och bebyggelsestatistik 13 april 2016

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (11) RM/MN Karin Hedeklint Anteckningar från mötet med Användarrådet för mark- och bebyggelsestatistik 13 april 2016 Närvarande Olov Schultz, Boverket, ordförande Roger Gustafsson, Boverket Peter Sundqvist, SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Marika Ström, Lantmäteriet Berndt Lundgren, KTH, Bygg- och fastighetsekonomi Anders Larsson, SLU Alnarp Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län Kristina Isacsson, Sveriges Kommuner och Landsting, ersättare Martin Lindvall, Fastighetsägarna K.A. Stefan Svensson, Näringsdepartementet Fredrik Isaksson, Sveriges Byggindustrier Ola Inghe, Naturvårdsverket Jonas Hagetoft, Hyresgästföreningen riksförbundet Från SCB: Marie Haldorson, Avdelningen Regioner och miljö Kamala Krishnan, Enheten byggande, bostäder och fastigheter Marie Lideus, Enheten Ekonomisk välfärd Karin Hedeklint, Enheten Miljöekonomi och naturresurser Malin Sundberg, Enheten byggande, bostäder och fastigheter (pkt 5) Johannes Johansson, Enheten byggande, bostäder och fastigheter (pkt 5) Martin Verhage, Enheten byggande, bostäder och fastigheter (pkt 5) Frånvarande: Jan-Ove Östbrink, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Inledning, mötet öppnas Ordförande hälsade välkommen och öppnade mötet. Dagordningen fastställdes. Punkten Urban agenda lades till dagordningen. En kort presentationsrunda gjordes. Anteckningarna från föregående möte lades till handlingarna, utan synpunkter.

2 2 (11) 2 Information från SCB Föredragande var Marie Haldorson, chef för avdelningen Regioner och miljö, SCB. Informationen som tas upp på den här punkten är från detta möte framtagen centralt på SCB och lika för varje användarråd. Marie presenterade aktuella frågor 2016, samt information om SCBs årsredovisning, arbetsplan och budgetunderlag. Presentationen bifogas till anteckningarna. Här följer en sammanfattning av presentationen och rådets diskussion om den. Viktiga uppgifter i år är bland annat att: - ta fram data till den nationella uppföljningen av FN:s hållbarhetsindikatorer, - minska bortfall i individundersökningar, - minska uppgiftslämnarbörda för företag, - jobba med den nya uppdragspolicyn och -strategin. SCB ska även delta i det nationella arbetet med jämställdhetsintegrering. Det innebär att varje myndighet utifrån sina förutsättningar ska främja en förbättrad jämställdhet i samhället. För SCBs del innebär det bland annat att vi skapar ny statistik för att belysa området. Det pågår arbete med en ny myndighetsinstruktion för SCB, där det bland annat kommer framgå att SCB är NSI (National Statistical Institute). Det hänger samman med att den europeiska statistiklagen nu ska implementeras i Sverige. SCB:s kvalitetsarbete har nu uppnått en bra nivå. Det innebär att fokus kan flyttas till utveckling av statistiken. SCB behöver jobba mer med sitt varumärke, genom att informera om vilka uppgifter och produkter vi har. En fråga ställdes hur SCB avser att arbeta med att öka kännedomen om vad vi gör. Bland annat i syfte att utbilda unga om statistikens fördelar och betydelse har webbsidan Sverige i siffror lanserats. Där finns lättillgänglig statistik som enkelt ska kunna integreras i skolans undervisning. Sidan nås via SCBs förstasida Rådet diskuterade att det är viktigt att även ha lärarnas förståelse för statistik. Det är en förutsättning för att de ska kunna engagera sina elever. Efter mötet kommenterar Sara Brinkenberg, SCBs kommunikationsavdelningen, det så här: Vi har några lärare som vi har kontakt med kring hur de använder Sverige i siffror, annars har vi också koll på nedladdningen av våra lärarhandledningar och beställningen av trycksaken via lärarsidan utbudet.se. Angående det sistnämnda (lärares attityder till statistiken) är vi väldigt positivt överraskade. Vi har periodvis varit deras näst mest beställda material (nr 2 på deras populäraste material -lista) och

3 3 (11) materialet tar ständigt slut där och måste fyllas på. Sammanlagt har lärare beställt exemplar på bara tre månader och vi ska nu skicka in 8000 exemplar till. Sverige i siffror ska ju vara ett material som inspirerar till att använda statistik i undervisningen, så vi hoppas ju att entusiasmen ökar. Vad vi har märkt när vi träffar lärare ute på mässor och dylikt är att de ofta redan känner till SCB och vill använda vår statistik i undervisningen men att vi hittills inte haft något bra material som passat dem. Därför får Sverige i siffror ett väldigt gott mottaganade när man visar och berättar om satsningen vid dessa tillfällen. Rådet frågade om SCB har engagerat sig i det pågående arbetet med flyktinghantering: SCB svarade att initiativ har tagits genom att bjuda in de mest berörda statliga myndigheterna, för att försöka få ett bättre grepp om vilka informationskällor som finns hos myndigheterna (vad som registreras i handläggningssystem osv). Tanken är att på så sätt bättre kunna följa inte bara hur många som söker sig till Sverige, utan också hur det går för dem och vilka grupper det är som kommer. Information från de enheter som deltar i användarrådet har presenterats i utskickade lägesrapporter. Nu fick vi även veta att den vanliga hyresundersökningen utökas med data på kommunnivå och att nytt urval görs med hjälp av lägenhetsregistret. SCB ställde följande frågor till rådet: - Vilken hyresstatik efterfrågar ni? - Vilka är era behov inom det här området? Återkom gärna med svar till Kamala Krishnan eller Karin Hedeklint. SCB informerade om att rådet kommer få en rapport som handlar om SCBs metod för att skapa statistiska tätorter. En översyn har gjorts av både tätortsdefiniton och metod för arbetet. Rådet välkomnas att kommentera rapporten. Nu startar en ny mandatperiod för ledamöterna i SCBs alla användarråd. Den pågår till och med Ledamöternas roll är att vara rådgivande, bland annat i frågor om prioriteringar. Det kan handla om mer generella frågor eller specifika detaljer i viss statistik. SCB kan även behöva konsultera ledamöterna mellan mötena. Ledamöterna ska representera sin organisation, inte sig själva. Det är därför viktigt att de har en sådan position att de har mandat att representera sin organisation.

4 4 (11) 3 Bordet runt; presentation av aktuellt inom respektive organisation samt reflektioner på utskickade lägesrapporter Sveriges byggindustrier - Kommenterade den pågående konflikten inom byggindustrin. Fakta om hur byggsektorn påverkas av strejk efterfrågas. - Jobbar med den ständigt aktuella frågan hur fler bostäder ska åstadkommas. På grund av flyktingsituationen är det ett extra tryck på bostäder. Det finns planer på tillfälliga lättnader i regler för bostäder till nyanlända. Hur fångar SCB upp det i statistiken? - Single market, för att underlätta handeln med bostäder. SABO En ny framtidsstudie startar: Allmännyttan mot år Den ska besvara frågan vad som händer inom samhällsutveckling och byggande år Den ska innehålla sju olika delstudier, med tema socialt hållbara utvekling, framtidens boende, ekologiskt hållbart boende, med mera. En rapport kommer snart, tillsammans med redovisningar på konferenser. tan-mot-ar-2030.aspx Sveriges kommuner och landsting (SKL) Inom området plan, bygg och bostadspolitik jobbar SKL med att stötta kommuner i arbetet, t.ex. genom att: - anordna regionala konferenser, - jobba för att plan- och bygglagen blir mer användarvänlig och tillämpbar, - starta upp projektet Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet. Naturvårdsverket - Leder det pågående arbetet om grön infrastruktur, vilket i korthet handlar om att värdera exploatering och behovet av nya bostäder mot behov av gröna ytor. Projektet kan påverka SCBs statistik om markanvändning. - Deltar i ett uppdrag tillsammans med Skogsstyrelsen, som handlar om att se över strategin för skydd av skog. En större hänsyn till rörligt friluftsliv och skydd av tätortsnära skogar ska utredas. - Svensk marktäckedata handlar om att skapa en heltäckande karta över bland annat vegetation, med hjälp av satellitdata. Nu är förutsättningarna bättre för att skapa en karta som täcker hela landet. Bland annat SCB deltar i arbetet med att ta fram en plan för hur det ska göras. En heltäckande karta kommer att fungera som underlag i statistik över bland annat grönytor i tätort.

5 5 (11) Boverket - Ska enligt myndighetens regleringsbrev stötta regeringskansliet i frågan om bostäder för nyanlända. - Samordnar Plattform för hållbar stadsutveckling, tillsammans med andra myndigheter. - Arbetar med frågor om regelverk. Just nu handlar det främst om undantag från PBL, för att ta fram tillfälliga anläggningar för flyktingar. Jobbar även med undantag i regler för finansiering av bostäder. - Bostadsmarknadsenkäten: Rapport kommer i maj. - Rapport om trångboddhet i större städer. Fastighetsägarna Ur sin synvinkel tittar de på rörlighetsutvecklingen. Lantmäteriet - De utländska fastighetsägarna ökar. De köper framförallt bostäder för fritidshusändamål. För att få skaffa svenskt telefonnummer, anslut sig till sophämtning etc. behöver de ett s.k. samordningsnummer (ett slags personnummer). Lantmäteriet fick ett uppdrag från Finansdepartementet att se över hur ökad användning av samordningsnummer kan göras inom befintlig lagstiftning. Skatteverket fick motsvarande uppdrag - Har i uppdrag att, i nära samarbete med Boverket, ta fram förslag i syfte att nå en digital samhällsbyggnadsprocess, för ökat bostadsbyggande. Första fasen, som är att ta fram en plan för projektet, ska vara klar till den 1 augusti. Nästa fas i arbetet ska bli klar under Det övergripande målet är ett ökat bostadsbyggande - Har släppt kartinformation till spelet Minecraft. Det blev mycket uppskattat. Syftet var att marknadsföra öppna data och öka användning för nya kategorier av användare. Informationen används bl.a. i skolans undervisning. - Mer kartinformation har släppts som öppna data, t.ex. vägkartan, terrängkartan och fjällkartan. Lantmäteriet önskar gå vidare och öppna upp övrig kartinformation och adresser. Ett arbete pågår inom Lantmäteriet för att beskriva de kostnader som finns för informationen. Dessa skulle behöva hanteras via anslag. Länsstyrelsen - Jobbar mycket med bostadsfrågan kopplat till flyktingmottagande. - Bostadsenkäten 2016 har släppts. Ett rekordhögt byggande förutspås.

6 6 (11) - På länsstyrelsens hemsida finns nyhetsbrevet Nutid & Framtid, som är en analysserie vars syfte är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholmsregionen. Nr 4 handlar om bostadsplanering: Pages/nutid-och-framtid fyra-myter-ombostadsplaneringen.aspx?keyword=nutid+och+framtid+4 - En ny regionplan från landstinget har kommit ut på samråd. Den fokuserar mer än tidigare på den sociala dimensionen av planering. Länsstyrelsen ska samordna ett seminarium riktat till statliga myndigheter, den 29 april. - Jobbar med havsplanering i kombination med besöksmålsutveckling. Ur ett markanvändningsperspektiv är besöksnäringen viktig. Näringsdepartementet - Arbetet handlar till stor del om bostäder åt flyktingar. För att ta fram en mer långsiktig och bredare bostadspolitik jobbar de med scenarier tillsammans med andra departement. - Jobbar med PBL-frågor. Det är en fråga där politiker jobbar över blockgränserna. - Bostadspolitiska samtal: För samtal med SABO, fastighetsägarna och hyresgästföreningen om hur hyresmarknaden kan bli bättre. - Urban agenda inom EU, Amsterdam-pakten. Departementet driver frågor om hållbarhet, jämställdhet och smart cities. - Kommissionens nationella rekommendationer om länders ekonomi och risker för makroekonomisk instabilitet. Departementet jobbar med frågor om hushållens skulder och bostadsmarknadens funktion. - Har fått tillfälligt resurstillskott, vilket möjliggör nyrekryteringar. Hyresgästföreningen - Är part i de bostadspolitiska samtalen med Näringsdepartementet. För hyresgästföreningen handlar de centrala frågorna om vilka som kan bo i nyproduktion, utifrån kostnader. Idag är det stora grupper som inte klarar det. - Har tagit fram en rapport om rörlighet på bostadsmarknad. Den visar att rörligheten är större för hyresrätter jämfört med bostadsrätter. - Analys och simuleringsverktyg för att analysera bostadsekonomi och hur olika slags förändringar påverkar på bostadsbolagens ekonomi. - Analys av hur mycket bostäder som behövs ur ett närhetsperspektiv. Har jobbat med begreppet 15-minutersstaden, som handlar om hur stora delar av staden som kan nås inom 15 minuter med kollektivtrafik, gång- eller cykeltransporter. - Analysgruppen på Hyresgästföreningen ska nyrekrytera.

7 7 (11) KTH Tack vare stipendier från den kinesiska staten ökar antalet doktorander på KTH. Det är tvärt emot den nationella trenden för högskolor. Men minskade anslag från den svenska staten leder till färre platser på grundutbildningar. För att hitta finansiering uppmuntras lärarna att hålla i uppdragsutbildning för yrkesverksamma. SLU Alnarp - Nationell uppföljning av barn och ungas tillgång till skolgårdar, har gjorts i ett pilotprojekt, där SCB gjorde bearbetningar. P.g.a. brist på finansiering avstannade arbetet, men det finns en stark vilja att fortsätta det. - Brukningsvärd jordbruksmark behövs i Sverige. Nu finns ett prejudikat om att det inte ska byggas privatbostäder på god jordbruksmark. - Jobbar med klimatfrågor och förebyggande åtgärder inför översvämning bl.a. i Malmö kommun (Vinnovaprojekt). - Projekt om tätare mindre tätorter. 4 Nästa möte Nästa möte blir den 26 september Det blir ett heldagsmöte, där halva dagen ägnas åt workshop med tema Urban agenda. Mer information om workshopen skickas ut till rådet senare. Tills vidare bestämde rådet att Länsstyrelsen undersöker om en stor karta över Stockholms län kan anskaffas till mötet. Förmodligen kommer fler förberedelser behöva göras av alla medlemmar i rådet, t.ex. i form av att förbereda underlag. Olov Schultz räknar med en festlig inramning av workshopen, med inslag som frigör fantasi och innovationskraft. Den andra halvan av dagen blir ett vanligt möte med användarrådet. Då ska rådet diskutera SCB:s utvecklingsplaner för den officiella statistiken inom området markanvändning, byggande och bostäder. Underlag inför diskussionen skickas ut innan mötet. 5 Attefallshus problem för statistiken när de används som bostäder Föredragande var Johannes Johansson, Malin Sundberg och Martin Verhage, SCB. Bygglov behövs inte för att bygga Attefallshus, men en anmälan till kommunen krävs. Det heter att det är en anmälanspliktig åtgärd. På marknaden finns många olika producenter av färdiga lösningar för Attefallshus.

8 8 (11) Syftet med lagändringen, som skapade begreppet Attefallshus var att det skulle bli enklare för enskilda småhusägare att bygga nya bostäder. Men få vill bygga med avsikt att skapa en ny bostad. En undersökning visar att småhusägare främst ville göra tillbyggnader till befintlig bostad, som uterum eller förråd. Hur fångas Attefallshusen upp i statistiken? Eftersom de är bygglovsbefriade missar SCB dem i den vanliga insamlingen av nybyggda hus. För att de ska komma med i lägenhetsregistret krävs det att det nya huset får en egen adress. Det är dock inte troligt att det görs av husägaren. När bostäderna har samma adress registreras samtliga boende på ett hushåll. Privata företag har samlat in egna uppgifter om Attefallshus, t.ex. genom att titta på anmälningar till kommuner. Men där saknas information om vad husen används till och kvaliteten på statistiken är osäker. Det är svårt att kontrollera det insamlade materialet. Det finns andra undersökningar som via enkäter frågar folk om deras boende. T.ex. hyresgästföreningen gör det. Men på SCB är trenden att ersätta enkätundersökningar med registerinformation, eftersom det har andra fördelar för statistikens kvalitet och innebär ingen uppgiftslämnarbörda. SCBs undersökning om boendeutgifter undersöker hur många personer som bor i en bostad, med hjälp av register och enkäter i kombination. Det primära syftet med den undersökningen är dock boendeutgifter. Rådet ombads diskutera dessa frågor: - Behov av statistik om Attefallshus. Vad är intressant? Volym totalt? Användning Bostadsvolym? - Omfattande ändringar krävs i SCB:s nybyggnadsstatistik för att fånga Attefallshus. Ska det prioriteras framför annan statistik? Uppgiftslämnarbördan för kommuner måste vägas in. Rådets kommentarer: - Antalet och användningen av bostäder är intressant, inte formerna av dem. - Alla avvikelser i statistiken är brister. Att SCB missar Attefallshusen är därmed en brist. Så länge produktionen av Attefallshus är låg är avvikelser i statistiken små. Men det är viktigt att följa trenden. - Kan SCB undersöka hur Norge har hanterat uthyrningsdelar i bostäder, när de har gjort sin statistik?

9 9 (11) 6 Statistik, indikatorer och detaljplaner Föredragande var Roger Gustafsson, Boverket och Kristina Isacsson, Sveriges kommuner och landsting. Öppna jämförelser Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram verktyget Öppna jämförelser, för att underlätta sina medlemmars arbete med att jämföra statistik inom olika områden. Mer info finns här: Syftet är att stimulera jämförelser med andra kommuner och landsting, samt med riket. För att minska uppgiftslämnarbördan hämtas uppgifterna från öppna datakällor. Det finns ett behov av verktyget, eftersom statistiken idag är utspridd hos flera myndigheter och organisationer. En koordination mellan områdena behövs. Öppna jämförelser för detaljplaneområdet är under uppbyggnad under 2016 och kommer därför att innehålla få indikatorer. Syftet är benchmarking för kommuner. Uppgifterna kommer att grupperas på SKL:s kommungrupper. Rådets kommentarer: - Indikatorn Tidsåtgång bör mätas i förhållande till planerad areal, för att mer rättvist kunna vikta skillnader mellan små och stora projekt. - Liggtid i projekt bör inkluderas, ej endast arbetade timmar. SKLs enkät om planberedskap Boverket kommenterade resultatet i SKLs enkät om planberedskap. Kommuner har i regel en god planberedskap. Men det finns flera hinder när planerna ska realiseras. Det handlar bland annat om finansiella hinder, handläggningstider och brister i infrastruktur (framförallt avseende persontransporter). Planreserverna är ofta belägna i oattraktiva lägen som byggherrar inte vill ha. Det är brist på detaljplaner på attraktiv mark. Vad är då god planberedskap, om planen inte kan realiseras? Går det att skapa attraktivitet, t.ex. genom att bygga bra infrastruktur? Marknaden bör engageras i den frågan. En efterfrågeanalys/marknadsanalys behövs. Rådets kommentarer: - Marknaden ska inte påverka allt. De potentiella boende måste också tillfrågas, ej endast byggherrarna. - Av olika skäl är det mycket kostsamt att bygga idag. För att kunna finansiera bygget krävs då attraktiv mark. Det leder till att oattraktiva lägen väljs bort.

10 10 (11) 7 Vilka ska vi bygga för? Hushållsnära statistik och flyttmönster Föredragande var Berndt Lundgren, KTH, och Peter Sundqvist, SABO. SABOs Kombo-hus har skapats som ett kostnadseffektivt alternativ på marknaden för bostadsbyggen. Via ramupphandlingar har man hittat en modell för billiga nyproducerade bostäder. Kombo-husen har varit efterfrågade och nu finns flera olika alternativ av dem. Det finns cirka färdigställda Kombo-hus, i olika varianter. Hustypen har även uppmärksammats internationellt. Det behövs dock mer statistik om vilka som flyttar in i husen. SCB har viss statistik om hushållssammansättning, men den behöver förbättras. Underlaget behövs för att anpassa framtida byggande efter behov. SABO har gjort en egen undersökning av vilka som har flyttat till Kombo-hus och varför de gjorde det, samt vilka typer av bostäder som frigjordes då. Mer information om Kombo-hus finns här: ault.aspx Hur påverkar kombohusen den lokala bostadsmarknader: s_bas/documents/201503%20snabbanalys%20sabos%20kombohus. pdf Berndt Lundgren forskar om marknadsrisker vid nybyggnation av bostäder. Idag är det framförallt byggherrar som avgör vem vi ska bygga för och var det ska göras. Deras villighet att bygga är beroende av efterfrågan, vilket i sin tur är beroende av hushållens betalningsförmåga. Ett ökat utbud av bostäder kan leda till minskade incitament för byggherrar att bygga nya hus, p.g.a. större ekonomiska risker. För att kunna analysera flyttmönster behöver Berndt detaljerad befolkningsstatik från SCB. Genom att statistiken inte ska användas inom ett avgränsat forskningsprojekt, utan av studenter som en del i undervisningen, är den belagd med sekretess och måste därför aggregeras så mycket att den blir i stort sett oanvändbar. Även byggherrar vill kunna göra den här typen av analyser. Berndt efterlyser därför en lösning. Lösningen skulle kunna vara en webbaserad tjänst, som aggregerar data utan att detaljer i underliggande siffror görs synliga för användaren. Den skulle fungera som en slags pivottabell, där endast resultatet syntes.

11 11 (11) 8 Övriga frågor Urban agenda Urban agenda är ett begrepp som cirkulerar i flera forum, på EU-nivå och i arbeten inom FN. Ett regeringsuppdrag inom området är på gång och kommer främst att beröra Lantmäteriet och Boverket. Eftersom det här är en aktuell fråga bör det här användarrådet ta tag i den. Vid nästa rådsmöte genomför vi därför en workshop om Urban agenda. Syftet är delvis att ge input till SCB vilken statistik som behövs inom området. Se även punkt 4. Nästa möte. 9 Avslutning och summering Ordförande avslutade och summerade sammanträdet.