Om man bygger dörren för liten kommer ingen in En kvalitativ studie av tillgängligheten på folkbibliotekens webbplatser

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2006:137 ISSN Om man bygger dörren för liten kommer ingen in En kvalitativ studie av tillgängligheten på folkbibliotekens webbplatser BODIL HENRIKSSON JOHANNA STEWART Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Kollegium: Om man bygger dörren för liten kommer ingen in: En kvalitativ studie av tillgängligheten på folkbibliotekens webbplatser If you build the door too small no one can get through: A qualitative study of the accessibility of public library web sites Bodil Henriksson och Johanna Stewart Växjö universitet Färdigställt: 2006 Handledare: Abstract: Håkan Sterner The Internet has played an important role for libraries giving them a means of fulfilling their democratic mission of giving equal access to everyone, including people with disabilities. In order to achieve this it is of the utmost importance that they ensure that their web sites are accessible. In this masters thesis we have examined to what extent the web sites are accessible. The thesis is based on theories of human-computer interaction, info r- mation architecture, pedagogy and a checklist. The checklist is derived from established international guidelines from W3C, which has been adapted to, and is used by Swedish public authorities to achieve the mission of a 24-hour authority. To carry out the examination a tool was created enabling the measurement of web site accessibility. This tool consists of the checklist and interviews via . Although the library web sites showed basic accessibility features and the library staff showed a commitment to accessibility issues this study concludes that the library web sites are, in fact, not accessible. However, the study predicts that with the legislation requiring a library plan by the year 2007 and the mission of the 24-hour authority, the library web sites will be accessible in the foreseeable future. Nyckelord: Tillgänglighet, folkbibliotek, webbplatser, funktionsnedsättning/funktionshinder, tillgänglighetsriktlinjer, demokrati, 24- timmarsmyndighet

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsning Begreppsförklaringar Uppsatsens disposition Bakgrund Det demokratiska uppdraget FN EU Regeringen Bibliotekslagen W3C Unesco IFLA ALA Svensk Biblioteksförening Tidigare forskning Artiklar och rapporter Magisteruppsatser Övrig litteratur Funktionsnedsättningar som påverkar datorinteraktion Synrelaterade funktionshinder Hörselrelaterade funktionshinder Fysiskt relaterade funktionshinder Språkliga funktionshinder Kognitiva funktionshinder Hjälpmedel vid datorinteraktion Teori MDI-teori Webbplatsdesign Informationsarkitektur Pedagogik Vägledningen 24-timmarswebben Tillämpning av teorierna Metod Tillvägagångssätt E-postintervju med bibliotekens webbansvariga Webbplatsundersökning utifrån en checklista Resultat

4 7.1 E-postintervjuerna Presentation av informanterna Webbplatsen som tjänst Summering Styr- och måldokument Summering Webbplatsens intention och användarperspektiv Summering Målgrupper och anpassning Summering Webbplatsundersökningen Service, tjänster, medverkan och standardisering Summering Utformning och konstruering av webbplatsen Summering Informationsproduktion, publicering, förvaltning och uppdatering Summering Analys E-postintervjuerna Webbplatsen som tjänst Styr- och måldokument Webbplatsens intention och användarperspektiv Målgrupper och anpassning Webbplatsundersökningen Service, tjänster, medverkan och standardisering Utformning och konstruering av webbplatsen Informationsproduktion, publicering, förvaltning och uppdatering Diskussion och slutsats Hur arbetar man på folkbiblioteken med tillgängligheten på webbplatser? Hur väl uppfyller folkbibliotekens webbplatser nationella standarder och riktlinjer för tillgänglighet? Hur kan folkbiblioteken arbeta för att webbplatserna ska bli tillgängliga? Sammanfattning Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Tryckta källor och litteratur Bilaga 1. Följebrev till e-postintervju Bilaga 2. E-postintervjufrågor Bilaga 3. Checklista

5 1 Inledning Besöket i biblioteket blev många timmar av arbete. Det var lätt sagt vad vi hade att göra, men att lysa oss fram med hjälp av en oljelampa, läsa inskrifterna, på vår plankarta utmärka gångar och dörrlösa väggar, rita upp anfangerna, följa det skiftande spelet av endels dörröppningar, endels igenmurade dörrar allt detta tog lång tid. Och var mödosamt. (Eco 1983, s. 331) I informationssamhället har webbplatsens funktionalitet successivt fått större betydelse. Tekniken har gjort det möjligt för människor att delta i samhällslivet oberoende av tid och rum och en allt större del av vardagslivet bygger på att vi aktivt interagerar med vår omvärld via datorn. Informations- och kommunikationsteknologin har kommit att bli det sätt på vilket vi allmänt håller oss informerade och interagerar med samhället omkring oss. I Sverige och världen arbetar myndigheter för att alla medborgare på lika villkor ges full delaktighet i samhället genom tillgång till information oberoende av sociala, regionala och kulturella faktorer. Ytterst härrör diskussionen ur FN:s förordning om de mänskliga rättigheterna. EU:s resolution om ett informationssamhälle för alla samt de nationella riktlinjer som antagits av Sveriges regering är steg i en demokratisk utveckling där ingen ska ställas utanför och alla ska ha samma möjligheter. Det demokratiska samhället bygger på människors lika värde, jämställdhet och att alla ska ges samma möjlighet till delaktighet i samhället. Denna utveckling kommer dock inte alla till del. Det finns personer som inte har möjlighet att kommunicera och hålla sig informerade via Internet. Personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar riskerar att inte kunna ta del av information på webbplatser då många myndigheter och organisationer inte skapat tillgängliga webbplatser. En tillgänglig webbplats utesluter inte någon användare, det är en webbplats som alla kan använda. Biblioteket representerar ett offentligt rum i samhället, en demokratisk mötesplats för alla. Enligt Unesco:s folkbiblioteksmanifest bygger demokratin på utbildning och på obegränsade möjligheter att uttrycka och ta del av kultur, idéer och information ett arbete som biblioteket sörjer för. På det fysiska biblioteket arbetar man med tillgänglighet genom att anstränga sig att ge alla människor tillgång till byggnaden såväl som till resurserna. Allt från ramper och låga diskar till Lättläst och DAISY-skivor; helt enligt Bibliotekslagen. I samma lag säger man att även de elektroniska tjänsterna ska utvecklas och spegla det tillgänglighetsarbete man bedriver på det fysiska biblioteket. Under vår utbildnings (Biblioteks- och informationsvetenskap vid Växjö universitet) femte termin arbetade vi praktiskt med skapandet av en webbplats och ställdes då inför frågor om tillgänglighet. Vi fick kännedom om Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 (2004) och där väcktes intresset för och frågorna om tillgänglighetsarbete på webbpla t- ser i allmänhet och bibliotekens webbplatser i synnerhet. Biblioteken har som uppdrag att tillgängliggöra sina resurser för alla medborgare men efter att ha fått insikt i hur kvalitén på webbplatser varierar ur ett tillgänglighetsperspek- 3

6 tiv började vår problemformulering utkristalliseras, hur biblioteken, samhällets demokratiska fristad, arbetar med denna fråga. 1.1 Problemformulering I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ges möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Då en stor del av informationen idag finns på Internet krävs det att även personer med funktionsnedsättning kan ta del av den. För att detta ska vara möjligt måste webbplatser tillgänglighetsanpassas, det vill säga webbplatserna och dess informationsinnehåll måste göras åtkomligt genom att hänsyn tas till normer som finns för tillgänglighet. På de fysiska biblioteken arbetar man med tillgänglighet till både byggnad och resurser, ett arbete som bibliotekslagen uttrycker och som givetvis ska speglas i tillgänglighetsarbetet på bibliotekens webbplatser. I vilken utsträckning det faktiskt görs är vad vi ämnar ta reda på med detta arbete. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att undersöka tillgängligheten på folkbibliotekens webbpla t- ser. För att kunna svara på vårt syfte har vi valt att arbeta med frågeställningarna: Hur arbetar man på folkbiblioteken med tillgänglighet på webbplatser? Hur väl uppfyller folkbibliotekens webbplatser nationella standarder och riktlinjer för tillgänglighet? För att svara på den första frågeställningen avser vi att göra en intervjuundersökning via e-post med de webbansvariga på utvalda bibliotek. Den andra frågeställningen avser vi att besvara genom att undersöka bibliotekens webbplatser med hjälp av en checklista som Statskontoret tagit fram och publicerat i Vägledningen 24-timmarswebben 2.0. Denna checklista har vi sedan anpassat för att svara emot våra behov. 1.3 Avgränsning Vi avgränsar vår undersökning av tillgänglighet på webbplatser till svenska folkbiblioteks webbplatser. Vi inriktade oss på folkbibliotek eftersom det ligger i deras uppdrag att tillgodose alla medborgares informationsbehov och därför är det intressant att se närmare på om deras verksamhet verkligen når ut till alla. Vår avsikt är inte att undersöka tillgängligheten hos de externa sidor och webbplatser som bibliotekets webbplats länkar till och inte heller de databaser biblioteket använder. Internet är ett mycket föränderligt medium och det bär följaktligen med sig att uppsatsen reflekterar de undersökta webbplatserna under en begränsad period våren

7 1.4 Begreppsförklaringar Centrala begrepp som är återkommande i denna uppsats kommer vi att förklara närmare i detta avsnitt. Med detta vill vi ge läsaren en förståelse för vilken betydelse vi lägger i dem och genom detta ge en fingervisning om hur uppsatsen ska förstås. Tillgänglighet Att någonting är tillgängligt betyder enligt NE.se att det är öppet för tillträde eller åtkomligt, att det går att få tag på eller utnyttja samt att det är lätt att påverka (NE.se 2006). Internet har blivit ett allt viktigare verktyg för att hålla sig informerad om sin omvärld och sköta sina vardagliga ärenden. Det ställer därmed högre krav på myndigheter och organisationer att säkerställa att informationen görs åtkomlig för alla människor. De hinder och barriärer som kan begränsa åtkomsten till informationen kan i stor utsträckning elimineras med tekniska lö sningar som följer vedertagna standarder och rik t- linjer som garanterar det man kallar tillgängliga webbplatser. En tillgänglig webbplats innebär att den är öppen för tillträde och att informationen är åtkomlig, att informationen går att hitta och använda samt att det ges möjlighet att interagera med webbplatsen. Och tillgängligheten ska komma alla till del, även dem med någon form av funktionsnedsättning. Inom tillgänglighetsdiskursen fokuserar man mycket på funktionsnedsättningar som påverkar datorinteraktionen men menar att detta i förlängningen gynnar alla. För alla användare skulle det medföra att systemen blir mer flexibla, till exempel blir långsamma Internetuppkopplingar och olika hårdvara inte längre något hinder. Användbarhet Ett begrepp som tangerar tillgänglighetsbegreppet är användbarhet. Många uppfattar begreppen synonymt men inom tillgänglighetsdiskursen gör man en avgränsning och menar att en användbar webbplats inte automatiskt förutsätter att den är tillgänglig. Användbarhet innebär att en webbplats är enkel att navigera till och på, samt att innehållet är användbart och till nytta för användaren och detta utgör grunden som tillgänglighet bygger på (Walsh 2005). Tillgänglighet kräver dock att man även kompletterar användbarheten med tillämpandet av tekniska standarder och riktlinjer för tillgänglighet. Vi menar alltså att en tillgänglig webbplats också är användbar. Det är så här vi väljer att använda begreppet tillgänglighet i detta arbete. 24-timmarsmyndighet Enligt Statskontoret ska en 24-timmarsmyndighet vara elektroniskt tillgänglig och tillmötesgående för medborgarna. På webbplatsen ska det möjliggöras insyn i verksamheten, tjänster ska presenteras och förutsättningar för dialog ska erbjudas där medborgare med särskilda behov ska ägnas extra uppmärksamhet. År 2000 arbetade statskontoret fram fyra kriterier att utgå från i definitionen av en 24-timmarsmyndighet: Steg 1 Webbplats som innehåller paketerad information om myndigheten och dess tjänster. Steg 2 Webbplats som innehåller interaktiv information om myndigheten och dess tjänster. Steg 3 Webbplats och kommunikationsfunktioner som tillåter besökaren att lä m- na och hämta personlig information. Steg 4 Webbplats och nätverksfunktion för samverkan med andra myndigheter och samhälleliga insatser. (24-timmarsmyndighet 2000, s. 46) 5

8 I uppsatsen hävdar vi att även biblioteket bör inbegripas i satsningen mot en 24- timmarsmyndighet eftersom det är en offentlig institution som ska fungera demokratiskt. Dessutom börjar begreppet 24-timmarsbiblioteket bli allt vanligare. Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 är ett verktyg som Statskontoret på uppdrag av Nämnden för elektronisk förvaltning (e- nämnden) har formulerat för att stödja myndigheterna i arbetet mot en 24-timmarsmyndighet. Den ska fungera som en vägledning i det praktiska arbetet med utformandet av webbplatser. Läs mer om denna i kapitel 5.4. Funktionsnedsättning/funktionshinder Vår användning av begreppet funktionsnedsättning grundar sig i NE.se:s förklaring att funktionshinder innebär en begränsning av individens fysiska och psykiska funktionsförmåga (NE.se 2006). Handikapp I den här uppsatsen skiljer vi på begreppen funktionsnedsättning/funktionshinder och handikapp. Medan vi med funktionsnedsättning menar en fysisk eller psykisk begränsning hos en individs funktionsförmåga så ser vi på handikapp som de följder en funktionsnedsättning kan medföra hos individens livsföring. Handikapp påverkas av hur samhället är utformat och Regeringen lyfter fram i propositionen 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken att man kan vara handikappad i en situation eller funktion, men är det inte i en annan (s. 12). Funktionshinder som kan bli till ett handikapp vid interaktionen med datorer och webbplatser är huvudsakligen syn- och hörselrelaterade, fysiska, språkliga och kognitiva. W3C World Wide Web Consortium (W3C) utformar riktlinjer och standarder som ska göra Internet tillgänglig för alla (W3C 2006, About W3C). W3C har bland annat tagit fram standardspråk som HTML (HyperText Markup Language), XHTML (Extensible HyperText Markup Language) och CSS (Cascading Style Sheets) (W3C 2006, History). WAI Web Accessibility Initiative (WAI) är en arbetsgrupp inom W3C som har till uppgift att arbeta fram riktlinjer och tekniker som beskriver tillgänglighetslösningar(w3c 2005, Introduction to web accessibility). WCAG Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) är en av de riktlinjer som WAI arbetat fram. Den belyser presentation av information på webbplatser och är vedertagen som internationell standard för tillgänglighet på Internet (W3C 2005, Introduction to web accessibility). 6

9 1.5 Uppsatsens disposition I uppsatsens första kapitel Inledning redovisade vi vår problemformulering, vårt syfte och våra frågeställningar. Vi presenterade sedan avgränsningarna och definierade centrala begrepp. Det andra kapitlet Bakgrund beskriver bibliotekets demokratiska uppdrag genom att lyfta fram vad olika organ säger om allas lika rätt att delta i samhället. I kapitel tre Tidigare forskning tar vi upp relevant litteratur för vårt ämnesområde. I kapitlet presenterar vi artiklar och rapporter, magisteruppsatser samt övrig litteratur. Det är utifrån dessa vi tar avstamp i vår egen undersökning. I det fjärde kapitlet Funktionsnedsättningar som påverkar datorinteraktion tar vi upp olika funktionsnedsättningar som kan bli ett hinder vid interaktionen med datorer. Dessa är huvudsakligen syn- och hörselrelaterade, fysiska, språkliga och kognitiva. Vi tittar även på vilka hjälpmedel som kan vara aktuella vid de nämnda funktionsnedsättninga r- na. I kapitel fem Teori redogör vi för de teorier som vi stödjer vår empiri på. Teorierna utgörs av MDI där forskningen handlar om att göra teknik tillgänglig, webbplatsdesign som arbetar med frågor kring användbarhet på webbplatser, pedagogik där vi menar att det pedagogiska perspektivet är en grundförutsättning för tillgänglighetsarbete samt Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 som är det verktyg som ska fungera som ett stöd för myndigheterna vid utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten. Det sjätte kapitlet Metod presenterar vilka metoder vi valt att använda oss av för att svara på uppsatsens frågeställningar, e-postintervjuer med bibliotekens webbansvariga och undersökningar av bibliotekens webbplatser utifrån en checklista, samt hur vi arbetat med dem. I kapitel sju Resultat lägger vi fram vårt resultat av e-postintervjuer och webbplatsundersökningar. I det åttonde kapitlet Analys presenteras vår analys av undersökningsmaterialet och litteraturstudier. Där vill vi belysa eventuella trender och mönster. Kapitel nio Diskussion och slutsats ägnas åt en diskussion och slutsatser som vi kan dra utifrån vårt underlag det vill säga vår empiri och teori. Här presenteras även vårt förslag till hur biblioteken kan arbeta med webbplatserna och vad de utöver tillgänglighet kan erbjuda för att locka och locka tillbaka användare. I uppsatsens sista kapitel Sammanfattning gör vi en sammanfattande återblick av uppsatsens berörda områden. 7

10 2 Bakgrund Det demokratiska uppdraget Om det var dag nu så skulle skillnaderna i ljus visa oss vilka fönster som vetter utåt och vilka som vetter inåt, och vi kunde kanske till och med reda ut rummens läge i förhållande till solen. Men på kvällen märker man ingen skillnad alls. Nu går vi tillbaka. (Eco 1983, s. 184) Vi menar att den demokratiska funktionen är den viktigaste kärnfrågan för biblioteken och därför tar vi fasta på och lyfter fram vad några av de mest betydande organisationerna har att säga om detta. Biblioteksväsendet vilar på dessa grundvalar och härur uppkommer diskussionen om tillgänglighet. Till grundläggande mänskliga värden hör frihet, välstånd och samhällets och individens utveckling. American Library Association (ALA) menar att: They will only be attained through the ability of well-informed citizens to exercise their democratic rights and to play an active role in society. Constructive participation and the development of democracy depend on satisfactory education as well as on free and unlimited access to knowledge, thought, culture and information. (ALA 2006, Our association) Vi kommer att återkomma till ALA senare i detta avsnitt. Demokrati är en ständigt aktuell samhällsfråga. Den diskuteras från många håll och vi kommer att ta upp vad Förenta Nationerna (FN), Europeiska Unionen (EU), den svenska regeringen, W3C, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation (Unesco), International Federation of Library Association and Institutions (IFLA), American Library Association (ALA) och Svensk Biblioteksförening säger angående demokrati. 2.1 FN FN har formulerat 22 standardregler som belyser jämlikhet vars syfte är att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma rätt- och skyldigheter som samhällets övriga medborgare. I dokumentets regel nummer fem tas begreppet tillgänglighet upp. Där betonar man att oberoende av funktionsnedsättning så ska tillgång till information och möjlighet till kommunikation garanteras från statligt håll (FN 2006, Standard rules). 2.2 EU Inom EU:s vision ett informationssamhälle för alla arbetar man för demokrati genom att alla ska ha samma möjligheter vilket minimerar riskerna för digitala klyftor, det vill säga sociala, geografiska och kulturella skillnader. EU-direktivet ett informationssamhälle för alla lyfter fram begreppet e-inclusion. Det innebär att alla ska lika tillgång till 8

11 information och ingen ska uteslutas på grund av sociala eller regionala skillnader (EUkommissionen 2005, e-inclusion). Visionen om e-inclusion ledde fram till handlingsplanen Ett informationssamhälle för alla vilken inleddes 1999 inom initiativet eeurope i syfte att sprida informationstekniken i så stor utsträckning som möjligt. En av programmets åtgärder var att före utgången av 2001 så borde kommissionens och medlemsländernas offentliga webbplatser göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättning (Europeiska Kommissionen 2005, Ett informationssamhälle för alla). I den efterföljande handlingsplanen eeurope 2002 Action Plan anammar EU WAI:s riktlinjer WCAG som en standard gällande hela unionen för att säkerhetsställa tillgängligheten för funktionshindrade och äldre. Förre EU-kommissionären för informationssamhället Erkki Liikanen säger: 2.3 Regeringen In Europe, we have now clearly established that actions must be taken to identify and remove these barriers. We want to secure an inclusive society that provides equality of opportunity for all. (Europeiska Kommissionen 2003, WCAG for public sites) I Sverige har man antagit en nationell demokratipolitik där man i de flesta av regeringens områden bland annat arbetar för att göra det medborgerliga deltagandet mer jämlikt och främja de mänskliga rättigheterna. Politiken utgår ifrån tre punkter: att stärka förutsättningarna för deltagande, att undanröja hinder för deltagande, samt att skapa möjligheter för ett ökat och mer jämlikt deltagande. (Regeringskansliet 2006, Demokratifrågor) I många sammanhang har personer med funktionsnedsättning inte samma förutsättningar för delaktighet på lika villkor. I ett led att säkerställa att de demokratipolitiska utgångspunkterna efterföljs inrättade regeringen den första januari 2006 en ny myndighet, Handisam, som ska stödja Handikappombudsmannen i arbetet med att identifiera och undanröja hinder, förebygga och bekämpa diskriminering samt att öka självständigheten och självbestämmandet. (Tillgänglighetscentret 2006, Samlat grepp om handikappolitiken). 2.4 Bibliotekslagen Den svenska bibliotekslagen trädde i kraft 1997 sedan det länge efterfrågats någon typ av regelverk för biblioteksväsendet (Ds 2003:66 Om biblioteksverksamheterna 2003). Bibliotekslagen säger att alla kommuner ska ha ett folkbibliotek och statistik visar att upp till 70 procent av befolkningen använder sig av bibliotekets tjänster (Kulturrådet 2006, Utredning föreslår förändringar i bibliotekslagen). Biblioteken har som uppdrag att samla, bevara och tillhandahålla information till medborgarna och har därför en stor demokratisk funktion där inte någon ska utestängas. I bibliotekslagen (1996:1596) står 9

12 det att folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare ( 2). 2.5 W3C I oktober 1994 startade grundaren till the World Wide Web, Tim Berners-Lee, World Wide Web Consortium. W3C, som är en global organisation, arbetar med att utforma riktlinjer och standarder för Internet i ett led göra webben tillgänglig för alla (W3C 2006, About W3C). Internet har ett stort socialt värde då det möjliggör mänsklig kommunikation, handel och ger möjligheten att dela med sig av kunskap. Vi menar att W3C:s arbete genomsyras av ett demokratiskt patos då deras främsta mål är att tillgängliggöra dessa fördelar för alla människor oavsett plattform, språk, kultur, geografiskt läge, psykiska och fysiska hinder (W3C 2006, Goals). Med ett särskilt fokus på funktionshindrade, den åldrande befolkningen samt nya användare sjösattes W3C:s arbetsgrupp Web Accessibility Initiative (WAI) i februari WAI menar att Internet fyller en allt större funktion i vårt dagliga liv och det är viktigt att alla människor erbjuds samma tillgång och möjligheter att nyttja det, även de med funktionshinder. Ett tillgängligt Internet kan hjälpa funktionshindrade att vara delaktiga i samhället i större utsträckning. WAI har till uppgift att arbeta fram riktlinjer och tekniker som beskriver tillgänglighetslösningar varav en belyser presentation av information på webbplatser. Denna riktlinje, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), är nu vedertagen som internationell standard för tillgänglighet på Internet (W3C 2005, Introduction to web accessibility). 2.6 Unesco Unesco är den del av FN som bland annat arbetar med utbildnings- och kulturfrågor. Till deras uppgifter hör att arbeta mot ett informationssamhälle där tillgång till information är kärnan i deras budskap. Unesco menar att biblioteken är en självklar arena för bevarandet och spridandet av information. De uppmuntrar folkbibliotekens arbete och deras folkbiblioteksmanifest har spelat en stor roll för utvecklingen av folkbiblioteken i världen. I folkbiblioteksmanifestet från 1994 uppmanar Unesco nationerna att ta tillvara på och utveckla folkbiblioteket som en arena för informationskompetens, livslångt lärande och kultur. De betonar bibliotekets demokratiska funktion när de artikulerar att kärnan i bibliotekets uppdrag är att alla ska garanteras tillgång till information oberoende av ålder, kön, etnicitet, religion och social status. Samlingarna ska heller inte vara föremål för någon form av kommersiell, politisk, religiös eller ideologisk påverkan (Unesco 2005, Unesco and libraries). 2.7 IFLA IFLA är en oberoende internationell organisation vars mål är att främja biblioteks- och informationsområdets intressen. IFLA värnar om fri tillgång till information och menar att det ger förutsättningar för social, kulturell och demokratisk välfärd. Detta anser IFLA att man uppnår genom att erbjuda bibliotekstjänster med hög kvalitet (IFLA 2005, More about IFLA). 10

13 2.8 ALA ALA, som grundades 1876, arbetar för att trygga allas lika tillgång till information genom att styra och främja utvecklingen av bibliotekets tjänster och bibliotekarien som yrkesroll. I sitt måldokument under Priority Area A. Access to information betonar ALA att information ska finnas tillgänglig när man vill ha den och i ett för användaren relevant format (ALA 2006, Mission). 2.9 Svensk Biblioteksförening Den ideella och politiskt obundna organisationen Svensk Biblioteksförening arbetar för att uppmärksamma allmänhet och lagstiftare på bibliotekslagen och de propagerar för bibliotekets betydelse för demokratin (Svensk Biblioteksförening 2006, Handlingsprogram). Intentionen är att bibliotekslagen ska utvecklas och tillämpas på biblioteken och att svenska bibliotek ska fungera som ett skydd för demokrati och yttrandefrihet (Svensk Biblioteksförening 2006, Stadgar). Enligt Svensk Biblioteksförening är samhällets bild av biblioteket inte rättvis: Vi behöver förmedla en rättvisare bild av biblioteket och vad biblioteket kan tillföra ett lärande samhälle. När biblioteksverksamheten blir lika naturlig och oangripbar som elkraft, vattenförsörjning och vägar i samhället har vi lyckats! Vi anser att biblioteken i ett lärande samhälle är en del av infrastrukturen och att bibliotekets verksamhet är en viktig del i ett samhälles utveckling för jämlikhet, tillväxt och vä lstånd! (Svensk Biblioteksförening 2006, Verksamhetsinriktning) 11

14 3 Tidigare forskning På så vis kan man alltså lära känna tingen genom att betrakta dem utifrån! I varje fall när det gäller konsten, därför att vi inuti vårt ingenium kan följa konstnären och hur han gått tillväga. (Eco 1983, s. 233) Detta avsnitt belyser den litteratur som vi menar är relevant för vårt ämnesområde och varifrån vi tar avstamp i vår egen undersökning. Litteraturen sökte vi i Växjö universitetsbiblioteks katalog och databaser, bland publikationer på webbplatsen för Högskolan i Borås, i Libris, samt i sökmotorer. Vi har använt varianter på sökord som tillgänglighet, användarvänlighet och 24-timmarsmyndighet. Avsnittet presenteras under tre rubriker: artiklar och rapporter, magisteruppsatser samt övrig litteratur. 3.1 Artiklar och rapporter I Annika Anderssons (doktorand vid Örebro universitet) rapport Digitala klyftor förr, nu och i framtiden (2003) behandlas begreppet digitala klyftor. Hon lyfter fram faktorer som orsakar skillnader i tillgången och användningen av Internet och ger förslag till hur dessa kan förebyggas och reduceras. Andersson belyser bland annat i sin rapport att ett av de största hindren för personer med funktionshinder är dålig webbplatsdesign, det vill säga att informationen finns på webbplatsen men att den inte gjorts tillgänglig. För att designa tillgängliga webbplatser hänvisar Andersson till W3C:s riktlinjer Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). Anderssons (2003) rapport belyser också bibliotekens betydelse för att minska de digitala klyftorna. Biblioteken ska garantera att digitalt bevarad information tillgängliggörs, man ska erbjuda datorer med Internetuppkoppling, viss utbildning ska bedrivas och tillgång till samhällsinformation ska ges. Andersson rapport är relevant för oss därför att den ger en förståelse för de individuella skillnader som finns i användningen av Internet. Den är också intressant därför att den diskuterar bibliotekens roll i arbetet med att minska de digitala klyftorna. Paul Bohman, tillgänglighetsspecialist och doktorand vid Utah State University, menar i sin artikel Introduction to web accessibility (2006) att Internet kan erbjuda gränslösa möjligheter för funktionshindrade men att dessa inte utnyttjas till fullo. Han ger flera exempel på hur Internet kan bidra till större oberoende och högre grad av självständighet hos personer med funktionsnedsättning men att detta endast kan uppnås genom att reducera de hinder som kan uppstå på webbplatser. Bohman identifierar tre förutsättningar som är grundläggande för tillgängliga webbplatser: medvetenhet, ledarskap samt policy och strategier. En medvetenhet om problemen är grunden i allt tillgänglighetsarbete och ett första steg till ett tillgängligt webbinnehåll. Det är av stor betydelse att ledningen engagerar sig i tillgänglighetsarbetet, det är först då det kan få fullt genomslag i hela organisationen. För att arbetet med tillgänglighet ska kunna bedrivas kontinuerligt är det också viktigt att ha en artikulerad policy och formulerade strategier för hur arbetet ska efterlevas. Bohman föreslår att man kan använda W3C:s Web Content Accessibility Guidelines och att inget webbinnehåll publiceras förrän det verifierats utifrån denna standard samt att man även gör regelbundna uppdateringar av webbplatsen. Han menar att de anpassningar man gör för personer med funktionsnedsättning även gynnar alla 12

15 och fortsätter med att säga att otillgängliga webbplatser försvårar för funktionshindrade att fullt ut delta i samhället och att de här frågorna handlar om grundläggande mänskliga rättigheter. Bohmans artikel är relevant då den ökar förståelsen för vilken betydelse Internet har för funktionshindrade men framförallt för att den lyfter fram vad som krävs för att skapa tillgängliga webbplatser. Caroline Grimaldi, datanalytiker på Georgia Departement of Labour, och Tanya Goette, professor vid Georgia College, har i The Internet and the independence of individuals with disabilities (1999) undersökt i vilken utsträckning Internet kan bidra till att stärka och öka graden av oberoende och självständighet hos personer med funktionshinder. De inleder med att diskutera hur Internet jämnar ut oddsen för människor med funktionshinder; till exempel kommunicerar och mejlar man på samma villkor som andra. Grimaldi och Goette visar genom sin undersökning att Internetanvändning har positiv inverkan på självständighetskänslan hos personer med funktionshinder. De får också en större kontroll över både det de förväntar sig kunna utföra med hjälp av datorn och över sin omgivning. Precis som Bohman visar Grimaldi och Goette vad Internet har kommit att innebära för personer med funktionshinder och därför har deras undersökning en stor relevans för vår uppsats. Steve Noble, policyanalytiker på Kentucky Assistive Technology Service Network, granskar i sin artikel Web access and the law: a public policy framework (2002) bland annat sektion 504 i den amerikanska Rehabilitation Act och lyfter fram att institutioner och organisationer som står som mottagare av statliga medel inte ska särbehandla personer med funktionshinder på arbetsplatsen, man ska ge alla samma möjlighet att delta på lika villkor. I sektion 508 i Rehabilitation Act förstärks kraven på tillgänglighet ytterligare, informationsteknologin ska göras tillgänglig även för personer med funktionshinder. Därför ska följaktligen biblioteken säkerställa att personer med funktionshinder får samma tillgång som andra till den webbaserade servicen. Noble fortsätter med att visa exempel på att enskilda stater arbetar aktivt med detta genom att lagstifta om att all informationsteknologisk utrustning och programvara måste möta standarden som finns i lagstiftningen och i W3C:s Web Content Accessibility Guidelines. Nobles artikel är intressant därför att den ställer krav på biblioteken att tillgängliggöra de webbaserade resurserna för funktionshindrade och diskuterar hur detta ska gå till. Else Nygrens, forskare vid Uppsala universitet, nyligen publicerade rapport Användarundersökning av bibliotekens hemsidor (2006) redovisar en användarundersökning av webbplatserna på tio svenska bibliotek som medverkar i Limit-projektet 1, ett projekt vars syfte är att utveckla 24-timmarsbiblioteket. Meningen med undersökningen var att utröna huruvida bibliotekariernas idealbild av webbplatsernas funktion stämmer överens med hur användarna faktiskt ser på och använder sig av webbplatserna. Sammantaget finner undersökningen att användarna har relativt svårt att hitta till och på bibliotekens webbplatser. Intentionen med användarundersökningarna var att kunskapen som dessa alstrar ska ligga som grund för framtida webbplatsbyggen. Nygrens rapport är intressant för att den undersöker bibliotekens webbplatser precis som vår egen undersökning men framförallt för att den visar på hur givande användarundersökningar kan vara och hur viktiga användarnas synpunkter är för att skapa tillgängliga webbplatser. 1 Limit-projektets syfte är att öka användningen av bibliotekens e-tjänster och därmed utveckla 24- timmarsbiblioteket (Limit projektet 2006, Välkommen till Limitprojektet). 13

16 Ben Schneiderman, professor vid University of Maryland, presenterar i sin artikel Universal Usability (2000) tre frågor (eng.: challenges) som länder måste ta sig an för att ge befolkningen lika tillgång till den webbaserade servicen: varierande teknologiska resurser (eng.: Technology variety), skillnader hos användarna (eng.: User diversity) och bristande kunskap hos användarna (eng.: Gaps in user knowledge). Han menar att även om listan inte är komplett så tar den upp viktiga frågor som förblivit obehandlade men som skulle gynna alla användare om frågorna forskades kring. Schneidermans artikel är relevant för oss för att den visar hur viktigt det är att ha kunskap om sina användare för att kunna tillmötesgå deras behov och därmed skapa tillgängliga webbplatser. I rapporten Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser (2003) granskar Riksrevisionsverket (RRV) 92 statliga myndigheters webbplatser. Denna granskning visar att ingen av de berörda webbplatserna uppfyller rekommendationerna i Statskontorets första version av Vägledningen 24- timmarswebben som utgavs 2002 eller internationella standarder. Enligt RRV är webbplatserna dåligt anpassade till äldres, invandrares och funktionshindrades behov och förutsättningar och menar att detta leder till att dessa grupper, men även andra användare, har svårt att till fullo utnyttja myndigheternas elektroniska tjänster. RRV föreslår bland annat att hela den elektroniska förvaltningen ska genomsyras av ett användarperspektiv och påpekar: Att åtgärda bristerna är inte främst en fråga om resurser utan om insikter i användarnas förutsättningar (s. 13). RRV:s rapport är intressant därför att den visar hur bristfälliga många webbplatser är vad gäller tillgänglighet. Sedan denna undersökning utfördes har rekommendationerna uppdaterats och det är därför väl motiverat med en undersökning som vår som baseras på den nya versionen. Holly Yu, bibliotekarie vid California State University, pekar i sin artikel Web accessibility and the law: recommendations for implementation (2002) på vilken betydelse Internet har för biblioteken när det gäller tillgången till information, service och tjänster för användarna. Hon understryker att bara för att innehållet på webbplatserna finns åtkomligt blir det inte per automatik tillgängligt. Information som inte är tillgänglig för människor med funktionshinder leder till att digitala klyftor skapas. Yu tar upp dilemmat med att det under senare år utvecklats lagar och standarder för webbtillgänglighet men att det trots detta ännu inte finns någon enhetlig implementering av dessa standarder. Hon menar att detta beror på frånvaron av en tvingande lagstiftning. Biblioteken, menar Yu, har en lång tradition av att svara mot sina användares skiftande behov och man har tillgängliggjort de fysiska byggnaderna och försett resurserna med hjälpmedel för att inte utesluta någon användargrupp. Nu blir det aktuellt att man får en medvetenhet för vad som krävs för att tillgängliggöra de elektroniska resurserna. Yus slutsats är att en universell webbdesignprincip eller standard har stora fördelar för personer med funktionshinder och gynnar alla, och för att säkra att tillgänglighetsarbetet genomförs bör den lagstiftning som finns vara tvingande. Yus artikel är relevant för oss då den tydliggör den aktiva processen med att tillgängliggöra information på webbplatser och diskuterar fördelarna med tillämpandet av en enhetlig standard. 14

17 3.2 Magisteruppsatser Inför arbetet med denna uppsats har vi även tagit del av magisteruppsatser som är relevanta för vårt ämnesområde men som framförallt rör svenska förhållanden. Vi har uppmärksammat fyra uppsatser, alla från Borås Högskola, författade av Stefan Sandberg (2005), Carin Carlzén (2004), Viktor Sarge (2004) samt Camilla Bergstrand (2003). Dessa gav oss inspirationen och begreppen för att söka litteratur och information kring de områden som vårt ämne berör. I genomgången nedan lyfter vi fram de relevanta resultat som uppsatserna presenterat varifrån vi tagit avstampet och format vårt undersökningsområde. Sandberg gör i sin uppsats Kommunala webbplatser för alla eller några?: Kvalitativa intervjuer med webbansvariga i tio sydsvenska kommuner (2005) en utvärdering av ett antal kommuners webbplatser där han bland annat drar slutsatsen att webbplatsernas utformning och språk har en avgörande betydelse för användningen. Han identifierar faktorer som inverkar på användningen av webbplatser som till exempel fysiska och psykiska förutsättningar och läskunnighet. Sandberg menar att kunskap om befintliga riktlinjer är varierande bland informanterna men många har ändå kännedom om satsningarna på en 24-timmarsmyndighet. I Carlzéns uppsats Kan en lockande och informativ webbplats marknadsföra ett bibliotek? (2004) belyses hur bibliotekens webbplatser kan fungera som marknadsförare av folkbibliotekens tjänster och vilken status webbplatsen har bland bibliotekarierna. Genom kvalitativa studier, intervju och analys av webbpla tser, har hon funnit att webbpla t- serna var välfungerande på så sätt att de gör biblioteket synligt utåt men menar att det alltid finns utrymme för förbättringar. Den generella uppfattningen bland de intervjuade webbansvariga var att webbplatsen är ett mycket betydelsefullt komplement till bibliotekets fysiska verksamheter. Sarge avser i uppsatsen Tillgänglighet på svenska folkbiblioteks webbplatser en kvantitativ tillgänglighetsstudie (2004) att med kvantitativa metoder kartlägga tillgängligheten på folkbibliotekens webbplatser och vilka konsekvenser brister i utformandet kan få för personer med funktionshinder. Utifrån ett material från 30 bibliotek drar Sarge slutsatsen att bibliotekens webbplatser har en låg tillgänglighetsgrad och att det ofta rör sig om brister som drabbar alla användare men att det specifikt drabbar personer med vissa former av funktionsnedsättning. Syftet med Bergstrands uppsats Webbplatsen en integrerad del av folkbibliotekets verksamhet? (2003) är att undersöka hur och i vilken utsträckning folkbibliotekens webbplatser är integrerade i den dagliga verksamheten. En kvalitativ undersökning visar att webbplatserna inte är integrerade i någon större omfattning och att de i många fall mer fungerar som en virtuell anslagstavla där adress och öppettider annonseras. Hon lyfter även fram fyra faktorer som har direkt påverkan på webbplatsens utformning och integrering: organisation/ledning, målsättning, tid samt kunskap/intresse. Hon visar att det är nödvändigt för biblioteken att ta ställning till var och en av dessa faktorer vid konstruktionen av webbplatsen. 15

18 3.3 Övrig litteratur Vi har tagit del av både tryckt och elektroniskt material. Mest inflytelserika för vår uppsats har webbdesignsgurus som informationsarkitekterna Louis Rosenfeld, Peter Morville samt Jakob Nie lsen, filosofie doktor i användargränssnittdesign varit vars publikationer inom informationsarkitektur och användbarhet vi studerat ingående för denna uppsats. Andra dominerade källor är: World Wide Web Consortium (W3C) och dess specialgrupp Web Accessibility Initiative (WAI) varifrån vi hämtat en stor mängd, för uppsatsen betydande, material (W3C 2006). Härifrån har vi bland annat hämtat begrepp som tillgänglighet, användbarhet, Människa-datorinteraktion (MDI), riktlinjer, funktionsnedsättning och så vidare. EU, vars olika policydokument angående jämlik tillgång till information vi tagit del av samt regeringsdokument som behandlar Sveriges tillgänglighetsarbete. Biblioteksspecifikt material har vi hämtat från Unesco, ALA och IFLA som samtliga tar upp bibliotekets starka demokratiska ställning i samhället och alla människors oinskränkta rätt till information. 16

19 4 Funktionsnedsättningar som påverkar datorinteraktion Denna den förbjudna kunskapens ort värnas genom en mängd utomordentligt sinnrika uppfinningar. Kunskapen nyttjas för att hålla något fördolt istället för att sprida upplysning. Sådant är inte i min smak (Eco 1983, s. 187) Tillgänglighetsdiskursen fokuserar på funktionshinder som kan begränsa eller lägga hinder i vägen för datorinteraktion. Därför är det viktigt att ha kännedom och kunskap om vilka funktionshinder som inverkar menligt vid interaktionen med datorer när man tillverkar tillgängliga webbplatser. Förmågan att ta till sig information och använda teknik är unik för varje individ. I interaktionen människa-dator, kan funktionsnedsättning bli ett hinder som påverkar anvä n- dandet. Enligt W3C påverkas denna interaktion särskilt av funktionsnedsättning av våra sinnen, vår fysiska förmåga och vår kognition (W3C 2001, How people with disabilities use the web). Inom EU har 45 miljoner människor någon form av funktionsnedsättning (Europeiska Kommissionen 2006, Web accessibility). I Sverige är antalet permanent funktionshindrade enligt Hjälpmedelsinstitutet (HI) 1,3 miljoner. Utöver detta tillkommer tillfälliga funktionshinder som människor kan drabbas av samt de försämrade funktioner som åldern kan medföra. Dessutom saknar en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige läsförmåga motsvarande årskurs nio (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Funktionsnedsättningar). Dock påpekar HI att statistiska uppgifter ska tillämpas med stor försiktighet då funktionshindrade har individuella behov och intressen; Två personer med samma medicinska diagnos behöver inte ha samma upplevelse av dess konsekvenser; en person kan uppleva att den har en synskada medan en annan inte gör det (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Att tänka på när man tar del av statistiska uppgifter). 4.1 Synrelaterade funktionshinder Synen är normalt sett vårt primära sinne och det är via synen som vi tar till oss den största mängden information från datorskärmen (Dix, Finlay, Abowd & Beale 1998, s.14). De största hinder för att ta till sig information visuellt är blindhet, synnedsättning och färgblindhet. Blindhet innebär förlorad synförmåga på båda ögonen. Personer med synnedsättning har försämrad eller begränsad synförmåga på ett eller båda ögonen. Synnedsättningar kan vara temporära och permanenta. Färgblindhet påverkar förmåga att uppfatta färger och färgkombinationer. Den vanligaste formen är röd-grön färgblindhet men det finns även personer som lider av total färgblindhet och kan endast uppfatta skillnader i ljusstyrka (W3C 2001, How people with disabilities use the web). De som har synrelaterade funktionshinder kan ha svårigheter att uppfatta till exempel bilder, liten text, och färgkombinationer. 17

20 4.2 Hörselrelaterade funktionshinder Ljud kan förmedla en stor mängd information som människor med hörselrelaterade funktionshinder inte kan höra eller ha problem att uppfatta (Dix et al., s.24). Två former av hörselrelaterade funktionshinder är dövhet och nedsatt hörsel. Det medför att man inte kan uppfatta audioformat, datorns varningssignaler och så vidare. 4.3 Fysiskt relaterade funktionshinder Personer med fysiskt relaterade funktionshinder har svårigheter att använda datortillbehör såsom mus och tangentbord och har därmed svårt att navigera bland informationen på webbplatser. Exempel på fysiskt relaterade funktionshinder är rörelsehinder och ne u- rologiska skador. Det kan innebära begränsad motorisk förmåga, rörelseutlöst smärta, känselbortfall och skador på eller avsaknad av kroppsdelar. Det kan till exempel leda till svårigheter att träffa små klickytor och att använda musen (W3C 2001, How people with disabilities use the web). Vi vill påpeka att datorarbete i förlängningen också kan leda till skador av just det här slaget och det kan ytterligare motivera lösningar där användningen av mus undviks. 4.4 Språkliga funktionshinder För att kunna ta del av den information som finns på webbplatsen krävs det att man behärskar språket. Språkliga funktionshinder kan vara läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Att ha läs- och skrivsvårigheter och dyslexi kan innebära att man läser långsamt, kastar om ord och/eller bokstäver och ha svårt att minnas det man läst. Hjälpmedelsinstitutet (2006) menar att ha läs- och skrivsvårigheter betyder att man KAN läsa och skriva, men att det tar längre tid än för andra och att det inte alltid blir rätt. (Kommunicera och förstå). Det kan innebära att man har svårt att tillägna sig stora textmängder och att använda sökfunktioner som inte medger felstavningar. I Sverige saknar en fjärdedel av den vuxna befolkningen läsförmåga motsvarande årskurs nio. Till den gruppen räknas även de som har svenska som andraspråk. Vi är tveksamma till att tillskriva dem ett språkligt funktionshinder då vi mer ser det som en språklig barriär, vilken dessutom är av tillfällig art. Ur ett tillgänglighetsperspektiv måste dock stor hänsyn tas till de språkliga variationer som finns i Sverige. I praktiken innebär det för webbplatser att erbjuda ett enkelt och begripligt språk samt för målgruppen relevanta språk. 4.5 Kognitiva funktionshinder För att tolka och tillägna sig information på Internet använder man sina kognitiva strukturer. Vid kognitiva funktionshinder kan man ha uppmärksamhetsproblem, inlärningssvårigheter, minnesstörningar och psykiska funktionshinder. Ett funktionshinder som innebär uppmärksamhetsproblem är ADHD/DAMP vilket leder till betydande koncentrationssvårigheter (Hjälpmedelsinstitutet 2006, ADHD/DAMP). Inlärningssvårigheter 18

21 kan yttra sig så att man tar längre tid på sig, har svårigheter att tillägna sig komplext språk och finner att bilder underlättar förståelsen. Minnesstörningar kan innebära fö r- sämrat korttidsminne, försämrat långtidsminne och språkbortfall. Konsekvensen av minnestörningar kan vara att man upplever svårigheter med navigering på webbplatsen (W3C 2001, How people with disabilities use the web). Personer med psykiska funktionshinder kan exempelvis ha svåra besvär av oro, ängslan, depression och även psykos (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Psykiska funktionshinder). Besvär kan antingen härröra från sjukdomen eller från medicineringen och kan yttra sig i koncentrationssvårigheter, synrubbningar och skakningar. Psykiska funktionshinder kan ha den verkan att man upplever bild- och ljudelement som distraherande (W3C 2001, How people with disabilities use the web). 4.6 Hjälpmedel vid datorinteraktion För att personer med funktionshinder ska kunna ta del av information på webbplatser kan de behöva någon form av hjälpmedel. Exempel på hjälpmedel är talsyntes, punk t- display, skärmförstorare, alternativa tangentbord, taligenkänningsprogram, samt visue l- la meddelanden. Talsyntes omvandlar texten på bildskärmen till konstgjort tal. Den används av personer med grav synskada eller dyslexi. För att använda talsyntes krävs ett program, skärmläsare, som läser av bildskärmens text (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Talsyntes). Punktdisplay omvandlar bildskärmens text till punktskrift, brailletext och är ett hjälpmedel för personer med grav synskada. Används ofta i kombination med talsyntes. För dövblinda är punktdisplay det enda sättet att få tillgång till informationen på bildskärmen (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Taktila hjälpmedel). Skärmförstorare är en programvara för personer med synrelaterade funktionsnedsättningar som även kan ge stöd vid kognitiva sådana då den omgivande (distraherande) texten försvinner (W3C 2006, How people with disabilities use the web). Den ändrar också färg på bildskärmen vilket kan hjälpa dem som har svårigheter att läsa text i viss färg (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Förstoringshjälpmedel). Alternativa tangentbord är ett hjälpmedel för personer med fysiska funktionshinder. Det kan vara stora tangentbord med stora tangenter för personer med begränsad finmotorisk förmåga och det kan vara små tangentbord för personer med begränsad motorisk förmåga. Det kan också vara ett tangentbord som visas på skärmen, så kallade skärmtangentbord, för den som har svårt att skriva med tangentbordet (Hjälpmedelsinstitutet 2006, Hjälpmedel). Taligenkänningsprogram omvandlar tal till text och är ett hjälpmedel för personer med en sådan fysisk funktionsnedsättning som innebär att man inte kan använda tangentbord och mus (Ibid.). Visuella meddelanden är ett hjälpmedel för personer med hörselrelaterade funktionshinder. Det innebär att till exempel varnings- och felmeddelanden som anges med ljud även anges visuellt (W3C 2006, How people with disabilities use the web). 19