En kartläggning över lantbruksforskningen i några OECD länder. Uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning Björn Sundell Frida Torstensson

Transkript

1 En kartläggning över lantbruksforskningen i några OECD länder Uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning Björn Sundell Frida Torstensson Syftet med studien Genom analys av hur lantbruksforskningen är organiserad och finansierad i några relevanta jämförelseländer, föreslå en utveckling av det svenska systemet. 1

2 Jordbruksforskningen unik Började på mitten av 1700 talet Olika syften i olika tidsepoker Föda en växande befolkning Frigöra arbetskraft till industrin Billigare livsmedel Skonsam mot miljön Högre kvalitet på produkter Djurskydd och djurhälsa Högre inkomster på landsbygden Ofta starkt kopplad till rådgivningen Målgruppen ofta små företag med begränsade resurser Teknikplattformar Agrokemi Förbränningsmotorn Elektricitet Molekylär biologi Genetik etc 2

3 Aktuella länder att studera Utredningen studerar utvecklingen i: Danmark Nederländerna Frankrike Finland USA Storbritannien Penningflöden från olika källor En kartläggning av hur tillämpad jordbruksforskning finansieras i de olika länderna Motsvarande kartläggning av hur forskningen bedrivs vid universitet och forskningsinstitut Särskilt fokus på finansiering där branscherna tar en aktiv roll 3

4 Success stories sökes? Ett övergripande syfte med studien är naturligtvis att leta efter framgångsrika modeller som på olika sätt kan tillämpas i, och stärka det svenska FoU systemet Metodansats Länderna analyseras primärt avseende: Jordbrukets absoluta och relativa betydelse FoU systemets organisation och finansiering Finns en tydlig nationell agenda för jordbrukets utveckling och betydelse? Success stories sökes 4

5 Datafångst För varje land inhämtas statistiska sammanställningar rörande livsmedels och jordbruksproduktionens omfattning och inriktning Material rörande FoU systemens struktur, omfattning, kvalitet och finansiering Kontaktpersoner inom departement, industri, näring, Universitet/institut med hög analytisk förmåga har intervjuats Källa: Rapport, diagram 9 5

6 Jordbrukets produktionsvärde i relation till BNP (2008) Danmark 3,96 % Finland 2,22 % Frankrike 3,54 % Nederländerna 4,03 % Storbritannien 1,38 % Sverige 1,52 % USA 2,23 % Källa: Rapport, tabell 6. Statlig FoU finansiering (2008) jordbruksforskning Milj. Danmark 137 Finland 99 Frankrike 1140 Nederländerna 240 Storbritannien 296 Sverige 127 USA 2751 Källa: Rapport, tabell 4. 6

7 FoU finansiering i relation till jordbrukets produktionsvärde (2008) Danmark 1,48 % Finland 2,39 % Frankrike 1,66 % Nederländerna 1,00 % Storbritannien 1,18 % Sverige 2,50 % USA 1,27 % Källa: Rapport, tabell 5. Källa: Rapporten, diagram 10 7

8 Danmark Jordbruket stort och viktigt Helt ny struktur på forskningen efter 2008 på forskningen Jordbruksforskningen ej längre samlad i ett antal universitet och en högskola utan ingår i det övergripande FoU systemet Akademisering Flera branschorgan aktiva inom FoU Stark förmedling av forskningsresultat Danska LRF mycket starkt engagerad i FoU arbete Produktionsavgiftssystem med stark branschpåverkan Världens bästa rådgivning Viktiga aktörer i Danmark Landbrug & Fodevarer Produktinsavgiftsfonder Promillefonder Departementet för vetenskap, teknologi och innovation Departementet för livsmedel, lantbruk och fiske Miljödepartementet 8

9 Viktiga aktörer i Danmark forts. Forsknings och innovationsstyrelsen Köpenhamns universitet Danmarks tekniska universitet Aarhus universitet Videncentret for landbrug Agro Tech A/S Finland Jordbruket mindre viktigt men landsbygdens utveckling prioriterad Tydlig FoU organisation med verksamhet dels vid Helsingfors Universitet och dels vid det stora Jordbruksforskningsinstitutet, MTT samt EVIRA Innovationssystemet uppfattas som starkt och framgångsrikt, men prioriterar ej jordbruk 9

10 Finland forts. Duktiga på att utnyttja EU systemet, dock ej inom FoU Finska LRF har ett begränsat FoU engagemang Mycket osäker och begränsad finansiering av tillämpad FoU Inget produktionsavgiftssystem Stark rådgivningsorganisation Viktiga aktörer i Finland Finlands Akademi Tekes MAKERA (Gårdsbrukets utvecklingsfond) ELY centralerna Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) Helsingfors universitet 10

11 Viktiga aktörer i Finland forts. EVIRA Pellervo Institutet (PTT) TTS (Arbetseffektivitetsföreningen) M.T.K Nederländerna Stort jordbruksland. Mycket pengar i näringen. Stark FoU sektor inom den samlade universitets och institutsorganisationen. Bäst i Europa? Har i många avseenden varit modell för den svenska omstruktureringen, på gott och ont Framgångsrika att attrahera EU medel Integrerar grund, strategisk och tillämpad forskning på ett intressant sätt Flera branscher aktiva inom FoU arbetet Produktionsavgiftssystem finns för flertalet produktområden, men ifrågasatt 11

12 Viktiga aktörer i Nederländerna Departementet för näringsliv, lantbruk och innovation (LNV) Nederländska Vetenskapsrådet KNAW (Vetenskapsakademin) Produktionsavgiftsfonder Wageningen universitet och forskningscenter Universitetet DLO instituten Små branschinstitut Frankrike Mycket starkt jordbruksland. Jordbruket mycket högt på den nationella agendan Stark institutssektor med flera mycket kompententa och välfinansierade institut Viss Hightech forskning vid några universitet Hög andel statlig finansiering Skickliga på att styra EU:s satsningar till viktiga franska områden Agricultural Chambers spelar en tydlig roll Begränsat produktionsavgiftssystem 12

13 Viktiga aktörer i Frankrike Jordbruksdepartementet Departementet för högre utbildning och forskning CASDAR Frankrikes nationella forskningsmyndighet OSEO Lantbrukskamrarna APCA INRA Viktiga aktörer i Frankrike forts. CEMAGREF CIRAD ACTA instituten Universiteten Universitetskluster ex.vis Agro Tech Paris 13

14 Storbritannien Heterogen jordbrukssektor med begränsad ekonomisk betydelse Delvis nedmonterad statligt forsknings och rådgivningssystem. Ett antal privata och stiftelseägda institut spelar en viktig roll Skotska systemet traditionellt men framgångsrikt Starka produktionsavgiftsorganisationer liknande SLF Agriculture & Horticulture Development Board (AHDB) Den statliga finansieringen av jordbruksforskning integreras i det generella FoU systemet (BBSRC) Framgångsrika i Bryssel Viktiga aktörer i Storbritannien R.C.U.K Research Council U.K. DEFRA (Departement Food Agriculture and Rural Affair) BBSRC (Biotechnology and Biological Sciences Research Counsil) Skottska regeringen T.S.B (Technology Strategy Board) A.H.D.B (Agriculture Horticulture Development Board) 14

15 Viktiga aktörer i Storbritannien forts. Rothamsted Research Niab Group inklusive T.A.G. Scottish Agricultural Collage Aberystwyth University Fler mindre universitet USA USA är stort och heterogent Land Grant System bildar i många delstater en bas för jordbruksforskningen Nära koppling mellan forskning, försök och rådgivning genom kopplingen mellan universiteten och USDA Agricultural Research Service (ett stort nationellt institutsystem) Jobbarfortfarande mycket som Sverige på 70 talet (konsulentavdeln. försöksstationer, lantbruksnämnder, lantbruksskolor etc.) Stark konsultsektor 15

16 Viktiga aktörer i USA U.S.D.A National Science Foundation Stort antal privata aktörer och stiftelser U.S.D.A ARS Land Grant Universities Agricultural Experiment Stations (USDA) Internationell samverkan EU:s F.P dominerar och får en ökad absolut och relativ betydelse Vart går F.P 8? Bilateral samverkan finns även utanför EU systemet, men begränsad Spännande svenskt danskt samarbete inom mjölkproduktionsforskning som flera länder uppmärksammat 16

17 Internationell samverkan forts. Vad blir det av Nordisk hästforskning? Inte bara success stories Svenskt danskt hortonomsamarbete NOVA:s forskningssamarbete N.K.J haltar Den svenska situationen FoU arbetet domineras starkt av SLU SLU:s styrkor och svagheter har utvärderats i den s.k. K.O.N utredningen Mycket begränsad institutsforskning (JTI) SLF mycket viktig för den tillämpade forskningen SLF:s framtida finansiering innehåller fler frågetecken såväl avseende statliga som privata medel SLF är unikt med sina frivilliga finansieringsavtal Vart går de statliga finansiärerna: FORMAS, Vinnova, MISTRA och EU kommissionen m.fl. 17

18 FoU medel beviljade inom FP7 Milj. Danmark 66 Finland 44 Frankrike 151 Nederländerna 179 Storbritannien 225 Sverige 60 Källa: Rapport, tabell 7 Slutsater Stora förändringar har genomförts inom flertalet länder Institutsforskningen viktig i många länder men ej i Sverige Akademiseringen har varit stark men är nu ifrågasatt Koppling till rådgivning/kommersialisering varierar Statlig finansiering dominerar starkt 18

19 Några reflektioner Svensk jordbruksforskning omfattande, men vikande Betydande fokusförflyttning har skett Institutsfrågan? Titta på SkogForsk Forskningens värdekedja har brister Tillämpad forskning viker i Sverige Rådgivning och nyttiggörande spretar SLF lite unikt Frivilliga avtal Branschöverskridande Bra samarbete med staten Var skall lant ruksforskningen vara på den strategiska kartan?? Elfenbenstorn Ivory tower Konsultbyrån 19

20 20

21 21