1996: Kraftigt stöd från EIB för EU:s utveckling mot EMU

Transkript

1 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N DEN EUROPÆISKE INVESTERINGSBANK EIB BU TINEN Nr 92 ISSN EUROPÄISCHE INVESTITIONSBANK ΕΥΡΩΠΑΪΚΗ ΤΡΑΠΕΖΑ ΕΠΕΝΔΥΣΕΩΝ EUROPEAN INVESTMENT BANK BANCO EUROPEO DE INVERSIONES BANQUE EUROPEENNE D'INVESTISSEMENT BANCA EUROPEA PER GU INVESTIMENTI EUROPESE INVESTERINGSBANK BANCO EUROPEU DE INVESTIMENTO EUROOPAN INVESTOINTIPANKKI EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 1996: Kraftigt stöd från EIB för EU:s utveckling mot EMU i Under 7996 stödde Europeiska investeringsbanken kraftigt Europeiska unionens förberedelser för den ekonomiska och monetära unionen, bl.a. genom att styra en stor del av sin finansiering till regional utveckling och de transeuropeiska näten (TEN). 1 Genom låneavtal för 23,2 miljarder ecu och upplåning för 18,6 miljarder ecu på kapitalmarknaderna (varav 17,6 miljarder avtalats) bekräftade EIB sin ställning som världens största multilaterala långivare och låntagare. I Utlåningen inom EU uppgick till 20,9 miljarder ecu, vilket är en uppgång med 13% jämfört med 1995, medan finansieringen utanför EU totalt utgjorde 2,3 miljarder ecu. "Detta resultat är ett uttryck för EIB:s starka engagemang för att främja den ekonomiska integrationen i Europa, som är grunden för långsiktig tillväxt och sysselsättning. Banken bidrar sålunda till förutsättningarna för en framgångsrik ekonomisk och monetär union. Våra framgångar under 1996 är resultatet av ett ökat samarbete med banksektorn, både vad gäller upp- och utlåningsverksamheten, samt av våra ansträngningar att omvandla de medel vi skaffar på kapitalmarknaderna världen över till lån som främjar kapitalinvesteringar till förmån för EU:s politik. De projekt vi har stött - i synnerhet i regionala utvecklingsområden och för att utveckla transeuropeiska infrastrukturnät - utgör ett betydande bidrag till europeisk integration under sista fasen inför EMU. Utanför EU har vi fortsatt att främja EU:s samarbetspolitik genom att bevilja lån i mer än 50 länder. Vi är nu redo att ge extra stöd till kandidatländerna i Central- och Östeuropa och partnerländerna i Medelhavsområdet." EIB:s president och styrelseordförande Sir Brian Unwin presenterade resultatet för 1996.

2 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N ARETS UTLÅNING I HUVUDDRAG: EIB:s utlåning 1996: 23,2 miljarder ecu Geografisk fördelning av finansieringen % av EIB:s finansiering nom EU gick till projekt i bidragsberättigade områden - bankens huvuduppgift; Lånen till de transeuropeiska näten uppgick till totalt 6,5 miljarder ecu, varav nära 2 miljarder ecu till de högprioriterade projekten inom transport och energi; Fortsatt expansion av utlåningen för att främja förbättrade levnadsvillkor i städer och för miljö; Okad finansiering av energiinvesteringar, speciellt de sameuropeiska naturgasledningarna; Mer än en fördubbling till 1,6 miljarder ecu av låneverksamheten i de nya medlemsländerna Österrike, Finland och Sverige; Utanför EU: en tillfällig minskning totalt till följd av att mandaten löpt ut - ökad utlåning i Central- och Östeuropa samt i Sydafrika; lägre total verksamhet i Medelhavsområdet, i länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, i Sydafrika samt i Asien och Latinamerika; 20,3 miljarder ecu i låneutbetalningar; en påtaglig ökning (+ 22%) och en solid finansiell bas för kommande år med totalt 30 miljarder ecu i beviljade lån (varav 27,3 miljarder för DE DK BE Asien och Latinamerika Central- och Osteuropa Medelhavsländerna AVS-länderna/Sydairika Övriga* GB SE Fl PT Projekt utanför EU i europeiskt intresse projekt inom EU) och utestående engagemang, inklusive icke-utbetalade lån, som den 31 december 1996 uppgick till 126,7 miljarder ecu. PARTNERSKAP MED BANKSEKTORN: Utbyggt samarbete med banksektorn inom såväl direkt som indirekt finansiering av små och stora projekt, vilket förstärker EU:s subsidiaritetsprincip enligt traktaten. Under 1996 fungerade affärsbanker som mellanhänder eller garantiställare för 50% av EIB:s lån; i Frankrike, Tyskland, Italien Ett datasimulerat fotomontage av Oresundsförbindelsen mellan Danmark och Sverige. och Spanien ordnades runt 90% av lånen till den privata sektorn genom både privata banker och banker från den offentliga sektorn; Speciell vikt har lagts vid investeringar inom den privata sektorn, bl.a. vid partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn samt finansiering av infrastrukturprojekt, i synnerhet de transeuropeiska näten (TEN). UPPLÅNING PÅ KAPITALMARKNADERNA Upplåningen ökade jämfört med 1995 med 40%; den omfattade 22 valutor och över 90% från EU-länder; Första formella engagemanget i mars 1996 att konvertera ecu-emissioner till euro enligt kursen 1:1; Första emissionen i tjeckiska kronor, sydafrikanska rand, hongkongdollar och nyzeeländska dollar; Utgivning av "Bonos Europeos" emissioner i pesetas avsedda för den spanska detaljmarknaden, en emission i dubbel valuta inriktad på privatpersoner på den inhemska japanska "Samuraï-marknaden" samt en första global emission i US-dollar. E I B BULIETINEN 2-97

3 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N UTLÅNING INOM EUROPEISKA UNIONEN (') Regional utveckling Hälften av de lån på 1 3,8 miljarder ecu som EIB beviljat till EU:s mindre gynnade regioner gick till infrastruktur, energi, miljö och industriprojekt i områden med stora strukturella utvecklingsproblem, mål 1 områden, inklusive över 1,6 miljarder till de östtyska delstaterna. I de fyra EU länderna med lägsta per capita inkomst, berättigade till bidrag från sammanhållningsfonden, bidrog totalt 4,6 miljarder ecu i EIB Iån till 10% nya kapitalinvesteringar i Grekland, 9% i Spanien, 5% i Irland och 16% i Portugal. Genomsnittsvärdet för EU var 5%. (') De projekt som finansieras av EIB, kan samtidigt främja flera EU politiska mål. Siffrorna i ovanstående tabell kan därför inte summeras. Banken fullföljde det projekt med räntebidrag som tillkommit nom nom ramen för freds och försoningsinitiativet i Nordirland och de sex grevskapen i Industri, ordbruk och tjänster Telekommunikation Regional utveckling Transport Irland samt ställde 120 miljoner ecu till förfogande för 233 nya satsningar av små och medelstora företag, vilka förväntas skapa över nya arbetstillfällen. För att få till stånd den bästa möjliga kombinationen av EIB Iån och EU bidrag utövade EIB ett nära samarbete med Europeiska kommissionen, som administrerar strukturfonden och samarbetsfonden. Infrastrukturprojekt inom kommunikationssektorn och transeuropeiska nät (TEN) 6,5 miljarder ecu i lån gick till för transport och telekommunikationssektorn och 4 miljarder ecu till projekt inom energiproduktion och distribution. Särskild vikt lades även detta år vid transport och energiprojekt av europeiskt intresse, i synnerhet de högprioriterade transeuropeiska näten för transport och energi, som identifierats vid Europeiska rådet i Essen (december 1994) och investeringar för förlängningen av dessa nät till grannländerna i Central och Östeuropa samt i Medelhavsområdet. 1,2 miljarder ecu beviljades högprioriterade transeuropeiska nät för transport (TEN), bl.a. motorvägarna Patras Aten Thessaloniki och Korint Tripoli i Grekland, Brenneraxeln (Verona München), Öresundsförbindelsen mellan Danmark och Sverige, "nordiska triangeln" som Europeiska infrastrukturer för transport: Schematisk översikt över EIB:s finansiering Prioriterade TEN B Projekt Finansiering från eller beslut om finansiering från EIB Övriga TEN Projekt där EIB medverkat Väg och ärnvägskorridorer i Central och Östeuropa Sträckor av dessa korridorer som redan finansierats Väg/järnväg i^ Flygfält Q Flygledning \7 Hamn I Kombitransportcenter EIB B U Ll E T I N E N 2-9 7

4 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N EUROPEISKA INVESTERINGSFONDEN (EIF) ett samarbetsorgan mellan den privata och den statliga sektorn som inrättades i uni 1994 och ägs av EIB (40 %), Europeiska kommissionen (30%) och banksektorn (30%), ger långsiktiga garantier för finansiering av större infrastrukturer (transeuropeiska nät, TEN) och små och medelstora företag. Från och med mitten av november 1996 förvärvar den också kapitalandelar. Sedan fonden inrättades uppgår de totala garantierna till miljoner ecu, varav 75 % går till transeuropeiska transportnät (TEN); 33 % till transport, 33% till energi, 12% till telekommunikationsprojekt och 22 % till små och medelstora företag. Första oktober utnämndes EIB:s förre generalsekreterare Thomas Oursin till ordförande för EIF:s finansutskott. Han efterträdde Georges Ugeux, som blev utnämnd till Group Executive Vice President, International, på NewYork börsen. högprioriterade nät med 30,7 miljarder ecu i låneåtaganden och 3 miljarder ecu i reserv för utestående lånebevil anden för transeuropeiska nät (TEN). Banken har antingen redan finansierat eller håller på att utvärdera alla "Essenprojekt", 14 nom transport och 10 inom energi. Ett särskilt utlåningsfönster för transeuropeiska nät (TEN) har inrättats för att anpassa finansieringsvillkoren till behoven hos dessa stora infrastrukturprojekt av vilka många har stark anknytning till den privata sektorn. Ett antal projekt finansierade av EIB har erhållit garantier från Europeiska Miljö och livskvalitet 5,9 miljarder ecu till miljövårdsprojekt och förslag för förbättrade investeringsfonden. levnadsför Stadsplanering. Miljön och livskvalitet Bekämpning av luftföroreningar Vattenhantering Avfallshantering r och övrigt hållanden, som i första hand gäller vattenskydd och vattenhantering, luftförorening och miljön i städerna. Lånen för att förbättra levnadsvillkoren i städerna, där två tredjedelar av Europas invånare bor, omfattade en vid skala projekt för offentliga transporter, olika offentliga infrastrukturprojekt och större projekt för stadsförnyelse, i syn Europeiska infrastrukturer för energiöverföring Schematisk översikt över EIB:s finansiering förenar de nordiska huvudstäderna samt förbindelser med höghastighetståg. Ca 700 miljoner ecu gick till högprioriterade transeuropeiska nät för energi, bl.a. rörledningar för transport Europeiska infrastrukturer för kommunikation Post och telekommuni kation Flyg och sjötransporter Järnvägar Vägar och motorvägar Exceptionella anläggningar av rysk naturgas till Grekland och Tyskland samt från Algeriet till Italien och Portugal, liksom för förbindelsen mellan det brittiska och belgiska naturgasnätet. Sedan 1993 har EIB bidragit till investeringar på 104,6 miljarder ecu för Prioriterade TEN Projekt I Finansiering från eller beslut om finansiering från EIB Övriga TEN Projekt där EIB medverkat UllETINEN 2 97

5 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N nerhet i Rom, Venedig och elva städer i Portugal. I linje med sitt starka miljöengagemang publicerade EIB broschyren "EIB:s miljöpolitik", som utgjorde ett svar på det krav på större offentlig öppenhet som ställs i fördraget över Europeiska unionen. Industriell målsättning Av totalt 3,8 miljarder ecu till industrin, gick 1,2 miljarder i individuella lån till Företagens konkurrenskraft Små och medelstora företag utanför biståndsområden Internationell konkurrens och europeisk integration för stora företag Små och medelstora företag i biståndsområden investeringar som främjade europeisk konkurrenskraft och 2,6 miljarder ecu till stöd för projekt inom små och medelstora företag. Ca små och medelstora företag kom i åtnjutande av EIB:s medel via globala lån som förmedlades via 130 statliga och regionala banker. Förutom lån beviljade till utvidgning av energidistributionsnäten 695 miljoner för 4 högtprioriterade TEN projekt Hantering och rationell användning ^^Λ mål Interna resurser Diversifiering av naturgasinförsel för införande av naturgas i Grekland, Portugal och Tyskland samt en anslutning av det portugisiska och spanska nätet har EIB beviljat 676 miljoner lån för att utnyttja interna resurser: brunkol i Tyskland och Grekland, kolväte i Italien samt vattenkraft i Österrike. Projekt för diversifiering av naturgasinförsel, vilket särskilt berör områden nära EU; såsom Ryssland, Nordafrika och Nordsjön samt lagringsprojekt mottog lån på över 2 miljoner, därtill 1,3 miljarder för förvaltning av energiresurserna samt främjande av ett rationellt energiutnyttjande. FINANSIERING UTANFÖR EUROPEISKA UNIONEN EIB:s utlåning utanför EU uppgick till totalt 2,3 miljarder ecu, och uppfyllde i stort sett de åtaganden som gjorts enligt de utgående mandaten för Central och Östeuropa, Medelhavsregionen, Sydafrika samt Asien och Latinamerika. EIB förbereder nu förnyade mandat från regeringarna i dessa områden enligt den fjärde Lomékonventionens andra finansprotokoll och räknar med att ge särskild prioritet till kandidatländerna i Central och Östeuropa och till partnerländerna i Medelhavsområdet. UPPSTÄLLNING FÖR 1996 Central och Östeuropa Över miljoner ecu i lån, det största årliga beloppet hittills för EIB. 688 miljoner gick till transportprojekt längs de transeuropeiska väg och järnvägskorridorer som definierats på den paneuropeiska transportkonferensen (Kreta, mars 1994), bl.a. ärnvägskorridoren Warszawa Ostrava Wien, järnvägskorridorerna Ljubliana Celje och Budapest Ukraina samt transeuropeiska naturgasledningar. Tyngdpunkten låg också på projekt som främjar den ekonomiska basinfrastrukturen, t.ex. telekommunikationsnät, miljöskyddsprojekt, projekt för energisparande samt små och medelstora företags investeringar till förmån för kandidatländernas förberedelser till medlemskap. I och med detta års utlåning uppnås den i utlåningsmandatet för stipulerade totalsumman på 3 miljarder ecu. Medelhavsregionen EIB:s lån till förmån för hållbar ekonomisk utveckling och transregionala projekt uppgick till totalt 681 miljoner, varav 562 miljoner ecu ställdes tillförfogande utanför det separata statliga finansprotokollet, nom EU:s s.k. "horisontella finansiella samarbete", som avser projekt som främjar regional utveckling och miljöskydd. Lånen gällde projekt nom kommunikationssektorn, åtgärder mot förorening samt transregionala förbindelser för elektricitet och naturgas. Banken lanserade tillsammans med Världsbanken och Europeiska kommissionen den tredje fasen ( ) av det ekonomiska biståndsprogrammet för Medelhavsområdet (METAP). Sedan starten år 1990 har mer än 120 aktiviteter för tekniskt bistånd i 21 Medelhavsländer finansierats med över 25 miljoner ecu. Dessutom har EIB medverkat i öppnandet av ett nytt regionalt METAP kontor i Kairo, som skall delta i projektförberedelser. Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS länderna) EIB:s utlåning under fjärde Lomé konventionen uppgick till sammanlagt 396 miljoner ecu, varav ungefär 100 miljoner ecu utgjorde riskkapital. Lånen gick till investeringsprojekt som främjar ekonomisk Ε I B BULLETINEN 2-9 7

6 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN utveckling, i synnerhet infrastruktur, miljöskyddsprojekt samt industriprojekt och små och medelstora företag. Sydafrika EIB lånade 56 miljoner ecu för att finansiera moderniseringen av landets eldistributionssystem. Asien och Latinamerika (ALA) Lån på 45 miljoner ecu för förbättrandet av vaginfrastruktur i Argentina ökade EIB:s låneverksamhet i ALA-länderna sedan 1993 till totalt 652 miljoner ecu. 1996) i 123 transaktioner och 22 valutor. Dessa medel omvandlades av banken för att tillmötesgå finansieringsbehoven för nya investeringar som uppstått inför EMU. 17,6 miljarder ecu, För att tillmötesgå investerarnas ändrade preferenser erbjöd EIB en vid skala av emissionsprodukter och underströk därmed sin roll som finansiell mellanhand. Banken företog stora obligationsemissioner som positionerades så på räntekurvan att investerarna erbjöds alternativ till statliga obligationer i de viktigare gemenskaps- och ickegemenskapsvalutorna. OMFATTANDE OCH NÄRVARO PÅ KAPITALMARKNADERNA INNOVATIV Genom sin verksamhet på de internationella kapitalmarknaderna i världen emitterade banken 18,6 miljarder ecu (varav 17.6 miljarder ecu avtalades ITL DEM ESP PTE GBP J PY USD ECU FRF CHF LUF GRD NLG IEP SEK FIM BEF DKK ATS ZAR FÖRDELNING AV UPPLÅNADE VALUTOR efter swappar ,0 5285,0 2034,0 358,0 2168,0 580,0 698,0 500,0 655,0 165,0 65,0 97,0 84,0 102,0 191,0 34,0 19,0 88,0 33,0 Totalt 17553,0 % 25,1 30,1 1 1,6 2,0 12,4 3,3 4,0 2,8 3,7 0,9 0,4 0,6 0,5 0,6 1,1 0,2 0,1 0,5 0,0 0,2 100,0 milj. ecu) ,2 2396,6 1574,1 1004,3 996,2 770,9 527,6 400,0 342,2 323,3 193,3 149,4 144,7 134,7 77,1 17, ,4 % 27,0 19,3 12,7 8,1 8,0 6,2 4,3 3,2 2,8 2,6 1,6 1,2 1,2 1,1 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 summan av de transaktioner som avtalades 1996, skall jämföras med 1995 års upplåning på 12,4 miljarder och bekräftar bankens ställning som världens största multilaterala låntagare. Som EU:s finansinstitut, emitterade EIB i mars obligationer till ett värde av 500 miljoner ecu och förpliktade sig uttryckligen att konvertera ecu till euro enligt kursen 1:1. På detta sätt stödde banken det beslut som togs på Europeiska rådets möte i Madrid två månader tidigare om att inrätta euron som ny gemensam valuta inom EMU. Av de 22 valutorna (jämfört med 17 valutor 1995) utgjorde EU-valutorna (inklusive ecun) över 90%. Banken stärkte sin ledande ställning som ickestatlig låntagare på Europeiska unionens marknader genom omfattande be ne h mark-emissioner. EIB lånade upp 10,2 miljarder ecu till fast ränta (58%) - vilket avspeglar bankens roll som en viktig långivare av lån till fast ränta - och 7,4 miljarder till rörlig ränta (42 %) för att anpassa medlen till initiativtagarnas behov. Den organiserade med stor framgång "Bonos Europeos"- emissioner i pesetas avsedda för den spanska detaljmarknaden och en emission i dubbel valuta ("dual-currency-issue") på den japanska "Samuraï-marknaden". Bankens innovativa upplåningsstrategi och -teknik bestod bl.a. i prissondering ("price discovery system"), börsindexbundna lån och strukturerade låneinstrument. EIB fortsatte att använda valuta- och ränteswappar för utbetalningsändamål och för att skydda sig mot fluktuationer i de långa räntorna. Såsom Europeiska unionens husbank med uppgift att utveckla medlemsstaternas inhemska kapitalmarknader främjar EIB också för närvarande de inhemska kapitalmarknaderna i Central- och Östeuropas kandidatländer utställde banken sin första emission i tjeckiska kronor. Banken inrutade ny mark då den utfärdade sina första Eurobondemissioner i de utomeuropeiska valutorna hongkongdollar och sydafrikanska rand och när den introducerade en första global emission i US-dollar. ULLETINEN 2-97

7 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N Finansiering inom Europeiska unionen Lånen inom Europeiska unionen, som ingicks under 1996, fördelade sig på 15,4 miljarder i individuella lån och 5,6 miljarder i globala lån. Anslagen till löpande globala lån uppgick till 4,4 miljarder ecu. Finansieringens (individuella lån och anslag för globala lån, tillsammans 19,8 miljarder ecu) sektorfördelning var den följande: kommunikation 7 miljarder ecu (36 %), vattenhantering och diverse infrastruktur 3,3 miljarder ecu (17%), energi 4,9 miljarder ecu (25%), industri och tjänster 4,5 miljarder ecu (23 %) (varav 2,6 miljarder ecu i form av medel för runt små och medelstora företag). De globala lånen uppgick till 428 miljoner och utgjorde två tredjedelar av aktiviteterna. Krediter på 268 miljoner har beviljats ur löpande globala lån till förmån för 576 små och medelstora företag och 171 offentliga mindre infrastrukturer nom vattenhantering och transport. DANMARK 688 miljoner ecu miljoner DKK De individuella lånen (628 miljoner) gäller energisektorn (29 miljoner) med två projekt för avfallsförbränning för värmeframställning i Odense och Glostrup, spillvattenhantering (10 miljoner) och transport (589 miljoner). EIB utökade t.ex. sitt stöd till byggandet av en fast vägoch järnvägsförbindelse över Öresund mellan Köpenhamn och Malmö i Sverige, ett prioriterat transeuropeiskt nät (TEN), och fortsatte finansiera den fasta förbindelsen över Stora Balt. Neubrandenburg. EIB bidrog dessutom till byggandet av brunkolseldade värmekraftverk för att ersätta föråldrade och förorenande anläggningar belägna vid Östtysklands två främsta fyndigheter Schwarze Pumpe och Schkopau. Inom miljösektorn utgick ett bidrag på 400 miljoner till anläggningar för insamling och rening av spillvatten t.ex. i Nordrhein-Westfahlen och Bayern och på flera ställen i Saxen, Saxen-Anhalt Brandenburg, Thüringen och till byggandet av anläggningar för avfallshantering. Transportsektorn tilldelades 56 miljoner och post och telekommunikationer 365 Finansiering i Tyskland 1996 Industri och tjänster (även små och. medelstora företag) Transport De östliga delstaterna BELGIEN 657 miljoner ecu miljoner BEF De individuella lånen fördelar sig på energisektorn (7 miljoner), flygtransporter (32 miljoner) och modernisering och utbyggnad av telekommunikationsnätet (190 miljoner). De globala lånen uppgick totalt till 60 miljoner. 46 miljoner i allokeringar gick till 198 små och medelstora företag. TYSKLAND miljoner ecu miljoner DEM Över hälften av denna summa (1 613 miljoner ecu) har gått till investeringar i de östra delstaterna. De individuella lånen gällde till stor del energisektorn (802 miljoner) med det fortsatta införandet av naturgas från Ryssland: byggandet av en gasledning på 900 km, inrättandet av underjordiska lagringsmöjligheter i närheten av Hamburg samt kombikraftverk i Dresden och Industri och tjänster (öven små och medelstora förelag) Lånen till industrin (311 miljoner) gick till framställandet av en ny typ av miljoner för moderniseringen av postutdelningssystemet. flygplansmotor i Brandenburg, moderniseringen av ett stålverk i Saalfeld (Thüringen) och en anläggning för framställning av däck. De under 1996 tecknade globala lånen (1 089 miljoner) och de redan löpande lånen gjorde det möjligt att finansiera ungefär 280 små och medelstora företag (317 miljoner), av vilka 40 är belägna i landets östra delar, samt 430 offentliga infrastrukturer av mindre storlek ULLETINEN 2-97

8 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N (245 till ett belopp αν 482 miljoner i de östra delstaterna), främst på miljöområdet. GREKLAND 721 miljoner ecu miljoner GRD Inom energisektorn (379 miljoner) finansierade EIB byggandet av den femte etappen av brunkolsverket Aphios Dimitiros, utbyggnaden av nätet för elöverföring och distribution och framför allt byggandet av ett gasledningsnät mellan den grekisk bulgariska gränsen och Aten samt en terminal för flytande gas för att säkra landets försörjning av naturgas från Ryssland och Algeriet (prioriterade transeuropeiska nät, TEN). Lånen till transporter (310 miljoner) gällde den fortsatta utbyggnaden av den prioriterade PATHE leden (Patras Aten Thessalonike) och byggandet av Atens nya internationella flygplats. Ett globalt lån (32 miljoner) beviljades för att finansiera små och medelstora företag inom industri och turism. SPANIEN miljoner ecu miljoner ESP Inom energisektorn (444 miljoner) stödde EIB, förutom sammankopplingen av de spanska och portugisiska elnäten, (ett prioriterat transeuropeiskt nät, TEN), uppbyggnaden av strategiska oljereserver, med uppgift att säkra kontinuiteten i försörjningen vid kristillfällen, samt installeringen av en avsvavlingsanläggning i kraftverket i Teruel. Vattenhan tering och diverse Finansiering i Spanien 1996 Industri och små och medelstora företag och raffinaderier j Transport ^ Telekommu P nikation Lånen till kommunikationssektorn (930 miljoner) gällde den fortsatta moderniseringen av telefonnätet, förbättringen av ett flertal väg och motorvägsavsnitt, varav 150 miljoner till leder som utgör prioriterade transeuropeiska nät (TEN), hamn och flygplatsanläggningar. På miljöområdet bidrog 352 miljoner till rening av spillvatten och skogsreglering. Industrin tilldelades 160 miljoner, främst för projektering och produktion av en minibil för stadstrafik i Almussafes nära Valencia. De globala lån som tecknades under 1996 (668 miljoner) bidrog liksom lånen från föregående år till att finansiera runt små och medelstora företag, framför allt inom bygg, textil och turistbranscherna samt 160 smärre lokala infrastrukturprojekt. FRANKRIKE miljoner ecu miljoner FRF 90% av de individuella lånen koncentrerades till transportsektorn (1 200 miljoner). De bidrog dels till de stora förbindelserna av sameuropeisk betydelse inom motorvägssektorn (t.ex. i Alperna motorväg A43 som knyter samman Fréjustunneln med motorvägsnätet i Pont daiton, avsnittet Grenoble Fau och Sisteronpassen La Saulce av motorväg A51; i sydväst avsnittet Brive Cahors Montauban av motorväg A20 Vierzon Montauban), samt ärnvägsprojekt (t.ex. höghastighetståglinjen/medelhavet) och dels till utbyggnaden av transporter i städerna (t.ex. förlängningen av Lyons tunnelbanelinje B). Finansiering i Frankrike 1996 Små och medelstora företag Industri _ Vatten m.fl. Transport I U L L E T I N E N 2-97

9 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N De övriga lånen berörde hanteringen av spillvatten i Nancyområdet (25 miljoner) och inom industrisektorn (190 miljoner) tillverkning av en ny generation flygmotorer, byggandet av ett centrum för vaccinframställning för veterinärbruk i Lyon och två fabriker för optiska fibrer i Bretagne och vitvaror i Lothringen. 133 kreditbeviljanden varav 128, som uppgick till ett belopp av 32 miljoner, anslogs inom ramen för freds och försoningsinitiativet. De små och medelstora företagen, varav hälften inom turism, är belägna i de sex irländska gränsgrevskapen. Till sådana initiativ ges ränteeftergifter dels från statliga och dels från unionens budgetmedel. schen, elektrisk industri, livsmedelsbranschen pappersindustrin och tillverkningen av däck. Grossisthandelns flyttning från Bologna erhöll också finansiering. De löpande globala lånen och de som tecknades 1996 (1 140 miljoner) finansierade 866 krediter till förmån för små och medelstora företag till ett belopp av 882 miljoner. ITALIEN miljoner ecu miljoner ITL NEDERLÄNDERNA 766 miljoner ecu miljoner NLG De globala lånen (1 175 miljoner) gäller finansieringen av såväl infrastrukturer i lokal skala som små och medelstora företag inom de produktiva sektorerna. Av de löpande globala lånen gavs anslag på 976 miljoner till infrastrukturförbättringar, främst vägarbeten och spillvattenrening, samt till ungefär små och medelstora företag, varav hälften inom servicesektorn. IRLAND 189 miljoner ecu 150 miljoner IEP De individuella lånen gäller en ny fas av skogsförnyelse (6 miljoner), förbättringen av det inhemska vägnätet (50 miljoner) och utbyggnaden av ett flertal tekniska högskoleinstitut (7 miljoner). De globala lånen (125 miljoner) och de som tecknats åren innan gav upphov till De individuella lånen gäller energisektorn (1 598 miljoner), främst för byggandet av integrerade förgasninganläggningar i Priolo Gargallo på Sicilien, Falconara Marittima i Marche, Soroche på Sardinien samt för utvinningen av oljefyndigheter i Adriatiska havet och i Val dagri (Basilicata) och det fortsatta införandet av naturgas. De gäller också transporterna (176 miljoner), i synnerhet vad beträffar moderniseringen av kontroll och säkerhetssystemet på hela järnvägsnätet och miljön i städerna med finansieringen av två fleråriga program: först reningen av Finansiering i Italien 1996 Små och medelstora företag Industri Miljö lagunen i Venedig, med åtföljande restaurering av byggnader i själva staden och sedan förbättringen av de lokala infrastrukturerna i Rom motorvägsringen, spårvagnar, tunnelbanan, parkeringsanläggningar samt restaurering av kulturminnesmärken. Lånen till industrin (403 miljoner) stödde investeringar inom träbranschen, mekanisk industri, lätt kemisk industri, bilbran De individuella lånen till förmån för infrastrukturer gäller energisektorn (140 miljoner) med uppförandet av ett kombikraftverk el/värme som drivs med naturgas från Terneuzen och ibruktagandet av ett nät för mobiltelefoner (236 miljoner). Industrin mottog finansiering på 102 miljoner för byggandet av en fabrik som framställer industrigas nära Rotterdam och en anläggning för en ny sorts dieselmotor i Zwolle. De globala lånen som tecknades under 1996 (288 miljoner) och åren innan finansierade 65 små och medelstora företag. ÖSTERRIKE 490 miljoner ecu miljoner ATS Under det andra året av bankens aktivitet i Österrike sedan landet blev medlem av unionen fördubblades antalet beviljade lån från 242 till 490 miljoner. De individuella lånen gäller elproduktion (26 miljoner) genom uppförandet av ett elverk vid Donau, installationen av ett andra nät för mobiltelefoner (185 miljoner) och inom industrisektorn (140 miljoner) utbyggnaden och moderniseringen av en bilfabrik i Steyr och uppförandet av en fabrik för bestruket träfritt papper som ersätter en äldre anläggning. De globala lånen tecknades för 139 miljoner. 84 små och medelstora företag Ε I B BULLETINEN 2-97

10 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N Finansiering inom Europeiska unionen ( ) miljoner ecu Regional utveckling Finansiering i Portugal 1996 Industri I Kommunikation lu T1549 i Is«B I 4851 lul 1594 J_l JJJ c/ i Infrastrukturer av europeiskt intresse Miljö och livskvalitet Industrins konkurrenskraft Små och medelstora företag * I 3 Projekt av europeiskt intresse utanför EU 953 (Art. 18) Eftersom vissa finansieringar kan samtidigt främja flera mal, kan siffrorna i ovanstående tabell inle summeras. (*} Krediter ur löpande globala lån. Miljö för renovering och förbättring av infrastrukturerna i städernas problemzoner. FINLAND 302 miljoner ecu miljoner FIM Alla individuella lån gick till transportsektorn (234 miljoner) och användes till prioriterade transeuropeiska nät (TEN): delsträckor av järnvägsförbindelsen i södra Finland mellan Äbo Helsingforsryska gränsen och huvudvägförbindelsen i öst västlig riktning likaså i södra Finland. inom industri och tjänstesektorerna, varav hälften inom turistbranschen, kom i åtnjutande av krediter på 49 miljoner. PORTUGAL miljoner ecu miljoner PTE Med undantag för 4 miljoner till industrin gäller alla individuella lån infrastrukturprojekt. Transportinfrastrukturerna (537 miljoner) gäller väg och motorvägsförbättringar, byggandet av en andra bro över Tajo uppströms om staden, utbyggnaden av tunnelbanan och telekommunikationer [77 miljoner). För övrigt beviljades Lissabon 51 miljoner för ordningsställandet av området för den kommande världsutställningen 1998 och 13 miljoner i form av ett globalt lån De nya globala lånen (68 miljoner) och de som tecknades året innan gjorde det möjligt att finanslera 22 mindre investeringar. SVERIGE 846 miljoner ecu miljoner SEK De individuella lånen gäller i sin helhet infrastrukturrprojekt: energi (93 miljoner) för renovering av vattenkraftverk och utbyggnad av värme/eldistributionen i Stockholm, vatten (45 miljoner) för instal sektorn fick 489 miljoner för införandet av naturgas transpor och distributionsnät, kombikraftverk nära Porto och upprättandet av infrastrukturer för lagring och distribution av olja för att förse inlandet, Lissabon inbegripen, med raffinerade oljeprodukter. Vatten och avfallshanteringen erhöll 122 miljoner för byggandet av två sopbränningsanläggningar för lokalt avfall som skall producera elektricitet för Lissabon och Porto och för utbyggnaden av dricksvatten ledningarna. N E N 2 97

11 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N lationer för tillförsel och rening i Stockholm och Malmö, transporter (450 miljoner, varav 352 till förmån för de prioriterade transeuropeiska näten, TEN) för moderniseringen av järnvägslinjerna på öst och västkusten, byggandet av sju avsnitt av motorväg E4 mellan Stockholm och Helsingborg och fullföljandet av den fasta förbindelsen över Öresund. Till finansiering av Investeringar nom telekommunikationnätet gick 240 miljoner. Via nya globala lån (19 miljoner) och de som avtalades året innan, finansierades femton lokala infrastrukturprojekt. FÖRENADE KUNGARIKET miljoner ecu miljoner GBP Med 674 miljoner gäller de individuella lånen energisektorn med å ena sidan utbyggnaden och moderniseringen av eltransportnätet och å andra sidan byggandet av en undervattensgasledning mellan Bacton (East Anglia) och Zeebrugge i Belgien. Arbetena på dricksvattenförsörjningen och insamlingen av spillvatten har fortgått (512 miljoner) i Themsens bäcken, i sydöstra delen av landet, i Midlands och i de nordvästra delarna. Små och medelstora företag Industri Transport _ Finansiering i Förenade kungariket Vatten hantering De globala lånen som tecknats under 1996 (335 milj.) och de redan löpande lånen möjliggjorde finansieringen av 671 små initiativ till ett belopp av 254 miljoner. 105 av dessa är belägna i Nordirland och deras finansiering skedde inom ramen för det speciella program som stöder freds och försoningsinitiativet på ön Irland. Små och medelstora företag erhåller räntesubventioner ur statliga och gemenskapliga budgetmedel. ÖVRIGA 403 miljoner ecu Transportsektorn erhöll 432 miljoner för väg och motorvägsarbeten och för byggandet av höghastighetstågförbindelsen mellan London och tunneln under Engelska kanalen, ett prioriterat transeuropeiskt nät, TEN, och telekommunikationssektorn erhöll 187 miljoner för att bygga ut det inhemska nätet och förbättra förbindelserna med kontinentala Europa. EIB har även finansierat projekt i två av medlemsländerna 1 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till Norge lämnades lån på 31 miljoner för att förbättra det norska avsnittet av huvudleden E6 mellan Oslo och den svenska gränsen. På Island bidrog EIB med ett lån på 33 miljoner till projekt inom transportsektorn. Industrisektorn erhöll 246 miljoner i lån varav nästan hälften tilldelades en bilmotorfabrik i Wales, medan resten fördelar sig på service av flygmotorer, tillverkning av optiska fibrer och katodstrålerör samt en fabrik för bildäck. Dessutom finansierade EIB förvärv, uppsändande och drift av de satelliter som svarar för överföring till båtar, flygplan och fordon och bidrog till installationen av tre televisionssatelliter på en geostatisk omloppsbana. Ε I B BULLETINEN 2-97

12 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N ElBis finansiering utanför Europeiska unionen EIB:s finansiering utanför unionen inom ramen för bistånds och samar Finansiering i AVS-ULT-länderna 1996 Finansieringen fördelar sig på energi (97 miljoner) utbyggnad av transportnäten för betspolitiken med tredje land uppgick till gas och elektricitet, hamninfrastrukturer miljoner ecu, varav miljoner från bankens egna resurser och 104 Globala ^ ^ H l^^^fe^ Kommunikation och telekommunikationer (60 miljoner) samt globala lån för att finansiera små miljoner från medlemsländernas eller unionens budgetmedel. SYDAFRIKA Industri Β&ΒβΒΕΕΕψβ.^ Vattenhantering och medelstora företag. STILLAHAVSOMRÅDET: 4 miljoner från egna medel tilldelades Tonga för utbygg 56 miljoner ecu naden av telekommunikationerna. Ett lån möjliggjorde finansieringen av utbyggnaden av överförings och distributionsnätet för el. AVS ULT 396 miljoner ecu varav 99 miljoner i form av riskkapital AVS = Afrika, Västindien, Stillahavsregionen, ULT = Utomeuropeiska länder och territorier Finansieringen i AVS ULT länderna gäller till två tredjedelar för landets utveckling nödvändiga infrastrukturer: energi 111 miljoner, kommunikationer 130 miljoner, vattenhantering 15 miljoner. De produktiva investeringarna erhöll 140 miljoner, varav 98 miljoner i form av globala lån. AFRIKA 190 miljoner (85 miljoner från riskkapital) I södra Afrika fördelades 58 miljoner varav 23 miljoner i riskkapital i huvudsak mellan transportprojekt i Malawi och på Mauritius, vattenförsörjning, energi i Botswana samt globala lån. Östafrika erhöll 71 miljoner varav 41 miljoner från riskkapital för industriprojekt och globala lån till förmån för små och medelstora företag belägna i Kenya, Etiopien och Uganda. I Västafrika gällde finansieringen, 20 miljoner från riskkapital, i synnerhet de pro duktiva sektorerna, individuella lån och globala lån. Dessutom har ett lån tecknats för utbyggnaden av elframställning i Mali. Till Central och Ekvatorialafrika utgick 11 miljoner, varav 10 miljoner från egna medel, främst för moderniseringen av flygplatsutrustning i Gabon. Ett lån på 30 miljoner för hela Afrika tecknades för att förbättra flygsäkerheten. VÄSTINDIEN: 193 miljoner (6 miljoner i form av riskkapital) UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TER RITORIER (ULT): 9 miljoner tecknades från riskkapital, i första hand för moderniseringen av flygtrafiken i Curacao. MEDELHAVSOMRÅDET 681 miljoner ecu (varav 5 miljoner i riskkapital) Finansieringen i de åtta länderna i Medelhavsbäckenet beviljades utanför protokollet (562 miljoner), till förmån för interregionalt samarbete och för transport, energiöverföring och miljörelaterade pro POLITISKT GODKÄNNANDE FOR BELOPPEN FÖR DE NYA MANDATEN UTANFÖR EU Ecofin rådet gav sitt godkännande den 17 januari för det belopp för de nya regionala mandaten, som EU påtagit sig. De täcker en treårsperiod från 31 januari 1997 till 31 januari 2000 och samtliga lån åtnjuter en gemenskapsgaranti på upp till 70%. Beloppen är fördelade enligt följande: Central och Östeuropa Medelhavsländerna Latinamerika och Asien Sydafrika (1 juli 1997 till 31 januari 2000) miljoner ecu miljoner ecu 900 miljoner ecu 375 miljoner ecu För övrigt har banken inställt sig positivt till rådets förslag gällande upprättandet av en omfattande finansieringsordning, avsedd för de länder EU inleder medlemsförhandlingar med. Denna ordning, som skall finansieras av EIB:s egna medel, omfattas inte av gemenskapsgarantin för finansiering utanför unionen. Ε I B BULLETINEN

13 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N ekt, dels enligt de löpande (119 miljoner). mandaten uppförandet av ett vattenreningsverk i Marrakech. Finansiering i länderna i Central- och Östeuropa 1996 Den sektoriella fördelningen visar betydelsen av projekten mot miljöförstöring, både inom hushållssektorn - spillvaften - och industrin. Den övriga finansieringen gäller i huvudsak kommunikationerna och energiöverföring. LÄNDERNA I MACHREK: 183 miljoner Egypten tilldelades 105 miljoner inom miljösektorn att användas till insamling och rening av spillvatten i Kairo, samt för att finansiera installationer som motverkar miljöförstöring inom den produktiva sektorn. Dessutom utgick 3 miljoner i riskkapital till stöd för uppförandet av en bildäcksfabrik. Finansiering i Medelhavsländerna Globala lån Industr ÖVRIGA LÄNDER 353 miljoner Turkiet beviljades lån (246 miljoner) till stöd för miljöskyddande investeringar i Izmit och vid kraftverket Yeniköy vid Egeiska havet, samt för moderniseringen av telefonnätet och hamninfrastrukturer. Cypern erhöll 54 miljoner, varav 2 miljoner från riskkapital, vilka insattes till förmån för små och medelstora företag, miljöskyddsåtgärder och förbättrad flygsäkerhet. I Gaza beviljade EIB, i linje med sina insatser till förmån för den i Mellersta Östern påbörjade fredsprocessen, 53 miljoner för att finansiera renoveringen av vattenförsörjnings- och reningssystemet och byggandet av Gazas hamn. LÄNDERNA I CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA miljoner ecu Vatten Globala lån Finansieringen gällde tio länder och var i huvudsak koncentrerad till infrastrukturer för kommunikation (688 miljoner) och energi (363 miljoner). I Polen beviljades 380 miljoner till byggandet av en underjordisk lagerplats för gas, utbyggnaden av tele-kommunikationerna och förbättrandet av den europeiska motorvägsleden E40. Tjeckiska republiken erhöll 255 miljoner för moderniseringen av järnvägsförbindelsen Warszawa-Ostrava-Wien och upp- Kommunikation förandet av ett kraftvärmeverk i Skodafabriken. I Ungern bidrar 135 miljoner till motorvägsförbättringar och stöd till små och medelstora företag. I Slovakiska republiken gällde lånen (100 miljoner) i sin helhet energisektorn. I Rumänien kommer 90 miljoner att tillåta ordningsställandet av motorvägsavsnitt och slutförandet av tunnelbanan i Bukarest. I Litauen gällde lånen (72 miljoner) kommunikationer, däribland iståndsättandet av vissa avsnitt av Via Baltica, transport och distribution av naturgas samt små och medelstora företag. Kommunikation Vattenhantering I Libanon lånades 6,6 miljoner till reningsverk i samhällen belägna vid kusten och för moderniseringen av överförings- och distributionsnätet för el i Beirut. Jordanien erhöll 9 miljoner i stöd för upprustning av nätet för vattentillförsel från Amman. LÄNDERNA I MAGHREB 416 miljoner Algeriet erhöll 115 miljoner till stöd för miljöbevarande åtgärder i fabrikerna i Skikda och Annaba, elektrifiering i söder samt moderniseringen av flygkontrollanläggningarna på flygplatserna 1 Alger, Constantine och Oran. I Marocko bidrar 301 miljoner till utbyggnaden av uppsamlings- och reningsanordningarna av spill- och regnvatten och 1 Slovenien tilldelades motorvägsleden Ljubliana-Cilje 30 miljoner. I Lettland erhöll iståndsättandet av vattentillförselnäfet i Riga, vattenkraftverk och finansieringen av små och mellanstora företag 26 miljoner. I Estland kommer 16 miljoner att stödja iståndsättandet av avsnitt av ärnvägsssträckan Tallin-Narva. I Albanien erhöll iståndsättandet av eltransportnätet 12 miljoner. LATINAMERIKA 45 miljoner ecu Ett lån beviljades i Argentina för iståndsättandet av vägarna som ingår i Mercosur-nätet som binder samman södra Paraguay med Brasilien, Uruguay och Buenos Aires, fi EIB BULLETINEN 2-97

14 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N EIB:s strategi gentemot euromarknaden Den ekonomiska och monetära unionens målsättning är att stärka den europeiska integrationen, en process som banken bidragit till alltsedan den inrättades. Att medverka till att den ekonomiska och monetära unionen blir en framgång är alltså en av bankens grundläggande uppgifter ('). Övergången till euron förutsätter självfallet att kapitalmarknader som erbjuder produkter i den nya valutan inrättas. För att den framtida obligationsmarknaden för euron skall kunna fungera friktionsfritt så snart den ekonomiska och monetära unionen inrättats i januari 1999 måste den kunna erbjuda investerarna en mångfald alternativ för investeringar i euro. Europeiska investeringsbanken är fast besluten att på ett aktivt sätt bidra till införandet av en både omfattande och likvid marknad för euron. Banken kommer att vinnlägga sig om att konvertera sin utestående skuld så snart som möjligt. Banken kommer dessutom att utnyttja sin höga kreditvärdighet för att före januari 1999 introducera en rad referensemissioner i euro (ecu), eller i EU-valutor då en konvertering av dessa valutor planeras så snart den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen inletts. I denna artikel beskrivs kort den upplåningsstrategi banken kommer att tillämpa under den period som föregår inrättandet av den ekonomiska och monetära unionen. SKAPA EN KRITISK MASSA AV OBLIGATIONER I EURO EIB har stora möjligheter att spela en viktig roll vid införandet av en obliga (') Se även artikeln i EIB Bulletinen nr 91 med titeln "EMU, kapitalmarknaderna och EIB". tionsmarknad för euron. Den utestående skulden uppgår till 97 miljarder ecu, där 53 miljarder utställda i EU-valutor (47 mil- 200ÌVP8 arder) och ecu (6 miljarder) förfaller till betalning efter den 1 januari EIB:s obligationer i ecu kommer som tidigare nämnts att omvandlas till obligationer i euro i januari EIB var faktiskt den första icke statliga låntagaren att uttryckligen garantera konverteringen 1 ecu = 1 euro så snart den ekonomiska och monetära unionen etablerats. Banken förstärkte detta åtagande ytterligare genom att introducera en stor emission i ecu (500 miljoner) i februari 1996 (endast åtta veckor efter att toppmötet i Madrid givit klartecken till den ekonomiska och monetära unionen) tillsammans med en uttrycklig konverteringsgaranti 1 ecu = 1 euro. Emissionen statuerade ett exempel och stärkte finansmarknadernas förtroende för euron. I ett gemensamt uttalande med Europeiska kommissionen bekräftade banken den 31 juli 1996 att samtliga skulder och alla instrument för upplåning i ecu som emitterats av de europeiska institutionerna, oberoende av dagen för emissionen, Rl SS<2R 100 skall konverteras till euro så snart den ekonomiska och monetära unionen inrättats. Obligationer som EIB ställt ut i valutor tillhörande de länder som avser att bli medlemmar i den ekonomiska och monetära unionen skall konverteras till euro senast år 2002 då dessa valutor enligt planerna skall avskaffas. Banken har emellertid för avsikt att genomföra konverteringen innan dess, d v s så snart som möjligt efter den l januari 1999 och på det sättet bidra till att snabbt ställa en kritisk massa av obligationer i euro till investerarnas förfogande. Medlemsstaternas regeringar planerar även de att genomföra en konvertering i förtid. Banken studerar för närvarande i nära samråd med de största statliga låntagarna bestämmelserna för konvertering av valutorna, som naturligtvis kommer att genomföras med full respekt för obligationsinnehavarnas rättigheter. FÖRSÖRJA MARKNADEN OCH ÖKA DEN KRITISKA MASSAN Med tanke på sin nuvarande och framtida utlåning planerar banken att låna EIB BULLETINEN 2-97

15 E U R O P E I S K A N V E S T E R I N G S B A N K E N upp motsvarande miljarder ecu per år under de två kommande åren. Därmed blir banken sannolikt en av de fem största emittenterna 1 Europeiska unionen, den kommer att vara den största icke stafliga europeiska låntagaren och vara ledande bland de internationella finansinstitutionerna. Banken kommer att dra nytta av sitt stora lånebehov för att senast den 1 januari 1999 introducera obligationer som redan är utställda i euro eller i EU valutor, tillsammans med en klausul om konvertering till euro när den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen inleds. Banken kommer att på detta sätt öka den kritiska massan av obligationer i euro som står till investerarnas förfogande från och med den 1 januari EIB har redan avverkat en annan viktig etapp genom att i januari 1997 introducera en första emission av obligationer motsvarande 1 miljard euro som ger ränta i euro så snart den gemensamma valutan införs (och innan dess i ecu) och där återbetalningen den slutgiltiga förfallodagen sker i euro. Emissionen fick ett mycket positivt mottagande på marknaden. EIB har också i januari i år gjort en första "euroinriktad" emission, dvs en obligationsemission på 1 miljard floriner med villkor som gör det möjligt för banken att ställa ut den på nytt i euro så snart den gemensamma valutan införts EIB har döpt denna typ av operation till "euroinriktad" eftersom dessa emissioner i EU valutor egentligen är avsedda att öka "euro" flödet. Denna första "euroinriktade" emission är utformad så att banken kan konsolidera den med framtida emissioner i euro så snart de introduceras eller med andra "euroin riktade" emissioner utställda på nytt i euro enligt samma villkor. Andra emissioner av detta slag planeras till höga belopp och med olika giltighetstider. Banken har för avsikt att konsolidera dessa framtida "euroinriktade" emissioner, liksom andra framtida emissioner i euro och ecu, för att efter januari 1999 introducera stora emissioner i euro, för varje kategori löptid. Dessa referensemissioner i euro borde göra det möjligt för banken att upprätta en egen räntekurva för euron. EIB kommer även att se till att obligationerna förfaller med regelbundna intervaller. Bankens förhoppning är att obligationerna ska kunna erbjudas nom ramen för terminsavtal. Det gör dem mer likvida, vilket ökar deras attraktionskraft i investerarnas ögon, och det bidrar samtidigt till likviditeten på den framtida obligationsmarknaden för euron i dess helhet. Introduktionen av referensemissioner inför inrättandet av den framtida obligationsmarknaden för euron kommer förvisso att vara den huvudsakliga inriktningen för EIB:s upplåningsverksamhet under kommande år, men banken kommer där löptid, valuta eller ändå att fortsätta att introducera emissioner räntestruktur anpassas till specifika investerares behov och där banken har möjlighet att anskaffa resurser till förmånliga villkor. Banken avser dessutom att verka på de europeiska marknader som nu uppstår i bl a Central och Östeuropa genom att intro ducerà obligationer i dessa länders valu tor, något den redan genomfört med framgång i tjeckiska kronor och därmed bidragit till utvecklingen av deras kapi talmarknader. An GORA EIB:S OBLIGATIONER TILL EN INVESTERING I EURO AV HÖGSTA KVALITET Euron har potential att snabbt bli den största internationella reservvalutan, tillsammans med US dollar. Investerare utanför euro området, bl a i USA och i Asien, kommer därför att eftersträva euro obligationer av högsta kvalitet. EIB har för avsikt att skapa sig ett världsomspännande rykte som en av de största emittenterna av obligationer i euro vars emissioner blir ett komplement till de statliga låntagarnas emissioner i Europa. Detta kommer också att bidra till att ytterligare diversifiera den kundkrets som investerar i ElB obligafioner. EIB avser att anpassa sina upplåningsmetoder till de finansiella och tekniska innovationer som de statliga låntagarna använder och bl a använda sig av anbud för de nya obligationsemissionerna. Banken kan även med stöd av sin breda erfarenhet själv ta fram nya innovationer. Men framförallt skall banken se till att behålla sin kredifvärdighet på AAA genom att även i framtiden tillämpa principen att endast bevilja lån till pålitliga projekt. Den kommer därmed att bidra till att stärka sin ställning som en betydande ekonomisk mellanhand, något som gjort det möjligt för banken att sedan 80 talets början gynna konkret användning av ecu och upprätta en marknad för denna. Sedan dess har banken vuxit och fått större inflytande och den kan 1 dag avsevärt bidra till ett snabbt införande av likvida kapitalmarknader i det euro område som snart skall inrättas. EIB BULLETINEN 2-9 7

16 E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N Publikation om EIB forumet 1996 Publikationen om EIB forumet i Madrid den 24 och 25 oktober 1996 på temat "Medelhavet: ett område för partnerskap" innehåller texterna till de anföranden som hölls och återger de viktigaste ningsanförande som hölls av Ariane Obolensky, vicepresident i EIB. Ett viktigt inslag var det anförande som hölls av den libanesiske författaren Amin Maalouf, som Ecu Växlingskursen för ecu gällande den 31 december 1996 följer nedan; banken tillämpar dessa kurser under första kvartalet 1997 för sina räkenskaper och sin verksamhetsstatistik: DEM FRF GBP NLG DKK IEP SEK FIM 1, , , , , , , , BEF 40,1021 LUF 40,1021 ITL 1913,72 ESP 164,167 PTE 195,968 GRD 309,502 ATS 1 3,6965 USD 1,25299 EIB Bulletinen är en periodisk tidskrift som utges av Europeiska investeringsbanken. Den utges samtidigt på elva språk (danska, engelska, finska, franska, grekiska, holländska, italienska, portugisiska, spanska, svenska och tyska). skrivit "Léon l'africain", "Le rocher de Tapunkterna i diskussionerna vid mötet som samlade över 350 representanter från bankvärlden och näringslivet, offentliga förvaltningar, internationella institutioner och media. Målet med detta forum var att samla specialisterna inom de frågor som rör Medelhavsområdet för att föra diskussionen framåt om utvecklingen av ett vidgat partnerskap i denna del av världen och, mer specifikt, att uppmuntra upprättandet av kontaktnät mellan regionala och lokala myndigheter och andra ekonomiska aktörer i Medelhavsområdet och övriga europeiska regioner. Vart och ett av de teman på detta forum, nämligen Europeiska unionens politik i Medelhavsområdet, miljöskydd, förstärkning av regionala infrastrukturer för kommunikation och banksektorns roll i Medelhavssamarbetet omfattade ett grundläggande anförande följt av en allmän diskussion med en panel av fem eller sex debattörer med olika synpunkter. Handlingarna innehåller även de inledande anföranden som hölls av EIB:s president Sir Brian Unwin och Christóbal Montoro, statssekreterare i det spanska ekonomiministeriet samt det avslutnios" och "Les échelles du Levant" och erhållit det litterära priset Prix Goncourt års forum var det andra som hölls. Det första ägde rum i Amsterdam i maj 1995 och ägnades åt den privata sektorns roll vid finansiering av stora infrastrukturprojekt. EIB kommer att arrangera ett tredje forum, på temat nordiskt och baltiskt samarbete, som skall äga rum i Stockholm i oktober Publikationen om EIB forumet 1996 publiceras på engelska och kan beställas kostnadsfritt från EIB:s nformationsoch kommunikationsavdelning (fax: ). Artiklar och information från denna publikation får fritt återges. EIB är dock tacksam om källan anges och önskar få en kopia på eventuella artiklar. 100, bd Konrad Adenauer L 2950 Luxemburg Te/ Fax H320 Videokonferens Italienska huvudavdelningen: Via Sardegna, Rom Te). 47)9 1 Fax H320 Videokonferens Kontor i Aten: Amalias, 12 GR Aten Tel /774/775 Fax Kontor i Lissabon: Avenida da Liberdade, , 8 Ρ 1250 Lissabon Tel eller Fax Kontor i London: 68, Pali Mall London SW1Y 5ES Tel Fax CFS Kontor i Madrid: Calle José Ortega y Gasset, 29 E Madrid Tel Fax Representationskontor i Bryssel: Rue de la Loi 227 B 1040 Bryssel Tel Fax H320 Videokonferens I 40 Interner Fotografier: EIB:s bildarkiv; Arbed S.A., Søren Madsen (Öresund), Lehtikuva Oy by Jaakko Avikainen, CE. Tryckt pä Arctic Silk ("Nordic Swan") hos Ceuterick, B 3000 Leuven IX AA SV C U L L Ε Τ Ι N E N