Möjligheter och hinder för fysisk aktivitet för personer med psykisk ohälsa eller social utsatthet
|
|
- Linda Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möjligheter och hinder för fysisk aktivitet för personer med psykisk ohälsa eller social utsatthet - Intervjuer med nyckelpersoner December 2009 Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat 2 Intervju 1, Representanter för patientföreningen Balans i Stockholms län, för personer med affektiv sjukdom och deras anhöriga 3 Intervju 2, Hälsokommunikatörer inom landstinget i Östergötland 4 Intervju 3, Lokal kontaktperson för Riksförbundet för Social och Mental hälsa, Västernorrlands län 6 Intervju 4, Person med ansvar för integration inom kommun 7 Intervju 5, Kontaktperson för kvinnoförening för hälsa och integration, Västerbottens län 8 Intervju 6, Internationella hälsokommunikatorer, primärvården Skåne Sydväst och Malmö stad 9 Intervju 7, Medarbetare inom verksamhetsområde psykiatri, sjukhus Skåne 10 Intervju 8, Medarbetare, Allvårdsenheten, Psykiatrisk klinik Nyköping och Eskilstuna, Södermanland 11 Intervju 9, Folkhälsosamordnare, Västragötaland 12 Intervju 10, Föreningsansvarig för anhörigföreningen TURBO, Stockholms län 14 Intervju 11, Socialsekreterare inom kommun, Skåne 15 Konklusion 16 Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
3 Bakgrund De sex temagruppsordförandena i Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) kom efter en diskussion, som fördes tillsammans med temagruppskoordinatorn, överens om att under 2009 på något sätt belysa hur man i relation till sitt område förhåller sig till personer med psykisk ohälsa eller social utsatthet. Temagruppen för fysisk aktivitet beslutade sig för att göra detta genom att intervjua personer som arbetar med dessa grupper, antingen i offentlig sektor, frivillig organisation eller liknade. Syfte Att belysa hur yrkesverksamma, som arbetar med personer med psykisk ohälsa och/eller personer som är socialt utsatta, i relation till sin yrkesuppgift har för uppfattningar och erfarenheter av, respektive arbetar med, fysisk aktivitet riktat till denna grupp. Metod Temagruppens medlemmar valde själva ut vilken/a personer de skulle intervjua, kravet var att organisationen de företräde aktivt arbetade mot de aktuella grupperna. Intervjuerna har gjorts, i de flesta fall, via telefon och intervjuguiden innehöll följande tre frågor; Resultat Elva intervjuer genomfördes och de har sammanställts och redovisas på följande sidor. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 2
4 Intervju 1 Representanter för Patientföreningen Balans i Stockholms län för personer med affektiv sjukdom och deras anhöriga. Patienter med affektiv sjukdom och deras anhöriga. Många som medicinerar har problem med övervikt, vilket leder till hälsoproblem. Medicineringen vid framför allt bipolär affektiv sjukdom (mano-depressivitet) tenderar att bli mer som vid psykossjukdomar, vilket är känt associerat med bland annat övervikt. Här har fysisk aktivitet en viktig roll, som en läkande effekt. Många har dock svårt att hitta en struktur i vardagen där fysisk aktivitet blir en del. Social fobi finns med hos en del patienter, vilket kan ses som ett hinder. Profilen vid bipoär sjukdom kan vara olika, men oavsett om man är mer depressiv eller manisk är det svårt att få balans. Stöd behövs! Någon som följer med, påminner, peppar. Detta kan vara en anhörig, vårdpersonal, vän. Självhjälpsgrupperna är viktiga, här knyts ofta kontakter. Målsättning med fysisk aktivitet Uppmuntra till ökad vardagsaktivitet. Dans i social form har fungerat för flera och är ett exempel. I en del av psykiatrin inom Stockholms läns landsting (SLL) arbetar man aktivt med ökat patientinflytande, vilket är väsentligt för många faktorer, så även för faktorn fysisk aktivitet. Man diskuterar den passivitet som möter patienterna när de behandlas inom sluten vård. Viktigt att poängtera är att fysisk aktivitet kan ha en dubbel roll, både för den fysiska kapaciteten samt socialt. Den sociala biten har eller får många människor med psykiatrisk problematik problem med. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 3
5 Intervju 2 Hälsokommunikatörerna inom landstinget i Östergötland Utlandsfödda Betydelsen av fysisk aktivitet kan vara att en del patienter upptäcker att man kan slappna av lite bättre i kroppen och att sömnen kan bli lite bättre. Viktigt för många traumatiserade patienter i och med att många har smärtor i kroppen plus mycket spänningar därför mycket viktigt att man använder sig av promenader eller joggning för att öka blodcirkulationen och för en del patienter att sänka sitt blodsocker. Betydelsen av fysisk aktivitet för våra målgrupper är mycket viktig insats för deras välbefinnande. Många av dem känner sig trötta och har olika grader av krämpor och smärtor i kroppen. Detta tolkas ofta som sjukdom av patienterna som då söker vård. Att börja röra på sig kan lindra mycket av deras problem, så betydelsen är stor. När vi informerar våra målgrupper talar vi om för dem att motion främjar den fysiska och psykiska hälsan. Det är mycket viktigt att aktivera våra målgrupper för att många av dem är inte vana vid att utöva fysiska aktiviteter och vet inte heller riktigt vikten av det. Många har hälsoproblem för att de är fysisk inaktiva. Problemet för många traumatiserade kan vara ekonomin om man t.ex vill gå och simma eller styrketräna så kostar det ganska mycket. Att promenera kostar ju inget men det är för en del svårt att komma igång om man har sömnproblem och kanske bara sover ett par timmar. Rädsla för att gå ut finns också hos en del patienter. Hos en del patienter är det också okunskap detta med sambandet fysisk aktivitet/bättre mående. Problemet för våra målgrupper kan vara och är många gånger ekonomi. Det är för dyrt att vara med vid aktiviteter. Många gånger värderar man olika. I vissa kulturer kan det t.o.m. vara skamlig att lägga mycket pengar på något som inte försörjer hela familjen, speciellt enligt kvinnligt Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 4
6 tänkande. Ett annat problem kan det vara att man inte är medveten om, har förståelse eller kunskap om värdet av fysisk aktivitet. Det kan även vara rädsla för något nytt, man är inte van att röra på sig. Många gånger är det religionsproblem om det är blandat män och kvinnor. Osäkerhet kan vara ett faktum för många av dessa oftast kvinnor. Trött och ängslig ingen ork att röra på sig. Vi hälsokommunikatörer informerar våra målgrupper om hur viktigt det är med fysisk aktivitet och vi försöker att motivera dem att bli mer fysiskt aktiva, men de behöver mycket stöd, och resurser för att kunna bli mera fysisk aktiva. Många har det inte bra ekonomisk och kan inte välja en aktivitet som kostar. Information samt motivation är ju förstås viktigt till alla behövande. Man kan också söka pengar genom fonder till simkort eller träningskort men det är förstås lite osäkrare. Man skulle också kunna starta grupper med yoga, qigong eller enkel gymnastik och kroppskännedom för flyktingar och traumatiserade där man betalar en symbolisk summa för att få vara med. Information är viktig, vi ger den i form av OH-bilder med lite text och mycket bilder. Vi berättar för dem om vikten av fysiskt aktivitet. Nu har vi även börjat med korta promenader och prova-på stavgång i vissa grupper. Det skulle vara bra om man kan ordna gympapass att prova på. Det behövs mycket arbete för att kunna uppmuntra, hjälpa, hänvisa, och låta dem prova på fysisk aktivitet i olika former. Det är viktigt att dela gruppen i kvinnor och män. Träningsgrupper med högst 10 deltagare är bra att börja med, både inför samtal och rörelse. Bemötande och enkelhet är viktigt, det ska vara roligt och lätt, helst något som dem känner igen tex. musik, dans från dessa länder magdans kan vara något. Ge dem möjlighet till fysisk aktivitet som helst inte kostar någonting, möjlighet till träningslokaler, träningsutrustning samt utbildad personal som kan stödja uppmuntra och aktivera dem på deras nivå. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 5
7 Intervju 3 Lokal kontaktperson för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Västernorrlands län. Människor med psykisk ohälsa ska ges förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. Inom lokalorganisationen här anordnar man friskvård 1gång per vecka som kan bestå av stavgång, promenader, utflykter o dyl. för medlemmarna. Detta uppfattas av Bergman som uppskattat av deltagarna. Friskvårdsverksamheten är riktad till alla medlemmar inom RSMH och inte till någon specifik grupp. Han säger också att utöver detta så hänvisas till gym och dylikt som finns ute i samhället. Han har inte märkt att man efterfrågar annan fysisk aktivitet i RSMH:s regi eller att det inte finns tillräckliga träningsmöjligheter för medlemmarna i övrigt. Vad gäller kunskap om fysisk aktivitet och dess betydelse så har man centralt inom RSMH startat projekt om detta samt att info finns att läsa på RSMH:s hemsida. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 6
8 Intervju 4 Person med ansvar för integration inom kommun. Utlandsfödda kvinnor. På den kommunala flyktingmottagningen är det framför allt personer med arabiskt eller somaliskt ursprung. Gruppen som helhet upplevs som mindre aktiv än normalbefolkningen, inte särskilt många är fysiskt aktiva. De med somaliskt ursprung verkar generellt leva mer traditionellt med kvinnorollen kopplad till hem, omhändertagande av barn och matlagning. Vanligaste aktiviteten är att gå till jobbet/praktikplatsen. Många familjer saknar bil och ofta saknar kvinnan körkort. Föreningarna i kommunen har svårt att rekrytera deltagare med invandrarbakgrund. Kulturella skillnader kan göra att man inte är van att röra på sig. Framför allt i den somaliska gruppen kan könsskillnaderna göra att flickor missgynnas och blir mer inaktiva. Om aktiviteten kräver att man transporterar sig dit kan det vara ett hinder om man inte har tillgång till bil. Många kvinnor kan inte heller cykla. Vikten av att vara fysiskt aktiv är inte lika känd hos denna grupp och information om detta finns sällan tillgängligt i en form som når gruppen. Informationen om utbudet av aktiviteter måste finnas tillgängligt på lätt svenska och det är framför allt lättare aktiviteter som är aktuella, kanske stavgång, eller minigolf och kubb. Kanske borde det finnas familjegympa som engagerar flera familjemedlemmar. Tiden för aktiviteten upplevs betydande, om det är en kvinna som har sysselsättning behöver aktiviteten ligga på kvällstid. För kvinnor som är hemma under dagtid så ligger aktiviteten med fördel innan barnen kommer hem men inte för tidigt på morgonen. Möjlighet att ha kunna ha slöja vid aktiviteten är nödvändigt och vid simning kan det vara tvunget med särskild tid endast för kvinnor. Föreningarna skulle kunna ha särskilda kontaktpersoner som hjälper till och slussa rätt och som kan informera om aktiviteterna. Vid studiecirklar om att leva och bo i Sverige så har det funnits önskemål om att simning ska ingå. Det kan vara en möjlig ingång. Vid cirklarna används informatörer som pratar deltagarnas modersmål men som är väl integrerade i det svenska samhället. Informatörerna upplevs värdefulla då de kan uppmärksamma kulturella skillnader som kan vara hinder. En annan ingång är förskolan, där simundervisning kan komma in för barnen. Under hösten kommer det även vara temadagar kring kost och motion inom förskolan. Fysisk aktivitet kan vara ett bra sätt att lära känna svenskar. Att ha fysisk aktivitet på schemat inom svenska för invandrare (SFI) kan också vara en idé. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 7
9 Intervju 5 Kontaktperson för Kvinnoföreningen för hälsa och integration. Utlandsfödda kvinnor Liksom för alla ger naturligtvis fysisk aktivitet en hälsovinst. Men förutom den finns även den sociala vinsten med avkoppling och gemenskap. Många är muslimer och har inte deltagit i så stor utsträckning på de gym och bad som samhället erbjuder eftersom de ej vill träna tillsammans med män. Genom att ordna egna grupper kan intresse för fysisk aktivitet uppstå. Problemet för vår grupp att öka sin fysiska aktivitet är som nämnts ovan att de former som samhället erbjuder passar inte alla muslimer. Ett annat är att många har svårt att bryta vanor och se fysisk aktivitet som en naturlig del i vardagen. Gå och cykla dit du ska och så vidare, ointresse, dålig kunskap om vikten av fysisk aktivitet, prioriteras ej. Tid är ett annat hinder, stora familjer, många barn och arbete, kostnaden, att köpa gymkort mm. Vår grupp kan få större möjligheter till fysisk aktivitet genom att öka medvetenheten om vikten av fysisk aktivitet (det gäller inte bara att gå ner i vikt). Genom att sänka kostnaden på aktiviteter. Är det för dyrt prioriteras inte aktiviteten. Genom att skapa möjligheter för muslimer och andra som inte vill träna och bada könsblandat. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 8
10 Intervju 6 Internationella Hälsokommunikatörer (IHK) verksamhet som drivs i samarbete med Primärvården Skåne Sydväst och Malmö Stad. Hälsokommunikatörerna är anställda för att arbeta med hälsofrämjande insatser samt öka kunskapen och ge information om hälsa till invandrare på deras modersmål. Utlandsfödda. Alla behöver fysisk aktivitet varje dag t ex promenader, stavgång, cykling, simning, styrketräning. Även andra aktiviteter är bra såsom badminton, golf, basket m.m. Fysisk aktivitet spelar en stor roll vid olika sjukdomar t.ex. diabetes, högt blodtryck. Man känner sig bättre om man är fysiskt aktiv. Vi har grupper där vi pratar om kost, motion, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och kolesterol. Gruppdeltagarna motiveras att vara fysiskt aktiva. Alla är inte motiverade att träna. Många har inte råd att träna. Många muslimska kvinnor vill inte träna tillsammans med män eller icke-muslimska. Attityd och kultur är en annan del av problematiken, ett exempel: En stor och tjock kropp förknippas med god hälsa, välmående och ett tecken på stark kamp mot infekterade sjukdomar. Fyllighet på arabiska kulturtraditioner är tecken på rikedom. En tjock kropp tyder på att man har mycket pengar att köpa mat för. Det är en smal kropp och inte fetma som kopplas till skam och leder till dåligt samvete hos föräldrar. Lämplig tid och plats för fysisk aktivitet, lagom pris för aktivitet eller helst gratis samt kvinnogrupper - grupper med endast kvinnor. En av de intervjuande säger att: - Mina landsmän behöver upplevande motivationer, det räcker inte bara att informera om motion, eller att gå som en grupp i en promenad. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 9
11 Intervju 7 Medarbetare inom verksamhetsområde psykiatri, sjukhus i Skåne Personer med psykiatriska diagnoser. Känner till om fysisk aktivitet genom FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) och det sättet man arbetar på Fysioteken (mottagarenhet för personer som fått FaR (Fysisk aktivitet på Recept)) i Skåne. Motivationen till att komma iväg. Deltagarna kan vara lite handlingsförlamade. Många har aldrig varit fysiskt aktiva tidigare. Man försöker berätta om fördelarna med fysisk aktivitet för deltagarna (som att man sover bättre och blir piggare på dagarna). Fysisk aktivitet hjälper dem även att bibehålla vikten då mediciner ofta kan göra att de går upp i vikt samt att bli piggare då mediciner ibland kan göra dem trötta. Överlag så är redan nu alla i personalgruppen positiva till fysisk aktivitet för denna grupp. Dock har man ej sjukgymnast knuten till verksamheten och detta skulle vara positivt enligt den intervjuade. Kvinnor är oftare mer svårmotiverade. Det är viktigt att någon följer med deltagarna när de skall träna så att de vågar komma igång. Personalen försöker motivera deltagarna till att ringa och boka tid för att komma igång med träning (tex om de skall boka tid på Fysioteket). Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 10
12 Intervju 8 Medarbetare, Allvårdsenheten, Psykiatriska kliniken Nyköping och psykiatrin Eskilstuna Människor med psykiatriska diagnoser. Ser positivt på att utveckla FaR inom psykiatrin. FaR är ett bra komplement till farmaka för att stärka pat. hälsotillstånd. Promenader i naturen och trädgårdsaktiviteter som den främsta källan till läkande process. FaR har ett stort värde inom psykiatrin som en behandlingsform men känner att det kan ta lite tid innan det är inarbetat. Hinder är ofta att målgruppen har dåligt självförtroende/självkänsla. Känner sig osäker i främmande miljöer, social fobi, dålig ekonomi. Patient saknar ofta insikten att fysisk aktivitet kan ge så stor effekt på hälsotillståndet. En annan del av den fysiska aktiviteten är att bryta isoleringen. Bra att ordinera aktiviteter på låg nivå, promenader och lätta kroppskännedomsövningar. Krav på rimlig nivå. Sponsrad/reducerat pris eller gratis möjlighet till fysisk aktivitet. Med hjälp av MI-samtal lyckas få patienten mer motiverad till fysisk aktivitet. En utbildad ledare med kännedom om målgruppen som leder aktivitet med olika diagnoser. Förslag på akt kan t.ex. vara promenader. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 11
13 Intervju 9 Folkhälsosamordnare, Västra Götaland. Ett Bostadsområdet som är ett såkallat miljonprogramområde som på talet bebyggdes med lägenheter. Idag bor omkring 8000 personer i området (lägenhet, villa-/parhus), varav ca 55 procent är av utländsk härkomst. Under 2007 genomfördes en undersökning på XX: Vad är viktigt för XX och alla som bor här? Av undersökningen framgår att invånarna efterlyser: Fler gräs fotbollsplaner, samt att rusta upp de som finns. Bättre planer för Basket. Gym för alla så man håller sig borta från andra dåliga ställen. Fler idrottshallar (befintlig idrottshall är fullbokad hela tiden). Fler aktiviteter för tjejer. Bättre skyltar till XX (friluftsområde). Starta upp fler friluftsaktiviteter/vårmarsch. XX är enligt min mening en av de kommundelar där spontanidrott är mest frekvent. Om man tittar på den äldre målgruppen så är min uppfattning att situationen är något annorlunda. Den här målgruppen vill ha fysisk aktivitet men att tillgängligheten är för dålig. Antingen är gymmet m.m. för avlägset rent geografiskt, eller också är priserna för höga på de ställen som man kan tänka sig att träna på. En annan orsak till att man inte tränar i så stor utsträckning rent kulturell, man vill t ex inte träna tillsammans med män. Det finns inga lokala möjligheter till fysisk aktivitet till exempel gym inomhus. Vad det gäller utomhusaktiviteter så finns det motionsspår, parker och grönområden. Skyltningen till områdena är dock bristfällig. Den upplevda tryggheten på motionsspåret mellan XX och XX är inte så bra, den upplevs som snårig och tillviss del dåligt skött, detta är ett hinder i sig (se även svar fråga 1). Röj och skylta upp motionsspår, parker, rekreationsområden bättre. Ett lokalt gym önskas. Kostnadsfria ledarutbildningar behövs, så att fler boende själva kan leda gymnastik, yoga, stavgång etc. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 12
14 Fysik aktivitet är en klassfråga. För att minska skillnaderna i hälsa så borde träningskort ingå i högkostnadsskyddet om man fått det ordinerat av en läkare. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 13
15 Intervju 10 Föreningsansvarig för anhörigföreningen TURBO Pojkar med lättare typ av psykiskt handikapp som till exempel lätt autism, psykisk sjukdom, förlossningsskada boende på kommunalt boende. Har själv sett på individnivå att motivation till motion höjs och att kognitiva funktioner fungerar bättre. Ett sätt att lösa ett destruktivt mönster med flera mindre bra levnadsvanor. Det psykiska handikappet i sig kan vara problem för individen för att ta initiativ till fysisk aktivitet. Individer i denna grupp har också ofta svårigheter med förändringar och behöver ett annat angreppssätt när förändringar ska göras. På boende för denna grupp av individer skulle det vara lika självklart med rutiner för fysisk aktivitet som rutiner för måltider, medicinutdelning och annat. Det måste bli en självklarhet i personalens ansvar. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 14
16 Intervju 11 Två socialsekreterare inom kommun, Skåne. Personer som har ekonomiskt bistånd. Jag har kunskap om vikten att röra och träna kroppen föra att må bra fysiskt/psykiskt samt för att förebygga skador och sjukdomar. Fysisk aktivitet behövs för att förebygga sjukdomar både fysiska och psykiska. Det kan vara alla former av aktivitet, vardagsmotion eller annan träning. Många klienter har inte kunskap om att kroppen behöver användas för att må bra. De mår av olika anledningar psykiskt dåligt och då har de svårt att se nyttan med fysisk aktivitet. Generellt behöver klientgruppen få mer information och mycket motivation för att förstå nyttan av fysisk aktivitet. Klienterna är mycket inaktiva, lider av övervikt, missbruk, isolerar sig och är ej medvetna om hur kroppen fungerar. Som handläggare kan man i mån av tid ge en del information och arbeta motiverande. Förklara samband är en viktig del. En del klienter har svårt att se sambandet att det du gör med din kropp idag påverkar hur din kropp mår i framtiden. Vi kan också hänvisa till sjukvården och andra instanser som kan arbeta med fysisk aktivitet. Mer information om daglig fysisk aktivitet, vardagsmotion eller aktivitet som ej kostar pengar eller tar för mycket tid. Vi får endast bevilja kostnader för mediciner/aktiviteter som omfattas av högkostnadsskydd. Vid starka skäl går det att göra en individuell bedömning. Förslag att recept kan skrivas till kostnadsfria eller billiga aktiviteter. Det finns en post i normen av de pengar som beviljas (300 kr) som syftar till att användas till fritid/lek. Dessa pengar kan användas till fysisk aktivitet Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 15
17 Konklussion De intervjuade är väl informerade om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan även i förhållande till den grupp människor de arbetar med. De hinder som främst beskrivs är det psykiska måendet i sig, kulturella skillnader, tillgång till lämpliga aktiviteter och ekonomi. I motsatts till hinder så är möjligheter bland annat subventionerade aktiviteter, anpassade grupper, stöd med motivation och bibehållande. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 16
18 Lund december 2009 Rapportsammanställning Maria Bjerstam, ordförande för temagruppen fysisk aktivitet, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 17
Barn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merVill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?
Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom socialpsykiatrin. Att arbeta som peer supporter innebär att du
Läs merFysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance
Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merRutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merVill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?
Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merGoda vanor fysisk aktivitet
Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.
Läs merMår du psykiskt dåligt?
Mår du psykiskt dåligt? RSMH vägen tillbaka När man mår psykiskt dåligt är det mest läkande ofta vanlig medmänsklig kontakt. Psykisk ohälsa - vanligare än man tror. Det finns undersökningar som visar att
Läs merSammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merUngdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor
Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merPrövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss
Behandlingens olika faser Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss I behandling tror vi på tiden som läkande faktor, finns inga genvägar till ett
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. $ET ËR INTE ALLTID SOM LËKEMEDEL SOM MAN SKULLE KUNNA TRO ËR DEN BËSTA MEDICINEN FÚR ATT
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merKVINNO. - en utvärdering. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson
KVINNO SIM - en utvärdering Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson F O R S K N I N G E N Innehållsförteckning Sid. Inledning 1 Undersökningen 3 Resultat 4 Vilka besöker kvinnosimmet? 4 I vilken utsträckning
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merAnhörigstöd i Mjölby kommun
Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merKomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp
KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Stödjande, vårdande handlingar. Föreläsare: Mikael Rask
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merTJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merAnhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!
Anhörigstöd - så här fungerar det hos oss! Vem finns anhörigstödet till för? Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs merSocial gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan
Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan - en utvärdering av projekt EVA Katarina Björklid projektledare Sammanfattning Under våren 2009 startade projekt EVA i Eskilstuna. Projektet vänder sig
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merNU KÖR VI! TILLSAMMANS.
NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit
Läs merJag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!
Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Amanda Bergqvist Ålder: 25 år Ort: Helsingborg Träningsbakgrund:
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merLaholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Läs merVårmarknad i Hälsans tecken!
UPPFÖLJNING AV FOLKHÄLSORÅDETS MEDVERKAN VID VÅRMARKNADEN DEN 28 APRIL 2007 Vårmarknad i Hälsans tecken! Folkhälsorådets politiker Bertil Jonsson (HSN), Kent Hansson (KS), Ordf. Roger Andersson (KS), Jens
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merLevnadsvillkor för människor med funktionshinder
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merKORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merFolkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merTa steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merResultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg
Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merFysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering
Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merAtt samtala om levnadsvanor
Att samtala om levnadsvanor Eva Drevenhorn Distriktssköterska, Fil dr., lektor eva.drevenhorn@med.lu.se 046-222 19 28 2013-04-09 Innehåll Att samtala om levnadsvanor enligt Nationella riktlinjerna Motiverande
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merNamn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merhh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport
hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merAktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept
Aktivitetskatalog Hallstahammar och Surahammar FaR - Fysisk aktivitet på recept Innehåll REKOMMENDATIONER OM FYSISK AKTIVITET FÖR VUXNA sid 2 DET ÄR INTE BARA DEN FYSISKA AKTIVITETEN SOM RÄKNAS sid 3 FYSISK
Läs merTa steget! Konfirmation 2014/15
Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål
Läs mer