Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 12 mars (22) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl Ajournering kl

Transkript

1 Kommunfullmäktige 12 mars (22) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl Ajournering kl Beslutande: Anita Widman ordf. Irene Frisk Ersättare Per Gruvberger Owe Karlson Paavo Jussila Olle Engström Bengt-Olof Persson Levi Klausen Helene Larsson-Saikoff Marina Isaksson Tommy Bodén Anders Nilsson t om 11 Hans Karlsson Per-Åke Sandberg Hans Seffel Stephanie Treviranus Jan Larsson Benny Persson Urban Granfeldt Karin Fredriksson tom 11 Sune Frisk Jacelle Mattsson Monica Ljung-Alm Dan Stjernlöf Harry Johansson Bo Olsson Michael Helmersson Jerry Klausen Sune Carlsson Gudrun Henriksson Annika Johansson Claes-Eric Ericsson Ann-Marie Rosö Marianne Andersson Rolf Wennerlöf Hans Nahlbom Peter Johansson (c ) Margareta Moberg Bengt Sjöberg Ulf Söhrman Lars Björklund Marian Väpnargård Stefan Andersson Karin Fredriksson f r o m 12 Övriga deltagande:bo Forsberg, sekreterare Utses att justera: Sune Carlsson och Bo Olsson med Lars Björklund och Peter Johansson (c) som ersättare Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli fredagen den 16 mars kl Underskrifter: Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer: 9-21 Ordförande Anita Widman Justerande Sune Carlsson Bo Olsson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige 12 mars 2007 Anslagsdatum:19 mars 2007 Datum för anslags nedtagande:10 april 2007 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunfullmäktige 12 mars Kf 9 Dnr Allmänhetens frågestund Under frågestunden aktualiseras frågor beträffande anläggande av boulebanor i Filipstad samt tillsynen över snöröjning på gångbanor och trottoarer. Under frågestunden yttrar sig Per Gruvberger.

3 Kommunfullmäktige 12 mars Kf 10 Dnr 59/07 Interpellation ang. de lägenheter som Migrationsverket hyr av kommunen och Filipstadsbostäder I interpellation 7 mars 2007, ställd till kommunstyrelsens ordförande, anför Bengt Sjöberg följande: I samband med att kommunfullmäktige antog budget för 2007 ställde jag några frågor angående de lägenheter som Migrationsverket hyr av kommunen och Filipstadsbostäder. Det handlar främst om husen på Blombackavägen och Bergslagsgatan, men även rent principiellt övriga lägenheter i Persberg, Nykroppa och på andra områden exempelvis Bronellsgatan. Då och då har jag under de senaste sex åren besökt olika lägenheter och träffat asylsökande. Familjer och enskilda kommer och flyttar. Ibland kan det bo en familj i en lägenhet och ibland kan det bo fem män i lägenheten. Allt eftersom åren har gått har det blivit en hel del slitage. Trasiga vattenkranar, många hål i väggarna, trasiga och mögliga badrumsskåp, sönderslagna dörrar och igenspikade fönster, spisar som fungerar dåligt och element som inte fungerar. I tvättstugorna är vissa maskiner sönder och väntetiderna för att få tvätt-tid är långa. I stället för namnskyltar har man målat nummer på lägenheterna med tusch. I trappuppgångar hänger ledstänger (T.ex. Bronellsgatan) eller också gapar hål där fästena suttit. Eftersom jag inte fått några konkreta svar återkommer jag här med några frågor. Jag anser att det är viktigt att åtgärda brister snarast, annars finns det en risk att husen förfaller i allt snabbare takt. Jag anser att det är en jämlikhets- och rättvisefråga att vi ska skall behandla alla hyresgäster i kommunen på samma villkor, även om en del bara är här en kortare tid. Visst skall de asylsökande vara tacksamma att de får tak över huvudet och mat, men vårt mottagande måste också vara värdigt och humant. 1. Finns det någon plan för renovering och kontinuerlig översyn av lägenheterna eller gör kommunen ingenting åt lägenheterna därför att de ändå skall rivas? 2. Vad betalar Migrationsverket per kvadratmeter? 3. Vilken policy har kommunen när det gäller att hålla dessa lägenheter i normal boendestandard? 4. Har man över huvud taget någon avsikt att renovera asyllägenheterna till normal standard?.

4 Kommunfullmäktige 12 mars att interpellationen som varit utdelad till samtliga ledamöter får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Per Gruvberger avger svar enligt följande: Det är Migrationsverket som hyr lägenheter av kommunen i de 3 hus som avställts i samband med tidigare överenskommelse med staten. Där hyr Migrationsverket hela husen och verket i sin egenskap av hyresgäst ansvarar för att akuta fel, som t.ex. kylskåp, spisar mm som inte fungerar,anmäls. Sådana fel ska givetvis åtgärdas som till andra hyresgäster. När det gäller skador som inte kan betraktas som normalt slitage ska hyresgästen, dvs Migrationsverket, stå för kostanden. Ingen genomgripande upprustning är planerad eftersom husens framtida användning är oviss. För de här husen betalar migrationsverket 695 kr/m2, snitthyran i stiftelsen är 737 kr/m2. Migrationsverket hyr även ca 25 lägenheter av stiftelsen till ordinarie hyreskostnad. Även där ansvarar migrationsverket för felanmälan. I båda fallen är situationen lite annorlunda än för andra hyresgäster. - Det sker ingen besiktning vid in och utflyttning eftersom migrationsverket hantera det själva. - Lägenheterna bebos av betydligt fler personer än vad som är vanligt, som Sjöberg påpekar. Normen för hur flyktingarna ska bo är dock utanför kommunens bestämmande, det ligger i Migrationsverkets hand. Det hårda utnyttjandet av lägenheterna medför givetvis högre slitage och högre driftskostnader än vid ordinarie uthyrning. I avtalen med migrationsverket framgår därför att skador beroende på lägenhetsinnehavarens eget vållande, vårdslöshet eller försummelse och slitage över normalt nyttjande ska ersättas av migrationsverket. Jag har varit i kontakt med Teknik och service ang. behovet av fungerande kommunikation/ rutiner när det gäller att åtgärda akuta fel. I interpellationsdebatten tackar Bengt Sjöberg för svaret och utvecklar sina synpunkter. I debatten deltar även Per Gruvberger. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.

5 Kommunfullmäktige 12 mars Kf 11 Dnr 39/07 Motion angående säkerhetsansvarig i kommunen. I motion 20 februari 2007 anför Ulf Söhrman följande: Filipstads kommun har haft ett flertal incidenter som kan kopplas till säkerhetsläget i kommunen. Dessa är bl.a. anlagda bränder i skolhus, krossade glasrutor i parti och minut. Ännu har ingen riktigt stor katastrof inträffat. För att förekomma detta och förbättra kommunens organisation förslås att en befattning som säkerhetschef inom kommunen inrättas. En säkerhetschef inom kommunen skall placeras högt i organisationen, så att ansvaret blir tydligt för alla och en var. En säkerhetschef bör därför placeras organisatoriskt som jämbördig med förvaltningscheferna i kommunen. En säkerhetschef skall ha ett tydligt ansvar för säkerheten inom kommunen bl.a. följande frågeställningar: Kontakter med polisen och andra myndigheter. Upprättande av rutiner för personkontroll passerkort, kodlås och andra säkerhetsanordningar. Planer för uppsättning av kameror och staket samt att dessa anordningar hålls i trim. Utrymningsanordningar och brandskydd (med tillhörande larm) Ansvara för upphandling och avtal med vaktbolag och motsvarande. Ansvar för och planer upprättas vid risker för överfall och hot mot personal inom de olika förvaltningarna som finns inom kommunen. Säkerhetschefens ansvar gäller säkerhetsfrågorna och deras hantering inom de olika förvaltningsområdena. Säkerhetschefens ansvar är vad gäller säkerhetsfrågorna överordnad de olika förvaltningscheferna ansvar inom ovannämnda områden. att remittera motionen till kommunstyrelsen

6 Kommunfullmäktige 12 mars Kf 12 Dnr 47/07 Motion ang. högre tillgänglighet till kommunens simhall I motion inkommen till kommunkansliet 5 mars 2007 anför Peter Johansson (c) följande: Filipstads kommun har en fin simhall som jag anser att det borde satsas på ytterligare. En sak som många simhallar har idag är t ex bubbelpooler samt att jag anser att vi borde utreda möjligheten till öppethållande under sommaren. Det kan antingen vara hela sommaren eller del därav. Enligt uppgift har simhallen årligen ca spontana besök. Jag tror att med ett längre öppethållande samt en investering i t ex bubbelpooler så kan denna siffra ökas. Bland annat så hyr vi ut simhallen till föreningar och privatpersoner under icke öppet tider denna uthyrning borde kunna ökas ytterligare om vi satsar aktivt på simhallen. Detta skulle på sikt innebära att vi får större intäkter till simhallen mot vad vi har idag. Besöksfrekvensen under sommaren kommer naturligtvis att påverkas av vädret, men det finns grupper i samhället som oavsett väder troligen kommer att nyttja simhallen även under sommaren. Främst tänker jag på handikappade som har svårt att komma till en badplats samt äldre som kan tycka att det är bekvämare att gå till simhallen. För att knyta an till de handikappade anser jag att simhallen bör utrustas med hjälpmedel för rörelsehindrade, dels för att lättare kunna komma i och ur simbassängen dels hjälpmedel får att underlätta vid duschning. Idag måste en rörelsehindrad komma till simbassängen på vårdcentralen om man måste ha dessa hjälpmedel. Jag anser att de handikappade skall ha samma möjlighet som alla andra att kunna nyttja kommunens simhall. Med anledning av ovanstående yrkar jag Att, teknik o service får i uppdrag att se över möjligheten till ombyggnad samt ökat öppethållandet i simhallen. Att. Öka möjligheten för handikappade att nyttja simhallen. Att. Utreda möjlighet till att bubbelpool installeras i simhallen. att remittera motionen till kommunstyrelsen

7 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 5 mars februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari Kf 13 Ks 23 Au 7 Kf 2 Dnr 16/07 Motion ang. repatriering av icke skyddsbehövande I motion 24 januari 2007 anför Jerry Klausen följande: Den verkliga massinvandringen som började på mitten av 70-talet har medfört svåra ekonomiska och sociala problem för Sverige. Vår tidigare idyll har förvandlats till en oroshärd av etniska konflikter, kulturkrockar och ökad brottslighet men även en ökad främlingsfientlighet. Endast en mindre del av de som erhållit uppehållstillstånd i Sverige har skyddsbehov och flertalet har istället åberopat humanitära skäl eller anknytning till tidigare invandrare. Flera omständigheter talar nu för att vi ska prioritera insatser för att hjälpa människor att återvända till sina hemländer: Förhållandena i de flesta hemländerna möjliggör ett återvändande. I länder där det råder fredsstillestånd vädjar man till sina landsmän i Sverige att komma hem och hjälpa till med samhällsbygget. Flertalet av invandrarna är inte självförsörjande, utan till stor del bidragsberoende. I hemländerna däremot finns ett stort behov av deras arbetsinsats. Sveriges välfärdssystem är på väg att helt undermineras, Äldreomsorgen, Sjukvården, Skolan & Barnomsorgen drabbas hårdast. Massinvandringen skapar en plattform för internationell brottslighet och terrorism. Kommunen bör, i samarbete med Staten och genom en kombination av informations- och stödinsatser, effektivisera en repatriering. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige att besluta: Att kommunen effektiviserar sina insatser och initierar ett samarbete med Staten och ideella föreningar som har till syfte att hjälpa icke-skyddsbehövande invandrare att återvända till sina hemländer.

8 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar Komml. staben att remittera motionen till kommunledningsstaben. Kanslienhetschefen Bo Forsberg anför i yttrande 14 februari 2007 att den svenska utrikes- och biståndspolitiken, till vilket rubricerade motion hör, är en uppgift som är förbehållen staten, varför frågeställningen faller utanför den kommunala kompetensen enligt Kommunallagen 2:1. Med anledning härav föreslås att motionen avslås. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med kanslienhetschefens yttrande som grund avslå motionen. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Bengt Sjöberg, Annika Johansson, Harry Johansson, Michael Helmersson, Benny Persson, Marian Väpnargård och Per Gruvberger bifall till kommunstyrelsens förslag. I debatten deltar Jerry Klausen utan att yrkande framställes. att bifalla kommunstyrelsens förslag

9 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 12 mars februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari Kf 14 Ks 24 Au 6 Kf 1 Dnr 15/07 Motion ang. ökad trygghet i Filipstad I motion 28 januari 2007 anför Jerry Klausen följande: Vid flera tillfällen har skrämmande våldshändelser skapat stor rädsla bland kommunens medborgare, svenskar har blivit utsatta för mångkulturellt våld. Den senaste djupt oroväckande händelsen var när en 18-åring blev knivskuren aven invandrare. Ofta upplevs folket i Filipstad inte ha något förtroende för polisens arbete, då dess resurser är kraftigt begränsade i kommunen. Sverigedemokraterna tycker att det skulle vara på sin plats med undervisning i " Lag & Rätt, på " Svenska för invandrare" - kurserna. Sverigedemokraterna yrkar att kommunfullmäktige beslutar: - Att snarast öka polisens resurser i Filipstads kommun. - Att kommunen tar avstånd från det svenskfientliga våldet. - Att Invandrarna ska lära sig mer om att rätta sig efter svensk lagstiftning. KS att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar Komml. staben att remittera motionen till kommunledningsstaben.

10 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kanslienhetschefen Bo Forsberg anför i yttrande 14 februari 2007 att Polisens resurser och fördelning av resurser är en statlig angelägenhet varför denna del av motionen faller utanför den kommunala kompetensen enligt Kommunallagen 2:1. Beträffande kommunens avståndstagande till våld kan anföras att kommunen tar avstånd från alla former av våld i samhället, oavsett vem det är riktat mot. När det sedan gäller den utbildning som SFI kurserna innehåller så sker den redan idag på ett sådant sätt att den ska ge en så god anpassning till det svenska samhället som möjligt; dvs med samma målsättning som övrig undervisning och utbildning. Med anledning av ovan anförda föreslås att motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med kanslienhetschefens yttrande som grund anse motionen besvarad. att bifalla kommunstyrelsens förslag.

11 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsen 23 januari Kf 15 Ks 29 Ks 1 Dnr 17/06 Översiktsplan för Filipstads kommun Kommunstyrelsen har vid sammanträdet 22 februari 2006, 22, bland annat beslutat att godkänna av stadsarkitekten redovisat program för utarbetande av ny översiktsplan för Filipstads kommun. Utöver den kommunövergripande översiktsplanen kommer en fördjupad översiktsplan för Filipstads tätort att göras, vars syfte bland annat är att ta fram lokalisering av attraktiva boenden och riktlinjer för centrumplaneringen. Stadsarkitekten Per Rathsman och projektanställde fysiske planerare Karin Manner ger vid sammanträdet en redovisning av innehåll, möjligheter, arbetsupplägg, tidplan och organisation av det fortsatta planarbetet. Kommunstyrelsen beslutar att uppdraga till stadsarkitekten att till kommunstyrelsens sammanträde i februari redovisa ett konkret beslutsunderlag i ärendet avseende bland annat organisation, ekonomi och prioriterade intresseområden. Stadsarkitekt kontoret Stadsarkitekten redovisar i skrivelse 16 februari 2007 det uppdrag som kommunstyrelsen givit enl. ovan. Sammanfattningsvis föreslår stadsarkitekten kommunstyrelsen besluta att föreslaget organisationsschema och tidplan antages att det uppdrages åt stadsarkitektkontoret att söka bidrag för planering av vindkraft i enlighet med den bilaga som fogats till stadsarkitektens skrivelse att utöver lagstagade krav intresseområdena Det attraktiva boendet, Vindkraft och Regionalplanering särskilt ska behandlas i översiktsplanen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla stadsarkitektens förslag till hantering av arbetet beträffande ny översiktsplan.

12 Kommunfullmäktige 12 mars MOB Vid sammanträdet ger Karin Manner från Stadsarkitektkontoret en redovisning över översiktsplanearbetets uppläggning och olika komponenter. Stephanie Treviranus yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. att bifalla kommunstyrelsens förslag.

13 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kf 16 Ks 26 Dnr 33/07 Tilläggsbudget 2007 Ekonomienheten redovisar i skrivelse inkommen 14 februari 2007 ett sammandrag utgörande förslag till tilläggsbudget för Förslaget har utarbetats i samråd med berörda förvaltningar och upptar belopp enbart på investeringssidan. Totalt uppgår tilläggsbudgeten till tkr och av ekonomienhetens kommentarer framgår att beloppen enbart berörd investeringsobjekt. Ekonomienheten föreslår efter granskning att äskade belopp tillstyrkes. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna det förslag till tilläggsbudget på sammanlagt tkr som utarbetats av ekonomienheten. EK. att bifalla kommunstyrelsens förslag

14 Kommunfullmäktige 3 april 2006, 12 mars /14 Kommunstyrelsen 22 mars 2006, 26 februari /8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 mars Kf 17 Ks 27 Kf 30 Ks 33 Au 35 Dnr 48/06 Förslag till resepolicy Inköpsavdelningen noterar i skrivelse 23 februari 2006 att resepolicyn ska utgöra ett instrument för ett mer kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande samt skapa förutsättningar för en trygg och säker arbetsmiljö vid resor. Denna policy gäller för anställda och förtroendevalda inom Filipstads Kommun och avser alla resor som sker inom tjänsten och som betalas av Filipstads Kommun. Våra arbets- och tjänsteresor skall ske så kostnadseffektivt som möjligt under förutsättning av en trygg och säker arbetsmiljö samt minsta möjliga miljöpåverkan. Framförhållning ger möjlighet att påverka kostnaderna och därför skall resor planeras i så god tid som möjligt. God framförhållning ger möjligheter till samordning av resor. Vid resor skall det lämpligaste färdsättet väljas med hänsyn till kostnad och tid. Ett billigt färdsätt skall väljas så länge det inte medför hinder att utföra tjänsteuppdraget på effektivaste sätt. Kommunens anställda och förtroendevalda skall uppträda som föredömen i trafiken. Hastighetsgränser och övriga trafikregler skall självfallet följas. Böter för trafikförseelser betalas ej av Filipstads Kommun Arbeta för att uppnå kostnadseffektivare och säkrare körsätt. Varje medarbetare har ett ansvar för att policyn följs. Chefer har ansvar för anställda känner till policyn samt att genom kontroller se till att policyn följs. Dokument för hantering och uppföljning av kommunens ägda eller leasade fordon upprättas och godkänns av Kommunstyrelsen.

15 Kommunfullmäktige 3 april 2006, 12 mars /15 Kommunstyrelsen 22 mars 2006, 26 februari /9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 mars Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att antaga inköpsavdelningens förslag till resepolicy daterad 20 februari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottet. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Alfred Maultasch att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för komplettering av resepolicyns koppling till miljöpolicyn. Per Gruvberger yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen förklaras avslutad framställer ordförande först återremissyrkandet under särskild proposition. Sedan propositionerna besvarats och ordförande förklarar sig anse återremissyrkandet avslaget begäres votering vilken verkställes enligt följande justerade voteringsproposition. Den som yrkar avslag på återremissyrkandet röstar Ja. Den det ej vill röstar Nej. Vinner Nej har kommunfullmäktige beslutat att återremittera ärendet. Vid härefter företaget upprop röstar Per Gruvberger, Olle Engström, Solveig Andersson, Sune Frisk, Marina Isaksson, Einar Örnberg, Hans Nahlbom, Christina Persson, Rolf Wennerlöf, Marianne Andersson, Roland Björkman, Bengt-Olof Persson, Helene Larsson-Saikoff, Urban Granfeldt, Dan Stjernlöf, Lars Björklund, Ann-Marie Rosö, Monica Iversen, Annika Johansson och Anita Widman för Ja-propositionen. Häremot röstar Owe Karlsson, Benny Persson, Michael Helmersson, Harry Johansson, Kjell Tellin, Alfred Maultasch, Peter Johansson, Bo Olsson, Jan-Erik Floryd, Gudrun Henriksson, Kerstin Hugosson, Ulf Sörhrman, Benny Granberg och Lena Vikehult för Nej-propositionen. Eftersom 14 av fullmäktiges 34 närvarande ledamöter röstat för Nejpropositionen har kommunfullmäktige i enlighet med kommunallagens 5 kap. 36 beslutat att återremittera ärendet.

16 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunfullmäktige 3 april att återremittera ärendet i enlighet med Alfred Maultasch yrkande. KS Inköpsenheten redovisar i skrivelse 12 februari 2007 ett reviderat förslag till Resepolicy med anledning av den Miljöpolicy som antogs av kommunfullmäktige 6 november 2006, 9. Förslaget innebär dels en generell regel att Resepolicyn i tillämpliga delar kopplas till Miljöpolicyn och att kommunen ska sträva efter en fordonspark där förbränning av fossila bränslen minimeras på ett sådant sätt som de nationella målen förespråkar. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att antaga inköpsenhetens förslag till Resepolicy daterad 12 februari att bifalla kommunstyrelsens förslag Inköp

17 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kf 18 Ks 28 Au 4 Dnr 208/06 Ang. bredbandsutbyggnad I yttrande 7 februari 2007 redovisar kommunens IT-chef Thorbjörn Bäck att kommunfullmäktige vid sammanträdet 21 december 2006, 32, beslutat att godkänna den av Region Värmlands genomförda upphandling för fortsatt utbyggnad av bredband i Värmlands kommuner. Beslutet innebar att en lösning för trådlöst bredband via det befintliga NMT-nätet valdes för de glesbebyggda delar av kommunerna. Idag används masterna för utsändning av TV-program via radiovågor och man använder sig av VHF och UHF-banden. TV 2 och TV 4 sänder på UHF-bandet liksom NMT. NMT använder sig av frekvensen 450 mhz och TV 2 av det närliggande frekvensbandet 470 mhz. De signaler som TV sänder ut (och har så gjort sedan 2 års tid) ligger på en effekt av W. Maxeffekten som kommer att sändas ut genom NMT 450-signalen för bredband på en basstation ligger på högst 2 x 20 W, troligen räcker 1 x 20 W. Radiofrekvent strålning räknas till icke joniserade strålning. Radio, TV, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och kommunikationsradio är exempel på användningsområden för radiofrekvent strålning. Ovanstående uppgifter har hämtats från Statens Strålskydds institut och Nordisk Mobiltelefon. I det underlag som redovisades av Region Värmland framgick även att ramavtal upprättats för kommunernas räkning avs. utbyggnad olika telestationer till sk ADSL-teknik via fiberkabel. Under ärendets gång har ett flertal skrivelser från boende i Rämmenområdet inkommit med begäran om att hänsyn tas till de elöverkänsliga som bor i området. Man framför att trådlös teknik innebär fara för att deras livssituation förändras negativt jämfört med det läge som råder idag och där området runt Rämmen betecknas som lågstrålande. Rämmens bygdegårdsförening och Rämmens Hembygdsförening anför i en skrivelse 24 januari 2007 att det är ett stort missnöje med att kommunfullmäktige beslutat att satsa på radiovågssänd kommunikation liksom invändningar mot de effekter som alla abonnenters sändare kan ha. Föreningarna kräver därför att Telias automatstation i Rämmen öppnas för ADSL som är en snabb, säker och beprövad teknik som ej stör omkringboende. Kostnaden härför är angiven till 55 tkr.

18 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Thorbjörn Bäck vidimerar att prisuppgiften 55 tkr är korrekt ; det är den kostnad som framgår av det ovan redovisade ramavtal som upprättats av Region Värmland för kommunernas räkning. För att Rämmenområdets karaktär som lågstrålande zon ska bibehållas föreslås därför att automatstationen i Rämmen byggs ut med ADSL. För att denna åtgärd ska få bästa möjliga utfall förutsättes att abonnenterna i området inte väljer trådlösa alternativ för sin egen datakommunikation, eftersom trådlösa modem i sig avger viss strålning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att i enlighet med av Region Värmland tecknat ramavtal avseende bredbandsutbyggnad bygga ut automatstationen i Rämmen med ADSL samt att erforderliga medel ca 55 tkr anvisas ur kommunstyrelsens tillgängliga medel. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottet. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Ulf Söhrman, Bengt Sjöberg, Stephanie Treviranus och Per Gruvberger bifall till kommunstyrelsens förslag. Berörda i Rämmen IT att bifalla kommunstyrelsens förslag.

19 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kf 19 Ks 25 Au 1 Dnr 19/07 Justering av förbundsordningen för Bergslagens Räddningstjänst- Revisorsersättare Riksdagen har den 3 maj 2006 fattat beslut om ändring i kommunallagen avseende revisorsersättare. Sådan ska inte längre utses i kommuner, landsting/regioner och kommunalförbund. Förbundsordningen för BRT reglerar i gällande utformning revisorernas antal till en ordinarie samt en ersättare från respektive medlemskommun. Förbundsordningen behöver därför ändras på punkten revisorsersättare för att motsvara kommunallagen. BRT:s direktion har vid möte 11 januari 2007 beslutat om ändring i förbundsordningen där texten om revisorsersättare tagits bort i 6 och 14. Eftersom medlemskommunerna är handläggare av förbundsordningen bör ändringen på lämpligt sätt beslutas i kommunen. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna den nya lydelsen av 6 och 14 i förbundsordningen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottet. BRT att bifalla kommunstyrelsens förslag.

20 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kf 20 Ks 35 Dnr 40/07 Ang. bildande av aktiebolag Saxå golfklubb Med anledning av den ekonomiska utvecklingen på såväl kort som lång sikt för Saxå GK har arbetet med att bilda ett aktiebolag fortsatt i enlighet med klubbens höstmötes enhälliga beslut. Syftet med en bolagsbildning är att åstadkomma lägre kapitalkostnader för klubben och att en förmånligare momssituation uppstår. I skrivelse 14 februari 2007 informerar utredningsgruppen om grunderna för det fortsatta arbetet och erbjuder Filipstads och Hällefors kommuner att genom aktieförvärv stödja banans/föreningens fortsatta existens. Utredningsgruppen vill i sammanhanget framföra ett stor tack för de insatser kommunerna redan gjort för klubben och det är gruppens bestämda uppfattning att de nu planerade åtgärderna gör att den totala verksamhetens (klubbens och bolagets) ekonomiska utveckling gör att kommunernas borgensåtagande kan avvecklas inom en snar framtid. Det är därför gruppens förhoppning att respektive kommun bidrager till aktieteckningen med :- vardera (dvs 20 aktier). Med hänsyn till det anläggningsvärde som banan representerar torde man med fog kunna anse att en sådan utgift ej är att betrakta som en resultatpåverkande kostnad utan motsvaras av en minst lika stor tillgång. Utredningsgruppen ser det som ytterst väsentligt att alla goda krafter nu samverkar för att kunna behålla det lokala inflytandet över banan. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Harry Johansson att kommunen tecknar sig för ett förvärv av 10 aktier (50 tkr). Sedan överläggningen förklaras avslutad framställer ordförande propositioner om bifall till Harry Johanssons yrkande. Yrkandet förklaras antaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Filipstads kommun tecknar sig för förvärv av 10 stycken aktier i Saxå Golf AB samt att erforderliga medel anvisas ur rörelsekapitalet. Bo Olsson deltar ej i beslutet.

21 Kommunfullmäktige 12 mars Kommunstyrelsen 26 februari Kommunstyrelsens ordförande Per Gruvberger meddelar vid sammanträdet att Saxå Golfklubb i skrivelse 6 mars 2007 meddelat att arbetet med aktiebolagsbildningen tillsvidare har avbrutits eftersom ett för lågt antal aktier tecknats vid teckningstidens utgång den 28 februari att ärendet beträffande aktieteckning i Saxå Golfklubb utgår från vidare behandling. Saxå

22 Kommunfullmäktige 12 mars Kf 21 Dnr Anmälningsärenden 1. Avgiftsregler för äldre- och handikappomsorg och hemsjukvård Protokollsutdrag Socialnämnden 8/07 /utsändes/ 2. Rapportering av ej verkställda beslut enl. 4 kap. 1 socialtjänstlagen Protokollsutdrag Socialnämnden 10/07 /utsändes/ 3. Revisionsrapport Granskning av körjournaler - uppföljning av tidigare utförd granskning 4. Revisionsrapport Arkivlagens tillämpning, en uppföljning av tidigare utförd granskning /utsändes/ 5. Revisionsrapport Granskning av rutiner för debitering av äldreomsorgsavgifter Protokollsutdrag socialnämnden 28/07 att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.