Bryssel den 21 november 2001

Transkript

1 Bryssel den 21 november 2001 Sedan ett förfarande inletts i maj 1999 har Europeiska kommissionen funnit att 13 europeiska och utomeuropeiska företag deltog i karteller som syftade till att sätta konkurrensen ur spel på marknaderna för vitaminerna A, E, B1, B2, B5, B6, C, D3, biotin (H), folsyra (M), betakaroten och karotenoider. Ett slående drag i detta komplex av överträdelser var den centrala roll som spelades av Hoffman-La Roche och BASF, de två största vitaminproducenterna, i praktiskt taget varje kartell. De övriga aktörernas deltagande begränsades till ett fåtal vitaminprodukter. Åtta företag ålades böter enligt följande: F. Hoffmann-La Roche AG (Schweiz): BASF AG (Tyskland): Aventis SA (Frankrike): Solvay Pharmaceuticals BV (Nederländerna): Merck KgaA (Tyskland): Daiichi Pharmaceutical Co Ltd (Japan): Eisai Co Ltd (Japan): Takeda Chemical Industries Ltd (Japan):

2 De återstående fem företagen, Lonza AG (Tyskland), Kongo Chemical Co Ltd (Japan), Sumitomo Chemical Co Ltd (Japan), Sumika Fine Chemicals Ltd (Japan) och Tanabe Saiyaku Co Ltd (Japan) ålades inte några böter eftersom de karteller i vilka de deltog H-vitamin eller folsyra upphörde fem år eller mer innan kommissionen inledde sin undersökning. Enligt EU-lagstiftningen är deras överträdelser preskriberade. Även de överträdelser som omfattade vitamin B1 och B6 är preskriberade. Deltagarna i varje kartell fastställde priser för de olika vitaminprodukterna, fördelade försäljningskvoter, kom överens om och genomförde prishöjningar samt tillkännagav priser i enlighet med avtalen. De införde också ett system för att övervaka och genomdriva avtalen och deltog i regelbundna möten för att genomföra sina planer. De olika kartellerna fungerade i stort sett på samma sätt ("mål- och minimipriser", bibehållande av marknadsandelar och kompensationsarrangemang) och omfattade framför allt följande: - upprättande av en formell struktur och hierarki med olika ledningsnivåer, ofta med överlappande medlemskap på allra högsta nivå för att garantera att kartellerna skulle fungera, - utbyte av uppgifter om försäljning, volymer och priser vid regelbundna möten varje kvartal eller månad, - i fråga om de största kartellerna: utarbetande, godkännande, genomförande och övervakning av en årlig "budget", vilket följdes av en justering av de faktiska försäljningsvolymerna för att respektera de kvoter som deltagarna tilldelats. Kartellerna tillämpade i allmänhet denna ordning, som först användes i fråga om A- och E-vitamin med vissa varianter i fråga om andra produkter. Hoffman-La Roche fungerade som agent och företrädare för de europeiska producenterna vid de möten och förhandlingar som hölls i Japan och Östasien. Att det samtidigt förekom hemliga avtal om de olika vitaminerna var inte en spontan eller slumpartad utveckling, utan avtalen planerades och styrdes av samma personer på de högsta nivåerna i de berörda företagen. Den främsta aktören och den som hade störst fördel av dessa ordningar var Hoffmann-La Roche, världens största vitaminproducent, med omkring 50 % av hela marknaden. Kartellerna omfattade alla företagets vitaminprodukter. Att vissa personer i den högsta ledningen deltog torde bekräfta att arrangemangen var en del av en strategisk plan som utarbetades på högsta nivå för att kontrollera världsmarknaden med vitaminer genom olagliga medel. BASF, världens näst största vitaminproducent, tog på sig en ledande roll genom att följa Hoffman-La Roches exempel. De två största europeiska tillverkarna bildade en effektiv gemensam front genom att planera och genomföra arrangemangen tillsammans med de berörda japanska tillverkarna. Tillsammans rekryterade de till exempel Eisai till sin "klubb" för E-vitamin. 2

3 Takeda, som är en av världens största tillverkare av vitaminer i bulk, deltog fullt ut i kartellarrangemangen för vitaminerna B1, B2, B6, C och folsyra. Takedas deltagande i kartellerna för var och en av dessa vitaminer var avgörande för Hoffman-La Roches planer för att säkra den illegala samordningen på de vitaminmarknader där företaget var verksamt, inklusive de marknader som man delade med Takeda. De övriga vitaminproducenterna var alla aktiva deltagare i kartellerna på sina produktmarknader. Kartellerna omfattade syntetiska bulksubstanser som hör till följande grupper av vitaminer och närbesläktade produkter: A, E, B1, B2, B5, B6, C, D3, biotin (H), folsyra (M), betakaroten och karotenoider. Vitaminer är livsviktiga födoämnen för såväl människor som djur. De behövs för normal tillväxt, utveckling och överlevnad. Det finns omkring 15 särskilt viktiga vitaminer, som var och en har specifika funktioner i ämnesomsättningen och därför inte är utbytbara med varandra. Dessutom har de olika vitamingrupperna då de kombineras kompletterande och samverkande effekter. Vitaminer tillsätts till både djurfoder och livsmedel. Vitaminer avsedda som läkemedel saluförs till allmänheten som kosttillskott i form av tabletter eller kapslar. Inom den kosmetiska industrin tillsätts vitaminer till hud- och hälsovårdsprodukter. Kommissionen uppskattar att marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för de produkter som omfattas av beslutet var värd omkring 800 miljoner euro I detta ingår E-vitamin, där EES-marknaden år 1998 var värd omkring 250 miljoner euro, och A-vitamin, där EES-marknaden var värd omkring 150 miljoner euro. Det är anmärkningsvärt att de europeiska intäkterna från C-vitamin sjönk från 250 miljoner euro det sista året då kartellerna var verksamma (1995) till mindre än hälften, 120 miljoner euro, tre år senare (1998). Böter som kommissionen ålägger till följd av överträdelser av EU:s konkurrenslagstiftning räknas in i Europeiska unionens allmänna budget när de har blivit definitiva. EU-budgeten som helhet är fastställd i förväg och alla oväntade intäkter dras därför av från medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten och kommer på så vis de europeiska skattebetalarna till del. Med tanke på kontinuiteten och likheten i fråga om metoder har kommissionen ansett det lämpligt att i ett och samma förfarande behandla hela komplexet av avtal om de olika vitaminerna. Kommissionen behandlar därför flera överträdelser i ett enda beslut. 3

4 När kommissionen fastställer böter tar den hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått, eventuella försvårande eller förmildrande omständigheter samt till om företaget samarbetar med kommissionen eller ej. Kommissionen tar också hänsyn till ett företags marknadsandel på den berörda produktmarknaden och till företagets storlek. Den övre gränsen för böter är fastställd till 10 % av ett företags sammanlagda årliga omsättning. Företagen har tre månader på sig att betala de böter de ålagts. Kommissionen anser att varje kartell i detta fall utgör en mycket allvarlig överträdelse av EU:s konkurrenslagstiftning. Dessutom har de flesta av kartellmedlemmarna begått överträdelser under lång tid, dvs. mer än fem år (se tabellen nedan). Kommissionen anser att Hoffman-La Roche och BASF tillsammans var ledare för och initiativtagare till de hemliga avtal som påverkade hela deras vitaminutbud och därför är deras roll i de olika kartellerna en försvårande omständighet. Kombinationen av det marknadsinflytande som de ledande kartellmedlemmarna hade på var och en av de enskilda vitaminmarknaderna ökade deras möjlighet att genomföra och bibehålla de konkurrenshämmande avtalen. Aventis (f.d. Rhône-Poulenc) beviljades full immunitet när det gällde företagets deltagande i kartellerna för A- och E-vitamin, eftersom det var det första företaget som samarbetade med kommissionen och lämnade avgörande bevis i fråga om dessa två produkter. Detta är första gången som kommissionen har befriat ett företag från böter enligt villkoren i kommissionens meddelande om nedsättning av böter. Aventis ålades dock böter för sitt passiva deltagande i överträdelsen i fråga om vitamin D3, om vilken man inte lämnade några upplysningar till kommissonen. ", sade Mario Monti. Även Hoffman-La Roche och BASF samarbetade med kommissionen i ett tidigt skede av undersökningen och lämnade avgörande upplysningar om alla de vitaminkarteller som de deltagit i. Kommissionen beviljade de båda företagen en nedsättning av böterna med 50 %. Alla andra företag som har ålagts böter har samarbetat med kommissionen under undersökningen och deras böter har satts ned i enlighet med hur mycket de har samarbetat. Under 1999 förklarade sig huvudaktörerna i de karteller som omfattas av kommissionens beslut skyldiga till liknande konkurrenshämmande beteende i USA och betalade höga böter, bland annat Hoffman-La Roche 500 miljoner dollar, BASF 225 miljoner dollar och Takeda 72 miljoner dollar. 4

5 Vitamin A Vitamin E Roche, BASF, Rhône-Poulenc (Aventis) Roche, BASF, Rhône-Poulenc (Aventis), Eisai September 1989 Februari 1999 September 1989 Februari 1999 Vitamin B1 (tiamin) Roche, Takeda, BASF Januari 1991 Juni 1994 Vitamin B2 (riboflavin) Roche, BASF, Takeda Januari 1991 September 1995 Vitamin B5 (calpan) Roche, BASF, Daiichi Januari 1991 Februari 1999 Vitamin B6 Roche, Takeda, Daiichi Januari 1991 Juni 1994 Folsyra(B) Roche, Takeda, Kongo, Sumika Januari 1991 Juni 1994 Vitamin C Roche, BASF, Takeda, Merck Januari 1991 Augusti 1995 Vitamin D3 Vitamin H (biotin) Roche, BASF, Solvay Pharm, Rhône-Poulenc (Aventis) Roche, Merck, Lonza, Sumitomo, Tanabe, BASF Januari 1994 Juni 1998 Oktober 1991 April 1994 Betakaroten Roche, BASF September 1992 December 1998 Karotenoider Roche, BASF Maj 1993 December 1998 * Varaktigheten är inte nödvändigtvis densamma för alla kartellmedlemmar.

6 2&+( 9(17,6 21=$ 2/9$< +$50 (5&. $,,&+,,6$, 21*2 80,.$ 80,7202 $.('$ $1$%(

7 Fines imposed on participants by product (in millions of euro) Vit B1 Vit B6 N A Folic Acid Vit H N A N A N.A.: Non applicable *fines reduced by Court judgments 2001 Vitamins TACA Graphite Electrodes Cartonboard* Cement* Amino acids Seamless steel tubes Preinsulated pipes Steel beams* Polypropylene*